Gränslösa lösningar. Som ett direkt resultat av detta startar vi ett expertnätverk för ytterligare utbyte våra länder emellan.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gränslösa lösningar. Som ett direkt resultat av detta startar vi ett expertnätverk för ytterligare utbyte våra länder emellan."

Transkript

1 Gränslösa lösningar Arbetsplatser lär nytt genom Inclusive Europe en guide Vi ville veta mer om hur man kan förebygga våld mot funktionshindrade. mest spännande var nog att träffa romska vägledare. Som ett direkt resultat av detta startar vi ett expertnätverk för ytterligare utbyte våra länder emellan. Få länder i Europa har kommit lika långt med mikrokrediter som Italien. EU-medel är en viktig förutsättning för utvecklingsarbetet. De var relativt ointresserade av individens diagnos, utan fokuserade på förmåga. Myndigheterna ser sociala företag som en väg att skapa jobb.

2 Lär av andras studiebesök! Vill du utveckla dig i jobbet tillsammans med kollegor i ett annat EU-land? På plats se hur man kan arbeta med ungdomar som hoppat av skolan? I Tyskland arrangeras praktikresor utomlands för dem. Med integration av nyanlända? I England finns samhällsservice på puben. Veta hur mikrokrediter fick fart på företagande i Italien? Då kan ett utbyte genom EU vara värt att pröva. I den här skriften kan du läsa om erfarenheter av EU-projektet Inclusive Europe som pågått under åren Vill du utveckla dig i jobbet tillsammans med kollegor i ett annat EU-land? Deltagarna har kort sammanfattat: Tänkt ut vilka utmaningar i det egna jobbet de vill få nya impulser kring, fått gå en kurs i hur ett transnationellt utbyte kan gå till och hur man hittar en samarbetspartner, på egen hand arrangerat studiebesök och planerat för hur erfarenheter ska tas till vara på hemmaplan. Du hittar beskrivningar av 15 studiebesök, praktiska råd och sammanfattade erfarenheter för projektet. Jag hoppas den ska vara till nytta för er som gör nya studiebesök genom olika initiativ som t ex EU-projekt eller andra satsningar där utbyte med andra länder är en möjlighet eller ett krav. Anne-Marie Flood, projektledare Inclusive Europe Gränslösa lösningar är en skrift som producerats av Arbetsmiljöforum i Norden AB för Inclusive Europe och som finansierats av Europeiska Socialfonden. Den sammanfattar och ger exempel på de insatser som projektet Inclusive Europe genomfört. Se även 2 Projektledare: Anne-Marie Flood , kontakta mig gärna för mer information! Redaktör: Eva Berlin Layout: Monika Fenchel Tryck: Repro 8 ISBN: Copyright: Arbetsmiljöforum i Norden AB, Inclusive Europe.

3 Exempel 4, Italien. Exempel 1, Tyskland. Exempel 7, Danmark. Innehåll Intervju: Utbyte gör att vi ser problem med nya ögon... 4 Exempel 1: Så arbetar Tyskland med ungdomsfrågor Exempel 2: Danskarna har en metod för att behandla förövare Exempel 3: Spanien satsar på effektiva sociala företag Exempel 4: Italien har nått långt med mikrokrediter Exempel 5: Polen uppmuntrar socialt företagande inom omsorg Exempel 6: Så kan entreprenörer träffas i Berlin Exempel 7: Så tas ungas idéer tillvara i Köpenhamn Exempel 8: Arbetssökande fick hjälp på brittisk klubb Exempel 9: Tyskt nytänkande för att få unga i jobb Exempel 10: Samarbete utvecklas med italienskt rehabcenter Exempel 11: Krav på tyska företag att anställa funktionsnedsatta Exempel 12: Sociala företag i Storbritannien ska klara det mesta Exempel 13: Finland ett föredöme i minoritetsfrågor? Exempel 14: Så stöds arbetssökande i Tyskland Exempel 15: Expertnätverk resultat av utbyte med Tyskland frågor och svar: Gör så här för att träffas över gränserna!

4 4 Utbyte gör att vi ser problem med nya ögon

5 Cirka 75 procent av studieresorna ledde till att det egna jobbet och organisationen utvecklades på något sätt. Så summerar Anne-Marie Flood, projektledare för Inclusive Europe, de två årens transnationella utbyten. FOTO: EMELIE PERSSON Viktigt för att lyckas är att identifiera en fråga där du tror att andra kan ha nya idéer, lägga ner tid på förberedelser och ta hand om erfarenheten när du kommer hem, säger Anne-Marie Flood, som lett EU-projektet Inclusive Europe. Avsikten var att de som jobbar med arbetsmarknad och sociala frågor i Sverige skulle kunna byta erfarenheter med kollegor i andra länder. Har då en svensk arbetsförmedlare något att lära av kollegor inom EU? Vet vi inte redan bäst, med tanke på hur utvecklad vår välfärdsstat är? Det är en ganska vanlig och något självgod uppfattning att vi i Sverige framför allt bör lära ut saker till länderna i EU, säger Anne-Marie Flood. I EU-länderna finns många idéer som vi har nytta av. Sverige har kommit långt när det gäller jämställdhet och likabehandling, vi är mindre bra på exempelvis skolresultat, ungdomsarbetslöshet och rehabiliteringsfrågor, framhåller hon. Vi är visserligen ett av världens mest Fakta om Inclusive Europe Pågick: Juni 2011 april Kostnad: Knappt 9 miljoner kronor. Seminarier: 370. Deltagare: 500 personer från 32 organisationer. 148 åkte iväg på utbytesresor, 81 personer deltog i utbytesprogram och 63 personer i skräddarsydda resor med utbytesprogram. Totalt 204 resor. avancerade välfärdsländer och började tidigt utveckla den offentliga sektorn. Men det innebär också att vi byggt fast oss i vissa system och inte ser nya möjligheter. Hon exemplifierar med Italien. Här är sociala företag mycket vanligare och i samarbete med myndigheterna erbjuder de ofta framgångsrikt arbete åt exempelvis funktionshindrade. Kyrkan har också lång erfarenhet av sociala insatser och intressanta kunskaper. I de nya demokratierna i öst har myck- >> 5

6 Förutom nya insikter i hur man kan jobba mer framgångsrikt är gränslösa möten en del av EU:s fredsarbete. >> et av det sociala skyddsnätet sopats bort i samband med övergången till marknadsekonomi. Här brinner de ideella organisationerna för att hitta lösningar, de tänker mycket nytt och befinner sig nära de utsatta personerna. Genom kontakter kan vi se med nya ögon på våra problem. Försäkringskassan finns inte i vår form i andra EU-länder, egentligen inte heller långtidssjukskrivna i sådana antal som i Sverige, konstaterar hon. De räknas som arbetssökande och ersätts på andra sätt. Det finns många andra sätt att organisera det vi tycker är självklart. Ett utbyte genom Inclusive Europe är alltså en slags utbildning i hur det egna arbetet skulle kunna göras annorlunda. Exempelvis har Arbetsförmedlingen fått idéer från sin tyska motsvarighet om hur insatser kan göras för unga som varken pluggar eller arbetar. Man hade riktigt svåra fall, dessutom är ungdomarna svåra att hitta, eftersom ingen registrerar dem. Man får med andra ord leta på gatan. Med hjälp av EU-medel gjordes en rejäl satsning som bl a innebar att ungdomarna fick åka på praktikutbyte utomlands på egen hand. Flera av dem hade aldrig rest någonstans. Resultatet blev mycket lyckat, kring 60 procent är återetablerade i samhället. Tyskland har numera betydligt lägre ungdomsarbetslöshet än tidigare. Här finns också modellen One Stop Shop, dvs att man samlar myndigheter i ett hus så att människor slipper springa mellan yrkesvägledare, socialtjänstemän, arbetsförmedlare, m fl. Förutom nya insikter i hur man kan jobba mer framgångsrikt är gränslösa möten en del av EU:s fredsarbete, påpekar Anne-Marie Flood. Genom samarbete över gränserna ökar förståelsen människor emellan och man får nya insikter om kulturella likheter och olikheter. Hur sätter man då igång ett samarbete? Inclusive Europe har ordnat kurser i hur ett utbyte konkret går till. Det börjar med en insikt om att man har utmaningar i jobbet. Kan någon annan ha intressanta erfarenheter? Det handlar bl a om att klargöra syftet med studieresan, tänka ut vad man själv kan erbjuda och hur kunskaperna sedan ska tas till vara och spridas när man kommer hem. Intresserade får också tips på hur det går till att leta en samarbetspartner. Ofta reser några personer ihop, ibland från olika arbetsplatser. 148 personer har kommit iväg under 2012 och 2013, de flesta anställda i offentliga sektorn. Studiebesöken har i flera fall handlat om sociala företag, insatser mot 6

7 Varför är det viktigt med transnationellt samarbete? Ingmar Paulsson, regionchef, ESF-rådet: Internationella kontakter har alltid varit en ledstjärna i Sverige och blir än viktigare i takt med globaliseringen. Arbetsmarknaden är internationell, vi har en stor invandring så det är angeläget för exempelvis Arbetsförmedlingen att delta. Rörligheten gör att det krävs nya kunskaper. Kan du ge exempel på någon svårighet? Det har varit svårt att få deltagarna att inse att medverkan är ett långsiktigt åtagande. Kompetenssatsningar kräver att man satsar. De som velat delta har inte alltid förankrat detta på ledningsnivå i sin organisation. Vi har märkt ett stigande ointresse att leverera deltagare från några av de statliga aktörerna. De tycks orientera sig mer mot kortsiktiga mål. Nämn några framgångar. Vi har fått in förstudier till nya ansökningar. Erfarenheterna hittills ger oss en handlingsberedskap inför det nya programmet från Socialfonden. Vi har fått en kunskapsgrund att stå på och håller ångan uppe. Vi har även stimulerat kontakter både mellan aktörer i Sverige och med partners utomlands. De flesta deltagarna har fått nya kontakter, det ser vi i rapporterna, och arbetsplatserna har fått nya idéer. Det är en framgång att myndigheterna satt in resurser för att jobba med det transnationella och fått ett sådant perspektiv på sin verksamhet. ungdomsarbetslöshet och integration av nyanlända eller minoriteter. På sid 9 kan du läsa om 15 bra exempel på utbyten med andra länder. En slutsats är inte oväntat att det krävs insatser före resan för att resultatet ska bli bra. I några fall har deltagarna mest verkat se utbytet som chans till ett avkopplande avbrott tillsammans med kollegor och resultaten blir då diffusa, konstaterar hon. Det finns behov av att framöver skärpa kraven på rapportering. Det måste stå än mer klart att man inte kommit till en slags resebyrå. Tanken är att du själv engagerar dig, ordnar resan och skaffar nya kontakter och erfarenheter och har planer för hur du ska använda dem i jobbet när du kommit hem. Det har också de flesta deltagare gjort. Ett annat hinder att överkomma är just att förberedelserna måste få ta tid, något som kan vara svårt i en pressad vardag, konstaterar Anne-Marie Flood. Men inser man att det handlar om verksamhetsutveckling som kan ge smartare arbetssätt brukar det gå lättare att motivera insatsen. Det är också viktigt att skaffa sig viss förståelse för kulturella och andra skillnader, t ex hur myndigheter fungerar i landet man ska besöka. Det kan finnas olika syn på vikten av tidspassning och hur viktigt det är med formell utbildning, formella överenskommelser, etc. Språkfrågan ställer krav på att man är extra tydlig. Repetera gärna och sammanfatta, >> 7

8 >> så att ni fattat vad den andra menar. Använd tolk när så behövs. Anne-Marie Flood bedömer att cirka 75 procent av samarbetena fått effekter. En lite oväntad positiv effekt är att kurserna inför studieresorna ökat deltagarnas förståelse för andras arbetssätt och utmaningar i Sverige. Deltagare från Arbetsförmedlingen har lärt sig hur man jobbar på kommunen eller på Försäkringskassan. En erfarenhet är att vi som ska förmedla idéer om vad EU-samarbeten kan användas till har allt vinna på att komma innan för väggarna, dvs uppsöka t ex en myndighet och hålla kurs på plats. Då händer det saker. Eldsjälarna kan få hjälp att se EU-utbyten som verksamhetsutveckling. Resultaten visar också att många organisationer har fått inspiration till nytänkande. Några exempel: Bättre inkludering för äldre och funktionsnedsatta med hjälp av I-pad (Södertälje kommun). Skapandet av innovationshub för ungdomar i nedlagda Astra Zenecas lokaler (Södertälje kommun). Utveckling av träningsprogram för arbetslösa ungdomar till flygplatsjobb samarbete mellan Berlin och Arlanda flygplatser. Utveckling av gymnasieutbildning i entreprenörskap. (Samarbete mellan regionen och Finland). Inclusive Europe kommer att följas av ny programperiod med än mer fokus på transnationella utbyten. Varför är det viktigt med transnationellt samarbete? Christian Råbergh, nationell samordnare på ESF-rådet: Rent formellt är det en skyldighet för Sverige som medlemsstat att jobba med detta. Och skyldigheten är än skarpare formulerad inför den nya programperioden Har det då något mervärde för Sveriges del? Det är viktigt för alla medlemsstater, skulle jag säga. Genom att träffas får man ett större lärande än om man löser problem på egen hand. Kan du ge exempel på någon svårighet? Det finns en rad svårigheter, bl a av teknisk natur, hur ska man hitta en partner att samarbeta med t ex. Olika språk, olika synsätt på samarbete, bristande kunskaper, etc, kan ställa till komplikationer. Projekt som Inclusive Europe har en viktig roll att spela för att lära myndigheter med flera att arbeta transnationellt. Nämn några framgångar. Stockholm stad har haft ett bra samarbete med andra länder kring äldrevård. I Sverige finns en hög andel anställda med dåliga språkkunskaper. De behöver kompetensutveckling och det är värdefullt att ta del av erfarenheter i andra länder. Hur kan utbyten se ut? Det kan vara en god idé att utveckla gemensamma projekt och jämföra hur det går i respektive land, om man får olika resultat. Ett annat sätt är att importera bra arbetssätt utifrån som kanske modifieras för svenska förhållanden. En tredje modell är att se hur kollegor utomlands arbetar. 8

9 15 reserapporter byt idéer så här! >> 9 9

10 VI ÅKTE Eva Theisz/Idah Klint, Ungdomsstyrelsen. VI BESÖKTE Aktörer som på olika sätt arbetar med ungdomsfrågor; bl a departementet, NGOs, kommunala verksamheter. VI VILLE Lära oss mer hur man kan jobba med ungdomsfrågor i Tyskland. VI LÄRDE OSS Hur ungdomspolitiken organiseras på olika nivåer i Tyskland. DETTA HÄNDE SEDAN Vi har en fortsatt dialog med parterna vi besökte och har skickat en förstudie till EU-projekt. Vi imponerades av inriktningen på internationellt samarbete kring ungas arbete i Tyskland. 1Så arbetar Tyskland med ungdomsfrågor Inriktning på internationellt utbyte och en stark roll för frivilligorganisationer är delar av Tysklands arbete med unga. I Tyskland pratar man ofta om ungdomsarbete när vi talar ungdomspolitik. Det finns dock många likheter med svensk politik, bl a inriktning på övergången skola-arbetsliv, formellt och ickeformellt lärande och ungas deltagande i samhället. Det finns också skillnader, bl a processen för hur man inhämtar synpunkter och bestämmer politikens inriktning. I Tyskland arbetar offentlig sektor och NGO-er, dvs ideella organisationer, nära tillsammans för att lösa utmaningarna för unga. I Tyskland pågår samarbeten och gemensamt beslutsfattande på alla nivåer. På lokal nivå får NGO:er medverka i beslutsprocessen, vilket inte är fallet i Sverige, där de istället inbjuds att ha synpunkter. I Tyskland är det NGO:er som utför majoriteten av arbetet med unga, baserat på offentlig finansiering. Hos oss är det civila samhället mer av komplement till offentliga tjänster. I Tyskland finns en misstänksamhet 10

11 Kerstin Wondratschek, IJAB, Andreas Kalbitz, AGJ, Eva Theisz, Idah Klint och Katrin Schauer, IJAB. mot staten som stark aktör i ungdomsfrågor, något som har sin bakgrund i Hitlerjugends tidigare starka ställning. På kommunal nivå arbetar man mer tvärsektoriellt och samlar frågor som rör barn och unga, tex fritidsverksamhet, förskola och socialtjänst i ett så kallat youth office. På nationell eller federal nivå är strukturerna mer specialiserade. Vår värd IJAB arbetade enbart med internationellt ungdomsarbete. Ungdomsstyrelsens uppgifter fanns alltså uppdelade på flera nationella organisationer i Tyskland. Genom det transnationella utbytet hittade vi potentiella partners för kommande samarbeten. Det finns ett mycket intressant projekt kallat Kommunerna blir internationella och ett annat kallat Jive. Man planerar också att starta ett nätverk med generaldirektörer från olika europeiska organisationer inriktade på unga. Vi imponerades av inriktningen på internationellt samarbete kring ungas arbete i Tyskland och vill gärna ta med oss detta hem. 11

12 2 Danskarna har en metod för att behandla förövare VI ÅKTE Amphi Produktion, Stockholm en organisation som med utbildning, film och material stödjer och utvecklar normkritiskt förändringsarbete. VI TRÄFFADE Dialog Mod Vold, en frivilligorganisation i gruppen Askovgården som bedriver professionell verksamhet inom social sektor och hälsa i Köpenhamn. Dialog Mod Vold är en av deras behandlingsverksamheter som riktas mot personer som utövat våld mot sina närmaste. VI VILLE Veta mer om hur man kan förebygga våld mot funktionshindrade. VI LÄRDE OSS Behandla förövare med fokus på våldet. En seminariedag är ett bra sätt att mötas. En lärdom är att Danmark och specifikt Dialog Mod Vold kommit mycket långt i arbetet med att ge behandling till förövare. Resan till Köpenhamn gav spännande samtal och nya ingångar i frågan om våld i nära relationer. I slutet av februari åkte vi på Amphi Produktion till Köpenhamn för att träffa vår samarbetspartner Dialog Mod Vold och tillsammans ordna en seminariedag om våld mot personer med funktionsnedsättningar. Under dagen presenterade vi vårt utbildningsmaterial Det finns stunder. Deltagarna kom från många olika verksamheter, som socialförvaltningen, polisen och kriminalvården. Det var intressant att jämföra hur vi jobbar med våld i nära relationer i Sverige och Danmark och hur samtalet kring det ser ut. En lärdom är att Danmark och specifikt Dialog Mod Vold kommit mycket långt i arbetet med att ge behandling till förövare som utövar våld i nära relationer. De har en tydlig metod där fokus ligger på våldet. I Sverige behöver vi förbättra kompetensen gällande detta område, samt framför allt starta verksamhet som specialiserar sig på just behandling av förövare. Ett råd till framtida deltagare i transnationella samarbeten är att det fungerar bra att samarbeta kring tydliga aktiviteter som att planera en seminariedag. Detta gör samverkan konkret och ger möjlighet att erbjuda något till personer även utanför samarbetet. 12

13 3Spanien satsar på effektiva sociala företag Lagen uppmuntrar företag att anställa funktionsnedsatta, fokus ligger på prestation, inte på diagnos. VI ÅKTE LFC Nyköping-Södertälje, Försäkringskassan. Man måste räkna med VI TRÄFFADE Representanter för tre sociala företag i en annan syn på tider Madrid. och punktlighet. VI VILLE Veta mer om socialt företagande och anpassade arbetsuppgifter. VI LÄRDE OSS En annan syn på funktionsförmåga, hur lagstiftningen varierar mot Sveriges och att man måste räkna med en annan syn på tider och punktlighet. DETTA HÄNDE SEDAN Leder till ansökan om förstudie för Samordningsförbundet Södertörn som lämnades in i september 2013, för att få möjlighet att börja arbeta mer fokuserat med dessa arbetssätt. Vid första utbildningstillfället bildade vi en grupp. Vi enades om att försöka se hur man i Europa arbetar med individer som har behov av rehabilitering med anpassade arbetsuppgifter på grund av medicinska besvär. Ett begrepp som finns i de flesta europeiska länder är socialt företagande. Behovet av anpassade arbeten har ökat i Sverige, men tyvärr inte de sociala företagens antal, varför? Vi bestämde oss för att vi ville titta närmare på hur man arbetade med sociala företag inom EU. Vi började kartlägga genom att bland annat ta kontakt med några pågående ESF-projekt i Sverige. Det visade sig att de länder som kommit längst var Storbritannien, Spanien och Tyskland. Madrid i Spanien hade flera aktörer på flera nivåer inom ett mindre geografiskt område och har kommit långt i sin utveckling. Vi läste på om de olika verksamheterna i Madrid och bestämde oss för att besöka tre. Första kontakten skedde via mejl och samtliga aktörer var väldigt positiva till vårt besök. Vår kontaktperson valde att följa med och tolka. Som de svenska myndighetspersoner vi är hade vi gjort ett gediget och ambitiöst program för våra tre dagar i Madrid. Tider sattes med minut-indelning och hotell bokades centralt för att vi lätt skulle kunna ta oss fram med tåg och till fots. Vårt tidsschema sprack redan vid lunch >> 13

14 >> De var relativt ointresserade av individens diagnos, utan fokuserade på förmågan. första dagen. Spanjorer börjar normalt inte sina dagar förrän vid 10-tiden och intar lunch vid 15-tiden och middag vid 22. Vi, däremot, ville börja redan vid 9 på morgonen för att äta lunch vid 12, middag klockan 19 och sängen vid 22-tiden Våra underbara värdar ställde, om än lite yrvakna, snällt upp och hämtade oss klockan vid hotellet för att sedan se till att vi fick lunch redan vid 14-tiden. När jag insåg hur vi i vår iver att hinna med så mycket som möjligt glömt att ta hänsyn till spanjorernas dygnsrytm kändes det lite pinsamt. Men under lunchen, som varade i tre timmar, kunde vi med mycket skratt jämföra våra olika kulturer och se hur olika vi fördelade dygnets timmar. För att inte helt tappa fokus bestämde vi oss för att göra om i programmet och istället anpassa oss till det land vi besökte och allt blev jättebra till slut, men visst fick vi bita oss i tungan några gånger. Men den entusiasm och glädje som våra värdar visade när de berättade om och visade sina verksamheter går inte att beskriva i ord och gick absolut inte att avbryta med orden att vi måste vidare i vårt program Spanien har en annan lagstiftning för individer med funktionsnedsättning. Det svenska välfärdsystemet innebär att alla har rätt att ta del av vårt sociala system. I Spanien är det inte lika självklart. De verksamheter vi besökte finansierades till viss del av skattemedel, men till största delen av donationer från privata givare. Vi fick en djup och intressant information om vilka lagar som styr de sociala verksamheterna. T ex kom det 1982 en lag om att 2 procent av företagens anställda ska vara funktionsnedsatta. Dålig efterlevnad av lagen ledde till en ändring. Numera är det frivilligt, men den som anställer kan få en nedsättning av lagstadgade avgifter. Spanien fokuserar mer på individens prestation. De sociala företagen tar fullt betalt för tjänster, d v s utfört arbete med samma krav på hög kvalitet. De deltar på samma villkor som vanliga företag i offentliga upphandlingar. De var relativt ointresserade av individens diagnos, utan fokuserade på förmågan eftersom de egentligen bara har system som ersätter förmåga. 14

15 4 Människor Italien har nått långt med mikrokrediter som bankerna inte vill låna ut pengar till får möjlighet att skapa sina egna jobb. VI ÅKTE Bengt Lyngbäck, Arbetsförmedlingen. VI TRÄFFADE Åtta aktörer engagerade i mikrofinansiering i Rom, Milano och Turin. Besöken arrangerades av Italia Lavoro. VI VILLE Veta mer om hur italienska aktörer jobbar med mikrokrediter för att bl a ta reda på om Arbetsförmedlingen kan använda mikrokrediter som en åtgärd. VI LÄRDE OSS Mikrokrediter kan fungera som en åtgärd hos Arbetsförmedlingen. Det italienska programmet för mikrokrediter har två fokus; att stödja lågavlönades nyföretagande, men även organsationers och kooperativs, etc. Jag och Italia Lavoro besökte åtta olika aktörer, bl a PerMicro och Fondazione Giordano Dell Amore för att få veta mer om deras erfarenheter och bästa metoder för att nå ut till missgynnade grupper som invandrare med mikrokrediter. Syftet med studiebesöken, som arrangerades av Italia lavoro, var bl a att studera betydelsen av egenföretagande för att få ett jobb, att studera vilka lånevillkor som tillämpades, att utvärdera om mikrokrediter bidrar till att lyfta människor ur fattigdom och undersöka vilka grupper som Få länder i Europa har kommit lika långt med mikrokrediter som Italien. Herr Corrato Ferreti, president för PerMicro. får krediterna och i vilka syften. Exempelvis gör EVTLD i Turin aktiva insatser för att motverka krisen i området, som orsakas av de stora nedskärningarna. Människor som inte anses kreditvärdiga av bankerna får lån för att skapa egna jobb. Få länder i Europa har kommit lika långt med mikrokrediter som Italien. Sverige har mycket att lära sig av de italienska erfarenheterna och det är värt att undersöka om mikrokrediter kunde vara en åtgärd hos Arbetsförmedlingen. 15

16 16 5 Polen uppmuntrar socialt företagande inom omsorg VI ÅKTE Bertil Lidfeldt, Arbetsförmedlingen, Irene Bergqvist, Försäkringskassan, Marie Nilsson, Arbetsförmedlingen. VI TRÄFFADE Arbets-och socialdepartementet i Warszawa, kooperativet Com- Com-Zone i Krakow. VI VILLE Veta mer om socialt företagande i Polen. VI LÄRDE OSS EU-medel är viktiga för socialt företagande. DETTA HÄNDE SEDAN Gruppen har rest vidare till UK i sept 2013 också med stöd från oss för att penetrera dessa frågor vidare. Det man kommit fram till är att det är nödvändigt att skapa juridiska förutsättningar för sociala företag i Sverige och en tydlig definition kring vad som är ett socialt företag. Att uppmuntra sociala företag genom prioriteringar i offentliga upphandlingar och andra ekonomiska fördelar skulle kunna vara en modell även för Sverige. Sociala företag uppmuntras inom barn- och äldreomsorg som komplement till offentlig verksamhet. I Polen kan medborgarna rikta en procent av skatten till social verksamhet. Vi reste till Polen för att få ökad kunskap om villkor och förutsättningar för socialt företagande i Polen. Vår målsättning var att vidga vårt kunnande i ett internationellet perspektiv, eftersom vi arbetar med frågor som rör socialt företagande i Sverige. Vi ville studera hur man arbetar med frågan såväl nationellt som regionalt och lokalt. Vårt första studiebesök var därför på Arbets- och socialdepartementet i Warszawa. Därefter fortsatte vi till Krakow i Malopolska-regionen, som har en hög ambition att utveckla och stödja tillväxten av sociala företag. Där besökte vi också kooperativet Com-Com-Zone som ingår i Siemacha. Sociala företag uppmuntras inom barnoch äldreomsorg som komplement till offentlig verksamhet. Företagens konstruktion och bestämmelser för lån och bidrag medför automatiskt att fler personer från utsatta grupper får möjlighet till ökad sysselsättning. En lärdom vi har med oss är att EUmedel är en viktig förutsättning för utvecklingsarbetet och att Polen har ett intressant skattesystem, där medborgarna kan rikta en procent av skatten till social verksamhet. Det pågår ett samarbete med bankerna som möjliggör microlån för nya sociala företag.

17 Rådet för framtida besökare är att läsa på om de företag /organisationer som ska besökas. 6Så kan entreprenörer träffas i Berlin Att få feedback på innovationsidéer och kunna hyra ett skrivbord är bra tankar att ta efter. VI ÅKTE Mats Alkeskog, Emma Norman, Natalia Zuljevic och Annika Almén, samtliga från Jobbtorg Stockholm. VI TRÄFFADE Vi besökte Betterplace, Betahouse, IQ-consult och CAP i Berlin. VI VILLE Veta mer om entreprenörskap och sociala innovationer. VI LÄRDE OSS Berlin har kommit längre än Stockholm när det gäller stöd till nya entreprenörer. Lärandeutbytet skedde i Berlin och temat var entreprenörskap och sociala innovationer. Vi som åkte iväg kom samtliga från Jobbtorg Stockholm. Jobbtorgen stödjer dem som både har försörjningsstöd och är arbetssökande. Genomgående för besöken på företagen Betterplace, Betahouse och IQ-consult är att de utgör en stor gemensam mötesplats för entreprenörer. De får möjlighet att träffas, diskutera och få feedback på nya innovationer. Entreprenörerna har möjlighet att hyra en arbetsplats, antingen för ett enstaka tillfälle eller som en permanent arbetsplats, mao allt ifrån ett skrivbord till hela kontorslokaler. CAP är ett företag med matbutiker på flera platser, deras policy är att enbart anställa människor med någon form av funktionsnedsättning. Rådet för framtida besökare är att läsa på om dels de företag/organisationer som ska besökas, dels om vilka politiska förutsättningar som gäller. Varför har Stockholm inte kommit längre med liknande verksamheter? 17

18 7Så tas ungas idéer tillvara i Köpenhamn Passion driver människor att vilja samarbeta, men man behöver bygga en plattform som underlättar möten. VI ÅKTE Eva Helén, Campus Telge, Näringslivskontoret. VI TRÄFFADE Copenhagen Impact Hub, Köpenhamn. VI VILLE Besöka en hub/ett nätverk där folk samlas för att skapa positiv förändring. VI LÄRDE OSS Hur man ger en hub/nätverk förutsättningar att fungera. DETTA HÄNDE SEDAN Vi hoppas att kunna omsätta de lärdomar vi fått i projektet i den EU-förstudie som vi hoppas att vi får beviljad. Den handlar om att skapa en idé- och innovationsarena för bl a ungdomar. De grundade Copenhagen Impact Hub. 18

19 Detta projekt har öppnat dörrarna för mig att se utanför Sveriges gränser men också gett kontakter i såväl Södertälje kommun, Stockholmsregionen som i södra Sverige. I Södertälje finns stora behov att få flera människor i sysselsättning, motivera unga personer att studera eller starta eget och framför allt att hitta nya näringar och se på saker med nya ögon. Jag började kartlägga vilka organisationer som ger unga personer i Södertälje möjligheter att möta företag och skapa innovationer. Det finns några embryon till projekt och en del bra initiativ, exempelvis Sommarlovsentreprenörerna, Drivhuset, Telge Tillväxt. Jag beslöt mig för att besöka en sk Impact Hub, där folk samlas för att de vill skapa positiv samhällsförändring och fick kontakter i Köpenhamn. Jag flög till Köpenhamn och flanerade genom staden till Nörrebro, den stadsdel som håller på att utvecklas till ett kreativt center med konstnärer, multikulturell befolkning, småbutiker etc. Det kändes som en mycket inspirerande omgivning. Där låg Copenhagen Impact Hub. Jag pratade med grundarna Nilas Fogde och Peter Froberg om utmaningar och möjligheter med Huben, som varit i gång i fyra år. Jag deltog också i en medlemslunch med de medverkande företagen. Jag talade även med några olika företag och föreningar, bl a en kille från Holland som utvecklade ett microbetalsystem kopplat till vattenförsörjning i Kenya. Två andra personer drev en förening som försörjde 500 hushåll i Köpenhamn med ekologiska livsmedel. Jag lärde mig att det är passion som driver människor att vilja samarbeta, men att man behöver bygga en plattform som underlättar möten. Att det är viktigt med nätverk, Huben ingår i ett nätverk med 40 aktörer i 25 olika länder. Lagarna är annorlunda i Danmark och kommunen och statens möjlighet och vilja att finansiera ideella projekt varierar, vilket man behöver ta hänsyn till. Jag lärde mig att det är passion som driver människor att vilja samarbeta En annan insikt var också nödvändigheten av att samverka med andra organisationer och det tar lång tid att bygga upp en Hub. Det är svårt att ha en kommun som huvudman eftersom det bygger mycket på personligt engagemang och flexibilitet. Dock behöver kommunen gå in och stödja verksamheten på olika sätt. Det är viktigt att ha någon person/personer som ansvarar för verksamheten dagligen, men detta kan organiseras på olika sätt. 19

20 8Arbetssökande fick hjälp på brittisk pub Uppsök arbetslösa där de befinner sig, t ex på puben eller i kyrkan! Det är en erfarenhet från Storbritannien. VI ÅKTE Shadi Larsson, Jobbtorg Stockholm, Kista. VI TRÄFFADE Chris Stanton och Patricia Hastings, Guildfords Job Club, Surrey, Storbritannien. VI VILLE Veta hur man i Storbritannien arbetar med jämställdhet, likabehandling och tillgänglighetsfrågor i samband med stöd till arbetssökande. VI LÄRDE OSS Arbetssökande fick hjälp där de befann sig, t ex på puben. Anmälningsblanketter innehöll information om etnicitet. Ålder är ett större hinder för jobb än kön. DETTA HÄNDE SEDAN Jag kommer att tillföra min organisation vad jag har lärt mig och om de nya idéerna genom dokumentation och bilder. Chris Stanton och Patricia Hastings, Guildford s Job Club, och Shadi Larsson. Detta var nytt jämfört med Sverige: Arbetssökande fick hjälp och stöd där de befann sig (t ex på puben, öppna förskolan eller i kyrkan). Föräldrar, de flesta kvinnor, kunde på öppna förskolan få hjälp med att med att skriva sina CV, hitta jobb via datorn och registrera sig på Universal jobmatch, Jobcenterplus. Nästan alla fick individuell hjälp. Före detta kriminella och psykiskt sjuka arbetssökande kom till puben för att få hjälp och stöd. De prioriterade grupperna var ensamstående föräldrar, kvinnor och personer över 50 år. Det var möjligt att delta som frivillig på olika arbetsplatser under tiden man sökte arbete. Kunniga arbetslösa hjälpte andra arbetslösa vid varje träff. Anmälningsblanketter för kursdeltagare och arbetssökande till kurser innehöll information om etnicitet. Vid intervjuer och direktkontakter fick jag veta att många tycker att ålder (över 50 år) är ett mer avgörande hinder för arbete än kön. Dagisavgiften är för hög och många kvinnor upplever att det inte är lönsamt att arbeta, då det mesta av lönen går till dagisavgift, som är cirka 25 pund per dag. 20

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020

Europeiska socialfonden 2014-2020 Europeiska socialfonden 2014-2020 -avstamp i Europa 2020-strategin Maria Johansson-Berg, Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2008-04-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Stockholm Namn på utlysning: Förprojektering

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Program. Strukturfondspartnerskapet Stockholm 2

Program. Strukturfondspartnerskapet Stockholm 2 Välkommen! Program 13.10 Resultat av förstudierna, en axplock Urban Innovation/Länsstyrelsen FIA Funktionsnedsatta i anställning genom CSR/Social Venture Network Sweden Yrkesinriktning av vuxna invandrares

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel EU-PROJEKTGUIDEN Guide för att söka EU-stöd East Sweden EU-kontoret - Bryssel Innehållsförteckning Inledning... 1 EU-stöd... 2 Grundprinciper för de transnationella sektorsprogrammen... 3 Hur planerar

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Resultatredovisning för 2008-2010 Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Summering av projektet - i kortformat Begreppet frivilligcentral är otydligt till både innehåll,

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet A. Uppgifter om stödmottagare Namn och adress Leader Inlandet Ideell förening Munktellstorget 2 633 43 Eskilstuna Journalnummer 2012-3536 E-postadress info@leaderinlandet.se B. Uppgifter om kontaktpersonen

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

Workshop om det nya Socialfondsprogrammet. Svenska ESF-rådet

Workshop om det nya Socialfondsprogrammet. Svenska ESF-rådet Workshop om det nya Socialfondsprogrammet Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat från 2007-2013 Stärkt fokus på resultat och

Läs mer

Missiv - Eskilstuna kommuns ansökan om bidrag för medverkan i utvecklingsverksamhet för romsk inkludering på kommunal nivå

Missiv - Eskilstuna kommuns ansökan om bidrag för medverkan i utvecklingsverksamhet för romsk inkludering på kommunal nivå Kommunstyrelsen 2016-03-17 Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2016:82 Sirpa Lindelöf 016-710 12 55 1 (1) Kommunstyrelsen Missiv - Eskilstuna kommuns ansökan om bidrag för medverkan i utvecklingsverksamhet

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Fler jobb i Västerås med växande företag

Fler jobb i Västerås med växande företag Fler jobb i Västerås med växande företag Västeråsmoderaternas jobb- och näringslivsprogram för 2014-2018 1 Inledning Detta är Västeråsmoderaternas program för att fler västeråsare ska ha ett arbete. Företag

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun Revisionsrapport Granskning av EU-arbete inom Motala kommun November 2008 Elisabeth Björk Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte och metod...4 1.3 Revisionsfråga...4

Läs mer

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009 alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla 100% PRESSMAPP Arrangör: - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och företagsrådgivaren

Läs mer

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige - ESF-rådet har cirka 130 anställda och är indelat i åtta regioner, med huvudkontor i Stockholm - En nationell handlingsplan och åtta regionala

Läs mer

Yttrande över remiss av Överföring av samordningsansvaret för nationella minoriteter till kommunstyrelsen Remiss från kommunstyrelsen

Yttrande över remiss av Överföring av samordningsansvaret för nationella minoriteter till kommunstyrelsen Remiss från kommunstyrelsen Sida 1 (7) 2015-08-13 Till Arbetsmarknadsnämnden den 25 augusti 2015 Ärende 6 Yttrande över remiss av Överföring av samordningsansvaret för nationella minoriteter till kommunstyrelsen Remiss från kommunstyrelsen

Läs mer

Bakgrund. Beslutsdatum 2016-03-17. Diarienummer 2016/00183

Bakgrund. Beslutsdatum 2016-03-17. Diarienummer 2016/00183 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt "Pilotverksamhet för utformningen av ett regionalt yrkesvux Utlysning Nationellt

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg!

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg! LÄRANDE I LERUM FÖRSKOLA GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA VUXENUTBILDNING K U LT U R S K O L A BIBLIOTEK K U LT U R O C H F R I T I D hårt arbete lönar sig! hej där, göran careborg! juni 2014 hårt arbete lönar

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande

Läs mer

Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss.

Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss. Tjänsteutlåtande Kommunikationsstrate 2010-04-06 Johannes Wikman /-7767/ Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2009:167 johannes.wikman@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Bearbetad övergripande policy för internationella

Läs mer

Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14

Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14 Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14 Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Forsknings- och utvecklingsstiftelse Ämnesområden i fokus är äldreomsorg, äldrevård, hälsofrämjande

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se Jelica Ugricic, ordförande Ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Grundades 1970 Ca 600 medlemmar 30% av medlemmarna har

Läs mer

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting Ett samhällsekonomiskt perspektiv på socialt företagande - en hållbar föreläsning i landstingshuset, Luleå eller online www.nll.se/folkhalsa den 6 okt 2014, kl 1530-1645 Folkhälsocentrum Norrbottens läns

Läs mer

Kompetensutveckling för rekrytering till en organisation i utveckling (KRUT)

Kompetensutveckling för rekrytering till en organisation i utveckling (KRUT) Tillväxt, miljö och regionplanering Kompetensutveckling för rekrytering till en organisation i utveckling OpenEye Innovation AB Information Tomas Erlandsson Gunnar Backman Telefon 0708-59 79 09 0708-59

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden , som samfinansieras av Europeiska socialfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i tillväxt och utveckling

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398)

Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) MEMO/11/818 Bryssel den 23 november 2011 Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) Vad är Erasmus för alla? Erasmus för alla är EU-kommissionens förslag till nytt program för allmän och yrkesinriktad

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

NYHETSBREV från EUROPA DIREKT FYRBODAL September 2012

NYHETSBREV från EUROPA DIREKT FYRBODAL September 2012 VETA MER OM EU Ny tillväxt- och sysselsättningsstrategi Europeiska kommissionen drar igång en ny strategi för att främja tillväxten och öka sysselsättningen i de kulturella och kreativa sektorerna. Strategin

Läs mer

Nyfiken på att jobba över gränserna? Om transnationalitet en sammanfattning av ESF rådets lärplattform 2010 05 11

Nyfiken på att jobba över gränserna? Om transnationalitet en sammanfattning av ESF rådets lärplattform 2010 05 11 Nyfiken på att jobba över gränserna? Om transnationalitet en sammanfattning av ESF rådets lärplattform 2010 05 11 Visionen, äventyret och allvaret i Europatanken Gunnar Anderszon, SKL, Socialfondskommittén

Läs mer

Projekten Inclusive Europe och Networking Europe

Projekten Inclusive Europe och Networking Europe Minnesanteckningar TN Advisory Board Plats; Arbetsmiljöforum Tid; 10 12 Närvarande Försäkringskassan ESF-huvudkontoret Södertälje kommun Handisam Arbetsförmedlingen Länsstyrelsen Sensus Arbetsmiljöforum,

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-07-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden 1(6) Beslut 2009-02-05 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i hela Sverige. Namn: Beskrivning: Kompetensutveckling

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning.

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning. 2012-09-13 Johanna Morin 0413-62 697 Minnesanteckningar, Handikappråd När: torsdag 13 september, 2012, kl. 13:00 Var: Medborgarhuset, c-salen Närvarande: Cecilia Lind, Ingemo Hellgren, Wivian Holmberg,

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Sammanhanget Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (6) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter Processledarutbildning Dag 1

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter Processledarutbildning Dag 1 Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter Processledarutbildning Dag 1 Bakgrunden - sammanfattad i fem punkter De kommunala arbetsmarknadsenheterna står inför stora utmaningar och

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2009-02-02 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Västsverige Namn på utlysning: Utlysning 2-2009

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB

Läs mer

Förbättrade chanser för förortsföretagare att lyckas Motion av Rebwar Hassan (mp) (2008:29)

Förbättrade chanser för förortsföretagare att lyckas Motion av Rebwar Hassan (mp) (2008:29) Utlåtande 2008: RI (Dnr 009-807/2008) Förbättrade chanser för förortsföretagare att lyckas Motion av Rebwar Hassan (mp) (2008:29) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Motion (2008:29)

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

Projekt Vägen till arbete för romer i Skarpnäck

Projekt Vägen till arbete för romer i Skarpnäck SKARPNÄCK STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDI VID- OCH FAMILJEOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1.2.6.-357/12 SID 1 (8) 2012-08-24 Handläggare: Kibebe Tsehai Telefon: 508 15 327 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd

Läs mer

Kort om Arbetsförmedlingen

Kort om Arbetsförmedlingen Kort om Arbetsförmedlingen foto: Anders Roth (s 1 och 17), Peter Fredriksson (s 5), Magnus Pehrsson (s 6 och 18), Curt Guwallius (s 9) och Julia Sjöberg (s 11). Nyttan med Arbetsförmedlingen......... 04

Läs mer

Hitta ditt nya arbete genom oss

Hitta ditt nya arbete genom oss Hitta ditt nya arbete genom oss Välkommen till Arbetsförmedlingen Här hittar du information om vad vi på Arbetsförmedlingen kan göra för dig och vad som är bra att tänka på när du precis har börjat söka

Läs mer

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering Inledning Analysen är genomförd utifrån Kommunstyrelsens handlingsplan för att uppnå kommunfullmäktiges mål. Analysen följer huvudsakligen den systematik som finns i dokumentet. Fokus för analysen är att

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning 1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett

Läs mer

2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN. Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020

2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN. Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020 2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020 Innehåll Planen som verktyg... 3 Framtagande av Planen... 4 Samarbetsparter... 4 Lokala

Läs mer

Lisa Fröbel Serena Bonato SERUS ek. för. SESAM Transnationalitet i praktiken

Lisa Fröbel Serena Bonato SERUS ek. för. SESAM Transnationalitet i praktiken SESAM Transnationalitet i praktiken Lisa Fröbel Serena Bonato 1 1 INLEDNING... 3 1.1 SYFTE... 3 1.2 SESAM BAKGRUND... 3 1.3 TRANSANTIONELL KOORDINATOR... 4 2 TRANSNATIONALITET... 5 2.1 SYFET MED TRANSNATIONELLT

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

Tio punkter för en lärande arbetsplats

Tio punkter för en lärande arbetsplats Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Policy för internationellt arbete

Policy för internationellt arbete 1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen

Läs mer

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013. Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden

EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013. Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013 Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Tre mål 1. Konvergens 2. Konkurrenskraft och sysselsättning Regionala fonden Sociala fonden 3. Europeiskt territoriellt

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1019 av Annelie Karlsson och Thomas Strand (båda S) Socialt företagande och arbetsintegrerande sociala företag

Motion till riksdagen 2015/16:1019 av Annelie Karlsson och Thomas Strand (båda S) Socialt företagande och arbetsintegrerande sociala företag Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1019 av Annelie Karlsson och Thomas Strand (båda S) Socialt företagande och arbetsintegrerande sociala företag Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer

Läs mer