Gränslösa lösningar. Som ett direkt resultat av detta startar vi ett expertnätverk för ytterligare utbyte våra länder emellan.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gränslösa lösningar. Som ett direkt resultat av detta startar vi ett expertnätverk för ytterligare utbyte våra länder emellan."

Transkript

1 Gränslösa lösningar Arbetsplatser lär nytt genom Inclusive Europe en guide Vi ville veta mer om hur man kan förebygga våld mot funktionshindrade. mest spännande var nog att träffa romska vägledare. Som ett direkt resultat av detta startar vi ett expertnätverk för ytterligare utbyte våra länder emellan. Få länder i Europa har kommit lika långt med mikrokrediter som Italien. EU-medel är en viktig förutsättning för utvecklingsarbetet. De var relativt ointresserade av individens diagnos, utan fokuserade på förmåga. Myndigheterna ser sociala företag som en väg att skapa jobb.

2 Lär av andras studiebesök! Vill du utveckla dig i jobbet tillsammans med kollegor i ett annat EU-land? På plats se hur man kan arbeta med ungdomar som hoppat av skolan? I Tyskland arrangeras praktikresor utomlands för dem. Med integration av nyanlända? I England finns samhällsservice på puben. Veta hur mikrokrediter fick fart på företagande i Italien? Då kan ett utbyte genom EU vara värt att pröva. I den här skriften kan du läsa om erfarenheter av EU-projektet Inclusive Europe som pågått under åren Vill du utveckla dig i jobbet tillsammans med kollegor i ett annat EU-land? Deltagarna har kort sammanfattat: Tänkt ut vilka utmaningar i det egna jobbet de vill få nya impulser kring, fått gå en kurs i hur ett transnationellt utbyte kan gå till och hur man hittar en samarbetspartner, på egen hand arrangerat studiebesök och planerat för hur erfarenheter ska tas till vara på hemmaplan. Du hittar beskrivningar av 15 studiebesök, praktiska råd och sammanfattade erfarenheter för projektet. Jag hoppas den ska vara till nytta för er som gör nya studiebesök genom olika initiativ som t ex EU-projekt eller andra satsningar där utbyte med andra länder är en möjlighet eller ett krav. Anne-Marie Flood, projektledare Inclusive Europe Gränslösa lösningar är en skrift som producerats av Arbetsmiljöforum i Norden AB för Inclusive Europe och som finansierats av Europeiska Socialfonden. Den sammanfattar och ger exempel på de insatser som projektet Inclusive Europe genomfört. Se även 2 Projektledare: Anne-Marie Flood , kontakta mig gärna för mer information! Redaktör: Eva Berlin Layout: Monika Fenchel Tryck: Repro 8 ISBN: Copyright: Arbetsmiljöforum i Norden AB, Inclusive Europe.

3 Exempel 4, Italien. Exempel 1, Tyskland. Exempel 7, Danmark. Innehåll Intervju: Utbyte gör att vi ser problem med nya ögon... 4 Exempel 1: Så arbetar Tyskland med ungdomsfrågor Exempel 2: Danskarna har en metod för att behandla förövare Exempel 3: Spanien satsar på effektiva sociala företag Exempel 4: Italien har nått långt med mikrokrediter Exempel 5: Polen uppmuntrar socialt företagande inom omsorg Exempel 6: Så kan entreprenörer träffas i Berlin Exempel 7: Så tas ungas idéer tillvara i Köpenhamn Exempel 8: Arbetssökande fick hjälp på brittisk klubb Exempel 9: Tyskt nytänkande för att få unga i jobb Exempel 10: Samarbete utvecklas med italienskt rehabcenter Exempel 11: Krav på tyska företag att anställa funktionsnedsatta Exempel 12: Sociala företag i Storbritannien ska klara det mesta Exempel 13: Finland ett föredöme i minoritetsfrågor? Exempel 14: Så stöds arbetssökande i Tyskland Exempel 15: Expertnätverk resultat av utbyte med Tyskland frågor och svar: Gör så här för att träffas över gränserna!

4 4 Utbyte gör att vi ser problem med nya ögon

5 Cirka 75 procent av studieresorna ledde till att det egna jobbet och organisationen utvecklades på något sätt. Så summerar Anne-Marie Flood, projektledare för Inclusive Europe, de två årens transnationella utbyten. FOTO: EMELIE PERSSON Viktigt för att lyckas är att identifiera en fråga där du tror att andra kan ha nya idéer, lägga ner tid på förberedelser och ta hand om erfarenheten när du kommer hem, säger Anne-Marie Flood, som lett EU-projektet Inclusive Europe. Avsikten var att de som jobbar med arbetsmarknad och sociala frågor i Sverige skulle kunna byta erfarenheter med kollegor i andra länder. Har då en svensk arbetsförmedlare något att lära av kollegor inom EU? Vet vi inte redan bäst, med tanke på hur utvecklad vår välfärdsstat är? Det är en ganska vanlig och något självgod uppfattning att vi i Sverige framför allt bör lära ut saker till länderna i EU, säger Anne-Marie Flood. I EU-länderna finns många idéer som vi har nytta av. Sverige har kommit långt när det gäller jämställdhet och likabehandling, vi är mindre bra på exempelvis skolresultat, ungdomsarbetslöshet och rehabiliteringsfrågor, framhåller hon. Vi är visserligen ett av världens mest Fakta om Inclusive Europe Pågick: Juni 2011 april Kostnad: Knappt 9 miljoner kronor. Seminarier: 370. Deltagare: 500 personer från 32 organisationer. 148 åkte iväg på utbytesresor, 81 personer deltog i utbytesprogram och 63 personer i skräddarsydda resor med utbytesprogram. Totalt 204 resor. avancerade välfärdsländer och började tidigt utveckla den offentliga sektorn. Men det innebär också att vi byggt fast oss i vissa system och inte ser nya möjligheter. Hon exemplifierar med Italien. Här är sociala företag mycket vanligare och i samarbete med myndigheterna erbjuder de ofta framgångsrikt arbete åt exempelvis funktionshindrade. Kyrkan har också lång erfarenhet av sociala insatser och intressanta kunskaper. I de nya demokratierna i öst har myck- >> 5

6 Förutom nya insikter i hur man kan jobba mer framgångsrikt är gränslösa möten en del av EU:s fredsarbete. >> et av det sociala skyddsnätet sopats bort i samband med övergången till marknadsekonomi. Här brinner de ideella organisationerna för att hitta lösningar, de tänker mycket nytt och befinner sig nära de utsatta personerna. Genom kontakter kan vi se med nya ögon på våra problem. Försäkringskassan finns inte i vår form i andra EU-länder, egentligen inte heller långtidssjukskrivna i sådana antal som i Sverige, konstaterar hon. De räknas som arbetssökande och ersätts på andra sätt. Det finns många andra sätt att organisera det vi tycker är självklart. Ett utbyte genom Inclusive Europe är alltså en slags utbildning i hur det egna arbetet skulle kunna göras annorlunda. Exempelvis har Arbetsförmedlingen fått idéer från sin tyska motsvarighet om hur insatser kan göras för unga som varken pluggar eller arbetar. Man hade riktigt svåra fall, dessutom är ungdomarna svåra att hitta, eftersom ingen registrerar dem. Man får med andra ord leta på gatan. Med hjälp av EU-medel gjordes en rejäl satsning som bl a innebar att ungdomarna fick åka på praktikutbyte utomlands på egen hand. Flera av dem hade aldrig rest någonstans. Resultatet blev mycket lyckat, kring 60 procent är återetablerade i samhället. Tyskland har numera betydligt lägre ungdomsarbetslöshet än tidigare. Här finns också modellen One Stop Shop, dvs att man samlar myndigheter i ett hus så att människor slipper springa mellan yrkesvägledare, socialtjänstemän, arbetsförmedlare, m fl. Förutom nya insikter i hur man kan jobba mer framgångsrikt är gränslösa möten en del av EU:s fredsarbete, påpekar Anne-Marie Flood. Genom samarbete över gränserna ökar förståelsen människor emellan och man får nya insikter om kulturella likheter och olikheter. Hur sätter man då igång ett samarbete? Inclusive Europe har ordnat kurser i hur ett utbyte konkret går till. Det börjar med en insikt om att man har utmaningar i jobbet. Kan någon annan ha intressanta erfarenheter? Det handlar bl a om att klargöra syftet med studieresan, tänka ut vad man själv kan erbjuda och hur kunskaperna sedan ska tas till vara och spridas när man kommer hem. Intresserade får också tips på hur det går till att leta en samarbetspartner. Ofta reser några personer ihop, ibland från olika arbetsplatser. 148 personer har kommit iväg under 2012 och 2013, de flesta anställda i offentliga sektorn. Studiebesöken har i flera fall handlat om sociala företag, insatser mot 6

7 Varför är det viktigt med transnationellt samarbete? Ingmar Paulsson, regionchef, ESF-rådet: Internationella kontakter har alltid varit en ledstjärna i Sverige och blir än viktigare i takt med globaliseringen. Arbetsmarknaden är internationell, vi har en stor invandring så det är angeläget för exempelvis Arbetsförmedlingen att delta. Rörligheten gör att det krävs nya kunskaper. Kan du ge exempel på någon svårighet? Det har varit svårt att få deltagarna att inse att medverkan är ett långsiktigt åtagande. Kompetenssatsningar kräver att man satsar. De som velat delta har inte alltid förankrat detta på ledningsnivå i sin organisation. Vi har märkt ett stigande ointresse att leverera deltagare från några av de statliga aktörerna. De tycks orientera sig mer mot kortsiktiga mål. Nämn några framgångar. Vi har fått in förstudier till nya ansökningar. Erfarenheterna hittills ger oss en handlingsberedskap inför det nya programmet från Socialfonden. Vi har fått en kunskapsgrund att stå på och håller ångan uppe. Vi har även stimulerat kontakter både mellan aktörer i Sverige och med partners utomlands. De flesta deltagarna har fått nya kontakter, det ser vi i rapporterna, och arbetsplatserna har fått nya idéer. Det är en framgång att myndigheterna satt in resurser för att jobba med det transnationella och fått ett sådant perspektiv på sin verksamhet. ungdomsarbetslöshet och integration av nyanlända eller minoriteter. På sid 9 kan du läsa om 15 bra exempel på utbyten med andra länder. En slutsats är inte oväntat att det krävs insatser före resan för att resultatet ska bli bra. I några fall har deltagarna mest verkat se utbytet som chans till ett avkopplande avbrott tillsammans med kollegor och resultaten blir då diffusa, konstaterar hon. Det finns behov av att framöver skärpa kraven på rapportering. Det måste stå än mer klart att man inte kommit till en slags resebyrå. Tanken är att du själv engagerar dig, ordnar resan och skaffar nya kontakter och erfarenheter och har planer för hur du ska använda dem i jobbet när du kommit hem. Det har också de flesta deltagare gjort. Ett annat hinder att överkomma är just att förberedelserna måste få ta tid, något som kan vara svårt i en pressad vardag, konstaterar Anne-Marie Flood. Men inser man att det handlar om verksamhetsutveckling som kan ge smartare arbetssätt brukar det gå lättare att motivera insatsen. Det är också viktigt att skaffa sig viss förståelse för kulturella och andra skillnader, t ex hur myndigheter fungerar i landet man ska besöka. Det kan finnas olika syn på vikten av tidspassning och hur viktigt det är med formell utbildning, formella överenskommelser, etc. Språkfrågan ställer krav på att man är extra tydlig. Repetera gärna och sammanfatta, >> 7

8 >> så att ni fattat vad den andra menar. Använd tolk när så behövs. Anne-Marie Flood bedömer att cirka 75 procent av samarbetena fått effekter. En lite oväntad positiv effekt är att kurserna inför studieresorna ökat deltagarnas förståelse för andras arbetssätt och utmaningar i Sverige. Deltagare från Arbetsförmedlingen har lärt sig hur man jobbar på kommunen eller på Försäkringskassan. En erfarenhet är att vi som ska förmedla idéer om vad EU-samarbeten kan användas till har allt vinna på att komma innan för väggarna, dvs uppsöka t ex en myndighet och hålla kurs på plats. Då händer det saker. Eldsjälarna kan få hjälp att se EU-utbyten som verksamhetsutveckling. Resultaten visar också att många organisationer har fått inspiration till nytänkande. Några exempel: Bättre inkludering för äldre och funktionsnedsatta med hjälp av I-pad (Södertälje kommun). Skapandet av innovationshub för ungdomar i nedlagda Astra Zenecas lokaler (Södertälje kommun). Utveckling av träningsprogram för arbetslösa ungdomar till flygplatsjobb samarbete mellan Berlin och Arlanda flygplatser. Utveckling av gymnasieutbildning i entreprenörskap. (Samarbete mellan regionen och Finland). Inclusive Europe kommer att följas av ny programperiod med än mer fokus på transnationella utbyten. Varför är det viktigt med transnationellt samarbete? Christian Råbergh, nationell samordnare på ESF-rådet: Rent formellt är det en skyldighet för Sverige som medlemsstat att jobba med detta. Och skyldigheten är än skarpare formulerad inför den nya programperioden Har det då något mervärde för Sveriges del? Det är viktigt för alla medlemsstater, skulle jag säga. Genom att träffas får man ett större lärande än om man löser problem på egen hand. Kan du ge exempel på någon svårighet? Det finns en rad svårigheter, bl a av teknisk natur, hur ska man hitta en partner att samarbeta med t ex. Olika språk, olika synsätt på samarbete, bristande kunskaper, etc, kan ställa till komplikationer. Projekt som Inclusive Europe har en viktig roll att spela för att lära myndigheter med flera att arbeta transnationellt. Nämn några framgångar. Stockholm stad har haft ett bra samarbete med andra länder kring äldrevård. I Sverige finns en hög andel anställda med dåliga språkkunskaper. De behöver kompetensutveckling och det är värdefullt att ta del av erfarenheter i andra länder. Hur kan utbyten se ut? Det kan vara en god idé att utveckla gemensamma projekt och jämföra hur det går i respektive land, om man får olika resultat. Ett annat sätt är att importera bra arbetssätt utifrån som kanske modifieras för svenska förhållanden. En tredje modell är att se hur kollegor utomlands arbetar. 8

9 15 reserapporter byt idéer så här! >> 9 9

10 VI ÅKTE Eva Theisz/Idah Klint, Ungdomsstyrelsen. VI BESÖKTE Aktörer som på olika sätt arbetar med ungdomsfrågor; bl a departementet, NGOs, kommunala verksamheter. VI VILLE Lära oss mer hur man kan jobba med ungdomsfrågor i Tyskland. VI LÄRDE OSS Hur ungdomspolitiken organiseras på olika nivåer i Tyskland. DETTA HÄNDE SEDAN Vi har en fortsatt dialog med parterna vi besökte och har skickat en förstudie till EU-projekt. Vi imponerades av inriktningen på internationellt samarbete kring ungas arbete i Tyskland. 1Så arbetar Tyskland med ungdomsfrågor Inriktning på internationellt utbyte och en stark roll för frivilligorganisationer är delar av Tysklands arbete med unga. I Tyskland pratar man ofta om ungdomsarbete när vi talar ungdomspolitik. Det finns dock många likheter med svensk politik, bl a inriktning på övergången skola-arbetsliv, formellt och ickeformellt lärande och ungas deltagande i samhället. Det finns också skillnader, bl a processen för hur man inhämtar synpunkter och bestämmer politikens inriktning. I Tyskland arbetar offentlig sektor och NGO-er, dvs ideella organisationer, nära tillsammans för att lösa utmaningarna för unga. I Tyskland pågår samarbeten och gemensamt beslutsfattande på alla nivåer. På lokal nivå får NGO:er medverka i beslutsprocessen, vilket inte är fallet i Sverige, där de istället inbjuds att ha synpunkter. I Tyskland är det NGO:er som utför majoriteten av arbetet med unga, baserat på offentlig finansiering. Hos oss är det civila samhället mer av komplement till offentliga tjänster. I Tyskland finns en misstänksamhet 10

11 Kerstin Wondratschek, IJAB, Andreas Kalbitz, AGJ, Eva Theisz, Idah Klint och Katrin Schauer, IJAB. mot staten som stark aktör i ungdomsfrågor, något som har sin bakgrund i Hitlerjugends tidigare starka ställning. På kommunal nivå arbetar man mer tvärsektoriellt och samlar frågor som rör barn och unga, tex fritidsverksamhet, förskola och socialtjänst i ett så kallat youth office. På nationell eller federal nivå är strukturerna mer specialiserade. Vår värd IJAB arbetade enbart med internationellt ungdomsarbete. Ungdomsstyrelsens uppgifter fanns alltså uppdelade på flera nationella organisationer i Tyskland. Genom det transnationella utbytet hittade vi potentiella partners för kommande samarbeten. Det finns ett mycket intressant projekt kallat Kommunerna blir internationella och ett annat kallat Jive. Man planerar också att starta ett nätverk med generaldirektörer från olika europeiska organisationer inriktade på unga. Vi imponerades av inriktningen på internationellt samarbete kring ungas arbete i Tyskland och vill gärna ta med oss detta hem. 11

12 2 Danskarna har en metod för att behandla förövare VI ÅKTE Amphi Produktion, Stockholm en organisation som med utbildning, film och material stödjer och utvecklar normkritiskt förändringsarbete. VI TRÄFFADE Dialog Mod Vold, en frivilligorganisation i gruppen Askovgården som bedriver professionell verksamhet inom social sektor och hälsa i Köpenhamn. Dialog Mod Vold är en av deras behandlingsverksamheter som riktas mot personer som utövat våld mot sina närmaste. VI VILLE Veta mer om hur man kan förebygga våld mot funktionshindrade. VI LÄRDE OSS Behandla förövare med fokus på våldet. En seminariedag är ett bra sätt att mötas. En lärdom är att Danmark och specifikt Dialog Mod Vold kommit mycket långt i arbetet med att ge behandling till förövare. Resan till Köpenhamn gav spännande samtal och nya ingångar i frågan om våld i nära relationer. I slutet av februari åkte vi på Amphi Produktion till Köpenhamn för att träffa vår samarbetspartner Dialog Mod Vold och tillsammans ordna en seminariedag om våld mot personer med funktionsnedsättningar. Under dagen presenterade vi vårt utbildningsmaterial Det finns stunder. Deltagarna kom från många olika verksamheter, som socialförvaltningen, polisen och kriminalvården. Det var intressant att jämföra hur vi jobbar med våld i nära relationer i Sverige och Danmark och hur samtalet kring det ser ut. En lärdom är att Danmark och specifikt Dialog Mod Vold kommit mycket långt i arbetet med att ge behandling till förövare som utövar våld i nära relationer. De har en tydlig metod där fokus ligger på våldet. I Sverige behöver vi förbättra kompetensen gällande detta område, samt framför allt starta verksamhet som specialiserar sig på just behandling av förövare. Ett råd till framtida deltagare i transnationella samarbeten är att det fungerar bra att samarbeta kring tydliga aktiviteter som att planera en seminariedag. Detta gör samverkan konkret och ger möjlighet att erbjuda något till personer även utanför samarbetet. 12

13 3Spanien satsar på effektiva sociala företag Lagen uppmuntrar företag att anställa funktionsnedsatta, fokus ligger på prestation, inte på diagnos. VI ÅKTE LFC Nyköping-Södertälje, Försäkringskassan. Man måste räkna med VI TRÄFFADE Representanter för tre sociala företag i en annan syn på tider Madrid. och punktlighet. VI VILLE Veta mer om socialt företagande och anpassade arbetsuppgifter. VI LÄRDE OSS En annan syn på funktionsförmåga, hur lagstiftningen varierar mot Sveriges och att man måste räkna med en annan syn på tider och punktlighet. DETTA HÄNDE SEDAN Leder till ansökan om förstudie för Samordningsförbundet Södertörn som lämnades in i september 2013, för att få möjlighet att börja arbeta mer fokuserat med dessa arbetssätt. Vid första utbildningstillfället bildade vi en grupp. Vi enades om att försöka se hur man i Europa arbetar med individer som har behov av rehabilitering med anpassade arbetsuppgifter på grund av medicinska besvär. Ett begrepp som finns i de flesta europeiska länder är socialt företagande. Behovet av anpassade arbeten har ökat i Sverige, men tyvärr inte de sociala företagens antal, varför? Vi bestämde oss för att vi ville titta närmare på hur man arbetade med sociala företag inom EU. Vi började kartlägga genom att bland annat ta kontakt med några pågående ESF-projekt i Sverige. Det visade sig att de länder som kommit längst var Storbritannien, Spanien och Tyskland. Madrid i Spanien hade flera aktörer på flera nivåer inom ett mindre geografiskt område och har kommit långt i sin utveckling. Vi läste på om de olika verksamheterna i Madrid och bestämde oss för att besöka tre. Första kontakten skedde via mejl och samtliga aktörer var väldigt positiva till vårt besök. Vår kontaktperson valde att följa med och tolka. Som de svenska myndighetspersoner vi är hade vi gjort ett gediget och ambitiöst program för våra tre dagar i Madrid. Tider sattes med minut-indelning och hotell bokades centralt för att vi lätt skulle kunna ta oss fram med tåg och till fots. Vårt tidsschema sprack redan vid lunch >> 13

14 >> De var relativt ointresserade av individens diagnos, utan fokuserade på förmågan. första dagen. Spanjorer börjar normalt inte sina dagar förrän vid 10-tiden och intar lunch vid 15-tiden och middag vid 22. Vi, däremot, ville börja redan vid 9 på morgonen för att äta lunch vid 12, middag klockan 19 och sängen vid 22-tiden Våra underbara värdar ställde, om än lite yrvakna, snällt upp och hämtade oss klockan vid hotellet för att sedan se till att vi fick lunch redan vid 14-tiden. När jag insåg hur vi i vår iver att hinna med så mycket som möjligt glömt att ta hänsyn till spanjorernas dygnsrytm kändes det lite pinsamt. Men under lunchen, som varade i tre timmar, kunde vi med mycket skratt jämföra våra olika kulturer och se hur olika vi fördelade dygnets timmar. För att inte helt tappa fokus bestämde vi oss för att göra om i programmet och istället anpassa oss till det land vi besökte och allt blev jättebra till slut, men visst fick vi bita oss i tungan några gånger. Men den entusiasm och glädje som våra värdar visade när de berättade om och visade sina verksamheter går inte att beskriva i ord och gick absolut inte att avbryta med orden att vi måste vidare i vårt program Spanien har en annan lagstiftning för individer med funktionsnedsättning. Det svenska välfärdsystemet innebär att alla har rätt att ta del av vårt sociala system. I Spanien är det inte lika självklart. De verksamheter vi besökte finansierades till viss del av skattemedel, men till största delen av donationer från privata givare. Vi fick en djup och intressant information om vilka lagar som styr de sociala verksamheterna. T ex kom det 1982 en lag om att 2 procent av företagens anställda ska vara funktionsnedsatta. Dålig efterlevnad av lagen ledde till en ändring. Numera är det frivilligt, men den som anställer kan få en nedsättning av lagstadgade avgifter. Spanien fokuserar mer på individens prestation. De sociala företagen tar fullt betalt för tjänster, d v s utfört arbete med samma krav på hög kvalitet. De deltar på samma villkor som vanliga företag i offentliga upphandlingar. De var relativt ointresserade av individens diagnos, utan fokuserade på förmågan eftersom de egentligen bara har system som ersätter förmåga. 14

15 4 Människor Italien har nått långt med mikrokrediter som bankerna inte vill låna ut pengar till får möjlighet att skapa sina egna jobb. VI ÅKTE Bengt Lyngbäck, Arbetsförmedlingen. VI TRÄFFADE Åtta aktörer engagerade i mikrofinansiering i Rom, Milano och Turin. Besöken arrangerades av Italia Lavoro. VI VILLE Veta mer om hur italienska aktörer jobbar med mikrokrediter för att bl a ta reda på om Arbetsförmedlingen kan använda mikrokrediter som en åtgärd. VI LÄRDE OSS Mikrokrediter kan fungera som en åtgärd hos Arbetsförmedlingen. Det italienska programmet för mikrokrediter har två fokus; att stödja lågavlönades nyföretagande, men även organsationers och kooperativs, etc. Jag och Italia Lavoro besökte åtta olika aktörer, bl a PerMicro och Fondazione Giordano Dell Amore för att få veta mer om deras erfarenheter och bästa metoder för att nå ut till missgynnade grupper som invandrare med mikrokrediter. Syftet med studiebesöken, som arrangerades av Italia lavoro, var bl a att studera betydelsen av egenföretagande för att få ett jobb, att studera vilka lånevillkor som tillämpades, att utvärdera om mikrokrediter bidrar till att lyfta människor ur fattigdom och undersöka vilka grupper som Få länder i Europa har kommit lika långt med mikrokrediter som Italien. Herr Corrato Ferreti, president för PerMicro. får krediterna och i vilka syften. Exempelvis gör EVTLD i Turin aktiva insatser för att motverka krisen i området, som orsakas av de stora nedskärningarna. Människor som inte anses kreditvärdiga av bankerna får lån för att skapa egna jobb. Få länder i Europa har kommit lika långt med mikrokrediter som Italien. Sverige har mycket att lära sig av de italienska erfarenheterna och det är värt att undersöka om mikrokrediter kunde vara en åtgärd hos Arbetsförmedlingen. 15

16 16 5 Polen uppmuntrar socialt företagande inom omsorg VI ÅKTE Bertil Lidfeldt, Arbetsförmedlingen, Irene Bergqvist, Försäkringskassan, Marie Nilsson, Arbetsförmedlingen. VI TRÄFFADE Arbets-och socialdepartementet i Warszawa, kooperativet Com- Com-Zone i Krakow. VI VILLE Veta mer om socialt företagande i Polen. VI LÄRDE OSS EU-medel är viktiga för socialt företagande. DETTA HÄNDE SEDAN Gruppen har rest vidare till UK i sept 2013 också med stöd från oss för att penetrera dessa frågor vidare. Det man kommit fram till är att det är nödvändigt att skapa juridiska förutsättningar för sociala företag i Sverige och en tydlig definition kring vad som är ett socialt företag. Att uppmuntra sociala företag genom prioriteringar i offentliga upphandlingar och andra ekonomiska fördelar skulle kunna vara en modell även för Sverige. Sociala företag uppmuntras inom barn- och äldreomsorg som komplement till offentlig verksamhet. I Polen kan medborgarna rikta en procent av skatten till social verksamhet. Vi reste till Polen för att få ökad kunskap om villkor och förutsättningar för socialt företagande i Polen. Vår målsättning var att vidga vårt kunnande i ett internationellet perspektiv, eftersom vi arbetar med frågor som rör socialt företagande i Sverige. Vi ville studera hur man arbetar med frågan såväl nationellt som regionalt och lokalt. Vårt första studiebesök var därför på Arbets- och socialdepartementet i Warszawa. Därefter fortsatte vi till Krakow i Malopolska-regionen, som har en hög ambition att utveckla och stödja tillväxten av sociala företag. Där besökte vi också kooperativet Com-Com-Zone som ingår i Siemacha. Sociala företag uppmuntras inom barnoch äldreomsorg som komplement till offentlig verksamhet. Företagens konstruktion och bestämmelser för lån och bidrag medför automatiskt att fler personer från utsatta grupper får möjlighet till ökad sysselsättning. En lärdom vi har med oss är att EUmedel är en viktig förutsättning för utvecklingsarbetet och att Polen har ett intressant skattesystem, där medborgarna kan rikta en procent av skatten till social verksamhet. Det pågår ett samarbete med bankerna som möjliggör microlån för nya sociala företag.

17 Rådet för framtida besökare är att läsa på om de företag /organisationer som ska besökas. 6Så kan entreprenörer träffas i Berlin Att få feedback på innovationsidéer och kunna hyra ett skrivbord är bra tankar att ta efter. VI ÅKTE Mats Alkeskog, Emma Norman, Natalia Zuljevic och Annika Almén, samtliga från Jobbtorg Stockholm. VI TRÄFFADE Vi besökte Betterplace, Betahouse, IQ-consult och CAP i Berlin. VI VILLE Veta mer om entreprenörskap och sociala innovationer. VI LÄRDE OSS Berlin har kommit längre än Stockholm när det gäller stöd till nya entreprenörer. Lärandeutbytet skedde i Berlin och temat var entreprenörskap och sociala innovationer. Vi som åkte iväg kom samtliga från Jobbtorg Stockholm. Jobbtorgen stödjer dem som både har försörjningsstöd och är arbetssökande. Genomgående för besöken på företagen Betterplace, Betahouse och IQ-consult är att de utgör en stor gemensam mötesplats för entreprenörer. De får möjlighet att träffas, diskutera och få feedback på nya innovationer. Entreprenörerna har möjlighet att hyra en arbetsplats, antingen för ett enstaka tillfälle eller som en permanent arbetsplats, mao allt ifrån ett skrivbord till hela kontorslokaler. CAP är ett företag med matbutiker på flera platser, deras policy är att enbart anställa människor med någon form av funktionsnedsättning. Rådet för framtida besökare är att läsa på om dels de företag/organisationer som ska besökas, dels om vilka politiska förutsättningar som gäller. Varför har Stockholm inte kommit längre med liknande verksamheter? 17

18 7Så tas ungas idéer tillvara i Köpenhamn Passion driver människor att vilja samarbeta, men man behöver bygga en plattform som underlättar möten. VI ÅKTE Eva Helén, Campus Telge, Näringslivskontoret. VI TRÄFFADE Copenhagen Impact Hub, Köpenhamn. VI VILLE Besöka en hub/ett nätverk där folk samlas för att skapa positiv förändring. VI LÄRDE OSS Hur man ger en hub/nätverk förutsättningar att fungera. DETTA HÄNDE SEDAN Vi hoppas att kunna omsätta de lärdomar vi fått i projektet i den EU-förstudie som vi hoppas att vi får beviljad. Den handlar om att skapa en idé- och innovationsarena för bl a ungdomar. De grundade Copenhagen Impact Hub. 18

19 Detta projekt har öppnat dörrarna för mig att se utanför Sveriges gränser men också gett kontakter i såväl Södertälje kommun, Stockholmsregionen som i södra Sverige. I Södertälje finns stora behov att få flera människor i sysselsättning, motivera unga personer att studera eller starta eget och framför allt att hitta nya näringar och se på saker med nya ögon. Jag började kartlägga vilka organisationer som ger unga personer i Södertälje möjligheter att möta företag och skapa innovationer. Det finns några embryon till projekt och en del bra initiativ, exempelvis Sommarlovsentreprenörerna, Drivhuset, Telge Tillväxt. Jag beslöt mig för att besöka en sk Impact Hub, där folk samlas för att de vill skapa positiv samhällsförändring och fick kontakter i Köpenhamn. Jag flög till Köpenhamn och flanerade genom staden till Nörrebro, den stadsdel som håller på att utvecklas till ett kreativt center med konstnärer, multikulturell befolkning, småbutiker etc. Det kändes som en mycket inspirerande omgivning. Där låg Copenhagen Impact Hub. Jag pratade med grundarna Nilas Fogde och Peter Froberg om utmaningar och möjligheter med Huben, som varit i gång i fyra år. Jag deltog också i en medlemslunch med de medverkande företagen. Jag talade även med några olika företag och föreningar, bl a en kille från Holland som utvecklade ett microbetalsystem kopplat till vattenförsörjning i Kenya. Två andra personer drev en förening som försörjde 500 hushåll i Köpenhamn med ekologiska livsmedel. Jag lärde mig att det är passion som driver människor att vilja samarbeta, men att man behöver bygga en plattform som underlättar möten. Att det är viktigt med nätverk, Huben ingår i ett nätverk med 40 aktörer i 25 olika länder. Lagarna är annorlunda i Danmark och kommunen och statens möjlighet och vilja att finansiera ideella projekt varierar, vilket man behöver ta hänsyn till. Jag lärde mig att det är passion som driver människor att vilja samarbeta En annan insikt var också nödvändigheten av att samverka med andra organisationer och det tar lång tid att bygga upp en Hub. Det är svårt att ha en kommun som huvudman eftersom det bygger mycket på personligt engagemang och flexibilitet. Dock behöver kommunen gå in och stödja verksamheten på olika sätt. Det är viktigt att ha någon person/personer som ansvarar för verksamheten dagligen, men detta kan organiseras på olika sätt. 19

20 8Arbetssökande fick hjälp på brittisk pub Uppsök arbetslösa där de befinner sig, t ex på puben eller i kyrkan! Det är en erfarenhet från Storbritannien. VI ÅKTE Shadi Larsson, Jobbtorg Stockholm, Kista. VI TRÄFFADE Chris Stanton och Patricia Hastings, Guildfords Job Club, Surrey, Storbritannien. VI VILLE Veta hur man i Storbritannien arbetar med jämställdhet, likabehandling och tillgänglighetsfrågor i samband med stöd till arbetssökande. VI LÄRDE OSS Arbetssökande fick hjälp där de befann sig, t ex på puben. Anmälningsblanketter innehöll information om etnicitet. Ålder är ett större hinder för jobb än kön. DETTA HÄNDE SEDAN Jag kommer att tillföra min organisation vad jag har lärt mig och om de nya idéerna genom dokumentation och bilder. Chris Stanton och Patricia Hastings, Guildford s Job Club, och Shadi Larsson. Detta var nytt jämfört med Sverige: Arbetssökande fick hjälp och stöd där de befann sig (t ex på puben, öppna förskolan eller i kyrkan). Föräldrar, de flesta kvinnor, kunde på öppna förskolan få hjälp med att med att skriva sina CV, hitta jobb via datorn och registrera sig på Universal jobmatch, Jobcenterplus. Nästan alla fick individuell hjälp. Före detta kriminella och psykiskt sjuka arbetssökande kom till puben för att få hjälp och stöd. De prioriterade grupperna var ensamstående föräldrar, kvinnor och personer över 50 år. Det var möjligt att delta som frivillig på olika arbetsplatser under tiden man sökte arbete. Kunniga arbetslösa hjälpte andra arbetslösa vid varje träff. Anmälningsblanketter för kursdeltagare och arbetssökande till kurser innehöll information om etnicitet. Vid intervjuer och direktkontakter fick jag veta att många tycker att ålder (över 50 år) är ett mer avgörande hinder för arbete än kön. Dagisavgiften är för hög och många kvinnor upplever att det inte är lönsamt att arbeta, då det mesta av lönen går till dagisavgift, som är cirka 25 pund per dag. 20

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2009-02-02 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Västsverige Namn på utlysning: Utlysning 2-2009

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se Jelica Ugricic, ordförande Ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Grundades 1970 Ca 600 medlemmar 30% av medlemmarna har

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Program. Strukturfondspartnerskapet Stockholm 2

Program. Strukturfondspartnerskapet Stockholm 2 Välkommen! Program 13.10 Resultat av förstudierna, en axplock Urban Innovation/Länsstyrelsen FIA Funktionsnedsatta i anställning genom CSR/Social Venture Network Sweden Yrkesinriktning av vuxna invandrares

Läs mer

Projekten Inclusive Europe och Networking Europe

Projekten Inclusive Europe och Networking Europe Minnesanteckningar TN Advisory Board Plats; Arbetsmiljöforum Tid; 10 12 Närvarande Försäkringskassan ESF-huvudkontoret Södertälje kommun Handisam Arbetsförmedlingen Länsstyrelsen Sensus Arbetsmiljöforum,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Fortsatt kraftsamling kring unga som varken arbetar eller studerar

Fortsatt kraftsamling kring unga som varken arbetar eller studerar Fortsatt kraftsamling kring unga som varken arbetar eller studerar 10 juni 2014 Välkomna Program Välkomna Peter Carpelan Avslutat ESF-projektet som implementerats Samverkan kring unga - Ungdomsteamet i

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs.

Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Modellerna Beskrivning av våra partners modeller för hur och varför rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning genomförs. Det som är gemensamt för partnerna är att de alla utgår från

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Fler jobb i Västerås med växande företag

Fler jobb i Västerås med växande företag Fler jobb i Västerås med växande företag Västeråsmoderaternas jobb- och näringslivsprogram för 2014-2018 1 Inledning Detta är Västeråsmoderaternas program för att fler västeråsare ska ha ett arbete. Företag

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Inspel från Social Entrepreneurship Network

Inspel från Social Entrepreneurship Network Inspel från Social Entrepreneurship Network Sven Bartilsson Coompanion Eva Carlsson, Tillväxtverket Anna-Lena Wettergren Wessman, ESF-rådet Vad kan/bör vi lära av Social entrepreneurship network Social

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige - ESF-rådet har cirka 130 anställda och är indelat i åtta regioner, med huvudkontor i Stockholm - En nationell handlingsplan och åtta regionala

Läs mer

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning.

1.) Vägen in samt Förståelse öppnar nya dörrar Region Skånes satsning på personer med psykisk funktionsnedsättning. 2012-09-13 Johanna Morin 0413-62 697 Minnesanteckningar, Handikappråd När: torsdag 13 september, 2012, kl. 13:00 Var: Medborgarhuset, c-salen Närvarande: Cecilia Lind, Ingemo Hellgren, Wivian Holmberg,

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinje för internationellt arbete

RIKTLINJER. Riktlinje för internationellt arbete RIKTLINJER Riktlinje för internationellt arbete POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Hitta ditt nya arbete genom oss

Hitta ditt nya arbete genom oss Hitta ditt nya arbete genom oss Välkommen till Arbetsförmedlingen Här hittar du information om vad vi på Arbetsförmedlingen kan göra för dig och vad som är bra att tänka på när du precis har börjat söka

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag.

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Kon c e p t Regeringsbeslut 2010-04-22 N2010/1894/ENT Näringsdepartementet Adressat Entrepr e n ör s k a p Mari Mild Telefon 08-405 28 34 Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag Regeringens

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Sammanhanget Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Äldre i arbetslivet FEM EXEMPEL

Äldre i arbetslivet FEM EXEMPEL Äldre i arbetslivet FEM EXEMPEL Äldre i arbetslivet Fem exempel Text: Enikö Koch Grafisk form: Emily Ingvarsson Tryck: Repro8 Upplaga: Första 2012 TemaLikabehandling 2012 ISBN: 978-91-87051-09-8 Distribution:

Läs mer

Studieresa till Activa i Örebro 27 28 januari 2014

Studieresa till Activa i Örebro 27 28 januari 2014 Studieresa till Activa i Örebro 27 28 januari 2014 Karin Andersson, arbetsmarknadshandledare, från Lerums kommun När Projekt GRAF anordnade en andra studieresa för att besöka Activa i Örebro var det en

Läs mer

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting Ett samhällsekonomiskt perspektiv på socialt företagande - en hållbar föreläsning i landstingshuset, Luleå eller online www.nll.se/folkhalsa den 6 okt 2014, kl 1530-1645 Folkhälsocentrum Norrbottens läns

Läs mer

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4.

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4. 1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll 2.1 Definition av SAK...flik 1 2.2 SAK planering för klass...flik 2 2.3 Branschöversikt...flik 3 2.4 Individuell handlingsplan...flik

Läs mer

Kompetensutveckling för rekrytering till en organisation i utveckling (KRUT)

Kompetensutveckling för rekrytering till en organisation i utveckling (KRUT) Tillväxt, miljö och regionplanering Kompetensutveckling för rekrytering till en organisation i utveckling OpenEye Innovation AB Information Tomas Erlandsson Gunnar Backman Telefon 0708-59 79 09 0708-59

Läs mer

Reseberättelse från Danmark

Reseberättelse från Danmark Reseberättelse från Danmark Namn: Sara Ohlsson E-mail: sparrizzen@hotmail.com Skola: Ersta Sköndal Högskola, Instituitionen för vårdvetenskap Utbytesland, stad samt skola: Danmark, Köpenhamn, Diakonissestiftelsen

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009 alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla 100% PRESSMAPP Arrangör: - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och företagsrådgivaren

Läs mer

Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+

Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+ Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+ "Erasmus+" är namnet på EU:s nya program för utbildning, ungdom och sport. Det kommer att ersätta det ramprogram som finns idag och starta 2014. Det nya programmet

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning?

Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning? Hur kan vi använda socialfonden som ett strategiskt instrument för regional tillväxt och sysselsättning? Erfarenheter Socialfonden 2007-2013 - Goda resultat på deltagarnivå - Mindre goda resultat på organisations-

Läs mer

Kommunens arbete med EU-projekt

Kommunens arbete med EU-projekt www.pwc.se Förstudie Tobias Bjöörn, Certifierad kommunal revisor Tilda Lindell 22 maj 24 Kommunens arbete med EUprojekt Trosa kommun Förstudie kommunens arbete med EUprojekt 22 maj 24 Förstudie kommunens

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Stöd för att anställa kompetensen

Stöd för att anställa kompetensen Stöd för att anställa kompetensen Många utrikes födda har en kompetens som är direkt användbar på arbetsmarknaden. Ändå kan det behövas stöd för att underlätta anställningen. Nedan finns en översikt över

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet.

Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet. Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet. Socialt Företagande Info om Coompanion Definition sociala företag Inuti och utanför

Läs mer

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen Sida: 1 av 5 Svenska Ny i Sverige (textversion av filmen nyanland.arbetsformedlingen.se) Filmen Ny i Sverige Om filmen Hej och välkommen till vår guide för dig som fått uppehållstillstånd i Sverige och

Läs mer

SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret

SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret Eva Carlsson Tjänsteutlåtande Sidan 1 av 7 Diariekod: 146 Kommunstyrelsens arbetsutskott Ansökningar om internationaliseringsbidrag 2012-2013 - återremiss Förslag

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Tvärpedagogiskt utvecklingsarbete. Lunnevads folkhögskola. Juni 2001

PROJEKTMATERIAL. Tvärpedagogiskt utvecklingsarbete. Lunnevads folkhögskola. Juni 2001 PROJEKTMATERIAL Lunnevads folkhögskola Juni 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Utvecklingsprojekt för vuxenlärare:

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Kort om Arbetsförmedlingen

Kort om Arbetsförmedlingen Kort om Arbetsförmedlingen foto: Anders Roth (s 1 och 17), Peter Fredriksson (s 5), Magnus Pehrsson (s 6 och 18), Curt Guwallius (s 9) och Julia Sjöberg (s 11). Nyttan med Arbetsförmedlingen......... 04

Läs mer

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om!

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om! Sveriges Internationella Talanger Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar Tänk Om! Sammanfattning och Rekommendation från vår första paneldiskussion i serien SIT SAMTAL

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18 Promemoria Datum: 2015-05-18 Kontaktperson: Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se Telefon: 019-16 54 82 Årsplanering 2016 Bakgrund Årsplanen 2016 ska bidra till att stärka samverkan och

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

Livslångt Lärande Längs Livsmedelskedjan

Livslångt Lärande Längs Livsmedelskedjan Livslångt Lärande Längs Livsmedelskedjan Mål Skapa en fungerande kedja för Samverkan mellan livsmedelskedjans aktörer Rörlighet på arbetsmarknaden Möjligheter till livslång utveckling och karriär Jämställdhet

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Samverkan med olika verksamheter/myndigheter 091210

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Samverkan med olika verksamheter/myndigheter 091210 Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Samverkan med olika verksamheter/myndigheter 091210 Syfte: att skapa bättre förutsättningar för samarbete över verksamhetsgränser i form

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av:

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Fullständig rapport med omslag kan beställas hos Länsstyrelsen,

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Språkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010

Språkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010 Språkkunskaper ger export Rapport från Företagarna september 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 3 Företagare om internationella affärer... 4 Nästan hälften gör internationella

Läs mer

Arbetsmarknad Fakta i korthet

Arbetsmarknad Fakta i korthet Jag har fullt stöd från min arbetsgivare. Arbetet är kreativt och utmanande. Min arbetssituation är helt skräddarsydd efter mina behov för att jag ska kunna prestera maximalt trots en lång rad handikapp.

Läs mer

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet Mars 2014 INLEDNING Universitetsdirektörerna vid universiteten i Uppsala,

Läs mer

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med

Läs mer

Arbetsförmedlingen och arbetsintegrerande sociala företag

Arbetsförmedlingen och arbetsintegrerande sociala företag PM Sida: 1 av 5 Datum: 2014-09-23 Diarienummer: Af-2014/439613 Arbetsförmedlingen och arbetsintegrerande sociala företag Avdelningen Rehabilitering till arbete och Internationella staben har fått ett gemensamt

Läs mer

Målet är mer än resan

Målet är mer än resan Målet är mer än resan vinster med internationellt ungdomssamarbete vinster 1med internationellt ungdomssamarbete Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som verkar för att unga ska få verklig tillgång

Läs mer