Linköping Studies in Information Science. Dissertation No Yrkeskunskap, motivation, IT-system och andra förutsättningar för polisarbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Linköping Studies in Information Science. Dissertation No. 13. - Yrkeskunskap, motivation, IT-system och andra förutsättningar för polisarbete"

Transkript

1 Linköping Studies in Information Science Dissertation No. 13 Yrke: POLIS - Yrkeskunskap, motivation, IT-system och andra förutsättningar för polisarbete av Stefan Holgersson Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet LINKÖPING Linköping 2005

2 Vid filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet bedrivs forskning och ges forskarutbildning med utgångspunkt från breda problemområden. Forskningen är organiserad i mångvetenskapliga forskningsmiljöer och forskarutbildningen huvudsakligen i forskarskolor. Gemensamt ger de ut serien Linköping Studies in Art and Science. Denna avhandling kommer från Informationssystemutveckling vid Institutionen för datavetenskap. Copyright Stefan Holgersson E-post: UniTryck 2005 Omslag/foto: Benny Wilhelmson ISSN (Inst. serien): ISSN (Linköping Studies in Arts and Science): ISBN: x ii

3 Sammanfattning Denna avhandling visar att arbetsprestationen varierar i hög grad mellan olika närpoliser/ordningspoliser. Det blir tydligt när man studerar antalet utfärdade rapporter, likväl om man t.ex. jämför polismännens sätt att bemöta människor och i vilken utsträckning polismännen bedriver problemorienterat polisarbete. Jag har funnit att polispersonalens motivation och yrkeskunskap har en avgörande betydelse för deras arbetsprestation. Med tanke på antalet personer som arbetar med IT-frågor inom polisorganisationen, samt de resurser som satsas på utveckling av IT-system i form av investeringar, underhåll, support och utbildningar, kan man dra slutsatsen att höga beslutfattare anser att IT-system utgör en mycket viktig framgångsfaktor. Denna avhandling pekar på att IT-system kan öka personalens motivation och kunskap att agera i olika situationer, men att det främst är andra åtgärder, än framtagning av IT-system, som kan bidra till att öka personalens arbetsprestation. Trots detta har stora resurser satsats på utveckling av IT-system i förhållande till annan verksamhetsutveckling. Det som gjort det hela ännu mer olyckligt för polisverksamheten är att IT-systemen dessutom inte medfört de positiva effekter som man förväntat sig. I avhandlingen lyfter jag fram ett antal orsaker till polismännens varierande arbetsprestation och varför framtagna IT-system inte fått önskvärda effekter i verksamheten. Avhandlingen innehåller en djupgående analys av polispraktiken och dess inverkan på polismännens arbetsprestation, där jag redovisar IT-systemens roll i detta sammanhang. Studien har finansierats av Polismyndigheten i Stockholms län och Polishögskolan. iii

4 Företal Informationssystemutveckling är ett forskarstudieämne vid filosofiska fakulteten, Linköpings universitet. Informationssystemutveckling är det vetenskapliga ämne som studerar människors arbete med att utveckla och förändra datorbaserade informationssystem i verksamheter. Detta omfattar teorier, strategier, modeller, metoder, arbetsformer och datorverktyg avseende systemutveckling. Olika utvecklings/förändringssituationer kan studeras som planering/styrning, analys/utredning/specificering, design/utformning, införande, utvärdering, förvaltning/vidareutveckling och avveckling av informationssystem samt samspel med andra former av verksamhetsutveckling. Ämnesområdet omfattar även förutsättningar för respektive resultat av systemutveckling; t ex studier av bruk och konsekvenser av informationssystem som resultat av systemutveckling eller som förutsättning för förändring/vidareutveckling av system. Föreliggande arbete, Yrke: Polis yrkeskunskap, motivation, IT-system och andra förutsättningar för polisarbete, är skrivet av Stefan Holgersson, Polismyndigheten i Stockholms Län. Holgersson ingår i Forskningsnätverket VITS. Han presenterar detta arbete som sin doktorsavhandling i informationssystemutveckling, Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet. Linköping april 2005 Göran Goldkuhl Professor iv

5 Doktorsavhandlingar inom informationssystemutveckling 1. Karin Axelsson (1998) Metodisk systemstrukturering - att skapa samstämmighet mellan informationssystemarkitektur och verksamhet 2. Stefan Cronholm (1998) Metodverktyg och användbarhet - en studie av datorstödd metodbaserad systemutveckling 3. Anders Avdic (1999) Användare och utvecklare - om anveckling med kalkylprogram 4. Owen Eriksson (2000) Kommunikationskvalitet hos informationssystem och affärsprocesser 5. Mikael Lind (2001) Från system till process kriterier för processbestämning vid verksamhetsanalys 6. Ulf Melin (2002) Koordination och informationssystem i företag och nätverk 7. Pär J. Ågerfalk (2003) Information Systems Actability: Understanding Information Technology as a Tool for Business Action and Communication 8. Ulf Seigerroth (2003) Att förstå och förändra systemutvecklingsverksamheter en taxonomi för metautveckling 9. Karin Hedström (2004) Spår av datoriseringens värden effekter av IT i äldreomsorg 10. Ewa Braf (2004) Knowledge Demanded for Action - Studies of Knowledge Mediation in Organisations 11. Fredrik Karlsson (2005) Method Configuration - method and computerized tool support 12. Malin Nordström (2005) Styrbar systemförvaltning - Att organisera systemförvaltningsverksamhet med hjälp av effektiva förvaltningsobjekt 13. Stefan Holgersson (2005) Yrke: Polis yrkeskunskap, motivation, IT-system och andra förutsättningar för polisarbete Licentiatavhandlingar inom informationssystemutveckling 1. Owen Eriksson (1994) Informationssystem med verksamhetskvalitet - utvärdering baserat på ett verksamhetsinriktat och samskapande synsätt v

6 2. Karin Pettersson (1994) Informationssystemstrukturering, ansvarsfördelning och användarinflytande - en komparativ studie med utgångspunkt i två informationssystemstrategier 3. Stefan Cronholm (1994) Varför CASE-verktyg i systemutveckling? - En motiv- och konsekvensstudie avseende arbetssätt och arbetsformer 4. Anders Avdic (1995) Arbetsintegrerad systemutveckling med kalkylprogram 5. Dan Fristedt (1995) Metoder i användning - mot förbättring av systemutveckling genom situationell metodkunskap och metodanalys 6. Malin Bergvall (1995) Systemförvaltning i praktiken - en kvalitativ studie avseende centrala begrepp, aktiviteter och ansvarsroller 7. Mikael Lind (1996) Affärsprocessinriktad förändringsanalys - utveckling och tillämpning av synsätt och metod 8. Carita Åbom (1997) Videomötesteknik i olika affärssituationer - möjligheter och hinder 9. Tommy Wedlund (1997) Att skapa en företagsanpassad systemutvecklingsmodell - genom rekonstruktion, värdering och vidareutveckling i T50-bolag inom ABB 10. Boris Karlsson (1997) Metodanalys för förståelse och utveckling av systemutvecklingsverksamhet - analys och värdering av systemutvecklingsmodeller och dess användning 11. Ulf Melin (1998) Informationssystem vid ökad affärs- och processorientering - egenskaper, strategier och utveckling 12. Marie-Therese Christiansson (1998) Inter-organisatorisk verksamhetsutveckling - metoder som stöd vid utveckling av partnerskap och informationssystem 13. Fredrik Öberg (1998) Object-oriented frameworks - a new strategy for CASE tool development 14. Ulf Seigerroth (1998) Integration av förändringsmetoder - en modell för välgrundad metodintegration 15. Bengt EW Andersson (1999) Samverkande informationssystem mellan aktörer i offentliga åtaganden - en teori om aktörsarenor i samverkan om utbyte av information 16. Pär J. Ågerfalk (1999) Pragmatization of information systems - a theoretical and methodological outline vi

7 17. Karin Hedström (2000) Kunskapsanvändning och kunskapsutveckling hos verksamhetskonsulter - erfarenheter från ett FoU-samarbete 18. Göran Hultgren (2000) Nätverksinriktad förändringsanalys - perspektiv och metoder som stöd för förståelse och utveckling av affärsrelationer och informationssystem 19. Ewa Braf (2000) Organisationers kunskapsverksamheter - en kritisk studie av "knowledge management" 20. Henrik Lindberg (2000) Webbaserade affärsprocesser - möjligheter och begränsningar 21. Benneth Christiansson (2000) Att komponentbasera informationssystem - Vad säger teori och praktik? 22. Per-Arne Segerkvist (2001) Webbaserade imaginära organisationers samverkansformer Informationssystemarkitektur och aktörssamverkan som förutsättningar för affärsprocesser 23. Stefan Holgersson (2001) IT-system och filtrering av verksamhetskunskap kvalitetsproblem vid analyser och beslutsfattande som bygger på uppgifter hämtade från polisens IT-system 24. Per Oscarson (2001) Informationssäkerhet i verksamheter - begrepp och modeller som stöd för förståelse av informationssäkerhet och dess hantering i verksamheter 25. Johan Petersson (2002) Lokala elektroniska marknadsplatser informationssystem för platsbundna affärer 26. Fredrik Karlsson (2002) Meta-method for Method Configuration A Rational Unified Process Case 27. Lennart Ljung (2003) Utveckling av en projektivitetsmodell om organisationers förmåga att tillämpa projektarbetsformen 28. Britt-Marie Johansson (2003) Kundkommunikation på distans en studie om kommunikationsmediets betydelse i affärstransaktioner 29. Fredrik Ericsson (2003) Information Technology for Learning and Acquiring Work Knowledge among Production Workers 30. Emma Eliasson (2003) Effektanalys av IT-systems handlingsutrymme vii

8 31. Anders Hjalmarsson (2004) Att etablera och vidmakthålla förbättringsverksamhet. Behovet av koordination och interaktion vid förändring av systemutvecklingsverksamheter 32. Björn Johansson (2004) Deciding on Using Application Service Provision in SMEs 33. Ulf Larsson (2004) Designarbete i dialog karaktärisering av interaktionen mellan användare och utvecklare i en systemutvecklingsprocess 34. Anders Forsman (2005) Standardisering som grund för informationssamverkan och IT-tjänster - En fallstudie baserad på trafikinformationstjänsten RDS-TMC 35. Jenny Lagsten (2005) Verksamhetsutvecklande utvärdering i informationssystemprojekt 36. Jan Olausson (2005) Att modellera uppdrag grunder för förståelse av processinriktade informationssystem i transaktionsintensiva verksamheter viii

9 Tack till Annie Röstlinger som väckte min tanke på att bli doktorand och Göran Goldkuhl som lotsade mig genom avhandlingsarbetet såsom huvudhandledare. Min före detta chef, Erik Sundin och min nuvarande chef, Gunnar Thun, som gjort det möjligt för mig att bedriva forskning på det sätt jag önskat. Poliskollegor i Stockholm och runt om i landet. Patrik Albertsson, Ronnie Svensson, Peter Grönlund, Henrik Jonés, Anders Thörnberg och flera andra i min bekantskapskrets som på olika sätt bidragit till avhandlingen. Den stöttning jag fått av Polishögskolan genom bl.a. Marianne Håkansson och Marianne Hilton. Cecilia Woxblom som det varit kul att samarbeta med parallellt med avhandlingsarbetet. Ulf Melin, Karin Axelsson, Stefan Cronholm och andra personer i forskningsgruppen VITS som har bidragit med viktiga infallsvinklar under avhandlingsarbetet. Benny Wilhelmson för hjälp med att ta fotografier och utforma omslaget till avhandlingen. John Squires, Cecilia Mårdh och Helena Österdahl som har hjälpt mig att få tag i en mängd böcker och hitta olika tidskrifter. Ingela Josefson, Liv Finstad, Urban Nuldén, Lisa Öberg, Rolf Granér, Sven Holgersson, Anders Green m.fl., vilka läst hela eller delar av avhandlingen och framfört synpunkter som jag i olika grad har tagit hänsyn till. Jag hoppas att det som står i avhandlingen inte gör Er besvikna. ix

10 x

11 INNEHÅLL 1. INLEDNING Bakgrund och problemområde Forskningsfrågor, syfte, målgrupper och avgränsningar Forskningsfrågor Syfte och målgrupper för avhandlingen Avgränsningar Översiktlig beskrivning av kapitlen SKILLNADER I ARBETSPRESTATION Inledning Skillnader i arbetsprestation vid egna initierade ingripanden och arbetsuppgifter tilldelade av länskommunikationscentralen Egna initierade ingripanden Arbetsuppgifter tilldelade av länskommunikationscentralen Uppträdande mot allmänheten, avrapportering och problemorienterat polisarbete Uppträdande mot allmänheten Avrapportering Problemorienterat polisarbete (POP) Analys av skillnader i arbetsprestation mellan poliser i ett område Kvantitativ studie Analys av arbetsprestationen POLISPRAKTIKENS BETYDELSE FÖR POLISERS ARBETS- PRESTATION Inledning Polispraktikens negativa inverkan på arbetsprestationen Analys av polispraktiken med stöd av den praktikgeneriska modellen Nio definierade problemområden Uppdrag Normer Presentationsnormer Formella normer Normer som uppstår i poliskollektivet Underlag Omdömen Utbildning Instrument xi

12 4. FAKTORER I POLISPRAKTIKEN SOM PÅVERKAR ARBETSPRESTATIONEN Missnöje med nuvarande ledning, sätt att styra organisationen och verksamhetsuppföljning Ledning Styrning Rådande styrform i organisationen fungerar bristfälligt i polispraktiken Anpassning på ytan Ad-hoc mässig styrning Operativ styrning Agerande mot personalproblem Uppföljning Lagstiftning uppfattas som oklar och otillräcklig i förhållande till polisens uppgifter Regler kring kroppsbesiktning i samband med narkotikabrott Regler kring EU-mopeder Regler kring brottsplatsundersökning Information om gällande lagstiftning som är aktuell i en viss situation Missnöje med hur rättssystemet fungerar Missnöje med omorganisationer Organisatoriska förändringar som bygger på rationaliserade myter Tillskapandet av länskommunikationscentraler Ett färre antal yttre tjänstgörande närpoliser/ordningspoliser Minskat antal poliser med lokal förankring Omorganisationerna i sig Bristfällig återkoppling/feedback Bristfällig utbildningsverksamhet Bristfälliga utvecklingsmöjligheter Ineffektiv avrapportering/svåranvända IT-system Kollegors negativa inverkan HUR POLISERS ARBETSPRESTATION PÅVERKAS AV KUNSKAP, MOTIVATION OCH IT-SYSTEM Utveckling av PGM Motivationen och kunskapens betydelse för en polismans arbetsprestation Motivations- och kunskapsdiagram IT-systems betydelse för arbetsprestationen Exempel på hur verksamhetsanpassade IT-system skulle kunna öka arbetsprestationen POLISERS YRKESKUNSKAP Inledning Olika former av yrkeskunskap xii

13 7. POLISERS MOTIVATION ATT AGERA Inledning Hur polismännens motivation påverkas av faktorer i polispraktiken Missnöje med nuvarande ledning, sätt att styra organisationen och verksamhetsuppföljning Lagstiftning uppfattas som oklar och otillräcklig i förhållande till polisens uppgifter Personal missnöjd med hur rättssystemet fungerar Missnöje med omorganisationer Bristfällig återkoppling/feedback Bristfällig utbildningsverksamhet Bristfälliga utvecklingsmöjligheter Inneffektiv avrapportering/svåranvända IT-system Kollegors negativa inverkan Motivationen har en central betydelse för arbetsprestationen bland poliser VARFÖR ÄR DET SVÅRT ATT FÅ VERKSAMHETS- ANPASSADE IT-SYSTEM INOM POLISEN? Inledning IT-system är uppbyggda för att tillgodose ett byråkratiskt kontrollsystem snarare än att stödja polisverksamheten LA-tester Verksamhetskodning Juridiska hinder Revirstrider Konkurrenssituation mellan olika värdeområden Konkurrenssituation mellan olika organisationsstrukturer inom den operativa verksamheten Konkurrenssituationer mellan olika verksamhetsutvecklingsinitiativ Anpassning på ytan Polispraktiken utmärks av ett stort antal kunskapsintensiva aktiviteter Två perspektiv i verksamheten Det råder skilda perspektiv på IT-systemens roll och möjligheter i verksamheten Teknikfrågor hamnar i fokus Användarrepresentationen blir bristfällig Fälttester görs i ett för sent skede Norm att inte uttrycka avvikande åsikter En sammanfattning av orsakerna till bristen på verksamhetsanpassade IT-system för närpoliser/ordningspoliser. 231 xiii

14 9. FORSKNINGSANSATS Inledning Tillvägagångssätt och ställningstaganden vid insamling och analys av empiri Forskningsansats anpassad efter olika forskningsfrågor Intervjuer Enkätintervjuer Individuella intervjuer Gruppintervjuer Deltagande observation Aktionsforskning Insamling av kvantitativa data Litteraturstudier Tillvägagångssätt och ställningstagande vad gäller presentation av material Anonymisering av material hämtat från intervjuer, deltagande observation och kvantitativa studier Exemplifieringen av polisiär yrkeskunskap (kap 6) redovisas i form av en novell Exkluderingsproblematiken Mitt forskarperspektiv Vikten av objektivitet i forskningsarbetet Dolda motiv Mina glasögon ENGLISH SUMMARY. 269 REFERENSER 277 xiv

15 Kap 1 - Inledning 1. INLEDNING I detta inledande kapitel gör jag en översiktlig beskrivning av aktuellt problemområde och redovisar även bl.a. syftet med avhandlingen och vilka målgrupper den vänder sig till. 1.1 Bakgrund och problemområde Ett återkommande tema i media är polisers bristande arbetsprestation: Poliser vägrade att ingripa: Vår arbetstid är slut De berusade ungdomarna slog sönder bussen och hotade chauffören. Polisen larmades men gjorde ingenting... Vid slutstationen fanns två polisbilar. Chauffören och en fritidsledare bad om hjälp. De pekade också ut en av ungdomarna som misstänktes för skadegörelse. (Aftonbladet, 14 november 1998) Polis tog inte misshandel på allvar Först vägrade polisen ta upp en anmälan och lät männen gå utan att ta deras namn. Nu har förundersökningen lagts ned trots att en av gärningsmännen är välkänd av polisen. (DN, 9 oktober 2002) Polisen har inte gjort någonting Tio inbrott på ungefär lika många år. Polisen har inte ett spår efter tjuvarna Paret har lämnat över uppgifter om vittnen, en videofilm och misstänkta fingeravtryck till polisen. Men inget har hänt. Min tillit till polisen är låg. Den första polisen antecknade inte ens vad jag sa och därefter har de bytt utredare ett antal gånger. (SvD, 15 november, 2002) Forskare har även figurerat i massmedia och påtalat problemet med polismännens bristande arbetsprestation: Sverige har VÄRLDENS LATASTE POLISER Poliser är latoxar som inte gör ett piss. Och 25 procent av alla poliser ägnar sig åt annat än polisarbete Polisen är häpnadsväckande ineffektiv! Allt väsentligt polisarbete uträttas av halva styrkan, säger Persson. (Professor Leif G W Persson i Expressen, 28 oktober 1999) Sedan 1998 har jag bedrivit fältstudier inom polisen och flera frågeställningar, som har att göra med polisers arbetsprestation, har uppstått återkommande gånger. Några exempel: - Hur kan det komma sig att en del poliser bemöter brottsoffer på ett sådant sätt att man blir varm inombords och stolt över att vara polis, medan andra beter sig så att det uppstår ett behov av att be om ursäkt för deras beteende? - Hur kan det komma sig att en del poliser avrapporterar på ett sådant sätt att gärningsmän ofta blir fällda i domstol 1, medan andra lägger ner många timmars arbete på att avrapportera ingripanden, utan att någon gärningsman blir dömd? - Hur kan det komma sig att en del poliser lyckats fånga så många fler gärningsmän jämfört med andra polismän? 1 Utan att frångå principen att utreda och beskriva en händelse på ett objektivt sätt

16 Kap 1 - Inledning - Hur kan det komma sig att det är flera år sedan en del poliser skrev ut en ordningsbot, medan andra skriver flera i veckan trots att de arbetar i samma arbetslag? - Hur kan det komma sig att en del poliser nästan aldrig behöver använda våld, medan andra ofta får våldsamt motstånd? - Hur kan det komma sig att unga motiverade poliser snabbt verkar tappa motivationen? Med tanke på antalet personer som arbetar med IT-frågor inom polisorganisationen, samt de resurser som satsas på utveckling av IT-system 2 i form av investeringar, underhåll, support och utbildningar, kan man dra slutsatsen att höga beslutfattare anser att IT-system utgör en mycket viktig framgångsfaktor. Men vilken roll spelar egentligen IT-systemen för polismännens arbetsprestation? Är det framförallt andra faktorer, än IT-systemen, som inverkar på polismännens arbetsprestation? I min lic. avhandling (Holgersson, 2001) framkommer att polisens IT-system, genom att de inte underlättar dokumentationsarbetet på önskvärt sätt, både har en direkt och indirekt påverkan på polismännens arbetsprestation. Direkt genom att polismännen blir uppbundna länge med att avrapportera ett ingripande och ofta missar att redovisa viktiga uppgifter. Indirekt genom att polismännen undviker att vidta vissa handlingar, bl.a. beroende på att de är osäkra på vilka rutiner som kommer ifråga vid en viss typ av ingripande eller för att de helt enkelt anser att det tar för lång tid att dokumentera en åtgärd för att det skall motivera ett ingripande (ibid.) 3. En viktig slutsats i min lic. avhandling är att IT-system filtrerar kunskap om verksamheten, men att uppgifter i IT-system ändå hamnar i fokus vid analyser och olika typer av beslutsfattande. IT-system påverkar härigenom i hög grad förutsättningarna för polisarbete (ibid.). Mitt intressefält är polisinformatik och min avsikt är att bygga vidare på och fördjupa resonemangen från min lic. avhandling kring IT-systemens inverkan på polismännens arbetsprestation. Hirschheim och Klein (2003) framför att personer som håller på med informatikforskning måste förbättra sin kunskap om aktörers uppfattningar om IT 4 och IT-systemens organisatoriska roll. Jag delar denna uppfattning och menar att det krävs en djupgående kunskap om en praktik för att framgångsrikt kunna designa IT-system. En sådan djupgående kunskap är också en förutsättning då det är fråga om annan typ av verksamhetsutveckling. För att bedöma effekterna av ett IT-system räcker det därmed inte bara med att förstå själva IT-systemet, utan det finns ett behov av att sätta sig in i hela verksamhetskontexten. Av den anledningen kommer jag försöka att skapa en djup inblick i polispraktiken. Användarfokuserad forskning kring informationssystem har varit mycket tydlig i Skandinavien (t.ex. Bjerknes m.fl. 1985; 1987; Ehn, 1988; Nygaard 1992). Den här avhandlingen följer den traditionen. 2 Med begreppet IT-system menar jag ett informationssystem som utnyttjar informationsteknologi i form av hårdvara och programvara (se Goldkuhl, 1992). 3 ibid. = förkortning för ordet ibidum (hänvisning till senaste angivna litteraturreferens). 4 Informationsteknologi

17 Kap 1 - Inledning Ett informatiskt forskningsperspektiv i samband med polisforskning har inte varit vanligt förekommande. Jag menar dock att jag kan dra nytta av analyser och beskrivningar som andra forskare gjort. Den internationella polisforskningen är omfattande (t.ex. Muir, 1977; Van Maanen; 1978; Punsch, 1979; Brown, 1988; Fielding, 1988), men jag anser liksom Ekman (1999) och Carlström (1999) att polisen i Sverige arbetar under andra förhållanden än poliser i andra länder. Det gör att mycket är annorlunda. Precis, som nyss nämnda forskare, menar jag att även om skillnaderna är stora så finns det samtidigt många generella likheter, vilket ur ett svenskt perspektiv gör den internationella polisforskningen intressant. Jag anser att slutsatser som nordiska polisforskare (t.ex. Finstad, 2000; Holmberg, 1999) har dragit är direkt överförbara till svenska förhållanden. Svensk polisforskning är eftersatt jämfört med utländsk polisforskning (Knutsson, 1984; Bergman, 1990; Ekman, 1999; Smångs, 2001). Bergman (1990) pekar på att orsaken till att svensk polisforskning är försummad beror på kriminologers upptagenhet vid frågor om kriminalitet och kriminalvård och Knutsson (1984) menar att det fanns: en fördomsliknande osäkerhet gentemot polisforskning bland akademiker i allmänhet och samhällsvetare i synnerhet. De senaste åren har dock intresset för polisers arbete ökat bland forskare i Sverige (t.ex. Norée, 2000; Smångs, 2001; Andersson, 2003; Granér, 2004; Lindgren, 2004; Stenmark, 2005). Förutom att min lic. avhandling (Holgersson, 2001) pekar på att IT-system inverkar på hur polismännen utför olika arbetsuppgifter framkommer även att polisernas kunskap 5 och motivation 6 har en stor betydelse för arbetsprestationen. Forskare som studerat andra organisationer har gjort liknande iakttagelser, (t.ex. Mitchell & Larsson, 1987; Jewell & Siegall, 1990). Mitchell & Larsson (1987) menar att en persons motivation i kombination med dennes förmåga och yttre förhållanden som arbetsredskap 7 är det som avgör en individs arbetsprestation. I begreppet prestation ligger en värdering av kvaliteten i arbetsbeteendet i förhållande till vissa fördefinierade krav (ibid.). Polisforskning som beskriver skillnader i arbetsprestation mellan enskilda poliser är starkt begränsad. Reiner (1998) har kommit fram till att frågor rörande enskilda polismäns prestation nästan inte har varit föremål för någon forskning. Den forskning som genomförts har antingen varit inriktad på att analysera polisens ansvar för övertramp, eller har i huvudsak bara fokuserat kring brottsbekämpning. Han menar att det finns en stor lucka inom polisforskningen avseende bedömningen av kvaliteten på individuella prestationer i den mest vanliga typen av polisarbete (ibid.). Min avsikt är att försöka bidra till att minska denna lucka. Waddington (1999) pekar på att polisforskare vanligtvis sökt orsaken till skillnader inom polisen, antingen i polismännens psyke eller i deras subkultur. Han menar att 5 Begreppen kunskap, yrkeskunskap och verksamhetskunskap används synonymt i avhandlingen (se vidare kapitel sex där jag beskriver vilken innebörd jag lägger i begreppet yrkeskunskap). 6 Begreppet motivation definieras i avhandlingen som de biologiska, psykologiska och sociala faktorer som aktiverar, ger riktning åt och upprätthåller beteenden i olika intensitetsgrader i förhållande till måluppfyllelse (se Kaufmann & Kaufmann, 1998). 7 T.ex. IT-system

18 Kap 1 - Inledning detta i grund och botten är ett otillfredsställande perspektiv som drivits mer av en önskan att svärta ner än att komma med förklaringar (ibid.). Jag har uppfattningen att det är komplext att bedöma polismäns arbetsprestation, eftersom yrket innehåller en mängd dimensioner som ofta är kvantitativt svårmätbara, vilket även andra forskare konstaterat (se Finstad, 2000; Fjeldberg 2000; Reiner, 1998). Reiner (ibid.) framför att bedömningen av vad som är bra polisarbete i realiteten bara kan bli gjord av en van yrkesutövare, som har erfarenhet av svåra, mångtydiga, oförutsägbara, tilltrasslade och ofta till naturen svårlösta problem som skall klaras av. Jag är både forskare och polis, vilket medför unika möjligheter att studera olika fenomen inom polispraktiken. Att forska kring en verksamhet som man själv är en del av blir en intressant utmaning. Samtidigt som involveringen öppnar möjligheter till en rik empiri, innebär den också svårigheter (se vidare i kapitel nio, där jag diskuterar metodfrågor). Jag kan använda mig av internationell polisforskning när jag skall beskriva olika typer av kunskap som krävs i polisyrket (t.ex. Finstad, 2000; Fielding 1988; Muir, 1977; Punch 1979; Van Maanen, 1978). Jag kan även till viss del använda mig av svensk polisforskning (t.ex. Granér, 2004), men under avhandlingsarbetet har jag kunnat konstatera att tidigare forskning bara exemplifierat och behandlat en liten del av den yrkeskunskap som går att finna bland polismän. Denna avhandling avser att öka insikten om polisers yrkeskunskap. I analysen av polismännens yrkeskunnande kan jag även dra nytta av allmän forskning kring begreppet kunskap. Göranzon (1990; 1998) delar upp kunskap i påståendekunskap (teoretisk kunskap), färdighetskunskap (praktisk kunskap) och förtrogenhetskunskap. Gustavsson (2000) definierar kunskap i kunskapstyperna teoretisk/vetenskaplig kunskap, praktisk/produktiv kunskap och kunskap som praktisk klokhet. Man kan ifrågasätta hur lyckat det egentligen är att separera kunskap i olika kunskapstyper. Josefson (1991) framför en sådan ståndpunkt och menar att det snarare rör sig om olika aspekter av kunskap i form av påståendekunskap och förtrogenhetskunskap, som är intimt förknippade med varandra, än olika typer av kunskap. Rolf (1991) som behandlar begreppet tyst kunskap kritiserar också en uppdelning av kunskap i olika klasser. Han menar bl.a. att praktisk kunskap bygger på situationsberoende regler som anpassas, tolkas och preciseras, där språklig reflektion kring professionens kunskap är viktig (ibid.). När det gäller motivationens betydelse för arbetsprestationen finns det ett antal polisforskare som lyfter fram detta samband (t.ex. Van Maanen, 1975; Muir, 1977; Brown, 1988; O Brien, 1995). Det finns en mängd generella motivationsteorier som pekar i samma riktning (t.ex. Jenner, 1987; Kaufmann & Kaufmann, 1998 och Jewell & Siegall, 1990) och jag menar att det inte finns anledning att göra något annat antagande än att det går att använda dessa för att förklara olika fenomen inom polispraktiken som har att göra med polismäns motivation. Min uppfattning är att polisorganisationen inte är unik rörande att arbetsprestationen varierar mellan olika arbetstagare. Detta förhållande verkar råda i många organisationer, men det som utmärker polisorganisationen är att polismännen arbetar under förhållanden som är svårkontrollerbara. En forskare som lyft fram denna faktor - 4 -

19 Kap 1 - Inledning är Lipsky (1980). Han menar att poliser liksom bl.a. socialarbetare, lärare och domare är gräsrotsbyråkrater ( Street-Level Bureaucracy ). Utmärkande för dem är att de arbetar på stort avstånd från sina chefer och att de har stor handlingsfrihet. Lipsky beskriver att gräsrotsbyråkraters arbete bygger på att de fattar beslut som direkt berör andra människor i situationer som är svåra att förutse (ibid.). Johansson (1992) och Ekman (1999) har funnit att Lipskys teorier är överförbara till svenska förhållanden. Johansson har undersökt gräsrotsbyråkrater i form av anställda på Riksförsäkringsverket och Arbetsmarknadsverket, medan Ekman har bedrivit forskning inom polisväsendet och undersökt förhållandet att det betraktas som självklart 8 att texter styr polisarbete i rakt nedstigande led, trots att så inte är fallet (Ekman, 1999). Jag har min forskartillhörighet inom ämnesområdet informationssystemutveckling. Det blir därför naturligt att använda mig av en teoretisk referensram som hämtats inom detta forskningsfält för att finna en förklaring till varför prestationen skiljer sig mycket åt mellan olika poliser och vilken roll IT-systemen spelar i detta sammanhang. Jag har ett intresse av att studera om IT-system kan nyttjas bättre än i dagsläget för att öka polismännens arbetsprestation och vad det i sådana fall beror på att IT-systemen inte i tillräcklig omfattning stödjer olika arbetsmoment som skall utföras i polispraktiken. Det är avhandlingens forskningsbidrag inom ämnesområdet informationssystemutveckling. Min uppfattning är att det krävs 9 en djup förståelse för polispraktiken för att kunna besvara ovanstående frågor. Denna analys, med tillhörande beskrivning av olika fenomen i polispraktiken, menar jag dessutom kommer att lämna ett allmänt bidrag till svensk polisforskning. En modell som jag tidigare kommit i kontakt med i samband med att jag studerat polispraktiken är den praktikgeneriska modellen (Goldkuhl & Röstlinger, 2004). Jag fann att den var mycket användbar i detta sammanhang. Andra forskare har också använt sig av denna modell för att studera olika praktiker (t.ex. Hedström, 2000; Lindberg, 2000; Segerkvist 2001; Oscarsson, 2001; Hjamarsson, 2004; Goldkuhl & Röstlinger, 2004). Goldkuhl & Röstlinger (2004) skriver att den praktikgeneriska modellen kan ses som ett hjälpmedel som kan användas för att ställa frågor om en praktik i syfte att öka kunskapen om den. Genom att nyttja modellen som en teoretisk utgångspunkt, kan den som undersöker en praktik få hjälp att rikta sin uppmärksamhet på aspekter som kan vara av intresse att studera. Utgångspunkten i modellen är synen på en praktik som någon/några som gör något för någon/några. En praktik syftar till att producera ett resultat och skapa ett värde för någon eller några klienter. En praktik innebär att något (ett underlag) förädlas utifrån ett uppdrag att göra detta. Två huvudroller i praktiken är utförare (producent) och klient. Transformation (omvandling/förädling) är en central dimension i praktiker. Producenten behöver veta vad som skall göras (ha kunskap) och ha tillgång till något objekt ur vilket det önskade 8 Jag har uppfattat att Ekman menar att de som betraktar det som självklart att texter styr polisarbete bl.a. utgörs av högre beslutsfattare inom polisen och politiker. 9 Se i detta kapitel tidigare framförda argument om behovet av en djup förståelse för en praktik i samband med IS-forskning (bygger bl.a. på. Hirschheim och Kleins (2003) framförda uppfattning)

20 Kap 1 - Inledning resultatet kan skapas. Producenten behöver oftast också hjälpmedel (instrument) för att transformera underlaget till en färdig produkt (Goldkuhl & Röstlinger, 2004). Uppdrag Normer Utbildning IS/IT Anslag Lagstiftning Exempel på olika förutsättningar i polispraktiken Handlingar av olika poliser baserad på sin förmåga - Ordningsbotar/primärrapporter - Frihetsberövanden - Transporter - Hjälp/stöd Exempel på resultat av handlingar i polispraktiken - Minskat antal dödade och skadade i trafiken - Ökad trygghet - Minskad brottslighet - Begränsade skador både av fysisk och psykisk art Exempel på uppkomna effekter av polispraktiken Figur 1-1: Polispraktiken (Praktikgeneriska modellen, Fritt efter Goldkuhl & Röstlinger, 2004) 1.2 Forskningsfrågor, syfte, målgrupper och avgränsningar Forskningsfrågor Jag har ett intresse av att ta reda på vad det är i polispraktiken som får arbetsprestationen att variera i så hög grad mellan olika polismän och vilken roll ITsystem spelar i detta sammanhang. Med arbetsprestation menar jag ett produktionsresultat utifrån en kvalitets- och kvantitetsaspekt 10. Forskningsfrågan innehåller två antaganden. Ett antagande om en varierande arbetsprestation och ett antagande om att det är faktorer i polispraktiken som får arbetsprestationen att variera. Det finns till att börja med skäl att undersöka dessa två antaganden. För att beskriva skillnader i arbetsprestation mellan polismän 10 I kapitel två, tre, fem och sex framgår olika aspekter som jag lägger i begreppet arbetsprestation

Kundkommunikation vid distanshandel En studie om kommunikationsmediers möjligheter och hinder

Kundkommunikation vid distanshandel En studie om kommunikationsmediers möjligheter och hinder Linköping Studies in Information Science Dissertation No. 15 Kundkommunikation vid distanshandel En studie om kommunikationsmediers möjligheter och hinder av Britt-Marie Johansson Institutionen för ekonomisk

Läs mer

Från projektorganisation till förvaltningsorganisation - en studie av överlämningsarenan. Ann-Margreth Hammar

Från projektorganisation till förvaltningsorganisation - en studie av överlämningsarenan. Ann-Margreth Hammar Filosofiska fakulteten FiF-avhandling, No. 103 Från projektorganisation till förvaltningsorganisation - en studie av överlämningsarenan Ann-Margreth Hammar 2011 Framlagd vid filosofiska fakulteten vid

Läs mer

Spår av datoriseringens värden Effekter av IT i äldreomsorg

Spår av datoriseringens värden Effekter av IT i äldreomsorg Linköping Studies in Information Science Dissertation No. 9 Spår av datoriseringens värden Effekter av IT i äldreomsorg av Karin Hedström Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet 581 83 Linköping

Läs mer

Systemutveckling för riskbaserad tillsyn - Hur verksamhetsanalys på praktikteoretisk grund kan användas för kravfångst

Systemutveckling för riskbaserad tillsyn - Hur verksamhetsanalys på praktikteoretisk grund kan användas för kravfångst Filosofiska fakulteten FiF-avhandling 106 Systemutveckling för riskbaserad tillsyn - Hur verksamhetsanalys på praktikteoretisk grund kan användas för kravfångst av Eva Karlsson Framlagd vid filosofiska

Läs mer

Lokala elektroniska marknadsplatser informationssystem för platsbundna affärer

Lokala elektroniska marknadsplatser informationssystem för platsbundna affärer Filosofiska fakulteten - avhandling FiF 58 Lokala elektroniska marknadsplatser informationssystem för platsbundna affärer av Johan Petersson Framlagd vid filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet

Läs mer

Utvärdera Informationssystem

Utvärdera Informationssystem Utvärdera Informationssystem Pragmatiskt perspektiv och metod Jenny Lagsten Linköping Studies in Arts and Science No. 489 Linköping Studies in Information Science No. 21 Linköpings Universitet, Institutionen

Läs mer

IT-system och filtrering av verksamhetskunskap

IT-system och filtrering av verksamhetskunskap Stefan Holgersson Stockholm IT-system och filtrering av verksamhetskunskap - kvalitetsproblem vid analyser och beslutsfattande som bygger på uppgifter hämtade från polisens IT-system 1 INNEHÅLL 1. INLEDNING...

Läs mer

etjänster som social interaktion via användning av IT-system

etjänster som social interaktion via användning av IT-system Linköping Studies in Information Science Dissertation No. 16 etjänster som social interaktion via användning av IT-system en praktisk teori av Göran Hultgren Institutionen för ekonomisk och industriell

Läs mer

Utbildningsplan för Polisprogrammet

Utbildningsplan för Polisprogrammet Utbildningsplan för Polisprogrammet Polishögskolan 2014-06-18 UTBILDNINGSPLAN 2 (6) Polisutbildningsförordningen (1999:740) anger ramarna för Polisprogrammet. Med stöd av 2 polisutbildningsförordningen

Läs mer

Forskningsgruppen VITS vid Linköpings universitet inbjuder till tre kurser: Kurs i Processanalys & Verksamhetsutveckling 31/1-1/2 2007

Forskningsgruppen VITS vid Linköpings universitet inbjuder till tre kurser: Kurs i Processanalys & Verksamhetsutveckling 31/1-1/2 2007 Forskningsgruppen VITS vid Linköpings universitet inbjuder till tre kurser: Kurs i Processanalys & Verksamhetsutveckling 31/1-1/2 2007 Kurs i IT-systems handlingsbarhet design & utvärdering 7-8/3 2007

Läs mer

Verksamhetsutvecklande utvärdering i informationssystemprojekt

Verksamhetsutvecklande utvärdering i informationssystemprojekt Filosofiska fakulteten - avhandling FiF 84 Verksamhetsutvecklande utvärdering i informationssystemprojekt av Jenny Lagsten Framlagd vid filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet som del av fordringarna

Läs mer

Ansvarig utgivare: Göran Goldkuhl (tel 070-552 98 15, e-post ggo@ida.liu.se) Redaktör: Karin Axelsson (tel 013-28 40 53, e-post: karax@ida.liu.

Ansvarig utgivare: Göran Goldkuhl (tel 070-552 98 15, e-post ggo@ida.liu.se) Redaktör: Karin Axelsson (tel 013-28 40 53, e-post: karax@ida.liu. Detta periodiska nyhetsbrev handlar om Forskningsgruppen VITS verksamhet. Det vänder sig till Medarbetare i VITS-gruppen Medlemmar i VITS Praktikråd Andra forskare och praktiker som vi samverkar med eller

Läs mer

Verksamhetsutveckling och processdrivna e-tjänster. Seminarium för Sambruks medlemmar Arrangeras av Sambruks forskargrupp/vits-nätverket

Verksamhetsutveckling och processdrivna e-tjänster. Seminarium för Sambruks medlemmar Arrangeras av Sambruks forskargrupp/vits-nätverket Verksamhetsutveckling och processdrivna e-tjänster Seminarium för Sambruks medlemmar Arrangeras av Sambruks forskargrupp/vits-nätverket Forskning inom Sambruk Två delprojekt Processdrivna e-tjänster för

Läs mer

Koordination och informationssystem i företag och nätverk

Koordination och informationssystem i företag och nätverk Linköping Studies in Information Science Dissertation No. 6 Koordination och informationssystem i företag och nätverk av Ulf Melin Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet 581 83 Linköping

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

2014-09-26 1 (5) I detta dokument avses med drog alkohol och dopingmedel, narkotika samtnarkotikaklassade läkemedel.

2014-09-26 1 (5) I detta dokument avses med drog alkohol och dopingmedel, narkotika samtnarkotikaklassade läkemedel. 2014-09-26 1 (5) Drogpolicy för SG/Broby På Sunne Gymnasieskola/Broby accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö.

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken Drogpolicy fo r SG/So dra Viken INLEDNING På SG/Södra Viken accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö. Vi ska verka

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 Enkäter Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 1 Enkät till närpolischefer 1. a) Skriv ditt namn. b) Skriv din chefstitel. Till exempel närpolischef, områdeschef eller liknande.

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 11 februari 2010 KLAGANDE Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm MOTPART Polismyndigheten i Stockholms län 106 75 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Våld och hot i yrkeslivet

Våld och hot i yrkeslivet Våld och hot i yrkeslivet Inbjudan till en utbildningsdag för säkerhetsansvariga, beslutsfattare och medarbetare inom såväl privat som offentlig verksamhet Stockholm den 24 oktober 2012 En utbildningsdag

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

HUR KRITISK FÅR MAN VARA? Exemplet polisen

HUR KRITISK FÅR MAN VARA? Exemplet polisen HUR KRITISK FÅR MAN VARA? Exemplet polisen Johannes Knutsson Politihøgskolen i Oslo johannes.knutsson@phs.no Vem är jag? Bakgrund i kriminologin. Började med uppdragsforskning åt Rikspolisstyrelsen1976.

Läs mer

Underkännandets praktik - lärarutbildningens funktion som grindvakt

Underkännandets praktik - lärarutbildningens funktion som grindvakt Underkännandets praktik - lärarutbildningens funktion som grindvakt Docent, Ulla Karin Nordänger (projektledare) Doktorand, Jens Gardesten Professor, Per Gerrevall Fil. dr, Henrik Hegender Doktorand, Kristina

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning i skärningspunkten mellan

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 1025/2006-510 Fakultetsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Masterprogram i informationssystem, 120 högskolepoäng Master Program in Information Systems, 120

Läs mer

Från system till process kriterier för processbestämning vid verksamhetsanalys

Från system till process kriterier för processbestämning vid verksamhetsanalys Linköping Studies in Information Science Dissertation No. 5 Från system till process kriterier för processbestämning vid verksamhetsanalys av Mikael Lind Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet

Läs mer

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Lärarhandledning: Civilkurage

Lärarhandledning: Civilkurage Lärarhandledning: Civilkurage Denna lärarhandledning styr inte dig som lärare utan ska ses just som en handledning, klassens behov och de ramfaktorer som råder är självklart viktiga. Handledningen innefattar

Läs mer

Västerortspolisen informerar:

Västerortspolisen informerar: Polismyndigheten i Stockholms län 2014-08-11 Västerorts polismästardistrikt Information Västerortspolisen informerar: Inbrottstjuvar använder sig av nya metoder I semestertider brukar det vara fler inbrott

Läs mer

Magisterprogram i psykologi för lärande, utveckling och kommunikation, 60 högskolepoäng

Magisterprogram i psykologi för lärande, utveckling och kommunikation, 60 högskolepoäng Programinformation för Magisterprogram i psykologi för lärande, utveckling och kommunikation, 60 högskolepoäng (Master (60 credits) in Psychology: Learning, Development and Communication, 60 ECTS credits)

Läs mer

Upptäcka det tidiga narkotikamissbruket Spaning - ingripande - utredning ca 1 100 ingripanden/år

Upptäcka det tidiga narkotikamissbruket Spaning - ingripande - utredning ca 1 100 ingripanden/år Upptäcka det tidiga narkotikamissbruket Spaning - ingripande - utredning ca 1 100 ingripanden/år Ungdomar upp till 25 år Sedan tidigare okända Stockholms län Komplement till lokal polis Sektionschef Utredningschef

Läs mer

Polishögskolan UTBILDNINGSPLAN Polisprogrammet 80 poäng

Polishögskolan UTBILDNINGSPLAN Polisprogrammet 80 poäng Polishögskolan UTBILDNINGSPLAN Polisprogrammet 80 poäng 2002-08-26 POLISHÖGSKOLAN UTBILDNINGSPLAN 2 (6) UTBILDNINGSPLAN Polisprogrammet 80 poäng Med stöd av 2 polisutbildningsförordningen (1999:740) beslutar

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning som fokuserar samspelet mellan

Läs mer

Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer

Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer Säkra offentliga e-tjänster kommunala illustrationer Gabriella Jansson och Ulf Melin Statsvetenskap och informatik utveckling Linköpings universitet Offentliga e-tjänster i vår vardag 1 Offentliga e-tjänster

Läs mer

DISTANSARBETE: TEKNIK, RETORIK OCH PRAKTIK. Lennart Sturesson. Carlssons

DISTANSARBETE: TEKNIK, RETORIK OCH PRAKTIK. Lennart Sturesson. Carlssons DISTANSARBETE: TEKNIK, RETORIK OCH PRAKTIK Lennart Sturesson Carlssons Innehåll Kap 1. Inledning: Distansarbete ett ämne i tiden 13 1 Diskrepanser mellan retorik och praktik 14 2 Tidigare forskning 17

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN MEDIEINFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG MI03 Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN

Läs mer

Utbildningsplan för Miljökommunikation och företagsledning masterprogram, 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Miljökommunikation och företagsledning masterprogram, 120 högskolepoäng Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Utbildningsplan 2010-10-20 Dnr SLU ua 2010.3.0-3372 Utbildningsplan för Miljökommunikation och företagsledning masterprogram, 120 högskolepoäng Environmental

Läs mer

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Statens institutionsstyrelse (SiS) har utvecklat ett utbildningsprogram för samtliga medarbetare. Syftet är att skapa de optimala

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology)

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2015-06-09. Studieplanen gäller för utbildning som avslutas

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Linköpings universitet

Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Linköpings universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i programmering vid Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Informationssystem och databasteknik, 2I-1100

Informationssystem och databasteknik, 2I-1100 Informationssystem och databasteknik, 2I-1100 Introduktion till informationssystem - användning, teknik och utveckling Vad är ett informationssystem? Informationssystem: datoriserat system som stödjer

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology)

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2008-09-10. Reviderad 2010-03-11: punkt 2.3. Reviderad 2010-10-28: p 2.3 och

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet teknisk psykologi omfattar utvecklingen av effektiva produktsystem och produkter med hänsyn

Läs mer

Kort med frågor kopplade till filmen

Kort med frågor kopplade till filmen Kort med frågor kopplade till filmen Här finner du ett antal frågor som kan användas i anslutning till filmen eller helt fristående. Se dem som ett stöd för att formulera egna frågor och få igång en diskussion.

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi Fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi (Doctoral studies in Psychology) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten för ekonomi,

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Organisation av och uppföljning av intern kontroll

Organisation av och uppföljning av intern kontroll Dnr VON-2015-91 Dpl 00 sid 1 (7) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Biståndskontoret Tjänsteyttrande 2015-03-05 Mikael Lind, 0545405452 mikael.lind@karlstad.se Organisation av och uppföljning av intern kontroll

Läs mer

Samverka för att motverka

Samverka för att motverka En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder

Läs mer

ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR

ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR 2012 05 30 ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR Inom Umeå gymnasieskolor UGS är vår vision; lärande, utveckling och framtidstro för alla våra elever. Vårt mål är en drogfri skola där ingen

Läs mer

Vad är en detektiv? Din karriär

Vad är en detektiv? Din karriär Vad är en detektiv? I takt med att polisen och myndighetens resurser sinar så växer alla former av utrednings och spaningstjänster. Dessa anlitas ofta av privatpersoner och företag för att hitta information,

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

FÖRÄNDRINGSBEHOV. Politiker. Rikspolisstyrelsen Polismyndigheten i Stockholms län. Söderorts polismästardistrikt. Ledning.

FÖRÄNDRINGSBEHOV. Politiker. Rikspolisstyrelsen Polismyndigheten i Stockholms län. Söderorts polismästardistrikt. Ledning. Polismyndigheten i Stockholms län 2000-08-01 Utvecklingsavdelningen Forsknings- och utvecklingsenheten Stefan Holgersson FÖRÄNDRINGSBEHOV Politiker Rikspolisstyrelsen Polismyndigheten i Stockholms län

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Hantering av IT-risker

Hantering av IT-risker Hantering av IT-risker Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Januari 2011 Jon Arwidson Magnus Olson-Sjölander Fredrik Eriksson Eva Andlert Certifierad kommunal revisor 1 av 10 Innehållsförteckning

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV

Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV 8 dagar med förändringskunskap och processverktyg, 2015-2016 Tror du att: Lärande och utveckling är nödvändigt för att hantera krävande uppgifter

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Produktivitetsförbättring av manuella monteringsoperationer

Produktivitetsförbättring av manuella monteringsoperationer Produktivitetsförbättring av manuella monteringsoperationer Sekvensbaserad Aktivitets och Metodanalys (SAM) vid sex nordiska företag BJÖRN JOHANSSON, ANDERS KINNANDER Product and Production Development

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Föredrag vid Institutet för Skatter & Rättssäkerhet Seminarium 3 oktober 2013 Anders

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

Brottsförebyggande rådet

Brottsförebyggande rådet Kort om koncept Karin Invigdes 2008 permanent verksamhet 2010 Målgruppsanpassad polisstation Fokus på samverkan och bemötande Verksamhet även för utsatta barn och de anmälda männen Sprida erfarenheter

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Bättre ut. Kriminalvårdens vision och värdegrund

Bättre ut. Kriminalvårdens vision och värdegrund Bättre ut Kriminalvårdens vision och värdegrund En vision är en positivt laddad bild av en önskvärd framtid. Den ger mening och identitet och förmedlar en bärande värdegrund. Samtidigt är den en målbild

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande:

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande: Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen och den förtydligar

Läs mer

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 Kort presentation av Magnus och Johan Magnus Höijer har en 14-årig bakgrund

Läs mer

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun.

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn BemötAnde Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. Innehållsförteckning

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16 Handlingsplan Då barn misstänks far illa Reviderad 2015-05-16 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning s. 2 Förord s. 3 Vad säger lagen om anmälningsplikt? s. 4 Vad innebär detta i praktiken? s. 4 Vad

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS 2015-05-05 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Sveriges Kommuner och Landsting har tagit del av

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12)

Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Fi 2015/1216 Avdelningen för juridik Magnus Ljung Finansdepartementet 103 33 Stockholm Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12) Sammanfattning Sveriges Kommuner

Läs mer

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015 It inom Polisen Nationell it-strategi 2010/2015 1010101 1010101 1010101 1010101 2010 2015 En it-strategi för att lösa och förebygga fler brott Med ett förnyat och effektivare it-stöd kan Polisen lösa och

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Innehåll 1. Bakgrund 2. Projektstyrning 3. Systemutveckling 4. Slutsatser och förslag Referenser 1. BAKGRUND

Innehåll 1. Bakgrund 2. Projektstyrning 3. Systemutveckling 4. Slutsatser och förslag Referenser 1. BAKGRUND Kan gemensamma modeller och verktyg för projektledning och systemutveckling inom försvarsmakten vara nyckeln till framgång vid utveckling av ledningssystem? Innehåll 1. Bakgrund 2. Projektstyrning 3. Systemutveckling

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer