Linköping Studies in Information Science. Dissertation No Yrkeskunskap, motivation, IT-system och andra förutsättningar för polisarbete
|
|
- Olof Jonasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Linköping Studies in Information Science Dissertation No. 13 Yrke: POLIS - Yrkeskunskap, motivation, IT-system och andra förutsättningar för polisarbete av Stefan Holgersson Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet LINKÖPING Linköping 2005
2 Vid filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet bedrivs forskning och ges forskarutbildning med utgångspunkt från breda problemområden. Forskningen är organiserad i mångvetenskapliga forskningsmiljöer och forskarutbildningen huvudsakligen i forskarskolor. Gemensamt ger de ut serien Linköping Studies in Art and Science. Denna avhandling kommer från Informationssystemutveckling vid Institutionen för datavetenskap. Copyright Stefan Holgersson E-post: stefan.holgersson@stockholm.polisen.se UniTryck 2005 Omslag/foto: Benny Wilhelmson ISSN (Inst. serien): ISSN (Linköping Studies in Arts and Science): ISBN: x ii
3 Sammanfattning Denna avhandling visar att arbetsprestationen varierar i hög grad mellan olika närpoliser/ordningspoliser. Det blir tydligt när man studerar antalet utfärdade rapporter, likväl om man t.ex. jämför polismännens sätt att bemöta människor och i vilken utsträckning polismännen bedriver problemorienterat polisarbete. Jag har funnit att polispersonalens motivation och yrkeskunskap har en avgörande betydelse för deras arbetsprestation. Med tanke på antalet personer som arbetar med IT-frågor inom polisorganisationen, samt de resurser som satsas på utveckling av IT-system i form av investeringar, underhåll, support och utbildningar, kan man dra slutsatsen att höga beslutfattare anser att IT-system utgör en mycket viktig framgångsfaktor. Denna avhandling pekar på att IT-system kan öka personalens motivation och kunskap att agera i olika situationer, men att det främst är andra åtgärder, än framtagning av IT-system, som kan bidra till att öka personalens arbetsprestation. Trots detta har stora resurser satsats på utveckling av IT-system i förhållande till annan verksamhetsutveckling. Det som gjort det hela ännu mer olyckligt för polisverksamheten är att IT-systemen dessutom inte medfört de positiva effekter som man förväntat sig. I avhandlingen lyfter jag fram ett antal orsaker till polismännens varierande arbetsprestation och varför framtagna IT-system inte fått önskvärda effekter i verksamheten. Avhandlingen innehåller en djupgående analys av polispraktiken och dess inverkan på polismännens arbetsprestation, där jag redovisar IT-systemens roll i detta sammanhang. Studien har finansierats av Polismyndigheten i Stockholms län och Polishögskolan. iii
4 Företal Informationssystemutveckling är ett forskarstudieämne vid filosofiska fakulteten, Linköpings universitet. Informationssystemutveckling är det vetenskapliga ämne som studerar människors arbete med att utveckla och förändra datorbaserade informationssystem i verksamheter. Detta omfattar teorier, strategier, modeller, metoder, arbetsformer och datorverktyg avseende systemutveckling. Olika utvecklings/förändringssituationer kan studeras som planering/styrning, analys/utredning/specificering, design/utformning, införande, utvärdering, förvaltning/vidareutveckling och avveckling av informationssystem samt samspel med andra former av verksamhetsutveckling. Ämnesområdet omfattar även förutsättningar för respektive resultat av systemutveckling; t ex studier av bruk och konsekvenser av informationssystem som resultat av systemutveckling eller som förutsättning för förändring/vidareutveckling av system. Föreliggande arbete, Yrke: Polis yrkeskunskap, motivation, IT-system och andra förutsättningar för polisarbete, är skrivet av Stefan Holgersson, Polismyndigheten i Stockholms Län. Holgersson ingår i Forskningsnätverket VITS. Han presenterar detta arbete som sin doktorsavhandling i informationssystemutveckling, Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet. Linköping april 2005 Göran Goldkuhl Professor iv
5 Doktorsavhandlingar inom informationssystemutveckling 1. Karin Axelsson (1998) Metodisk systemstrukturering - att skapa samstämmighet mellan informationssystemarkitektur och verksamhet 2. Stefan Cronholm (1998) Metodverktyg och användbarhet - en studie av datorstödd metodbaserad systemutveckling 3. Anders Avdic (1999) Användare och utvecklare - om anveckling med kalkylprogram 4. Owen Eriksson (2000) Kommunikationskvalitet hos informationssystem och affärsprocesser 5. Mikael Lind (2001) Från system till process kriterier för processbestämning vid verksamhetsanalys 6. Ulf Melin (2002) Koordination och informationssystem i företag och nätverk 7. Pär J. Ågerfalk (2003) Information Systems Actability: Understanding Information Technology as a Tool for Business Action and Communication 8. Ulf Seigerroth (2003) Att förstå och förändra systemutvecklingsverksamheter en taxonomi för metautveckling 9. Karin Hedström (2004) Spår av datoriseringens värden effekter av IT i äldreomsorg 10. Ewa Braf (2004) Knowledge Demanded for Action - Studies of Knowledge Mediation in Organisations 11. Fredrik Karlsson (2005) Method Configuration - method and computerized tool support 12. Malin Nordström (2005) Styrbar systemförvaltning - Att organisera systemförvaltningsverksamhet med hjälp av effektiva förvaltningsobjekt 13. Stefan Holgersson (2005) Yrke: Polis yrkeskunskap, motivation, IT-system och andra förutsättningar för polisarbete Licentiatavhandlingar inom informationssystemutveckling 1. Owen Eriksson (1994) Informationssystem med verksamhetskvalitet - utvärdering baserat på ett verksamhetsinriktat och samskapande synsätt v
6 2. Karin Pettersson (1994) Informationssystemstrukturering, ansvarsfördelning och användarinflytande - en komparativ studie med utgångspunkt i två informationssystemstrategier 3. Stefan Cronholm (1994) Varför CASE-verktyg i systemutveckling? - En motiv- och konsekvensstudie avseende arbetssätt och arbetsformer 4. Anders Avdic (1995) Arbetsintegrerad systemutveckling med kalkylprogram 5. Dan Fristedt (1995) Metoder i användning - mot förbättring av systemutveckling genom situationell metodkunskap och metodanalys 6. Malin Bergvall (1995) Systemförvaltning i praktiken - en kvalitativ studie avseende centrala begrepp, aktiviteter och ansvarsroller 7. Mikael Lind (1996) Affärsprocessinriktad förändringsanalys - utveckling och tillämpning av synsätt och metod 8. Carita Åbom (1997) Videomötesteknik i olika affärssituationer - möjligheter och hinder 9. Tommy Wedlund (1997) Att skapa en företagsanpassad systemutvecklingsmodell - genom rekonstruktion, värdering och vidareutveckling i T50-bolag inom ABB 10. Boris Karlsson (1997) Metodanalys för förståelse och utveckling av systemutvecklingsverksamhet - analys och värdering av systemutvecklingsmodeller och dess användning 11. Ulf Melin (1998) Informationssystem vid ökad affärs- och processorientering - egenskaper, strategier och utveckling 12. Marie-Therese Christiansson (1998) Inter-organisatorisk verksamhetsutveckling - metoder som stöd vid utveckling av partnerskap och informationssystem 13. Fredrik Öberg (1998) Object-oriented frameworks - a new strategy for CASE tool development 14. Ulf Seigerroth (1998) Integration av förändringsmetoder - en modell för välgrundad metodintegration 15. Bengt EW Andersson (1999) Samverkande informationssystem mellan aktörer i offentliga åtaganden - en teori om aktörsarenor i samverkan om utbyte av information 16. Pär J. Ågerfalk (1999) Pragmatization of information systems - a theoretical and methodological outline vi
7 17. Karin Hedström (2000) Kunskapsanvändning och kunskapsutveckling hos verksamhetskonsulter - erfarenheter från ett FoU-samarbete 18. Göran Hultgren (2000) Nätverksinriktad förändringsanalys - perspektiv och metoder som stöd för förståelse och utveckling av affärsrelationer och informationssystem 19. Ewa Braf (2000) Organisationers kunskapsverksamheter - en kritisk studie av "knowledge management" 20. Henrik Lindberg (2000) Webbaserade affärsprocesser - möjligheter och begränsningar 21. Benneth Christiansson (2000) Att komponentbasera informationssystem - Vad säger teori och praktik? 22. Per-Arne Segerkvist (2001) Webbaserade imaginära organisationers samverkansformer Informationssystemarkitektur och aktörssamverkan som förutsättningar för affärsprocesser 23. Stefan Holgersson (2001) IT-system och filtrering av verksamhetskunskap kvalitetsproblem vid analyser och beslutsfattande som bygger på uppgifter hämtade från polisens IT-system 24. Per Oscarson (2001) Informationssäkerhet i verksamheter - begrepp och modeller som stöd för förståelse av informationssäkerhet och dess hantering i verksamheter 25. Johan Petersson (2002) Lokala elektroniska marknadsplatser informationssystem för platsbundna affärer 26. Fredrik Karlsson (2002) Meta-method for Method Configuration A Rational Unified Process Case 27. Lennart Ljung (2003) Utveckling av en projektivitetsmodell om organisationers förmåga att tillämpa projektarbetsformen 28. Britt-Marie Johansson (2003) Kundkommunikation på distans en studie om kommunikationsmediets betydelse i affärstransaktioner 29. Fredrik Ericsson (2003) Information Technology for Learning and Acquiring Work Knowledge among Production Workers 30. Emma Eliasson (2003) Effektanalys av IT-systems handlingsutrymme vii
8 31. Anders Hjalmarsson (2004) Att etablera och vidmakthålla förbättringsverksamhet. Behovet av koordination och interaktion vid förändring av systemutvecklingsverksamheter 32. Björn Johansson (2004) Deciding on Using Application Service Provision in SMEs 33. Ulf Larsson (2004) Designarbete i dialog karaktärisering av interaktionen mellan användare och utvecklare i en systemutvecklingsprocess 34. Anders Forsman (2005) Standardisering som grund för informationssamverkan och IT-tjänster - En fallstudie baserad på trafikinformationstjänsten RDS-TMC 35. Jenny Lagsten (2005) Verksamhetsutvecklande utvärdering i informationssystemprojekt 36. Jan Olausson (2005) Att modellera uppdrag grunder för förståelse av processinriktade informationssystem i transaktionsintensiva verksamheter viii
9 Tack till Annie Röstlinger som väckte min tanke på att bli doktorand och Göran Goldkuhl som lotsade mig genom avhandlingsarbetet såsom huvudhandledare. Min före detta chef, Erik Sundin och min nuvarande chef, Gunnar Thun, som gjort det möjligt för mig att bedriva forskning på det sätt jag önskat. Poliskollegor i Stockholm och runt om i landet. Patrik Albertsson, Ronnie Svensson, Peter Grönlund, Henrik Jonés, Anders Thörnberg och flera andra i min bekantskapskrets som på olika sätt bidragit till avhandlingen. Den stöttning jag fått av Polishögskolan genom bl.a. Marianne Håkansson och Marianne Hilton. Cecilia Woxblom som det varit kul att samarbeta med parallellt med avhandlingsarbetet. Ulf Melin, Karin Axelsson, Stefan Cronholm och andra personer i forskningsgruppen VITS som har bidragit med viktiga infallsvinklar under avhandlingsarbetet. Benny Wilhelmson för hjälp med att ta fotografier och utforma omslaget till avhandlingen. John Squires, Cecilia Mårdh och Helena Österdahl som har hjälpt mig att få tag i en mängd böcker och hitta olika tidskrifter. Ingela Josefson, Liv Finstad, Urban Nuldén, Lisa Öberg, Rolf Granér, Sven Holgersson, Anders Green m.fl., vilka läst hela eller delar av avhandlingen och framfört synpunkter som jag i olika grad har tagit hänsyn till. Jag hoppas att det som står i avhandlingen inte gör Er besvikna. ix
10 x
11 INNEHÅLL 1. INLEDNING Bakgrund och problemområde Forskningsfrågor, syfte, målgrupper och avgränsningar Forskningsfrågor Syfte och målgrupper för avhandlingen Avgränsningar Översiktlig beskrivning av kapitlen SKILLNADER I ARBETSPRESTATION Inledning Skillnader i arbetsprestation vid egna initierade ingripanden och arbetsuppgifter tilldelade av länskommunikationscentralen Egna initierade ingripanden Arbetsuppgifter tilldelade av länskommunikationscentralen Uppträdande mot allmänheten, avrapportering och problemorienterat polisarbete Uppträdande mot allmänheten Avrapportering Problemorienterat polisarbete (POP) Analys av skillnader i arbetsprestation mellan poliser i ett område Kvantitativ studie Analys av arbetsprestationen POLISPRAKTIKENS BETYDELSE FÖR POLISERS ARBETS- PRESTATION Inledning Polispraktikens negativa inverkan på arbetsprestationen Analys av polispraktiken med stöd av den praktikgeneriska modellen Nio definierade problemområden Uppdrag Normer Presentationsnormer Formella normer Normer som uppstår i poliskollektivet Underlag Omdömen Utbildning Instrument xi
12 4. FAKTORER I POLISPRAKTIKEN SOM PÅVERKAR ARBETSPRESTATIONEN Missnöje med nuvarande ledning, sätt att styra organisationen och verksamhetsuppföljning Ledning Styrning Rådande styrform i organisationen fungerar bristfälligt i polispraktiken Anpassning på ytan Ad-hoc mässig styrning Operativ styrning Agerande mot personalproblem Uppföljning Lagstiftning uppfattas som oklar och otillräcklig i förhållande till polisens uppgifter Regler kring kroppsbesiktning i samband med narkotikabrott Regler kring EU-mopeder Regler kring brottsplatsundersökning Information om gällande lagstiftning som är aktuell i en viss situation Missnöje med hur rättssystemet fungerar Missnöje med omorganisationer Organisatoriska förändringar som bygger på rationaliserade myter Tillskapandet av länskommunikationscentraler Ett färre antal yttre tjänstgörande närpoliser/ordningspoliser Minskat antal poliser med lokal förankring Omorganisationerna i sig Bristfällig återkoppling/feedback Bristfällig utbildningsverksamhet Bristfälliga utvecklingsmöjligheter Ineffektiv avrapportering/svåranvända IT-system Kollegors negativa inverkan HUR POLISERS ARBETSPRESTATION PÅVERKAS AV KUNSKAP, MOTIVATION OCH IT-SYSTEM Utveckling av PGM Motivationen och kunskapens betydelse för en polismans arbetsprestation Motivations- och kunskapsdiagram IT-systems betydelse för arbetsprestationen Exempel på hur verksamhetsanpassade IT-system skulle kunna öka arbetsprestationen POLISERS YRKESKUNSKAP Inledning Olika former av yrkeskunskap xii
13 7. POLISERS MOTIVATION ATT AGERA Inledning Hur polismännens motivation påverkas av faktorer i polispraktiken Missnöje med nuvarande ledning, sätt att styra organisationen och verksamhetsuppföljning Lagstiftning uppfattas som oklar och otillräcklig i förhållande till polisens uppgifter Personal missnöjd med hur rättssystemet fungerar Missnöje med omorganisationer Bristfällig återkoppling/feedback Bristfällig utbildningsverksamhet Bristfälliga utvecklingsmöjligheter Inneffektiv avrapportering/svåranvända IT-system Kollegors negativa inverkan Motivationen har en central betydelse för arbetsprestationen bland poliser VARFÖR ÄR DET SVÅRT ATT FÅ VERKSAMHETS- ANPASSADE IT-SYSTEM INOM POLISEN? Inledning IT-system är uppbyggda för att tillgodose ett byråkratiskt kontrollsystem snarare än att stödja polisverksamheten LA-tester Verksamhetskodning Juridiska hinder Revirstrider Konkurrenssituation mellan olika värdeområden Konkurrenssituation mellan olika organisationsstrukturer inom den operativa verksamheten Konkurrenssituationer mellan olika verksamhetsutvecklingsinitiativ Anpassning på ytan Polispraktiken utmärks av ett stort antal kunskapsintensiva aktiviteter Två perspektiv i verksamheten Det råder skilda perspektiv på IT-systemens roll och möjligheter i verksamheten Teknikfrågor hamnar i fokus Användarrepresentationen blir bristfällig Fälttester görs i ett för sent skede Norm att inte uttrycka avvikande åsikter En sammanfattning av orsakerna till bristen på verksamhetsanpassade IT-system för närpoliser/ordningspoliser. 231 xiii
14 9. FORSKNINGSANSATS Inledning Tillvägagångssätt och ställningstaganden vid insamling och analys av empiri Forskningsansats anpassad efter olika forskningsfrågor Intervjuer Enkätintervjuer Individuella intervjuer Gruppintervjuer Deltagande observation Aktionsforskning Insamling av kvantitativa data Litteraturstudier Tillvägagångssätt och ställningstagande vad gäller presentation av material Anonymisering av material hämtat från intervjuer, deltagande observation och kvantitativa studier Exemplifieringen av polisiär yrkeskunskap (kap 6) redovisas i form av en novell Exkluderingsproblematiken Mitt forskarperspektiv Vikten av objektivitet i forskningsarbetet Dolda motiv Mina glasögon ENGLISH SUMMARY. 269 REFERENSER 277 xiv
15 Kap 1 - Inledning 1. INLEDNING I detta inledande kapitel gör jag en översiktlig beskrivning av aktuellt problemområde och redovisar även bl.a. syftet med avhandlingen och vilka målgrupper den vänder sig till. 1.1 Bakgrund och problemområde Ett återkommande tema i media är polisers bristande arbetsprestation: Poliser vägrade att ingripa: Vår arbetstid är slut De berusade ungdomarna slog sönder bussen och hotade chauffören. Polisen larmades men gjorde ingenting... Vid slutstationen fanns två polisbilar. Chauffören och en fritidsledare bad om hjälp. De pekade också ut en av ungdomarna som misstänktes för skadegörelse. (Aftonbladet, 14 november 1998) Polis tog inte misshandel på allvar Först vägrade polisen ta upp en anmälan och lät männen gå utan att ta deras namn. Nu har förundersökningen lagts ned trots att en av gärningsmännen är välkänd av polisen. (DN, 9 oktober 2002) Polisen har inte gjort någonting Tio inbrott på ungefär lika många år. Polisen har inte ett spår efter tjuvarna Paret har lämnat över uppgifter om vittnen, en videofilm och misstänkta fingeravtryck till polisen. Men inget har hänt. Min tillit till polisen är låg. Den första polisen antecknade inte ens vad jag sa och därefter har de bytt utredare ett antal gånger. (SvD, 15 november, 2002) Forskare har även figurerat i massmedia och påtalat problemet med polismännens bristande arbetsprestation: Sverige har VÄRLDENS LATASTE POLISER Poliser är latoxar som inte gör ett piss. Och 25 procent av alla poliser ägnar sig åt annat än polisarbete Polisen är häpnadsväckande ineffektiv! Allt väsentligt polisarbete uträttas av halva styrkan, säger Persson. (Professor Leif G W Persson i Expressen, 28 oktober 1999) Sedan 1998 har jag bedrivit fältstudier inom polisen och flera frågeställningar, som har att göra med polisers arbetsprestation, har uppstått återkommande gånger. Några exempel: - Hur kan det komma sig att en del poliser bemöter brottsoffer på ett sådant sätt att man blir varm inombords och stolt över att vara polis, medan andra beter sig så att det uppstår ett behov av att be om ursäkt för deras beteende? - Hur kan det komma sig att en del poliser avrapporterar på ett sådant sätt att gärningsmän ofta blir fällda i domstol 1, medan andra lägger ner många timmars arbete på att avrapportera ingripanden, utan att någon gärningsman blir dömd? - Hur kan det komma sig att en del poliser lyckats fånga så många fler gärningsmän jämfört med andra polismän? 1 Utan att frångå principen att utreda och beskriva en händelse på ett objektivt sätt
16 Kap 1 - Inledning - Hur kan det komma sig att det är flera år sedan en del poliser skrev ut en ordningsbot, medan andra skriver flera i veckan trots att de arbetar i samma arbetslag? - Hur kan det komma sig att en del poliser nästan aldrig behöver använda våld, medan andra ofta får våldsamt motstånd? - Hur kan det komma sig att unga motiverade poliser snabbt verkar tappa motivationen? Med tanke på antalet personer som arbetar med IT-frågor inom polisorganisationen, samt de resurser som satsas på utveckling av IT-system 2 i form av investeringar, underhåll, support och utbildningar, kan man dra slutsatsen att höga beslutfattare anser att IT-system utgör en mycket viktig framgångsfaktor. Men vilken roll spelar egentligen IT-systemen för polismännens arbetsprestation? Är det framförallt andra faktorer, än IT-systemen, som inverkar på polismännens arbetsprestation? I min lic. avhandling (Holgersson, 2001) framkommer att polisens IT-system, genom att de inte underlättar dokumentationsarbetet på önskvärt sätt, både har en direkt och indirekt påverkan på polismännens arbetsprestation. Direkt genom att polismännen blir uppbundna länge med att avrapportera ett ingripande och ofta missar att redovisa viktiga uppgifter. Indirekt genom att polismännen undviker att vidta vissa handlingar, bl.a. beroende på att de är osäkra på vilka rutiner som kommer ifråga vid en viss typ av ingripande eller för att de helt enkelt anser att det tar för lång tid att dokumentera en åtgärd för att det skall motivera ett ingripande (ibid.) 3. En viktig slutsats i min lic. avhandling är att IT-system filtrerar kunskap om verksamheten, men att uppgifter i IT-system ändå hamnar i fokus vid analyser och olika typer av beslutsfattande. IT-system påverkar härigenom i hög grad förutsättningarna för polisarbete (ibid.). Mitt intressefält är polisinformatik och min avsikt är att bygga vidare på och fördjupa resonemangen från min lic. avhandling kring IT-systemens inverkan på polismännens arbetsprestation. Hirschheim och Klein (2003) framför att personer som håller på med informatikforskning måste förbättra sin kunskap om aktörers uppfattningar om IT 4 och IT-systemens organisatoriska roll. Jag delar denna uppfattning och menar att det krävs en djupgående kunskap om en praktik för att framgångsrikt kunna designa IT-system. En sådan djupgående kunskap är också en förutsättning då det är fråga om annan typ av verksamhetsutveckling. För att bedöma effekterna av ett IT-system räcker det därmed inte bara med att förstå själva IT-systemet, utan det finns ett behov av att sätta sig in i hela verksamhetskontexten. Av den anledningen kommer jag försöka att skapa en djup inblick i polispraktiken. Användarfokuserad forskning kring informationssystem har varit mycket tydlig i Skandinavien (t.ex. Bjerknes m.fl. 1985; 1987; Ehn, 1988; Nygaard 1992). Den här avhandlingen följer den traditionen. 2 Med begreppet IT-system menar jag ett informationssystem som utnyttjar informationsteknologi i form av hårdvara och programvara (se Goldkuhl, 1992). 3 ibid. = förkortning för ordet ibidum (hänvisning till senaste angivna litteraturreferens). 4 Informationsteknologi
17 Kap 1 - Inledning Ett informatiskt forskningsperspektiv i samband med polisforskning har inte varit vanligt förekommande. Jag menar dock att jag kan dra nytta av analyser och beskrivningar som andra forskare gjort. Den internationella polisforskningen är omfattande (t.ex. Muir, 1977; Van Maanen; 1978; Punsch, 1979; Brown, 1988; Fielding, 1988), men jag anser liksom Ekman (1999) och Carlström (1999) att polisen i Sverige arbetar under andra förhållanden än poliser i andra länder. Det gör att mycket är annorlunda. Precis, som nyss nämnda forskare, menar jag att även om skillnaderna är stora så finns det samtidigt många generella likheter, vilket ur ett svenskt perspektiv gör den internationella polisforskningen intressant. Jag anser att slutsatser som nordiska polisforskare (t.ex. Finstad, 2000; Holmberg, 1999) har dragit är direkt överförbara till svenska förhållanden. Svensk polisforskning är eftersatt jämfört med utländsk polisforskning (Knutsson, 1984; Bergman, 1990; Ekman, 1999; Smångs, 2001). Bergman (1990) pekar på att orsaken till att svensk polisforskning är försummad beror på kriminologers upptagenhet vid frågor om kriminalitet och kriminalvård och Knutsson (1984) menar att det fanns: en fördomsliknande osäkerhet gentemot polisforskning bland akademiker i allmänhet och samhällsvetare i synnerhet. De senaste åren har dock intresset för polisers arbete ökat bland forskare i Sverige (t.ex. Norée, 2000; Smångs, 2001; Andersson, 2003; Granér, 2004; Lindgren, 2004; Stenmark, 2005). Förutom att min lic. avhandling (Holgersson, 2001) pekar på att IT-system inverkar på hur polismännen utför olika arbetsuppgifter framkommer även att polisernas kunskap 5 och motivation 6 har en stor betydelse för arbetsprestationen. Forskare som studerat andra organisationer har gjort liknande iakttagelser, (t.ex. Mitchell & Larsson, 1987; Jewell & Siegall, 1990). Mitchell & Larsson (1987) menar att en persons motivation i kombination med dennes förmåga och yttre förhållanden som arbetsredskap 7 är det som avgör en individs arbetsprestation. I begreppet prestation ligger en värdering av kvaliteten i arbetsbeteendet i förhållande till vissa fördefinierade krav (ibid.). Polisforskning som beskriver skillnader i arbetsprestation mellan enskilda poliser är starkt begränsad. Reiner (1998) har kommit fram till att frågor rörande enskilda polismäns prestation nästan inte har varit föremål för någon forskning. Den forskning som genomförts har antingen varit inriktad på att analysera polisens ansvar för övertramp, eller har i huvudsak bara fokuserat kring brottsbekämpning. Han menar att det finns en stor lucka inom polisforskningen avseende bedömningen av kvaliteten på individuella prestationer i den mest vanliga typen av polisarbete (ibid.). Min avsikt är att försöka bidra till att minska denna lucka. Waddington (1999) pekar på att polisforskare vanligtvis sökt orsaken till skillnader inom polisen, antingen i polismännens psyke eller i deras subkultur. Han menar att 5 Begreppen kunskap, yrkeskunskap och verksamhetskunskap används synonymt i avhandlingen (se vidare kapitel sex där jag beskriver vilken innebörd jag lägger i begreppet yrkeskunskap). 6 Begreppet motivation definieras i avhandlingen som de biologiska, psykologiska och sociala faktorer som aktiverar, ger riktning åt och upprätthåller beteenden i olika intensitetsgrader i förhållande till måluppfyllelse (se Kaufmann & Kaufmann, 1998). 7 T.ex. IT-system
18 Kap 1 - Inledning detta i grund och botten är ett otillfredsställande perspektiv som drivits mer av en önskan att svärta ner än att komma med förklaringar (ibid.). Jag har uppfattningen att det är komplext att bedöma polismäns arbetsprestation, eftersom yrket innehåller en mängd dimensioner som ofta är kvantitativt svårmätbara, vilket även andra forskare konstaterat (se Finstad, 2000; Fjeldberg 2000; Reiner, 1998). Reiner (ibid.) framför att bedömningen av vad som är bra polisarbete i realiteten bara kan bli gjord av en van yrkesutövare, som har erfarenhet av svåra, mångtydiga, oförutsägbara, tilltrasslade och ofta till naturen svårlösta problem som skall klaras av. Jag är både forskare och polis, vilket medför unika möjligheter att studera olika fenomen inom polispraktiken. Att forska kring en verksamhet som man själv är en del av blir en intressant utmaning. Samtidigt som involveringen öppnar möjligheter till en rik empiri, innebär den också svårigheter (se vidare i kapitel nio, där jag diskuterar metodfrågor). Jag kan använda mig av internationell polisforskning när jag skall beskriva olika typer av kunskap som krävs i polisyrket (t.ex. Finstad, 2000; Fielding 1988; Muir, 1977; Punch 1979; Van Maanen, 1978). Jag kan även till viss del använda mig av svensk polisforskning (t.ex. Granér, 2004), men under avhandlingsarbetet har jag kunnat konstatera att tidigare forskning bara exemplifierat och behandlat en liten del av den yrkeskunskap som går att finna bland polismän. Denna avhandling avser att öka insikten om polisers yrkeskunskap. I analysen av polismännens yrkeskunnande kan jag även dra nytta av allmän forskning kring begreppet kunskap. Göranzon (1990; 1998) delar upp kunskap i påståendekunskap (teoretisk kunskap), färdighetskunskap (praktisk kunskap) och förtrogenhetskunskap. Gustavsson (2000) definierar kunskap i kunskapstyperna teoretisk/vetenskaplig kunskap, praktisk/produktiv kunskap och kunskap som praktisk klokhet. Man kan ifrågasätta hur lyckat det egentligen är att separera kunskap i olika kunskapstyper. Josefson (1991) framför en sådan ståndpunkt och menar att det snarare rör sig om olika aspekter av kunskap i form av påståendekunskap och förtrogenhetskunskap, som är intimt förknippade med varandra, än olika typer av kunskap. Rolf (1991) som behandlar begreppet tyst kunskap kritiserar också en uppdelning av kunskap i olika klasser. Han menar bl.a. att praktisk kunskap bygger på situationsberoende regler som anpassas, tolkas och preciseras, där språklig reflektion kring professionens kunskap är viktig (ibid.). När det gäller motivationens betydelse för arbetsprestationen finns det ett antal polisforskare som lyfter fram detta samband (t.ex. Van Maanen, 1975; Muir, 1977; Brown, 1988; O Brien, 1995). Det finns en mängd generella motivationsteorier som pekar i samma riktning (t.ex. Jenner, 1987; Kaufmann & Kaufmann, 1998 och Jewell & Siegall, 1990) och jag menar att det inte finns anledning att göra något annat antagande än att det går att använda dessa för att förklara olika fenomen inom polispraktiken som har att göra med polismäns motivation. Min uppfattning är att polisorganisationen inte är unik rörande att arbetsprestationen varierar mellan olika arbetstagare. Detta förhållande verkar råda i många organisationer, men det som utmärker polisorganisationen är att polismännen arbetar under förhållanden som är svårkontrollerbara. En forskare som lyft fram denna faktor - 4 -
19 Kap 1 - Inledning är Lipsky (1980). Han menar att poliser liksom bl.a. socialarbetare, lärare och domare är gräsrotsbyråkrater ( Street-Level Bureaucracy ). Utmärkande för dem är att de arbetar på stort avstånd från sina chefer och att de har stor handlingsfrihet. Lipsky beskriver att gräsrotsbyråkraters arbete bygger på att de fattar beslut som direkt berör andra människor i situationer som är svåra att förutse (ibid.). Johansson (1992) och Ekman (1999) har funnit att Lipskys teorier är överförbara till svenska förhållanden. Johansson har undersökt gräsrotsbyråkrater i form av anställda på Riksförsäkringsverket och Arbetsmarknadsverket, medan Ekman har bedrivit forskning inom polisväsendet och undersökt förhållandet att det betraktas som självklart 8 att texter styr polisarbete i rakt nedstigande led, trots att så inte är fallet (Ekman, 1999). Jag har min forskartillhörighet inom ämnesområdet informationssystemutveckling. Det blir därför naturligt att använda mig av en teoretisk referensram som hämtats inom detta forskningsfält för att finna en förklaring till varför prestationen skiljer sig mycket åt mellan olika poliser och vilken roll IT-systemen spelar i detta sammanhang. Jag har ett intresse av att studera om IT-system kan nyttjas bättre än i dagsläget för att öka polismännens arbetsprestation och vad det i sådana fall beror på att IT-systemen inte i tillräcklig omfattning stödjer olika arbetsmoment som skall utföras i polispraktiken. Det är avhandlingens forskningsbidrag inom ämnesområdet informationssystemutveckling. Min uppfattning är att det krävs 9 en djup förståelse för polispraktiken för att kunna besvara ovanstående frågor. Denna analys, med tillhörande beskrivning av olika fenomen i polispraktiken, menar jag dessutom kommer att lämna ett allmänt bidrag till svensk polisforskning. En modell som jag tidigare kommit i kontakt med i samband med att jag studerat polispraktiken är den praktikgeneriska modellen (Goldkuhl & Röstlinger, 2004). Jag fann att den var mycket användbar i detta sammanhang. Andra forskare har också använt sig av denna modell för att studera olika praktiker (t.ex. Hedström, 2000; Lindberg, 2000; Segerkvist 2001; Oscarsson, 2001; Hjamarsson, 2004; Goldkuhl & Röstlinger, 2004). Goldkuhl & Röstlinger (2004) skriver att den praktikgeneriska modellen kan ses som ett hjälpmedel som kan användas för att ställa frågor om en praktik i syfte att öka kunskapen om den. Genom att nyttja modellen som en teoretisk utgångspunkt, kan den som undersöker en praktik få hjälp att rikta sin uppmärksamhet på aspekter som kan vara av intresse att studera. Utgångspunkten i modellen är synen på en praktik som någon/några som gör något för någon/några. En praktik syftar till att producera ett resultat och skapa ett värde för någon eller några klienter. En praktik innebär att något (ett underlag) förädlas utifrån ett uppdrag att göra detta. Två huvudroller i praktiken är utförare (producent) och klient. Transformation (omvandling/förädling) är en central dimension i praktiker. Producenten behöver veta vad som skall göras (ha kunskap) och ha tillgång till något objekt ur vilket det önskade 8 Jag har uppfattat att Ekman menar att de som betraktar det som självklart att texter styr polisarbete bl.a. utgörs av högre beslutsfattare inom polisen och politiker. 9 Se i detta kapitel tidigare framförda argument om behovet av en djup förståelse för en praktik i samband med IS-forskning (bygger bl.a. på. Hirschheim och Kleins (2003) framförda uppfattning)
20 Kap 1 - Inledning resultatet kan skapas. Producenten behöver oftast också hjälpmedel (instrument) för att transformera underlaget till en färdig produkt (Goldkuhl & Röstlinger, 2004). Uppdrag Normer Utbildning IS/IT Anslag Lagstiftning Exempel på olika förutsättningar i polispraktiken Handlingar av olika poliser baserad på sin förmåga - Ordningsbotar/primärrapporter - Frihetsberövanden - Transporter - Hjälp/stöd Exempel på resultat av handlingar i polispraktiken - Minskat antal dödade och skadade i trafiken - Ökad trygghet - Minskad brottslighet - Begränsade skador både av fysisk och psykisk art Exempel på uppkomna effekter av polispraktiken Figur 1-1: Polispraktiken (Praktikgeneriska modellen, Fritt efter Goldkuhl & Röstlinger, 2004) 1.2 Forskningsfrågor, syfte, målgrupper och avgränsningar Forskningsfrågor Jag har ett intresse av att ta reda på vad det är i polispraktiken som får arbetsprestationen att variera i så hög grad mellan olika polismän och vilken roll ITsystem spelar i detta sammanhang. Med arbetsprestation menar jag ett produktionsresultat utifrån en kvalitets- och kvantitetsaspekt 10. Forskningsfrågan innehåller två antaganden. Ett antagande om en varierande arbetsprestation och ett antagande om att det är faktorer i polispraktiken som får arbetsprestationen att variera. Det finns till att börja med skäl att undersöka dessa två antaganden. För att beskriva skillnader i arbetsprestation mellan polismän 10 I kapitel två, tre, fem och sex framgår olika aspekter som jag lägger i begreppet arbetsprestation
Linköping Studies in Information Science. Dissertation No Yrkeskunskap, motivation, IT-system och andra förutsättningar för polisarbete
Linköping Studies in Information Science Dissertation No. 13 Yrke: POLIS - Yrkeskunskap, motivation, IT-system och andra förutsättningar för polisarbete av Stefan Holgersson Institutionen för datavetenskap
Läs merVerksamhetsanpassade IT-stöd - Designteori och metod
Filosofiska fakulteten FiF-avhandling 91 Verksamhetsanpassade IT-stöd - Designteori och metod av Hanna Broberg Framlagd vid filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet som del av fordringarna för
Läs merKundkommunikation vid distanshandel En studie om kommunikationsmediers möjligheter och hinder
Linköping Studies in Information Science Dissertation No. 15 Kundkommunikation vid distanshandel En studie om kommunikationsmediers möjligheter och hinder av Britt-Marie Johansson Institutionen för ekonomisk
Läs merInformationssäkerhet i verksamheter - begrepp och modeller som stöd för förståelse av informationssäkerhet och dess hantering i verksamheter
Filosofiska fakulteten - avhandling 51 Informationssäkerhet i verksamheter - begrepp och modeller som stöd för förståelse av informationssäkerhet och dess hantering i verksamheter av Per Oscarson Framlagd
Läs merFrån projektorganisation till förvaltningsorganisation - en studie av överlämningsarenan. Ann-Margreth Hammar
Filosofiska fakulteten FiF-avhandling, No. 103 Från projektorganisation till förvaltningsorganisation - en studie av överlämningsarenan Ann-Margreth Hammar 2011 Framlagd vid filosofiska fakulteten vid
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målsättning... 3 Redovisning av resultat... 4 Referenser... 11
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målsättning... 3 Redovisning av resultat... 4 Hur den ändrade arbetsmetodiken påverkar användarna avseende arbetsmiljö och effektivitet...
Läs merUtveckling av en projektivitetsmodell
Filosofiska fakulteten - avhandling FiF 62 Utveckling av en projektivitetsmodell om organisationers förmåga att tillämpa projektarbetsformen av Lennart Ljung Framlagd vid filosofiska fakulteten vid Linköpings
Läs merSystemutveckling för riskbaserad tillsyn - Hur verksamhetsanalys på praktikteoretisk grund kan användas för kravfångst
Filosofiska fakulteten FiF-avhandling 106 Systemutveckling för riskbaserad tillsyn - Hur verksamhetsanalys på praktikteoretisk grund kan användas för kravfångst av Eva Karlsson Framlagd vid filosofiska
Läs merEffektanalys av IT-systems handlingsutrymme
Filosofiska fakulteten - avhandling FiF 71 Effektanalys av IT-systems handlingsutrymme av Emma Eliason Framlagd vid filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet som del av fordringarna för filosofie
Läs merSpår av datoriseringens värden Effekter av IT i äldreomsorg
Linköping Studies in Information Science Dissertation No. 9 Spår av datoriseringens värden Effekter av IT i äldreomsorg av Karin Hedström Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet 581 83 Linköping
Läs merFrån projektorganisation till förvaltningsorganisation - en studie av överlämningsarenan. Ann-Margreth Hammar
Filosofiska fakulteten FiF-avhandling, No. 103 Från projektorganisation till förvaltningsorganisation - en studie av överlämningsarenan Ann-Margreth Hammar 2011 Framlagd vid filosofiska fakulteten vid
Läs merFöretal. Linköping november Göran Goldkuhl Professor
Företal Informationssystemutveckling är ett forskarstudieämne vid filosofiska fakulteten, Linköpings universitet. Informationssystemutveckling är det vetenskapliga ämne som studerar människors arbete med
Läs merDEVIS: Design av verksamhetsstödjande IT-system
DEVIS: Design av verksamhetsstödjande IT-system - En designteori och metod Hanna Broberg Linköping Studies in Arts and Science No. 478 Linköpings Universitet, Institutionen för Industriell och Ekonomisk
Läs meretjänster som social interaktion via användning av IT-system
Linköping Studies in Information Science Dissertation No. 16 etjänster som social interaktion via användning av IT-system en praktisk teori av Göran Hultgren Institutionen för ekonomisk och industriell
Läs merKunskapsanvändning och kunskapsutveckling hos verksamhetskonsulter erfarenheter från ett FoUsamarbete
Filosofiska fakulteten - avhandling 32 Kunskapsanvändning och kunskapsutveckling hos verksamhetskonsulter erfarenheter från ett FoUsamarbete av Karin Hedström Framlagd vid filosofiska fakulteten vid Linköpings
Läs merLokala elektroniska marknadsplatser informationssystem för platsbundna affärer
Filosofiska fakulteten - avhandling FiF 58 Lokala elektroniska marknadsplatser informationssystem för platsbundna affärer av Johan Petersson Framlagd vid filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet
Läs merWebbaserade imaginära organisationers samverkansformer
Filosofiska fakulteten - avhandling 47 Webbaserade imaginära organisationers samverkansformer Informationssystemarkitektur och aktörssamverkan som förutsättningar för affärsprocesser av Per-Arne Segerkvist
Läs merIT-system och filtrering av verksamhetskunskap
Stefan Holgersson Stockholm IT-system och filtrering av verksamhetskunskap - kvalitetsproblem vid analyser och beslutsfattande som bygger på uppgifter hämtade från polisens IT-system 1 INNEHÅLL 1. INLEDNING...
Läs merUtvärdera Informationssystem
Utvärdera Informationssystem Pragmatiskt perspektiv och metod Jenny Lagsten Linköping Studies in Arts and Science No. 489 Linköping Studies in Information Science No. 21 Linköpings Universitet, Institutionen
Läs merForskningsgruppen VITS vid Linköpings universitet inbjuder till tre kurser: Kurs i Processanalys & Verksamhetsutveckling 31/1-1/2 2007
Forskningsgruppen VITS vid Linköpings universitet inbjuder till tre kurser: Kurs i Processanalys & Verksamhetsutveckling 31/1-1/2 2007 Kurs i IT-systems handlingsbarhet design & utvärdering 7-8/3 2007
Läs merBarn som far illa Polisens skyldigheter
Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Höstterminen, 2009 Rapport nr. 581 Barn som far illa Polisens skyldigheter Hämtat från: http://www.lulea.se/images/18.cbcf80b11c19cd633e800016527/sick_350.png
Läs merBrå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11
Enkäter Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 1 Enkät till närpolischefer 1. a) Skriv ditt namn. b) Skriv din chefstitel. Till exempel närpolischef, områdeschef eller liknande.
Läs merFörutsättningar för sammanhållen kommunal eförvaltning. Anders Persson
Filosofiska fakulteten FiF-avhandling Nr 96 Förutsättningar för sammanhållen kommunal eförvaltning Anders Persson Framlagd vid filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet Som del av fordringarna
Läs merStyrbar systemförvaltning
Linköping Studies in Information Science Dissertation No. 12 Styrbar systemförvaltning - att organisera systemförvaltningsverksamhet med hjälp av effektiva förvaltningsobjekt av Malin Nordström Institutionen
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande; SFS 2015:545 Utkom från trycket den 8 september 2015 utfärdad den 27 augusti 2015. Regeringen föreskriver
Läs merOrganisationers kunskapsverksamheter - en kritisk studie av knowledge management Ewa Braf
Organisationers kunskapsverksamheter - en kritisk studie av knowledge management av Ewa Braf Internationella Handelshögskolan i Jönköping Forskningsgruppen VITS Linköpings Universitet och Centrum för studier
Läs merBrottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Innehåll, förord
Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 Kapitel: Innehåll, förord Hela publikationen finns att beställa eller ladda ner på www.bra.se/go/297 RAPPORT 2008:23 Brottsutvecklingen i Sverige fram till
Läs merUtbildningsplan för Polisprogrammet
Utbildningsplan för Polisprogrammet Polishögskolan 2014-06-18 UTBILDNINGSPLAN 2 (6) Polisutbildningsförordningen (1999:740) anger ramarna för Polisprogrammet. Med stöd av 2 polisutbildningsförordningen
Läs merHögskolepedagogisk utbildning Modul 3 - perspektivkurs Projekt på K3 med kultur producenter Hösten 2005
Högskolepedagogisk utbildning Modul 3 - perspektivkurs Projekt på K3 med kultur producenter Hösten 2005 Malmö, den 15 maj 2005 José Luiz Barbosa Kultur Produktion Konst, Kultur och Kommunikation (K3) Malmö
Läs merVad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg
Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det
Läs merUtbildningsplan för Polisprogrammet
Utbildningsplan för Polisprogrammet Utbildningsplan för Polisprogrammet 2 (6) Polisutbildningsförordningen (1999:740) anger ramarna för grundutbildningen till polis. Med stöd av 2 polisutbildningsförordningen
Läs merVart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?
38 Träff6. Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? Mål för den sjätte träffen är att få kunskap om vart jag vänder mig om mina rättigheter kränkts få kunskap om hur jag kan anmäla diskriminering
Läs merHandlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014
Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...
Läs merOrganisation av och uppföljning av intern kontroll
Dnr VON-2015-91 Dpl 00 sid 1 (7) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Biståndskontoret Tjänsteyttrande 2015-03-05 Mikael Lind, 0545405452 mikael.lind@karlstad.se Organisation av och uppföljning av intern kontroll
Läs merLoke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område
Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin
Läs merVerksamhetsutveckling och processdrivna e-tjänster. Seminarium för Sambruks medlemmar Arrangeras av Sambruks forskargrupp/vits-nätverket
Verksamhetsutveckling och processdrivna e-tjänster Seminarium för Sambruks medlemmar Arrangeras av Sambruks forskargrupp/vits-nätverket Forskning inom Sambruk Två delprojekt Processdrivna e-tjänster för
Läs merAtt skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport
Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort
Läs merSammanfattning Polisförbundet avstyrker i allt väsentligt de förslag Rikspolisstyrelsen presenterar i rubricerad promemoria.
Y T T R A N D E 2013-03-13 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över Rikspolisstyrelsen promemoria (2013-02-18) om polisutbildning för specialister samt utvidgade befogenheter för civil personal
Läs merStudieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH
Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH 1. Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen 1.1 Syfte och mål för utbildningen Syftet med
Läs merFöretal. Linköping februari 2000. Göran Goldkuhl Professor
Företal Informationssystemutveckling är ett forskarstudieämne vid filosofiska fakulteten, Linköpings universitet. Informationssystemutveckling är det vetenskapliga ämne som studerar människors arbete med
Läs merSPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte
SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor
Läs merLINKÖPINGS UNIVERSITET
733G22 Medina Adilova Statsvetenskaplig metod 1992.12.09 Metoduppgift 4, Metod-PM 2013.03.04 LINKÖPINGS UNIVERSITET - Kvinnors situation i Indien - De oönskade döttrarna Handledare: Mariana S Gustafsson,
Läs merVerksamhetsutvecklande utvärdering i informationssystemprojekt
Filosofiska fakulteten - avhandling FiF 84 Verksamhetsutvecklande utvärdering i informationssystemprojekt av Jenny Lagsten Framlagd vid filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet som del av fordringarna
Läs merPolisens ledningscentraler SAMMANFATTNING
Polisens ledningscentraler SAMMANFATTNING Sammanfattning Generella iakttagelser kopplat till polisens strävan att centralisera sina ledningscentraler Det går att se klara paralleller mellan införandet
Läs merJuridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar
bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets
Läs merwww.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013
www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 Kort presentation av Magnus och Johan Magnus Höijer har en 14-årig bakgrund
Läs merUtbildningsplaner för kandidat-, magister och masterprogram. 1. Identifikation. Avancerad nivå
1. Identifikation Programmets namn Omfattning Nivå Programkod Ev. koder på inriktningar Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Masterprogram i kognitionsvetenskap 120 hp Avancerad nivå HAKOG Fastställd av
Läs merÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4
ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget
Läs merKommittédirektiv. En polisutbildning för framtiden. Dir. 2006:139. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2006
Kommittédirektiv En polisutbildning för framtiden Dir. 2006:139 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till hur den nuvarande
Läs meretjänster som social interaktion via användning av IT-system
Linköping Studies in Information Science Dissertation No. 16 etjänster som social interaktion via användning av IT-system en praktisk teori av Göran Hultgren Institutionen för ekonomisk och industriell
Läs merLag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff.
Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff. Förövaren. Det finns flera teorier om varför någon blir kriminell. Två vanliga teorier är arv och miljö. Arv
Läs merAnsvarig utgivare: Göran Goldkuhl (tel 070-552 98 15, e-post ggo@ida.liu.se) Redaktör: Karin Axelsson (tel 013-28 40 53, e-post: karax@ida.liu.
Detta periodiska nyhetsbrev handlar om Forskningsgruppen VITS verksamhet. Det vänder sig till Medarbetare i VITS-gruppen Medlemmar i VITS Praktikråd Andra forskare och praktiker som vi samverkar med eller
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik
Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras
Läs merDin lön Vilka regler gäller för löneprocessen? - Hur förbereder du dig för lönesamtalet?
Din lön 2016 - Vilka regler gäller för löneprocessen? - Hur förbereder du dig för lönesamtalet? Tidsplan för löneprocessen 1. Ordningen för 2016 års löneöversyn fastställs av parterna. (protokoll 2015-09-
Läs merUnderkännandets praktik - lärarutbildningens funktion som grindvakt
Underkännandets praktik - lärarutbildningens funktion som grindvakt Docent, Ulla Karin Nordänger (projektledare) Doktorand, Jens Gardesten Professor, Per Gerrevall Fil. dr, Henrik Hegender Doktorand, Kristina
Läs merKursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling
Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt
Läs merEkuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens
Läs merVetenskapsmetod och teori. Kursintroduktion
Vetenskapsmetod och teori Kursintroduktion Creswell Exempel Vetenskapsideal Worldview Positivism Konstruktivism/Tolkningslära Kritiskt (Samhällskritiskt/ Deltagande) Pragmatism (problemorienterat) Ansats
Läs merAPL-plats: Period: 2014, vecka 11-14. Specialpedagogik 2, 100 poäng
Elev: Klass: VO11 APL-plats: Period: 2014, vecka 11-14 Kurs: Specialpedagogik 2, 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kursen: SPECIALPEDAGOGIK 2 1. Planering,
Läs merLiten introduktion till akademiskt arbete
Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt
Läs merUtbildningsplan för magisterprogrammet
Utbildningsplan för magisterprogrammet i medical management 3MM09 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2008-11-05 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2008-11-05 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod
Läs merOppositionsprotokoll-DD143x
Oppositionsprotokoll-DD143x Datum: 2011-04-26 Rapportförfattare Sara Sjödin Rapportens titel En jämförelse av två webbsidor ur ett MDI perspektiv Opponent Sebastian Remnerud Var det lätt att förstå vad
Läs merPresentation av ämnet psykologi Programmet för personal och arbetsliv. Henrik Bergman. Vad är psykologi?
15/09/16 Presentation av ämnet psykologi Programmet för personal och arbetsliv Henrik Bergman Vad är psykologi? Definition vetenskaplig disciplin som söker på ett systematiskt sätt beskriva och förklara
Läs merKursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014
FoU Fyrbodal Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 besvarat av assistenternas chefer. På kursen för personliga assistenter har deltagare kommit från åtta av Fyrbodals 14 kommuner.
Läs merFörtroendet för polisen skadas
Förtroendet för polisen skadas Publicerad 2016-01-21 Efter DN:s avslöjande. Polisledningen prioriterar myndighetens varumärke framför att ge korrekt information. Det hävdar kritiker efter DN:s uppgifter
Läs merRikspolisstyrelsens författningssamling
Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens kontaktcenter (PKC); beslutade den 30 augusti
Läs merUtbildningsplan. Systemvetenskapliga programmet. 180 högskolepoäng. System Science Program. 180 Higher Education Credits *)
Utbildningsplan Systemvetenskapliga programmet 180 högskolepoäng System Science Program 180 Higher Education Credits *) Fastställd i Utbildnings- och Forskningsnämnden 2012-11-14 Gäller fr.o.m. 2013-07-01
Läs merStudieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi
HS2018/796 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi (Doctoral studies in Psychology) 2 Beslut om inrättande Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden
Läs merUtveckling av ett grafiskt användargränssnitt
Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat
Läs merHur skriver man en vetenskaplig uppsats?
Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte
Läs merKoordination och informationssystem i företag och nätverk
Linköping Studies in Information Science Dissertation No. 6 Koordination och informationssystem i företag och nätverk av Ulf Melin Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet 581 83 Linköping
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merNästa steg. för svensk polis
Nästa steg för svensk polis Polisen har gjort en resa som få andra myndigheter gjort. För tre år sedan blev vi en samlad polismyndighet för att skapa förutsättningar för en polisverksamhet som ska vara
Läs merPlan för brottsförebyggande åtgärder i Tingsryds kommun
Dokumenttyp Plan Dokumentansvarig Brottsförebyggande rådet Fastställd 2010-01-28 1 (8) Version 1 Senast reviderad Diarienummer 2009/45 180 Plan för brottsförebyggande åtgärder i Tingsryds kommun 2 (8)
Läs merForskarutbildningsrådet för informationssystemutveckling (FUR-ISU)
Protokoll 000505 Forskarutbildningsrådet för informationssystemutveckling (FUR-ISU) Närvarande: Göran Goldkuhl (ämnesföreträdare, lärarrepresentant), Karin Axelsson (lärarrepresentant), Stefan Cronholm
Läs merUngdomars våld i samhället
Ungdomars våld i samhället Ämne: Ungdomar våld Namn: Natalie Carlberg Handledare: Erik Nilsson Klass: 9 Årtal: 2009 Sida 1 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 INLEDNING...FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merBarn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium
Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte
Läs merLokal examensbeskrivning
1 (7) BESLUT 2015-11-11 Dnr SU FV-3.2.5-1918-15 Lokal examensbeskrivning Filosofie masterexamen Huvudområde: Data- och systemvetenskap Computer and Systems Sciences Data- och systemvetenskap är ett mångvetenskapligt
Läs merGemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola
Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola Att arbeta kunskapsgrundat - Utgångspunkter Utgå från kunskap om problemet: kartlägg problembilden
Läs merSACCR, Masterprogram i kulturkriminologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Cultural Criminology, 120 credits
Samhällsvetenskapliga fakulteten SACCR, Masterprogram i kulturkriminologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad nivå
Läs merÅterrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt
Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser
Läs merVFU utbildning i samverkan
VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap
Läs merPEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Läs merPå Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.
Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning
Läs merMasterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN
1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research
Läs merChef för utveckling och förvaltning, IT-avdelningen
Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för utveckling och förvaltning, IT-avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående
Läs merAffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning.
Gunnela Westlander, bokanmälan Gunnar Kihlblom: AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning. Värmdö: Solid Affärs Coaching. ISBN 978-91-633-8657-2 Coaching är en metod
Läs merKommittédirektiv. En ny polisutbildning. Dir. 2006:10. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2006
Kommittédirektiv En ny polisutbildning Dir. 2006:10 Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till hur polisutbildningen helt
Läs merMålet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
Samhällskunskap Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt
Läs mer2014-09-26 1 (5) I detta dokument avses med drog alkohol och dopingmedel, narkotika samtnarkotikaklassade läkemedel.
2014-09-26 1 (5) Drogpolicy för SG/Broby På Sunne Gymnasieskola/Broby accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö.
Läs merVägledning för formulering av individuella lärandemål för att nå examensmål
Rådet för forskarutbildning Vägledning SLU ID: SLU.[Skriv numret här] 2019-01-02 Vägledning för formulering av individuella lärandemål för att nå examensmål Vad är individuella lärandemål? Vid examen ska
Läs merIT Service Management - Designprinciper för Informationssystemsartefakter. Hannes Göbel
Filosofiska fakulteten FiF avhandling No. 113 IT Service Management - Designprinciper för Informationssystemsartefakter av Hannes Göbel Framlagd vid filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet som
Läs merFörändringsarbete hur och av vem?
Förändringsarbete hur och av vem? Aspekter på jämställdhetsintegreringen av Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KRO/KIF) Av Jenny Wendefors Utredande rapport
Läs merKort med frågor kopplade till filmen
Kort med frågor kopplade till filmen Här finner du ett antal frågor som kan användas i anslutning till filmen eller helt fristående. Se dem som ett stöd för att formulera egna frågor och få igång en diskussion.
Läs merVi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014
Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. 1 Varför
Läs merFråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.
Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny
Läs merSeminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008)
Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Inför seminarieredovisningen den förväntar jag mig att alla läser hela boken. Eftersom jag anser att den inte fungerar
Läs merMedling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser
Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Länsstyrelsens rapportserie nr 12/2008 Titel Författare: Kontaktperson: Medling
Läs mer