Budget 2013, Plan Hofors kommun

Transkript

1 Hofors kommun

2 Innehållsförteckning 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Kommunchefen har ordet Organisation Kommunens vision Omvärldsanalys Målstyrning Målstyrningsmodell Strategiska mål för planperioden Företagande Boende God ekonomisk hushållning "Den goda arbetsplatsen" Miljö Planeringsförutsättningar Beslutsprocess Budgetprocessen Upprättandet av budgetförslag Utdebitering Skatteintäkter och generella bidrag Känslighetsanalys Ekonomiska målsättningar God ekonomisk hushållning Resultatkravet Prognos årets resultat Nettokostnadsutveckling Soliditetsutveckling Investeringar och lån Borgensåtaganden Ekonomiska styrdokument Finansiella nyckeltal Resultatbudget (27)

3 9.3 Balansbudget Investeringsbudget Finansieringsbudget Verksamhetsförändringar under planperioden Befolkningsutveckling Prognosmodell Befolkningsutveckling Framtida befolkningsutveckling Personalöversikt (27)

4 1 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Jag är stolt över att bo i Hofors kommun och jag är väldigt stolt över våra medarbetare i kommunen! Men vi lever i ett sammanhang som aldrig stannar upp. Ständigt måste verksamheterna anpassas till den befolkning vi har och till de ekonomiska förutsättningar som staten ger oss. En viktig pusselbit i ekonomin heter utjämningsbidrag. Vi väntar med spänning på när riksdagen får möjlighet att besluta om detta. Det kommer att tillföra Hofors kommun ca 8 miljoner kronor enligt det ursprungliga förslaget. Jag kan konstatera att befolkningssiffrorna ser mycket bättre ut än den prognos som SCB har gjort åt oss. Hittills i år har det flyttat hit 331 personer, vilket är mycket glädjande. Vi satsar extra pengar på barnen i budgeten. Pengar som ska gå till fritidshem och grundskola. Barn- och utbildningsnämnden får även ett tillskott som kompenserar kostnaderna för lärarnas löneavtal. Försörjningsstödet har ökat på grund av att fler unga inte har A-kassa. Socialnämnden får kompensation för de ökade kostnaderna. Vi sänker skatten med 10 öre. I planeringen låg en högre summa, men med anledning av det uteblivna skatteutjämningsbeslutet klarar vi inte mer Alla kommuner i Gävleborg skatteväxlar med landstinget(22 öre) för att kommunerna tar över hemsjukvården. Det gör vi för att få en bättre sammanhållen verksamhet för hemsjukvården. Vi investerar i stödsystem för inköp, administration och GIS (geografiskt informationssystem) som kommer att göra oss effektivare. Tack vare duktiga medarbetare kommer vi att klara den nödvändiga omställningen kommunen står inför. Allt vårt arbete ska genomsyras av vår vision: Marie-Louise Dangardt 4 (27)

5 2 Kommunchefen har ordet Budget- och anpassningsarbetet måste fortsätta Årets budgetarbete har varit lika mödosamt som tidigare år, kanske till och med lite svårare. Vi känner att vi är klara med budgeten för 2013, men det återstår en hel del arbete för att vi ska känna oss trygga med 2014 och Den Ekonomiska Långtidsplanen (ELP:n) är alltså inte klar. Många osäkerhetsfaktorer, både nationella och globala, gör det extra svårt att förutse de kommande åren. Jag tänker bl.a. på den ekonomiska utvecklingen i Europa som givetvis påverkar oss i Sverige, jag tänker också på den föreslagna förändringen i det kommunala utjämningssystemet som ännu inte blivit verklighet. Även om vårt invånarantal fortsätter att sjunka, så är minskningen denna gång inte fullt så stor som vi befarat. Det har en positiv effekt på vår intäktssida. Redan i början av november så kommer vi att fortsätta vårt arbete för att komma i balans 2014 och Det betyder arbete i tjänstemannaleden, i styrelsen och nämnderna och i Budgetberedningen för att kunna presentera ett färdigt resultat i Kommunfullmäktige under februari Utveckling och modernisering I en tid då verksamheterna av demografiska skäl måste krympa, så är det viktigt att samtidigt modernisera och utveckla. Under 2013 kommer en satsning att göras på grundskolan och fritidshemmen, liksom på den nya hemsjukvården. Under 2013 kommer vi också att utveckla och modernisera vår administration genom att successivt övergå till digitaliserad ärende-, dokument-, och informationshantering och genom att införa GIS (Geografiskt Informations System) som stöd i våra verksamheter. Dessutom kommer vi att sjösätta ett nytt inköpssystem som kommer att leda oss rätt i våra anskaffningsprocesser. Alla administrativa stödsystem syftar till att effektivisera vårt arbete, granska våra arbetsprocesser och förbereda oss för den framtid som kommer. Du som är kommunanställd Jag vill precis som förra året rikta mig till dig som arbetar inom Hofors kommun. Ni har "Sveriges viktigaste jobb" för att citera en kampanj som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) driver sedan en tid. Vi har under flera år tvingats diskutera anpassningar till ett vikande befolkningsantal och det kan givetvis leda till en viss "trötthet". Därför vill jag återigen uppmana er att känna stolthet för vad ni gör. Ta gärna del av ovan nämnda kampanj. Den kan man hitta på SKL:s hemsida! Hofors i november 2012 Ulf Strömstedt 5 (27)

6 3 Organisation Kommunens högsta beslutande organ är Kommunfullmäktige. Fullmäktiges ledamöter väljs av medborgarna i kommunvalet som sker samtidigt med riksdagsoch landstingsvalen vart 4:e år. Platserna i kommunfullmäktige, mandaten, fördelas proportionellt efter antalet röster varje politiskt parti får i kommunvalet. Kommunfullmäktige utser ledamöter och ersättare i kommunens nämnder, styrelser och bolagsstyrelser, de utser även revisorer och revisorersättare. Kommunstyrelsen bereder de ärenden som avgörs av kommunfullmäktige. Besluten verkställs sedan av de anställda i kommunens nämnder. Verksamheten är organiserad i fyra nämnder. Nedan visas den politiska organisationen för Hofors kommun. Organisationen är från Revidering har skett av den politiska organisationen under Under kommunstyrelsen har beställarutskott samt personal- och ekonomiutskott har tagits bort. Det sist nämnda har ersatts av ett arbetsutskott. Enligt kommunallagen ska det i en kommun finnas kommunfullmäktige, kommunstyrelse, revisorer, valnämnd samt en överförmyndare. Därutöver får kommunen välja hur verksamheten ska organiseras. Organisationen i Hofors kommun bygger på en tydlig rollfördelning mellan politik och verksamheterna. Nämnderna har budgetansvar inom sitt politikerområde och får tjänstemannastöd av respektive verksamhet. 6 (27)

7 Nedan visas mandatfördelning för Hofors kommun under nuvarande mandatperiod ( ). Totalt är det 31 mandat som är fördelade på åtta partier. Mandatfördelning i kommunfullmäktige Parti Mandat Arbetarpartiet Socialdemokraterna 14 Centerpartiet 2 Folkpartiet liberalerna 2 Folkhemmet Hofors-Torsåker 3 Miljöpartiet de gröna 1 Moderata samlingspartiet 4 Sverigedemokraterna 2 Vänsterpartiet 3 Summa 31 Folkhemmet i Hofors-Torsåker 7 (27)

8 4 Kommunens vision Kommunfullmäktige har i februari 2005 fastslagit sin vision: Viktiga nyckelord bakom visionen är: Trivsel, trygghet, kommunikationer, atmosfär, samverkan, livskvalité, jämställdhet, upplevelser, barnvänligt, miljövänligt, trafikvänligt, allas ansvar, delaktighet. Kommunens fokusområden: samtidigt fastställdes också följande fokusområden som ska leda till utveckling och tillväxt: kommunikationer företagande boende Samtliga fokusområden ska genomsyras av perspektiven: jämställdhet barn/ungdom miljö Strategi Visionen har genomsyrat planeringen. Strategin vid resursfördelningen har varit att hejda den negativa befolkningsutvecklingen. Åtgärder för att hejda den negativa utflyttningen har varit: att kommunen ska ha goda kommunikationer som underlättar studie- arbetspendling att kommunen ska vara en attraktiv bostadsort att ha en god kommunal service. 8 (27)

9 5 Omvärldsanalys Den kommunala sektorns finansiella förutsättningar påverkas i hög grad av hur svensk och internationell ekonomi utvecklas. Förändringar i omvärlden gör att även Hofors kommun påverkas på olika sätt. Sveriges kommuner och landsting (SKL) lämnar en bedömning om att Sverige långsamt går mot ljusare tider. Antalet arbetade timmar ökar, arbetslösheten minskar samt lönerna stiger mer än vad inflationen beräknas göra under åren fram till förändrades kommunernas skatteunderlag med 1,7 procent per år och bedöms för åren förändras med 1,6 procent per år enligt SKL:s bedömning. SKL gör en mer försiktig bedömning kring utvecklingen av skatteunderlaget än regeringen. Skatteunderlagets utveckling är främst knuten till utvecklingen av arbetsmarknaden. Utvecklingen i Sverige påverkas även av utvecklingen inom EU, USA och Asien. Förtroendet för de offentliga finanserna för länderna direkt norr om Medelhavet är lågt. Den kris som vi är inne i kännetecknas av en alltför hög grad av belåning och när värdet på de lånefinansierade tillgångarna försvinner uppstår en finansiell bubbla. När bubblan har spruckit är det de offentliga finanserna som utgör räddningsplankan för de finansiella instituten. Källa: SKL 9 (27)

10 6 Målstyrning 6.1 Målstyrningsmodell Focusområden Det finns fem fokusområden som ska styra mot att uppnå visionen "Hofors kommun vänligast i Sverige- för boende, näringsliv och fritid". Företagande Boende God ekonomisk hushållning Den goda arbetsplatsen Miljö Strategiskt mål Detta är mål som ställs upp av kommunfullmäktige och har en tidshorisont av 3 6 år. Målen utgår från fastställd vision och är fastställda av kommunfullmäktige. Focusområden och strategiska mål ger en "vägledning" för vad som ska prioriteras. Målen anger den inriktning som verksamheterna ska sträva efter att uppnå. Effektmål Detta är mål som ställs upp av respektive nämnd eller styrelse och som ska styra mot de strategiska mål som kommunfullmäktige har fastställt. Effektmålet är inriktat mot ett specifikt strategisk mål. Tidshorisonten är 1 3 år. Nyckeltal och/eller aktiviteter utvecklas för att ge underlag för att kunna mäta måluppfyllelsen. Aktivitet Dessa ställs upp av respektive nämnd eller styrelse och utgör åtgärder som nämnden/styrelsen speciellt vill utveckla/följa för att nå sina effektmål. Aktiviteten är kopplad till ett speciellt effektmål eller nyckeltal. Tidshorisonten är ett enskilt planår eller upprepad aktivitet under flera år. Nämndernas mål ska formuleras så att förväntade effekter kan följas upp och utvärderas. Att målen ska vara uppföljningsbara innebär att de ska kunna brytas ned till olika aktiviteter som är mätbara. Nedan visas en bild som ska illustrera målstyrningsmodellen. 10 (27)

11 6.2 Strategiska mål för planperioden Förslag till strategiska mål för planperioden finns redovisat under rubrik Företagande Strategiska mål (KF-mål) Företagsklimatet i kommunen ska vara bra. För att förbättra företagsklimatet måste kommunen ha hög tillgänglighet, god service, ett gott samspel såväl med företagen som internt mellan olika förvaltningar. Samt skapa en positiv bild av entreprenörskap och sprida den till både medborgarna och andra aktörer lokalt och regionalt. Vid arbetet med att skapa etableringar ska inriktningen vara att differentiera det befintliga näringslivet. 6.4 Boende Strategiska mål (KF-mål) Det ska vara tryggt och säkert för alla att leva och bo i Hofors kommun. Tryggt och säkert syftar inte på endast polisiära insatser utan även medborgarnas känsla för och möjligheten till att reellt kunna påverka kommunens utveckling. Former för medborgardialog utvecklas. Ungdomar utvecklas till jämställda individer med tilltro till sin egen förmåga att forma sin framtid. Möjligheten till en rik fritid genom samverkan mellan föreningsliv och kommunen. Alla barn/elever ska kunna nå målen utifrån de nationella och lokala styrdokumenten. Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. 11 (27)

12 6.5 God ekonomisk hushållning Strategiska mål (KF-mål) Sett över tiden ska kommunen och dess bolag ha en ekonomi som är hållbar. God ekonomisk hushållning mäts utifrån två olika perspektiv - det finansiella - det verksamhetsmässiga. Det finansiella perspektivet bygger på förutsättningen att varje generation finansierar sin egna välfärd och inte belastar kommande generationer. Verksamhetsperspektivet tar sikte på kommunens förmåga att bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att åstadkomma detta krävs: - utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, - tydliga och mätbara mål samt - en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om resultatet i förhållande till uppställda mål. Vidare måste det finnas ett klart samband mellan mål, resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Det strategiska målet ska uppnås genom att: (kommunens mål) 1. över en planeringsperiod om 6 år ska kommunens resultat vara 1,0% av kommunens skatteintäkter och bidrag. 2. Driften bör inte förbruka mer än 98 % av skattemedlen. 3. Långsiktigt soliditetsmål på 70 %. 4. Investeringar för den skattefinansierade verksamheten ska inte finansieras med externa lån. 6.6 "Den goda arbetsplatsen" Strategiska mål (KF-mål) Hofors kommun ska vara en god arbetsgivare Genom utveckling av ledarskapet samt dialogen på arbetsplatsen ska kommunen uppfattas som en god arbetsgivare. 6.7 Miljö Strategiska mål (KF-mål) Hofors kommun ska vara en miljövänlig kommun. Den dagliga verksamheten ska inriktas på ett genomförande som hushåller med de icke förnyelsebara resurserna och ger utrymme för ett ökat kretsloppstänkande med en hållbar utveckling för kommande generationer. Miljöarbetet syftar vidare till att värna om den biologiska mångfalden genom skydd av växt- och djurarter och särskilt värdefulla naturområden. 12 (27)

13 7 Planeringsförutsättningar 7.1 Beslutsprocess Arbetet med Verksamhetsplan för med Budget för 2013 har kännetecknats av stora svårigheter att nå ett förslag som är balanserat för samtliga år. Beredningen föreslår därför att kommunfullmäktige vid sitt sammanträde i november 2012 fastställer utdebitering och budget för Plan för 2014 och 2015 fastställs vid kommunfullmäktiges sammanträde i februari För planeringen ska en återgång till den normala processen ske där budget och flerårsplan utarbetas vid samma tillfälle och ska innehålla ett budgetår och två planeringsår. I mars beslutar kommunstyrelsen om budgetramar för nämnderna. Med budgetramarna som underlag ska respektive nämnd lämna sina förslag i juni. Målen ska vara anpassade till de budgetramar som nämnden har fått och de väsentliga områden som nämnden ansvarar för. Kommunstyrelsen beslutar om förslag till budget i oktober. Kommunfullmäktige beslutar i november varje år om kommunens budget för de tre följande åren. Tidplan budgetprocess Årscykel Febr 2013 Mars 2013 Juni 2013 September Mål och ramar med planeringsförutsättningar Anvisningar för Budget 2014, Plan Nämnder och styrelser lämnar förslag Budgetberedning Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Nämnder och styrelser Oktober Förslag från kommunstyrelsen Kommunstyrelsen November 7.2 Budgetprocessen Fastställande av Budget 2014, Plan Kommunfullmäktige Budgetprocessen är strategisk och utgör en viktig del i styrningen av kommunens verksamheter. Verksamhetsstyrningen består av olika metoder för att leda, styra och utveckla verksamheten mot fastställda mål. Styrningen syftar till att tillgängliga resurser används på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. I budgetprocessen ska en effektiv styrning skapas i syfte att tillgodose kommuninvånarnas behov, uppnå uppsatta mål och resultat genom att följa upp, analysera och ständigt förbättra verksamheten. 13 (27)

14 Processen kan delas in i tre faser: analys/planering genomförande uppföljning och utvärdering Genom budgetprocessen genomför kommunfullmäktige och kommunstyrelse sina politiska prioriteringar. Utgångspunkt för styrningen är en sammanhållen målstyrning där kommunfullmäktige i budgeten anger vision, fokusområden, strategiska mål samt en treårig ekonomisk plan. Focusområden och strategiska mål är vägledning för vad som ska prioriteras. Målen anger den inriktning som verksamheterna ska uppnå. Nämndernas mål ska formuleras så att förväntade effekter kan följas upp och utvärderas Upprättandet av budgetförslag Budgetförslaget har beretts av budgetberedningen. Budgetberedningen har bestått av majoriteten (S samt V), oppositionen (M samt FHT) och tjänstemän. Oppositionen företräder övriga partier i alliansen. Arbetsutskottet har lämnat förslag till budget Under perioden november 2012 till januari 2013 kommer, under arbetsutskottets ledning, förslag till plan för att upprättas. Antagen budget samt denna plan är sedan underlag för den kommande processen med Verksamhetsplan Kommunfullmäktige har, i samband med fastställande av årsredovisning för 2011, beslutat att finansiella nyckeltal för kommunkoncernen ska utvecklas. Beredningen har inte slutfört detta arbete utan förslag kommer att lämnas i samband med det kompletterande arbete med verksamhetsplan (27)

15 7.4 Utdebitering År 2012 höjdes skatten med 24 öre. Denna höjning gjordes för att strukturera kommunens verksamheter till inkomna skatteintäkter samt minskad befolkning. Utdebitering för 2012 är 22,89 kr. Budgetförslaget innebär att den primärkommunala utdebiteringen justeras på följande sätt - sänkning med 10 öre samt en - skatteväxling med Gävleborgs läns landsting med 22 öre. Skatteväxlingen innebär att landstinget sänker skatten med 22 öre. Vid en därefter oförändrad landstingsskatt så sänks skatten i Hofors kommun totalt med 10 öre. Källa:SKL 15 (27)

16 7.5 Skatteintäkter och generella bidrag Kommunens ekonomiska möjligheter är framför allt beroende av hur skatteunderlaget utvecklas i riket. Det är Sveriges kommuner och landsting (SKL) skatteprognos från oktober 2012 som är underlag för kommunens skatteintäktsberäkningar för Prognosen baseras på en bedömning av samhällsekonominsutveckling. Korrigering/förändring görs bara utifrån kommunens egna antaganden om befolkningsutveckling samt skattesats. Kommunens beräkningar visar att skatteintäkter och bidrag kommer att uppgå till 515,9 mkr år 2013 vid en förändrad skattesats på 12 öre (skatteväxling + 22 öre och egen skattesänkning med 10 öre). För planperioden kommer skatteintäkterna att ligga på en relativt konstant nivå, vilket medför att kommunens verksamhet bör ligga i nivå med de skatteintäkter som kommunen får. Noteras bör att angivna skatteintäkter är i så kallade löpande priser vilket innebär att framtida ökade skatteintäkter på grund av kommande löneökningar är beaktad. Sammantaget innebär detta att realt så minskar kommunens skatteintäkter beroende på en antagen befolkningsminskning. Det statliga utjämningssystemet syftar till att utjämna både inkomstskillnader och strukturella kostnadsskillnader så att kommunen kan tillhandahålla sina invånare likvärdig service trots olika förutsättningar i fråga om skattekraft och kostnadsläge. Skillnader i skattesats ska bara spegla skillnader i service, avgifter och effektivitet. Prognos från Sveriges kommuner och Landsting (SKL) gällande skatteutveckling Mkr Prognos 2012 Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 Skatteintäkter 397,7 408,2 410,2 412,6 Generella bidrag 79,3 87,6 85,0 84,0 Fastighetsavgift 17,1 17,1 17,1 17,1 LSS- utjämning 0,5 6,9 6,8 6,7 Slutavräkning 5,7-3,9 Summa 500,3 515,9 519,1 520,4 7.6 Känslighetsanalys En känslighetsanalys över den ekonomiska ställningen och känsligheten för omvärldsförändringar är viktiga att göra. Nedanstående punkter visar effekterna av förändringar i de olika planeringsförutsättningarna. Löneökning med 1 procent ökar kostnaderna med cirka 3,8 miljoner kr. Förändring av skatteunderlaget med 1 procent ökar/minskar skatteintäkterna med 5 miljoner kr. Förändring av invånarantalet med 100 personer ökar/minskar skatteintäkterna med cirka 5,4 miljoner kr. En förändrad utdebitering med 1,00 kr påverkar skatteintäkterna med cirka 18 mkr. 16 (27)

17 8 Ekonomiska målsättningar 8.1 God ekonomisk hushållning Kommunen ska enligt lag ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Utgångspunkten för god ekonomisk hushållning är att varje generation själv ska bära kostnader för den service som konsumeras. Kommunens resultat måste därför vara tillräckligt stort så att nästkommande generation skattebetalare kan garanteras motsvarande service utan att behöva betala en högre skatt. Ur verksamhetssynpunkt innebär god ekonomisk hushållning att verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. 8.2 Resultatkravet I kommunallagen stadgas en nedre nivå för utvecklingen i en kommun, balanskravet. Balanskravet innebär att resultatet varje år måste vara positivt, det vill säga intäkterna måste överstiga kostnaderna. Ett nollresultat är inte tillräckligt för att på lång sikt uppnå kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Målet för kommunen är att över en planeringsperiod om 6 år ska kommunens resultat vara 1,0 % av kommunens skatteintäkter och bidrag. För Hofors del innebär detta ett överskott på drygt 5 mkr. För år 2013 uppgår det budgeterade resultatet till 0,4 % av kommunens skatteintäkter och bidrag. 8.3 Prognos årets resultat För 2012 så prognostiseras ett resultat om drygt +13 mkr för helår, jämfört mot budget 4,5 mkr, dvs. en positiv budgetavvikelse på drygt 8 mkr. Kommunen har underskott från åren 2010 och 2011 på totalt 6,1 mkr. Prognosen för 2012 gör att underskottet från tidigare år är återställt. Helårsprognosen 2012 inrymmer följande faktorer: Nämnderna har en prognos, med en avvikelse på cirka 11 mkr gentemot budgeten, Återbetalning av arbetsgivaravgifter med 10,0 mkr för åren 2007 och 2009, dvs. en engångssumma. Skatteunderlagsprognosen från oktober visar att konjunkturutvecklingen blir bättre än förväntat. Skatter och statsbidrag beräknas blir drygt 5,3 mkr bättre än budget. Utdelningen från Hofors Energi AB är bättre än budgeterat med 5,1 mkr. Kommunens totala beräknade resultat för 2012 är bra men det ska noteras att detta beror på engångsintäkter. Verksamheternas avvikelser mot fastställd budget motsvarar en skattehöjning på 55 öre. Omstruktureringen av bostäder måste fortsätta under planperioden och är den största utmaningen för kommunen. I budgeten finns inga medel avsatta för omstrukturering av bostäder under planperioden. 17 (27)

18 8.4 Nettokostnadsutveckling En förutsättning för sund ekonomi i en kommun är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa det är att analysera hur stor del av skatteintäkter och generella statsbidrag som åtgår till nettokostnaden för verksamheterna, dvs. alla skattemedel kan inte användas till den löpande driften. Mål för kommunen är att driften långsiktigt inte får förbruka mer än 9 8% av skattemedlen. Verksamheternas kostnader tar i anspråk 101,7 % av skatteintäkter och generella bidrag under år 2013 för att sedan minska marginellt till 100,1 % för 2014 respektive 100,2 % En resursförbrukning större än procent är inte vad som är bra för en långsiktig hållbar ekonomi. 8.5 Soliditetsutveckling Kommunens långsiktiga utveckling beskrivs bäst av hur soliditeten förändras. Bedömning är att soliditeten är god om minst 70 % kommunens tillgångar är finansierade med eget kapital. Soliditeten för Hofors under planperioden ligger drygt 60 %. Det långsiktiga soliditetsmålet på 70 % kommer inte att uppnås under planperioden. En grundförutsättning för att soliditeten ligger på målnivån är att det skapas ett överskott i den löpande verksamheten så att investeringar till största del kan finansieras med "internt" anskaffat kapital. 8.6 Investeringar och lån Effektmål för Kommunstyrelsen är att "Investeringar för den skattefinansierade verksamheten ska inte finansieras med externa lån". Målet kommer att uppnås under planperioden. För planperioden kommer 48 mkr investeras i materiella anläggningstillgångar. 8.7 Borgensåtaganden Kommunens borgensåtagande beräknas uppgå till 370 mkr vid slutet av år Huvuddelen av åtagandet är gentemot det kommunala bolaget Hoforshus AB. 18 (27)

19 9 Ekonomiska styrdokument 9.1 Finansiella nyckeltal Bokslut Budget Prognos Budget Plan Plan Årets resultat -5,2 4,5 15,4 2,2 5,7 5,5 Årets resultat/eget kapital % -2,1 % 1,8 % 5,8 % 0,8 % 2,1 % 2,0 % Årets resultat/ skatteintäkter % -1,1 % 0,9 % 3,1 % 0,4 % 1,1 % 1,1 % Nettokost.andel av skatteintäkter och generella bidrag % -102,4 % -100,7 % -99,6 % -100,7 % -100,1 % -100,2 % Finansnetto % -1,3 % -1,6 % -2,7 % -1,2 % -1,2 % -1,2 % Nettokostnad inkl. finansnetto % -101,1 % -99,1 % -96,9 % -99,6 % -98,9 % -99,0 % Skatteintäkter och generella bidrag 488,6 496,1 501,4 515,9 519,1 520,4 Verksamhetens nettokostnad -500,3-499,6-499,5-519,7-519,4-521,4 Investeringar -11,6-31,5-27,2 14,3 16,3 17,4 Självfinansieringsgrad investeringar 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Övriga nyckeltal Soliditet % 60 % 59 % 61 % 61 % 62 % 62 % Soliditet inkl. pensionsåtaganden Skattesats Hofors, kr 21,90 22,89 22,89 23,01 22,86 22,56 Förslaget till budget för 2013 innebär att kommunen inte når det strategiska målet för god ekonomisk hushållning. I den skattade planen nås målet genom inlagt sparbeting. Finansiering av verksamheternas nettokostnad klaras inte av respektive års skatteintäkter och generella bidrag. 19 (27)

20 9.2 Resultatbudget Bokslut Budget Prognos Budget Plan Plan Verksamhetens intäkter 129,4 94,6 104,6 285,7 288,9 292,1 kostnader -620,4-578,9-591,6-790,2-791,4-794,8 avskrivningar -9,3-15,3-12,5-15,2-16,9-18,8 Nettokostnad -500,3-499,6-499,5-519,7-519,4-521,4 Skatteintäkter 385,7 392,3 398,8 408,3 410,2 412,6 Generella bidrag 102,9 103,8 102,6 107,6 108,9 107,8 Resultat efter skatteintäkter -11,7-3,5 1,9-3,8-0,3-1,0 Finansiella intäkter 9,5 10,3 15,8 8,3 8,3 8,3 Finansiella kostnader -3,0-2,3-2,3-2,3-2,3-1,8 Årets resultat -5,2 4,5 15,4 2,2 5,7 5,5 Balanskravsjusteringar Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Justerat resultat -5,2 4,5 15,4 2,2 5,7 5,5 Budgeterat resultat för 2013 innebär att det strategiska målet avseende god ekonomisk hushållning inte nås. Angivet resultat för 2014 och 2015 har erhållits efter tillskapande av besparingsbeting på 12 respektive 23 miljoner kronor respektive år. 20 (27)

21 9.3 Balansbudget Bokslut Budget Prognos Budget Plan Plan Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella 5,1 0,5 3,9 3,9 3,9 3,9 Materiella 105,3 114,1 108,7 107,8 107,2 105,8 Finansiella 226,3 246,4 234,0 228,3 222,4 216,3 Summa anläggningstillgångar 336,7 361,0 346,6 340,0 333,5 326,0 Omsättningstillgångar Förråd, exploatering 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Kortfristiga fordringar 58,2 53,8 58,7 58,7 58,7 58,7 Kassa 20,3 6,2 32,5 43,0 51,8 67,9 Summa omsättningstillgångar 78,6 60,1 91,3 101,8 110,6 126,7 Summa tillgångar 415,3 421,1 437,9 441,8 444,1 452,7 Eget kapital, avsättningar och skulder Ingående eget kapital 255,8 242,4 250,7 266,1 268,3 274,0 Årets resultat -5,2 4,5 15,4 2,2 5,7 5,5 Summa eget kapital 250,6 246,9 266,1 268,3 274,0 279,5 Avsättningar Pensioner 24,0 22,2 25,0 26,7 29,2 32,4 Övrigt 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Summa avsättningar 24,5 22,7 25,5 27,2 29,7 32,9 Skulder Långfristiga 48,1 62,1 48,1 48,1 42,1 42,1 Kortfristiga 92,1 89,4 98,2 98,2 98,2 98,2 Summa skulder 140,2 151,5 146,3 146,3 140,3 140,3 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 415,3 421,1 437,9 441,8 441,1 452,7 Avsättning sker för att öka beredskapen för att klara framtida pensionsutbetalningar. 21 (27)

22 9.4 Investeringsbudget Budget Plan Plan Summa investeringar Kommunstyrelsen Markarbeten Tågstation Administrativ utveckling IT Bredbandsstrategi Ärende- och dokumenthanteringssystem GIS Inköpssystem Centrumförnyelse Genomfart Hofors Ledningscentral Lekplats Hofors och Torsåker Diverse investeringar Socialnämnd Diverse investeringar Barn- och utbildningsnämnd Diverse investeringar Hoforshallen, ombyggnation (27)

23 9.5 Finansieringsbudget Bokslut Budget Prognos Budget Plan Plan Löpande verksamhet -5,2 4,5 15,4 2,2 5,7 5,5 Av- o nedskrivningar 9,3 15,3 12,5 15,2 16,9 18,8 Avsättning pensioner 1,6 1,7-1,1 1,7 2,5 3,1 Medel från verksamheten 5,7 21,5 26,8 19,1 25,1 27,4 Förändring av omsättningstillgångar 11,7 0,0-0,5 0,0 0,0 0,0 Förändring av kortfristiga skulder -16,8 0,0 6,1 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från verksamheten 0,6 21,5 32,4 19,1 25,1 27,4 Investeringar Anskaffning, materiella -22,7-12,4-12,4-14,3-16,3-17,4 Anskaffning, finansiella Avyttring, materiella Kassaflöde från investeringar -22,7-12,4-12,4-14,3-16,3-17,4 Finansieringsverksamheten Amortering av lån 0,0 0,0 0,0 0,0-23,0 0,0 Upptagande av nya lån 48,0 0,0 0,0 0,0 17,0 0,0 Förändring av långfristiga fordringar 0,0 5,6-7,8 0,0 0,0 0,0 Utlämnande av lån Minskning av långfristiga fordringar -22,2 0,0 0,0 5,7 5,9 6,1 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 25,8 5,6-7,8 5,7-0,1 6,1 Kassaflöde 3,7 14,7 12,2 10,5 8,8 16,1 Likvida medel 1 jan resp år 16,6-8,6 20,3 32,5 43,0 51,8 Likvida medel 31 dec resp år 20,3 6,1 32,5 43,0 51,8 67,9 23 (27)