TIDIGMODERN KULTURHISTORIA

Transkript

1 Historiska institutionen, UU Karin Hassan Jansson vt 2013 Rev HE ht 2014 Rev RoFi vt 2015, rev MV ht 2015, rev SE vt2016, rev SE ht2016 MOMENTBESKRIVNING TIDIGMODERN KULTURHISTORIA Tidigmodern kulturhistoria är ett fördjupande delmoment (moment 2) på Historia fortsättningskurs B. Tidigmodern kulturhistoria läses av alla studenter på B-kursen, även lärarstudenter. Syfte Syftet med momentet är att studenterna ska tillägna sig kunskap om kulturella förhållanden i Europa under tidigmodern tid och få en djupare inblick i hur det tidigmoderna vardagslivet gestaltade sig. Kursen kombinerar läsning av aktuell kulturhistorisk litteratur med att deltagarna läser, analyserar och diskuterar olika sorters källmaterial. Detta ger möjligheter för deltagarna att redan på B-nivån öva förmågan att själva göra kulturhistoriska analyser. Innehåll Med exempel från Sverige, Frankrike och England belyser kurslitteraturen och det utvalda källmaterialet fyra centrala kulturhistoriska teman: politik, konsumtion, ekonomi och rättsliga förhållanden. POLITIK: Politisk kultur har varit ett av kärnområdena för den nya kulturhistoriens framväxt och en omfattande forskning har sedan 1980-talet förändrat och fördjupat förståelsen för politiska konflikter och processer, exempelvis den franska revolutionen. Den politiska kulturen i frihetstidens Sverige tas upp med hjälp av Karin Sennefelts bok Politikens hjärta från Genom en mångfald av källor berättar hon en historia bortom den gängse bilden av hattar och mössor, politiska strider och händelser som satt tydliga spår i historieskrivningen. I anslutning till temat analyseras en källa, Stockholmslif. KONSUMTION: Den tidigmoderna perioden var fylld av sociala spänningar och under 1700-talet kopplades dessa bland annat till förändrade konsumtionsmönster. Hur sociala och kulturella föreställningar uttrycktes genom konsumtion av statusföremål åskådliggörs i Amanda Vickerys bok Behind closed doors från Genom att ställa det georgianska ( ) hemmet i centrum diskuterar hon vilken roll kön, social ställning och familjerelationer spelade i det tidigmoderna engelska samhället. Vi öppnar också dörren in till ett par välbärgade hem i Sverige genom att studera utdrag ur adelsmannen Claes Ekeblads ( ) inventarieförteckning från 1796 och grosshandlaren Claes Claessons bouppteckning från EKONOMI: Arbete upptog större delen av de flesta människors liv under den tidigmoderna perioden. Men vad gjorde folk för att försörja sig? Hur såg vardagens ekonomiska bekymmer ut? Detta tas upp med hjälp av Julie Hardwicks bok Family business: litigation and the political economies of daily life in early modern France. I den ställs hushållets vardagsliv i centrum för en historia om samhällets politiska stabilitet, ekonomiska utveckling och kulturella föreställningar. Därtill gör vi, på ett särskilt seminarium, en övning i att analysera källor genom registrering i forskningsdatabasen Gender and Work, som har utvecklats vid institutionen.

2 RÄTTEN: De tidigmoderna domstolarna protokollförde ofta noggrant sina rättsfall, vilket senare tiders historiker kommit att utnyttja. I protokollen redovisas vittnesmål och berättelser från enkla människor som annars sällan syns i de historiska källorna och deras argumentation ger en inblick i tidens mentaliteter och tankestrukturer. I boken Crime, Gender and Social Order i Early Modern England från 2003 analyserar Garthine Walker mäns och kvinnors våldsbrott, mord och stölder och fördjupar kunskapen om det tidigmoderna England. Med utgångspunkt i Walkers bok om England analyserar vi sedan ett rättsprotokoll från 1700-talets Uppland. Kursens upplägg Introduktionsföreläsningar Momentet inleds med två introduktionsföreläsningar. Den första ägnas åt att presentera kulturhistoria som en gren av historieämnet. Vad är kulturhistoria? Hur liknar respektive skiljer det sig från till exempel socialhistoria och politisk historia? Kulturhistoriens källor och hur historiker hanterar källmaterial står i centrum för den andra föreläsningen. Här går vi igenom grunderna för de källanalyser som du ska göra under kursen. Seminarier Efter introduktionsföreläsningarna följer fem seminarier. Enstaka frånvaro från ett seminarium kan kompletteras genom en skriftlig inlämningsuppgift. Vid upprepad frånvaro kan studenten komplettera genom att delta i missade seminarier nästa gång kursen ges. INFÖR VARJE SEMINARIUM: Individuell läsning Inför varje seminarium ska du läsa litteraturen (d.v.s. i princip en bok i veckan) och källan som hör till det aktuella seminariet. Källorna hittar du på Studentportalen medan litteraturen får köpas eller lånas på bibliotek. När du läser litteraturen ska du tänka på följande: 1. Vilka frågor söker författaren besvara? 2. I vilket sammanhang sätts frågorna in? Varför är de intressanta? 3. Vilka utgångspunkter har författaren? Vilka antaganden görs? 4. Vilket källmaterial används? 5. Hur går författaren tillväga i sin analys av materialet (metod)? 6. Vilka resultat kommer författaren fram till? 7. Är författaren övertygande i sina resonemang? Finns det brister? 8. Skulle undersökningen ha kunnat få andra resultat om författaren använt andra utgångspunkter, annat källmaterial eller andra metoder? 9. Hur skulle man kunna gå vidare med författarens arbete och göra fortsatta undersökningar? 2

3 Arbete med källmaterialet Du ska göra följande: 1. Läs källan med följande frågor i bakhuvudet: a. VAD? Vad står det i källan? Finns det ord och/eller begrepp du inte förstår? Ta reda på vad de betyder! b. VEM? Vem har skrivit källan? Vem är författaren? Har författaren skrivit den i tjänsten? c. HUR? Hur är texten uppbyggd? Vilken genre tillhör texten? d. VARFÖR? I vilken situation har den tillkommit? Vad är textens syfte/syften? 2. Formulera några frågor som källan skulle kunna besvara både som kvarleva och berättande källa! 3. Värdera källan utifrån de frågor du skrivit! 4. Är källan otillräcklig för att besvara dina frågor? Vilket material skulle du kunna komplettera denna källa med för att få bättre/säkrare svar på dina frågor? Individuell läslogg Inför fyra av seminarierna ska du lämna in en läslogg. Läsloggen ska vara en reflektion över litteraturen till seminariet. Reflektionen ska inte vara en sammanfattning av litteraturens innehåll, utan en diskussion av någonting som är speciellt intressant och uppseendeväckande i denna. Du ska identifiera något intressant i litteraturen, beskriva det och diskutera varför du uppfattar det som speciellt intressant, svårt, anmärkningsvärt, viktigt, felaktigt, eller varför det på annat sätt har fångat din uppmärksamhet. Du kan också ta in källmaterialet i reflektionen och relatera den till något du funnit intressant i litteraturen. Loggen ska vara ca ord lång. Lämna in läsloggen i Studentportalen i inlämningslådan under respektive tema senast vardagen före det aktuella seminariet (se schemat). Utebliven läslogg medför en rest i form av en något längre skriftlig redovisning av seminariets texter. Kompletteringen ska vara en reflektion (som beskrivs ovan) och en kort redogörelse för texternas innehåll, sammanlagt ord. Kompletteringar ska vara inlämnade före kursens slut. Aktuell information om kompletteringar kommer att finnas på Studentportalen. Basgruppsmöten Seminariegrupperna kommer att delas in i mindre basgrupper om ca 4 personer. Före seminarierna kommer varje basgrupp att få särskilda frågor till litteraturen och källan. Frågorna läggs ut på Studentportalen och basgruppsarbetet ska bedrivas en timme före varje seminarium. Det sker utan lärare i valfri lokal. Basgruppen ska ta fram svaren på frågorna och presentera dessa vid seminariet. Vid seminarierna går vi igenom och diskuterar källan och litteraturen med utgångspunkt i läsloggarna och källuppgiften. 3

4 AVSLUTANDE UPPGIFT Den avslutande uppgiften består av att ni i par ska presentera och diskutera en tidigmodern källa och hur den skulle kunna användas i en historisk undersökning (till exempel en b-uppsats). Arbetet med slutuppgiften bör inledas senast i mitten av kursen. Ni letar upp en lämplig källa i ett digitaliserat arkiv (exempel finns på Studentportalen), på vanligt arkiv eller bibliotek, och formulerar en historievetenskapligt intressant fråga som ni ställer till källan. Ni ska kort presentera källan och frågan, förklara varför frågan är intressant, varför källan är bra att använda för att besvara frågan samt hur ni skulle komplettera materialet för att få ett så tillförlitligt svar på frågan som möjligt. Uppgiften ska presenteras både skriftligt och muntligt. Den skriftliga redovisningen (max 3 4 sidor) ska laddas upp på Studentportalen i inlämningslådan för slutuppgiften senast den tid som anges i schemat. Den muntliga redovisningen ska vara 5 10 minuter och får gärna ske med hjälp av Powerpoint och/eller en kort handout (max 1 sida). I slutuppgiften ingår också att ge återkoppling på andra gruppers muntliga presentationer. Vem som ger återkoppling till vem kommer att meddelas senare i ett separat detaljschema. Litteratur Hardwick, Julie, Family business: litigation and the political economies of daily life in early modern France, Oxford University Press (Finns att låna som e-bok via universitetsbiblioteket.) Jansson, Karin Hassan, Föreställningar om kön och arbete några forskningsteman, i Levebröd: Vad vet vi om tidigmodern könsarbetsdelning?, Uppsala Sennefelt, Karin, Politikens hjärta. Medborgarskap, manlighet och plats i frihetstidens Stockholm, Stockholmia förlag Vickery, Amanda, Behind closed doors: at home in Georgian England, Yale University Press Walker, Garthine, Crime, Gender and Social Order in Early Modern England, Cambridge University Press (Finns att låna som e-bok via universitetsbiblioteket.) Ågren, Maria, Genus och arbete under tidigmodern tid, i Levebröd: Vad vet vi om tidigmodern könsarbetsdelning?, Uppsala Totalt antal sidor: ca

5 Examination och betygskriterier Betygen underkänd, godkänd eller väl godkänd ges på grundval av en bedömning av kvaliteten på läsloggarna, seminariedeltagandet och den avslutande uppgiften. All undervisning är obligatorisk. För betyget godkänd krävs aktivt deltagande i seminarierna, godkända läsloggar och en godkänd avslutningsuppgift. För betyget godkänt krävs att studenten För betyget väl godkänt krävs att studenten fullgjort alla skriftliga och muntliga uppgifter fullgjort alla skriftliga och muntliga uppgifter på kursen, dvs. läsloggarna, eventuella på kursen, dvs. läsloggarna, eventuella kompletteringsuppgifter samt slutuppgiften. kompletteringsuppgifter samt slutuppgiften. uppfyllt närvarokraven för seminarierna. uppfyllt närvarokraven för seminarierna. visat att hen förstår vad kulturhistoria är och kan ge exempel på tidigmoderna kulturella fenomen och förändringsprocesser i Europa. visat att hen kan identifiera empiriska belägg och förstår hur de används i relation till en övergripande kulturhistorisk fråga. visat att hen har en grundläggande källkritisk kompetens och kan värdera och diskutera källors användbarhet i relation till specifika kulturhistoriska frågor. därutöver visat att hen med hjälp av konkreta exempel kan diskutera hur kulturhistoria förhåller sig till annan historieskrivning. visar att hen kan problematisera och fördjupa diskussionen om hur empiriska belägg används i relation till övergripande frågor. därutöver kan fördjupa resonemangen kring källornas användbarhet för specifika kulturhistoriska frågor och identifiera och analysera relationen mellan källorna och deras kontext. 5