EMANUELSKOLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING EMANUELSKOLAN 2015

Transkript

1 EMANUELSKOLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING EMANUELSKOLAN 2015 Upprättad: Gäller till: Fastställd av: Rektor Emanuelskolan Förord

2 Emanuelskolan är belägen i centrala Sjöbo och är en F-9 skola med ca 500 elever. På skolan finns fyra arbetslag; arbetslag Öst (F-3) med ca 110 elever, arbetslag Väst (F-3) med ca 110 elever, arbetslag Nord (skolår 4-6) med ca 140 elever och arbetslag Syd (skolår 7-9) med ca 160 elever. Fritidshem för barn i åldrarna 6-12 år är integrerat i F-3 och 4-6 verksamheterna och bedrivs i Emanuelskolans lokaler. Skolan och fritidshemmet skall vara en trygg miljö för alla, fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Fritidshemmet har en egen del i planen och arbetslag Väst och Öst innefattar även förskoleklassens verksamhet. Emanuelskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling omfattar lagen om förbud mot diskriminering (2008:567) och skollagen (2010:800, 6 kap). Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling har en vision som all personal på skolan arbetar för. Varje arbetslag sätter upp mål för sitt främjande och förebyggande arbete utifrån den nulägesanalys som görs med hjälp av olika kartläggningar som görs under läsåret. Det betyder att det kan vara olika mål för olika arbetslag. Dessa får dock aldrig strida mot skolans vision. Utöver arbetslagens egna mål och åtgärder, har skolan gemensamma och övergripande mål och åtgärder och dessa presenteras innan respektive arbetslags. Den första delen av planen mot diskriminering och kränkande behandling beskriver de delar som är gemensamma för Emanuelskolan, t ex vision, definitioner, gemensamt förebyggande och främjande arbete, samt gemensamma kartläggningar. Sedan beskriver vart och ett av arbetslagen sitt arbete. Till dig som elev 2

3 Det förväntas av dig att du Alltid visar andra barn och vuxna respekt Aldrig utsätter något barn eller vuxen för obehag eller fara Berättar för vuxna om du eller någon annan inte har det bra i skolan Följer de regler som finns på skolan Använder ett vårdat språk Tar ansvar för miljön, ute och inne Till dig som personal Det förväntas av dig att du är en god förebild och Är ärlig och uppriktig mot andra på ett respektfullt sätt Alltid visar elever och vuxna respekt Ser alla elever utifrån sina förutsättningar/behov Omedelbart ingriper mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Att du följer skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Att du vid misstänkt kränkning utreder omständigheterna och informerar rektor/elevstödssamordnare Till dig som vårdnadshavare Det förväntas av dig att du Meddelar skolan om du märker att ditt barn eller något annat barn råkat illa ut Meddelar skolan om du märker att ditt barn gjort någon annan illa Har en positiv inställning till ditt barns skola och fritidshem 1. Emanuelskolans vision På Emanuelskolan är eleverna trygga och trivs. Till Emanuelskolan kan man komma som man är och man utvecklas som individ och stimuleras på sin nivå. Både elever och personal 3

4 känner tillhörighet och gemenskap på Emanuelskolan. Här arbetar vi på många olika sätt och har ett flexibelt förhållningssätt till lärande. Det är meningsfullt att vara i skolan. Vi fokuserar på styrkor och det positiva och vi ser möjligheter och lösningar. Här har eleverna en tro på sig själva och sin framtid! Emanuelskolan är en skola som fullt ut genomsyras av ett lösningsfokuserat förhållningssätt. På Emanuelskolan kränker inte barnen varandra. Här ser vi alla elever och eleverna känner att de är omtyckta. När man lämnar år 9 går man rakryggad härifrån med en tro på sin framtid och sin förmåga. Alla har någon vuxen som man känner extra tillit till. På Emanuelskolan är alla elever delaktiga och äger sin egen lärprocess. 2. Vad säger lagarna? Enligt lagen (2008:567) om förbud mot diskriminering och enligt skollagen (2010:800) 6 kap. får inte något barn eller någon elev som deltar i verksamheten diskrimineras eller utsättas för kränkande behandling. Lagarna kräver att: alla skolor arbetar med att förebygga diskriminering och kränkande behandling av elever, alla skolor upprättar en plan mot diskriminering och kränkande behandling som varje år följs upp och ses över elever deltar i arbetet med att ta fram, se över och följa upp planerna 3. Definitioner Elev: den som deltar i utbildning enligt skollagen Personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt skollagen Vårdnadshavare: den eller de personer som har det juridiska ansvaret för barnet Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper utifrån olika grunder. Diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet och 4

5 ålder. Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever. Från och med är bristande tillgänglighet en ny form av diskriminering. Med bristande tillgänglighet avses att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att skäliga åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan sådan funktionsnedsättning. Begreppet tillgänglighet innefattar stöd eller personlig service, information och kommunikation samt den fysiska miljön. Vi skiljer på direkt och indirekt diskriminering. Direkt diskriminering är orättvis behandling eller missgynnande av en elev på grund av dennes kön, etniska tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller ålder. En skola får exempelvis inte neka till att ta emot en elev på grund av dennes sexuella läggning. Indirekt diskriminering är att diskriminera genom att behandla alla lika. Att exempelvis ha en regel/bestämmelse som verkar neutral, men som utifrån de sju diskrimineringsgrunderna får en diskriminerande effekt i praktiken. Om exempelvis alla barn/elever serveras samma mat diskriminerar skolan indirekt de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Både personal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund, kränker en elevs värdighet. Kränkningar kan vara ett uttryck för makt och förtryck, som t ex att retas, frysa ut någon, knuffas eller dra i håret. Kränkande behandling kan vara enstaka eller upprepade händelser. Både personal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Det är den enskilda elevens upplevelser som är vägvisande och måste tas på allvar. Mobbning är när någon utsätts systematiskt och över tid för negativa kränkande handlingar. Mobbning kan vara skadegörelse, utfrysning och e-mobbning. 5

6 Främjande åtgärder beskriver det grundläggande arbete vi gör för att alla elever ska vara trygga och trivas på Emanuelskolan. Förebyggande åtgärder beskriver de åtgärder som vi arbetar med där vi identifierat ett problemområde. Akuta åtgärder är de åtgärder som vi arbetar med vid akuta incidenter. 4. Emanuelskolans trygghetsteam Emanuelskolans trygghetsteam består av en nyckelperson från varje arbetslag, KRAFT koordinator på området, kurator, rektor och elevstödssamordnare. Gruppen träffas en gång varannan vecka och vid behov för att hålla samman frågor gällande främjande arbete samt diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Nyckelpersonerna leder pedagogiska diskussioner samt stödjer likabehandlingsarbetet i alla arbetslag. Vid behov används Lärande samtal som metod vid dessa diskussioner och processledare som utbildats i denna metod finns i varje arbetslag. Trygghetsteamet ansvarar för att det på skolan bedrivs ett aktivt arbete mot diskriminering och kränkande behandling samt att planen årligen utvärderas utifrån de kartläggningar som genomförts under året. Rektor ansvarar för teamet och är sammankallande. Trygghetsteamet 2015 består av: Åsa Söderberg Rektor asa.soderberg@sjobo.se Kristina Thelin Elevstödsamordnare Kristina.thelin@sjobo.se Vanessa Ferguson Kurator Vanessa.ferguson@sjobo.se Malin Evnell Nyckelperson Lag Malin.evnell@sjobo.se Väst Stefan Mattisson Nyckelperson och Stefan.Mattisson@sjobo.se processledare fritiidshemmet Wiveca Alsterling Nyckelperson Lag Wiveca.alsterling@sjobo.se Nord Henrik Jeppsson Nyckelperson Lag Syd, KRAFTkoordinator skola henrik.jeppsson@sjobo.se 6

7 Agnes Berglund Nyckelperson Lag Öst 5. Elevers och vårdnadshavares delaktighet Elevråden är viktiga instanser i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling och träffas en gång per månad. I januari varje år är elevråden remissinstans för det förslag på plan mot diskriminering och kränkande behandling som utarbetats inför kommande år. Likabehandling, trygghet och trivsel är stående punkter på elevrådets dagordning. Elevrådet stödjs av nyckelpersonen i trygghetsteamet i respektive arbetslag. Återkoppling sker till Trygghetsteamet. Ansvarig och sammankallande: Nyckelpersoner trygghetsteamet Skolans elevskyddsombud deltar i områdets egenkontrollronder där man tar upp bland annat arbetsmiljöfrågor. Ansvarig och sammankallande: rektor Planen mot diskriminering och kränkande behandling tas upp på Emanuelskolans forum för samråd (en gång per läsår) där skolans alla vårdnadshavare ges möjlighet att delta och komma med synpunkter. Ansvarig och sammankallande: rektor 6. Personalens delaktighet Förskollärare, lärare och fritidspedagoger utför planerade kartläggningar under året Ansvarig: Nyckelpersoner trygghetsteamet På studiedagar, personalmöten och arbetslagsmöten är personalen delaktig i arbetet med att utvärdera tidigare insatser och åtgärder samt att formulera nya mål och åtgärder. Ansvarig: Rektor Trygghetsteamets representanter lyfter aktuella frågor för diskussion, gällande kränkande behandling och diskriminering, i respektive arbetslag kontinuerligt under året. Ansvarig: Nyckelpersoner trygghetsteamet 7

8 7. Viktig information till dig som är elev på Emanuelskolan Om du blivit utsatt eller kränkt av en annan elev på skolan ta kontakt med din mentor eller en annan vuxen och berätta vad som har hänt. Om du ser eller hör att någon annan elev blir utsatt eller kränkt, ta kontakt med din mentor eller en annan vuxen och berätta vad som har hänt. Om du blir utsatt eller kränkt av en vuxen på skolan ta kontakt med en annan vuxen på skolan, elevstödsamordnare eller rektor och berätta vad som har hänt. Om du känner till att något har hänt men inte vill berätta det för någon på skolan, berätta det då för dina föräldrar/vårdnadshavare och be dem kontakta någon vuxen på skolan. Om du kommer på något viktigt som du tycker att vi på skolan behöver göra något åt för att öka tryggheten och gemenskapen på vår skola så kontakta din mentor, någon i trygghetsteamet, elevstödsamordnare eller rektor. Du kan också skriva ett mail eller lämna ett brev i postlådan på expeditionen. Din åsikt och upplevelse är viktig!! Rektor Åsa Söderberg Asa.soderberg@sjobo.se Elevstödsamordnare Kristina.thelin@sjobo.se

9 8. Uppföljning och utvärdering av 2014 års mål och åtgärder 8.1 Uppföljning och utvärdering övergripande mål och åtgärder Vi har arbetat mer systematiskt med vår plan mot diskriminering och kränkande behandling under 2014, men inte i den utsträckning som vi hade önskat. Den kommer inte upp på arbetslagen regelbundet, som den borde. Ofta har det handlat om att den inte har en plats på dagordningen, vilket är enkelt att åtgärda under Tanken var också från början att rektor skulle ta upp planen tillsammans med Lokal arbetsplan på varje arbetslags APT en gång i månaden, men detta har inte fungerat på grund av att dagordingen för APT redan är fulltecknad med andra frågor. Under hösten 2013 genomfördes en omfattande analys av organisation och kultur bland personal på Emanuelskolan, som ett led i PRIOs kartläggningar. Här blev det tydligt att många upplevde att skolan var delad i fyra skolor och att man inte hade speciellt mycket samarbete över arbetslagsgränserna. Det fanns även en viss konkurrens mellan arbetslagen och i en del sammanhang kunde även detta speglas i eleverna. Därför har vi under 2014 arbetat mycket med att arbeta mot att vi ska bli en enad skola med gemensamma värderingar där gemensamma mål präglar vardagen. En gemensam syn på lärandet och eleven, gynnar alla elever på skolan. Här ser vi en positiv utveckling. Arbetslagsövergripande samarbete har ökat och flera av våra olika arbetsgrupper ger kontaktytor över gränserna. Vi har även ändrat vår organisation av fritidshemmet, så att vi blandar elever i år 2-3 från våra båda F-3 arbetslag och här ser vi att många elever får möjlighet till fler relationer och hittar fler nya vänner. Under höstterminen 2014 genomförde PRIO en uppföljande utvärdering, som visade att flertalet personal på skolan upplevde att detta har blivit betydligt bättre. I 2014 års plan har eleverna varit med och tagit fram en egen sida i plan mot diskriminering och kränkande behandling. Detta är något vi vill fortsätta att arbeta med och för att ha en systematik kring detta, behöver frågan lyftas på varje elevråd, för att följa upp aktuella åtgärder och kartläggningar kontinuerligt. Sidan är inte heller så känd bland elever utanför elevrådet i åk 7-9. Eleverna i elevrådet har presenterat resultaten av 2014 års kartläggningar för sina klasskompisar Trygghetsteamet är nu etablerat på Emanuelskolan och nyckelpersonerna har tydligt mandat i arbetslagen och bevakar frågor kring trygghet och trivsel. 9

10 Den enkät för personal om medvetehet och kunskap kring likabehandling, kränkande behandling och värdegrundsarbete som skulle genomföras i mars och november är ej genomförd. Under 2014 har vi haft ett mål att öka personalens medvetenhet och kunskap kring likabehandling, kränkande behandling och värdegrundsarbete. Vi har haft lärande samtal kring inkludering, nyckelpersoner i arbetslagen har utbildat sina kolleger och vi har även haft extern föreläsare och inspiratör på skolan. Att kunskapen ökat, märks bland annat i hur rutinen för anmälan kränkande behandling nu följs i betydligt större utsträckning än under Kartläggningar 2014 Under 2014 har vi genomfört en trivselenkät bland alla elever på skolan, en enkät från Skolinspektionen bland elever i åk 5 och 9, en enkät i åk 3-9 Olweus standard (antimobbningsprogram), fokusgruppsintervjuer av slumpvis utvalda elever i alla arbetslag (totalt ca 35 elever), en enkät bland alla vårdnadshavare och en enkät från Skolinspektionen till alla vårdnadshavare på skolan. Vi använder även samtal i elevråden, trygghetsteam, pedagogiska samtalsgrupper i arbetslagen kopplat till trygghet och trivsel, frånvarostatistik och analys av incidentrapporter (utredning kränkande behandling), forum för samråd, matråd, allmänna synpunkter från elever eller föräldrar som dokumenteras. Varje arbetslag har utöver detta genomfört andra kartläggningar som exempelvis trygghetsvandringar, sociogram, Enkät jag är jag, individuella samtal Arbetslagen kommer längre fram att presentera en analys av resultaten av våra gemensamma kartläggningar, men då på arbetslagsnivå. Tillsammans ger våra kartläggningar en bild av vilken typ av kränkande behandling, mobbning eller diskriminering som förekommer på skolan och var situationerna uppstår. Alla kartläggningar som planerats att genomföras har genomförts förutom enkäten till personal. 8.3 Uppföljning och utvärdering av övriga övergripande mål för vårt främjande arbete under 2014 Alla elever ska känna sig sedda och hörda samt känna att de har lika stort inflytande på lektionerna och över verksamheten, oavsett kön Kartläggningar av elevdelaktighet har utvecklas, för att kunna mäta elevernas upplevelser av delaktighet.. Fokusgruppsintervjuer har införts som ytterligare en kartläggningsmetod för att komplettera våra enkäter. Fokusgruppsintervjuerna visar att de flesta eleverna inte 10

11 tycker att lärarna gör någon skillnad på pojkar och flickor i undervisningen. Den enda årskurs på skolan som upplever att lärare gör skillnad på pojkar och flickor är åk 8. Alla elever ska känna sig lika mycket värda oavsett bakgrund Arbetslagen har under 2014 arbetat medvetet med detta, men årets kartläggningar har ändå visat att elever i högre utsträckning blir utsatta om de har en annan bakgrund, vilket innebär att vi inför 2015, behöver plocka fram förebyggande åtgärder kopplat till detta. Alla elever ska oavsett trosuppfattning behandlas lika Analys på skolnivå och arbetslagsnivå, visar att detta arbetet fungerar väl, vilket innebär att flera av de främjande åtgärderna lyfts fram i 2015 års plan också. Alla elever ska känna sig accepterade för sin egen person och kunna delta i verksamheten utifrån sina behov Våra främjande åtgärder fungerar bra, men en kartläggning av vår tillgänglighet under 2015, kommer att kunna ge oss mer insikt i detta. Vi tar alltid hänsyn vid schemaläggning, planering och utflykter till allas möjligheter att delta. Pedagoger behöver kompetensutveckling när det gäller alternativa hjälpmedel, så att alla elever som har detta, känner att de kan få den stöttning och förberedelse som de har rätt till. Emanuelskolan ska ha ett gott socialt klimat där alla elever känner sig trygga och kan stärka sin relation till och ges möjlighet att skapa relation till alla på skolan Detta beskrivs nedan under analys och nuläge på ett ingående sätt. Vi kan dock se att arbetet med att ena skolan och öka gemenskap för elever och lärare över arbetslagsgränser, går i rätt riktning. 8.4 Uppföljning och utvärdering av övriga mål och åtgärder i respektive arbetslag 2014 Arbetslag Väst: Tänka-tillpärmen var en styrka för eleverna för att veta vilka mål de arbetar mot. I år tycker eleverna att de inte har så bra kunskap om på vilka mål de arbetar mot jämfört med ifjol. Ca 5% känner sig på något sätt otrygga på Östa och Väst fördelat på 2% i F-klass, knappt 2% i år 1, drygt 2% i år 2 0% i år 3, men 11% känner att det stämmer ganska dåligt. Malin tar med sig att vi får ett samlat svar Öst- Väst. Detta gör att vi inte vet riktigt var vi ska lägga fokus. 11

12 Frågan om man blivit utsatt för att man är pojke eller flicka, hudfärg eller funktionshinder hade barnen svårt att besvara för att det inte fanns ett ja eller nej alternativ. Detta kan ha påverkat resultaten. Vi har dock kännedom om en del som svarat att känner till någon som blivit utsatt. Det är färre som blivit utsatta eller retade på grund av diskrimineringsgrunderna. De upplever inte att de utsätter andra. Vi pedagoger upplever inte att eleverna utsätter andra pga. av diskrimineringsgrunderna. Barnen upplever fortfarande att vi har höga förväntningar på dem. Våra sociogram ska vara klara och sammanställda till ALM v. 48. Minst en positiv kommentar från vuxen till elev varje dag. Detta har vi försökt att efterleva och lyckats olika med. Vi tycker att det varit relevant till målet för att inte missa något barn. Vi genomförde ett jag-tema i våra mentorsgrupper som slog olika ut. Detta fungerade bra i de flesta grupperna. Det fanns lite motsättningar i någon grupp som gjorde arbetet svårare. Positiva meddelanden finns i hela Västhuset som barnen blivit nyfikna på. Det saknades bildstöd och de borde bytas ut med jämna mellanrum för att behålla barnens nyfikenhet. Vi har missat hösten lite i detta arbete. Vi gjorde åtgärderna i våras och konstaterade bara inför höstens skolstart att vi arbetat med dem. Vi borde sprida arbetet över hösten. Utvecklingssamtalen kom igång så fort att barnen inte var med i förberedelserna. Likabehandlingsplanen måste finnas oftare på dagordningen på ALM. Då måste vi komma i tid till morgonmötet så annan information kan tas där. Målen skulle vara samma under hela dagen även på fritids. Treorna skulle vara mellisvärdar och se till så att alla hade någon att sitta med. Detta var positivt men har inte genomförts under hösten med nya fritidsgrupper. Fritids skulle planera en aktivitet utifrån de här målen men det har inte efterlevts. Kan bero på att ansvariga fått andra uppdrag eller sjukdom. Fritidsråd 2 ggr/månad fungerade i våras. I höst har detta inte gått att uppnå pga bemanning. Fritidsenkät gjordes i våras. Tanken var flera gånger men det har inte gått att genomföra och är kanske ett för högt mål. Lekobservationer skulle gjorts på fritids men vi vet inte i vilken utsträckning detta är gjort. Ibland blir uppgifter inte utförda pga av att den ansvariga får nya uppdrag och detta borde uppmärksammas i Likabehandlingsplanen. Planeringen av fritids har inte delgivits andra än de närvarande. Olweusenkäten visar att många elever har sex eller fler goda vänner på skolan. Relativt många som blir utsatta för verbal mobbing ett par gånger i veckan och även en del elever 12

13 som känner sig utstängda ur kompisgäng (delvis sanktionerat från föräldrar), instängda i utrymmen. Vi uppmärksammar att många av våra elever har ett otrevligt språkbruk (svordomar och sexuella ord). Det är ett stort material, svårt att analysera och hitta rätt åtgärder. Vi vill se en indelning av svaren för att kunna ringa in elever/grupper. Vi vill hitta en röd tråd i materialet för att kunna fånga upp och arbeta med resultatet. Vi känner att våra egna kartläggningar (sociogram med tillhörande frågor) ger mer och vi kan ringa in de elever som är i behov av åtgärder. Arbetslag Öst: Vi mäter målen i Lgr 11 kapitel 2.1 via trivselenkäter och kraftenkäter, även kränkningarna påvisar om vi lyckas fullt ut inom detta. Många kränkningar påvisar att vi inte lyckats. Däremot så har vi inget verktyg med mätning så vi kan få med eleverna. Hur kan vi påvisa för eleverna att de faktiskt har uppnått till dessa mål? Vet de om att de finns? Vi är duktiga på att lyfta och konkretisera inom ämnena, kan vi hitta ett verktyg inom detta? År 1 har Kraft utsatt på schemat och då blir det mer eftertanke kring detta och kopplat till 2.1. Detta blir ett främjande arbete för eleverna. F-klassen har ett kompismaterial som de också arbetar med för att arbeta med normer och värden. År 2-3 har inga uttalade lektioner utom när vi har det i teman. Men vi kan ta in vardagssituationer i klassrummet som händer där vi kan diskutera utifrån olika händelser. Vi har med det i våra planeringar men vi utvärderar inte, vilket vi borde göra. När vi jämför våra resultat från trivselenkäten från förra året och detta, ser vi att de är ganska likvärdiga. Inga större förändringar. Vi reagerade fortfarande på siffran 13% om någon blivit retad för sin etnicitet & hudfärg men vi vet också att i åk 1 på öst har denna fråga lyfts bland barn som varit oroliga för en flicka i gruppen där en del barn påpekat att hon är mörkare i hyn (dock inget elakt). Pedagogerna lyfte det med flickan men hon kände sig inte utsatt. Siffran har dock förbättras markant från förra årets 24%. När vi jämför våra sociogram ser vi att det är fler elevers som inte väljs denna termin. Förra året hade vi 3 elever på i hela som inte blev valda, idag har vi 8 st. Vad kan detta bero på? Ett par av dessa elever ser vi att de leker med kompisar, men när vi kartlägger och observerar kan vi se att ett par barn är med och leker men några söker upp vuxna på rasterna. Ex. 1 flicka i trean är ofta med på rastaktiviteterna men där är ingen av hennes 13

14 klasskompisar. Kul att hon vill men varför väljer hon att inte vara med de andra? På många av dessa barn vet vi att de inte är på eftermiddagsfritids och detta är av stor vikt för de yngre barnen. Hur går vi vidare? Ta med till kommande likabehandlingsplan med åtgärder? Inför VT:s uppdatering av likabehandlingsplan kommer vi göra observationer på dessa barn och göra sociogram 2 ggr/termin. När det gäller kartan på skolgården, om vilka platser på skolgården som eleverna tycker är extra utsatta har vi lyft denna i helgrupp. Förra året såg vi att det blev mycket konflikter på fotbollsplanerna och mycket vid musikhuset, en åtgärd vi satte in var att Östs elever inte får vara vid musikhuset idag, vilket har givit ett lyckat resultat. Våra elever får inte heller vara bakom 2-3 fritidshuset och detta följs bra av eleverna. Vi har alltid vuxna vid fotbollsplanerna och den som står vid grusplanen har bra utsikt över hela parken, linbanan och bort mot gungorna. Eleverna markerar dock fortfarande multiarenan och fotbollsplanen som den plats på skolgården som det händer mest konflikter. Det blir bland annat konflikter mellan klasserna inne på Öst men även konflikter mellan de olika arbetslagen på multiarenan. Våra F-barn tycker inte om att vara i buskarna, men kan inte riktigt sätta ord på varför. Vi har inga direkta kränkningar som pekar på att det ska hända något i detta område och inte heller så mycket konflikter. Fram till nu har i fjol hade vi 17 kränkningar (24 totalt) tillskillnad från årets 14 hittills. Det är en markant förbättring. Vi kan se att det är olika barn som har blivit utsatt för kränkningar förutom en pojke i åk 3 som haft tre ärenden, varav det ena ansågs vara en kränkning och där har vi haft en lång uppföljningsprocess med kontinuerlig kontakt med inblandad elev samt föräldrar och ärendet är nu avslutat. Ett av kränkningsärendena har vi en mobbningsutredning igång som Stefan Mattisson och Agnes Berglund bevakar. Alla vuxna är insatta och vi hjälps åt att observera på rasterna. När vi tittar på vilka elever som utsätter andra, kan vi se att ett barn är med i flera kräkningar sedan är det flera av kräkningarna elever från Lag Väst utsätter elever på Lag Öst och det händer på fritids. Ser det likadant ut på andra hållet? Det är nytt med 2-3 fritids och innan alla har hittat sina roller kan det vara lite oroligt. Fritidspersonalen kan se en förbättring, Väst och Öst blandar sig med varandra mer nu. Vi hoppas detta kan gynna 3:orna när de går vidare till 4:an. Då har de lärt känna varandra på en annan arena under ett helt läsår. 14

15 Språkbruk som en stående punkt på utvecklingssamtalet är inget vi lyft med alla barn utan där behovet funnits. Vi tycker det kändes dumt att prata om något som inte var ett bekymmer. Däremot har vi pratat mycket språkbruk i undervisningsgrupperna och vi markerar direkt när vi hör olämpliga ord. Nolltoleransveckan fungerade bra och vi hade konsekvenser, vi fick mycket bra feedback från föräldrar. Under en veckas tid skrev vi ner ord på en lapp som eleverna sa och de fick ta med den hem för påskrift. Då fick föräldrarna lite koll på vilka slags ord som kunde förekomma. Pedagogerna var konsekventa och genomförde detta på ett bra sätt. Vi brister i val av böcker till underviningen och vi har det inte kopplat till etnicitet. Vi har pratat om att ha högläsningsbok kopplat till kap 1 & 2. Kan vara svårt att hitta böcker som fångar i de yngre åldrarna och som inte är för svår att förstå. Gruppstärkande övningar arbetar vi kontinuerligt med bland annat olika sorters samarbetsövningar, lek och dans. Vi kan alla bli bättre på att våga bryta helt och testa att göra något nytt eller gå utanför ramarna. Detta är något som vi alla behöver bli bättre på. Vi brister i att ha rollspel med eleverna och det kan bero på att många pedagoger är obekväma i detta forum samt att vi skulle behöva stöttning i material. Vi tror på åtgärden men skulle behöva lite tips och idéer i arbetet med barnen. Vi tycker det är viktigt att vi kopplar innehållet så att det handlar om att ingripa när någon utsätts för obehag. Detta blir bakläxa och vi måste utvärdera vidare hur vi går vidare med detta och om det ska stå som en åtgärd i revideringen av likabehandlingsplanen. Planerade lekar på raster som åk 3 hade gjorde vi på vårterminen. De hade en rast i veckan, det var många barn och det var positivt. Treorna fick träna sig i att leda och förklara, det var nyttigt. Detta gjorde vi i 1,5 månad, sedan dog det ut. Idag har vi valt att plocka bort detta, vi har pedagoger som håller i rastaktiviteten. Vi hade som åtgärd att ha fler rastvärdar vid behov, men det har inte behövts då vi haft lugnt på rasterna och vi har inte haft så många punktmarkeringar, detta gör att de andra kan vandra runt, samtala och observera på ett annat sätt. Stopp Sluta metoden ska vara en naturlig del i alla grupper. Detta har vi inte gjort. Vi har rent av glömt detta. Vi ska ta ett krafttag i alla grupper, största fokus lägga vi hos F-1 som har detta färskt med sig från förskolorna. Fritids använder också denna metod. 15

16 Arbetslag Nord: Under 2014 har vi arbetat med kraftövningar i form av samarbetsövningar, diskussioner om mänskliga rättigheter, tittat på filmer som berört värdegrundsfrågor med efterföljande diskussioner, tittat på Lilla aktuellt med efterföljande diskussioner. Kurator har varit inne och arbetat förebyggande med trygghet och trivsel i flera av våra grupper och hon har även arbetat med Stöttegruppsmodellen utifrån att några elever känt sig utsatta av andra elever i grupperna. Kurators insatser har givit goda resultat. Vi uppmärksammar alltid när något händer, gör medvetna val av arbetsområden och vi tänker på gruppindelningar, placeringar etc. Vi gör utredningar kränkande behandling, har diskussioner kring regler och för samtal mellan hem och skola. Vi stöttar eleverna att ta avstånd från förtryck, diskriminering och kränkningar. Vi försöker stötta eleverna att stå upp för andra och stötta andra som blir utsatta. Vi har hög trivsel i skolan vilket visat sig i trivselenkätens resultat. Sociogrammen visar att några elever inte har det bra i klasserna och dessa observerar vi samt hjälper in i gruppen, arbetar med gruppen/eleverna. Vi har utifrån resultaten startat en mobbningsutredning kring en elev. Olweus enkäten visar att vi har många verbala kränkningar i vilket stämmer väl överrens med våra utredningar om kränkande behandling. Detta har gjort att vi har arbetat mycket om vad man kan säga till andra samt vad man kan göra när man blir arg för att hantera sina impulser. Skolinspektionens enkät i årskurs 5 visar på att eleverna känner sig trygga på skolan. Eleverna känner att de får vara med och påverka på vilket sätt vi arbetar med olika skoluppgifter. Det som vi måste arbeta vidare med är att eleverna upplever att andra elever stör ordningen i klassrummet under lektionerna. Elever som plockas ut ur klassrummet glöms bort av klasskamraterna. Detta känns som ett misslyckande. Det gynnar eleverna att vi arbetar med åk 4, åk 5 och åk 6. Eleverna har hittat många kompisar över klasserna. Eleverna börjar nu se alla i samma årskurs som sina klasskamrater. Trygghetsvandringarna visar att multiarenan och kapprummen är otrygga områden. Eleverna önskar fler vuxna ute. 16

17 Arbetslag Syd: Analys av Olweusenkäten som handlar om mobbning, visar att högstadiet har väldigt låga siffror, endast ca 2%. Eleverna trivs och är trygga i stor utsträckning. Trivselenkät och föräldraenkät bekräftar detta. Skolinspektionens enkät i år 9 visar ett stort missnöje, en trött grupp. Eleverna behöver göras mer delaktiga i undervisningen för att få dem motiverade. Vi har tappat i relationspedagogik Våra friluftsdagar har inte blivit av i den utsträckning som det var tänkt, kopplat till samarbetsövningar. Samarbetsdagar behövs, men behöver inte ligga på friluftsdagar. Det behöver genomsyra alla ämnen, för att få till bra grupper och ett gott socialt klimat. Vi behöver ännu tydligare rutiner vid övergång till åk 7. Vi ser att det har kommit många nya elever till vårt arbetslag, även mitt i terminen, vilket påverkar studier och studiero på ett negativt sätt. Det har blivit bättre att eleverna är mer på gemensamma ytor, eleverna kan vara ute önskan av att vara i gymnastiksalen på Emanuelskolan, har uttryckts av eleverna, framför allt under vinterhalvåret. Grupprummen är inte längre ett problem, eller kapprum år 9 och år 7 är fortfarande ett problem, Ta fram vissa regler, visst ansvar, otydlig åtgärd, svårt att utvärder. Våra mål och åtgärder i nästa års plan behöver vara tydligare formulerade Kraft har vi arbetat med till viss del, men det är fortfarande ett utvecklingsområde. Ligger nu på schemat så det bör bli bra. Pedagogisk måltid kan utvecklas, många pedagoger sitter tillsammans, bra att mingla runt, matvärdar i varje klass att hålla koll, åsikter kring maten bör skrivas fram. Elevrådets dag har inte anordnats i vårt arbetslag. Eleverna känner till vad som är kränkande behandling, kraft. 17

18 Sociogram kan t ex göras i samband med utvecklingssamtal och tanken var att det skulle göra det, men det har inte blivit av. 9. Analys och nuläge skolan som helhet inför 2015 Vår plan har under 2014 haft ett större fokus på det främjande arbetet. Trivselenkäten, som besvaras av alla elever på skolan, visar att en stor del av eleverna (95%) trivs och är trygga på Emanuelskolan. Få elever svarar att de själva blivit utsatta, men fler svarar att de känner till att andra blir utsatta. I detta lyfter eleverna främst fram elever med annat etniskt ursprung som den mest utsatta gruppen. Bland de äldre eleverna lyfts även funktionsnedsättning fram som något man känner till att andra elever blir utsatta för. I stort sett ingen elev svarar att de utsatt någon annan elev för något. Bland de yngre eleverna uttrycker i stort sett ingen att de känt sig orättvist behandlad av någon vuxen vid något tillfälle medan 7% av de äldre eleverna (år 4-9), svarar att de någon gång känt sig orättvist behandlade av någon vuxen på grund av att de är flicka eller pojke. I år 9 är siffran betydligt högre, 16%, i år 8 0%, år 7 11%, år 6 7%, år 5 4% och i år 4 7%. Förra året hade vi bara ett resultat för hela 4-9, men i år har vi även tittat på resultaten årskursvis, vilket ger oss ett bättre underlag för att ta fram relevanta åtgärder i arbetslagen. Under 2014 har det lämnats in fler incidentrapporter än under Detta är ett resultat av ett intensivt arbete med att implementera rutinen för anmälan utredning kränkande behandling, vilken nu all personal har kunskap om. Idag rapporterar man i hög grad olika incidenter. Analysen av dessa görs på arbetslagsnivå, men generellt ser vi att vi har fler incidenter än föregående år. Vi behöver också ta med i beaktande att vi har ett ökat elevantal på skolan från 380 till ca 500 elever. Olweusenkäten, som genomförs i åk 3-9 visar att mobbingen har ökat något från föregående år och 2014 är siffran för elever som blivit mobbad 2-3 ggr i månaden 8,6% jämfört med 7,8% föregående år började Sjöbo Kommun arbeta med Olweus standard och då var siffran för Emanuelskolan 8,6% hade Emanuelskolan 12,8%, vilket är den högsta siffran från 2005 fram till nu. Sedan har den rört sig däremellan. Då vi tittar närmare på resultaten 2014, ser vi att ca 87% uttrycker att de trivs bra i skolan, vilket är en något lägre siffra än i trivselenkäten ovan. Olweusenkäten görs ca en månad efter trivselenkäten. 93% av eleverna svarar att de har 2 eller flera goda vänner i sin klass. När man tittar på vilken typ av mobbning det handlar om är det både verbal, fysisk samt utfrysning. Internetmobbning är inte vanligt, enligt enkäten och det går inte heller att se några stora skillnader mellan pojkar och flickor. Fyra elever svarar att de har blivit 18

19 mobbade i 1-2 veckor (vilket kanske inte kan betecknas som mobbning, eftersom definitionen i sig innebär att det ska ske över tid för att betecknas som mobbning), fyra elever att det pågått i ca 6 månader och sex elever att det pågått under flera års tid. Ca 40% av dessa elever har berättat att de blir mobbade för personal på skolan, andra för föräldrar, kompisar eller syskon.. Ca 20% upplever att lärarna inte gör något för att stoppa mobbningen. De flesta eleverna uttrycker att de vill hjälpa eller tycker synd om de elever som blir utsatta av andra elever. 35% av eleverna tycker inte att deras mentor/lärare gör något för att motverka mobbning. Då vi tittar årskursvis på dessa siffror står åk 3 och 4 för de absolut högsta siffrorna. Högstadiet har väldigt låga siffror, vilket är positivt. Lärarna i år 3 och 4 upplever att eleverna har oerhört svårt att svara på enkäten, på grund av att texten är väldigt svår. Alltså måste vi ställa detta i relation till andra kartläggningar som är gjorda i arbetslagen som har åk 3 och 4. Under vårterminen 2014 genomfördes en enkät bland alla vårdnadshavare i kommunen hade vi oerhört låg svarsfrekvens, vilket gjorde att inte kunde använda resultaten i alla arbetslag. Ett mål för 2014 var att öka deltagandet, vilket vi gjorde och vi hade nu istället 273 svar av då ca 460 möjliga. 97% av vårdnadshavare svarar att deras barn trivs bra i skolan, vilket är ett fantastiskt resultat. Lika stor andel av de som har barn på fritidshemmet, svarar även där att deras barn trivs bra på fritids. Ca 92% av skolans vårdnadshavare svarar att de känner till skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling, vilket är ett enormt framsteg. I fokusgruppsintervjuer svarar eleverna att de inte känner till planen, vilket då är ett utvecklingsområde. I Skolinspektionens enkät som genomfördes bland elever i åk 5 och 9, visar det sig att eleverna i år 9 i hög utsträckning anser att de inte får tillräcklig arbetsro på lektionerna. Likväl är elevdelaktighet något som ligger betydligt lägre i resultat i denna enkät för åk 9. I åk 5 är resultaten betydligt bättre och respektive arbetslag har fått i uppdrag att ha med dessa resultat i sin analys inför 2015, för att på så vis kunna plocka fram bra förbättringsåtgärder. 9.1 Analys och nuläge Lag Väst inför 2015 Vi uppelever barnen i år F-3 som relativt fördomsfria. De behöver utvecklas på området respektera andra och leva sig in i och förstå andra. Lilla aktuellt är ett program som bidrar till detta. Vi borde bli bättre på att få in miljöperspektivet i alla teman. Vi mäter det med våra enkäter, trivsel, sociogram och våga vara du samt med självskattningsenkäten inför utvecklingssamtalet. 19

20 Vi brister med att informera övrig personal hur vi arbetar och att de skulle vara bra om de informerade oss om de ser kränkande behandling mm. Vi arbetar genom Lilla Aktuellt, veckans förmåga (i några grupper), genom att vara goda förebilder. Detta borde genomsyras både i skola och på fritids som t.ex. en och samma förmåga för alla. En förmåga ges på måndagen ex. säga stopp, på fredagen utvärderar barnen i fredagsboken och om det varit framgångsrikt blir det en ny förmåga annars fortsätter samma veckan efter. Vårt förslag är att vi startar detta i alla grupper och att det genomsyrar hela dagen. Ny förmåga varje vecka. Personalen kan visa små rollspel utifrån detta. Om alla i personalen vet förmågan är det lättare att stötta under dagen. Veckans förmåga bestäms på ALM. Det finns ett material som heter REDE som man kan använda för att lyckas med empati. 10 små kompisböcker är ett bra material för förskoleklassen. Under 2014 är vi mest nöjda med vårt arbete med att ge alla elever minst en positiv kommentar/dag och även med mellisvärdarna. Minst nöjda är vi med veckans lekvärdar och att vi koncentrerat arbetet för mycket till vårterminen och inte alls under höstterminen. Ansvariga försvinner och med dem uppdraget. Inför 2015 ser vi följande utvecklingsbehov: Ett F-9 tänk utifrån barnkonventionen. Vi i lag Väst arbetar med veckans förmåga. Fritids och Likabehandlingsplanen. Fortsätta arbetet med jaget för att stärka självkänslan. Utveckla sociogrammen med tillit till pedagoger. 9.2 Analys och nuläge Lag Öst inför 2015 Det ställer höga krav i på pedagoger när man diskuterar normer och värden. I diskussioner med eleverna som uttrycker ickedemokratiska värderingar kan det vara svårt att hålla en profession, man vill säga att det de tycker/känner är fel. Vi kan inte förkasta deras känslor och tankar, för mycket inom normer och värden är präglat från hemmen. Hur hårt/detaljerat kan vi gå in på sak i diskussion med eleverna? Alla har rätt till sina åsikter och tankar. Normer och värden är ett långt främjande arbete. Samarbetet med hemmen kring elevens fostran och klargöra skolans normer och regler blir mer envägskommunikation, vi informerar hemmen angående våra regler och förväntningar. Barnets/elevens uppfostran försöker vi i många fall ha ett gott samarbete men det är inte alltid lätt för det kan bli känsligt. 20

21 Vi arbetar för att klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet, vi redovisar öppet och diskuterar skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem, vi uppmärksammar och i samråd med övrig skolpersonal vidtar vi nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. Vi utvecklar regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen tillsammans med eleverna. Detta handlar till stor del om vårt förhållningssätt och vi borde lyfta detta oftare för oss själva dock. Bra att lyfta blicken, både för det vi redan gör och klappa oss själva på axeln men även för att få en lite påminnelse kring det vi brister i. Inför VT:s uppdatering av likabehandlingsplan kommer vi göra observationer på de barn som inte blir valda i sociogrammen och även göra sociogram 2 ggr/termin, för att följa detta. Multiarenan är fortfarande en plats som många elever upplever som otrygg, vilket innebär att vi behöver hitta bra utvecklingsåtgärder för detta inför Vi brister i val av böcker till underviningen och vi har det inte kopplat till etnicitet. Vi har pratat om att ha högläsningsbok kopplat till kap 1 & 2. Kan vara svårt att hitta böcker som fångar i de yngre åldrarna och som inte är för svår att förstå. Vi brister i att ha rollspel med eleverna och det kan bero på att många pedagoger är obekväma i detta forum samt att vi skulle behöva stöttning i material. Vi tror på åtgärden men skulle behöva lite tips och idéer i arbetet med barnen. Vi tycker det är viktigt att vi kopplar innehållet så att det handlar om att ingripa när någon utsätts för obehag. Detta blir bakläxa och vi måste utvärdera vidare hur vi går vidare med detta och om det ska stå som en åtgärd i revideringen av likabehandlingsplanen. Stopp Sluta metoden ska vara en naturlig del i alla grupper. Detta har vi inte gjort. Vi ska ta ett krafttag i alla grupper, största fokus ska vi lägga hos F-1 som har detta färskt med sig från förskolorna. 9.3 Analys och nuläge Lag Nord inför 2015 Vi arbetar mycket med värdegrundsarbete, men vi måste arbeta mer med att eleverna ska ta avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor. Vi vill uppmuntra eleverna att tillsammans våga stå upp för och ta avstånd från kränkningar. Vi ska arbeta mer med hur man är på sociala medier eftersom en hel del kränkningar sker via dessa. 21

22 Vi måste arbeta med att alla elever är lika mycket värda oavsett funktionshinder. Vi tvivlar på att eleverna förstår innebörden av alla frågorna i våra olika enkäter. Vi anser att frågorna ska ses över. Det bör alltid finnas ett svarsalternativ att ingen har blivit utsatt. Vi diskuterar tillförlitligheten kring Olweusenkäten? Vi anser att eleverna inte orkar besvara de 42 frågorna. Vi behöver vara mer där eleverna känner sig otrygga, som vid multiarenan och i omklädningsrummen. Vi måste arbeta mer förebyggande med trygghet och trivsel och inte bara agera i akuta situationer. Antalet kränkningar har ökat sen i våras men detta tror vi delvis beror på att vi har betydligt fler elever i vårt arbetslag nu. Vi upplever att det är fler kränkningar under höstterminen än under vårterminen och högst andel i åk 4. Eleverna trivs på skolan vilket är mycket positivt men vi måste arbeta med att alla elever är lika mycket värda utifrån diskrimineringsgrunderna. Vi måste ha igång förebyggande arbete i årskurs 4 till hösten. 9.4 Analys och nuläge Lag Syd inför 2015 Vi har under 2014 arbetat med kraftövningar i form av samarbetsövningar och eleverna har jobbat med mänskliga rättigheter. Målet var att vi skulle ha friluftsdagar under terminen med fokus på samarbete, detta har vi inte gjort utan vi startade läsåret med samarbete i alla grupper. Vi har kraft utsatt på schemat och det har varit till största del den pedagog som undervisat gruppen mest som har varit ansvarig för kraftundervisningen. I olweusenkäten så visade det sig att 2,4 % av våra elever i årskurs 7-9 känner sig på något sätt otrygga och upplever sig vara utsatta. Detta motsvarar 3 elever, 2 elever i årskurs 7 och en elev i årskurs 8. Det som flest elever blir utsatta för enligt enkäten är genom internet och mobiltelefoni, det kan vara sårande meddelanden eller samtal. Vuxentätheten bland våra elever upplever vi själva att vi blivit sämre på. Detta kommer att vara ett utvecklingsområde inför kommande termin att vara mer med våra elever utanför undervisningen. Detta tror vi kommer skapa goda relationer mellan pedagog och elev. 22

23 Vi hade som åtgärd att rastvakta kapprum och grupprum. Detta tycker vi inta har behövts då vi har haft det lugnt på rasterna i dessa utrymmen. Vi har blivit bättre med våra utredningar om kränkande behandlingar. En annan åtgärd som vi har haft är att se till att förväntansdokumenten skulle vara en del på våra arbetslagsmöte. Detta har vi inte levt upp till utan det kommer numera finnas med som en punkt på dagordningen. Vi har under 2014 gjort undervisningsgrupper med syfte att få en fungerande grupp oavsett kön. Det är vi lärare som placerar eleverna i klassen och bestämmer med vem eller var man ska sitta under lektionen. Vårt förhållningssätt och bemötande är lika mot alla elever oavsett etnisk bakgrund. Värdegrundsarbetet med övningar och diskussioner kring människors lika värde har vi haft kontinuerligt. Traditioner från olika religioner har vi uppmärksammat när det varit aktuellt. Vi har under året erbjudit olika lösningar och strategier för att underlätta skolarbetet för den enskilde eleven. Det kan ha varit miljö, gruppindelning och kompensatoriska hjälpmedel. Eleverna som tillhör arbetslag Syd ska känna sig trygga och ges möjlighet till att skapa relationer till alla på skolan. Vi pedagoger i upplever att vi har blivit sämre på att vara med våra elever utanför undervisningstiden. Detta vill vi bli bättre på, vi tror att vi kommer vinna mycket på att vara mer nära med eleverna. Vi har arbetat kontinuerligt med värdegrundsarbete varje vecka utifrån Olweus. För blivande årskurs 7 har vi haft tydliga rutiner innan skolstart. Nya elever har kommit till Emanuelskolan för att träffa sina nya klasskamrater och se sina nya lokaler. För att främja gruppens gemenskap vill vi göra någon aktivitet för blivande årskurs 7 när de börjar höstterminen. Vi tänker på att blanda våra elever från olika skolor. Elevens trygghet i fokus, både med kompisar och vuxna. Vi behöver utveckla allas lika talutrymme pojkar som flickor År 9 känner sig inte som en klass, oroligt för att vi delat gruppen, det finns ingen trygghet i gruppen. Många är helt utanför sin grupp vilket har påverkat gruppen. 23

24 9.5 Analys och nuläge Fritidshemmet inför 2015 På Emanuelskolan är just nu 229 barn inskrivna på fritidshemmet. De är fördelade på fyra avdelningar, f-1 Väst (58 barn), f-1 Öst (53 barn), 2-3 Väst/Öst (77 barn) och nord (41 barn). Under eftermiddagarna brukar vi vara i snitt cirka 150 barn på plats. Vår trivselenkät för fritidshemmen visar att 96 % av barnen på fritids trivs och känner sig trygga. Fritidshemsavdelningarna har mycket aktiviteter som barnen kan delta i och de är oftast välbesökta av barnen. Vi behöver utveckla att få med barnen i planering och utvärdering så att de ska känna sig ännu mer delaktiga. Våran nya planeringsmall ska hjälpa oss i det arbetet. Mellanmålssituationen är också ett utvecklingsområde. En del barn tycker det är högt ljud och en del spring. Vi ska tillsammans med köket hitta en modell som kan passa oss alla för att dämpa ljudet och få en trevligare matsituation. Förutom vår årliga fritidshemsenkät ska vi också göra sociogram på våra olika avdelningar för att säkerställa att vi inte har några barn som är ensamma på eftermiddagarna. 24

25 10. Övergripande mål och åtgärder Emanuelskolan Emanuelskolan ska ha ett gott socialt klimat där alla elever känner sig trygga Åtgärd Uppföljning Ansvarig Trygghetsteamet träffas November 2015 Rektor varannan vecka där främjande arbete är en stående punkt på dagordningen. En arbetsgrupp kommer November Rektor tillsammans med kurator att ta fram ett material som underlag för främjande arbete årskursvis. Trivselregler (bilaga 1) Juni Rektor i Trygghetsteamet Rutiner för mottagande och överlämnande, f-klass, åk 4 November Rektor i Skolutvecklingsgruppen och åk 7 (bilaga 2,3 och 4) Arbete enligt Olweus November och maj enligt Mentorer dokumenteras varje vecka (bilaga 5) Olweus revision Eleverna i F-6 erbjuds April och oktober Processledare fritidshemmet rastaktiviteter under lunchrasten. Elever i 7-9 har elevcafé där Regelbundet på elevråd. Rektor de kan handla fika till självkostnadspris, låna spel och hjälpa till. på ALM och i Trygghetsteamet. Nyckelpersoner i Trygghetsteamet ansvarar för elevråd och fritidsråd i respektive arbetslag där Trygghetsteamet 25

26 trygghet, trivsel och studiero alltid finns med på dagordningen. Alla arbetslag använder samma planeringsmall för April och Oktober Rektor i Skolutvecklingsgruppen undervisning där de övergripande målen i kap 1 och 2 tydligt skrivs fram Emanuelsskolans dag arrangeras vid varje Juni Nyckelperson trygghetsteamet Lag Syd vårtermins slut Fritidshemmets dag Maj Processledare fritids arrangeras i maj varje år Åtgärder Lag Väst Uppföljning Ansvarig Trygghetsgrupper där vi arbetar med Mig själv. Ansvariga för trygghetsgrupperna Vi har bestämt att arbeta utifrån barnkonventionen Undervisande lärare och förskollärare med olika material i de olika årskurserna, år F-1 tio små kompisböcker, 2:an med Blå mappen om barnkonventionen och i 3:an med Vem är du? Rastaktiviteter som vi ska presenterar inför rasterna för våra elever. Gemensamma aktiviteter som boklotteri, bokfest och utedagar. Elevråd och klassråd Nyckelperson trygghetsteamet Mentor Vi har en gemensam veckans förmåga i hela 26