HELGEÅN Med långtidsdiagram Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån

Transkript

1 HELGEÅN 11 Med långtidsdiagram Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån

2 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån Hans-Åke Ström Tel: E-post: Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning: Kontaktperson: ALcontrol AB Elisabet Hilding Elisabet Hilding Susanne Holmström Elisabet Hilding Tel: E-post: elisabet Omslagsfoto: Prästebodaån uppströms Delary, provtagningspunkt 166. (Foto: Marie Petersson, ALcontrol AB) Tryckt: 1-5-5

3 INNEHÅLL SAMMANFATTNING INLEDNING 4 RESULTAT 8 Lufttemperatur och nederbörd... 8 Vattenföring... 9 Alkalinitet och ph...1 Vattenfärg och grumlighet...1 Organiska ämnen och syretillstånd...13 Kvävetillstånd...14 Fosfortillstånd...16 Delavrinningsområden för transportberäkningar... Transporter av kväve, fosfor och organiskt material...18 Arealspecifik förlust... Metaller i vatten...4 Transport av metaller...5 Plankton...6 Påväxt kiselalger...7 Elfiske...8 Långtidsutvärdering...9 REFERENSER 68 Följande bilagor återfinns på den bifogade CD-skivan: BILAGA 1 - FYSIKALISKA OCH KEMISKA ANALYSRESULTAT BILAGA - METALLER I VATTEN BILAGA 3 - TRANSPORTER BILAGA 4 - METODIK...97 BILAGA 5 - ANALYSPARAMETRARNAS INNEBÖRD BILAGA 6 VÄXT- OCH DJURPLANKTON BILAGA 7 PÅVÄXT KISELALGER BILAGA 8 - BOTTENFAUNA BILAGA 9 - ELFISKE. 9 BILAGA 1 - KALKNING och KALKEFFEKTUPPFÖLJNING. 5

4 HELGEÅN 11 Sammanfattning SAMMANFATTNING Väder och vattenföring Osbys årsmedeltemperatur 11 (7,9 C) var 1,4 grader högre än normalt. Årsnederbörden var 78 mm, vilket var endast något större än normalt. Vattenföringen (5 m 3 /s) var i nivå med medelvattenföringen för åren (48,8 m 3 /s) och större än 1 (44 m 3 /s). Vattenkemi Under året uppmättes ph-värden lägre än 6, i Norra Möckeln, Målenån, Agunnarydsån nedströms Stammaderna, Drivån och Bivarödsån. Med undantag för jordbruksområdena i sydväst med relativt små avrinningsområden förekom höga till mycket höga halter av organiska ämnen (humus), vilket gjorde vattnet starkt färgat i stora delar av Helgeåns avrinningsområde. Syrefattigt tillstånd uppmättes i Råbelövssjöns bottenvatten och nästan syrefritt tillstånd i Finjasjöns bottenvatten efter den långa isläggningen. Även i utloppet ur Finjasjön och i Vinnöå för inloppet i Aralövssjön förelåg syrefattigt tillstånd i slutet av mars. Generellt var halterna av fosfor och kväve höga till mycket höga med en ökande trend längre ner i avrinningsområdet. Statusen med avseende på näringsämnen/eutrofiering bedömt utifrån fosforhalter, siktdjup och klorofyll samt växtplankton och bottenfauna redovisas i Tabell 1. Transporter och arealspecifika förluster Helgeån bidrog med bl.a. ca 31 ton organiska ämnen, 5 ton fosfor och 57 ton kväve till Hanöbukten under år 11. Den arealspecifika förlusten för hela avrinningsområdet bedömdes som måttligt hög för fosfor och måttligt hög till hög för kväve. Metaller i vatten Halterna var generellt låga till mycket låga. Plankton Finjasjön och Råbelövssjön bedömdes vara näringsrika sjöar. I augusti förekom blågröna alger i alla sjöarna. Största antalet blågröna alger påträffades i Finjasjön och Råbelövssjön. I Finjasjön förekom nio potentiellt toxiska blågröna algsläkten. Hjuldjuren dominerade djurplanktonsamhällena i alla sjöar både i maj och augusti. Djurplanktonsamhället i Råbelövssjön var mycket individrikt. Påväxt Statusklassningen med avseende på påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening var god i Bivarödsån före utloppet i Helgeån, i Femlingens utlopp och i Helgeån vid Långebro, medan Vinnöån före Araslövssjön visade måttlig status och övriga lokaler hög status. År 11 var 4F Vinnöån den enda lokal som hade alkaliska förhållanden, medan 11B Helgeån vid Flackarp, Bivarödsån före utloppet i Helgeån och Helgeån vid Långebro (Kristianstad) visade surhetsindexet nära neutrala förhållanden. Punkterna i Femlingens utlopp, Agunnarydsån nedströms Rydaholm och i Drivån nedströms Älmhults reningsverk hade måttligt sura förhållanden. I de två förstnämnda fallen låg dock indexvärdet relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. Bottenfauna Statusklassningen med avseende på eutrofiering var hög på nästan samtliga av de nio undersökta lokalerna. Undantaget var Vittskövleån, med måttlig status, vilket var bättre än året innan. Vid

5 HELGEÅN 11 Sammanfattning årets undersökning påträffades 18 ovanliga och skyddsvärda arter, varav tre rödlistade. Naturvärdena med avseende på bottenfaunan bedömdes som mycket höga på de två undersökta lokalerna i Mjöån och som höga vid lokalen i Almaån och i Helge ån vid lokal. Elfiske På grund av besvärliga förhållanden med höga vattenflöden och sent provfiske 11 blev fångsterna låga på alla lokaler. Under provfisket fångades dock tolv olika fiskarter: abborre, benlöja, bäcknejonöga, elritsa, färna, grönling, lake, lax, mört, sandkrypare, ål och öring. Dessutom fångades hybrider mellan lax och öring samt enstaka signalkräftor. Tabell 1. Klassning/expertbedömning av näringsstatus vid de undersökta lokalerna med utgångspunkt från fosfor, siktdjup, klorofyll, bottenfauna, påväxt och plankton. För fosfor, siktdjup och klorofyll baseras klassningen på data från H=Hög, G=God, M=Måttlig, O=Otillfredsställande och D=Dålig Provtagningspunkt Fosfor Siktdjup Klorofyll Botten- Påväxt Växtfauna plankton Femlingens utlopp M G Sågasnässjöns utlopp M Norra Möckeln G M ej G G Målenån, väg Liatorp-Ljungby G Agunnarydsån, nedstr. Rydaholms ARV M H Agunnarydsån, nedstr. Stammaderna M Agunnarydssjöns utlopp M Möckelns utlopp G H Prästebodaån, uppstr. Delary G Verumsån, före utfl i Helgeån G Drivån, nedstr. Älmhults ARV, väg 7 O H Osbysjön G O ej G G Helgeåns utlopp ur Osbysjön G Helgeån N Östanå vid Flackarp H Nöbbelöv, kvr-damm s om Broby ARV G Olingeån, i Gryt M Tormestorpsån nedstr. Sösdala O Tormestorpsån f inl. i Finjasjön M Finjasjön, botten O Finjasjön, ytan M M ej G D Svartevadsbäcken nedstr. Tyringe M Almaån. utlopp ur Finjasjön M Farstorpsån f. utl. i Almaån M Almaån, nedstr. Lillåns tillfl. M Almaån. före utfl. i Helgeån G H Bivarödsån,vid Hylta M Bivarödsån. före utfl. i Helgeån G G Helgeån. vid Torsebro H H Råbelövssjön, botten M Råbelövssjön, ytan M G ej G O Helgeån vid Långebro G Vinnöån. f inl. i Araslövssjön M M Hammarsjön H O G G Helgeån. nedstr. Hammarsjön G Vramsån, uppstr. Rickarum M H Lindebäck vid Ullarp D Vramsån vid Årröd H Vramsån, nedstr. Tollarps ARV O Vramsån. före utfl. i Helgeån G H Mjöån vid Åbjär H Mjöån, nedstr. Everöds ARV M H Vittskövleån, uppstr. ARV D M 3

6 HELGEÅN 11 Inledning INLEDNING På uppdrag av Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån utför ALcontrol AB recipientkontrollen i Helgeåns avrinningsområde sedan Föreliggande rapport är en sammanställning av resultaten från år 11 samt en flerårsutvärdering där längre tidsserier presenteras. Undersökningarna har utförts i enlighet med kontrollprogram fastställt den 18 mars 8 (Tabell 1 i Bilaga 4). År 11 omfattade programmet fysikaliska och kemiska vattenundersökningar, analyser av metaller i vatten samt undersökningar av plankton, påväxt, bottenfauna och fisk. Följande personer har deltagit i 11 års kontroll av Helgeån: Marie Petersson och Lars-Göran Karlsson, ALcontrol provtagning av vatten och plankton Gertrud Cronberg, Limnolog. inst. Lunds univ. artbestämning och utvärdering av plankton Martin Liungman, Medins Biologi AB provtagning av bottenfauna Anders Boström, Medins Biologi AB artbestämning och utvärdering av bottenfauna Ylva Meissner, Medins Biologi AB provtagning av påväxt Amelie Jarlman, Medins Biologi AB artbestämning och utvärdering av påväxt Mikael Svensson, MS Naturfakta elfiske, artbestämning och utvärdering av elfisket Tjänstemän vid länsstyrelser, kommuner och företag uppgifter om utsläpp till vatten och kalkningsinformation Håkan Olofsson, ALcontrol framställning av GIS-kartor Susanne Holmström, ALcontrol Linköping kvalitetsgranskning av rapport Elisabet Hilding, ALcontrol Linköping projektledning och rapportskrivning. Rapportens utformning I rapportens huvuddel presenteras resultaten för år 11 kortfattat. Analysresultat och metodik för vattenkemi är placerade i bilagor liksom en mer ingående presentation av de biologiska undersökningarna med metodik, artlistor och lokalbeskrivningar. Även månadsvisa transporter samt inrapporterade kalkmängder återfinns i bilagor. Avrinningsområdet Helgeån är Skånes största vattendrag med ett avrinningsområde på 4 75 km² (SCB, 8). Sina källflöden har ån i det myrrika urbergsområdet på sydsvenska höglandet, i trakten av Rydaholm i Jönköpings län och sjön Femlingen i Kronobergs län (Figur 1). Helgeåns avrinningsområde består av 55 % skog, 15 % åker, 7 % betesmark, 5 % vattenyta och 19 % övrig mark (SCB, 8). Skogsmarkerna är koncentrerade till avrinningsområdets norra del (norr om Broby/Hässleholm). Inslaget av myr- och andra sankmarker är störst norr om Osby. I den typen av terräng domineras de diffusa utsläppen av humösa (kolhaltiga) ämnen som vid vattenanalyserna ger höga färgtal och TOC-halter (totalt organiskt kol). Slättlandskapet i söder består huvudsakligen av jordbruksmark, där den diffusa belastningen framför allt består av kväve och fosfor. 4

7 HELGEÅN 11 Avrinningsområdet #Y &\ Provtagningslokaler Punktkällor Helgeåns huvudfåra 1 #Y #Y Vattendrag Tätorter Sjöar Hav 155 #Y #Y 167 Sankmark Skogsmark Öppen mark #Y 111 #Y#Y 19 #Y 17 #Y 166 Älmhult ARV &\ ÄLMHULT #Y 158 Killeberg ARV Hökön ARV #Y &\ &\ DSK 6CC #Y Emmaljunga Barnv.fabrik OSBY &\ 9 Vittsjö ARV #Y#Y &\ #Y &\ 11 6G #Y Osby ARV #Y 11B Emmaljunga ARV Östanå ARV &\ Hästveda ARV &\ &\ &\ Broby ARV&\ 1C Ä #Y #Y V 17 #Y 18B #Y #Y L K HÄSSLEHOLM &\ #Y #Y #Y BH #Y #Y AB &\ #Y 1E I Hässleholm ARV #Y C VK &\ 8B #Y #Y #Y #Y &\ B Sösdala ARV Figur 1. Helgeåns avrinningsområde med markanvändning, provtagningspunkter samt de större punktutsläppen som utgörs av kommunala avloppsreningsverk (ARV). Data med mark- Linderöd ARV 3A #Y &\ 3B &\ användning har tillhandahållits av länsstyrelserna i Skåne, Kronobergs och Jönköpings län. 3AB #Y #Y &\ #Y 3E Tollarp ARV Vinslöv ARV Rickarum ARV 33AA #Y 4F 7 #Y Knislinge ARV #Y &\ #Y 3A 3B 3AC #Y &\ #Y 3L #Y 3C 34 #Y &\ #Y Sibbhult ARV #Y 31 ÅHUS 14 #Y KRISTIANSTAD Kristianstad ARV Gärds Köpinge ARV Vittskövle ARV 5

8 HELGEÅN 11 Avrinningsområdet Föroreningsbelastande verksamheter Helgeån är recipient för 34 kommunala avloppsreningsverk, 8 industrianläggningar samt ett antal kommunala avfallstippar där miljöfarlig verksamhet bedrivs. I Tabell finns olika föroreningsbelastande verksamheters storlek, utsläppsmängder och deras recipient inom Helgeåns avrinningsområde redovisade. Figur 1 visar deras placering i förhållande till provtagningspunkterna. Totalt beräknas de kända punktutsläppen vara cirka 318 ton av kväve och cirka,5 ton av fosfor år 11. De största reningsverksutsläppen var: Kristianstad, 136 ton kväve, 1,1 ton fosfor Hässleholm, 54 ton kväve,, ton fosfor Älmhult, 3 ton kväve,,1 ton fosfor En direkt jämförelse mellan de kända punktkällornas totala bidrag av kväve och fosfor och den totala näringstransporten för Helgeån visar att punktkällornas bidrag är relativt litet. Av hela Helgeåns näringstransport kunde 1 % av kvävet och 5 % av fosforn härledas till punktutsläppen. Dessa siffror är dessutom en överskattning eftersom inte den naturliga självreningen räknats med. Trots att punktutsläppen utgör en så liten del av den totala näringstransporten i avrinningsområdet kan de spela en betydande roll i mindre vattendrag där påverkan från en punktkälla kan vara mycket stor. Två sådana exempel är Drivån nedströms Älmhults reningsverk och Tormestorpsån nedströms reningsverket i Sösdala. Effekten av ett utsläpp på recipienten beror till stor del på spädningsfaktorn d.v.s. utsläppets storlek i förhållande till flödet eller storleken på recipienten. I Drivån nedströms Älmhults reningsverk kombineras stora kväveutsläpp med ett litet flöde i recipienten. Detta ger extremt höga kvävehalter under lågflödesperioder. Flödet är ibland så lågt som <1 l/s och då utgör utsläppet från reningsverket en betydande andel av vattenföringen. Det är dessutom rimligt att anta att det mesta av kvävet från reningsverket föreligger som ammonium vilket kan orsaka syrebrist när det övergår till nitrat. Vid Osby reningsverk är förhållandet mellan tillflödet från reningsverket och flödet i recipienten betydligt bättre. Flödet vid Helgeåns inlopp i Osbysjön är så stort att spädningsfaktorn även vid lågflöde blir större än 1:3. Även omblandningsförhållanden kan ha stor betydelse. Vid utsläpp i sjöar och långsamrinnande vatten kan ibland utsläppsvatten, som är mycket saltrikt, sjunka ner till botten och täcka stora områden utan att omblandas. Markanvändningens betydelse för halter i vatten och för transporter är stor. I de flesta fall i Helgeån är det den faktorn som avgör hur vattenkvaliteten är. Detta diskuteras mer i avsnittet Transport och arealspecifik förlust. 6

9 HELGEÅN 11 Avrinningsområdet Tabell. Föroreningsbelastande verksamheter och utsläppsmängder inom Helgeåns avrinningsområde. A = avloppsreningsverk, AD = avloppsreningsverk inkl. dagvatten, I = industriella utsläpp, T = kommunala avfallstippar. P.p (provpunkt) avser närmast nedströms liggande provtagningspunkt Id Benämning Recipient P.p Skåne län Pers. Tot-N Tot-P ekvival. (ton/år) (ton/år) Kommentar A Kristianstad (CRV) Hammarsjön 3A 1767 * 136 1,1 A Bjärlöv Helgeå (n Aras.sjö) 7 181,71,1 A Gärds Köpinge Vramsån 3L 51,,6 A Linderöd Vramsån 3B 15 1,8,3 A Tollarp Vramsån 3E ,1, A Vittskövle Vittskövleån ,9,3 A Träne Ryabäcken Nedlagt A Rickarum Vramsån 3B 7,173,4 A Hässleholm, före våtmark Finjasjön K ,78 A Hässleholm, efter våtmark Finjasjön K - 54,4 filtrerat prov A Emmaljunga H. Ljungabäck 3,6,3 A Hästveda Lilla sjö Å 845 3,7,35 A Sösdala Tormestorpsån B 136 9,4,7 A Vinslöv Vinnöån 4C ,7,6 A Vittsjö Vittsjöån 6G 194 1,1,11 A Broby Blodbäck (Helgeå) ,7,1 A Knislinge Helgeå ,16 A Östanå Helgeå ***,4,1 A Sibbhult Sibbhultsån 1C 9 3,8, A Hökön Svartån 1C 15 -,7 Tot-N mäts ej A Killeberg Drivån ,51,157 A Osby Osbysjön ,4,14 A Visseltofta Lillån Tot-N och Tot-P mäts ej I Sve. Stärkelseprod. Fören. Vramsån I AB Skånebrännerierna I Emmaljunga Barnv.fabrik Sågmöllebäcken A Tjörnarp Tormestorpsån B ca 8 1,5,1 Kronobergs län AD Lönashult (infiltrering) ca AD Häradsbäck (liten bäck) 14S 9,7,1 AD Virestad Virestadssjön 17 13,7,6 AD Älmhult Drivån ,9,1 pe baserat på ink BOD7 AD Pjätteryd (biodammar) AD Delary Helgaån ,37,6 AD Göteryd (biodammar) AD Hallaryd Helgeån ,4,6 AD Agunnaryd Agunnarydsån ,55,37 AD Södra Ljunga Prästebodaån 166 1,359,4 T Äskya I LIC AB, Eneryda kommunalt avlopp I Gotthard Aluminium AB (dike) Möckeln I Möckelns Sågverk AB I Älmhults bruk Jönköpings län A Rydaholm före våtmark Agunnarydsån ,4,3 pe baserat på ink BOD7 A Rydaholm efter våtmark Agunnarydsån ,9,9 pe baserat på ink BOD7 I Horda Profil AB Totalt 318,5 * Till reningsverket i Kristianstad är pers. anslutna, men verket är dimensionerat för 5 PE. *** Osäkert siffermaterial 7

10 HELGEÅN 11 Resultat RESULTAT Figur. Vattnets kretslopp Lufttemperatur och nederbörd Helgeån ingår i vattnets kretslopp (Figur ). I kretsloppet kommer vatten från atmosfären till marken som nederbörd. Vattnet flödar sedan via vattendrag till havet. Från havet och andra ytor avdunstar vatten till atmosfären för att sedan åter falla ned som nederbörd. En del vatten magasineras i form av snö, is, grundvatten, ytvatten eller markvatten. Vid SMHI:s meteorologiska station i Osby var årsmedeltemperaturen 7,9 C, vilket var 1,4 grader varmare än normalt (d.v.s. medeltemperaturen ). De flesta månader hade högre medeltemperaturer än normalt (Figur 3). I april var månadsmedel 9,1 C, vilket var mer än fyra grader högre än normalt och nytt månadsmax-värde (det tidigare var 9,; uppmätt år 9). Även december var ovanligt varm (3,4 grader varmare än normalt). Endast i februari var det något svalare än normalt. I Sydsverige har nästan alla år fr.o.m varit varmare än normalt (endast 1996 och 1 har varit kallare än normalt) ( C) Lufttemperatur J F M A M J J A S O N D max min Figur 3. Månadsmedeltemperaturer år 11 vid SMHI:s klimatstation i Osby i jämförelse med medeltemperaturen för åren De streckade linjerna visar de högsta respektive lägsta värdena sedan mätningarna började. 8

11 HELGEÅN 11 Resultat År 11 var nederbörden vid SMHI:s meteorologiska station i Osby 78 mm, vilket är något mer än normalt (Figur 4 och Figur 5). Under hela sommaren maj-september samt under februari och december var nederbörden större än normalt. Under april och november föll dock endast en tredjedel av den förväntade nederbörden. (mm) 3 5 Nederbörd max min (mm) Årsnederbörd J F M A M J J A S O N D 4 Årsnederbörd max min Figur 4. Månadsnederbörden vid SMHI:s klimatstation i Osby 11 i jämförelse med normalperioden De streckade linjerna visar högsta respektive lägsta månadsmedelvärde sedan år 19. Figur 5. Årsnederbörden vid SMHI:s klimatstation i Osby i jämförelse med medelvärdet för åren De streckade linjerna visar det högsta respektive lägsta årsvärde under 19-talet. Vattenföring Vattenföringen år 11 vid de stationer där transporter beräknas med hjälp av S-HYPE- och vattenföringsstationer redovisas i Bilaga 3. I början på året var det mindre vatten i ån än normalt (d.v.s jämfört med veckomedelvattenföringen ; Figur 6). Det berodde på att det var kallt så nederbörden föll som snö och låg kvar som snö och is. I februari och mars-april var vattenföringen högre än normalt när snön smälte och det kom mer nederbörd som gav vårflod. Vattenföringen avtog sedan succesivt och var normalt låg under högsommaren och hösten till följd av stor avdunstning och växtupptag av vatten. Nederbörden i november var betydligt lägre än normalt vilket gav ovanligt låg vattenföring. I december föll däremot mer nederbörd och vattenföringen ökade, men var fortfarande lägre än normalt. Vattenföringen i Helgeån 11, beräknad som summan av medelvattenföringen i Helgeån nedströms Hammarsjön (31) och i Vramsån vid Klemmedshus (3L), var 5 m 3 /s. Detta är ungefär lika som medelvattenföringen för åren (48,8 m 3 /s) samt högre än år 9 och 1 (31 respektive 44 m 3 /s). 9

12 HELGEÅN 11 Resultat 1 (m 3 /s) 8 Vattenföring Veckomedelvattenföring 11 Veckomedelvattenföring Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 6. Veckomedelvattenföring 11 i Helgeån vid Hammarsjöns utlopp (31). Streckad linje visar medelflöde för perioden Alkalinitet och ph Samtliga fysikaliska och kemiska resultat redovisas i Bilaga 1. Under 11 uppmättes ph-värden som var mindre än 6, i Norra Möckeln (19) i februari samt i september i Målenån (167), Agunnarydsån nedströms Stammaderna (), Drivån (158) och i Bivarödsån (1C; Figur 7). De lägsta ph-värdena uppmättes generellt i senare delarna av februari och september som en följd av ökad vattenföring vid snösmältning respektive större nederbörd. Nederbörden är sur och vid stor nederbörd och/eller snösmältning hinner inte vattnet buffras och sjöarnas och vattendragens motståndskraft mot försurning (alkalinitet) minskar till så låga nivåer att ph-värdet minskar. 8,5 8, ph 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, 14 Femlingens utl. 17 Sågasnässjöns utl. 19 Norra Möckeln 167 Målenån, väg 1 Agunnarydsån, ned. Agunnarydsån, ned. 155 Agunnarydssjöns 111 Möckelns utlopp 166 Prästebodaån, upp. 6G Verumsån, före utfl. 158 Drivån, nedstr. 9 Osbysjön 11 Helgeåns utl. Osbysjön 17 Nöbbelöv, kvr-damm 18B Olingeån, i Gryt B Tormestorpsån ned. C Tormestorpsån f inl. Kb Finjasjön, botten Ky Finjasjön, ytan I Svartevadsbäck. L Almaån. Utl. Finjasjön V Farstorpsån f. utl. Ä Almaån, ned. Lillåns AB Almaån. f. utfl. 1C Bivarödsån,vid Hylta 1E Bivarödsån. f. utfl. Helgeån vid Torsebro 8Bb Råbelövssjön, botten 8By Råbelövssjön, ytan 4F Vinnöån. f inl. 3A Hammarsjön 31 Helgeån ned. 3A Vramsån, upp. 3B Lindebäck vid Ullarp 3E Vramsån, ned. 3L Vramsån. f. utfl. i 33C Mjöån, ned. 34 Vittskövleån, upp. ARV 6CCSågmöllebäcken, Figur 7. Årslägsta ph-värden (staplar) i samtliga stationer i recipientkontrollen i Helgeån år 11. När ph-värdet minskar under 6 (den heldragna linjen) finns risk för biologiska skador. Årslägsta värden jämförs med "normala" värden den närmast föregående sexårsperioden (medelvärden av årslägsta värden - horisiontella streck- samt högsta respektive lägsta årslägsta värde - vertikala streck. 1

13 HELGEÅN 11 Resultat I Figur 8 illustreras årslägsta värden av alkalinitet (vattnets förmåga att motstå surt nedfall) i avrinningsområdet med data från både recipientkontrollen och länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning. Många av de lägsta värdena härstammar från okalkade referensvatten och provtagningspunkter förlagda strax uppströms doserare. Mönstret är dock tydligt med sämre försurningsstatus i avrinningsområdets övre delar och betydligt bättre längre söderut där de stora inslagen av jordbruksmark och kalkrika jordarter gör att det sura nedfallet neutraliseras (Figur 7). Figur 8. Buffringsförmågan i Helgeåns avrinningsområde presenterat som årslägsta värden av alkalinitet från länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning och från recipientkontrollen

14 HELGEÅN 11 Resultat Vattenfärg och grumlighet Vattnets färg är ett mått på mängden löst organiskt material i vattnet, exempelvis humusämnen, samt metallerna järn och mangan. Grumlighet eller turbiditet orsakas av olösta organiska och oorganiska ämnen (partiklar) i vattnet. Samtliga analysresultat finns i Bilaga 1. Vattnet var mest färgat i norra delen av avrinningsområdet, medan grumligheten var störst i de södra jordbrukspåverkade delarna (Tabell 3). Vattenfärgen har ökat generellt i den södra halvan av Sverige den senaste 3-årsperioden. Förklaringen till detta är troligen samverkande effekter av markavvattning, förskogning av åker- och betesmark, varmare och blötare väder, skogsmarksdikningar m.m. Det kan även bero på minskat nedfall av surt regn som ökat ph-värdet i jorden och som i sin tur leder till att humus binds svagare till jordpartiklar och lättare sköljs ut. Tabell 3. Årsmedelvärden av vattenfärg (mg Pt/l) och grumlighet (FNU) i Helgeån 11. Värden har klassats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Sjöar och Vattendrag, Rapport 4913, 1999 Nummer Provtagningspunkt Grumlighet (FNU) Vattenfärg (mgpt/l) Femlingens utl. 5, Sågasnässjöns utl. 5, Norra Möckeln, Målenån, väg Liatorp-Ljungby 4, Agunnarydsån, ned. Rydaholms ARV 5,5 8 Agunnarydsån, ned. Stammaderna 5, Agunnarydssjöns utlopp 4, Möckelns utlopp, Prästebodaån, upp. Delary,5 38 6G 6G Verumsån, före utfl. Helgeån 4, Drivån, nedstr. Älmhults ARV 1, 9 9 Osbysjön 6, Helgeåns utl. Osbysjön 3, Nöbbelöv, kvr-damm S Broby ARV 3, B 18B Olingeån, i Gryt 5, 145 B B Tormestorpsån ned. Sösdala 3,7 63 C C Tormestorpsån f inl. Finjasjön,8 94 Kb Kb Finjasjön, botten 6,6 63 Ky Ky Finjasjön, ytan 8,9 76 I I Svartevadsbäck. ned. Tyr. 6,5 1 L L Almaån. Utl. Finjasjön 4,1 7 V V Farstorpsån f. utl. Almaån 13,5 7 Ä Ä Almaån, ned. Lillåns tillfl. 7,3 173 AB AB Almaån. f. utfl. Helgeån 6, C 1C Bivarödsån,vid Hylta 11, E 1E Bivarödsån. f. utfl. Helgeån 6,7 358 Helgeån vid Torsebro 4,6 8Bb 8Bb Råbelövssjön, botten 3,6 19 8By 8By Råbelövssjön, ytan 3,7 4F 4F Vinnöån. f inl. Araslövssjön 1,7 7 3A 3A Hammarsjön 5, Helgeån ned. Hammarsjön 6,5 31 3A 3A Vramsån, upp. Rickarum 4, B 3B Lindebäck vid Ullarp 6,9 91 3E 3E Vramsån, ned. Tollarps ARV,6 7 3L 3L Vramsån. f. utfl. i Helgeån, 9 33C 33C Mjöån, ned. Everöds ARV, Vittskövleån, upp. ARV,6 5 Bedömning grumlighet Bedömning vattenfärg Klass Benämning Klass Benämning 1 Ej eller obetydligt grumligt vatten 1 Ej eller obetydligt färgat vatten Svagt grumligt vatten Svagt färgat vatten 3 Måttligt grumligt vatten 3 Måttligt färgat vatten 4 Betydligt grumligt vatten 4 Betydligt färgat vatten 5 Starkt grumligt vatten 5 Starkt färgat vatten 1

15 HELGEÅN 11 Resultat Organiska ämnen och syretillstånd Höga halter organiska ämnen (TOC) kan leda till dåliga syreförhållanden om nedbrytningsaktiviteten är hög och syresättningen av vattnet är låg. Med undantag för jordbruksområdena i söder med relativt små avrinningsområden förekom höga till mycket höga halter av organiska ämnen (humus), vilket gjorde vattnet starkt färgat i stora delar av Helgeåns avrinningsområde. Detta beror på inverkan från skog- och myrmark i kombination med hög vattenföring och liten andel sjöar. Sjöar fungerar som renings- och klarningsbassänger genom att humusämnena sjunker till botten. Figur 1 visar årsmedelhalter av organiskt material (TOC). Halterna av organiskt material följde mönstret från tidigare år med högst halter i de norra delarna och i Bivarödsåns båda punkter. Nästan syrefritt tillstånd uppmättes i bottenvattnet i Finjasjön ( Kb) i februari. Syrefattigt tillstånd uppmättes i Almaåns utlopp ur Finjasjön ( L), Vinnöån före inloppet till Aralövssjön samt i bottenvattnet i Råbelövssjöns (8Bb) i mars. Svagt syretillstånd uppmättes i Verumsån före utflödet i Helgeån (6G). För övrigt var syretillståndet måttligt syrerikt till syrerikt i hela avrinningsområdet (Figur 9). Figur 9. Årslägsta syrehalter under 11 i Helgeåns avrinningsområde TOC (mg/l) c 14 Femlingens utl. 17 Sågasnässjöns 19 Norra Möckeln 167 Målenån, väg 1 Agunnarydsån, Agunnarydsån, Möckelns utlopp 166 Prästebodaån, 6G Verumsån, före 158 Drivån, nedstr. 9 Osbysjön 11 Helgeåns utl. 17 Nöbbelöv, kvr- 18B Olingeån, i Gryt B Tormestorpsån C Tormestorpsån Kb Finjasjön, botten Ky Finjasjön, ytan I Svartevadsbäck. L Almaån. Utl. V Farstorpsån f. Ä Almaån, ned. AB Almaån. f. utfl. 1C Bivarödsån,vid 1E Bivarödsån. f. Helgeån vid 8Bb Råbelövssjön, 8By Råbelövssjön, 4F Vinnöån. f inl. 3A Hammarsjön 31 Helgeån ned. 3A Vramsån, upp. 3B Lindebäck vid 3E Vramsån, ned. 3L Vramsån. f. utfl. 33C Mjöån, ned. 34 Vittskövleån, upp. 6CCSågmöllebäcke Figur 1. Årsmedelhalter (mg/l) av organiska ämnen (TOC; staplar) i samtliga stationer i Helgeåns avrinningsområde år 11. Heldragna linjer markerar gräns mellan måttlig hög, hög och mycket hög halt. Årsmedelvärden jämförs med normala värden, d.v.s. medelvärden (horisontella streck) samt högsta respektive lägsta årsmedel (vertikala streck) närmast föregående sexårsperiod.. 13

16 HELGEÅN 11 Resultat Kvävetillstånd I den jordbruksdominerade södra delen av avrinningsområdet var halterna av kväve generellt höga och ökade till mycket höga (Figur 11 och Figur 1). Kvävehalterna var tidvis extremt höga i Vinnöån (4 F) samt i Vittskölveån (34) och i Drivån nedströms Älmhults avloppsreningsverk (158). I de två sistnämnda stationerna bedömdes årsmedelhalterna av kväve som extremt höga. I Drivån nedströms Älmhults reningsverk (158) är det vanligt att halterna blir extremt höga i samband med låg vattenföring, vilket koncentrerar halterna. Ammoniumkväve och nitrat-nitritkväve analyseras bara på de stationer som ligger i anslutning till reningsverk. I Figur 11 visas totalkvävehalten och övriga kvävefraktioner. Generellt uppmättes låga årsmedelhalter av ammoniumkväve. Mycket hög halt av ammoniumkväve förekom dock i Agunnarydsån nedströms Rydaholms avloppsreningsverk (1) där ungefär hälften av kvävet förelåg som ammoniumkväve och i Drivån nedströms Älmhults avloppsreningsverk (158). Hög halt ammoniumkväve förekom i Tormestorpsån nedströms Sösdala avloppsreningsverk motsvarande % av totalhalten kväve. Ammonium omvandlas till nitrat genom en syretärande process. Om man luftar utgående, renat avloppsvatten genom att blåsa luft i uppsamlingsbassänger kan mycket av ammoniumkvävet övergå i nitratkväve innan det når recipienten. Anläggande av våtmarker kan också minska den totala mängden kväve som når recipienten. µg/l Nitrat-nitrit Övrigt kväve Ammoniumkväve Övrigt kväve + ammoniumkväve G B B C Kb Ky I L V Ä AB 1C 1E 8Bb 8By 4F 3A 31 3A 3B 3E 3L 33C 34 Figur 11. Årsmedelhalter av totalkväve i Helgeåns avrinningsområde år 11 varav ammoniumkväve (grå staplar), nitrat-nitritkväve och övrigt kväve utgör olika fraktioner. Ammoniumkväve analyseras inte på alla stationer. 14

17 HELGEÅN 11 Resultat Figur 1. Årsmedelhalter av totalkväve i Helgeåns avrinningsområde år

18 HELGEÅN 11 Resultat Fosfortillstånd Årsmedelhalterna av totalfosfor bedömdes som mycket höga i Drivån nedströms Älmhults avloppsreningsverk (158), i Vinnöån före inloppet i Araslövssjön (4 F) och i Vittskövleån uppströms avloppsreningsverket (34). I övriga punkter var halterna måttligt höga till höga (Figur 13 och Figur 14). Statusen med avseende på näringsämnen/eutrofiering bedömt utifrån fosforhalter under åren 9-11 framgår av Tabell 1, s. 3. Otillfredsställande status förekom i Drivån nedströms Älmhults avloppsreningsverk (158), i Tormestorpsån nedströms Sösdala (B) och i Vramsån nedströms Tollarps avloppsreningsverk (3E). Statusen i Lindebäck vid Ullarp (3B) och i Vittskövleån uppströms avloppsreningevreket (34) var dålig. Tidvis uppmättes extremt höga fosforhalter på några provtagningspunkter tillsammans med förhöjda värden av TOC, färg och grumlighet. Fosfor är ofta till stor del partikelbundet. Stor nederbörd med höga flöden och även stark vind kan föra med sig fosforrikt erosionsmaterial till vattendragen. Under somrarna och 6 förekom kraftigt fosforläckage från Råbelövssjöns sediment p.g.a. syrebrist. Detta har inte observerats de senaste åren. Precis som för kväve var fosforhalterna högre i jordbruksbygderna än vad de var i skogs- eller mellanbygden (Figur 14). Reningsverken bidrar olika mycket beroende på dess effektivitet och utsläppsvolymer. Den huvudsakliga källan var dock läckage från åkermark. För att minska utsläppen av kväve och fosfor i jordbruksmark kan kantzoner och våtmarker anläggs i anslutning till vattendraget om inte grödornas upptag bättre kan komma i nivå med gödselgivan. Våtmarken vid reningsverket i Hässleholm (Magle våtmark) visar hur viktigt det är att vattnet får stanna upp varvid självrenande processer som sedimentering, upptag i vegetationen och denitrifikationen (kväverening) kan ske. Om inte dessa processer kan ske, vilket är fallet i rätade, rensade vattendrag utan kantzoner och våtmarker, för vattnet med sig mycket av näringen ut till havet där detta överskott gör skada. Under år 11 var transporten kväve in i våtmarken vid Hässleholms reningsverk 71 ton och transporten ut ur densamma 54 ton. Detta ger en reningseffekt på cirka 5 %. För fosfor var siffrorna 73 kilo in och kilo ut, vilket ger en reduktion på cirka 7 %. 1 Totalf osf or (µg/l) Femlingens utl. 17 Sågasnässjöns 19 Norra Möckeln 167 Målenån, väg 1 Agunnarydsån, Agunnarydsån, Möckelns utlopp 166 Prästebodaån, 6G Verumsån, före 158 Drivån, nedstr. 9 Osbysjön 11 Helgeåns utl. 17 Nöbbelöv, kvr- 18B Olingeån, i Gryt B Tormestorpsån C Tormestorpsån Kb Finjasjön, botten Ky Finjasjön, ytan I Svartevadsbäck. L Almaån. Utl. V Farstorpsån f. Ä Almaån, ned. AB Almaån. f. utfl. 1C Bivarödsån,vid 1E Bivarödsån. f. Helgeån vid 8Bb Råbelövssjön, 8By Råbelövssjön, 4F Vinnöån. f inl. 3A Hammarsjön 31 Helgeån ned. 3A Vramsån, upp. 3B Lindebäck vid 3E Vramsån, ned. 3L Vramsån. f. utfl. 33C Mjöån, ned. 34 Vittskövleån, upp. 6CCSågmöllebäcke Figur 13. Årsmedelhalter (µg/l) av totalfosfor (staplar) i Helgeåns avrinningsområde under år 11. Årsmedelvärden jämförs med normala värden, d.v.s. medelvärden (horisontella streck) samt högsta respektive lägsta årsmedel (vertikala streck) närmast föregående sexårsperiod. 16

19 HELGEÅN 11 Resultat Figur 14. Årsmedelhalter av totalfosfor i Helgeåns avrinningsområde under år

20 HELGEÅN 11 Resultat Transporter av kväve, fosfor och organiskt material Beräkningar av transporter och arealspecifika förluster har gjorts för åtta punkter i avrinningsområdet, fyra punkter i huvudfåran och fyra biflöden. Varje punkt representerar ett delavrinningsområde som beskrivs i Figur 17 och i figurens efterföljande texter. Månadsvisa transportberäkningar finns redovisade i Bilaga 3. Huvudfåran Resultaten från huvudfåran visar hur mängderna kväve, fosfor och organiskt material ökar med avståndet från källflödena. Flödet ökar längre nedströms, vilket ger större mängder totalt, men även ökande fosfor- och kvävehalter i huvudfåran bidrar. Från Möckelns utlopp (111) till punkten nedströms Hammarsjön (31) ökar fosfor- och TOCtransporterna cirka fyra-fem gånger, medan kvävetransporten ökar cirka nio gånger på samma sträcka. Biflödena Almaån (AB), som är det största av de fyra biflödena, bidrog med mest närsalter (Figur 17). Jämfört med föregående år var samtliga transporter av fosfor, kväve och TOC större i alla stationer. Bivarödsån var det biflöde som transporterade minst mängd närsalter,,1ton fosfor respektive 18 ton kväve. Trend Under en längre tidsperiod (198-11) finns en tydlig tendens till minskade transporter av fosfor och kväve från Helgeån till havet, beräknad som summan av transporten vid 31 och 3L (Figur 15 och Figur 16). Fosfor- och kvävetransporterna från Helgeån ut i Hanöbukten var 5 respektive 57 ton år 11. Transporten av organiska ämnen (TOC) blev ungefär 3 9 ton. Detta var 5 ton mer än föregående års transport och 1 ton mer än under år 9. (ton) 1 Fosfortransport till Hanöbukten (m3/s) 8 (ton) 5 Kvävetransport till Hanöbukten (m3/s) Figur 15. Årstransport av totalfosfor (ton) från Helgeån till Hanöbukten (staplar) i relation till årsmedelvattenföringen (linje). Den tunna streckade linjen visar trenden för vattenföring och den tjocka streckade visar transporttrenden för fosfor. Figur 16. Årstransport av totalkväve (ton) från Helgeån till Hanöbukten (staplar) i relation till årsmedelvattenföringen (linje). Den tunna streckade linjen visar trenden för vattenföring och den tjocka streckade visar transporttrenden för kväve. 18

21 HELGEÅN 11 Resultat Fosfortransport (ton/år) Kvävetransport (ton/år) TOC transport (ton/år) Flöde = årsmedelflöde (m 3 /s) 111 Möckelns utlopp 8,5 35 Flöde: 11,6 m 3 /s 7717 # ÄLMHULT Flöde: 6,3 m 3 /s 11 Osbysjöns utlopp AB Almaån # OSBY E Bivarödsån 186 Flöde:, m 3 /s, , Flöde: 11, m 3 /s HÄSSLEHOLM # # Helgeån vid Torsebro Flöde: 38,9 m 3 /s # 4F Vinnöån # KRISTIANSTAD , Flöde: 1,7 m 3 /s # # ÅHUS 44 3L Vramsån 165 5,6 41 Flöde:4,5 m 3 /s 1 31 Helgeån ned Hammarsjön Flöde: 45,6 m 3 /s 88 Figur 17. Beräknade transportmängder av fosfor, kväve och organiska ämnen (TOC) i mynningspunkterna för de åtta delavrinningsområdena i Helgeån år 11. Flöde avser årsmedelflöde. 19

22 HELGEÅN 11 Resultat Delavrinningsområden för transportberäkningar Beräkningar av transporter och arealspecifika förluster har gjorts fyra punkter i huvudfåran och fyra biflöden. Varje punkt representerar ett delavrinningsområde som beskrivs nedan. Möckeln Delavrinningsområdets storlek är vid Möckelns utlopp 16 km. 11 % utgörs av sjöar och 68 % av skog. Större biflöden är Agunnarydsån och Målenån. Mal, som är den enda fridlysta fiskarten i Sverige, fångas regelbundet i Möckeln och antas finnas upp till Ryssbysjön. I Övden och Tuvesjön finns flodkräfta. Belastningen från kända punktutsläpp uppgick år 11 till cirka sex ton kväve och cirka 85 kilo fosfor, varav Rydaholms ARV bidrog med knappt fyra ton kväve respektive nio kilo fosfor. Skogslandskapet Möckeln-Osbysjön Delavrinningsområdets storlek är 113 km. Cirka 9 % utgörs av sjöar och 67 % av skog. Större biflöden är Prästebodaån, Verumsån och Drivån. Mal finns med säkerhet från Möckeln och ner till Derlarydsmagasinet. Färna, som är en rödlistad karpfisk, finns tillsammans med öring i de strömmande och forsande partierna i hela områdets huvudfåra. Sandkryparen finns vid Skåparyd och i biflödet vid Hallaryd och flodkräfta finns bl.a. i Vissjön. Tjockskalig målarmussla, som är rödlistad, har påträffats i huvudfåran vid Skåparyd och vid Gustavsfors. Belastningen från kända punktutsläpp uppgick 11 till cirka 56 ton kväve och cirka 5 kilo fosfor. Älmhults ARV och Osby reningsverk bidrog med de största mängderna kväve (cirka 3 respektive ton) och fosfor (cirka 1 respektive 14 kilo). Utsläppen från Älmhults reningsverk var ungefär dubbelt så stort som år 1. Blandlandskapet Osbysjön-Torsebro De största biflödena är Bivarödsån och Almaån som behandlas som egna avsnitt (se nedan). Här simmar grönling, sandkrypare, öring och sedan 1999 även enstaka malar. En fisktrappa finns anlagd vid kraftverket i Torsebro, främst för laxens och öringens vandring. Laxbeståndet är mycket svagt och kan knappast betraktas som självreproducerande. Belastningen från kända punktutsläpp uppgår till cirka 37 ton kväve och cirka 31 kilo fosfor, exklusive belastningen från Almaån och Bivarödsån. Knislinge ARV är den största enskilda källan med cirka 5 ton kväve respektive 16 kilo fosfor. Jordbrukslandskapet Torsebro-Hammarsjön/Vramsån Denna del av huvudfåran ingår i Kristianstad vattenrike. Vramsån och Vinnöån är de största biflödena och redovisas i egna avsnitt. Fisk- och fågelfaunan är mycket artrik. Återintroduktionen av mal i Helgeån 1999 verkar ha lyckats bra så långt, då ett flertal malar fångats under 1, och 3. Malen är fridlyst varför samtliga malar släpptes åter i ån. Under 6 planterades ytterligare tre malar in för att förstärka den genetiska variationen bland Helgeåns malar. Tillsammans med rapporter om sportfiskefångster tyder detta på att de naturligt reproducerande malarna nu har spridit sig över större områden i Helgeåns nedre lopp. Belastningen från kända punktutsläpp uppgår till cirka 137 ton kväve och 1, ton fosfor. Förutom biflödenas bidrag är Kristianstads ARV den största enskilda källan med cirka 136 ton kväve och 1,1 ton fosfor.

23 HELGEÅN 11 Resultat Almaån Almaån är avrinningsområdets största biflöde och avvattnar bl.a. Finjasjön och Lursjön. Delavrinningsområdet är 883 km varav % utgörs av sjöar och 59 % av skog. En del av Helgeåns fåtaliga laxar leker i Almaån dit även havsöringen söker sig. Två fiskvägar i form av omlöpen anlades 1999 vid Spånga och Brittedal för att återigen ge vandringsfisken tillträde till sina tidigare utbredningsområden. Grönling och lax är rödlistade fiskarter som finner sin hemvist i Almaån. Belastningen från kända punktutsläpp uppgår till cirka 65 ton kväve och 6 kilo fosfor Hässleholms ARV utgjorde den största enskilda källan med 54 ton kväve och 4 kilo fosfor. För att minska fosforbelastningen på Finjasjön och kvävetillförseln till Hanöbukten anlades under mitten av 199-talet Magle våtmark för efterbehandling av det renade avloppsvattnet från Hässleholms reningsverk. En åtgärd som inte bara inneburit en betydande förbättring av vattenkvaliteten utan också har fungerat som en landskapsvårdande åtgärd. Vinnöån Området är 197 km stort och utgörs till 43 % av skogsmark. Vinnöån som är ett mycket närsaltsbelastat vattendrag med tidvis extremt höga kvävehalter, mynnar i Araslövssjön. Belastningen från kända punktutsläpp (Vinslövs ARV) uppgick år 11 till cirka nio ton kväve samt 6 kilo fosfor. I Vinnöån är det intensiva jordbruket den största källan till de höga närsaltsbelastningarna av ån. Med avrinningsområdets högsta arealspecifika förluster av kväve och fosfor, tillsammans med Vramsån, är det här åtgärder mot närsaltsförluster från jordbruksmarken skulle ge störst effekter. Även i detta biflöde förekommer grönling. Vramsån Delavrinningsområdet är 375 km, varav 48 % är skog och 11 % sjö. Liksom i Almaån vandrar Helgeåns laxar tillsammans med havsöringen upp i Vramsån för lek. Grönling finns också i Vramsån. Belastningen från kända punktutsläpp uppgick 11 till cirka åtta ton kväve och 8 kilo fosfor. Tollarps ARV och Gärds Köpinge ARV var de största enskilda kvävekällorna med fyra respektive två ton. Linderöds ARV bidrog med mest fosfor, 3 kilo. Bivarödsån Detta är det enda av de fyra biflödena som inte räknas som en typisk jordbrukså utan mer som ett våtmarksflöde. Området är 43 km, varav 75 % skog och % sjö. De övre delarna av avrinningsområdet är rika på våtmarker, medan den sista delen före inflödet i Helgeån rinner genom jordbruksmarker. Belastningen från kända punktutsläpp uppgick under år 11 till cirka tre ton kväve samt 3 kg fosfor. Sibbhults reningsverk bidrog med så gott som allt kväve, (3,3 ton) och fosfor ( kg). Även i detta biflöde är grönlingen en vanlig fisk. 1

24 HELGEÅN 11 Resultat Arealspecifik förlust Samtliga data för arealspecifik förlust finns redovisade i Bilaga 3. Den arealspecifika förlusten (kg/ha, år) av fosfor och kväve har erhållits utifrån beräknade transportdata och respektive punkts avrinningsområdesareal. För punkterna Helgeån nedströms Hammarsjön (31) samt Vramsån före utflödet i Helgeån (3L) har veckovisa vattenprover blandats flödesproportionellt till månadsprover för att ge ett mer precist värde på transport och förluster. I övriga punkter har ett prov per månad fått representera hela månaden. Värdena från de proven har interpolerats mot flödesdata för att ge bättre dygnsvärden. De arealspecifika förlusterna av fosfor bedömdes generellt som måttligt höga år 11 (Figur 18). Tidigare år har förlusten generellt varit låg till måttligt höga och hög i Vinnöån (4F). Den arealspecifika förlusten av kväve var lägst från skogsområdena. Den bedömdes som måttligt hög i Möckelns utlopp och Helgeåns utlopp ur Osbysjön. I övriga områden bedömdes kväveförlusterna som höga. Vinnöån stod för klart lägst förluster av organiskt material (TOC) under 11, cirka 7 kg/ha*år. Mest bidrog området norr om Torsebro med cirka 113 kg/ha*år (Figur 18). Det är stora skillnader i förluster från skogs- jämfört med jordbruksmark. Kväveförlusterna från jordbruksmark är i Sverige i genomsnitt cirka 17 kg/ha, år samt för skogsmark,5-3 kg/ha, år. För fosfor är motsvarande siffror cirka,4 kg/ha, år från jordbruksmark och,4-,1 kg/ha, år från skogsmark (Naturvårdsverket 1993). Den arealspecifika förlusten för hela Helgeåns avrinningsområde bedöms som hög för kväve och låg för fosfor. (Denna bedömning utgår endast från 11-års resultat.) Jämfört med Skräbeån och Ronnebyån, som också mynnar i Hanöbukten, har Helgeån betydligt högre förluster (Tabell 4). En högre andel jordbruksmark är troligen den främsta orsaken till detta. Tabell 4. Arealspecifik förlust (kg/ha, år) från jämförbara avrinningsområden år 11 Avrinningsområde Kväve Fosfor Helgeån 5,7,11 Skräbeån 1,9, Ronnebyån,7,7 Bräkneån 3,4,7 Viskan 6,9,3

25 HELGEÅN 11 Resultat Arealspecifik förlust (kg/ha, år) Fosfor Kväve TOC 111 Möckelns utlopp #,8 3, 75 ÄLMHULT OSBY 11 Osbysjöns utlopp #,9 3,6 84 AB Almaån,14 8,7 68 HÄSSLEHOLM # # #,9 4,7 9 1E Bivarödsån # KRISTIANSTAD Helgeån vid Torsebro 4F Vinnöån # # ÅHUS,15 7, 113,14 11,5 7,11 5, 69 3L Vramsån,15 1, Helgeån nedströms Hammarsjön Figur 18. Beräknad arealspecifik förlust för de åtta delavrinningsområdena i Helgeån år 11. 3

26 HELGEÅN 11 Resultat Metaller i vatten Samtliga analysresultat för metaller i vatten redovisas i Bilaga. Metaller är ett naturligt inslag i vatten, men när halterna blir för höga kan de bli skadliga för vattenlevande organismer. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) relaterar till riskerna för biologiska effekter: Mycket låga halter: Ingen eller mycket små risker för biologiska effekter. Låga halter: Små risker för biologiska effekter. Måttligt höga halter: Påverkan på arter eller artgruppers reproduktion eller överlevnad kan förekomma. Höga eller mycket höga halter: Ökande risker för biologiska effekter redan vid kort exponering. Årsmedelhalter av metaller i vatten redovisas i Tabell 5. De färgade cellerna visar de metaller som är upptagna i Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913). Medelhalterna av metallerna bedömdes som låga till mycket låga på samtliga stationer. År 11 överskreds inga gränsvärden eller miljökvalitetsnormer för metaller i vatten som anges i Naturvårdsverkets rapporter Förslag till gränsvärden för särskilt förorenande ämnen (8a; gäller krom, zink och koppar) och Övervakning av prioriterade miljöfarliga ämnen listade i Ramdirektivet för vatten (8b; gäller kadmium, bly, kvicksilver och nickel). Tabell 5. Årsmedelhalter av analyserade metaller under 11. Klassificering enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913). Ofärgade kolumner är ej klassindelade för det finns ingen indelning för dem PROVPUNKT Nr. Al As Ba Pb Cd Co Cr Cu Hg Ni Sr Zn - µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l µg/l µg/l µg/l Möckelns utlopp 111 5,54 3,89,,35,4 1,3 <5,81 7 4, Osbysjöns utlopp 11 5,56 5,94,3,4,39 1, <5,96 9 5,4 Almaån. före utfl i Helgeån AB 139,47 7,39,3,48,34 1,4 <5 1,3 71 4,8 Bivarödsån. före utfl i Helgeån 1E 435,88 7,96,5 1,4,7 1,6 <5 1,39 6 8,3 Helgeån. vid Torsebro 5,55 5,79,3,48,41 1, <5, , Vinnöån. f inl i Araslövssjön 4F 58,7 38,38,3,4,4 1,9 <5 1,4 3 5,4 Helgeån. nedstr. Hammarsjön 31 17,55 3,67,,36,4 1,3 <5 1, 57 4,9 Vramsån. före utfl i Helgeån 3L 57,71 6,17,,13,1 1,4 <5, , Benämning Färg Klass Mycket låga halter 1 Låga halter Måttligt höga halter 3 Höga halter 4 Mycket höga halter 5 4

27 HELGEÅN 11 Resultat Tabell 6. Statusklassning år 11 enligt Naturvårdsverket (8a och 8b) PROVPUNKT Nr. Pb Cd Cr Cu Hg Ni Zn - Möckelns utlopp 111 U U U U U U U Osbysjöns utlopp 11 U U U U U U U Almaån. före utfl i Helgeån AB U U U U U U U Bivarödsån. före utfl i Helgeån 1E U U U U U U U Helgeån. vid Torsebro U U U U U U U Vinnöån. f inl i Araslövssjön 4F U U U U U U U Helgeån. nedstr. Hammarsjön 31 U U U U U U U Vramsån. före utfl i Helgeån 3L U U U U U U U U = Underskrider Ö = Överskrider Transport av metaller I Tabell 7 redovisas årstransporter av metaller i vatten från de provtagningspunkter där transporter beräknas. I Bilaga 3 redovisas samtliga data för transport av metaller månadsvis. Av de undersökta metallerna var transporten till havet störst av aluminium (331 ton). Därefter följde strontium (94 ton) och barium (37 ton). Tabell 7. Årstransporter (ton) av metaller i Helgeån år 11 4F 31 3L AB 111 1E L Vinnöån Helgeån Vramsån Almaån Helgeån Möckelns BivarödsånOsbysjöns Helgeån Metall före infl.i ned. Ham- före infl.i före infl.i vid utlopp före infl.i utlopp totalt Araslövssjönmarsjön Helgeån Helgeån Torsebro Helgeån Al , As,9,7,89,15,6,19,5,43,79 Ba 1,8 33, 3,6 9,4 3,3 9, 1,7,7 37 Cd,1,3,,11,4,1,3,3,4 Co,,5,,18,58,16,8,35,54 Cr,,55,3,13,51,15,5,33,59 Cu,9 1,69,,5 1,5,39,1,87 1,9 Hg * * * * * * * * * Ni,7 1,4,13,47 1,1,31,7,74 1,5 Pb,14,81,3,13,85,3,6,7,83 Sr 1, , ,4 3, Zn,8 7,8,43, 6,7,1,57 4,8 8, *Eftersom samtliga kvicksilverhalter var lägre än analysens rapporteringsgräns har inga transporter för kvicksilver beräknats. 5

28 HELGEÅN 11 Resultat Plankton Metodik, utvärderingar, förklaringar, artlistor, diagram med mera presenteras fullständigt i Bilaga 6 (plankton). Växtplankton Den totala växtplanktonbiomassan i maj och augusti 11 i Helge ås sjöar varierade mycket, från,1 till 88, mg/l (Figur 19). Den högsta biomassan (88, mg/l) uppmättes i Finjasjön i augusti, även Råbelövssjöns biomassa var hög i augusti (17,4 mg/l) och i maj (6, 43 mg/l). I resten av sjöarna var biomassan liten eller måttligt hög. 8 17,4 88, 6 mg/l 4 Maj Aug Maj Aug Maj Aug Maj Aug Maj Aug Möckeln Osbysjön Råbelöv Finjasjön Hammarsjön Figur 19. Den totala biomassan i maj och augusti 11 i Norra Möckeln, Osbysjön, Råbelövssjön, Finjasjön och Hammarsjön. Antalet registrerade växtplanktonarter varierade mellan 11 och 49 stycken. Lägsta antalet arter påträffades i maj i Hammarsjön medan det största antalet arter registrerades i augusti i Råbelövssjön. Indifferenta arter dominerade i samtliga sjöarna i maj-proverna, så även i augusti men då med undantag av Råbelövssjön och Finjasjön där de eutrofa arterna utgjorde den största gruppen. De alggrupper som förekom med flest arter i maj var framförallt kiselalger och guldalger medan antalet arter av cyanobakterier ökade i augusti. I Möckeln förekom Kiselalgen Surirella (Figur ). Figur. Kiselalgen Surirella från Norra Möckeln 11 (Foto G. Cronberg). Djurplankton Hjuldjuren dominerade djurplanktonsamhällena i alla sjöar både i maj och augusti. Djurplanktonsamhället i Råbelövssjön var mycket individrikt både vår och sommar medan mängden djurplankton i Hammarsjön var mycket liten både i maj och augusti. Hinnkräftorna (Cladocerer) förekom med flest individer i Osbysjön, framförallt i augusti-proverna. 6

29 HELGEÅN 11 Resultat Dj urplankton 1 1 Rotatorier Cladocerer Cpopepoder Nauplius 1 75 ind/l 5 5 Maj Augusti Maj Augusti Maj Augusti Maj Augusti Maj Augusti Norra Möckeln Osbysjön Råbelövssjön Finjasjön Hammarsjön Figur 1. Fördelningen av de olika djurplanktongrupperna i maj och augusti 11 i Norra Möckeln, Osbysjön, Råbelövssjön, Finjasjön och Hammarsjön. Påväxt kiselalger Metodik, utvärderingar, förklaringar, artlistor, diagram, foton, lokalbeskrivningar med mera presenteras fullständigt i Bilaga 7 (påväxt-kiselalger). Kiselalgsindexet IPS visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. År 11 tillhörde följande provtagningslokaler klass 1, hög status: 1 Agunnarydsån nedströms Rydaholm, 158 Drivån nedströms Älmhults reningsverk och 11B Helgeån vid Flackarp. I klass, god status, hamnade 14 Femlingens utlopp, 1E Bivarödsån och 7 Helgeån vid Långebro (Kristianstad). Kiselalgssamhället i 4F Vinnöån före Araslövssjön visade klass 3, måttlig status. Surhetsindexet ACID används för att bedöma surheten i vattendrag. År 11 var 4F Vinnöån den enda lokal som hade alkaliska förhållanden, d.v.s. där årsmedelvärdet för ph ligger över 7,3. I 11B Helgeån vid Flackarp, 1E Bivarödsån före utloppet i Helgeån och 7 Helgeån vid Långebro (Kristianstad) visade surhetsindexet nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Punkterna 14 Femlingens utlopp, 1 Agunnarydsån nedströms Rydaholm och 158 Drivån nedströms Älmhults reningsverk hade måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). I de två förstnämnda fallen låg dock indexvärdet relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. 7

30 HELGEÅN 11 Resultat Bottenfauna Metodik, utvärderingar, förklaringar, artlistor, diagram, lokalbeskrivningar med mera presenteras fullständigt i Bilaga 8 (bottenfauna). Undersökning av bottenfauna år 11 omfattade sammanlagt nio lokaler i rinnande vatten: två i Helgeåns huvudfåra ( och 111), en i Almaån (AB), tre i Vramsån (3A, 3AB och 3 L), två i Mjöån (33AA och 33C) samt en i Vittskövleån (34). Resultaten klassades dels enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder och dels enligt en expertbedömning som baserades på artsammansättning, ett antal index samt på förekomst av olika indikatorarter. Vid expertbedömningen klassades statusen med avseende på eutrofiering som hög på samtliga lokaler förutom i Vittskövleån där den bedömdes som måttlig. Vid expertbedömningen bedömdes samtliga nio lokaler ha ett nära neutralt vatten. Sedan undersökningarna startade har bedömningarna med avseende på påverkan varit likvärdiga för huvuddelen av de undersökta lokalerna. Undantagen är lokalen i Vramsån före utflödet i Helge å (3L) och lokalen i Vittskövleån (34). Förstnämnda lokal bedömdes i början av undersökningsperioden som betydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Sedan 1997 har dock lokalen bedömts som ej eller obetydligt påverkad av sådana ämnen, vilket motsvarar hög respektive god status. Bedömningen av påverkan av näringsämnen/organiskt material på lokalen i Vittskövleån har pendlat mellan samtliga bedömningsklasser, men sedan har statusen bedömts som motsvarande måttlig eller otillfredsställande. Vid årets undersökning påträffades totalt 18 ovanliga och skyddsvärda arter, varav tre rödlistade. Naturvärdena med avseende på bottenfaunan bedömdes som mycket höga på de två undersökta lokalerna i Mjöån och som höga på lokalen Almaån och lokal i Helgeåns huvudfåra. Detta visar på höga skyddsvärden och på vikten av att även i framtiden upprätthålla en god vattenkvalitet i Helgeåns vattensystem. Elfiske Metodik, utvärderingar, förklaringar, artlistor, diagram, foton, lokalbeskrivningar med mera presenteras fullständigt i Bilaga 9 (elfiske). Hösten 11 genomfördes standardiserade elfiskeundersökningar i Helgeå för tolfte året i rad. Undersökningarna ingår i kontrollprogrammet för Helgeå. Under året skulle elfisken ha utförts på sju lokaler i de nedre delarna av avrinningsområdet. Till följd av mycket höga flöden under hösten kunde endast sex lokaler provfiskas. Av dessa var det tre lokaler där förhållandena var sådana att det gick att genomföra standardiserade elfisken med tre fiskeomgångar. De mycket höga flödena under september ledde dessutom till att provfisken genomfördes ovanligt sent under säsongen. Lokalerna är belägna i Helgeåns gamla fåra vid Torsebro (en fiskeomgång), i Mjöån vid Åbjär, i Vramsån vid Gärds Köpinge, i Bivarödsån vid toffelfabriken i Hjärsås, i Almaån vid Spånga (kvalitativt fiske) och i Vinnö å vid Kålaberga. Under provfisket 11 fångades tolv olika fiskarter: abborre, benlöja, bäcknejonöga, elritsa, färna, grönling, lake, lax, mört, sandkrypare, ål och öring. Dessutom fångades hybrider mellan lax och öring samt enstaka signalkräftor. De besvärliga vattenförhållandena i kombination med det faktum att provfiskena inte kunde genomföras förrän i början av oktober ledde sammantaget till låga fångster på samtliga lokaler. Generellt sett var resultaten bland de lägsta i den pågående provtagningsserien. 8

31 HELGEÅN 11 Resultat Långtidsutvärdering Nedan följer en jämförelse av statusklassningen med avseende för fosfor under olika tidsperioder. Sedan följer flerårsdiagram för varje provtagningspunkt i rinnande vatten och för de fem sjöarna. Tillståndsbedömningen avser treårsperioden Tabell 8. Klassning av näringsstatus med avseende på fosfor vid de undersökta lokalerna 9-11 jämfört med perioderna 5-7, -4 och H=Hög, G=God, M=Måttlig, O=Otillfredsställande och D=Dålig Bedömningar utifrån data Provtagningspunkt Fosfor Fosfor Fosfor Fosfor Femlingens utlopp M G G G Sågasnässjöns utlopp M M M M Norra Möckeln G G G - Målenån, väg Liatorp-Ljungby G M G - Agunnarydsån, nedstr. Rydaholms ARV M O D - Agunnarydsån, nedstr. Stammaderna M M M O Agunnarydssjöns utlopp M M M M Möckelns utlopp G H - - Prästebodaån, uppstr. Delary G H H - Verumsån, före utfl i Helgeån G G G H Drivån, nedstr. Älmhults ARV, väg 7 O M M M Osbysjön G G G G Helgeåns utlopp ur Osbysjön G H - - Nöbbelöv, kvr-damm s om Broby ARV G H H H Olingeån, i Gryt M O O G Tormestorpsån nedstr. Sösdala O O O D Tormestorpsån f inl. i Finjasjön M M O D Finjasjön, botten O O O D Finjasjön, ytan M O M D Svartevadsbäcken nedstr. Tyringe M G M D Almaån. utlopp ur Finjasjön M M M D Farstorpsån f. utl. i Almaån M M M M Almaån, nedstr. Lillåns tillfl. M M M O Almaån. före utfl. i Helgeån G G - - Bivarödsån,vid Hylta M G M G Bivarödsån. före utfl. i Helgeån G H - - Helgeån. vid Torsebro H H - - Råbelövssjön, botten M O D D Råbelövssjön, ytan M M M O Vinnöån. f inl. i Araslövssjön M M - - Hammarsjön H H H H Helgeån. nedstr. Hammarsjön G G - - Vramsån, uppstr. Rickarum M O M O Lindebäck vid Ullarp D O D D Vramsån, nedstr. Tollarps ARV O M M M Vramsån. före utfl. i Helgeån G G - - Mjöån, nedstr. Everöds ARV M M M D Vittskövleån, uppstr. ARV D O D - Sågmöllebäcken, ca. 5 m nedströms diket

32 HELGEÅN 11 Resultat 14 Femlingens utlopp Parametrar för bedömning av tillstånd Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) TOC (mg/l) Syre (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) Andra parametrar Nitrit- + nitratkväve (µg/l) Konduktivitet (ms/m) Treårsvärde ,1 16 7,3 6,6,1 76 6,7 Tillstånd Hög halt Hög halt Starkt färgat vatten Betydligt grumligt vatten Hög halt Syrerikt tillstånd Svagt surt God buffertkapacitet Helgeån Totalfosfor (µg/l) 1 Övrigt kväve Nitrit+nitratkväve (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) 5 Organiskt material (mg/l) ,5 7, 6,5 6, 5,5 5, Färg (mg Pt/l) ph ,8,7,6,5,4,3,,1, Turbiditet (FNU) Alkalinitet (mekv/l)

33 HELGEÅN 11 Resultat 17 Såganässjöns utlopp Parametrar för bedömning av tillstånd Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) TOC (mg/l) Syre (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) Andra parametrar Nitrit- + nitratkväve (µg/l) Konduktivitet (ms/m) Treårsvärde ,4 6 7, 6,5,1 74 7,6 Tillstånd Hög halt Hög halt Starkt färgat vatten Betydligt grumligt vatten Mycket hög halt Syrerikt tillstånd Måttligt surt God buffertkapacitet Helgeån Totalfosfor (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Övrigt kväve Nitrit+nitratkväve (µg/l) Organiskt material (mg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) ,5 ph,5 Alkalinitet (mekv/l) 7,, 6,5,15 6,,1 5,5,5 5, ,

34 HELGEÅN 11 Resultat 167 Målenån Parametrar för bedömning av tillstånd Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) TOC (mg/l) Syre (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) Andra parametrar Nitrit- + nitratkväve (µg/l) Treårsvärde ,4 4 5,7 6,4,11 48 Konduktivitet (ms/m) 5,9 Tillstånd Hög halt Hög halt Starkt färgat vatten Betydligt grumligt vatten Mycket hög halt Måttligt syrerikt tillstånd Måttligt surt God buffertkapacitet Helgeån Totalfosfor (µg/l) Övrigt kväve Nitrit+nitratkväve (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Organiskt material (mg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) ,5 7, 6,5 6, 5,5 5, ph ,5,4,4,3,3,,,1,1, Alkalinitet (mekv/l)

35 HELGEÅN 11 Resultat 1 Agunnarydsån nedstr. Rydaholms ARV Parametrar för bedömning av tillstånd Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) TOC (mg/l) Syre (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) Andra parametrar Nitrit- + nitratkväve (µg/l) Konduktivitet (ms/m) Treårsvärde ,8 3 6,6 6,9, , Tillstånd Hög halt Mycket hög halt Starkt färgat vatten Betydligt grumligt vatten Mycket hög halt Måttligt syrerikt tillstånd Nära neutralt Mycket god buffertkapacitet Helgeån Totalfosfor (µg/l) Övrigt kväve Nitrit+nitratkväve (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Organiskt material (mg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) , ph 3, Alkalinitet (mekv/l) 7,5,5 7,, 6,5 1,5 6, 1, 5,5,5 5, ,

36 HELGEÅN 11 Resultat Agunnarydsån nedstr. Stammaderna Parametrar för bedömning av tillstånd Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) TOC (mg/l) Syre (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) Andra parametrar Nitrit- + nitratkväve (µg/l) Treårsvärde ,1 6 6,3 6,6,1 396 Konduktivitet (ms/m) 8,9 Tillstånd Hög halt Hög halt Starkt färgat vatten Betydligt grumligt vatten Mycket hög halt Måttligt syrerikt tillstånd Svagt surt Mycket god buffertkapacitet Helgeån Totalfosfor (µg/l) Övrigt kväve Nitrit+nitratkväve (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Organiskt material (mg/l) ,5 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, Färg (mg Pt/l) ph ,4 1, 1,,8,6,4,, Turbiditet (FNU) Alkalinitet (mekv/l)

37 HELGEÅN 11 Resultat 155 Agunnarydssjöns utlopp Parametrar för bedömning av tillstånd Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) TOC (mg/l) Syre (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) Andra parametrar Nitrit- + nitratkväve (µg/l) Treårsvärde , 3 7,1 6,7,13 14 Konduktivitet (ms/m) 7,1 Tillstånd Hög halt Hög halt Starkt färgat vatten Betydligt grumligt vatten Mycket hög halt Syrerikt tillstånd Svagt surt God buffertkapacitet Helgeån Totalfosfor (µg/l) Övrigt kväve Nitrit+nitratkväve (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Organiskt material (mg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) ,5 7, 6,5 6, 5,5 5, ph ,5,4,4,3,3,,,1,1, Alkalinitet (mekv/l)

38 HELGEÅN 11 Resultat 111 Möckelns utlopp Parametrar för bedömning av tillstånd Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) TOC (mg/l) Syre (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) Andra parametrar Nitrit- + nitratkväve (µg/l) Treårsvärde , 19 6,3 6,7, Konduktivitet (ms/m) 7, Tillstånd Måttligt hög halt Hög halt Starkt färgat vatten Måttligt grumligt vatten Mycket hög halt Måttligt syrerikt tillstånd Svagt surt God buffertkapacitet Helgeån Totalfosfor (µg/l) Övrigt kväve Nitrit+nitratkväve (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Organiskt material (mg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) 3,5 3,,5, 1,5 1,,5, ,5 ph 1, Alkalinitet (mekv/l) 7, 6,5 6, 5,5 1,,8,6,4, 5, ,

39 HELGEÅN 11 Resultat 166 Prästebodaån uppstr. DelaryHelgeån 9-11 Parametrar för bedömning av tillstånd Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) TOC (mg/l) Syre (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) Andra parametrar Nitrit- + nitratkväve (µg/l) Treårsvärde ,6 19 7,6 6,7,11 9 Konduktivitet (ms/m) 7, Tillstånd Måttligt hög halt Hög halt Starkt färgat vatten Betydligt grumligt vatten Mycket hög halt Syrerikt tillstånd Svagt surt God buffertkapacitet Totalfosfor (µg/l) Övrigt kväve Nitrit+nitratkväve (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Organiskt material (mg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) ,5 7, 6,5 6, 5,5 ph,3,3,,,1,1 Alkalinitet (mekv/l) 5, ,

40 HELGEÅN 11 Resultat 6G Verumsån före utfl i Helgeån Parametrar för bedömning av tillstånd Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) TOC (mg/l) Syre (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) Andra parametrar Nitrit- + nitratkväve (µg/l) Treårsvärde ,7 1 6, 6,7, 95 Konduktivitet (ms/m) 8,9 Tillstånd Måttligt hög halt Hög halt Starkt färgat vatten Betydligt grumligt vatten Mycket hög halt Måttligt syrerikt tillstånd Svagt surt Helgeån 9-11 Mycket god buffertkapacitet Totalfosfor (µg/l) Övrigt kväve Nitrit+nitratkväve (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Organiskt material (mg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) ,5 7, 6,5 6, 5,5 5, 4,5 ph Alkalinitet (mekv/l),4,35,3,5,,15,1,5,

41 HELGEÅN 11 Resultat 158 Drivån nedstr Älmhults ARV Parametrar för bedömning av tillstånd Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) TOC (mg/l) Syre (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) Andra parametrar Nitrit- + nitratkväve (µg/l) Treårsvärde ,3 17 7,5 6,9,5 336 Konduktivitet (ms/m) 8,8 Tillstånd Hög halt Extremt hög halt Starkt färgat vatten Starkt grumligt vatten Mycket hög halt Syrerikt tillstånd Nära neutralt Helgeån 9-11 Mycket god buffertkapacitet Totalfosfor (µg/l) Övrigt kväve Nitrit+nitratkväve (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) 5 Organiskt material (mg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) ph 8,5 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, 4,5 4, ,6 1,4 1, 1,,8,6,4,, Alkalinitet (mekv/l)

42 HELGEÅN 11 Resultat 11 Helgeåns utlopp ur Osbysjön Parametrar för bedömning av tillstånd Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) TOC (mg/l) Syre (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) Andra parametrar Nitrit- + nitratkväve (µg/l) Konduktivitet (ms/m) Treårsvärde , 6, 6,7,1 19 7,7 Tillstånd Måttligt hög halt Hög halt Starkt färgat vatten Betydligt grumligt vatten Mycket hög halt Måttligt syrerikt tillstånd Svagt surt God buffertkapacitet Helgeån Totalfosfor (µg/l) Övrigt kväve Nitrit+nitratkväve (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Organiskt material (mg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) ,5 ph,6 Alkalinitet (mekv/l) 7, 6,5 6, 5,5,5,4,3,,1 5, ,

43 HELGEÅN 11 Resultat 17 Nöbbelöv kvr-damm nedstr Broby ARV Parametrar för bedömning av tillstånd Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) TOC (mg/l) Syre (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) Andra parametrar Nitrit- + nitratkväve (µg/l) Konduktivitet (ms/m) Treårsvärde ,3 7, 6,8, ,4 Tillstånd Hög halt Hög halt Starkt färgat vatten Betydligt grumligt vatten Mycket hög halt Måttligt syrerikt tillstånd Svagt surt God buffertkapacitet Helgeån Totalfosfor (µg/l) Övrigt kväve Nitrit+nitratkväve (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Organiskt material (mg/l) ,5 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, Färg (mg Pt/l) ph ,35,3,5,,15,1,5, Turbiditet (FNU) Alkalinitet (mekv/l)

44 HELGEÅN 11 Resultat 18B Olingeån i Gryt Parametrar för bedömning av tillstånd Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) TOC (mg/l) Syre (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) Andra parametrar Nitrit- + nitratkväve (µg/l) Konduktivitet (ms/m) Treårsvärde ,6 18 7,4 7,1, ,6 Tillstånd Hög halt Mycket hög halt Starkt färgat vatten Betydligt grumligt vatten Mycket hög halt Syrerikt tillstånd Nära neutralt Mycket god buffertkapacitet Helgeån Totalfosfor (µg/l) Övrigt kväve Nitrit+nitratkväve (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Organiskt material (mg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) , 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, ph ,4 1, 1,,8,6,4,, Alkalinitet (mekv/l)

45 HELGEÅN 11 Resultat B Tormestorpsån nedstr Sösdala Parametrar för bedömning av tillstånd Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) TOC (mg/l) Syre (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) Andra parametrar Nitrit- + nitratkväve (µg/l) Konduktivitet (ms/m) Treårsvärde ,9 1 6,9 7,8, ,4 Tillstånd Hög halt Mycket hög halt Måttligt färgat vatten Betydligt grumligt vatten Måttligt hög halt Måttligt syrerikt tillstånd Nära neutralt Mycket god buffertkapacitet Helgeån Totalfosfor (µg/l) Övrigt kväve Nitrit+nitratkväve (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Färg (mg Pt/l) Organiskt material (mg/l) Turbiditet (FNU) , 8,5 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, ph Alkalinitet (mekv/l)

46 HELGEÅN 11 Resultat C Tormestorpsån inl. i Finjasjön Parametrar för bedömning av tillstånd Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) TOC (mg/l) Syre (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) Andra parametrar Nitrit- + nitratkväve (µg/l) Treårsvärde ,9 1 7,7 8,,8 199 Konduktivitet (ms/m) 3,8 Tillstånd Hög halt Mycket hög halt Betydligt färgat vatten Betydligt grumligt vatten Måttligt hög halt Syrerikt tillstånd Högt ph Mycket god buffertkapacitet Helgeån Totalfosfor (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Övrigt kväve Nitrit+nitratkväve (µg/l) Organiskt material (mg/l) Färg (mg Pt/l) ph 9, 8,5 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, ,5 3,,5, 1,5 1,,5, Turbiditet (FNU) Alkalinitet (mekv/l)

47 HELGEÅN 11 Resultat I Svartevadsbäcken nedstr. Tyringe Parametrar för bedömning av tillstånd Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) TOC (mg/l) Syre (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) Andra parametrar Nitrit- + nitratkväve (µg/l) Treårsvärde ,5 Konduktivitet (ms/m) 15, 9 7,6 7,3,48 18 Tillstånd Hög halt Mycket hög halt Betydligt färgat vatten Betydligt grumligt vatten Måttligt hög halt Syrerikt tillstånd Nära neutralt Mycket god buffertkapacitet Helgeån Totalfosfor (µg/l) Övrigt kväve Nitrit+nitratkväve (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Organiskt material (mg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) , 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, ph ,8 1,6 1,4 1, 1,,8,6,4,, Alkalinitet (mekv/l)

48 HELGEÅN 11 Resultat L Almaån utlopp ur Finjasjön Parametrar för bedömning av tillstånd Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) TOC (mg/l) Syre (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) Andra parametrar Nitrit- + nitratkväve (µg/l) Treårsvärde , 11 3,9 7,8 1, 697 Konduktivitet (ms/m) 1, Tillstånd Hög halt Mycket hög halt Betydligt färgat vatten Betydligt grumligt vatten Måttligt hög halt Svagt syretillstånd Nära neutralt Mycket god buffertkapacitet Helgeån Totalfosfor (µg/l) Övrigt kväve Nitrit+nitratkväve (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Organiskt material (mg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) , 1, 9, 8, 7, 6, ph Alkalinitet (mekv/l) 5,

49 HELGEÅN 11 Resultat V Farstorpsån före utflödet i Almaån Parametrar för bedömning av tillstånd Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) TOC (mg/l) Syre (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) Andra parametrar Nitrit- + nitratkväve (µg/l) Treårsvärde ,8 18 7,4 7,3, Konduktivitet (ms/m) 13,9 Tillstånd Hög halt Mycket hög halt Starkt färgat vatten Starkt grumligt vatten Mycket hög halt Syrerikt tillstånd Nära neutralt Mycket god buffertkapacitet Helgeån Totalfosfor (µg/l) Övrigt kväve Nitrit+nitratkväve (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Organiskt material (mg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) , 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, ph ,9,8,7,6,5,4,3,,1, Alkalinitet (mekv/l)

50 HELGEÅN 11 Resultat Ä Almaån nedstr. Lillåns tillflöde Parametrar för bedömning av tillstånd Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) TOC (mg/l) Syre (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) Andra parametrar Nitrit- + nitratkväve (µg/l) Treårsvärde ,8 15 7,1 7,4,68 98 Konduktivitet (ms/m) 17,4 Tillstånd Hög halt Mycket hög halt Starkt färgat vatten Betydligt grumligt vatten Hög halt Syrerikt tillstånd Nära neutralt Mycket god buffertkapacitet Helgeån Totalfosfor (µg/l) Övrigt kväve Nitrit+nitratkväve (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) 5 Organiskt material (mg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) ph ,5 3,,5, 1,5 1,,5, Alkalinitet (mekv/l)

51 HELGEÅN 11 Resultat AB Almaån före utflödet i Helgeån Parametrar för bedömning av tillstånd Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) TOC (mg/l) Syre (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) Andra parametrar Nitrit- + nitratkväve (µg/l) Konduktivitet (ms/m) Treårsvärde , 14 6,5 7,5, ,7 Tillstånd Hög halt Mycket hög halt Starkt färgat vatten Starkt grumligt vatten Hög halt Måttligt syrerikt tillstånd Nära neutralt Mycket god buffertkapacitet Helgeån Totalfosfor (µg/l) Övrigt kväve Nitrit+nitratkväve (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) 5 Organiskt material (mg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) ph ,6 1,4 1, 1,,8,6,4,, Alkalinitet (mekv/l)

52 HELGEÅN 11 Resultat 1C Bivarödsån vid Hylta Parametrar för bedömning av tillstånd Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) TOC (mg/l) Syre (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) Andra parametrar Nitrit- + nitratkväve (µg/l) Treårsvärde ,6 3 7, 6,7,4 68 Konduktivitet (ms/m) 1,7 Tillstånd Hög halt Mycket hög halt Starkt färgat vatten Starkt grumligt vatten Mycket hög halt Syrerikt tillstånd Svagt surt Mycket god buffertkapacitet Helgeån Totalfosfor (µg/l) Övrigt kväve Nitrit+nitratkväve (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Färg (mg Pt/l) Organiskt material (mg/l) Turbiditet (FNU) ,5 7, 6,5 6, 5,5 5, 4,5 4, ph ,4 1, 1,,8,6,4,, Alkalinitet (mekv/l)

53 HELGEÅN 11 Resultat 1E Bivarödsån före utflöde i Helgeån Parametrar för bedömning av tillstånd Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) TOC (mg/l) Syre (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) Andra parametrar Nitrit- + nitratkväve (µg/l) Treårsvärde ,9 5 4,9 6,9,9 656 Konduktivitet (ms/m) 11,9 Tillstånd Hög halt Mycket hög halt Starkt färgat vatten Betydligt grumligt vatten Mycket hög halt Svagt syretillstånd Nära neutralt Mycket god buffertkapacitet Helgeån Totalfosfor (µg/l) Övrigt kväve Nitrit+nitratkväve (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Organiskt material (mg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) ,5 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, ph ,8,7,6,5,4,3,,1, Alkalinitet (mekv/l)

54 HELGEÅN 11 Resultat Helgeån vid Torsebro Parametrar för bedömning av tillstånd Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) TOC (mg/l) Syre (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) Andra parametrar Nitrit- + nitratkväve (µg/l) Konduktivitet (ms/m) Treårsvärde ,5 19 6, 7,1, ,6 Tillstånd Hög halt Mycket hög halt Starkt färgat vatten Betydligt grumligt vatten Mycket hög halt Måttligt syrerikt tillstånd Nära neutralt Mycket god buffertkapacitet Helgeån Totalfosfor (µg/l) 15 Övrigt kväve Nitrit+nitratkväve (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Organiskt material (mg/l) ,5 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, Färg (mg Pt/l) ph ,9,8,7,6,5,4,3,,1, Turbiditet (FNU) Alkalinitet (mekv/l)

55 HELGEÅN 11 Resultat 4F Vinnöån före inloppet i Araslövssjön Parametrar för bedömning av tillstånd Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) TOC (mg/l) Syre (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) Andra parametrar Nitrit- + nitratkväve (µg/l) Treårsvärde ,5 1 4,5 7,9,8 389 Konduktivitet (ms/m) 43,9 Tillstånd Mycket hög halt Mycket hög halt Betydligt färgat vatten Starkt grumligt vatten Måttligt hög halt Svagt syretillstånd Nära neutralt Mycket god buffertkapacitet Helgeån Totalfosfor (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Övrigt kväve Nitrit+nitratkväve (µg/l) Organiskt material (mg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) ,5 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, ph Alkalinitet (mekv/l)

56 HELGEÅN 11 Resultat 31 Helgeån nedstr Hammarsjön Parametrar för bedömning av tillstånd Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) TOC (mg/l) Syre (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) Andra parametrar Nitrit- + nitratkväve (µg/l) Konduktivitet (ms/m) Treårsvärde ,6 19 6, 7,4, ,1 Tillstånd Hög halt Mycket hög halt Starkt färgat vatten Starkt grumligt vatten Mycket hög halt Måttligt syrerikt tillstånd Nära neutralt Mycket god buffertkapacitet Helgeån Totalfosfor (µg/l) Övrigt kväve Nitrit+nitratkväve (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Organiskt material (mg/l) ,5 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, Färg (mg Pt/l) ph ,8 1,6 1,4 1, 1,,8,6,4,, Turbiditet (FNU) Alkalinitet (mekv/l)

57 HELGEÅN 11 Resultat 3A Vramsån uppströms Rickarum Parametrar för bedömning av tillstånd Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) TOC (mg/l) Syre (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) Andra parametrar Nitrit- + nitratkväve (µg/l) Treårsvärde ,8 16 7,3 7,8 1,84 19 Konduktivitet (ms/m) 6,3 Tillstånd Hög halt Mycket hög halt Starkt färgat vatten Betydligt grumligt vatten Hög halt Syrerikt tillstånd Nära neutralt Mycket god buffertkapacitet Helgeån Totalfosfor (µg/l) Övrigt kväve Nitrit+nitratkväve (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Organiskt material (mg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) ,5 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, ph ,5 3,,5, 1,5 1,,5, Alkalinitet (mekv/l)

58 HELGEÅN 11 Resultat 3B Lindebäck vid Ullarp Parametrar för bedömning av tillstånd Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) TOC (mg/l) Syre (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) Andra parametrar Nitrit- + nitratkväve (µg/l) Konduktivitet (ms/m) Treårsvärde ,8 1 8, 7,7,94 83,5 Tillstånd Mycket hög halt Mycket hög halt Betydligt färgat vatten Betydligt grumligt vatten Måttligt hög halt Syrerikt tillstånd Nära neutralt Mycket god buffertkapacitet Helgeån Totalfosfor (µg/l) Övrigt kväve Nitrit+nitratkväve (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Organiskt material (mg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) , 8,5 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, ph ,4 1, 1,,8,6,4,, Alkalinitet (mekv/l)

59 HELGEÅN 11 Resultat 3E Vramsån nedströms Tollarps ARV Parametrar för bedömning av tillstånd Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) TOC (mg/l) Syre (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) Andra parametrar Nitrit- + nitratkväve (µg/l) Treårsvärde ,1 1 8,5 7,9, Konduktivitet (ms/m) 17,1 Tillstånd Hög halt Mycket hög halt Betydligt färgat vatten Måttligt grumligt vatten Hög halt Syrerikt tillstånd Nära neutralt Mycket god buffertkapacitet Helgeån Totalfosfor (µg/l) Övrigt kväve Nitrit+nitratkväve (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Organiskt material (mg/l) ,5 9, 8,5 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, Färg (mg Pt/l) ph ,,5, 1,5 1,,5, Turbiditet (FNU) Alkalinitet (mekv/l)

60 HELGEÅN 11 Resultat 3L Vramsån före utfl. I Helgeån Parametrar för bedömning av tillstånd Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) TOC (mg/l) Syre (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) Andra parametrar Nitrit- + nitratkväve (µg/l) Treårsvärde ,5 1 4,9 8,,5 81 Konduktivitet (ms/m) 31,3 Tillstånd Hög halt Mycket hög halt Betydligt färgat vatten Måttligt grumligt vatten Måttligt hög halt Svagt syretillstånd Nära neutralt Mycket god buffertkapacitet Helgeån Totalfosfor (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Övrigt kväve Nitrit+nitratkväve (µg/l) Organiskt material (mg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) ,5 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, ph Alkalinitet (mekv/l)

61 HELGEÅN 11 Resultat 33C Mjöån nedströms Everöds ARV Parametrar för bedömning av tillstånd Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) TOC (mg/l) Syre (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) Andra parametrar Nitrit- + nitratkväve (µg/l) Treårsvärde ,4 Konduktivitet (ms/m) 4,1 8 8, 8,1 3,1 45 Tillstånd Hög halt Mycket hög halt Betydligt färgat vatten Måttligt grumligt vatten Låg halt Syrerikt tillstånd Högt ph Mycket god buffertkapacitet Helgeån Totalfosfor (µg/l) Övrigt kväve Nitrit+nitratkväve (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Organiskt material (mg/l) , 8,5 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, Färg (mg Pt/l) ph Turbiditet (FNU) Alkalinitet (mekv/l)

62 HELGEÅN 11 Resultat 34 Vittskövleån uppströms ARV Parametrar för bedömning av tillstånd Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) TOC (mg/l) Syre (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) Andra parametrar Nitrit- + nitratkväve (µg/l) Treårsvärde ,8 7, 8,1 8,1 3, Konduktivitet (ms/m) 48, Tillstånd Mycket hög halt Mycket hög halt Måttligt färgat vatten Betydligt grumligt vatten Låg halt Syrerikt tillstånd Högt ph Mycket god buffertkapacitet Helgeån Totalfosfor (µg/l) Övrigt kväve Nitrit+nitratkväve (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Organiskt material (mg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) , 8,5 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, ph Alkalinitet (mekv/l)

63 HELGEÅN 11 Resultat 9 Osbysjön norra delen yta Parametrar för bedömning av tillstånd Totalfosfor (µg/l) Klorofyll (µg/l) Siktdjup (m) Totalkväve (µg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) TOC (mg/l) Syre (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) Andra parametrar Nitrit- + nitratkväve (µg/l) Konduktivitet (ms/m) Treårsvärde 7 4,7, , 1 8,3 6,9, , Tillstånd Hög halt Hög halt Mycket litet siktdjup Mycket hög halt Starkt färgat vatten Betydligt grumligt vatten Mycket hög halt Syrerikt tillstånd Nära neutralt God buffertkapacitet Helgeån 9-11 Totalfosfor (µg/l) Övrigt kväve Nitrit+nitratkväve (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Färg (mg Pt/l) Organiskt material (mg/l) Turbiditet (FNU) ph 8,5 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, ,5 Alkalinitet (mekv/l),4,4,3,3,,,1,1, ,,5 1, Klorofyll (µg/l) 1,5 1, Siktdjup (m)

64 HELGEÅN 11 Resultat 19 Möckeln yta Parametrar för bedömning av tillstånd Totalfosfor (µg/l) Klorofyll (µg/l) Siktdjup (m) Totalkväve (µg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) TOC (mg/l) Syre (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) Andra parametrar Nitrit- + nitratkväve (µg/l) Konduktivitet (ms/m) Treårsvärde 3 1,6 1, ,8 19 8,7 6,6,9 97 7, Tillstånd Måttligt hög halt Måttligt hög halt Litet siktdjup Hög halt Starkt färgat vatten Betydligt grumligt vatten Mycket hög halt Syrerikt tillstånd Svagt surt Svag buffertkapacitet Helgeån Totalfosfor (µg/l) Övrigt kväve Nitrit+nitratkväve (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Organiskt material (mg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) , 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5,,,5 1, 1,5,,5 ph Siktdjup (m),,15,1,5 Alkalinitet (mekv/l), Klorofyll (µg/l)

65 HELGEÅN 11 Resultat Ky Finjasjön yta Parametrar för bedömning av tillstånd Totalfosfor (µg/l) Klorofyll (µg/l) Siktdjup (m) Totalkväve (µg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) TOC (mg/l) Syre (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) Andra parametrar Nitrit- + nitratkväve (µg/l) Konduktivitet (ms/m) Treårsvärde 37 66,5 1, ,1 11 8,8 7,9 1, 678 1,4 Tillstånd Hög halt Mycket hög halt Litet siktdjup Mycket hög halt Betydligt färgat vatten Starkt grumligt vatten Måttligt hög halt Syrerikt tillstånd Nära neutralt Helgeån 9-11 Mycket god buffertkapacitet Totalfosfor (µg/l) Övrigt kväve Nitrit+nitratkväve (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Organiskt material (mg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) ,,5 1, 1,5,,5 ph Siktdjup (m) 1,8 1,6 1,4 1, 1,,8,6,4,, Alkalinitet (mekv/l) Klorofyll (µg/l)

66 HELGEÅN 11 Resultat Kb Finjasjön botten Parametrar för bedömning av tillstånd Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) TOC (mg/l) Syre (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) Andra parametrar Nitrit- + nitratkväve (µg/l) Treårsvärde ,6 11 1,8 7,8 1,1 571 Konduktivitet (ms/m),7 Tillstånd Hög halt Hög halt Måttligt färgat vatten Betydligt grumligt vatten Måttligt hög halt Syrefattigt tillstånd Nära neutralt Mycket god buffertkapacitet Helgeån Totalfosfor (µg/l) Övrigt kväve Nitrit+nitratkväve (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Organiskt material (mg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) ph ,6 1,4 1, 1,,8,6,4,, Alkalinitet (mekv/l)

67 HELGEÅN 11 Resultat 8By Råbelövssjön yta Parametrar för bedömning av tillstånd Totalfosfor (µg/l) Klorofyll (µg/l) Siktdjup (m) Totalkväve (µg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) TOC (mg/l) Syre (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) Andra parametrar Nitrit- + nitratkväve (µg/l) Konduktivitet (ms/m) Treårsvärde 4 38,, ,6 8,9 9,4 8,4,5 1 45, Tillstånd Måttligt hög halt Mycket hög halt Litet siktdjup Hög halt Svagt färgat vatten Betydligt grumligt vatten Måttligt hög halt Syrerikt tillstånd Högt ph Helgeån 9-11 Mycket god buffertkapacitet Totalfosfor (µg/l) Övrigt kväve Nitrit+nitratkväve (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Organiskt material (mg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) , 8,5 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, ph ,5 3,,5, 1,5 1,,5, Alkalinitet (mekv/l) Siktdjup (m) Klorofyll (µg/l)

68 HELGEÅN 11 Resultat 8Bb Råbelövssjön botten Parametrar för bedömning av tillstånd Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) TOC (mg/l) Syre (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) Andra parametrar Nitrit- + nitratkväve (µg/l) Konduktivitet (ms/m) Treårsvärde ,1 8,9 3,3 8,1, ,4 Tillstånd Måttligt hög halt Hög halt Svagt färgat vatten Betydligt grumligt vatten Måttligt hög halt Svagt syretillstånd Högt ph Mycket god buffertkapacitet Helgeån Totalfosfor (µg/l) Övrigt kväve Nitrit+nitratkväve (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Organiskt material (mg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) , 8,5 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, ph ,5 3,,5, 1,5 1,,5, Alkalinitet (mekv/l)

69 HELGEÅN 11 Resultat 3A Hammarsjön yta Parametrar för bedömning av tillstånd Totalfosfor (µg/l) Klorofyll (µg/l) Siktdjup (m) Totalkväve (µg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) TOC (mg/l) Syre (mg/l) ph Alkalinitet (mekv/l) Andra parametrar Nitrit- + nitratkväve (µg/l) Konduktivitet (ms/m) Treårsvärde 3 9, 1, , 18 8,6 7,3, ,9 Tillstånd Hög halt Måttligt hög halt Litet siktdjup Mycket hög halt Starkt färgat vatten Starkt grumligt vatten Mycket hög halt Syrerikt tillstånd Nära neutralt Helgeån 9-11 Mycket god buffertkapacitet Totalfosfor (µg/l) Övrigt kväve Nitrit+nitratkväve (µg/l) Syrehalt årsmin (mg/l) Organiskt material (mg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) ,5 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, ph ,8,7,6,5,4,3,,1, Alkalinitet (mekv/l) ,,5 1, 1,5, Siktdjup (m) Klorofyll (µg/l)

70 HELGEÅN 11 Referenser REFERENSER ALcontrol Laboratories. 9, 1 och 11. Helgeån 8, 9 och 1. Kommittén för samordnad recipientkontroll av Helgeån. KM Lab.. Tillämpningsförslag gällande bedömningsgrunder kemi. Skrivelse angående nya bedömningsgrunder för miljökvalitet (vattenkemi). KM Lab AB Naturvårdsverket. 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket. 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. Rapport 491. Naturvårdsverket. 8a. Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen. Rapport Naturvårdsverket. 8b. Övervakning av prioriterade miljöfarliga ämnen listade i Ramdirektivet för vatten. Rapport 581. SCB 8. Statistik för vattendistrikt och huvudavrinningsområden 5. Artikelnummer MI11SM71. SMHI Uppgifter om lufttemperatur och nederbörd 11. Statens naturvårdsverk Bedömningsgrunder för svenska ytvatten. SNV 1969:1. Statens naturvårdsverk. 1986b. Recipientkontroll vatten. Metodbeskrivningar, del 1. Undersökningsmetoder för basprogram. Rapport 318. Statens naturvårdsverk Naturinventering av sjöar och vattendrag, Handbok. - Statens Naturvårdsverk. Solna. VISS -- VattenInformationsSystem Sverige. Internetadress Bottenfauna Gärdenfors, U. (ed.) 1. Rödlistade arter i Sverige 1 - The red list of Swedish species. Artdatabanken, SLU, Uppsala. Medin, M., Ericsson, U., Liungman, M., Henricsson, A., Boström, A. & Rådén, R. 9. Bedömningsgrunder för bottenfauna. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. ( Naturvårdsverket 7. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 7:4, utgåva 1 december 7. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket 1. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag tidsserier. Version 1:1:

71 HELGEÅN 11 Referenser Wiederholm, T. (Ed.) 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport Wiederholm, T. (Ed.) 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. Naturvårdsverket, rapport 491. Plankton Cronberg, G Phytoplankton changes in Lake Trummen induced by restoration. Long-term whole-lake studies and food-web experiments. - Folia limnol. scand. 18: Utermöhl, H Zur Vervollkommnung der quatitativen Phytoplankton Methodik. - Mitt. int. Verein. Limnol. 9:1-39. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och åar. - Naturvårdsverkets rapport 4913: Naturvårdsverket 7. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bilaga A till handbok 7:4. Påväxt-Kiselalger Andrén, C. & Jarlman, A. (8). Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology 173(3): Cemagref (198). Etude des méthodes biologiques d appréciation quantitative de la qualité des eaux., Rapport Division Qualité des Eaux Lyon-Agence Financière de Bassin Rhône- Méditeranée-Corse: 18 p. Kelly, M.G. (1998). Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers. Wa- ter Research 3: Naturvårdsverket (7). Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 7:4, utgåva 1 december 7. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. ( Naturvårdsverket (9). Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys Version 3:1, ( SIS (3). Svensk Standard, SS-EN 13946, Water quality - Guidance standard for the routine sampling and pretreatment of benthic diatoms from rivers. SIS (5). Svensk Standard, SS-EN 1447:5, Water quality - Guidance standard for the identification, enumeration and interpretation of benthic diatom samples from running waters. van Dam, H., Mertens, A. & Sinkeldam, J. (1994). A coded checklist and ecological indicator values of freshwater diatoms from The Netherlands. Netherlands Journal of Aquatic Ecology 8(1):

72 HELGEÅN 11 Referenser Zelinka, M. & Marwan, P. (1961). Zur Präzisierung der biologischen Klassifikation der Reinheit fliessender Gewässer. Arch. Hydrobiol. 57:

73 HELGEÅN 11 - Bilaga 1 BILAGA 1 Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar 11 Rastrering motsvarar bedömning enligt Naturvårdsverkets "Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913). Rastrering Parameter Bedömning Halt/Värde x.x ph Mycket surt < 5,6 Alk Ingen buffertkapacitet <, Turbiditet Starkt grumligt > 7, Färg Starkt färgat vatten >1 Abs Starkt färgat vatten >, TOC Mycket hög halt > 16 Syrgashalt Syrefritt eller nästan syrefritt < 1 Tot-N Extremt hög halter > 5 Tot-P Extremt hög halter > 1 x.x ph Surt 5,6-6, Alk Mycket svag buffertkapacitet,-,5 Syrgashalt Syrefattigt tillstånd 1-3 Tot-N Mycket hög halt 15-5 Tot-P Mycket hög halt

74 HELGEÅN 11 - Bilaga 1 Stationsnamn Stnnr Datum Siktdj.Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg Abs ofilt. Abs. filt. - - m C - mekv/l ms/m FNU mg/l Pt abs/5cm abs/5cm Femlingens utlopp ,3 6,4,13 7,1 1,7 16 Femlingens utlopp ,8 6,7,1 5,99 4, 16 Femlingens utlopp ,6 6,6,77 6, 9,8 18 Femlingens utlopp ,5 6,4,98 5,99 6,3 1 Femlingens utlopp ,6 6,,73 5,5 6,7 1 Femlingens utlopp ,1 6,5,1 6,1 3,1 18 Max 18,6 6,7,13 7,1 9,8 18 Min,3 6,,73 5,5 1,7 1 Medel 1, 6,5,96 6,18 5,3 15 Sågasnässjöns utlopp ,8 6,,94 7,57 3,3 5 Sågasnässjöns utlopp , 6,4,1 6,4 3,8 5 Sågasnässjöns utlopp ,8 6,7,13 6,9 7, 8 Sågasnässjöns utlopp ,5 6,4,98 6,55 6,1 45 Sågasnässjöns utlopp ,4 6,,76 6,11 6,5 45 Sågasnässjöns utlopp ,9 6,,84 6,57 4,7 6 Max 19,8 6,7,13 7,57 7, 6 Min 4,9 6,,76 6,11 3,3 5 Medel 1,8 6,4,97 6,66 5, 38 Norra Möckeln is 1,3 5,9,78 6,7 1,5 5 Norra Möckeln ,3 1, 6,6,94 6,53, 18 Norra Möckeln , 16,9 6,7,11 6,7 3,8 1 Norra Möckeln ,8 7,4 6,6,96 6,48 3, Max 1,3 16,9 6,7,11 6,7 3,8 5 Min,8 1,3 5,9,78 6,7 1,5 1 Medel 1,1 9,4 6,5,95 6,45,7 188 S Möckeln 1 19S is 1,8 6,5,95 6,8 1,3 1 S Möckeln 1 19S ,5 11,5 6,8,11 7,94 1,9 1 S Möckeln 1 19S ,5 16,8 6,8,13 7,61,6 8 S Möckeln 1 19S ,3 7,3 6,9,13 7,64 3, 1 Max 1,5 16,8 6,9,13 7,94 3, 1 Min 1,3 1,8 6,5,95 6,8 1,3 8 Medel 1,4 9,4 6,8,1 7,5, 11 S Möckeln 19S is 1,8 6,6,1 7,83,86 16 S Möckeln 19S ,6 1, 6,8,11 7,99 1,8 1 S Möckeln 19S ,4 17, 6,9,13 7,64 3,6 8 S Möckeln 19S ,3 8, 6,8,1 7,43 3,7 1 Max 1,6 17, 6,9,13 7,99 3,7 16 Min 1,3 1,8 6,6,11 7,43,86 8 Medel 1,4 9,8 6,8,1 7,7,5 11 Målenån, väg Liatorp-Ljungby ,9 6,1,78 5,91 1,3 Målenån, väg Liatorp-Ljungby ,7 6,3,11 5,5 5,1 Målenån, väg Liatorp-Ljungby ,3 6,6,13 5,68 5,7 4 Målenån, väg Liatorp-Ljungby ,1 6,,8 5,4 6,3 4 Målenån, väg Liatorp-Ljungby ,8 5,8,49 5,3 4,4 3 Målenån, väg Liatorp-Ljungby , 6,4,1 5,78 3,4 8 Max 18,3 6,6,13 5,91 6,3 4 Min 6, 5,8,49 5,4 1,3 Medel 1,5 6,,95 5,57 4,4 73 Agunnarydsån, ned. Rydaholms AR ,6 6,9,7,9 4,3 11 Agunnarydsån, ned. Rydaholms AR ,7 7,1,6 19,4 4,7 Agunnarydsån, ned. Rydaholms AR ,6 7,,53 15,3 6, 8 Agunnarydsån, ned. Rydaholms AR ,8 6,6,3 11,9 4,7 4 Agunnarydsån, ned. Rydaholms AR , 6,,13 8,7 3,4 35 Agunnarydsån, ned. Rydaholms AR ,8 7,,49 14,4 1 3 Max 15,6 7,1,7,9 1 4 Min,6 6,,13 8,7 3,4 11 Medel 9,3 6,8,47 15,1 5,5 8 7

75 HELGEÅN 11 - Bilaga 1 TOC Syre Syrem. NH 4 -N NO 3 -N N-tot PO 4 -P P-tot Cl SO4 K-fyll Ca Mg Na K Datum Stnnr mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l - - 7, , ,9 95 < , 77 < ,6 73 < , , Max 16 7, 51 <1 6 Min 19 8, Medel 8 6, , ,8 86 < , , , , Max 3 6,8 56 < Min 31 8, Medel 4 8, <1, , , , < , , , Max 8, < 16 <1, Min 3 9, ,7 Medel 13 13, < 15 4, S1 16 9, , S1 15 8,6 89 <1 61 < S1 18 1, < 18 4, S , Max 13 8,6 89 <1 57 < 15 4,6 Min 16 1, ,5 Medel 15 11, <1, S 17 9, , S 18 8,4 87 <1 6 < S 18 1, < 17 5, S 18 11, Max 15 8,4 84 <1 59 < 15 <1, Min 17 1, , Medel 3 8, , , , , 47 < , , Max 19 5, 47 < Min 8 7, Medel 1 9, , , , , , , Max 1 7, Min 8 8, Medel 73

76 HELGEÅN 11 - Bilaga 1 Stationsnamn Stnnr Datum Siktdj.Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg Abs ofilt. Abs. filt. - - m C - mekv/l ms/m FNU mg/l Pt abs/5cm abs/5cm Agunnarydsån, ned. Stammaderna 11--4, 6,8,9 11,7 3,6 Agunnarydsån, ned. Stammaderna , 6,8,4 9,33 3,4 Agunnarydsån, ned. Stammaderna ,4 7,,6 9,3 1 3 Agunnarydsån, ned. Stammaderna ,3 6,1,13 6,87 4, 8 Agunnarydsån, ned. Stammaderna ,8 5,9,55 6,1 3, 3 Agunnarydsån, ned. Stammaderna , 6,9,5 9,81 7,3 8 Max 16,4 7,,9 11,7 1 3 Min, 5,9,55 6,1 3, Medel 1,4 6,6, 8,85 5,3 67 Agunnarydssjöns utlopp ,6 6,,88 6,85, 18 Agunnarydssjöns utlopp ,7 6,5,91 5,81 1,3 16 Agunnarydssjöns utlopp ,6 6,7,13 6, Agunnarydssjöns utlopp ,7 6,6,14 6,48 5,8 35 Agunnarydssjöns utlopp , 6,8,13 6,67 3,4 Agunnarydssjöns utlopp ,8 6,7,15 7,5 3,5 44 Max 17,6 6,8,15 7, Min 5,8 6,,88 5,81 1,3 16 Medel 1,4 6,6,1 6,59 4,5 65 Möckelns utlopp , 6,1,88 7,55 1,4 1,546,5 Möckelns utlopp ,6 6,,93 7,14 1,9,655,65 Möckelns utlopp , 6,3,1 7, 1,9,584,534 Möckelns utlopp ,1 6,7,98 6,9 1,3 16,46,398 Möckelns utlopp , 6,7,1 6,9,3 16,395,355 Möckelns utlopp ,7 6,8,97 7,,7,37,34 Möckelns utlopp ,7 6,9,1 6,64 4,4 14,87,54 Möckelns utlopp ,3 6,8,1 6,63,6 1,318,7 Möckelns utlopp , 6,9,1 6,77,6 13,368,336 Möckelns utlopp ,8 6,7,1 6,74 3,1 18,469,43 Möckelns utlopp ,8 6,7,11 6,76,3 4,56,489 Möckelns utlopp ,3 6,6,86 6,58 3,7 35,619,558 Max,7 6,9,1 7,55 4,4 35,655,65 Min 1, 6,1,86 6,9 1,3 1,87,54 Medel 1, 6,6,1 6,85,5 187,466,41 Prästebodaån, uppstr. Delary ,7 6,,79 6,78, 5 Prästebodaån, uppstr. Delary ,5 6,7,11 6,5 1, 16 Prästebodaån, uppstr. Delary ,6 6,9,14 7,39 3,3 18 Prästebodaån, uppstr. Delary ,3 6,6,13 6,86,1 Prästebodaån, uppstr. Delary ,1 6,4,98 6,7 3, 18 Prästebodaån, uppstr. Delary , 6,5,91 6,77 3, 44 Max 18,6 6,9,14 7,39 3,3 44 Min,7 6,,79 6,5 1, 16 Medel 11, 6,6,11 6,84,5 38 Verumsån, före utfl i Helgeån 6G 11--4,4 6,3,1 8,11, 18 Verumsån, före utfl i Helgeån 6G ,1 6,6,17 8,65 4,1 Verumsån, före utfl i Helgeån 6G ,7 6,9, 9,4 5,5 Verumsån, före utfl i Helgeån 6G , 6,4,3 8,69 4, 3 Verumsån, före utfl i Helgeån 6G , 6,3,15 8,1 3,6 8 Verumsån, före utfl i Helgeån 6G ,4 6,5,16 8,53 7,7 48 Max 17,7 6,9,3 9,4 7,7 48 Min,4 6,3,1 8,11, 18 Medel 11,3 6,5,17 8,5 4,5 77 Drivån, ned. Älmhults ARV, väg ,8 7,,59 8, Drivån, ned. Älmhults ARV, väg ,9 7,,6 3,8 1 Drivån, ned. Älmhults ARV, väg ,5 7,1,6 41,5 9,5 1 Drivån, ned. Älmhults ARV, väg ,1 6,6,31 5, Drivån, ned. Älmhults ARV, väg ,3 5,4 <,1 1,5 4,9 5 Drivån, ned. Älmhults ARV, väg ,9 6,7,35 6, Max 18,1 7,,6 41,5 5 Min,8 5,4 <,1 1,5 4,9 8 Medel 11,1 6,7,41 7,6 1 74

77 HELGEÅN 11 - Bilaga 1 TOC Syre Syrem. NH 4 -N NO 3 -N N-tot PO 4 -P P-tot Cl SO4 K-fyll Ca Mg Na K Datum Stnnr mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l , , , , ,7 54 < , , Max 16 5,7 54 < Min 9 8, Medel 9, , ,3 77 < , , , , Max 18 7,3 73 <1 8 Min 4 8, Medel 9, ,9 7,3 5,4 1,5 5,6 < , ,6 6,5 5,6 1,5 5,7 1, , ,4 6,3 5,6 1,5 5,5 < , < 7,9 5,5 4,5 1, 4,7 1, , < 1 8,3 6,3 5, 1,3 5,4 < , < 19 8,5 6, 5, 1,3 5,4 1, , ,5 6,1 5,4 1,4 5,9 < , ,3 6, 5,1 1,3 5,6 1, , ,1 6, 5,1 1,3 5,3 1, , < 4 8,1 5,7 5, 1,3 5,1 < , , 5,6 5,3 1,4 5,4 1, , ,1 5,1 5, 1,4 5,5 < , ,9 7,3 5,6 1,5 5,9 1,5 Max 15 6, < 19 7,9 5,1 4,5 1, 4,7 < Min 9, ,3 6,1 5, 1,4 5,4 1, Medel 5 11, , , , , , , Max 15 8, Min 3 9, Medel 1, G 18 8, G 17 7, G 1 7, G 36 4, G 3 1, G 36 1, Max 17 4, Min 4 8, Medel 1 1, , , , , , , Max 1 7, Min 3 8, Medel 75

78 HELGEÅN 11 - Bilaga 1 Stationsnamn Stnnr Datum Siktdj.Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg Abs ofilt. Abs. filt. - - m C - mekv/l ms/m FNU mg/l Pt abs/5cm abs/5cm Osbysjön is,8 6,5,14 11,4 3,6 Osbysjön , 1,6 6,8,14 9,98 4,1 16 Osbysjön ,5 16,7 6,6,14 9, Osbysjön ,5 7, 6,3,97 8,66 6,6 4 Max 1, 16,7 6,8,14 11, Min,5,8 6,3,97 8,66 3,6 16 Medel,7 9,3 6,6,13 1, 6,3 58 Helgeåns utlopp ur Osbysjön ,1 6,,84 7,83,3,566,5 Helgeåns utlopp ur Osbysjön ,9 6,4,9 7,47,,593,531 Helgeåns utlopp ur Osbysjön ,1 6,6,93 7,3,9 4,555,47 Helgeåns utlopp ur Osbysjön ,7 6,6,11 7,11 1,5 18,45,396 Helgeåns utlopp ur Osbysjön ,8 6,9,13 7,56 3, 14,41,344 Helgeåns utlopp ur Osbysjön , 6,9,13 7,75 3,7 1,413,345 Helgeåns utlopp ur Osbysjön ,7 6,8,14 7,49 3,3 16,417,368 Helgeåns utlopp ur Osbysjön ,8 6,7,1 7,67 3,7,653,599 Helgeåns utlopp ur Osbysjön , 6,7,1 7,9 4, 3,78,667 Helgeåns utlopp ur Osbysjön ,7 6,4,83 7, 3,6 4,89,716 Helgeåns utlopp ur Osbysjön , 6,6,11 7,4 3,5 35,7,611 Helgeåns utlopp ur Osbysjön ,5 6,1,5 7,65 4,4 4,737,639 Max 19,7 6,9,14 7,83 4,4 4,89,716 Min,9 6,1,5 7, 1,5 1,41,344 Medel 1,1 6,6,11 7,41 3, 33,59,516 Nöbbelöv, kvr.damm s om Broby AR ,5 6,4,97 7,71,3 Nöbbelöv, kvr.damm s om Broby AR ,6 6,8,1 7,37 1,5 15 Nöbbelöv, kvr.damm s om Broby AR ,6 6,9,17 8,39 4,9 16 Nöbbelöv, kvr.damm s om Broby AR ,9 6,8,15 7,97 4,1 8 Nöbbelöv, kvr.damm s om Broby AR ,1 6,4,1 7,7 5,3 65 Nöbbelöv, kvr.damm s om Broby AR ,4 6,6,1 7,6 4,3 4 Max,6 6,9,17 8,39 5,3 65 Min,5 6,4,97 7,37 1,5 15 Medel 1,7 6,7,13 7,8 3,7 37 Olingeån, i Gryt 18B 11--4,7 7,,34 1,8 1,6 7 Olingeån, i Gryt 18B ,8 7,3,34 1,5 3, 8 Olingeån, i Gryt 18B ,6 7,6 1, 1,7 7,1 18 Olingeån, i Gryt 18B ,4 6,8,34 1,9 3,5 18 Olingeån, i Gryt 18B , 6,7,31 1,6 8, Olingeån, i Gryt 18B ,3 6,9,38 13, 6,5 16 Max 18,4 7,6 1, 1,7 8, Min,7 6,7,31 1,5 1,6 7 Medel 11,7 7,1,49 14,3 5, 145 Tormestorpsån ned. Sösdala B ,4 7,7 1,6 8,1,8 7 Tormestorpsån ned. Sösdala B ,9 7,8, 33,5 1,9 6 Tormestorpsån ned. Sösdala B ,6 8,,3 37, 5,9 45 Tormestorpsån ned. Sösdala B ,5 7,7, 3,7 3,6 65 Tormestorpsån ned. Sösdala B ,8 7,7, 31,1,7 6 Tormestorpsån ned. Sösdala B ,3 7,7, 35,1 5,4 8 Max 14,6 8,,3 37, 5,9 8 Min 1,4 7,7 1,6 8,1 1,9 45 Medel 1,4 7,8,1 3,9 3,7 63 Tormestorpsån f inl. i Finjasjön C 11--,5 7,9 1,7 9,9 3,1 7 Tormestorpsån f inl. i Finjasjön C ,4 8,,1 31,7 3, 7 Tormestorpsån f inl. i Finjasjön C ,8 8,,4 36,5, 45 Tormestorpsån f inl. i Finjasjön C ,4 7,8,1 3,1 1,8 1 Tormestorpsån f inl. i Finjasjön C ,9 7,9 1,7 6,,1 18 Tormestorpsån f inl. i Finjasjön C ,9 7,8, 3, 4,6 1 Max 17,8 8,,4 36,5 4,6 18 Min,5 7,8 1,7 6, 1,8 45 Medel 11, 7,9, 31,4,

79 HELGEÅN 11 - Bilaga 1 TOC Syre Syrem. NH 4 -N NO 3 -N N-tot PO 4 -P P-tot Cl SO4 K-fyll Ca Mg Na K Datum Stnnr mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l , <1, , , , , , , Max 18 8, <1, Min 8 1, ,3 Medel 18 11, ,6 7,3 5,3 1,4 6, < , , 6,9 5,6 1,5 5,9 1, , , 6,4 5,3 1,4 5,9 < , ,7 6,5 5,7 1,5 6, 1, , , 6,5 5,5 1,4 5,9 < , < 3 9,5 6,8 5,8 1,5 6, 1, , < 8 9,4 6,1 5,9 1,5 6,5 < , ,1 6,3 6, 1,5 6, 1, , ,9 5,9 5,8 1,5 6,1 1, , ,8 5,3 5,3 1,4 5,6 < , ,8 5,6 5,8 1,5 6, 1, , ,4 5,4 1,5 6,8 < , ,3 6, 1,5 6,8 1,5 Max 17 6, < 8,7 5,3 5,3 1,4 5,6 < Min 3 9, ,3 6,3 5,6 1,5 6,1 1, Medel 13, , , , , , , Max 18 7, Min 4 9, Medel 13 1, B 16 9, B 15 8, B 7, B 7 7, B 18 1, B 7 1, Max 13 7, Min 19 9, Medel 11 11, B 9,1 1, B 7,5 8, B 1 8, B 17 7, B 1 9, B 17 11, Max 7,5 7, Min 11 9, Medel 11 1, C 9,9 11, C 8,8 8, C 15 8, C 6 8, C 14 1, C 6 11, Max 8,8 8, Min 14 9, Medel 77

80 HELGEÅN 11 - Bilaga 1 Stationsnamn Stnnr Datum Siktdj.Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg Abs ofilt. Abs. filt. - - m C - mekv/l ms/m FNU mg/l Pt abs/5cm abs/5cm Finjasjön, botten Kb ,8 7,3 1,4 6, 1,5 5 Finjasjön, botten Kb ,3 7,8,94,3 3,6 65 Finjasjön, botten Kb ,9 8,1 1,1 1, Finjasjön, botten Kb ,6 7,8 1,,,1 65 Max 16,9 8,1 1,4 6, 19 7 Min 4,8 7,3,94,3 1,5 5 Medel 1,9 7,8 1,,6 6,6 63 Finjasjön, ytan Ky ,9 7,,7 17, 1,7 11 Finjasjön, ytan Ky ,1 14, 7,8,93,5,4 6 Finjasjön, ytan Ky , 17, 8, 1,1 1,6 9 7 Finjasjön, ytan Ky ,3 8,6 7,8 1,,1,6 65 Max,3 17, 8, 1,, Min 1, 1,9 7,,7 17, 1,7 6 Medel 1,8 1,4 7,8,98,4 8,9 76 Svartevadsbäcken ned. Tyringe I 11--,4 7,,4 14, 5,1 6 Svartevadsbäcken ned. Tyringe I , 7,3,45 14,7,9 7 Svartevadsbäcken ned. Tyringe I ,4 7,,51 15,1 6,1 1 Svartevadsbäcken ned. Tyringe I ,1 7,1,53 14,9 8,3 14 Svartevadsbäcken ned. Tyringe I ,4 7,,39 1,6 8,1 Svartevadsbäcken ned. Tyringe I ,4 7,,5 14,8 8, 13 Max 18,1 7,3,53 15,1 8,3 Min,4 7,,39 1,6,9 6 Medel 1,8 7,,46 14,4 6,5 1 Almaån. utlopp ur Finjasjön L ,8 7,4,91,8 1, 7 Almaån. utlopp ur Finjasjön L ,4 7,4,68 17,3,5 1 Almaån. utlopp ur Finjasjön L ,8 7,6,88,1,7 9 Almaån. utlopp ur Finjasjön L ,9 7,8,86,5 1,4 8 Almaån. utlopp ur Finjasjön L ,8 7,7,98,8 1,4 5 Almaån. utlopp ur Finjasjön L ,7 8, 1, 1, 3,7 5 Almaån. utlopp ur Finjasjön L , 7,5 1,1 1,3,5 45 Almaån. utlopp ur Finjasjön L ,3 8, 1,1 1, 5, 45 Almaån. utlopp ur Finjasjön L , 7,9 1,1, Almaån. utlopp ur Finjasjön L , 7,7 1,,1 1,3 7 Almaån. utlopp ur Finjasjön L ,5 7,7 1, 1,9 5, 8 Almaån. utlopp ur Finjasjön L , 7,8 1, 1, 3,4 1 Max 1,7 8, 1,, Min,8 7,4,68 17,3 1, 45 Medel 11,1 7,7 1,,8 4,1 7 Farstorpsån f. utl. i Almaån V 11--,4 6,9,33 13,9 7,1 16 Farstorpsån f. utl. i Almaån V ,5 7,3,4 14, 9,3 18 Farstorpsån f. utl. i Almaån V ,5 7,,39 1,5 13 Farstorpsån f. utl. i Almaån V ,5 7,1,41 1, Farstorpsån f. utl. i Almaån V inget prov Farstorpsån f. utl. i Almaån V ,7 7,,44 13,7 36 Max 16,5 7,3,44 14, 45 Min,4 6,9,33 1,5 7,1 16 Medel 1,7 7,1,39 13, Almaån, ned. Lillåns tillfl. Ä 11--,3 7,3,5 16, 3,6 14 Almaån, ned. Lillåns tillfl. Ä ,8 7,4,65 17,9 3,4 1 Almaån, ned. Lillåns tillfl. Ä ,8 7,,58 15,4 7,9 18 Almaån, ned. Lillåns tillfl. Ä ,9 7,4,81 17,8 7,6 13 Almaån, ned. Lillåns tillfl. Ä , 7,1,51 14, 13 5 Almaån, ned. Lillåns tillfl. Ä ,3 7,3,74 17,5 8, 4 Max 18,8 7,4,81 17, Min,3 7,1,51 14, 3,4 1 Medel 11,9 7,3,64 16,5 7,

81 HELGEÅN 11 - Bilaga 1 TOC Syre Syrem. NH 4 -N NO 3 -N N-tot PO 4 -P P-tot Cl SO4 K-fyll Ca Mg Na K Datum Stnnr mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l - - 1, Kb 11 9, Kb 13 8,3 86 < Kb 14 9, Kb 14 9, Max 1,7 6 < Min 1 7, Medel 13 1, , Ky 11 1, , Ky 1 8,7 9 <1 < Ky 15 1, , Ky 15 1, Max 11 8,7 76 <1 < ,8 Min 13 9, Medel 6,1 11, I 6,8 1,1 11 < I 7,9 8, I 1 8, I 4 7, I 11 1, I 4 1, Max 6,1 7,9 77 < Min 11 9, Medel 11 1, L 1 1, L 11, L 11 11, L 1 5, L 1 7, L 9, 6, L 11 8, L 17 8, L 13 9, L 14 1, L 1 11, L 17 1, Max 9,, Min 1 8, Medel 16 11, V 16 9, V 7 8, V 7 7, V V 5 1, V 7 11, Max 16 7, Min 9, Medel 14 11, Ä 1 8, Ä 17 7, Ä 16 9, Ä 3 7, Ä 18 11, Ä 3 11, Max 1 7, Min 18 9, Medel 79

82 HELGEÅN 11 - Bilaga 1 Stationsnamn Stnnr Datum Siktdj.Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg Abs ofilt. Abs. filt. - - m C - mekv/l ms/m FNU mg/l Pt abs/5cm abs/5cm Almaån. före utfl. i Helgeån AB ,1 7,,55 17,5 4,5 1,33,75 Almaån. före utfl. i Helgeån AB 11--, 7,4,59 17,1 4,3 1,96,46 Almaån. före utfl. i Helgeån AB ,3 7,5,57 16,7 4,1 1,33,5 Almaån. före utfl. i Helgeån AB ,1 7,6,7 19,3 3,1 1,6,13 Almaån. före utfl. i Helgeån AB ,4 7,4,7 18,4,9 1,36,5 Almaån. före utfl. i Helgeån AB , 7,4,6 15,8 6,7,55,448 Almaån. före utfl. i Helgeån AB , 7,4,79 18,8 5,4 14,367,39 Almaån. före utfl. i Helgeån AB ,8 7,6,91 19,8 8,7 14,381,333 Almaån. före utfl. i Helgeån AB ,4 7,3,7 16,7 16 8,687,544 Almaån. före utfl. i Helgeån AB ,7 7,3,79 18,7 7,4,5,41 Almaån. före utfl. i Helgeån AB , 7,4,8 19,1 9, 4,449,356 Almaån. före utfl. i Helgeån AB , 7,,41 15,1 8,3 5,534,458 Max 18,8 7,6,91 19,8 16 8,687,544 Min, 7,,41 15,1,9 1,6,13 Medel 1, 7,4,68 17,8 6,7 169,413,34 Bivarödsån,vid Hylta 1C 11--4,9 6,5,1 9,44,5 Bivarödsån,vid Hylta 1C , 7,,9 1, Bivarödsån,vid Hylta 1C ,5 6,9,31 1, 13 6 Bivarödsån,vid Hylta 1C ,6 6,,1 7, Bivarödsån,vid Hylta 1C , 5,8,38 6,94 7, 55 Bivarödsån,vid Hylta 1C ,4 6,8, 9, Max 16,6 7,,31 1, 17 1 Min,9 5,8,38 6,94,5 Medel 11, 6,5,18 9, Bivarödsån före utfl. i Helgeån 1E ,1 6,4,85 9,5,9,558,515 Bivarödsån före utfl. i Helgeån 1E 11--5, 6,7,16 1,9,4 18,54,448 Bivarödsån före utfl. i Helgeån 1E ,5 6,7,11 8,,6,55,436 Bivarödsån före utfl. i Helgeån 1E ,8 7,1,3 1, 5,4 18,6,485 Bivarödsån före utfl. i Helgeån 1E ,8 7,1,47 14,1 5,6 1,576,454 Bivarödsån före utfl. i Helgeån 1E , 7,1,45 14,4 6,3 36,679,564 Bivarödsån före utfl. i Helgeån 1E ,7 7,1,48 13, 11 35,77,65 Bivarödsån före utfl. i Helgeån 1E ,6 6,6,18 9, ,9 1,6 Bivarödsån före utfl. i Helgeån 1E ,8 6,5,16 9, ,49 1,3 Bivarödsån före utfl. i Helgeån 1E , 6,6,16 9,66 6, 55 1,1,911 Bivarödsån före utfl. i Helgeån 1E ,7 6,9,8 1, ,4,997 Bivarödsån före utfl. i Helgeån 1E ,3 6,,7 9,5 3,4 6,686,67 Max 17,7 7,1,48 14, ,9 1,6 Min,1 6,,7 8,,4 1,54,436 Medel 9,4 6,8,4 1,9 6,7 358,884,743 Helgeån vid Torsebro ,4 6,8, 11,1 3,,498,437 Helgeån vid Torsebro 11--, 6,9, 1,3 3,4,511,445 Helgeån vid Torsebro ,9 7,, 9,7 3, 18,447,413 Helgeån vid Torsebro ,8 7,,5 1,4,4 14,398,347 Helgeån vid Torsebro ,7 7,1,7 9,87 3,3 16,384,37 Helgeån vid Torsebro ,4 7,,5 9,69 4,7 16,485,415 Helgeån vid Torsebro 11-7-,4 7,1,9 1,1,8 15,397,36 Helgeån vid Torsebro ,5 7,1,33 11,1 5,1,671,611 Helgeån vid Torsebro ,1 7,1,7 1,3 11 1,84,677 Helgeån vid Torsebro ,4 7,,5 1, 4,3 35,775,679 Helgeån vid Torsebro ,7 7,1,4 1,7 5,9 14,646,54 Helgeån vid Torsebro ,1 6,6,14 9,88 5,5 4,684,59 Max,4 7,1,4 1,7 11 4,84,679 Min, 6,6,14 9,69,4 1,384,37 Medel 1, 7,,6 1,4 4,6,561,487 Råbelövssjön, botten 8Bb , 7,8 3,1 5,9 1,7 3 Råbelövssjön, botten 8Bb ,8 8,,6 46,1 3,4 1 Råbelövssjön, botten 8Bb ,7 8,3, 41, 5,1 15 Råbelövssjön, botten 8Bb , 8,1,3 4,4 4,3 Max 17,7 8,3 3,1 5,9 5,1 3 Min 4, 7,8, 41, 1,7 1 Medel 1, 8,1,6 45,6 3,6 19 8

83 HELGEÅN 11 - Bilaga 1 TOC Syre Syrem. NH 4 -N NO 3 -N N-tot PO 4 -P P-tot Cl SO4 K-fyll Ca Mg Na K Datum Stnnr mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l , ,6 9,7, AB 14 13, ,6 1, AB 1 1, ,6 9,8, AB 1 1, ,9 11, AB 14 7, ,9 1, AB 19 8, ,6 9,4 1, AB 14 7, , 1 3, AB 15 8, ,1 1, AB 6 8, ,8 1, AB 19 11, ,8 1 3, AB 17 11, ,1 11, AB 3 1, ,4 9,6, AB 6 13, , 1 3, Max 1 7, ,4 9,4 1,9 Min 17 1, ,8 1,4 Medel 1, C 4 9, C 7 7, C 64 8, 84 < C 64 7,9 75 < C 41 11, C 64 1, Max 7,7 75 <1 11 Min 4 9, Medel 3 1, ,7 7,5 1,5 6,9 < E 1 13, ,9 1,9 8,5 1, E 19 1, ,3 7,9 6,9 1,4 6,1 < E 8, ,8 1,1 9, 1, E 6, ,3 9,7, E 3 6, ,5 1, E 4 6, ,3 15,3 9,7, E 58 8, ,9 11, 7,6 1, E 5 7, ,3 1 1,9 6,9 1, E 38 1, ,4 9, 1,7 7,1 < E 4 1, ,4 1,1 8,9 1, E 3 11, ,5 7,8 1,6 7,7 < E 58 13, ,5 1, Max 19 6, ,3 5,9 6,9 1,4 6,1 < Min 31 9, ,5 11 1,9 8, 1,6 Medel 18 1, ,4 1,9 7,7 < , ,7 9,5 1,8 7,6 1, , ,6 8,6 1,7 6,8 < , ,6 9,4 1,8 7, 1, , ,1 8, 1,8 6,8 < , , 9,1 1,8 7, 1, , ,1 9,4 1,9 7,9 < , ,4 11, 8, 1, , , 1, 7,4 1, , ,4 9,4 1,8 7, < , ,9 13,3 8,5 1, , ,1 8,3 1,8 7,8 < , ,3 8,5 1,9 Max 17 6, ,1 8, 1,7 6,8 < Min 1, ,3 9,6 1,9 7,5 1,4 Medel 1 1, Bb 9, 4, Bb 8,6 7, Bb 9, 8, < Bb 1 8, Max 8,6 1, < 9 Min 9, 5, Medel 81

84 HELGEÅN 11 - Bilaga 1 Stationsnamn Stnnr Datum Siktdj.Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg Abs ofilt. Abs. filt. - - m C - mekv/l ms/m FNU mg/l Pt abs/5cm abs/5cm Råbelövssjön, ytan 8By 11--3,8 8,4,5 45, 1,6 5 Råbelövssjön, ytan 8By , 1,1 8,4,6 45,6,4 15 Råbelövssjön, ytan 8By ,5 18, 8,4, 41, 7, Råbelövssjön, ytan 8By , 1, 8,1,3 4,6 3,6 Max, 18, 8,4,6 45,6 7, 5 Min 1,5,8 8,1, 41, 1,6 15 Medel 1,8 1,8 8,3,4 43,7 3,7 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 4F ,4 7,6,1 38,8 7,8 9,6,15 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 4F 11--, 7,8,8 46,8 5, 6,158,1 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 4F ,8 8,, 36,6 4, 7,181,137 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 4F ,9 7,8 3, 45,5 5,5 5,168,95 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 4F ,6 8,,9 43,7 1 45,18,8 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 4F , 7,9,9 43, ,158,99 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 4F ,4 7,6,9 43, ,136,67 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 4F ,1 7,8 3, 48,7 8, 7,17,141 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 4F , 7,7 3, 44, 7 1,476,5 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 4F ,3 7,8,9 43,6 16 7,66,164 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 4F ,6 8, 3, 46,4 6,8 7,151,18 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 4F ,9 7,7,6 41,8 7,9 11,,165 Max 19,1 8, 3, 48,7 7 11,476,5 Min, 7,6,1 36,6 4, 45,136,67 Medel 9,9 7,8,8 43,6 11 7,11,16 Hammarsjön 3A is - 6,8,7 11,7 3, 18 Hammarsjön 3A ,8 15, 7,4,4 1,1 7,1 16 Hammarsjön 3A , 15,6 7,3,49 13,4 5, Hammarsjön 3A ,5 7,1 7,,35 11,3 6, 3 Max 1, 15,6 7,4,49 13,4 7,1 3 Min,5 7,1 6,8,7 11,3 3, 16 Medel,8 1,6 7,1,38 1,1 5,3 15 Helgeån ned. Hammarsjön ,5 6,9,4 15,8 4,6,463,376 Helgeån ned. Hammarsjön ,3 6,9,33 13,3 3,1,484,418 Helgeån ned. Hammarsjön , 7,3,38 13,8 16,55,36 Helgeån ned. Hammarsjön ,1 7,4,38 13,1,1 14,376,335 Helgeån ned. Hammarsjön ,1 7,6,44 14,5 5,7 14,339,68 Helgeån ned. Hammarsjön , 7,6,49 15, 4,3 11,97,57 Helgeån ned. Hammarsjön ,6 7,5,71 4,4 4,1 13,75,54 Helgeån ned. Hammarsjön ,1 7,5,48 14,7 6,8,573,556 Helgeån ned. Hammarsjön ,5 7,5,48 15,1 6, 6,68,597 Helgeån ned. Hammarsjön ,9 7,,3 11,8 9, 35,791,655 Helgeån ned. Hammarsjön ,6 7,3,4 13,4 6,5 3,666,586 Helgeån ned. Hammarsjön ,5 7,,7 1,4 9, 5,688,584 Max 19,6 7,6,71 4,4 16 5,791,655 Min,3 6,9,7 11,8,1 11,75,54 Medel 1,6 7,3,43 14,8 6,5 31,513,437 Vramsån, uppstr. Rickarum 3A 11--,9 7,4 1, 1,1 7, 14 Vramsån, uppstr. Rickarum 3A ,3 7,8 1,5 3,1 3,8 1 Vramsån, uppstr. Rickarum 3A ,7 7,8,1 7,5 4, 18 Vramsån, uppstr. Rickarum 3A ,8 7,6 1,7 4,4 3,4 15 Vramsån, uppstr. Rickarum 3A ,6 7,6 1,6 3,1,8 15 Vramsån, uppstr. Rickarum 3A ,3 7,7 1,9 6, 7,6 18 Max 17,7 7,8,1 7,5 7,6 18 Min,9 7,4 1, 1,1,8 1 Medel 11,4 7,7 1,7 4, 4,8 153 Lindebäck vid Ullarp 3B 11--,6 7,6,63 18,,8 45 Lindebäck vid Ullarp 3B , 7,8,78 18,6 1, 6 Lindebäck vid Ullarp 3B ,5 7,8 1, 1,3 5,5 4 Lindebäck vid Ullarp 3B , 7,7 1,1 1, Lindebäck vid Ullarp 3B ,9 7,5 1, 19,6 9, 16 Lindebäck vid Ullarp 3B ,9 7,7 1,1,9 1 1 Max 17, 7,8 1,1 1, Min,6 7,5,63 18, 1, 4 Medel 1,7 7,7,94 19,9 6,9 91 8

85 HELGEÅN 11 - Bilaga 1 TOC Syre Syrem. NH 4 -N NO 3 -N N-tot PO 4 -P P-tot Cl SO4 K-fyll Ca Mg Na K Datum Stnnr mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l - - 8,9 16, 1 < < By 9,4 11, By 9, 9,1 96 <1 < By 8,9 9, By 9,4 16, Max 8,9 9,1 81 <1 1 5 < 17 1 Min 9,1 11, Medel 1 11, ,6 1 3, F 1 1, ,4 13 3, F 1, ,5 1, F 9,4 9, ,8 13 3, F 8,9 6, ,5 13 3, F 9, 7, ,6 13 3, F 7, 7, ,9 14 4, F 11 8, ,3 14 4, F 18 8, ,4 11 3, F 13 1, ,8 11 3, F 1 9, ,9 1 3, F 13 1, ,8 11 3, F 18 1, ,4 14 4,1 Max 7,, ,5 1, Min 11 8, ,9 1 3, Medel <1, A 17 9,7 97 < , A 3 8, A 9 1, , A 9 1, Max 17 8, 83 < <1, Min 9, ,4 Medel 19 1, , 9,, , , 9, 1, , ,1 9,4 < , ,1 9,3 1, ,6 7 < , 11, , , 11, , ,7 4 3, , ,3 1, , , 13, , ,3 1 1,9 8,5 < , ,1 1 1, , ,8 11, 9, < , ,7 4 3, Max 15 6,6 7 < ,3 11 1,9 8,5 < Min 1 9, , 11 1,8 Medel 19 1, A 16 9, A 15 8, A 19 7, A 6 7, A 1, A 6 1, Max 15 7, Min 19 9, Medel 6,1 1, B 8,1 1, B 5,9 8, B 16 8, B 1 8, B 11 11, B 1 1, Max 5,9 8, Min 11 1, Medel 83

86 HELGEÅN 11 - Bilaga 1 Stationsnamn Stnnr Datum Siktdj.Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg Abs ofilt. Abs. filt. - - m C - mekv/l ms/m FNU mg/l Pt abs/5cm abs/5cm Vramsån, ned. Tollarps ARV 3E 11-- Inget prov för det gick ej att få hål på isen Vramsån, ned. Tollarps ARV 3E ,5 7,8,86 16,7 1,8 6 Vramsån, ned. Tollarps ARV 3E Inget prov för inget vatten i ån Vramsån, ned. Tollarps ARV 3E ,5 7,8 1, 17,6,3 4 Vramsån, ned. Tollarps ARV 3E ,3 7,8,98 15,,9 1 Vramsån, ned. Tollarps ARV 3E ,9 7,7 1, 17,1 3,5 8 Max 16,5 7,8 1, 17,6 3,5 1 Min 4,9 7,7,86 15, 1,8 4 Medel 1,1 7,8,96 16,7,6 7 Vramsån. före utfl. i Helgeån 3L ,3 7,8 1, 4,5,5 1,34,9 Vramsån. före utfl. i Helgeån 3L 11--,1 7,9 1,6 8,1 1,8 11,13,189 Vramsån. före utfl. i Helgeån 3L ,1 8, 1,4 3,9 1,7 9,1,1 Vramsån. före utfl. i Helgeån 3L ,7 8,, 3,9,4 9,171,143 Vramsån. före utfl. i Helgeån 3L , 8,, 3,4,1 7,18,151 Vramsån. före utfl. i Helgeån 3L ,6 7,9,1 3,4 1, 65,156,135 Vramsån. före utfl. i Helgeån 3L ,3 7,8, 8,9 1,7 8,193,168 Vramsån. före utfl. i Helgeån 3L , 8,,3 33, 1,4 1,44,4 Vramsån. före utfl. i Helgeån 3L ,7 8,1, 3, 3, 1,31,73 Vramsån. före utfl. i Helgeån 3L ,1 8,, 9,,4 11,8,64 Vramsån. före utfl. i Helgeån 3L ,7 8,,4 3,9, 9,194,169 Vramsån. före utfl. i Helgeån 3L ,1 7,8 1,4 3,6 4, 8,83,6 Max 18,6 8,1,4 33, 4, 1,31,73 Min,1 7,8 1, 3,6 1, 65,156,135 Medel 9,9 7,9 1,9 8,9, 9,,199 Mjöån, ned. Everöds ARV 33C 11--,7 8,,7 37, 1,5 4 Mjöån, ned. Everöds ARV 33C , 8,1 3,1 4,4,78 35 Mjöån, ned. Everöds ARV 33C ,9 8, 3,5 44,8,6 5 Mjöån, ned. Everöds ARV 33C ,7 8,1 3,1 4,9,8 6 Mjöån, ned. Everöds ARV 33C ,9 8,,4 3,5 3, 55 Mjöån, ned. Everöds ARV 33C , 8,,9 37,9 4,3 6 Max 17,7 8, 3,5 44,8 4,3 55 Min,7 8,,4 3,5,78 5 Medel 1,9 8,1 3, 38,9,5 18 Vittskövleån, uppstr. ARV ,5 8,1 3,4 44,9 3, 3 Vittskövleån, uppstr. ARV ,9 8,3 1,5 5,3,34 15 Vittskövleån, uppstr. ARV ,8 7,9 3,9 5,3 5,3 5 Vittskövleån, uppstr. ARV ,9 8, 3,8 54,5,83 Vittskövleån, uppstr. ARV ,4 8, 3, 4,4 1,8 45 Vittskövleån, uppstr. ARV ,9 8,1 4, 5,1 4,1 15 Max 18,8 8,3 4, 54,5 5,3 45 Min,5 7,9 1,5 4,4,34 15 Medel 11,7 8,1 3,3 49,4,6 5 Sågmöllebäcken, ca. 5m ned. dike 6CC ,4 6,4 Sågmöllebäcken, ca. 5m ned. dike 6CC ,1 6,4 Sågmöllebäcken, ca. 5m ned. dike 6CC ,3 6,6 Sågmöllebäcken, ca. 5m ned. dike 6CC ,9 6,3 Sågmöllebäcken, ca. 5m ned. dike 6CC ,5 6,9 Sågmöllebäcken, ca. 5m ned. dike 6CC ,5 6,4 Max 13,9 6,9 Min 7,5 6,3 Medel 1,5 6,5 84

87 HELGEÅN 11 - Bilaga 1 TOC Syre Syrem. NH 4 -N NO 3 -N N-tot PO 4 -P P-tot Cl SO4 K-fyll Ca Mg Na K Datum Stnnr mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l E 9,1 1, E E 1 7, E 9, E 15 11, E 11, Max 9,1 7, Min 15 9, Medel 14 1, ,4 8,, L 1 13, ,8 9,9, L 17 3, ,4 7,7 < L 1 9, , 11, L 1 6, ,7 9,6, L 11 8, ,8 9,8, L 11 7, , 9,8 3, L 15 7, , 11, L 8, , 9,3, L 16 11, , 9, 3, L 1 11, ,3 1, L 17 1, ,4 8,4, L 13, ,3 11 3, Max 11 3, ,4 7,7 < Min 14 9, ,9 9,5,4 Medel 7, 1, C 6,6 11, C 5, 9, C 9,4 7, C 17 9, C 8,8 1, C 17 1, Max 5, 7, Min 9, 1, Medel 7,4 11, ,1 14, ,9 8, ,3 7, , 8, ,7 1, , 14, Max 4,7 7, Min 6,1 1, Medel CC CC CC CC CC CC Max Min Medel 85

88 HELGEÅN 11 - Bilaga 1 Provpunkt: Norra Möckeln Stationsnr: o C mg/l o C mg/l 1 Temp Syre Temp 4 4 Syre m m Djup Temp Syre Djup Temp Syre,5 1,3 8,8,5 1, 9,3 1, 1,4 8,8 1, 11,9 9,1, 1,3 7,, 11,8 9,1 3, 1,8 7,5 3, 11,8 9,1 4,,7 7,4 4, 11,8 9, o C mg/l Temp Syre Temp Syre o C mg/l m 4 m Djup Temp Syre Djup Temp Syre,5 16,9 8,6,5 7,4 1,8 1, 16,9 8,6 1, 7,4 1,8, 16,9 8,6, 7,4 1,8 3, 16,9 8,4 3, 7,5 1,8 4, 16,9 8,5 4, 7,4 1,8 86

89 HELGEÅN 11 - Bilaga 1 Provpunkt: Osbysjön Stationsnr: o C mg/l o C mg/l m Temp Syre 4 m Temp Syre Djup Temp Syre Djup Temp Syre,5,8 13,3,5 1,6 9,3 1,,8 13, 1, 1,5 9,1, 1,1 1,, 1,4 9,1 3, 1,8 9,1 3, 1,1 9,4 3,5 8,9 9, o C mg/l Temp o C mg/l 1 1 Syre Temp 4 m Syre m Djup Temp Syre Djup Temp Syre,5 16,7 8,1,5 7, 1,6 1, 16,7 8,1 1, 6,9 1,4, 16,7 8,, 6,9 1, 3, 16,7 8, 3, 6,9 1,3 3,5 16,7 7,9 4, 6,6 1,3 87

90 HELGEÅN 11 - Bilaga 1 Provpunkt: Finjasjön Stationsnr: K o C mg/l Temp Syre o C mg/l m Temp Syre Djup Temp Syre Djup Temp Syre,5 1,9 1,5,5 14, 1, 1,, 1,4 1, 13,9 9,7,, 1,5, 13,9 9,7 3, 1,8 9,8 3, 13,7 9,8 4,, 9,5 4, 13,7 9,7 5,,5 7,7 5, 13,4 9,4 6, 3,3 4,4 6, 13,3 9,6 7, 3,9,7 7, 13,3 9,4 8, 4,3 1,6 8, 13,4 9,5 9, 4,5 1, 9, 13,3 9,3 1, 4,8,7 8 1 m o C mg/l Temp Syre o C mg/l m Temp Syre 1 m Djup Temp Syre Djup Temp Syre,5 17, 8,6,5 8,6 1, 1, 17, 8,5 1, 8,6 9,9, 17, 8,4, 8,6 1, 3, 17, 8,3 3, 8,6 1, 4, 17, 8,1 4, 8,6 1, 5, 16,9 8,4 5, 8,6 1, 6, 16,9 8,5 6, 8,6 9,9 7, 16,9 8,4 7, 8,6 9,9 8, 16,9 7,9 8, 8,6 9,9 9, 16,9 7,6 9, 8,6 9,8 88

91 HELGEÅN 11 - Bilaga 1 Provtagningspunkt: Råbelövssjön Stationsnr: 8B o C mg/l o C mg/l m Temp Syre Djup Temp Syre Djup Temp Syre,5,8 16,,5 1,1 11,1 1,,8 16,, 1,1 11,1,,8 16, 4, 1,1 11,1 3,,8 16, 6, 1,1 11,1 4,,8 1, 7, 1, 1,9 7, 3, 4,1 8, 1, 1,8 8, 3, 3,6 9, 9,3 6, 9, 3,7 3,3 1, 8,8 4,5 1, 4, 1,9 8 1 m Temp Syre, 3, 6, 9, 1, 15, 18, o C mg/l o C mg/l m Temp Syre Djup Temp Syre Djup Temp Syre,5 18, 9,1,5 1, 9,1 1, 18, 9,1 1, 1, 9,1, 18, 8,9, 1, 9, 3, 18, 9, 3, 1, 9,1 4, 18, 8,6 4, 1,3 9,1 5, 17,9 8,5 5, 1, 9,1 6, 17,9 8,5 6, 1, 9, 7, 17,9 8,4 7, 1, 8,9 8, 17,9 8,3 8, 1, 8,9 9, 17,8 8,3 9, 1, 8,9 1 m Temp Syre 89

92 9 HELGEÅN 11 - Bilaga 1

93 HELGEÅN 11 - Bilaga BILAGA Metaller i vatten 11 Grundämnen med fet stil i tabellhuvudet ingår i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (rapport 4913) och rasteras enligt följande Rastrering Bedömning Halt (µg/l) As Cd Cr Cu Ni Pb Zn x,x måttligt höga halter 5-15,1-, x,x höga halter 15-75,3-1, x,x mycket höga halter >75 >1,5 >75 >45 >5 >15 >3 91

94 HELGEÅN 11 - Bilaga Stationsnamn S tnnr Datum A l As Ba P b Cd Co Cu Cr Ni Sr Z n Hg - - µg/l µg/l µ g/l µg/l µg/l µg/l µg/l µ g/l µg/l µg/l µ g/l ng/l Möckelns utlopp ,5 6,74,37,71 1,1,59,4 3 7,4 < 5 Möckelns utlopp ,44 4,51,34,47 1,3,45,8 4 4,5 < 5 Möckelns utlopp ,47,9,1,4 1,1,34,94 4 3,6 < 5 Möckelns utlopp ,56,96,18,3 1,,33,81 8 3,1 < 5 Möckelns utlopp ,59 1 1,1,17, 1,3,31,91 7 3,3 < 5 Möckelns utlopp ,68 3 1,1,18,7 1,8,51,96 7 3,5 < 5 Max 36,68 6 1,1,37,71 1,8,59,96 3 7,4 < 5 M in 1,44,51,17, 1,1,31,4 4 3,1 < 5 Medel 5,54 3,89,4,35 1,3,4,81 7 4, < 5 Helgeån, utlopp ur Osbysjön ,48 8,77,5,49 1,1,4,34 9 7,6 < 5 Helgeån, utlopp ur Osbysjön ,45 4,6,7,37,95,39 1,4 8 5, < 5 Helgeån, utlopp ur Osbysjön ,48 1,93,35,37 1,1,34 1, 7 6,4 < 5 Helgeån, utlopp ur Osbysjön ,66 6 1,1,7,4,7,31, , < 5 Helgeån, utlopp ur Osbysjön ,69 4 1,,3,49 1,3,45 1,1 3 6,1 < 5 Helgeån, utlopp ur Osbysjön ,59 4,99,15,39 1,1,46,9 7 4,3 < 5 Max 3,69 8 1,,5,49 1,3,46 1,4 31 7,6 < 5 M in 14,45 1,6,15,37,7,31,34 7 3, < 5 Medel 5,56 5,94,31,4 1,,39,96 9 5,4 < 5 Almaån, före utfl i Helgeån AB 11 19,3 7,35,44,57 1,6,46 1,3 55 8,4 < 5 Almaån, före utfl i Helgeån AB ,35 8,3,3,41 1,5,9 1,3 8 4,3 < 5 Almaån, före utfl i Helgeån AB ,46 4,48,14,37 1,5,9 1, 64 3,9 < 5 Almaån, före utfl i Helgeån AB ,53 6,7,13,34,8,1 1, 84 1,3 < 5 Almaån, före utfl i Helgeån AB 119 3,66 3,63,5,66 1,9,45 1,6 71 6,9 < 5 Almaån, före utfl i Helgeån AB ,49 5,37,1,55 1,3,35 1,4 7 3,8 < 5 Max 3,66 3,63,5,66 1,9,46 1,6 84 8,4 < 5 M in 75,3 4,3,1,34,8,1 1, 55 1,3 < 5 Medel 139,47 7,39,6,48 1,4,34 1,3 71 4,8 < 5 Bivarödsån, före utfl i Helgeån 1E ,46 3,64,44,83 1,,51, ,9 < 5 Bivarödsån, före utfl i Helgeån 1E ,6 4,79,44 1,3 1,3,6 1, 66 6,3 < 5 Bivarödsån, före utfl i Helgeån 1E ,63 3,84,4,96 1,5,5,3 74 5,3 < 5 Bivarödsån, före utfl i Helgeån 1E ,6 37 1,4,71,7,1,96 1, < 5 Bivarödsån, före utfl i Helgeån 1E ,1 31 1,1,7 1,6,,81, Bivarödsån, före utfl i Helgeån 1E ,88 1 1,,31 1,1 1,,8 1, 5 5,5 < 5 Max 63 1,6 37 1,4,71,7,,96, < 5 M in 1,46 1,64,4,83 1,,51,34 5 5,3 < 5 Med el 435,88 7,96,47 1,4 1,6,7 1,4 6 8,3 3 Helgeån, vid Torsebro 11 5,41 4,51,3,47 1,3,4,9 34 6,8 < 5 Helgeån, vid Torsebro 1147,45 5,55,3,37 1,1,4, ,6 < 5 Helgeån, vid Torsebro ,48 1,89,37,36 1,4,3,88 4 4, < 5 Helgeån, vid Torsebro ,68 7,91,3,45,88,34,88 5 3,5 < 5 Helgeån, vid Torsebro ,75 3 1,,43,83 1,5,54 1,3 47 8,5 < 5 Helgeån, vid Torsebro ,53 4,69,14,41 1,,41 1,1 49 3,8 < 5 Max 34,75 3 1,,43,83 1,5,54 1,3 5 8,5 < 5 M in 16,41 1,51,14,36,88,3, ,5 < 5 Medel 5,55 5,79,31,48 1,,41, , < 5 Vinnöån, f inl i A raslövssjön 4F 11,45 34,18,6,43 1,8,9 1,5 19 5,7 < 5 Vinnöån, f inl i A raslövssjön 4F ,69 39,37,34,37 1,7,38 1, 1 5,5 < 5 Vinnöån, f inl i A raslövssjön 4F 1169,85 31,47,18,31 1,8,39 1, 18 4,3 < 5 Vinnöån, f inl i A raslövssjön 4F ,84 41,41,8,46 1,8,7 1,3 3 5,3 < 5 Vinnöån, f inl i A raslövssjön 4F ,89 46,69,39,61 3,1,8,1 8,3 < 5 Vinnöån, f inl i A raslövssjön 4F ,59 35,18 <,1,4 1,3,6 1,1 19 3, < 5 Max 57,89 46,69,39,61 3,1,8,1 3 8,3 < 5 M in 13,45 31,18 <,1,4 1,3,6 1,1 18 3, < 5 Medel 58,7 38,38,5,4 1,9,4 1,4 3 5,4 < 5 Helgeån, nedstr, Hamm arsjön ,4 3,43,31,4 1,1,39,9 45 7,5 < 5 Helgeån, nedstr, Hamm arsjön ,46 4,45,,31 1,1,35, , < 5 Helgeån, nedstr, Hamm arsjön ,45 18,59,1,9 1,3,9,88 6 4,1 < 5 Helgeån, nedstr, Hamm arsjön ,7 3,81,19,31 1,4,38 1, 67 3,3 < 5 Helgeån, nedstr, Hamm arsjön ,69 3,86,7,41 1,4,53 1,3 6 5,7 < 5 Helgeån, nedstr, Hamm arsjön ,59 6,85,17,4 1,,46 1,1 5 4,8 < 5 Max 6,7 6,86,31,4 1,4,53 1,3 67 7,5 < 5 M in 14,4 18,43,1,9 1,1,9, ,3 < 5 Medel 17,55 3,67,1,36 1,3,4 1, 57 4,9 < 5 Vram sån, före utfl i Helgeån 3L 11 1,47 4,17,1,15 1,6,31,8 1 4,3 < 5 Vram sån, före utfl i Helgeån 3L ,74 8,,3,14 1,7,1,9 14 4,4 < 5 Vram sån, före utfl i Helgeån 3L ,76,1 <,1,9 1,4,1,76 13, < 5 Vram sån, före utfl i Helgeån 3L ,91 9,13,1,1 1,,15,84 15 <1 < 5 Vram sån, före utfl i Helgeån 3L ,79 6,6,,17 1,6,6 1,3 14,5 < 5 Vram sån, före utfl i Helgeån 3L ,61 4,1 <,1,1 1,1,, ,7 < 5 Max 1,91 9,6,3,17 1,7,31 1,3 15 4,4 < 5 M in 6,47,1 <,1,9 1,,1,76 1 <1 < 5 Med el 57,71 6,17,16,13 1,4,1,9 133,6 < 5 9

95 HELGEÅN 11 - Bilaga 3 BILAGA 3 Vattenföring, transport av fosfor, kväve, organiska ämnen (TOC) och metaller samt arealspecifik förlust 93

96 HELGEÅN 11 - Bilaga 3 MÅNADSMEDELFLÖDE (m 3 /s) år AB 1E 4F 31 3L 11 Mätst Mätst Mätst Mätst S-HYPE S-HYPE Mätst Mätst jan 15,1 16,4 3,3 5,3,8 51, 6,4 7,1 feb 18,3 4,3 5,15 75,7 6,5 77,6 1,4 37, mar 16,6 13,5,46 48,7 3, 7, 6, 37, apr 16,1 1,,8 45,3 1,1 89,1 4,7 54,7 maj 1,8 4,6,45 1,1,58 54, 1, 9,8 jun 6,7 4,8,43 17,6,49 35, 1, 19,5 jul 5,6 4,,4 15,,58 7,1 1,9 15,3 aug 6,7 7,9 1,45 5,9 1,1 4,9 4,3 14, sep 7,5 11,,65 36,4,85 4,7 3,8 15,7 okt 1,4 1,6,15 39,6,61 8, 4,1 18,9 nov 11,4 8,6 1,6 3,,34 8,,7 17, dec 13,9 17, 4,53 59, 1,8 35,7 7,7 9, MEDEL 11,6 11,3,19 38,9 1,66 45,6 4,53 6,3 TRANSPORT FOSFOR (ton) år AB 1E 4F 31 3L 11 jan,89 1,3,18 3,5,46 3,1,55 1,7 feb 1,1 1,68,63 4,4,81 3,8 1,8, mar,97,99,14 3,,3 4,6,5,1 apr,85,86,15,7,13 6,9,36 3, maj,59,33,4 1,4,1,9,9 1,7 jun,35,4,4 1,4,1 1,8,9 1, jul,4,5,5 1,3,14 3,,4 1,9 aug,43,87,179,,6 1,9,58,9 sep,61 1,36,35 4,,4,,38 1, okt,77 1,3,49 3,8,13 3,,38 1,3 nov,71,91,1,6,5 3,,31 1,1 dec,93 1,77,33 5,, 7,6 1,1, TOTALT 8,5 1,3,9 35 3, 44 5,6 19 TRANSPORT KVÄVE (ton) år AB 1E 4F 31 3L 11 jan 35,9 19,8 15, 8 45,6 73 6,1 7,5 feb 39,8 14,8 18, , ,3 89,9 mar 4,3 85 8, , ,4 98, apr 39,1 66,7 7, 15 11, ,4 133,4 maj 4,9 4,3 1,7 64 5, ,7 68,8 jun 13,5 1,5 1,8 5, 4, 83 6,7 45,3 jul 1, 16,4 1,69 4,1 5, 7 1,5 35,4 aug 11,7 33,4 6,89 84,1 11,1 87 7,4 3,5 sep 1,9 56,6 14,6 151,6 11, 89,8 38,1 okt,4 61,6 1,1 157,8 7, 113 5, 49,7 nov 3,3 46, 5, 11 3,4 1 16,3 43, dec 31, 1,1 17, 4, 17 59,6 71,6 TOTALT TRANSPORT TOC (ton) år AB 1E 4F 31 3L 11 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec TOTALT Arealspecifik förlust (kg/ha,år) 111 AB 1E 4F 31 3L 11 Fosfor,8,14,9,15,14,11,15,9 Kväve 3, 8,7 4,7 7, 11,5 5, 1,5 3,6 TOC

97 HELGEÅN 11 - Bilaga 3 Stn. 4F Al As Ba Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb Sr Zn Vinnöån ton/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ f. Araslövssj. mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån januari 1,5 3,4 55, 3,, 13,5 * 11,3 1, februari 3,1 7,1 533,41 6,7 4,6 8, * 3,5, mars 1,8 4,5 33,4 3,5,7 14,9 * 11,8, april,7 1,85 111,94 1,1 1, 5, * 3,7 1, maj,37 1,13 57,45,54,59,7 * 1,8, juni,9 1, 41,7,41,49,3 * 1,5, juli,3 1,3 53,33,56,55,8 * 1,9, augusti,59,57 119,795 1,31,9 5,5 * 3,9 1, september 1, 1,9 98,78 1,4 1,45 6, * 4,15 1, oktober,6 1,5 68,4,74,93 3,8 *,7, november,18,6 3,1,3,3 1,4 * 1,1, 17 3 december,63,8 169, 1, 1,3 6,3 * 5,3, Summa , * 73 13, Stn. 31 Al As Ba Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb Sr Zn Helgeån ned. ton/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ Hammarsj. mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån januari 35, , * februari 48, , * mars 46, , * april 48, , * maj 6, , * juni 13, , * juli 11, , * augusti 1, , * september 14, , * oktober 18, , * november 18, , * december 4, , * Summa ,69 55, 1685,9 * , 784 Stn. 3L Al As Ba Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb Sr Zn Vramsån ton/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ före Helgeå mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån januari 1,73 8,1 414,36,59 5,3 7,6 * 14, februari,5 11,9 66,53 3,78 7,8 4,4 * 1 4, ,5 mars 1,46 9,3 41,39,4 4,4 6 * 14, april,99 8,1 36,335 1,7,8, * 11, maj,19,4 84,7,4,58 5,1 * 3, ,8 juni,11,3 71,31,31,4 4,5 *,4 44 8,1 juli,15 4,1 13,38,51,66 6,3 * 4, ,8 augusti,4 1, 315,14 1,31 1,7 1,4 * 1 1, ,9 september,53 8,14 66,186 1,53,3 14,1 * 11, ,9 oktober,58 7,7 73,157 1,61,6 15, * 1, november,33 4,5 17,6,9 1,6 8,4 * 7 1, december,88 1,5 493,1,5 4,5 3 * 17, Summa 9, ,4 19, * Stn. AB Al As Ba Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb Sr Zn Almaån ton/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ före Helgeå mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån januari 8, ,93 5,1, 7 * februari 11, ,57 33,4 6,9 94 * mars 5, ,3 18,6 14,5 57 * april 3, ,86 13,8 1, 47 * maj 1, 5 38,5 4,9 3,5 18 * juni 1,5 5 37, 4,7 3,6 19 * juli 1, 5 64,15 3,9,8 14 * augusti 1, ,9 7,4 4,8 * september 5, ,15 16,6 11,1 46 * oktober 5, ,97 17,4 11,6 47 * november 3, , ,1 31 * december 5, ,55 5,4 16,1 6 * Summa , * , 31 95

98 HELGEÅN 11 - Bilaga 3 Stn. Al As Ba Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb Sr Zn Helgeån ton/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ vid Torsebro mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån januari , * februari , * mars , * april , * maj , * juni , * juli , * augusti ,19 3, * september , , 13 * oktober , * november , * december , * Summa ,1 15 * Stn. 111 Al As Ba Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb Sr Zn Möckelns ton/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ utlopp mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån januari 1,9 19,4 113, * februari 14, 1,3 14, * mars 1,8, , * april 9,9 19, 13 1, * maj 5,5 13,3 659, * juni,6 8,4 37,59 6, * juli,4 8,4 348,47 5, * augusti 3, 11,6 458,51 7, 6 14 * september 4,4 13,3 476,59 9,1 8 3 *, oktober 6,8 18, 67, * 8, november 7,3 17,9 77, * 8, december 9,3, 897, * Summa , , * Stn. 1E Al As Ba Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb Sr Zn Bivarödsån ton/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ före Helgeå mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån januari 3,3 4,1 3, * 3, 5, februari 4,6 5,7 87, * 4, 8, mars,3 3,4 154, * 3,9 4, april 1,8 3,1 18, * 4,4 4, maj,3,8 9,4 1 1 * 1,8, juni,3,8 7,3 1 1 *,4, juli,5 1, 3,5 1 *,16 1, augusti, 5,6 135, * 6,97 5, september 4, 7,9 16, * 13,3 7, oktober 3,1 5,8 153, * 9, 6, november 1,6 3, 74, * 3,8 3,3 166 december 5,6 1,7 55, * 1,1 1, Summa , * Stn. 11 Al As Ba Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb Sr Zn Osbysjöns ton/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ utlopp mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån januari , * februari , * mars , * april , * maj , * juni , ,3 54 * juli , ,4 38 * augusti , ,9 3 * september , ,1 47 * oktober ,6 3,9 6 * november , * december , * Summa , * ,

99 HELGEÅN 11 - Bilaga 4 BILAGA 4 Metodik 97

100 HELGEÅN 11 - Bilaga 4 Provtagning För de fysikaliska och kemiska vattenundersökningarna har följande provtagare från ALcontrol svarat: Håkan Olofsson (Halmstad), Susanne Holmström (Linköping), Marie Petersson och Lars- Göran Karlsson (Malmö). Provtagningen har utförts i enlighet med enligt anvisningar i Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket, 1996) och av utbildad och godkänd personal (SNFS 199:11 MS:9). Provtagning av recipientvatten har utförts av SWEDAC-ackrediterat laboratorium. Provtagningspunkter Provtagningspunkternas läge och kontrollprogrammets omfattning framgår av Tabell 1. I åtta nyckelpunkter i rinnande vatten togs vattenprov en gång varje månad. I ytterligare 9 punkter togs vattenprov fyra gånger i sjöar (februari, maj, augusti och oktober) samt sex gånger i vattendrag (februari, april, juni, augusti, september, november). Bottenfaunaprovtagning gjordes en gång under året i nio rinnande punkter. Påväxt togs i sju punkter och elfiske genomfördes på sju lokaler. I sjöarna togs planktonprover i april/maj och augusti. Vattenföring Vid de stationer där transporten av olika ämnen skall beräknas måste vattenföringen bestämmas noggrant. I två av de åtta transportpunkterna har SMHI:s s.k. S-HYPE-modell använts från och med 1. Tidigare har den s.k. PULS-modellen från SMHI använts för att räkna fram flödet. Vid de övriga punkterna låg provtagningspunkten så nära en fast flödesmätningsstation att de värdena kunde arealproportioneras. Fysikaliska och kemiska undersökningar Analysprogrammet består dels av ett basprogram och dels av tilläggsparametrar, Tabell 1. Samtliga fysikaliska och kemiska analyser och analyser av metaller i vatten har utförts av ALcontrol AB, vilket är ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium. Ansvariga för de vattenkemiska analyserna har varit Lotta Erlandsson och Mats Lindgren, ALcontrol Linköping. Analysmetoder, parametrar och enheter för de fysikaliska- och kemiska undersökningarna framgår av Tabell. Vid vattenprovtagning i sjöar och från broar i vattendrag användes en s.k. Ruttnerhämtare (Figur 1). Den är konstruerad så att den kan stängas på önskat djup, med hjälp av en tyngd som löper på linan. Figur 1. Instrument för vattenprovtagning: Ruttnerhämtare (till vänster) och s.k. käpphämtare (Fyrisåhämtare). 98

101 HELGEÅN 11 - Bilaga 4 Hämtaren dras därefter upp och vattnet tappas på flaskor. I grunda vattendrag eller där bro saknas monterades flaskorna i en s.k. käpphämtare (Figur 1). Det är en förlängningsbar stav som används till att föra ut provflaskan mot vattendragets mitt. Syrgashalt och vattentemperatur mättes i fält med hjälp av en portabel syrgasmätare (WTW Oxi 196). I sjöar uppmättes temperatur- och syrgasprofiler. Siktdjupet mättes med siktskiva och vattenkikare. Vattenprov togs cirka två decimeter under ytan och i sjöarna även cirka en halv meter ovanför botten. Vattenproven transporterades och förvarades enligt gällande standard för vattenundersökningar. Transportberäkningar Årstransporten av kväve, fosfor och totalt organiskt kol (TOC) har beräknats för åtta provtagningspunkter där vattenföringsberäkningar med S-HYPE-modellen har använts på två av punkterna och data från flödesstationer på de övriga sex. Beräkningarna har grundats på dygnsvattenföringen och uppmätta halter av kväve, fosfor och TOC vid respektive provtagningspunkt. Värdena från månadsprovtagningen har extrapolerats mot flödesdata för att ge bättre dygnsvärden. I punkterna Vramsån före utflödet i Helgeån (3L) samt Helgeån nedströms Hammarsjön (31) har veckoprov frysts in under året för att tinas och blandas flödesproportionellt till månadsprover, för att få ett mer precist mått på transporten av kväve, fosfor och organiskt material. För beräkning av transporten vid Helgeåns mynning har en summering gjorts av transporten i Vramsån (3L) och i Helgeån nedströms Hammarsjön (31). Metaller i vatten Prov för analys av metaller i vatten togs på 1 punkter i rinnande vatten och analyserades av ALcontrol i Linköping enligt modifierad EPA-metod.7 och.8 (Tabell ). Slutbestämningen av metallhalterna skedde med plasma-masspektrometri (ICP-MS). De analyserade metallerna var aluminium, arsenik, barium, kadmium, kobolt, krom, koppar, järn, kvicksilver, mangan, nickel, bly, strontium och zink. Från och med november 6 fram till och med juni 9 utfördes samtliga analyser av metaller i vatten av ALS AB. Biologisk provtagning För metodbeskrivning av undersökning av plankton, påväxt, bottenfauna och fisk hänvisas till respektive bilagor. 99

102 HELGEÅN 11 - Bilaga 4 Tabell 1. Helgeåns provtagningspunkter och provtagningsprogram. FK= fysikalisk och kemisk undersökning (+a = ammonium, +f = fosfat), MIV = metaller i vatten, o=syre-/tempprofil, Pl = plankton, kl = klorofyll, På = påväxt, Bf= bottenfauna, Fi = elfiske. Siffror i parentes anger antal prov per år. 1/ och 6/3 innebär vartannat respektive sex gånger vart tredje år. Anges inget innebär det en gång per år. Elfiske startade år. Koordinatsystem RT 9 och,5 gon väst Nr Ostkoord. Nordkoord. Lokal Undersökningsprogram Femlingens utlopp Fk (6), På Såganässjöns utlopp Fk (6) Agunnarydsån nedstr. Rydaholm AR Fk (6)+a, På Agunnarydsån nedstr. Stammaderna Fk (6)+a Agunnarydssjön utlopp Fk (6) Målenån Fk (6) Möckeln yta Fk (4)+f+kl+o, Pl () Möckeln botten o (4) Möckelns utlopp Fk (1), MIV (6), Bf Prästebodaån uppstr. Delary Fk (6) 6CC Sågemöllebäcken, ca 5 nedstr. diket Endast ph-värde 6G Verumsån före utfl. i Helgeån Fk (6) Drivån nedstr. Älmhults AR Fk (6)+a, På DSK Drivån vid Killeberg Elfiske (1/) N. Osbysjön yta Fk (4)+f+kl+o, Pl () N. Osbysjön botten o (4) Helgeåns utlopp ur Osbysjön Fk (1), MIV (6) 11B Helgeån N. Östanå vid Flackarp På Nöbbelöv Fk (6) 18B Olingeån i Gryt Fk (6) B Tormestorpsån nedstr. Sösdala Fk (6)+a C Tomestorpsån inloppet i Finjasjön Fk (6)+a I Svartevadsbäcken Fk (6)+a Ky Finjasjön yta Fk (4)+a+f+kl+o, Pl () Kb Finjasjön botten Fk (4)+a+f+o L Almaån utloppet ur Finjasjön Fk (1)+a V Farstorpsån Fk (6) Ä Almaån nedstr. Lillåns tillflöde Fk (6) AB Almaån före utloppet i Helgeån Fk (1), MIV (6/3), Bf, Fi 1C Bivarödsån vid Hylta Fk (6) 1E Bivarödsån före utloppet i Helgeån Fk (1), MIV (6/3), På BH Bivarödsån vid Toffelfabriken i Hjärsås Fi (1/) Helgeån vid Torsebro Fk (1), MIV (6), Bf, Fi (1 kvalitativt) VK Vinnöå vid Gamle Mölla Fi 4F Vinnöån före Araslövssjön Fk (1), MIV (6/3), På, Fi (1 kvantitativt) 8By Råbelövssjön yta Fk (4)+a+f+kl+o, Pl () 8Bb Råbelövssjön botten Fk (4)+a+f+o Helgeån vid Långebro På 3A Hammarsjön yta Fk (4)+a+f+kl 3B Hammarsjön S Pl () Helgeån nedstr. Hammarsjön Fk ((1 (5)), MIV 3A Vramsån uppstr. Rickarum Fk (6)+a, Bf 3B Lindebäck vid Ullarp Fk (6) 3AB Vramsån vid Årröd Bf 3E Vramsån nedstr. Tollarps AR Fk (6)+a 3 AC Vramsån vid Gärds Köpinge Fi (1/) 3L Vramsån före utflödet i Helgeån Fk ((1 (5)), MIV (6/3), Bf 33AA Mjöån vid Åbjär Bf, Fi(1/) 33C Mjöån nedstr. Everöds AR Fk (6)+a, Bf Vittskövleån Fk (6)+a, Bf 1

103 HELGEÅN 11 - Bilaga 4 Tabell. Analysparametrar, enheter samt analysmetoder för de fysikaliska och kemiska undersökningarna ANALYSPARAMETER ENHET ANALYSMETOD Vattenföring m³/s Föremålsmet./SMHI mätstat./ PULS Vattentemperatur C Termometer ±,1 C Turbiditet FNU SS-EN ISO 77 utg 3 ph - SS 81- Alkalinitet mekv/l SS-EN ISO utg 1 Syrgashalt mg/l SS-EN Syremättnad % SS Färgtal mg Pt/l SS-EN ISO 7887 del 4 Absorbans, filtrerad 4nm/5cm SS-EN ISO 7887:1 del 3, mod TOC mg/l SS-EN 1484 Konduktivitet ms/m SS-EN mod Totalfosfor µg/l SS-EN ISO :5 Totalkväve µg/l SS-EN ISO , mod Nitratkväve µg/l SS-EN ISO 13395, mod Fosfatfosfor µg/l SS-EN ISO 6878:5, mod Ammonium µg/l SS-EN ISO 1173, mod Klorid mg/l Fd SS-EN ISO :9 Sulfat mg/l Fd SS-EN ISO :9 Klorofyll a µg/l SS mod Kalcium mg/l SS-EN ISO Magnesium mg/l SS-EN ISO Mangan mg/l SS-EN ISO Kalium mg/l SS-EN ISO Natrium mg/l SS-EN ISO Kisel mg/l SS-EN ISO Svavel mg/l SS-EN ISO Molybden µg/l SS-EN ISO 1794-:5 Kvicksilver ng/l PS Analytical - Merlin (fluorescense) Järn mg/l SS-EN ISO Mangan mg/l SS-EN ISO Aluminium µg/l SS-EN ISO 1794-:5 Arsenik µg/l SS-EN ISO 1794-:5 Barium µg/l SS-EN ISO 1794-:5 Bly µg/l SS-EN ISO 1794-:5 Kadmium µg/l SS-EN ISO 1794-:5 Kobolt µg/l SS-EN ISO 1794-:5 Koppar µg/l SS-EN ISO 1794-:5 Krom µg/l SS-EN ISO 1794-:5 Nickel µg/l SS-EN ISO 1794-:5 Strontium µg/l SS-EN ISO 1794-:5 Zink µg/l SS-EN ISO 1794-:5 11

104 1 HELGEÅN 11 - Bilaga 4

105 HELGEÅN 11 - Bilaga 5 BILAGA 5 Analysparametrarnas innebörd 13

106 HELGEÅN 11 - Bilaga 5 Vattentemperatur ( C) mäts alltid i fält. Den påverkar bl.a. den biologiska omsättningshastigheten och syrets löslighet i vatten. Eftersom densitetsskillnaden per grad ökar med ökad temperatur kan ett språngskikt bildas i sjöar under sommaren. Detta innebär att vattenmassan delas i två vattenvolymer som kan få helt olika fysikaliska och kemiska egenskaper. Förekomst av temperatursprångskikt försvårar ämnesutbytet mellan yt- och bottenvatten, vilket medför att syrebrist kan uppstå i bottenvattnet där syreförbrukande processer dominerar. Under vintern medför isläggningen att syresättningen av vattnet i stort sett upphör. Under senvintern kan därför också syrebrist uppstå i bottenvattnet. Vattnets surhetsgrad anges som ph-värde. Skalan för ph är logaritmisk vilket innebär att ph 6 är tio gånger surare och ph 5 är 1 gånger surare än ph 7. Normala ph-värden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8; regnvatten har ett ph på 4, till 4,5. Låga värden uppmäts som regel i sjöar och vattendrag i samband med hög vattenföring under snösmältning. Höga ph-värden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt som en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen. Vid ph-värden under ca 6, uppstår biologiska störningar som nedsatt fortplantningsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter mm. Vid värden under ca 5, sker drastiska förändringar och utarmning av organismsamhällen. Låga ph-värden ökar dessutom många metallers löslighet och därmed giftighet i vattnet. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan vattnet med avseende på ph indelas enligt följande effektrelaterade skala med tillägg: >6,8 Nära neutralt 6,5-6,8 Svagt surt 6,-6,5 Måttligt surt 5,6-6, Surt <5,6 Mycket surt Tillägg av ALcontrol 8 9 Högt ph >9 Mycket högt ph Alkalinitet (mekv/l) är ett mått på vattnets innehåll av syraneutraliserande ämnen, vilka främst utgörs av karbonat och vätekarbonat. Alkaliniteten ger information om vattnets buffrande kapacitet, d.v.s. förmågan att motstå försurning. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan vattnet med avseende på alkalinitet (mekv/l) indelas enligt följande effektrelaterade skala: >, Mycket god buffertkapacitet,1-, God buffertkapacitet,5-,1 Svag buffertkapacitet,-,5 Mycket svag buffertkapacitet <, Ingen eller obetydlig buffertkapacitet Konduktivitet (ledningsförmåga) (ms/m), mätt vid 5 C är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. De ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är kalcium, magnesium, natrium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger information om mark- och berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Den kan i en del fall också användas som indikation på utsläpp. Utsläppsvatten från reningsverk har ofta höga salthalter. Vatten med hög salthalt är tyngre (har högre densitet) än saltfattigt vatten. Om inte vattnet omblandas kommer därför det saltrika vattnet att inlagras på botten av sjöar och vattendrag. 14

107 HELGEÅN 11 - Bilaga 5 Vattenfärg (mg Pt/l) mäts genom att vattnets jämförs med en brungul färgskala. Vattenfärg är främst ett mått på vattnets innehåll av humus och järn. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på vattenfärg (mg Pt/l) göras enligt: <1 Ej eller obetydligt färgat vatten 1-5 Svagt färgat vatten 5-6 Måttligt färgat vatten 6-1 Betydligt färgat vatten >1 Starkt färgat vatten Turbiditeten eller grumligheten (FNU) är ett mått på vattnets innehåll av partiklar och påverkar ljusförhållandet. Partiklarna kan bestå av lermaterial och organiskt material (humusflockar, plankton). Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på turbiditeten (FNU) göras enligt: <,5 Ej/obetydligt grumligt vatten,5-1, Svagt grumligt vatten 1,-,5 Måttligt grumligt vatten,5-7, Betydligt grumligt vatten >7, Starkt grumligt vatten TOC (mg/l) totalt organiskt kol, ger information om halten av organiska ämnen. Ett högt värde innebär en syretäring varvid vattnets syrehalt förbrukas. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på TOC (mg/l) göras enligt: <4 Mycket låg halt 4-8 Låg halt 8-1 Måttligt hög halt 1-16 Hög halt >16 Mycket hög halt Syrehalten (mg/l) anger mängden syre som är löst i vattnet. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur och ökad salthalt. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiska ämnen. Syrebrist kan uppstå i bottenvattnet i sjöar med hög humushalt eller efter kraftig algblomning, störst risk föreligger under sensommaren och i slutet av vintern (särskilt vid förekomst av skiktning - se avsnittet om temperatur). Om djupområdet i en sjö är litet kan syrebrist uppträda även vid låg eller måttlig belastning av organiskt material (humus, plankton). I långsamrinnande vattendrag kan syrebrist uppstå sommartid vid hög belastning av organiska ämnen och ammonium. Lägre syrehalter än 4 till 5 mg/l kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på syrehalt (mg/l, lägsta värde under året) göras enligt: >7 Syrerikt tillstånd 5-7 Måttligt syrerikt tillstånd 3-5 Svagt syretillstånd 1-3 Syrefattigt tillstånd <1 Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd Syremättnad (%) är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga halten vid aktuell temperatur och salthalt. Vid C kan sötvatten t.ex. hålla en halt av 14 mg/l, men vid C endast 9 mg/l. Mättnadsgraden kan vid kraftig algtillväxt betydligt överskrida 1 %. 15

108 HELGEÅN 11 - Bilaga 5 Totalfosfor (µg/l) anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor föreligger i vatten antingen organiskt bundet eller som fosfat. Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och syrebrist uppstår. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på totalfosforhalten göras enligt sjöar maj-oktober (µg/l). Skalan är kopplad till olika produktionsnivåer, från näringsfattiga till näringsrika vatten: <1,5 Låga halter 1,5-5 Måttligt höga halter 5-5 Höga halter 5-1 Mycket höga halter >1 Extremt höga halter Dessa gränser har tillämpats för medelhalter av värden uppmätta även under övriga delar av året. Tillståndsbedömning i rinnande vatten har gjorts enligt samma normer. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan arealspecifik förlust av totalfosfor (kg P/ha,år) indelas enligt: <,4 Mycket låga förluster,4-,8 Låga förluster,8-,16 Måttligt höga förluster,16-,3 Höga förluster >,3 Extremt höga förluster Totalkväve (µg/l) anger det totala kväveinnehållet i ett vatten och kan föreligga dels som organiskt bundet och dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Kväve är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Tillförsel av kväve anses utgöra den främsta orsaken till eutrofieringen (övergödningen) av våra kustvatten. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luftföroreningar, genom läckage från jord- och skogsbruksmarker samt genom utsläpp av avloppsvatten. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på totalkvävehalten göras enligt sjöar maj-oktober (µg/l): <3 Låga halter 3-65 Måttligt höga halter Höga halter 15-5 Mycket höga halter >5 Extremt höga halter Dessa gränser har tillämpats för medelhalter av värden uppmätta även under övriga delar av året. Tillståndsbedömning i rinnande vatten har gjorts enligt samma normer. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan arealspecifik förlust av totalkväve (kg N/ha,år) indelas enligt: <1, Mycket låga förluster 1,-, Låga förluster,-4, Måttligt höga förluster 4,-16 Höga förluster >16 Mycket höga förluster Nitratkväve, NO 3 -N (µg/l) är en viktig närsaltkomponent som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Nitrat är lättrörligt i marken och tillförs sjöar och vattendrag genom s.k. markläckage. Ammoniumkväve, NH 4 -N (µg/l) är den oorganiska fraktion av kväve som bildas vid nedbrytning av organiska kväveföreningar. Ammonium omvandlas via nitrit till nitrat med hjälp av syre. Denna process tar ganska lång tid och förbrukar stora mängder syre. Oxidation av ett kilo ammoniumkväve förbrukar 4,6 kilo syre. 16

109 HELGEÅN 11 - Bilaga 5 Många fiskarter och andra vattenlevande organismer är känsliga för höga halter av ammonium beroende på att gifteffekter kan förekomma. Giftigheten beror av ph-värdet (vattnets surhet), temperaturen och koncentrationen av ammonium. En del ammonium övergår till ammoniak som är giftigt. Ju högre ph-värde och temperatur desto större andel ammoniak i förhållande till ammonium. Enligt Naturvårdsverket (1969:1) är gränsvärdet för laxartad fisk (t.ex. öring och lax), mg/l och för fisk i allmänhet (t.ex. abborre, gädda och gös) mg/l. Det finns dock en del tåliga arter inom gruppen vitfiskar (t.ex. ruda, mört och braxen) som klarar högre halter. Siktdjup (m) ger information om vattnets färg och grumlighet och mäts genom att man sänker ner en vit skiva i vattnet och i vattenkikare noterar djupet när den inte längre kan urskiljas. Därefter drar man upp den till man åter kan se den och noterar djupet. Medelvärdet av dessa djup utgör siktdjupet. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på siktdjup (meter; maj-oktober) göras enligt: >8 Mycket stort siktdjup 5-8 Stort siktdjup,5-5 Måttligt siktdjup 1-,5 Litet siktdjup <1 Mycket litet siktdjup Klorofyll a (µg/l) är ett av nyckel-ämnena i växternas fotosyntes. Halten klorofyll kan därför användas som mått på mängden alger i vattnet. Algernas klorofyllinnehåll är dock olika för olika arter och olika tillväxtfaser. Klorofyllhalten är i regel högre ju näringsrikare en sjö är. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på klorofyllhalt (µg/l) göras för majoktober enligt: < Mycket låga halter -5 Låga halter 5-1 Måttligt höga halter 1-5 Höga halter >5 Mycket höga halter och för augusti enligt: Dessa klasser motsvarar intervallen i fosforskalan. Klorofyllhalten har i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder antagits utgöra,5 % av planktonvolymen. För att få en enhetlig benämning av klasserna för klorofyll och totalvolym alger har gränserna justerats nedåt. Mycket låga halter ovan motsvarar Naturvårdsverkets bedömningsgrunders låga halter o.s.v. Mycket höga halter motsvarar extremt höga halter i bedömningsgrunderna. <,5 Mycket låga halter,5-1 Låga halter 1- Måttligt höga halter -4 Höga halter >4 Mycket höga halter 17

110 HELGEÅN 11 - Bilaga 5 Allmänt om metaller Metaller med en densitet som är större än 5 gram per kubikcentimeter betecknas som tungmetaller. Exempel på tungmetaller är bly, krom, kadmium, koppar, arsenik, zink, nickel och kvicksilver. I dagligt tal kallas dessa tungmetaller också för skadliga tungmetaller till skillnad från exempelvis järn, som per definition också är en tungmetall. Tungmetaller är grundämnen, som finns naturligt i miljön i förhållandevis låga halter. Till skillnad från flertalet naturligt förekommande ämnen tycks vissa tungmetaller - främst bly, kadmium och kvicksilver - inte ha någon funktion i levande organismer. I stället orsakar dessa metaller redan i små mängder skador då de tillförs både djur och växter. En del tungmetaller, t.ex. zink, krom och koppar är nödvändiga och ingår i enzymer, proteiner, vitaminer och andra livsviktiga byggstenar, men tillförseln till organismen får inte bli för stor. Tungmetallerna är oförstörbara, bryts inte ner eller utsöndras. De är således exempel på stabila ämnen, som blir miljögifter för att de dyker upp i alltför stora mängder i fel sammanhang. Metallerna förekommer i olika kemiska former och är därigenom i olika grad tillgängliga för levande organismer. De kan förekomma lösta i vattnet i jonform eller som oorganiska och organiska komplex. De binds även till partiklar. Även tungmetallernas rörlighet i miljön skiftar beroende på deras fysikaliska och kemiska egenskaper. Kadmium, arsenik, nickel och zink transporteras och sprids mycket lätt, medan kvicksilver, bly, krom och koppar behöver speciella förhållanden för att kunna frigöras och vandra. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan metallhalter (µg/l) i ytvatten indelas enligt följande: Mycket Låga Måttligt Höga Mycket låga halter höga halter höga halter halter halter Arsenik <,4, >75 Bly <,, >15 Kadmium <,1,1-,1,1-,3,3-1,5 >1,5 Koppar <,5, >45 Krom <,3, >75 Nickel <,7, >5 Zink < >3 18

111 HELGEÅN 11 - Bilaga 6 BILAGA 6 Växt- och djurplankton Metodik Resultat Artlistor Maj 11 Gertrud Cronberg Limnologi Biologiska Institutionen Ekologihuset 3 6 Lund Susanne Gustafsson Vattenvård och Miljökonsult Östratornsvägen Lund 19

112 HELGEÅN 11 - Bilaga 6 Metodik Provtagning Planktonundersökningen omfattade kvantitativ och kvalitativ undersökning av växt- och djurplankton i 5 sjöar: Norra Möckeln, Osbysjön, Råbelövssjön, Finjasjön och Hammarsjön. Proven insamlades den 5-9 maj och 3-31 augusti 11 på tre ställen över sjöarnas djuphålor. De kvantitativa växtplanktonproverna togs med plexiglasrör från ytan ner till meters djup. Djurplanktonproverna togs med vattenhämtare från olika djup beroende på sjödjupet. Prov för kvalitativ analys av plankton insamlades med 5 µm planktonnät för växtplankton och 45 µm planktonnät för djurplankton. Håvningen gjordes på vatten upptaget från botten upp till ytan för att få ett prov som representerade hela vattenpelaren. Provtagningsdjupet vid den kvalitativa insamlingen av växtplankton och insamlingen av djurplankton gjordes på det dubbla siktdjupet. Nätproven fixerades med formalin medan de kvantitativa växtplanktonproverna fixerades med Lugols lösning. Analys och utvärdering De kvantitativa proven analyserades i omvänt mikroskop enligt Utermöhl metodik (Utermöhl 1958, Cronberg 199). De dominerande växtplanktonarterna räknades i till 5 ml:s sedimentationskammare och deras biomassa beräknades. Dessutom har de olika arternas frekvens skattats enligt en tre-gradig skala: 1 = enstaka fynd = vanligt förekommande 3 = mycket vanlig, ofta dominerande Djurplankton räknades i 5, 1 och 5 ml:s kammare och antalet individ per liter beräknades. Bedömningar av växtplankton har gjorts enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1999 och 7. Det trofiska plankton-index, TPI, som ingår i 7 års bedömningsgrunder, används inte i vår bedömning. TPI lämpar sig dåligt för bedömning av skånska sjöar då många arter som förkommer här saknar index-tal. Istället ersätts TPI av Ekologisk grupp där arter klassas efter var de förekommer. Organismerna har indelats i tre ekologiska grupper, utifrån deras allmänt sett huvudsakliga förekomst. E = eutrofa organismer, dvs. de som framför allt förekommer vid näringsrika förhållanden O = oligotrofa organismer, dvs. de som föredrar näringsfattiga förhållanden. I = indifferenta organismer, dvs. organismer med bred ekologisk tolerans. Vid bedömning av sjöarnas näringsstatus (trofi) har växtplanktons sammansättning och biomassa jämförts med koncentrationen av klorofyll a. 11

113 HELGEÅN 11 - Bilaga 6 SAMMANFATTNING 11 VÄXTPLANKTON Den totala växtplanktonbiomassan i maj och augusti 11 i Helge ås sjöar varierade mycket, från,1 till 88, mg/l (Fig. 1; Tab. 1). Den högsta biomassan 88, mg/l uppmättes i Finjasjön i augusti, även Råbelövssjöns biomassa var hög, 17,4 mg/l i augusti och 6, 43 mg/l i maj. I resten av sjöarna var biomassan liten eller måttligt hög. 8 Total biomassa 11 17,4 88, 6 mg/l 4 Maj Aug Maj Aug Maj Aug Maj Aug Maj Aug Möckeln Osbysjön Råbelöv Finjasjön Hammarsjön Figur 1. Den totala biomassan i maj och augusti 11 i Norra Möckeln, Osbysjön, Råbelövssjön, Finjasjön och Hammarsjön. Antalet registrerade växtplanktonarter varierade mellan arter/grupper (Tab. 1). Lägsta antalet arter påträffades i maj i Hammarsjön medan det största antalet arter registrerades i augusti i Råbelövssjön (Tab. 1). Indifferenta arter dominerade i samtliga sjöarna i maj-proverna, så även i augusti men då med undantag av Råbelövssjön och Finjasjön där de eutrofa arterna utgjorde den största gruppen (Fig. ). De alggrupper som förekom med flest arter i maj var framförallt kiselalger och guldalger medan antalet arter av cyanobakterier ökade i augusti (Tab. 1). Tabell 1. Växtplanktons fördelning på olika arter/grupper i Helgeåns sjöar i maj och augusti 11 Sjö Möckeln Osbysjön Råbelövssjön Finjasjön Hammarsjön Månad Maj Aug Maj Aug Maj Aug Maj Aug Maj Aug Blågröna alger Guldalger Kiselalger Grönalger Häftalger Gulgröna alger 1 Pansarflagellater Rekylalger Gonyostomum Färglösa flagellater Totalt arter/grupper

114 HELGEÅN 11 - Bilaga 6 Tabell. Biomassan i Helgeåns sjöar i maj och augusti 11 fördelat på alggrupper Sjö Möckeln Osbysjön Råbelövssjön Finjasjön Hammarsjön Månad Maj Aug Maj Aug Maj Aug Maj Aug Maj Aug Blågröna alger,8,6,377 86,98,59 Guldalger,7,3,158,75 Kiselalger,453,187,184,479 5,737,36,83,67,4 Grönalger,,1 Pansarflagellater,78,1,453 16,6,573 Rekylalger,36,65,57,,85,14,315,56,6 Gonyostomum 1,75,475,16,648 Monader,198,36,16 Total biomassa 11 1,57,81,6 3,3 6,43 17,4,67 88,,49,1 Figur. Växtplanktonarter fördelade på ekologiska grupper i maj och augusti i Norra Möckeln, Osbysjön, Råbelövssjön, Finjasjön och Hammarsjön. DJURPLANKTON Hjuldjuren dominerade djurplanktonsamhällena i alla sjöar både i maj och augusti (Fig. 3). Djurplanktonsamhället i Råbelövssjön var mycket individrikt både vår och sommar medan mängden djurplankton i Hammarsjön var mycket liten både i maj och augusti. Hinnkräftorna (Cladocerer) förekom med flest individer i Osbysjön, framförallt i augusti-proverna. 11

115 HELGEÅN 11 - Bilaga 6 Dj urplankton 1 1 Rotatorier Cladocerer Cpopepoder Nauplius 1 75 ind/l 5 5 Maj Augusti Maj Augusti Maj Augusti Maj Augusti Maj Augusti Norra Möckeln Osbysjön Råbelövssjön Finjasjön Hammarsjön Figur 3. Fördelningen av de olika djurplanktongrupperna i maj och augusti 11 i Norra Möckeln, Osbysjön, Råbelövssjön, Finjasjön och Hammarsjön. RESULTAT Nedan anges biomassa, antal arter, dominerande arter/släkten för växt- och djurplankton för varje sjö. Artlistor med frekvens för växt- och djurplankton samt biomassan återfinns i denna bilaga och sammanfattande tabeller över sjöarnas augustivärden och dominerande plankton. Ett sammanfattande blad med tidsserier över augustiproverna i varje sjö finns i slutet av rapporten. NORRA MÖCKELN (19) Maj 11 Växtplankton Djurplankton: Biomassa, mg/l 1,57 Djurplankton, individer/l 95 Biomassa kiselalger, mg/l,45 Antal arter: 15 Klorofyll a, mg/m 3 6,5 Antal arter 31 Procent av biomassan 11 % individer/liter 1) Gonyostomum semen 68 1) Keratella cochlearis 71 ) Aualcoseira spp 9 ) Nauplier 67 3) Cryptomonas sp 1 3) Polyarthra vulgaris 38 Den totala biomassan i maj i Norra Möckeln var måttligt stor 1,57 mg/l, och dominerades av Gonyostomum semen, Gubbslem, kiselalgssläktet Aulacoseira och rekylalgen Cryptomonas. Biomassan mellan år och 11 varierar mycket men bedöms som liten de flesta åren. Vårblommande kiselalger förekommer i större eller mindre mängder varje år i Norra Möckeln, så även i 11 (Fig. 4). Biomassa av vår-blommande kiselalger i maj var,45 mg/l, vilket bedöms som liten biomassa. 113

116 HELGEÅN 11 - Bilaga 6 Biom assa april/ m aj 3 = Övriga alger = Kiselalger mg/l Figur 4. Biomassan i april/maj i Norra Möckeln mellan och 11. Staplarna visar den totala biomassan uppdelad på kiselalgernas biomassa (gul) och övriga algers biomassa (blå-grön). Växtplanktonsamhället som helhet dominerades av indifferenta arter och var måttligt artrikt med 31 arter registrerade. Djurplanktonsamhället var tämligen individfattigt med relativt få arter. Hjuldjuren Keratella cochlearis och Polyarthra vulgaris dominerade djurplanktonsamhället tillsammans med nauplier medan hinnkräftorna var få. Augusti Växtplankton: Djurplankton: Biomassa, mg/l,81 Djurplankton, individer/l 96 Biomassa Gonyostomum mg/l,48 Antal arter: 14 Klorofyll a, mg/m 3 7,6 Antal arter 36 Procent av biomassan 11 % individer/liter 1) Aulacoseira spp 71 1) Nauplier 8 ) Gonyostomum semen 17 ) Polyarthra vulgaris 43 3) Surirellla sp 7 3) Trichocerca porcellus 37 I augusti 11 dominerades biomassan i Norra Möckeln av kiselalger tillhörande släktet Aulacoseira, Gubbslem (Gonyostomum semen) och kiselalgen Surirella. Växtplanktons biomassa,81 mg/l klassas som måttligt stor. Antalet arter var måttligt högt, 36 st, och grönalger och kiselalger var representerade med flest arter. Indifferenta och eutrofa arter övervägde i artlistan. Djurplanktonsamhället dominerades av indifferenta arter och vanligaste förekommande var nauplier och hjuldjuren Polyarthra vulgaris och Trichocerca porcellus. Biomassan av alger var något högre i augusti än i april, även antalet arter var något högre i augusti. Indifferenta och eutrofa arter dominerade både i april och augusti. Mängden djurplankton var likartad i maj- och i augustiproverna. Djurplanktonsamhället dominerades både april och augusti av hjuldjur tillsammans med nauplier. Något färre hinnkräftorn förekom i maj jämfört med i augusti. 114

117 HELGEÅN 11 - Bilaga 6 Bild 1. Kiselalgen Surirella från Norra Möckeln 11. (Foto: Gertrud Cronberg) OSBYSJÖN (9) Maj 11 Växtplankton: Djurplankton: Biomassa, mg/l,6 Djurplankton, individer/l 56 Biomassa kiselalger, mg/l,19 Antal arter: 1 Klorofyll a, mg/m 3 8,1 Antal arter: 39 Procent av biomassan % individer/liter 1) Monader 33 1) Nauplier 93 ) Aulacoseira spp 7 ) Synchaeta sp 53 3) Gonyostomum semen 7 3) Bosmina coregoni 37 I maj dominerades växtplankton i Osbysjön av små monader, kiselalgssläktet Aulacoseira samt Gonyostomum semen och biomassan var mycket liten. Biomassan i april/maj har varit liten, likaså mängden vår-blommande kiselalger, sedan växtplanktonanalyserna i Osbysjön startade (Fig. 5). 115

118 HELGEÅN 11 - Bilaga 6 Biom assa april/ m aj,5, = Övriga alger = Kiselalger mg/l 1,5 1,,5, Figur 5. Biomassan i april/maj i Osbysjön mellan och 11. Staplarna visar den totala biomassan uppdelad på kiselalgernas biomassa (gul) och övriga algers biomassa (blå-grön). Antalet registrerade växtplanktonarter i maj 11 var måttligt högt. De alggrupper som förekommer med flest arter är kiselalger och grönalger. Djurplanktonsamhället var artfattigt med relativt få individer. Vanligast förekommande var nauplier, hjuldjur och hinnkräftan Bosmina. De indifferenta arterna dominerade djurplanktonsamhället i maj. Augusti 11 Växtplankton: Djurplankton: Biomassa, mg/l 3,3 Djurplankton, individer/l 45 Klorofyll a, mg/m 3 19 Antal arter 11 Biomassa Gonyostomum mg/l,65 Antal arter 7 Procent av biomassan % individer/liter 1) Gonyostomum spp 8 1) Keratella cochlearis 13 ) Aulacoseira spp 14 ) Daphnia sp 7 3) Botryococcus sp 3 3) Polyarthra vulgaris 5 I augusti dominerades biomassan av Gubbslem (Gonyostomum semen), kiselalgssläktet Aulacoseira samt grönalgen Botryococcus. Växtplanktonsamhället var artfattigt, 7 arter, med måttligt stor biomassa, 3,3 mg/l. Kiselalger och grönalger var representerade med flest arter och de indifferenta och eutrofa arterna övervägde. Djurplanktonsamhället i augusti var relativt individrikt men artfattigt och dominerades av hjuldjuren Keratella cochlearis och Poyarthra vulgaris tillsammans med hinnkräftan Daphnia. Liksom i växtplanktonsamhället var indifferenta och eutrofa arter vanligast förekommande. Biomassan av alger var betydligt högre i augusti jämfört med i maj. Växtplanktonsamhället var mer artrikt i maj medan antalet arter i augusti var lägre, troligtvis beroende på att Gonyostomum semen dominerade biomassan i augusti. Indifferenta och eutrofa arter dominerade både i vår- och sommarprover. Mängden djurplankton var högst i augusti men antalet arter var detsamma. Hinnkräftorna var relativt vanliga både i maj och augusti. 116

119 HELGEÅN 11 - Bilaga 6 Bild. Hinnkräftan Bosmina förekommer i Osbysjön 11. (Foto: Gertrud Cronberg) RÅBELÖVSSJÖN (8B) Maj 11 Växtplankton: Djurplankton: Biomassa, mg/l 6,43 Djurplankton, individer/l 995 Biomassa kiselalger mg/l 5,74 Antal arter 9 Klorofyll a, mg/m 3 1 Antal arter 18 Procent av biomassan 11 % individer/liter 1) Cyclotella spp 76 1) Nauplier 35 ) Synedra spp 13 ) Keratella quadrata 3) Ceratium hirundinella 7 3) Keratella cochlearis 195 Den totala biomassan i maj bedöms som mycket stor och dominerades av kiselalgerna Cyclotella och Synedra tillsammans med pansarflagellaten Ceratium hirundinella. Sedan växtplanktonanalyserna inleddes år har biomassan varierat mycket och 11 års värde är det högsta som uppmätts under perioden (Fig. 6). Vårblommande kiselalger förekommer i tämligen stora mängder vissa år och 11 bedöms biomassan av kiselalger som mycket stor. Biom assa april/ m aj 8 6 = Övriga alger = Kiselalger mg/l Figur 6. Biomassan i april/maj i Råbelövssjön mellan och 11. Staplarna visar den totala biomassan uppdelad på kiselalgernas biomassa (gul) och övriga algers biomassa (blå). 117

120 HELGEÅN 11 - Bilaga 6 Växtplanktonsamhället var artfattigt i maj och guldalger och kiselalger var representerade med flest arter och de indifferenta arterna övervägde. Djurplanktonsamhället var mycket individrikt men artfattigt i maj och dominerades av nauplier samt hjuldjurssläktet Keratella. Augusti 11 Växtplankton: Djurplankton: Biomassa, mg/l 17,4 Djurplankton, individer/l 953 Biomassa Gonyostomum mg/l, Antal arter: 9 Klorofyll a, mg/m 3 71 Antal arter: 49 Procent av biomassan % individer/liter 1) Ceratium hirundinella 95 1) Keratella cochlearis 73 ) Aulacoseria spp 1 ) Synchaeta sp 4 3) Aphanizomenon klebahnii 1 3) Keratella quadrata 133 I augusti dominerades växtplanktonbiomassan totalt av pansarflagellaten Ceratium hirundinella och biomassa var mycket stor, 17,4 mg/l. Kiselalgsläktet Aulacoseira samt cyanobakterien Aphanizomenon klebahnii förekom i små mängder. Antalet arter var måttligt stort och cyanobakterierna tillsammans med kiselalgerna var representerade med flest arter. I augustiprovet var de eutrofa och indifferenta arterna vanligast. Djurplanktonsamhället dominerades av hjuldjurssläktena Keratella och Synchaeta och var mycket individrikt. De indifferenta arterna övervägde. Biomassan av alger var betydligt högre i augusti än i maj, antalet arter var också högre i augusti. Indifferenta och eutrofa arter dominerade både i maj och augusti. Djurplanktonsamhället var mycket individrikt både i maj och augusti och det var framför allt hjuldjuren som var vanliga. FINJASJÖN (K) Maj 11 Växtplankton: Djurplankton: Biomassa, mg/l,67 Djurplankton, individer/l 49 Biomassa kiselalger mg/l,8 Antal arter: 1 Klorofyll a, mg/m 3 4,8 Antal arter: 8 Procent av biomassan % individer/liter 1) Mallomonas spp 41 1) Polyarthra vulgaris 15 ) Cryptomonas spp 3 ) Nauplier 1 3) Rhodomonas sp 15 3) Keratella cochlearis 76 Den totala biomassan i maj bedöms som liten och dominerades av guldalgssläktet Mallomonas och rekylalgerna Cryptomonas och Rhodomonas. Fram till år 5 var biomassan mellan och 3 mg/l för att sedan sjunka år 6. De följande åren, 7 och 8 var biomassan mycket hög, likaså andelen kiselalger. De tre senaste åren ha biomassan i maj varit mycket liten. (Fig. 7). 118

121 HELGEÅN 11 - Bilaga 6 Biom assa april/ m aj 8 m g/ l 6 4 = Övriga alger = Kiselalger Figur 7. Biomassan i april/maj i Finjasjön mellan och 11. Staplarna visar den totala biomassan uppdelad på kiselalgernas biomassa (gul) och övriga algers biomassa (blå). Antalet registrerade växtplanktonarter var lågt i maj och kiselalgerna och grönalgerna förekom med flest arter. Djurplanktonsamhället var artfattigt men med relativt många individer. Hjuldjuren Polyarthra vulgaris och Keratella cochlearis dominerade tillsammans med nauplier i maj. Augusti 11 Växtplankton: Djurplankton: Biomassa, mg/l 88, Djurplankton, individer/l 555 Biomassa Gonyostomum mg/l, Antal arter: 1 Klorofyll a, mg/m 3 95 Antal arter: 15 Procent av biomassan % individer/liter 1) Aphanizomenon klebahnii 97 1) Keratella cochlearis 315 ) Anabaena crassa 1 ) Cyclopoida copepoder 55 3) Ceratium hirundinella 1 3) Nauplier 5 Växtplankton i augusti dominerades totalt av cyanobakterien Aphanizomenon klebahnii och biomassan var extremt hög, 88 mg/l. I mindre mängder förekom även cyanobakterien Anabaena crassa och pansarflagellaten Ceratium hirundinella. Växtplanktonsamhället var mycket artfattigt och cyanobakterierna förekom med flest arter. Av de cyanobakterier som förekom i augusti var 9 arter potentiellt toxinbildande. I augusti var andelen eutrofa arter 6 % medan inga oligotrofa arter förekom. Djurplanktonsamhället var artfattigt men relativt individrikt i augusti och dominerades av hjuldjuret Keratella cochlearis, cyclopoida copepoder samt nauplier. De indifferenta arterna var flest. Biomassan var betydligt högre i augusti jämfört med i maj medan antalet arter var färre i augusti. I maj dominerade indifferenta arter medan de eutrofa arterna dominerade i augusti. Mängden djurplankton var högst i augusti och dominerades både vår och sommar av framför allt hjuldjur och nauplier. 119

122 HELGEÅN 11 - Bilaga 6 HAMMARSJÖN (3A) Maj 11 Växtplankton: Djurplankton: Biomassa, mg/l,49 Djurplankton, individer/l 73 Biomassa kiselalger, mg/l,7 Antal arter: 8 Klorofyll a, mg/m 3 4,9 Antal arter: 11 Procent av biomassan % individer/liter 1) Rhodomonas sp 44 1) Synchaeta sp 6 ) Monader 33 ) Conochilus hippocrepis 1 3) Aulacoseira spp 14 3) Keratella cochlearis 1 I maj dominerades växtplankton i Hammarsjön av rekylalgen Rhodomonas, små monader och kiselalgssläktet Aulacoseira och biomassan var mycket liten. Biomassan i april/maj har varit liten, likaså mängden vår-blommande kiselalger, med undantag av år 3 sedan växtplanktonanalyserna i Hammarsjön startade (Fig. 8). Biom assa april/ m aj 3 mg/l 1 = Övriga alger = Kiselalger Figur 8. Biomassan i april/maj i Hammarsjön mellan och 11. Staplarna visar den totala biomassan uppdelad på kiselalgernas biomassa (gul) och övriga algers biomassa (blå-grön). Antalet registrerade växtplanktonarter i maj var mycket lågt och de flesta registrerade arter tillhörde kiselalgerna. Djurplanktonsamhället var både art- och individfattigt. Vanligast förekommande var hjuldjuren Synchaeta, Conochilus och Keratella. De indifferenta arterna dominerade djurplanktonsamhället i maj. Augusti 11 Växtplankton: Djurplankton: Biomassa, mg/l,1 Djurplankton, individer/l 117 Klorofyll a, mg/m 3 1 Antal arter 13 Biomassa Gonyostomum mg/l, Antal arter Procent av biomassan % individer/liter 1) Aphanizomenon klebahnii 6 1) Synchaeta sp 36 ) Aulacoseira spp 4 ) Keratella cochlearis 3 3) Trichocerca rousseleti 11 1

123 HELGEÅN 11 - Bilaga 6 Biomassan i augusti var mycket liten och dominerades av cyanobakterien Aphanizomenon klebahnii och kiselalgssläktet Aulacoseira. Växtplanktonsamhället var artfattigt och kiselalgerna förekom med flest arter. De indifferenta arterna dominerade. Djurplanktonsamhället i augusti var individfattigt och dominerades av hjuldjurssläktena Synchaeta, Keratella cochlearis och Trichocerca rousseleti. Liksom i växtplanktonsamhället var indifferenta och eutrofa arter vanligast förekommande. Växtplanktonsamhället var mycket artfattigt i maj medan något fler arter registrerades i augusti. Kiselalger var representerade med flest arter både i maj och augusti och de indifferenta och eutrofa arterna övervägde. Mängden djurplankton var högst i augusti. Djurplanktonsamhället dominerades av hjuldjur både i maj och augusti. PLANKTONSAMHÄLLET I AUGUSTI FRÅN TILL 11 Sjöarna i Helge åns vattendragssystem har i allmänhet låga biomassor på våren medan biomassan i augusti kan variera markant. Det är framför allt i Råbelövssjön och Finjasjön som extremt stora mängder alger kan förkomma i augusti/september. År 11 blommade cyanobakterierna Aphanizomenon och Anabaena crassa i Finjasjön och extremt hög biomassa, 88 mg/l, uppmättes. Även i Råbelövssjön kan stora mängder av växtplankton förekomma i augusti men här är det pansarflagellaten Ceraium hirundinella som dominerar. Norra Möckeln och Osbysjön har ett likartat växtplanktonsamhälle med dominans av Gonyostomum semen i augusti och årets värden avviker inte från föregående års värden. Biomassan i Hammarsjön har sedan år varit liten och 11 års värde är också lågt. REFERENSER Cronberg, G Phytoplankton changes in Lake Trummen induced by restoration. Long-term whole-lake studies and food-web experiments. - Folia limnol. scand. 18: Utermöhl, H Zur Vervollkommnung der quatitativen Phytoplankton Methodik. - Mitt. int. Verein. Limnol. 9:1-39. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och åar. - Naturvårdsverkets rapport 4913: Naturvårdsverket 7. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bilaga A till handbok 7:4. 11

124 HELGEÅN 11 - Bilaga 6 19 Norra Möckeln Datum Södra Sverige, humösa sjöar, > 3 mg Pt/l Koordinat 68519/14167 Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug 11,81 mg/l,14 Måttlig Medelvärde aug hela perioden 1,6 mg/l,5 God 5 mg/l Måttlig God Den streckade linjen visar gränsen mellan måttlig och god ekologisk status, med avseende på den totala biomassan i augusti. Flertalet år under perioden bedöms statusen som god och någon större förändringen av den totala biomassan under tidsperioden går inte att se, möjligtvis har biomassan ökat något litet. 11 års värde klassas som måttlig ekologisk status. Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug 11,3 % 1, Hög Medelvärde aug hela perioden 1,48 % 1, Hög 5% 4% 3% % 1% % God Hög Den streckade linjen visar gränsen mellan god och hög ekologisk status med avseende på andelen cyanobakterier av den totala biomassan i augusti. Andelen cyanobakterier är mycket låg i Norra Möckeln under hela perioden, flertalet år förkommer det inte några cyanobakterier alls i biomassaberäkningarna. Någon förändring av andelen cyanobakterier under perioden går inte att se. 11 års värde klassas som hög ekologisk status. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) i Norra Möckeln är främst indifferenta och eutrofa arter. Av de arter/släkten som ingår i 11 års biomassaberäkningar utgörs 8 % av indifferenta arter och % av eutrofa arter. Gonyostomum semen ingår ofta i biomassa-beräkningarna för Möckeln men behöver enligt Naturvårdsverket 7 inte indikera eutrofa förhållanden. Bedömning Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 7 och vår expertbedömning bedöms den ekologiska statusen i Norra Möckeln som god. 1

125 HELGEÅN 11 - Bilaga 6 9 Osbysjön Datum Södra Sverige, humösa sjöar, > 3 mg Pt/l Koordinat 6511/13889 Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug 11 3,3 mg/l,1 Måttlig Medelvärde aug hela perioden 1,5 mg/l,6 God 5 4 mg/l 3 Måttlig God Den streckade linjen visar gränsen mellan måttlig och god ekologisk status, med avseende på den totala biomassan i augusti. Den ekologiska statusen bedöms som god alla år under perioden med undantag för årets värde. Någon större förändring över perioden går inte att se och årets något högre värde kan troligtvis hänföras till den naturliga variationen. Osbysjöns biomassan är ofta dominerad av Gonyostomum semen, vilket inte behöver indikera näringsrika förhållanden (Naturvårdsverket 7). Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug 11,79 % 1, Hög Medelvärde aug senaste 3 åren,89 % 1, Hög 5% % 15% 1% God Hög 5% % Den streckade linjen visar gränsen mellan god och hög ekologisk status med avseende på andelen cyanobakterier i augusti av den totala biomassan. Andelen cyanobakterier i Osbysjön under perioden är mycket låg, ofta % och den ekologiska statusen klassas som hög. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) i Osbysjön är främst indifferenta och eutrofa arter. Av de arter/släkten som ingår i 11 års biomassaberäkningar utgörs 7 % av indifferenta arter och 3 % av eutrofa arter. Bedömning Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 7 och vår expertbedömning bedöms den ekologiska statusen i Osbysjön som god. 13

126 HELGEÅN 11 - Bilaga 6 8B Råbelövssjön Datum Södra Sverige, klara sjöar, < 3 mg Pt/l Koordinat 619/14151 Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug 11 17,4 mg/l, Dålig Medelvärde aug hela perioden 13,1 mg/l,3 Dålig 4 3 mg/l Den totala biomassan i Råbelövssjön i augusti varierar kraftigt, mellan 1,13 och 39,5 mg/l. Det är framför allt massutvecklingen av pansarflagellaten Ceratium hirundinella som ger höga värden på biomassan. Efter en nedåtgående trend fram till år 9 ökade biomassan markant år 1. Även 11 års värde är högt och klassas som dålig ekologisk status. Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug 11, % 1, Hög Medelvärde aug hela perioden 3, %,74 Måttlig 1% 8% 6% 4% % % Andelen cyanobakterier i augusti av den totala biomassan varierar kraftigt, mellan och 9 %. Från till 8 har andelen cyanobakterier varit högre medan lägre värden har uppmätts i början och slutet av perioden. 11 års värde är lågt och indikerar hög status. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) i Råbelövssjön är främst eutrofa och indifferenta arter. Av de arter/släkten som ingår i 11 års biomassaberäkningar utgörs 55% av indifferenta arter och 45 % av eutrofa arter. Bedömning Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 7 och vår expertbedömning bedöms den ekologiska statusen i Råbelövssjön som otillfredsställande. 14

127 HELGEÅN 11 - Bilaga 6 K Finjasjön Datum Södra Sverige, humösa sjöar, > 3 mg Pt/1 Koordinat 6644/ Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug 11 88, mg/l, Dålig Medelvärde aug hela perioden 11,7 mg/l,3 Dålig 16 88, 1 m g/ l Den totala biomassan i augusti i Finjasjön varierar kraftigt, mellan,9 och 88, mg/l. Från år till år 4 var biomassan liten, troligtvis på grund av utfiskningen År 5 ökade biomassan markant och flertalet av de följande åren är biomassan mycket stor. 11 års värde är det högsta som uppmätts under perioden och indikerar dålig ekologisk status. Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug 11 98,8 %,1 Dålig Medelvärde aug hela perioden 54,4 %,49 Otillfredsställande 1% 8% 6% 4% % % Andelen cyanobakterier av den totala biomassan i augusti varierar mycket under perioden, från % till närmare 1 %. De två inledande åren av perioden förekommer i princip inga cyanobakterier alls men från år ökade andelen cyanobakterier markant. Andelen cyanobakterier i augusti 11 är det högsta värdet som uppmätts under perioden och klassas som dålig ekologisk status. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) i Finjasjön är främst eutrofa arter. Av de arter/släkten som ingår i 11 års biomassaberäkningar utgörs 6 % av eutrofa arter och 4 % indifferenta av arter. Bedömning Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 7 och vår expertbedömning bedöms den ekologiska statusen i Finjasjön som dålig. 15

128 HELGEÅN 11 - Bilaga 6 3A Hammarsjön Datum Södra Sverige, humösa sjöar, > 3 mg Pt/l Koordinat 67/141 Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug 11,1 mg/l 1, Hög Medelvärde aug hela perioden,57 mg/l,71 Hög m g/ l,5 1,5 1,5 God Hög Den streckade linjen visar gränsen mellan god och hög ekologisk status, med avseende på den totala biomassan i augusti. Klassningen under perioden pendlar mellan god och hög status och flertalet år bedöms statusen som hög. Biomassan visar inga tendenser till vare sig minskning eller ökning under perioden. 11 års värde är mycket lågt. Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug 11 59,6 %,43 Otillfredsställande Medelvärde aug hela perioden 11, %,96 Hög 8% 6% 4% % % Andelen cyanobakterier i augusti av den totala biomassan har varit % till år 8, så även 1. Värde saknas för år 6. Även om andelen cyanobakterier år 9 och 11 tyder på otillfredsställande status är den totala biomassan låg och förekomsten av cyanobakterier i biomassan i Hammarsjön kan också bero på att dämmet på Finjasjön varit öppet längre dessa år jämfört med tidigare år. Detta kan ha påverkat växtplanktonsamhället och därmed andelen cyanobakterier, i Hammarsjön. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) i Hammarsjön är främst indifferenta och eutrofa arter. Av de arter/släkten som ingår i 11 års biomassaberäkningar utgörs 5 % av indifferenta arter och 5 % av eutrofa arter. Bedömning Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 7 och vår expertbedömning bedöms den ekologiska statusen i Hammarsjön som god. 16

129 HELGEÅN 11 - Bilaga 6 Tabell 1 (1). Växtplankton, Helgeå 11. Provtagning 3-9 maj och 3-31 augusti 11 Förekomst: 1= Enstaka, = Vanlig, 3 = riklig till dominerande. EG = Ekologisk grupp TAXON E G Möckeln Osbysjön Råbelövssjö Finjasjön Hammarsjön CYANOPHYCEAE, Blågröna alger April Aug April Aug April Aug April Aug April Aug Chroococcales Aphanocapsa delicatissima W.& G. S. WEST E 1 Aphanothece sp. I 1 Cyanonephron styloides Hickel E 1 Microcystis aeruginosa KÜTZ. E 1 M. botrys TEIL. E 1 1 M. firma (KÜTZING) SCHMIDLE E M. novacekii (KOMÁREK) COMPÈRE E M. wesenbergii KOM. E M. viridis (A. BRAUN) LEMM. E Snowella septentrionalis KOM. & HIND. I 1 Woronichinia. elorantae KOM. & KOM.-LEGN. E 1 W. karelica KOM. & KOM. -LEGN. O 1 1 W. naegeliana (UNG.) LEMM. E Nostocales Anabaena crassa (LEMM.) KOM.-LEGN. & CRONB. E 1 3 A. flos-aquae BRÉB. Ex BORN. et FLAH. E A. mendotae TREL. E 1 Anabaena sp. I 1 Aphanizomenon klebahnii (ELENK.) PECHARr & KA E Cuspidotrhix issatschenkoi (USAC.)RAJAN et al. E 1 Oscillatoriales Planktolyngbya limnetica (LEMM.) KOM.-LEGN. & CRE Planktothrix agardhii GOM. E Peudanabaena limnetica (LEMM.) KOM. E 3 P. mucicola (NAUM. & HUB.-PESTAL.) BOURR. E 1 Romeria sp. E 1 Tabell 1 (). Växtplankton, Helgeå 11. E G Möckeln Osbysjön Råbelövssjö Finjasjön Hammarsjön CHRYSOPHYCEAE, Guldalger April Aug April Aug April Aug April Aug April Aug Dinobryon bavaricum IMH. O D. crenulatum W. & G. S. WEST O 1 D. cylindricum IMH. I 1 1 D. divergens IMH. I D. sertularia EHR. I 1 D. sociale EHR. I 1 3 Dinobryon spp. O Mallomonas cf. acaroides PERTY I 1 M. akrokomos RUTTN. I 1 1 M. caudata IWANOFF I 1 1 M. crassisquama (ASMUND) FOTT I 1 M. punctifera KORSH. I 1 Mallomonas sp. I Synura sp. I Uroglena sp. O 1 DIATOMOPHYCEAE, Kiselalger Acanthoceras zachariasii (BRUN) SIMONS. I 1 Amphiprora sp. I 1 Asterionella formosa HASS. I

130 HELGEÅN 11 - Bilaga 6 Aulacoseira alpingena (GRUN.) KRAMM. I A. granulata (EHR.) RALFS E Aulacoseira spp. E Campylodiscus sp. I Cyclotella spp. O Cymatopleura elliptica W. SMITH E 1 1 Eunotia zazuminensis (CAB.) KÖRNER I Fragilaria crotonensis KITTON I 1 1 Fragilaria sp. I 1 1 Tabell 1 (3). Växtplankton, Helgeå 11. E G Möckeln Osbysjön Råbelövssjö Finjasjön Hammarsjön Kiselalger (forts.) April Aug April Aug April Aug April Aug April Aug Melosira varians AGARDH O Rhizosolenia longiseta ZACH. O Stephanodisus cf. astraea (EHR.) GRUN. E Stephanodiscus sp. E Surirella sp. I Synedra sp. I Tabellaria fenestrata (LYNG.) KÜTZ. I T. fenestrata var. asterionelloides GRUN. I 1 T. flocculosa (ROTH) KÜTZ. I HAPTOPHYCEAE Chrysochromulina parva LACK. E 1 XANTHOPHYCEAE, Gulgröna alger Ophiocytium capitatum WOLLE O 1 Pseudostaurastrum limneticum (BORGE) CHOD. I 1 1 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen (EHR.) DIES. O CHLOROPHYCEAE, Grönalger Volvocales Chlamydomonas sp. I 1 Eudorina elegans EHR. E 1 Phacotus sp. E Tetrasporales Chlamydocapsa planctonica (WEST & WEST) FOTT I

131 HELGEÅN 11 - Bilaga 6 Tabell 1 (4). Växtplankton, Helgeå 11. E G Möckeln Osbysjön Råbelövssjö Finjasjön Hammarsjön Chlorococcales April Aug April Aug April Aug April Aug April Aug Ankistrodesmus gracilis (REINSCH) KORSH. I 1 Botryococcus neglectus (W. & G.S. WEST) KOM. & MI Coelastrum microporum NÄG. E 1 C. reticulatum (DANG.) SENN E 1 C. sphaericum NÄG. I 1 1 D. pulchellum WOOD I 1 1 Dimorphococcus lunatus A. BRAUN E 1 Oocystis sp. I Pediastrum angulosum RACIB. O 1 P. biradiatum MEYEN E P. boryanaum (TURP.) MEYEN E P. duplex MEYEN E P. kawraiskyi SCHMIDLE E 1 P. privum (PRINTZ) HEGEW. O 1 P. tetras (EHR.) RALFS E 1 Scenedesmus sp. E 1 Zygnematales Closterium acutum var. variabile (LEMM.) KRIEG. I Mougeotia sp. I 1 Staurastrum chaetoceras (SCHRÖD.) G. M. WEST E 1 1 Staurodesmus indentatus (WEST) TEIL. O S. mammilatus var. maximus (W. WEST) TEIL. O 1 Ulothricales Elakatithrix biplex HIND. I 1 1 DINOPHYCEAE, pansarflagellater Ceratium furcoides SCHRÖD. I 1 1 C. hirundinella (O.F.M.) SCHRANK I Gymnodinium sp. I 1 Peridinium sp. I CRYPTOPHYCEAE, Rekylalger Cryptomonas sp. I Rhodomonas sp. I Tabell 1 (5). Växtplankton, Helgeå 11. E G Möckeln Osbysjön Råbelövssjö Finjasjön Hammarsjön EUGLENOPHYCEAE, Ögondjur April Aug April Aug April Aug April Aug April Aug Euglena acus E 1 Euglena sp. E Phacus caudatus HÜBN. E 1 P. glaber (DEF.) POCHM. E 1 1 P. suecicus LEMM. E 1 1 P. tortus (LEMM.) SKV. E 1 1 Trachelomonas armata (EHR.) STEIN E 1 T. volvocina EHR. E Trachelomonas sp. I 1 HETEROTROFA FLAGELLATER, Färglösa flagellater Katablepharis ovalis SKUJA I Totala antalet arter 19

132 HELGEÅN 11 - Bilaga 6 Helgeå 11. Möckeln Osbysjön Råbelövssjön Finjasjön Hammarsjön April Aug April Aug April Aug April Aug April Aug Blågröna alger Guldalger Kiselalger Grönalger Häftalger Gulgröna alger 1 Pansarflagellater Rekylalger Gonyostomum Ögonalger Färglösa flagellater Totala antalet arter Helgeå 11. MöckelnOsbysjön Råbelövssjön Finjasjön Hammarsjön ApriAug April Aug April Aug April Aug April Aug Eutrofa Indifferenta Oligotrofa

133 HELGEÅN 11 - Bilaga 6 Tabell (1). Växtplanktons biomassa i sjöar inom Helgeåns avrinningsområde, 11. Möckeln Osbysjön Råbelövssjön Finjasjön Hammarsjön Species Maj Aug Maj Aug Maj Aug Maj Aug Maj Aug Blågröna alger Anabaena crassa 1,14 Anabaena flos-aquae,17 Aphanizomenon klebahnii,135 85,453,59 Microcystis aeruginosa,1 M. botrys,6 M. novacekii,98 M. viridis,75 Planktolyngbya limnetica,96 Pseudanabaena limnetica,18 Woronichinia naegeliana,8,131 Guldalger Dinobryon spp.,7,3,158 Mallomonas sp.,75 Kiselalger Asterionella formosa,,3,13 Aulacoseira spp.,451 1,998,169,476,6,67,4 Cyclotella spp.,,7 4,858,31,41,4 Stephanodiscus spp.,4,7 Synedra sp.,866,88 Surirella sp.,189 Tabellaria fenestrata,8 Grönalger Botryococcus sp,1 Pediastrum spp, Tabell (). Växtplanktons biomassa i sjöar inom Helgeåns avrinningsområde, 11. Möckeln Osbysjön Råbelövssjön Finjasjön Hammarsjön Species Maj Aug Maj Aug Maj Aug Maj Aug Maj Aug Raphidophyceae Gonyostomum semen 1,75,475,16,648 Pansarflagellater Ceratium furcoides,7,5 C. hirundinella,453 16,599,573 Peridinium sp.,5,16 Rekylalger Cryptomonas spp.,,65,34,,14,15,37,46 Rhodomonas sp.,16,3,85,1,19,16 Monader Små monader ø = -5,198,36,16 Total biomassa 1,57,813,64 3,95 6,433 17,44,673 88,1,488,99 Möckeln Osbysjön Råbelövssjön Finjasjön Hammarsjön Taxonomisk grupp Maj Aug Maj Aug Maj Aug Maj Aug Maj Aug Blågröna alger,8,6,377 86,983,59 Guldalger,7,3,158,75 Kiselalger,453,187,184,479 5,737,36,83,67,4 Grönalger,,1 Pansarflagellater,78,1,453 16,599,573 Rekylalger,36,65,57,,85,14,315,56,6 Gonyostomum 1,75,475,16,648 Monader,198,,,,,36,16 Total biomassa 1,57,81,6 3,3 6,43 17,4,67 88,,49,1 131

134 HELGEÅN 11 - Bilaga 6 Tabell 3 (1). D jurplankton (Bilaga 1) Möckeln Osbysjön Råbelövssjön Finjasjön Hammarsjön Maj Aug Maj Aug Maj Aug Maj Aug Maj Aug ROTATORIER EG Anuraeopsis fissa (GOSSE) E Ascormorpha ovalis (BERGEND.) I Ascormorpha saltans BARTSCH I Asplanchna priodonta GOSSE E Conochilus hippocrepis (SCHRANK) I 1 1 Conochilus unicornis ROUSSELET E 7 7 Filinia longiseta (EHRENB.) I 1 3 Gastropus stylifer IMHOF I Kellicottia bostoniensis ROUSSELET I Kellicottia longispina KELL. I Keratella cochlearis (GOSSE) I K. hispida (GOSSE) I K. tecta (GOSSE) E K. quadrata (MÜLLER) E Polyarthtra dolicoptera (IDELSON) I Polyarthtra eryptera (WIERZEJSKI) I P. major (BURCKHARRDT) I P. remata (SKORIKOV) P. vulgaris (CARLIN I Pompolyx sulcata (HUDSON E 6 Synchaeta sp. I Testidunella sp I 4 Trichocerca birostris (MINIKIEWCZ) E Trichocerca capucina (WIERZ.) I 7 3 T. porcellus GOSSE E T. pusilla (JENNINGS) E T. rousseleti (VOIGT) E Tabell 3 (). Djurplankton (Bilaga 1) Möckeln Osbysjön Råbelövssjön Finjasjön Hammarsjön Maj Aug Maj Aug Maj Aug Maj Aug Maj Aug CLADOCERA Alonella sp. I Bosmina coregoni BAIRD I B. longirostris (MÜLL.) I 7 5 Ceriodaphnia quadrangula (MÜLL.) I 13 Chydorus sphaericus (MÜLL.) E Daphnia cf cucullata SARS E D. galeata SARS O Daphnia sp. I Diaphanosoma brachyrurum I 13 COPEPODA Calanoida copepoder I Cyclopoida copepoder I Nauplius I Summa ind/l Antal arter

135 HELGEÅN 11 - Bilaga 6 Tabell 1a. Biomassa, antal registrerade arter/grupper och de tre vanligaste växtplanktonarterna i Norra Möckeln i augusti åren År Biomassa mg/l Antal arter Dominant 1 Subdominant 1 Subdominant 4 4,7 61 Aulacoseira spp Gonyostomum semen Monader 5,63 44 Gonyostomum semen Synura spp Cryptomonas spp 6,93 39 Aulacoseira spp Monader Gonyostomum semen 7,36 37 Gonyostomum semen Aulacoseira spp. Rhodomonas sp 8 1,84 51 Aulacoseira spp Gonyostomum semen Cryptomonas spp ,76,5 3, Gonyostomum semen Gonyostomum semen Aulacoseira spp Aulacoseira spp Aulacoseira spp Gonyostomum semen Monader Ceratium hirundinella Surirella sp Tabell 1b. Antal registrerade arter/grupper, antal djurplankton/l och de tre dominerande djurplanktonarterna i Norra Möckeln i augusti åren År Antal arter Djurplankton/L Dominant 1 Subdominant 1 Subdominant Keratella cochlearis Polyarthra vulgaris Polyarthra eryptera Nauplier Daphnia cucullata Keratella cochlearis Keratella cochlearis Pompholyx sulcata Daphnia cucullata Asplanchna priodonta Keratella cochlearis Nauplier Pompholyx sulcata Polyarthra remata Keratella cochlearis Pompholyx sulcata Kellicottia bostonensis Daphnia spp Nauplier Cyclopoida hoppkräftor Calanoida hoppkräftor Nauplier Polyarthra vulgaris Trichocerca porcellus Tabell a. Biomassa, totala antalet arter samt de tre vanligaste växtplanktonarterna i Osbysjön under augusti År Biomassa mg/l Antal arter Dominant 1 Subdominant 1 Subdominant 4 1,17 37 Gonyostomum semen Aulacoseira spp Cryptomonas spp 5 1,89 3 Gonyostomum semen Synura spp Cryptomonas spp 6,47 8 Monader Rhodomonas sp Cryptomonas spp 7,41 5 Gonyostomum semen Monader Aulacoseira spp 8,98 33 Gonyostomum semen Cryptomonas spp Rhodomonas sp ,5 1,35 3, Gonyostomum semen Synura spp Gonyostomum semen Cyclotella spp Gonyostomum semen Aulacoseira spp Cryptomonas spp Aulacoseira spp Botryococcus sp Tabell b. Antal registrerade arter/grupper, antal djurplankton/l och de tre dominerande djurplanktonarterna i Osbysjön i augusti åren År Antal arter Djurplankton/L Dominant 1 Subdominant 1 Subdominant Keratella cochlearis Trichocerca birostris Nauplier Nauplier Conochilus unicornis Trichocerca birostris Conochilus hippocrepis Nauplier Keratella cochlearis Nauplier Polyarthra vulgaris Keratella cochlearis Nauplier Keratella cochlearis Cyclopoida hoppkräftor Polyarthra remata Nauplier Keratella cochlearis Pompholyx sulcata Keratella cochlearis Daphnia sp Daphnia spp Keratella cochlearis Polyarthra vulgaris 133

136 HELGEÅN 11 - Bilaga 6 Tabell 3a. Biomassa, totala antalet arter samt de tre vanligaste växtplanktonarterna i Råbelövssjön under augusti År Biomassa mg/l Antal arter Dominant 1 Subdominant 1 Subdominant 4,8 49 Ceratium hirundinella Rhodomonas sp Anabaena sp 5 11,5 34 Pseudanabaena catenata Ceratium hirundinella Gymnodinium sp 6 6,11 46 Ceratium hirundinella Pseudanabaena limnetica Carteria sp 7 1,4 5 Prochlorotrix hollandica Cryptomonas spp Ceratium hirundinella 8 1,95 7 Planktothrix agardhii Ceratium hirundinella Aphanizomenon gracile ,13 39,5 17, Cryptomonas spp Ceratium hirundinella Ceratium hirundinella Rhodomonas sp Anabaena lemmermannii Aulacoseria spp Ceratium hirundinella Aphanizomenon klebahnii Aphanizomenon klebahnii Tabell 3b. Antal registrerade arter/grupper, antal djurplankton/l och de tre dominerande djurplanktonarterna i Råbelövssjön under augusti År Antal arter Djurplankton/L Dominant 1 Subdominant 1 Subdominant Ceriodaphnia quadrangula Nauplier Asplanchna priodonta Ceriodaphnia quadrangula Keratella cochlearis Cyclopoida hoppkräftor Conochilus hippocrepis Synchaeta sp Nauplier Nauplier Polyarthra vulgaris Keratella hispida Polyarthra vulgaris Keratella cochlearis Naupler Keratella cochlearis Daphnia sp Keratella cochlearis Nauplier Cyclpoida copepoder Synchaeta sp. Conochilus sp Polyarthra remata Keratella quadrata Tabell 4a. Biomassa, totala antalet arter samt de tre vanligaste växtplanktonarterna i Finjasjön under augusti År Biomassa mg/l Antal arter Dominant 1 Subdominant 1 Subdominant 4,64 49 Stephanodiscus spp Mallomonas caudata Cryptomonas spp 5 1, 3 Microcystis spp Actinocyclos sp Aphanizomenon klebahnii 6 9,3 3 Microcystis wesenbergii Microcystis flos-aquae Microcystis botrys 7 1,87 34 Actinocyclos sp Microcystis viridis Woronichinia naegeliana 8 9,56 45 Aphanizomenon klebahnii Aulacoseria spp Anabaena crassa ,6,9 88, Aphanizomenon klebahnii Aulacoseria spp Aphanizomenon klebahnii Woronichinia naegeliana Microcystis botrys Anabaena crassa Aulacoseria spp Botryococcus sp Ceratium hirundinella Tabell 4b. Antal registrerade arter/grupper, antal djurplankton/l och de tre dominerande djurplanktonarterna i Finjasjön i augusti åren 4-11 År Antal arter Djurplankton/L Dominant 1 Subdominant 1 Subdominant Nauplier Keratella cochlearis Cyclopoida hoppkräftor Nauplier Keratella cochlearis Cyclopoida hoppkräftor Conochilus hippocrepis Keratella cochlearis Synchaeta sp Polyarthra vulgaris Cyclopoida hoppkräftor Nauplier Nauplier Polyarthra remata Cyclopoida hoppkräftor Polyarthra remata Keratella cochlearis Keratella cochlearis Pompholyx sulcata Cyclopoida hoppkräftor Cyclopoida hoppkräftor Daphnia spp Polyarthra remata Nauplier 134

137 HELGEÅN 11 - Bilaga 6 Tabell 5a. Biomassa, totala antalet arter samt de tre vanligaste växtplanktonarterna i Hammarsjön under augusti År Biomassa mg/l Antal arter Dominant 1 Subdominant 1 Subdominant 4,46 33 Monader Cryptomonas spp Aulacoseria spp 5,3 48 Rhodomonas sp Aulacoseria spp Cryptomonas spp 6,43 53 Cryptomonas spp Monader Aulacoseria alpigena 7,4 7 Monader Cryptomonas spp - 8,5 13 Gonyostomum semen Aulacoseria spp Cryptomonas spp ,76,96, Woronichinia naegeliana Aphanizomenon klebahnii Aphanizomenon klebahnii Aphanizomenon klebahnii Aulacoseria spp Aulacoseria spp Aulacoseria spp - - Tabell 5b. Antal registrerade arter/grupper, antal djurplankton/l och de tre dominerande djurplanktonarterna i Hammarsjön i augusti åren 4-11 År Antal arter Djurplankton/L Dominant 1 Subdominant 1 Subdominant Nauplier Keratella cochlearis Cyclopoida hoppkräftor Nauplier Keratella cochlearis Cyclopoida hoppkräftor Conochilus hippocrepis Keratella cochlearis Synchaeta sp Polyarthra vulgaris Cyclopoida hoppkräftor Nauplier Nauplier Polyarthra remata Cyclopoida hoppkräftor Polyarthra remata Keratella cochlearis Synchaeta sp Pompholyx sulcata Cyclopoida hoppkräftor Keratella cochlearis Daphnia spp Polyarthra remata Trichocerca rousseleti 135

138 136 HELGEÅN 11 - Bilaga 6

139 HELGEÅN 11 Bilaga 7 BILAGA 7 Påväxt Kiselalger Metodik Provtagning Kiselalgsanalys och utvärdering Resultat IPS och statusklassning ACID och surhetsklassning Arter och diversitet Referenser Kort rapport för varje provtagningslokal Artlistor Lokalbeskrivningar Mölnlycke Amelie Jarlman & Ylva Meissner Medins Biologi AB 137

140 HELGEÅN 11 Bilaga 7 METODIK Provtagning Kiselalgsprovtagningen utfördes av Ylva Meissner Medins Biologi AB den 9-3 augusti 11, enligt metod SS-EN (SIS 3) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 9) på sju lokaler i Helgeåns avrinningsområde (Tabell 1). På punkt 11B i Helgeån, 1E Bivarödsån och 14 Femlingens utlopp borstades stenar, medan prov togs från växter på de övriga lokalerna. Proven fixerades med etanol. Tabell 1. Provtagningslokaler för kiselalger i avrinningsområdet för Helgeån 11. Benämning Lägesbeskrivning Koordinater 14 Femlingens utlopp, Agnshult 66853/ Agunnarydsån, nedströms Rydaholm 63175/ Drivån, nedströms Älmhults ARV 66595/ B Helgeån, Östanå vid Flackarp 646/1389 1E Bivarödsån, före utloppet i Helgeån 654/ F Vinnöån, före Araslövssjön 61439/ Helgeån, Långebro (Kristianstad) 61185/13971 Kiselalgsanalys och utvärdering Framställning av kiselalgspreparat och analys av kiselalger i ljusmikroskop utfördes av Amelie Jarlman, Medins Biologi AB, enligt metod SS-EN 1447 (SIS 5) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 9). Minst 4 kiselalgsskal räknades i varje prov. Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna %PT och TDI. Uträkningen av kiselalgsindex gjordes med hjälp av programvaran Omnidia 5.3 ( IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 198) är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Indexet bygger på alla noterade kiselalgsarter och beräknas med hjälp av formeln enligt Zelinka & Marvan (1961): AjSjVj/ AjVj där A är den relativa abundansen i procent, S är föroreningskänsligheten (1-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet) och V är indikatorvärdet (1-3, där ett högt värde betyder att 138

141 HELGEÅN 11 Bilaga 7 arten endast tål begränsade ekologiska variationer, dvs. är en stark indikator) för arten j. Resultaten räknas om till skalan 1- (4,75 * ursprungligt indexvärde 3,75), där är indexvärdet för bästa vattenkvalitet. Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av %PT och TDI. Dessa index är avsedda att fungera som stödparametrar, framför allt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns. %PT, Pollution Tolerant valves, anger andelen kiselalger som är toleranta mot lättnedbrytbar organisk förorening (Kelly 1998). TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (1998) beräknas på samma sätt som IPS. Skillnaden är att känslighetsvärdet anger känsligheten mot näringsrikedom, och att låga värden visar en hög känslighet. (I Sverige används TDI-versionen från 1998 och inte den reviderade versionen, eftersom den inte fungerar lika bra för svenska förhållanden.) Utvärderingen av resultaten gjordes enligt Tabell (Naturvårdsverket 7). Tabell. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna %PT och TDI. Vidare anges nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (=ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde). Status IPS-värde EK-värde %PT TDI Referensvärde 19,6 - - Hög 17,5,89 < 1 < 4 God 14,5 och < 17,5,74 och <,89 < Måttlig 11 och < 14,56 och <,74 < 4-8 Otillfredsställande 8 och < 11,41 och <,56-4 > 8 Dålig < 8 <,41 > 4 > 8 Vidare har surhetsindexet ACID, ACidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 8), som visar vilken ph-regim vattendraget tillhör, beräknats enligt: ACID = [log((admi/euno)+,3)+,5] + [log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+,3)+,5] *En täljare eller nämnare = ersätts med 1, när relativa abundansen uttrycks som procent. I Omnidia anges den relativa abundansen av van Dams grupper i promille, varvid ersätts med 1. Den första delen av indexet baseras på kvoten av den relativa abundansen av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (ADMI) och släktet Eunotia (EUNO). Den andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på följande indelning enligt van Dam et al. (1994): acidobiont huvudsakligen förekommande vid ph < 5,5 acidofil huvudsakligen förekommande vid ph < 7 circumneutral huvudsakligen förekommande vid ph-värden omkring 7 alkalifil huvudsakligen förekommande vid ph > 7 alkalibiont endast förekommande vid ph > 7 139

142 HELGEÅN 11 Bilaga 7 Klassningen har gjorts enligt Tabell 3 (Naturvårdsverket 7). Surhetsindexet ACID är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph lägre än 7. Vid höga ph ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre ph (Andrén & Jarlman 8). Tabell 3. Bedömning av surheten med hjälp av kiselalgsindexet ACID. De fem klasserna visar olika stadier av surhet; inte om eventuell surhet har naturligt eller antropogent ursprung. För varje surhetsklass anges motsvarande medel- och minimum-ph. Surhetsklass Surhetsindex ACID Motsvarar medel-ph (medelvärde för 1 mån. före provtagning) Alkaliskt 7,5 7,3 Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7,3 Motsvarar ph-minimum (1 mån. före provtagning) Måttligt surt 4,-5,8 5,9-6,5 < 6,4 Surt,-4, 5,5-5,9 < 5,6 Mycket surt <, < 5,5 < 4,8 Påväxtmaterialet borstas av från sten med en ren tandborste (Foto: Marie Eriksson, Länsstyrelsen i Skåne län). 14

143 HELGEÅN 11 Bilaga 7 RESULTAT Resultatsidor med kommentarer för varje lokal för sig, artlistor med antalet räknade skal av olika kiselalgsarter samt fullständiga lokalbeskrivningar redovisas sist i denna bilaga. IPS och statusklassning IPS-indexet visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. År 11 tillhörde följande provtagningslokaler klass 1, hög status: 1 Agunnarydsån nedströms Rydaholm, 158 Drivån nedströms Älmhults reningsverk och 11B Helgeån vid Flackarp (Tabell 4). Samma klassning gjordes även 9 och Femlingens utlopp, 1E Bivarödsån och 7 Helgeån vid Långebro (Kristianstad) hamnade i klass, god status, men IPS-indexen låg på de två förstnämnda lokalerna relativt nära gränsen mot hög status. Treårsmedelvärdena 9-11 för dessa lokaler visade också god status. Kiselalgssamhället i 4F Vinnöån före Araslövssjön visade måttlig status, klass 3, På tre av lokalerna 11B Helgeån vid Flackarp, 4F Vinnöån före Araslövssjön och 7 Helgeån vid Långebro har kiselalgsindex beräknats sedan år. Samtliga resultat redovisas i Tabell 6. Tabell 4. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI och %PT samt statusklassning enligt Naturvårdsverket (7) i Helgeåns avrinningsområde 11. Nr Vattendrag Datum Antal räknade arter Divers-itet IPS (1-) IPS-klass TDI (-1) TDI-klass %PT % PT-klass Klass Status 14 Femlingens utlopp ,68 16,8 39,1 1, 1- God 1 Agunnarydsån ,67 18,5 1 1,7 1 5,7 1-1 Hög 158 Drivån ,48 17,8 1 19, 1 5,9 1-1 Hög 11B Helgeån ,1 17,8 1 31, 1 1,6 1-1 Hög 1E Bivarödsån ,3 17, 35,8 1 7,5 1- God 4F Vinnöån ,7 13,3 3 67,4-3,4 4 3 Måttlig 7 Helgeån ,75 16,1 4,1-3 1,9 1- God 141

144 HELGEÅN 11 Bilaga 7 Helgeån vid Flackarp har de flesta år legat i klass 1, hög status. Endast 1 och 4 hamnade IPS-indexet i klass, god status, och då i den övre delen av klassintervallet (Figur 1). Figur 1. Kiselalgsindexet IPS på punkt 11B, Helgeån vid Flackarp, -11. De horisontella strecken visar klassgränserna. IPS-indexet i Vinnöån motsvarade klass 3, måttlig status, de flesta år. 1 och 6 låg indexvärdet visserligen i klass, men i båda fallen mycket nära gränsen mot klass 3 (Figur ). Figur. Kiselalgsindexet IPS på punkt 4F, Vinnöån före Araslövssjön, -11. De horisontella strecken visar klassgränserna. 14

145 HELGEÅN 11 Bilaga 7 På punkt 7, Helgeån vid Långebro (Kristianstad), har IPS-resultaten varierat mellan den nedre (sämre) delen av intervallet för klass 1, hög status, och den övre delen av intervallet för klass, god status (Figur 3). Lokalen kan därför sägas ligga i gränslandet mellan hög och god status. Figur 3. Kiselalgsindexet IPS på punkt 7, Helgeån vid Långebro (Kristianstad), -11. De horisontella strecken visar klassgränserna. ACID och surhetsklassning Surhetsindexet ACID är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph lägre än 7. Vid höga ph ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre ph (Andrén & Jarlman 8). Tabell 5. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (7) i vattendrag i Helgeåns avrinningsområde 11. I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID. Nr Vattendrag Datum ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) ACID Klass/pH-regim ph-regim 14 Femlingens utlopp ,7 3, ,59 3 Måttligt surt 1 Agunnarydsån ,9 3, ,36 3 Måttligt surt 158 Drivån ,5 8, ,87 3 Måttligt surt 11B Helgeån ,5 3, ,6 Nära neutralt 1E Bivarödsån ,4 7, ,16 Nära neutralt 4F Vinnöån ,6, ,61 1 Alkaliskt 7 Helgeån , 9, ,41 Nära neutralt 143

146 HELGEÅN 11 Bilaga 7 År 11, liksom 9-1, var 4F Vinnöån den enda lokal som hade alkaliska förhållanden, dvs. årsmedelvärdet för ph ligger över 7,3 (Tabell 5). I 11B Helgeån vid Flackarp, 1E Bivarödsån före utloppet i Helgeån och 7 Helgeån vid Långebro (Kristianstad) visade ACID-indexet nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Treårsmedelvärdena 9-11 för dessa lokaler visade också nära neutrala förhållanden. Punkterna 14 Femlingens utlopp, 1 Agunnarydsån nedströms Rydaholm och 158 Drivån nedströms Älmhults reningsverk hade 11 måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). I de två förstnämnda fallen låg dock indexvärdet mer eller mindre nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. Treårsmedelvärdena 9-11 motsvarade nära neutralt i 14 Femlingens utlopp, men måttligt surt i 1 Agunnarydsån nedströms Rydaholm och 158 Drivån nedströms Älmhults reningsverk. På tre av lokalerna 11B Helgeån vid Flackarp, 4F Vinnöån före Araslövssjön och 7 Helgeån vid Långebro har surhetsindexet ACID beräknats sedan år (Tabell 6). ACID-indexet i punkt 11B Helgeån vid Flackarp har de flesta år visat måttligt sura förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph mellan 5,9-6,5 och/eller ett ph-minimum under 6,4. År 3 samt perioden 9-11 har indexet hamnat i nära neutrala förhållanden (Figur 4). Figur 4. Surhetsindexet ACID på punkt 11B, Helgeån Flackarp, -11. De horisontella strecken visar klassgränserna. 144

147 HELGEÅN 11 Bilaga 7 4F Vinnöån har hela tiden legat stabilt i alkaliska förhållanden, vilket innebär ett årsmedelvärde för ph över 7,3 (Figur 5). Figur 5. Surhetsindexet ACID på punkt 4F, Vinnöån före Araslövssjön, -11. De horisontella strecken visar klassgränserna. På punkt 7 Helgeån vid Långebro (Kristianstad) varierade surhetsindexet något mer än på de andra lokalerna. År låg indexvärdet precis över gränsen till alkaliska förhållanden, medan det 4, 8 och 1-11 motsvarade nära neutrala förhållanden. Övriga år hamnade lokalen i måttligt sura förhållanden, men de flesta indexvärdena låg i den övre delen av klassintervallet (Figur 6). Det senaste treårsmedelvärdet visade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph ligger mellan 6,5-7,3. Figur 6. Surhetsindexet ACID på punkt 7, Helgeån vid Långebro (Kristianstad), -11. De horisontella strecken visar klassgränserna. 145

148 HELGEÅN 11 Bilaga 7 Arter och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga kan det bero på någon form av störning. Antalet räknade arter var år 11 mycket högt (> 8 st) i 1E Bivarödsån, liksom diversiteten ( 5,). Ingen punkt hade ett lågt antal räknade arter eller låg diversitet. Eolimna minima, Gomphonema parvulum, Mayamaea atomus var. permitis och Navicula gregaria (Figur 7) är näringskrävande arter, som också tolererar lättnedbrytbar organisk förorening. Samtliga var relativt vanliga i 4F Vinnöån 11. Andra exempel på näringskrävande arter som påträffades i Vinnöån är breda former av Achnanthidium minutissimum-komplexet (dvs. group III), Amphora pediculus, Cocconeis placentula-gruppen och Planothidium frequentissimum. Figur 7. Eolimna minima, Gomphonema parvulum, Mayamaea atomus var. permitis och Navicula gregaria (foto: Amelie Jarlman). Kiselalgssläktet Eunotia finns framför allt i näringsfattiga och sura vatten. År 11 noterades den största andelen i 1 Agunnarydsån nedströms Rydaholm cirka 3 %. De vanligaste arterna var Eunotia implicata och Eunotia minor (Figur 8). Figur 8. Eunotia implicata och Eunotia minor (foto: Amelie Jarlman). 146

149 HELGEÅN 11 Bilaga 7 Tabell 6. Kiselalgsindex och statusklassningar enligt Naturvårdsverket (7) i Helgeån -11. Punkt Datum IPS (1-) IPS Klass TDI (-1) TDI Klass %PT %PT Klass Statusklass Status Helgeån 11B ,4 1 9,3 1, 1-1 hög 5,47 måttligt surt ,1 17,3 1 3,3 1- god 5,68 måttligt surt ,7 1 14,5 1,9 1-1 hög 5,16 måttligt surt ,5 1 5, 1 4,5 1-1 hög 6,8 nära neutralt , 1,8 1 3,6 1- god 4,7 måttligt surt ,8 1 14,5 1,9 1-1 hög 5,3 måttligt surt ,8 1 3,7 1 3,3 1-1 hög 5,7 måttligt surt ,1 1 1, 1,9 1-1 hög 4,78 måttligt surt ,4 1 5,9 1 3,8 1-1 hög 5,39 måttligt surt , 1 31,3 1, 1-1 hög 6,1 nära neutralt ,9 1 31, 1,8 1-1 hög 6,8 nära neutralt ,8 1 31, 1 1,6 1-1 hög 6,6 nära neutralt ACID Surhetsklass Helgeån 4F , 3 76,5-3,4 1-3 måttlig 8,53 alkaliskt ,6 55,5-3 3, 1- god 8,76 alkaliskt ,9 3 5,1-3 1,6 1-3 måttlig 8,65 alkaliskt ,1 3 73,9-3 9,3 1-3 måttlig 8,69 alkaliskt ,1 3 6, -3 9,5 1-3 måttlig 8,78 alkaliskt , 3 63, -3 6,7 1-3 måttlig 8,81 alkaliskt ,5 53, -3 4, 1- god 8,6 alkaliskt ,5 3 58,6-3 19, 3 3 måttlig 8,68 alkaliskt ,1 3 67, -3 9,7 4 3 måttlig 8,75 alkaliskt , 3 67,4-3,9 4 3 måttlig 8,74 alkaliskt ,9 3 61,3-3 1, 3 3 måttlig 8,74 alkaliskt ,3 3 67,4-3,4 4 3 måttlig 8,61 alkaliskt Helgeån ,8 1 18,3 1,9 1-1 hög 5,67 måttligt surt ,4 65,6-3 4, 1- god 7,51 alkaliskt ,9 19,8 1,1 1- god 5,3 måttligt surt , 1 1,8 1,6 1-1 hög 5,78 måttligt surt ,8 3, 1,5 1- god 6,43 nära neutralt , 1 13,8 1 1,3 1-1 hög 5,14 måttligt surt , 1 1, 1 3, 1-1 hög 5,58 måttligt surt ,6 4,4-3,9 1- god 5,71 måttligt surt ,5 1 31,3 1,5 1-1 hög 7,7 nära neutralt ,1 1 6,4 1 1, 1-1 hög 5,54 måttligt surt ,3 9,5 1 4,5 1- god 6,1 nära neutralt ,1 4,1-3 1,9 1- god 6,41 nära neutralt 147

150 HELGEÅN 11 Bilaga 7 KORT RAPPORT FÖR VARJE PROVTAGNINGSLOKAL Förklaring till resultatsidor Lokaluppgifter Lokalnummer, vattendragsnamn, lokalnamn, län, provtagningsdatum samt koordinater anges enligt RT9 (Rikets nät). I förekommande fall finns foto samt en kortfattad beskrivning i ord av provtagningsplatsen. Dessutom anges lokaluppgifter som är av betydelse för kiselalgssamhället: vattennivå, vattenhastighet, grumlighet, vattenfärg och temperatur samt vilket substrat som proven är tagna från. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Ekologisk status: Index och klassindelning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 7:4) enligt 1. Hög status. God status 3. Måttlig status 4. Otillfredsställande status 5. Dålig status Surhetsklasser: Index och klassindelning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 7:4) enligt 1. Alkaliskt. Nära neutralt 3. Måttligt surt 4. Surt 5. Mycket surt 148

151 HELGEÅN 11 Bilaga Femlingens utlopp, Agnshult Län: 7 Kronoberg Beskuggning: <5 % Kommun: Tingsryd Vattennivå: medel Koordinater: 66853/1411 Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: grumligt Provtagning: Ylva Meissner Vattenfärg: färgat Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur: 17,7 C Analysmetodik: SS-EN 1447 Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: -1 m uppströms bron Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 45 IPS: 16,8 (klass ) Antal räknade taxa: 48 TDI: 39,1 (klass 1) GOD STATUS Diversitet: 4,68 % PT:, (klass 1 - ) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,86 (klass ) ACID: 5,59 (klass 3) Kommentar årets undersökning MÅTTLIGT SURT I Femlingens utlopp motsvarade IPS-indexet klass, god status. Andelen näringskrävande kiselalger (TDI) var svagt förhöjd, vilket stämmer med klassningen. Andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var %. Diversiteten var hög. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum varit under 6,4. Indexvärdet låg dock nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). En liten osäkerhet finns i indexet, eftersom 16 % av de förekommande kiselalgerna är odefinierade ur surhetssynpunkt. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,4 17,1 16,8 41, 37, 39, ,5,4, God status God status God status Treårsmedelvärden ,1 39, 1,3 1 - God status År ACID Klass Statusklassning (surhet) 9 6,46 Nära neutralt 1 6,3 Nära neutralt 11 5,59 3 Måttligt surt Treårsmedelvärde ,9 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Femlingens utlopp hamnade alla tre åren i klass, god status, och IPS-indexvärdena låg i den övre (bättre) delen av klassintervallet. Surhetsindexet ACID motsvarade nära neutrala förhållanden 9-1, men måttligt sura förhållanden 11. Treårsmedelvärdet hamnar i nära neutralt (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3), men i den nedre delen av klassintervallet. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

152 HELGEÅN 11 Bilaga 7 1. Agunnarydsån, nedströms Rydaholm Län: 6 Jönköping Beskuggning: 5-5 % Kommun: Värnamo Vattennivå: låg Koordinater: 63177/14981 Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Ylva Meissner Vattenfärg: starkt färgat Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur: 14,1 C Analysmetodik: SS-EN 1447 Prov taget från: växt Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: Ca 8 m uppströms vägbron (7) vid gammal stenbro Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 493 IPS: 18,5 (klass 1) Antal räknade taxa: 47 TDI: 1,7 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 3,67 % PT: 5,7 (klass 1 - ) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,94 (klass 1) ACID: 5,36 (klass 3) Kommentar årets undersökning MÅTTLIGT SURT Agunnarydsån nedströms Rydaholm hade ett IPS-index som motsvarar klass 1, hög status. Andelen näringskrävande kiselalger (TDI) var liten medan andelen föroreningstoleranta former (%PT) var svagt förhöjd. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph ligger mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum är lägre än 6,4. Indexvärdet låg dock relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (medel-ph 6,5-7,3). Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Hög status ,5 18, 18, , 4,6 1,7 1 - Treårsmedelvärden ,3 1,1 1 4, ,6 5,3 5,7 Hög status Hög status Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) 9 5,68 3 Måttligt surt 1 5,59 3 Måttligt surt 11 5,36 3 Måttligt surt Treårsmedelvärde ,54 3 Måttligt surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Agunnarydsån nedströms Rydaholm hamnade 9-11 i den nedre delen av klassintervallet för hög status. Andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) former var ungefär desamma de tre åren. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, men indexvärdena låg mer eller mindre nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

153 HELGEÅN 11 Bilaga Drivån, nedströms Älmhults ARV Län: 7 Kronoberg Beskuggning: <5 % Kommun: Älmhult Vattennivå: medel Koordinater: 66595/13964 Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: grumligt Provtagning: Ylva Meissner Vattenfärg: färgat Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur: 14,1 C Analysmetodik: SS-EN 1447 Prov taget från: växt Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: 5- m uppströms vägbron Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 45 IPS: 17,8 (klass 1) Antal räknade taxa: 47 TDI: 19, (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 4,48 % PT: 5,9 (klass 1 - ) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,91 (klass 1) ACID: 4,87 (klass 3) Kommentar årets undersökning MÅTTLIGT SURT I Drivån nedströms Älmhults avloppsreningsverk motsvarade IPS-indexet klass 1, hög status, men indexvärdet låg relativt nära gränsen mot klass, god status. Andelen näringskrävande kiselalger (TDI) var liten, men andelen föroreningstoleranta former (%PT) var svagt förhöjd. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph ligger mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum är under 6,4. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Hög status ,8 18,5 17, ,3 16,8 19, 1 - Treårsmedelvärden ,4 1 18,7 1 4, ,4 3,6 5,9 Hög status Hög status Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) 9 5,7 3 Måttligt surt 1 5,37 3 Måttligt surt 11 4,87 3 Måttligt surt Treårsmedelvärde ,31 3 Måttligt surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Drivån hamnade alla tre åren 9-11 i hög status och andelarna näringskrävande kiselalger (TDI) var små. En liten mängd föroreningstoleranta former (%PT) förekom dock på lokalen. Surhetsindexet ACID visade hela tiden måttligt sura förhållanden (medel-ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). Treårsmedelvärdet ligger i den övre delen av klassintervallet, dvs. tämligen nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

154 HELGEÅN 11 Bilaga 7 11B. Helgeån, Östanå vid Flackarp Län: 1 Skåne Beskuggning: saknas Kommun: osby Vattennivå: medel Koordinater: 6464/13898 Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Ylva Meissner Vattenfärg: färgat Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur: 17,7 C Analysmetodik: SS-EN 1447 Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: I kanten på åns avsnörning, närmast dammen. Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 47 IPS: 17,8 (klass 1) Antal räknade taxa: 58 TDI: 31, (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 4,1 % PT: 1,6 (klass 1 - ) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,91 (klass 1) ACID: 6,6 (klass ) Kommentar årets undersökning NÄRA NEUTRALT Helgeån vid Flackarp hade ett IPS-index som motsvarar klass 1, hög status, men indexvärdet låg i den nedre delen av klassintervallet, relativt nära gränsen mot klass, god status. Andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var förhållandevis små. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder attt årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) , 17,9 17, ,3 31, 31, 1 1 1,,8 1, Hög status Hög status Hög status Treårsmedelvärden , 1 31, 1 1,5 1 - Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) 9 6,1 Nära neutralt 1 6,8 Nära neutralt 11 6,6 Nära neutralt Treårsmedelvärde ,51 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen har de senaste tre åren legat i den nedre (sämre) delen av klassintervallet för hög status och surhetsindexet ACID har visat nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

155 HELGEÅN 11 Bilaga 7 1E. Bivarödsån, före utloppet i Helgeån Län: 1 Skåne Beskuggning: <5 % Kommun: Östra Göinge Vattennivå: medel Koordinater: 654/ Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: grumligt Provtagning: Ylva Meissner Vattenfärg: starkt färgat Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur: 15,6 C Analysmetodik: SS-EN 1447 Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: strax nedströms bron (traktorväg) vid brofäste Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 48 IPS: 17, (klass ) Antal räknade taxa: 8 TDI: 35,8 (klass 1) GOD STATUS Diversitet: 5,3 % PT: 7,5 (klass 1 - ) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,87 (klass ) ACID: 6,16 (klass ) Kommentar årets undersökning NÄRA NEUTRALT I Bivarödsån, före utloppet i Helgeån, motsvarade IPS-indexet klass, god status. Andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var svagt förhöjda, vilket stämmer med klassningen. Antalet räknade arter var mycket högt, liksom diversiteten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph ligger mellan 6,5-7,3. En liten osäkerhet finns i indexet, eftersom ca 15 % av de förekommande kiselalgerna är odefinierade ur surhetssynpunkt. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) God status , 17, 17, 49,5 43, 35,8 1 - Treårsmedelvärden ,7 4,8-3 6, ,7 3,6 7,5 God status God status God status År ACID Klass Statusklassning (surhet) 9 6,1 Nära neutralt 1 5,75 3 Måttligt surt 11 6,16 Nära neutralt Treårsmedelvärde ,97 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar IPS-indexet motsvarade klass, god status, alla tre åren Andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) former stämmer med klassningen. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden 9 och 11, men måttligt sura förhållanden 1. Det sistnämnda värdet låg dock mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden, som också är det som treårsmedelvärdet motsvarar. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

156 HELGEÅN 11 Bilaga 7 4F. Vinnöån, före Araslövssjön Län: 1 Skåne Beskuggning: <5 % Kommun: Kristianstad Vattennivå: medel Koordinater: / Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: grumligt Provtagning: Ylva Meissner Vattenfärg: färgat Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur: 14,1 C Analysmetodik: SS-EN 1447 Prov taget från: växt Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: ca 9 m nedströms vägbron, nedan pumphus Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 41 IPS: 13,3 (klass 3) Antal räknade taxa: 48 TDI: 67,4 (klass - 3) MÅTTLIG STATUS Diversitet: 3,7 % PT:,4 (klass 4) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,68 (klass 3) ACID: 8,61 (klass 1) Kommentar årets undersökning ALKALISKT IPS-indexet i Vinnöån före Araslövssjön motsvarade klass 3, måttlig status. Andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var stor, bl.a. beroende på förekomst av de föroreningstoleranta arterna Eolimna minima, Gomphonema parvulum, Mayamaea atomus var. permitis och Navicula gregaria. Surhetsindexet ACID var högt och motsvarade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör ligga över 7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) , 13,9 13, ,4 61,3 67, ,9 1,, Måttlig status Måttlig status Måttlig status Treårsmedelvärden ,4 3 65,4-3 18,5 3 Måttlig status År ACID Klass Statusklassning (surhet) 9 8,74 1 Alkaliskt 1 8,74 1 Alkaliskt 11 8,61 1 Alkaliskt Treårsmedelvärde ,7 1 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen i Vinnöån har de tre senaste åren tillhört klass 3, måttlig status. Andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var stor 9 och 11, samt förhöjd 1, vilket stärker klassningen. Surhetsindexet ACID har varit nästan identiskt de tre åren och visat alkaliska förhållanden. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

157 HELGEÅN 11 Bilaga 7 7. Helgeån, Långebro (Kristianstad) Län: 1 Skåne Beskuggning: saknas Kommun: Kristianstad Vattennivå: medel Koordinater: 61185/13971 Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Ylva Meissner Vattenfärg: starkt färgat Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur: 16,9 C Analysmetodik: SS-EN 1447 Prov taget från: växt Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: ca 3 m uppströms vägbron, vid trappa ner till vattnet Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 47 IPS: 16,1 (klass ) Antal räknade taxa: 51 TDI: 4,1 (klass - 3) GOD STATUS Diversitet: 3,75 % PT: 1,9 (klass 1 - ) Statusklassning (surhet) EK (IPS):,8 (klass ) ACID: 6,41 (klass ) Kommentar årets undersökning NÄRA NEUTRALT IPS-indexet i Helgeån i Kristianstad motsvarade klass, god status. Andelen näringskrävande kiselalger (TDI) var något förhöjd, vilket stämmer med klassningen, medan andelen föroreningstoleranta former (%PT) var liten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Hög status ,1 17,3 16,1 1 6,4 9,5 4,1-3 1, 4,5 1,9 1 - Treårsmedelvärden , 3,7 1,5 1 - God status God status God status År ACID Klass Statusklassning (surhet) 9 5,54 3 Måttligt surt 1 6,1 Nära neutralt 11 6,41 Nära neutralt Treårsmedelvärde , Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Klassningen av Helgeån i Kristianstad har de senaste åren varierat mellan hög och god status. Treårsmedelvärdet 9-11 hamnar i god status, men relativt nära gränsen mot hög status. Det verkar alltså som om lokalen ligger i gränslandet mellan hög och god status. Indexvärdet 11 låg dock ungefär mitt i klassintervallet för god status. Surhetsbedömningen blev nära neutral 1-11 samt måttligt sur 9. År 9 låg indexvärdet relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. Treårsmedelvärdet visar nära neutrala förhållanden, men värdet ligger i den nedre delen av klassintervallet. Nära neutrala förhållanden tyder på att årsmedelvärdet för ph ligger mellan 6,5-7,3, medan måttligt sura förhållanden innebär ett medel-ph mellan 5,9-6,5 och/ eller ett ph-minimum under 6,4. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

158 HELGEÅN 11 Bilaga 7 ARTLISTOR Förklaring till artlistor Det. = person som utfört artbestämning och räkning S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala 1-5, där 1 betyder föroreningstolerans och 5 betyder föroreningskänslighet V = indikatorvärde enligt en skala 1-3, där 3 betyder att arten är en stark indikator ph = surhetsvärde, där 1 = acidobiont, = acidofil, 3 = circumneutral, 4 = alkalifil och 5 = alkalibiont (se förklaring nedan) Antal skal = antal räknade skal av varje art Antal cf. = antal av de räknade skalen som liknar (cf. = confer = jämför) men inte med säkerhet tillhör den angivna arten Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Följande parametrar används för att räkna ut ACID: ADMI (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia Acidobiont ( ) = arter med optimalt ph < 5,5. Acidofil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph < 7. Circumneutral ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph omkring 7. Alkalifil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph > 7. Alkalibiont ( ) = arter med förekomst enbart vid ph > 7. Odefinierad ( ) = arter med odefinierat ph-optimum 156

159 HELGEÅN 11 Bilaga Femlingens utlopp, Agnshult Lokalkoordinater: / 1411 Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium daonense (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot, Monnier & Ector ADDA 5, 3 5 1, Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5, 4 1, Achnanthidium minutissimum group II (mean width,-,8µm) ADMI 5, ,7 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, 1 4 1, Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 3, ,6 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUPD 5, ,5 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4, 1,5 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4,8 1 1,5 Aulacoseira "tenuistriata" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUTT 5, 1,5 Aulacoseira sp. AULS 3, ,5 Brachysira brebissonii Ross in Hartley BBRE 5, 1 5, Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, 1,5 Chamaepinnularia witkowskii (Lange-Bertalot & Metzeltin) Kulikovskiy & Lange-Bertalot CWIT 5, 1 1, Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4, , Discostella pseudostelligera (Hustedt) Houk & Klee DPST 4, 1 3 3,7 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4, 1 4 1, Eunotia arculus (Grunow) Lange-Bertalot & Nörpel EARL 4,8 1, Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. linearis (Okuno) Lange-Bertalot & Nörpel EBLI 5, 1 1, Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. mucophila Lange-Bertalot, Nörpel & Alles EBMU 5, 1, Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, 6 1,5 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, 1 1, Eunotia rhomboidea Hustedt ERHO 5, 1 3,7 Eunotia sp. EUNS 5, 1,5 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, , Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,7 Fragilaria nanana Lange-Bertalot FNAN 5, 3 1, Fragilaria oldenburgioides Lange-Bertalot FODD 4, , Fragilaria spinarum Lange-Bertalot & Metzeltin FSPN, , Fragilaria Iconogr., Taf. 8:15-16 FRA1 4, 3 7 1,7 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, 3,7 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,7 Gyrosigma obscurum (W. Smith) Griffith & Henfrey GOBS, 3 6 1,5 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, 3,7 Navicula opportuna Hustedt NOPP 5, 3 1, Navicula sp. NASP 3,4 4,9 Naviculadicta pseudoventralis (Hustedt) Lange-Bertalot NDPV 4, 1 4 3,7 Nupela impexifomis (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot NUIF,,5 Nupela vitiosa (Schimanski) Lange-Bertalot NUVI 5, 1 3,5 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,4 Psammothidium altaicum (Poretzky) Bukhtiyarova PALT 5, 6 1,5 Psammothidium levanderi (Hustedt) Czarnecki PLVD 4, 1 3 1, Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, 3 3 7,4 Staurosira construens Ehrenberg var. exigua (W. Smith) Kobayasi SCEX, 4 3,7 Staurosira opacolineata (Lange-Bertalot) Witon, Lange-Bertalot & Witkowski SOPA 5, ,7 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4, ,9 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,9 Tabellaria fenestrata (Lyngbye) Kützing TFEN 5, 3 1, Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, 1 4 1, SUMMA (antal skal): 45 SUMMA (antal taxa): 48 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 48 TDI (-1): 39,1 ADMI (%): 3,7 Acidofil ( ): 173 Alkalibiont ( ): Medelbredd Diversitet: 4,68 % PT:, EUNO (%): 3,7 Circumneutral ( ): 336 Odefinierad ( ): 16 ADMI (µm): IPS (1-): 16,8 ACID: 5,59 Acidobiont ( ): Alkalifil ( ): 331,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 157

160 HELGEÅN 11 Bilaga 7 1. Agunnarydsån, nedströms Rydaholm Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes linearioides (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot ALIO 5, 1 3 3,6 Achnanthidium minutissimum group II (mean width,-,8µm) ADMI 5, ,9 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, 1 4,8 Aulacoseira sp. AULS 3,8 1 1, Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, 1,4 Cymbopleura naviculiformis (Auerswald) Krammer var. naviculiformis CBNA 3,8 3 3,4 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5, 1 1, Eunotia bidens Ehrenberg EUBI 5, 1, Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, 5 1, Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. mucophila Lange-Bertalot, Nörpel & Alles EBMU 5, 3,6 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5, 1 5 1, Eunotia exigua (Breb.) Rabenhorst var. tenella (Grunow) Nörpel & Alles EETE 5, 1 13,6 Eunotia exigua (Brébisson ex Kützing) Rabenhorst EEXI 5, 1,4 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5, 1 7 1,4 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, 6 5,3 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, 1 1,4 Eunotia meisteri Hustedt EMEI 5, 3 14,8 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,8 Eunotia pectinalis (Dyllwyn) Rabenhorst EPEC 5,,4 Eunotia rhomboidea Hustedt ERHO 5, 1,4 Eunotia septentrionalis Oestrup ESEP 5, 3 1, Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,6 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4,8 1 3,4 Fragilaria virescens Ralfs FVIR 5, 3,4 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5,,4 Frustulia vulgaris (Thwaites) De Toni FVUL 4, 3 4 1, Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,5 Gomphonema gracile Ehrenberg GGRA 4, 1 3,4 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR, ,9 Gomphonema pseudobohemicum Lange-Bertalot & Reichardt GPBO 5, 1,4 Gomphonema sp. GOMS 3,6 13,6 Gomphonema truncatum Ehrenberg GTRU 4, 1 4,4 Meridion circulare (Greville) Agardh var. constrictum (Ralfs) Van Heurck MCCO 5, 1 4,4 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3,5 3 1, Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, 3 4 3,6 Navicula sp. NASP 3,4,4 Nitzschia linearis (Agardh) W. Smith var. subtilis (Grunow) Hustedt NLSU 3, 3 1, Nitzschia perminuta (Grunow) M. Peragallo NIPM 4,5 1 4,4 Nitzschia recta Hantzsch NREC 3, 4 1, Nitzschia sp. NZSS 1, 1, Pinnularia perirrorata Krammer PPRI 5, 3 3,6 Pinnularia subcapitata Gregory var. subcapitata PSCA 5, 1,4 Pinnularia sp. PINS 4,7 1, Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, 1 3 1, Stauroneis kriegeri Patrick STKR 4,8 3 4,8 Staurosira construens Ehrenberg SCON 4, , Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, 1 3,6 SUMMA (antal skal): 493 SUMMA (antal taxa): 47 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 47 TDI (-1): 1,7 ADMI (%): 38,9 Acidofil ( ): 335 Alkalibiont ( ): Medelbredd Diversitet: 3,67 % PT: 5,7 EUNO (%): 3,6 Circumneutral ( ): 58 Odefinierad ( ): 41 ADMI (µm): IPS (1-): 18,5 ACID: 5,36 Acidobiont ( ): 8 Alkalifil ( ): 34,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 158

161 HELGEÅN 11 Bilaga Drivån, nedströms Älmhults ARV Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5, 4,5 Achnanthidium minutissimum group II (mean width,-,8µm) ADMI 5, ,5 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, 1,5 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,8 Cymbopleura naviculiformis (Auerswald) Krammer var. naviculiformis CBNA 3, ,7 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, 6 1,4 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. mucophila Lange-Bertalot, Nörpel & Alles EBMU 5, 4,9 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5, 1,5 Eunotia exigua (Breb.) Rabenhorst var. tenella (Grunow) Nörpel & Alles EETE 5, ,3 Eunotia exigua (Brébisson ex Kützing) Rabenhorst EEXI 5, 1 9,1 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5, ,3 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, 18 4, Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, 1 4,9 Eunotia meisteri Hustedt EMEI 5, ,5 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4,6 1 1,4 Eunotia rhomboidea Hustedt ERHO 5, 1,5 Eunotia sp. EUNS 5, 1 4,9 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4,5 1 3,5 Fragilaria pararumpens Lange-Bertalot, G. Hofmann & Werum FPRU 4, 1 3 1, Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5, 1 1, Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, 13 3,1 Gomphonema acuminatum Ehrenberg GACU 4, 4,5 Gomphonema angustatum (Kützing) Rabenhorst GANG 3, ,8 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,9 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR, 1 3 9,1 Gomphonema sp. GOMS 3,6 4,9 Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCAP 4, 1 4 1, Karayevia oblongella (Oestrup) Aboal KOBG 4, ,6 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,9 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, 3 4,5 Navicula tenelloides Hustedt NTEN 3, 4,5 Navicula sp. NASP 3,4,5 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, 1 3 1, Nitzschia gracilis Hantzsch NIGR 3, 3,5 Nitzschia media Hantzsch NIME 4, 3 4 1, Nitzschia nana Grunow NNAN 4, 3 6 1,4 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, , Nitzschia sp. NZSS 1, 3,7 Pinnularia decrescens (Grunow) Krammer var. decrescens PDEC 4, 3 1, Pinnularia perirrorata Krammer PPRI 5,,5 Pinnularia subcapitata Gregory var. subcapitata PSCA 5, 1 4,9 Pinnularia subgibba Krammer var. undulata Krammer PSUN,,5 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, 1 3,5 Psammothidium marginulatum (Grunow) Bukhtiyarova & Round PMRG 5, 3,7 Stauroneis producta Grunow SPRO 5, 4,5 Stauroneis thermicola (Petersen) Lund STHE 5, 1 3,5 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, 1 5 1, SUMMA (antal skal): 45 SUMMA (antal taxa): 47 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 47 TDI (-1): 19, ADMI (%): 11,5 Acidofil ( ): 318 Alkalibiont ( ): Medelbredd Diversitet: 4,48 % PT: 5,9 EUNO (%): 8, Circumneutral ( ): 558 Odefinierad ( ): 6 ADMI (µm): IPS (1-): 17,8 ACID: 4,87 Acidobiont ( ): 33 Alkalifil ( ): 66,7 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 159

162 HELGEÅN 11 Bilaga 7 11B. Helgeån, Östanå vid Flackarp Lokalkoordinater: 6464 / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium exiguum (Grunow) Czarnecki ADEG 3, 4 1, Achnanthidium minutissimum group II (mean width,-,8µm) ADMI 5, ,5 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 3, ,9 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUPD 5, , Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4, , Aulacoseira sp. AULS 3,8 1,5 Brachysira brebissonii Ross in Hartley BBRE 5,,5 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, 1 9 6,8 Cavinula mollicula (Hustedt) Lange-Bertalot CVMO 5, 1 1, Cyclotella sp. CYLS 3,7 1, Diploneis finnica (Ehrenberg) Cleve DFIN, 1, Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4, 1 4,9 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, 3,7 Encyonopsis cesatii (Rabenhorst) Krammer ECES 5, 3 4,9 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5, 1 3,5 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI, ,7 Eunotia flexuosa (Brébisson) Kützing EFLE 5, 1, Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5, 1 4,9 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, 1, Eunotia naegelii Migula ENAE 5, 4,9 Eunotia nymanniana Grunow ENYM 5, 1 1, Eunotia tetraodon Ehrenberg ETET 5, 3 1, Eunotia zasuminensis (Cabejszekowna) Körner EZAS, 3,7 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4,5 1 3,5 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4,8 1 3,5 Fragilaria oldenburgioides Lange-Bertalot FODD 4,5 3 3,7 Fragilaria sp. FRAS 4, 3,5 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5, 1 1, Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, 1, Gomphonema acuminatum Ehrenberg GACU 4, 4 1, Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, , Karayevia oblongella (Oestrup) Aboal KOBG 4, , Navicula angusta Grunow NAAN 5, 3,5 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5,,5 Navicula notha Wallace NNOT 4,8 1,5 Navicula opportuna Hustedt NOPP 5, 3,5 Navicula sp. NASP 3,4 1,8 Naviculadicta Iconogr., Taf. 7:17-18 NVD1 5, 1 6 1,4 Nitzschia gracilis Hantzsch NIGR 3, 3 1, Nitzschia sp. NZSS 1, 3,7 Nupela impexifomis (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot NUIF, 1, Nupela vitiosa (Schimanski) Lange-Bertalot NUVI 5, 1 3,5 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,9 Psammothidium altaicum (Poretzky) Bukhtiyarova PALT 5, 3,7 Psammothidium didymum (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PDID 5, 1 3,5 Psammothidium levanderi (Hustedt) Czarnecki PLVD 4, 1 3 1, Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5, 1,5 Pseudostaurosira elliptica (Schumann) Edlund, Morales & Spaulding PSSE 3, 1 4 1, Sellaphora pupula (Kützing) Mereschkowsky SPUP,6 3,5 Sellaphora stroemii (Hustedt) Mann SSTM 5, 1 4,5 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, 3 3 5,4 Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow SBRV 3, 1 4,5 Staurosira opacolineata (Lange-Bertalot) Witon, Lange-Bertalot & Witkowski SOPA 5, 1 3,5 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4, ,6 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, , Surirella amphioxys W. Smith SAPH 5, 1 4 1, Tabellaria fenestrata (Lyngbye) Kützing TFEN 5, 3,5 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, 1 4,9 SUMMA (antal skal): 47 SUMMA (antal taxa): 58 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 58 TDI (-1): 31, ADMI (%): 9,5 Acidofil ( ): 157 Alkalibiont ( ): Medelbredd Diversitet: 4,1 % PT: 1,6 EUNO (%): 3,5 Circumneutral ( ): 511 Odefinierad ( ): 89 ADMI (µm): IPS (1-): 17,8 ACID: 6,6 Acidobiont ( ): Alkalifil ( ): 41,76 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 16

163 HELGEÅN 11 Bilaga 7 1E. Bivarödsån, före utloppet i Helgeån Lokalkoordinater: 654 / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes linearioides (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot ALIO 5, 1 3 1, Achnanthidium bioretii (Germain) Edlund ABRT 5, 1 3 1, Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5, 4 7 1,6 Achnanthidium kranzii (Lange-Bertalot) Round & Bukhtiyarova ADKR 4, ,9 Achnanthidium minutissimum group II (mean width,-,8µm) ADMI 5, ,4 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,3 Aulacoseira sp. AULS 3,8 1 1, Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, 1 1, Cavinula jaernefeltii (Hustedt) Mann & Stickle CJAR 5, 1, Cymbella aspera (Ehrenberg) H. Peragallo CASP 4, 3 4 1, Cymbopleura naviculiformis (Auerswald) Krammer var. naviculiformis CBNA 3,8 3 3,5 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4, 1,5 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5, 1,5 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, 5 1, Encyonema silesiacum (Bleisch) Mann ESLE 5, 3,5 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI, 1 4,5 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, 1,3 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. linearis (Okuno) Lange-Bertalot & Nörpel EBLI 5, 1,5 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5, 1 4,9 Eunotia exsecta (Cleve-Euler) Nörpel-Schempp & Lange-Bertalot EEXS 5, 3 1, Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5, 1 1, Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, 1, Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, 1 3,7 Eunotia meisteri Hustedt EMEI 5, 3 7 1,6 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4,6 1 3,7 Eunotia sp. EUNS 5, 1 1, Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4,5 1 3,5 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,8 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5, 1 1, Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, 1, Frustulia vulgaris (Thwaites) De Toni FVUL 4, 3 4 1, Frustulia weinholdii Hustedt FWEI 4, 3 3 3,7 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, 1 3 4,9 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR, 1 3 3,7 Gomphosphenia stoermeri Kociolek & Thomas GPSM, 4,9 Hippodonta subcostulata (Hustedt) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HISU 4, 1 6 1,4 Karayevia oblongella (Oestrup) Aboal KOBG 4, ,9 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4, ,1 Meridion circulare (Greville) Agardh var. constrictum (Ralfs) Van Heurck MCCO 5, 1 4 1, Microcostatus krasskei (Hustedt) Johansen & Sray MKRA 5, 1 1, Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3,5 3 1,8 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4, ,9 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, 3 1, Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, 3 4 4,9 Navicula schmassmannii Hustedt NSMM 5, ,6 Navicula tenelloides Hustedt NTEN 3, 4 4,9 Navicula sp. (SWF/4 Tafel 3: 3-35) NASP 3,4 9 9,1 Navicula sp. NASP 3,4 18 4, Neidium sp. NESP 4,5 1 1, Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, 1 3,5 Nitzschia agnita Hustedt NAGN 3, ,9 Nitzschia epithemoides Grunow var. disputata (Carter) Lange-Bertalot NEDT 4, 3 3,7 Nitzschia homburgiensis Lange-Bertalot NHOM 5, 1 3,5 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, 1 3,5 Nitzschia pusilla (Kützing) Grunow NIPU, 3 3 1, Nitzschia recta Hantzsch NREC 3, 4,5 Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU 1,5 3 4,9 Nitzschia tubicola Grunow NTUB,8 4 1, Nitzschia sp. (Icon. Taf. 7:1a-b) NZSS 1,,5 Nitzschia sp. NZSS 1, 3,7 Nupela fennica (Hustedt) Lange-Bertalot NUFE 5, 3,7 Nupela impexifomis (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot NUIF, 3,7 Nupela sp. NUPS 5, 6 1,4 Pinnularia perirrorata Krammer PPRI 5,,5 Pinnularia subcapitata Gregory var. subcapitata PSCA 5, 1,5 Pinnularia sp. PINS 4,7 6 1,4 161

164 HELGEÅN 11 Bilaga 7 Forts. 1E Bivarödsån 1E. Bivarödsån, före utloppet i Helgeån Lokalkoordinater: 654 / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Placoneis elginensis (Gregory) Cox PELG 4, 4,5 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3,4 1 4,5 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, , Psammothidium marginulatum (Grunow) Bukhtiyarova & Round PMRG 5, 1, Psammothidium rossii (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PROS 5, 1 3 1, Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5, 1 3,7 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, 3,5 Stauroneis kriegeri Patrick STKR 4,8 3 1, Stauroneis legumen (Ehrenberg) Kützing STLE 3,8 3,5 Stauroneis smithii Grunow SSMI 5, 4,5 Stauroneis thermicola (Petersen) Lund STHE 5, 1 3,5 Stauroneis sp. STAU 3,7 1, Staurosira oldenburgiana (Hustedt) Lange-Bertalot SODB 4,5 1, Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4, 1 4 1, Staurosira pseudoconstruens (Marciniak) Lange-Bertalot SPCO 4, 1 3 1, Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,9 SUMMA (antal skal): 48 SUMMA (antal taxa): 8 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 8 TDI (-1): 35,8 ADMI (%): 6,4 Acidofil ( ): 154 Alkalibiont ( ): Medelbredd Diversitet: 5,3 % PT: 7,5 EUNO (%): 7,7 Circumneutral ( ): 556 Odefinierad ( ): 157 ADMI (µm): IPS (1-): 17, ACID: 6,16 Acidobiont ( ): 7 Alkalifil ( ): 16,76 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 16

165 HELGEÅN 11 Bilaga 7 4F. Vinnöån, före Araslövssjön Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group III (mean width >,8µm) ADM3 4, ,6 Amphora copulata (Kützing) Schoeman & Archibald ACOP 4, 4 1, Amphora pediculus (Kützing) Grunow APED 4, ,6 Caloneis bacillum (Grunow) Cleve s.l. CBACsl 4, 4,5 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, , Craticula molestiformis (Hustedt) Lange-Bertalot CMLF, 1 4,5 Cyclotella meneghiniana Kützing CMEN, 1 4 1, Diadesmis contenta (Grunow ex. Van Heurck) Mann DCOT 3,5 1 4,5 Encyonema ventricosum (Agardh) Grunow ENVE 4, ,7 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI, , Eolimna subminuscula (Manguin) Moser, Lange-Bertalot & Metzeltin ESBM, 1 4,5 Fistulifera saprophila (Lange-Bertalot & Bonik) Lange-Bertalot FSAP, 1 3,5 Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3,4 1 4,5 Geissleria decussis (Ostrup) Lange-Bertalot & Metzeltin GDEC 4,8 4,5 Gomphonema micropus Kützing var. micropus GMIC 3, 1 3,5 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR, , Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.l. GPUMsl 4, ,6 Lemnicola hungarica (Grunow) Round & Basson LHUN, 3 4 3,7 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot MAAT, 1 4,5 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. permitis (Hustedt) Lange-Bertalot MAPE, ,3 Melosira varians Agardh MVAR 4, , Meridion circulare (Greville) Agardh var. circulare MCIR 5, 1 4,5 Navicula antonii Lange-Bertalot NANT 4, 1 4 3,7 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3,5 3 1, Navicula cryptotenella Lange-Bertalot NCTE 4, 1 4 1, Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,5 Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg NLAN 3, , Navicula radiosa Kützing NRAD 5, 3 3,7 Navicula reichardtiana Lange-Bertalot var. reichardtiana NRCH 3, , Navicula seminulum Grunow NSEM 1,5 3 3,7 Navicula tripunctata (O. F. Müller) Bory NTPT 4,4 4 1, Navicula trivialis Lange-Bertalot var. trivialis NTRV, 3 4,5 Navicula trophicatrix Lange-Bertalot NTCX 3,5 1 4,5 Navicula upsaliensis (Grunow) Peragallo NUSA 4, 4,5 Navicula sp. NASP 3,4,5 Nitzschia media Hantzsch NIME 4, 3 4 1, Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL 1, 3 3 1, Nitzschia paleacea (Grunow) Grunow NPAE, , Nitzschia tubicola Grunow NTUB,8 4 1, Nitzschia sp. NZSS 1, 1, Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, , Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4, ,8 Rhoicosphenia abbreviata (Agardh) Lange-Bertalot RABB 4, , Sellaphora pupula (Kützing) Mereschkowsky SPUP,6 3 1, Surirella brebissonii Krammer & Lange-Bertalot var. kützingii Krammer & Lange-Bertalot SBKU 3, 4 1, Surirella minuta Brébisson SUMI 3, 1 4 1, Tabularia fasciculata (Agardh) Williams & Round TFAS, 3 4 1, Tryblionella apiculata Gregory TAPI,4 4 1, SUMMA (antal skal): 41 SUMMA (antal taxa): 48 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 48 TDI (-1): 67,4 ADMI (%): 4,6 Acidofil ( ): Alkalibiont ( ): Medelbredd Diversitet: 3,7 % PT:,4 EUNO (%):, Circumneutral ( ): 494 Odefinierad ( ): 7 ADMI (µm): IPS (1-): 13,3 ACID: 8,61 Acidobiont ( ): Alkalifil ( ): 499,87 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 163

166 HELGEÅN 11 Bilaga 7 7. Helgeån, Långebro (Kristianstad) Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes linearioides (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot ALIO 5, ,4 Achnanthidium minutissimum group III (mean width >,8µm) ADM3 4, , Amphora pediculus (Kützing) Grunow APED 4, 1 4,5 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 3, , Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUPD 5, 1 3,5 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4, 1 1, Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, 1,5 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, 1 4,5 Cyclotella meneghiniana Kützing CMEN, 1 4,5 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5, 1 3,7 Encyonema vulgare Krammer var. vulgare EVUL 5, 3 4 1, Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5,,5 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5, 1 4,9 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5,,5 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,3 Eunotia meisteri Hustedt EMEI 5, 3 1, Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4,6 1,5 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, , Fragilaria capucina Desmazières var. distans (Grunow) Lange-Bertalot FCDI 4,8 5 1, Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,3 Fragilaria nanoides Lange-Bertalot FNNO 5, 3 1, Fragilaria pararumpens Lange-Bertalot, G. Hofmann & Werum FPRU 4, 1 3 1, Fragilaria sp. FRAS 4, 3 3,7 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5, 1,5 Frustulia quadrisinuata Lange-Bertalot FQDS 5, 1, Gomphonema angustatum (Kützing) Rabenhorst GANG 3, 1 3,5 Gomphonema clavatum Ehrenberg GCLA 5, ,7 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, 1 3 5, Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR, ,4 Gomphonema sp. GOMS 3,6 7 1,6 Karayevia oblongella (Oestrup) Aboal KOBG 4, , Melosira varians Agardh MVAR 4, 1 4 1, Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3,5 3,5 Navicula germainii Wallace NGER 3, 4 1, Navicula radiosa Kützing NRAD 5, 3 1, Navicula sp. NASP 3,4 5 1, Naviculadicta Iconogr., Taf. 7:17-18 NVD1 5, 1 3,7 Naviculadicta pseudoventralis (Hustedt) Lange-Bertalot NDPV 4, 1 4,5 Nitzschia sp. NZSS 1,,5 Nupela impexifomis (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot NUIF, 1, Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, 1 3 1, Psammothidium altaicum (Poretzky) Bukhtiyarova PALT 5, 1, Psammothidium marginulatum (Grunow) Bukhtiyarova & Round PMRG 5, 1 1, Pseudostaurosira elliptica (Schumann) Edlund, Morales & Spaulding PSSE 3, 1 4,5 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, 3 4,9 Staurosira construens Ehrenberg SCON 4, 1 4 9,1 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4, ,9 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,4 Surirella minuta Brébisson SUMI 3, 1 4,5 Tabellaria fenestrata (Lyngbye) Kützing TFEN 5, 3 1, Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, 1,5 SUMMA (antal skal): 47 SUMMA (antal taxa): 51 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 51 TDI (-1): 4,1 ADMI (%): 38, Acidofil ( ): 117 Alkalibiont ( ): Medelbredd Diversitet: 3,75 % PT: 1,9 EUNO (%): 9,8 Circumneutral ( ): 569 Odefinierad ( ): 68 ADMI (µm): IPS (1-): 16,1 ACID: 6,41 Acidobiont ( ): 5 Alkalifil ( ): 41,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 164

167 HELGEÅN 11 Bilaga 7 LOKALBESKRIVNINGAR 165

168 HELGEÅN 11 Bilaga Femlingens utlopp, Agnshult RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Län: 7 Kronoberg Top. Karta: 4E SV Kommun: Tingsryd Lokalkoordinater: / 1411 Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Ylva Meissner Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Vattenhastighet: strömt (, -,7 m/s) Lokalens bredd: 4 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 6 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup:,4 m Vattentemperatur: 17,7 C Lokalens maxdjup:,5 m Märkning av lokal: -1 m uppströms bron Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. : fina block Vegetationstyp, dom. : - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: >5% Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: 5-5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Grov sten: 5-5% Mossor: <5 % Fina block: 5-5% Påväxtalger: <5 % Grova block: <5% Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: barrskog Dominerande : lövskog Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd björk gran Dominerande : buskar rönn - Dominerande 3: gräs/halvgräs/vass - - Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Sjöutlopp stark B: - - C: - - Övrigt Mycket nätbyggare på stenar. "grusiga" stenar - av nattsländelarv hus (?) Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 166

169 HELGEÅN 11 Bilaga 7 1. Agunnarydsån, nedströms Rydaholm RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Län: 6 Jönköping Top. Karta: 5E SV Kommun: Värnamo Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Ylva Meissner Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 5 m Vattenhastighet: lugnt (<, m/s) Lokalens bredd: m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta):,5 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: starkt färgat Lokalens medeldjup:,8 m Vattentemperatur: 14,1 C Lokalens maxdjup: 1 m Märkning av lokal: Ca 8 m uppströms vägbron (7) vid gammal stenbro Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. : grov sten Vegetationstyp, dom. : långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: flytbladsväxter Finsediment: >5% Övervattensv: 5-5% Fin detritus: 5-5% Sand: saknas Flytbladsv: <5 % Grov detritus: <5% Grus: 5-5% Långskottsv: 5-5% Fin död ved: <5% Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande : - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: buskar sälj - Dominerande : träd gran björk Dominerande 3: Beskuggning: 5-5 % Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Provpunkt flyttad ca 8 m uppströms till gammal bro, fastare botten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 167

170 HELGEÅN 11 Bilaga Drivån, nedströms Älmhults ARV RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Län: 7 Kronoberg Top. Karta: 4D SO Kommun: Älmhult Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Ylva Meissner Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 15 m Vattenhastighet: lugnt (<, m/s) Lokalens bredd: m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup:,4 m Vattentemperatur: 14,1 C Lokalens maxdjup:,5 m Märkning av lokal: 5- m uppströms vägbron Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. : - Vegetationstyp, dom. : långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: >5% Övervattensv: 5-5% Fin detritus: 5-5% Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: saknas Långskottsv: <5 % Fin död ved: <5% Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande : äng Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: buskar hassel - Dominerande : träd björk - Dominerande 3: Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Prov taget på långskott vid ena kanten, övervattensväxter vid andra kanten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 168

171 HELGEÅN 11 Bilaga 7 11B. Helgeån, Östanå vid Flackarp RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Län: 1 Skåne Top. Karta: 3D NO Kommun: osby Lokalkoordinater: 6464 / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Ylva Meissner Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 8 m Vattenhastighet: strömt (, -,7 m/s) Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 5 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup:,45 m Vattentemperatur: 17,7 C Lokalens maxdjup:,6 m Märkning av lokal: Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grova block Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. : fina block Vegetationstyp, dom. : - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-5% Mossor: saknas Fina block: 5-5% Påväxtalger: <5 % Grova block: 5-5% Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande : - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: buskar - - Dominerande : Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: Vattenreglering stark B: - - C: - - Övrigt - I kanten på åns avsnörning, närmast dammen. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 169

172 HELGEÅN 11 Bilaga 7 1E. Bivarödsån, före utloppet i Helgeån RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Län: 1 Skåne Top. Karta: 3D NO Kommun: Östra Göinge Lokalkoordinater: 654 / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Ylva Meissner Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 5 m Vattenhastighet: lugnt (<, m/s) Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 9 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: starkt färgat Lokalens medeldjup:,4 m Vattentemperatur: 15,6 C Lokalens maxdjup:,6 m Märkning av lokal: strax nedströms bron (traktorväg) vid brofäste Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. : finsediment Vegetationstyp, dom. : - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: 5-5% Övervattensv: saknas Fin detritus: 5-5% Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: <5% Mossor: saknas Fina block: 5-5% Påväxtalger: <5 % Grova block: <5% Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: åker Dominerande : - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass älgört nässlor Dominerande : Dominerande 3: Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk stark B: - - C: - - Övrigt Bommat från båda håll, ca 8 m att gå. Ena strandkantens bottensubstrat och strandmiljö bedömd. Branta kanter, ont om växter i vatten, tog på sten vid brofäste. Stenar väl under vatten och ej skuggade av bron. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 17

173 HELGEÅN 11 Bilaga 7 4F. Vinnöån, före Araslövssjön RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Län: 1 Skåne Top. Karta: 3D SO Kommun: Kristianstad Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Ylva Meissner Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Vattenhastighet: lugnt (<, m/s) Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 6 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 1 m Vattentemperatur: 14,1 C Lokalens maxdjup: 1 m Märkning av lokal: ca 9 m nedströms vägbron, nedan pumphus Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. : - Vegetationstyp, dom. : flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: >5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: 5-5% Sand: saknas Flytbladsv: <5 % Grov detritus: saknas Grus: saknas Långskottsv: <5 % Fin död ved: saknas Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: åker Dominerande : - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass vass - Dominerande : buskar pil - Dominerande 3: Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk stark B: - - C: - - Övrigt Tog på den södra sidan, vid båten strax bakom "pumphuset". Prov taget på övervattensväxter (inte så mycket växter i vattnet). Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 171

174 HELGEÅN 11 Bilaga 7 7. Helgeån, Långebro (Kristianstad) RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Län: 1 Skåne Top. Karta: 3D SO Kommun: Kristianstad Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Ylva Meissner Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 5 m Vattenhastighet: lugnt (<, m/s) Lokalens bredd: m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 7 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: starkt färgat Lokalens medeldjup:,5 m Vattentemperatur: 16,9 C Lokalens maxdjup: 1 m Märkning av lokal: ca 3 m uppströms vägbron, vid trappa ner till vattnet Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. : finsediment Vegetationstyp, dom. : flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: grova block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: 5-5% Övervattensv: 5-5% Fin detritus: <5% Sand: 5-5% Flytbladsv: <5 % Grov detritus: saknas Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: <5% Påväxtalger: saknas Grova block: 5-5% Häll: <5% Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande : - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande : buskar hassel - Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: Tätort stark B: - - C: - - Övrigt Endats provlokalsidan bedömd. Prov togs i kanten vid trappan. Artificiel betyder i detta fallet gräsyta i strandzonenoch cykelbana. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 17

175 HELGEÅN 11 Bilaga 8 BILAGA 8 Bottenfauna Metodik Provtagning Analys Utvärdering Resultat Redovisning stations-/lokalvis Sammanställning av resultat 1 Artlistor Stations-/lokalbeskrivningar Anders Boström & Martin Liungman Medins Biologi AB 173

176 HELGEÅN 11 Bilaga 8 METODIK Provtagning Provtagning av bottenfauna utfördes av Medins Biologi AB på nio lokaler i rinnande vatten 5-6 oktober 11. Lokalernas läge framgår av Tabell 1 i metodikbilaga 4 och karta i Figur 1 i huvudrapporten. En beskrivning av lokalernas bottenförhållanden m.m. finns nedan i denna bilaga. På lokalerna togs fem kvantitativa prov på en sträcka av tio meter enligt den standardiserade sparkmetoden SS-EN Denna provtagning följde även anvisningarna i Naturvårdsverkets Handbok för miljöövervakning (Naturvårdsverket 1). Metoden innebär i korthet att proverna togs med en fyrkantig håv (5 x 5 cm, maskstorlek,5 x,5 mm) vilken hölls mot bottnen under det att ett område framför håven, med en längd av en meter, rördes upp med foten. Det uppsamlade materialet konserverades i 95 % etanol till en slutlig koncentration av ca 7 %. Analys Bottendjuren sorterades ut från bottenmaterialet på laboratorium och konserverades i 7 % sprit. Med hjälp av stereomikroskop och mikroskop bestämdes sedan djuren till art eller högre taxa (grupp). Nivån för artbestämningarna följde Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 8:1). Fullständiga artlistor redovisas längre fram i denna bilaga. Utvärdering Utvärderingen följde Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 7). I bedömningsgrunderna har index utformats för att klassificera ett vattens status. MISA (Multimetric Index for Stream Acidification) är ett multimetriskt surhetsindex för vattendrag. Klassningen sker i en fyrgradig skala: nära neutralt, måttligt surt, surt och mycket surt. ASPT-index (Average Score Per Taxon) är tänkt att användas som ett index för allmän ekologisk kvalitet i sjöar och vattendrag. DJ-index (Dahl & Johnson) är ett multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. Klassningen av eutrofiering sker i en femgradig skala: hög status, god status, måttlig status, otillfredsställande status och dålig status. Vid statusklassningen gjordes även en rimlighetsbedömning och expertbedömning. I expertbedömningen vägdes kända förhållanden på och kring lokalen in tillsammans med erfarenheter från andra vattendrag i regionen. Dessutom beaktades ett antal andra index, bl.a. de som finns med i Naturvårdsverkets tidigare bedömningsgrunder (Wiederholm ed a, b). Eventuell förekomst av indikatorarter var också en viktig faktor. I Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar (Medin et al. 9) kan man läsa om bottenfauna i allmänhet samt om de kriterier som använts för expertbedömningen av påverkan och bedömningen av naturvärden. I de fall expertbedömningen avvek från statusklassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har detta kommenterats i resultatsammanställningen nedan i denna bilaga. Bedömning av naturvärden gjordes med hjälp av ett naturvärdesindex som baseras på förekomst av ovanliga eller rödlistade arter, diversitet och artantal (Medin et al. 9). Klassningen gjordes i en tregradig skala: mycket höga naturvärden, höga naturvärden och naturvärden i öv- 174

177 HELGEÅN 11 Bilaga 8 rigt. Vad gäller vilka arter som är hotade i Sverige har dessa jämte hotstatus hämtats från Artdatabankens rödlista för hotade arter (Gärdenfors m.fl. 1). Totalantal taxa har räknats om genom att arter av fåborstmaskar och/eller fjädermyggor för åren anpassats till en artbestämningsnivå som rekommenderas i Naturvårdsverkets föreskrifter. Denna nivå har tillämpats från och med 1 års undersökning och omräkningen gör att antalet taxa bättre kan jämföras. Från och med 8 ändrades metodiken vid provtagningen. Ändringen bestod i att en större bottenyta provtogs på varje lokal (1,5 m istället för,5 m ). Orsaken till denna ändring är att detta rekommenderas av Naturvårdsverket. En större provtagningsyta innebär i regel att fler arter påträffas, men då också att det ger ett bättre underlag för bedömningar. Förklaringar till resultatsida - rinnande vatten Lokaluppgifter Lokalnummer, vattendragsnamn och lokalnamn. Provtagningsdatum, kommun samt koordinater enligt RT9 (Rikets nät). I förekommande fall foto, skiss samt en kortfattad lägesbeskrivning i ord av provtagningslokalen. Index och statusklassning enligt Naturvårdsverkets kriterier Beräknade index enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 7:4). Klassningar enligt en femgradig skala: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status MISA/MILA: Multimetriska surhetsindex för vattendrag respektive sjöar. ASPT-index: Ett renvattensindex som i huvudsak baseras på förekomst av känsliga eller toleranta djurgrupper. Används som ett index för allmän ekologisk kvalitet. DJ-index: Multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. Expertbedömning av status Slutgiltig bedömning av status m.a.p. surhet, eutrofiering och i förekommande fall övrig påverkan. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Bedöms enligt samma femgradiga skala som ovan: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status 175

178 HELGEÅN 11 Bilaga 8 Övriga index och tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999) och Medin et al. (9). Klassningar enligt en femgradig skala: Klass 1. Mycket högt Klass. Högt Klass 3. Måttligt högt Klass 4 Lågt Klass 5. Mycket lågt Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. TaxaIndex: Kvoten mellan uppmätt och förväntat totalantal taxa. Individtäthet (ant/m): Totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. EPT-index: Antalet arter och/eller grupper bland dag-, bäck- och nattsländor. Ett allmänt föroreningsindex. Naturvärdesindex: Samlad bedömning av naturvärdet m.a.p. bottenfaunan. Bygger på totalantal taxa, diversitetsindex och förekomst av rödlistade eller ovanliga arter. Diversitetsindex: Shannons diversitetsindex - ett mått på mångformigheten hos bottenfaunasamhället. Danskt faunaindex: Förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för näringsämnen/organisk belastning. Surhetsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans försurningsstatus. Föroreningsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans eutrofieringsstatus. Expertbedömning av naturvärden Slutgiltig bedömning av bottenfaunans naturvärden. Bygger på Naturvärdesindex och bedöms enligt en tregradig skala: Mycket höga naturvärden Höga naturvärden Naturvärden i övrigt Rödlistade/ovanliga arter Redovisning av eventuell förekomst av rödlistade arter och hotkategori (Gärdenfors 1), samt ovanliga arter. Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i tabeller och diagram. 176

179 HELGEÅN 11 Bilaga Helgeån, Möckelns utflöde Datum: Kommun: Älmhult Koordinat: 6835/13968 RT9 Ca -6 m ut från östra stranden, 3-13 m nedströms bron. Naturvårdsverkets kriterier (7) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 5 5,9 13 1,1 1,1 1,6 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög God Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 35 måttligt högt Naturvärden i övrigt 3 Taxaindex (%): 84 högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m ): 95 högt Oecetis notata 3 poäng EPT-index: 19 måttligt högt Diversitetsindex:,56 lågt Danskt faunaindex: 5 måttligt högt Övriga kriterier Surhetsindex: 6 måttligt högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 8 högt Antal taxa poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering 94-7 Ingen eller obetydlig påverkan 8 Hög status 9 Hög status 1 Hög status 11 Hög status Antal taxa 6 4 DJ-/ASPT-index 15 Kommentar Bottenfaunan har undersökts årligen sedan Såväl ASPT- som DJ-index har visat förhållandevis stabila värden sedan Värdena för totalantal taxa har varierat något för undersökningsperioden som helhet. Sammantaget indikerar detta att miljöförhållandena, åtminstone sedan 1999, i stort sett har varit likartade för bottenfaunan på lokalen. Taxa ASPT DJ

180 HELGEÅN 11 Bilaga 8 AB. Almaån, före utflöde i Helge å Datum: Kommun: Östra Göinge Koordinat: 687/13948 RT9 I den norra fåran, 5-15 m nedströms bron. Naturvårdsverkets kriterier (7) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 64 6,3 13 1,34 1,17 1,6 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 49 högt Höga naturvärden 9 Taxaindex (%): 15 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m ): 1 94 högt Notidobia ciliaris 3 poäng EPT-index: 8 högt Valvata cristata 3 poäng Diversitetsindex: 3,58 måttligt högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 13 mycket högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 9 högt Antal taxa 3 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering Ingen eller obetydlig påverkan 98 Ingen bedömning 99-7 Ingen eller obetydlig påverkan 8 Hög status 9 Hög status 1 Hög status 11 Hög status Antal taxa 6 4 DJ-/ASPT-index 15 Kommentar Bottenfaunan har undersökts årligen sedan 1994 med undantag för år 1998 då vattenflödet var alltför högt. Under perioden har såväl totalantal taxa som DJ-index varierat något, medan ASPT-index legat stabilt. Mot bakgrund av bottenfaunans sammansättning genom åren, med förekomst av eutrofieringskänsliga taxa, är det troligare att de lägre värdena för antalet taxa vissa år istället skulle kunna bero på vattenreglering och/eller naturlig variation. Taxa ASPT DJ

181 HELGEÅN 11 Bilaga 8. Helge å, Vid Torsebro Datum: Kommun: Kristianstad Koordinat: 6665/ RT9 Lokalen ligger ca -8 m nedströms kraftledningstolpens fundament, 1- m nedströms bron. Naturvårdsverkets kriterier (7) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 6 5,8 1 1,3 1,8 1,4 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Måttlig Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 33 måttligt högt Höga naturvärden 9 Taxaindex (%): 79 ingen klassning Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m ): 35 lågt Psychomyia pusilla 3 poäng EPT-index: 16 måttligt högt Aphelocheirus aestivalis 3 poäng Diversitetsindex: 3,15 måttligt högt Stenelmis canaliculata Lv. 3 poäng Danskt faunaindex: 5 måttligt högt Övriga kriterier Surhetsindex: 13 mycket högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 8 högt Antal taxa poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering 94-7 Ingen eller obetydlig påverkan 8 Hög status 9 Hög status 1 Hög status 11 Hög status Antal taxa 6 4 DJ-/ASPT-index 15 Kommentar På lokalen noterades få individer av eutrofieringskänsliga sländtaxa. Detta skulle kunna indikera påverkan av näringsämnen/organiskt material (eutrofiering), men eftersom andelen individer av föroreningsståliga taxa var låg bedömdes den ringa förekomsten av eutrofieringskänsliga taxa i proverna från lokalen kunna bero på andra faktorer, såsom regleringspåverkan och blockig botten som försvårade provtagningen. Lokalen har undersökts årligen sedan Både ASPT- och DJ-index har visat stabila värden sedan Värdena för totalantal taxa har varierat en del under undersökningsperioden som helhet och tenderar att ha stabiliserats på en något lägre nivå under senare år jämfört med strax före sekelskiftet. Detta skulle delvis skulle kunna bero på att bottensubstratet på lokalen inte är optimalt för sparkprovtagning, men möjligen också på en ökad regleringspåverkan. Sammantaget bedöms miljöförhållandena, åtminstone sedan 1999, dock inte ändrats nämnvärt för bottenfaunan på lokalen. Taxa ASPT DJ

182 HELGEÅN 11 Bilaga 8 3A. Vramsån, uppströms Rickarum Datum: Kommun: Kristianstad Koordinat: 695/ RT9-1 m nedströms bron. Naturvårdsverkets kriterier (7) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 5 6, 11 1,5 1,1 1, Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 36 måttligt högt Naturvärden i övrigt Taxaindex (%): 98 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m ): 1 37 måttligt högt Inga rödlistade eller EPT-index: 16 måttligt högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,4 måttligt högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 1 mycket högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 9 högt Antal taxa poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa DJ-/ASPT-index Expertbedömning ASPT 6 År Påverkan/Status map eutrofiering DJ 15-7 Ingen eller obetydlig påverkan 1 8 Hög status God status 1 Hög status 6 11 Hög status Kommentar Bottenfaunan har undersökts årligen sedan år. Värdena för totalantal taxa och ASPT- index har visat förhållandevis stabila värden under undersökningsperioden, medan DJ-index har varierat något mer. Lokalens botten utgörs av en hög andel sand, vilket gör att den är instabil. Eftersom DJ-index även tar hänsyn till antalet individer av vissa taxa och inte enbart till förekomst av vissa indikatortaxa som ASPT-index är det tänkbart att ett föränderligt bottensubstrat har större betydelse för DJ- än ASPT-indexet. Miljöförhållandena bedöms mot bakgrund av detta ha varit relativt likartade under hela perioden

183 HELGEÅN 11 Bilaga 8 3AB. Vramsån, vid Årröd Datum: Kommun: Kristianstad Koordinat: 658/13798 RT9-1 m uppströms skogshagens gräns, ca 4 m uppströms vägen. Naturvårdsverkets kriterier (7) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 4 6,3 13,84 1,17 1,6 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 34 måttligt högt Naturvärden i övrigt 6 Taxaindex (%): 9 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m ): 3 4 mycket högt Capnia bifrons 3 poäng EPT-index: 17 måttligt högt Nemoura flexuosa 3 poäng Diversitetsindex: 3,63 måttligt högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 1 mycket högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 1 högt Antal taxa poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering -7 Ingen eller obetydlig påverkan 8 Hög status 9 Hög status 1 Hög status 11 Hög status Antal taxa 6 4 DJ-/ASPT-index 15 Kommentar Bottenfaunan har undersökts årligen sedan år. Både ASPT- och DJ-index har visat stabila värden under undersökningsperioden -1. Värdena för totalantal taxa har varierat något. Bottenfaunans sammansättning har dock indikerat att miljöförhållandena varit likartade under hela undersökningsperioden. Taxa ASPT DJ

184 HELGEÅN 11 Bilaga 8 3L. Vramsån, före utflöde i Helge å Datum: Kommun: Kristianstad Koordinat: 6171/ RT9 5 m nedströms till m uppströms bron i den norra fåran. Naturvårdsverkets kriterier (7) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 75 6,1 1 1,58 1,13 1,4 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 39 måttligt högt Naturvärden i övrigt 6 Taxaindex (%): 1 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m ): högt Aphelocheirus aestivalis 3 poäng EPT-index: 18 måttligt högt Valvata cristata 3 poäng Diversitetsindex: 3,39 måttligt högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 1 mycket högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 9 högt Antal taxa poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering 94 Betydlig påverkan 95 Ingen eller obetydlig påverkan 96 Betydlig påverkan 97-7 Ingen eller obetydlig påverkan 8-11 Hög status Antal taxa 6 Kommentar Bottenfaunan har undersökts årligen sedan år Både ASPT- och DJ-index har visat förhållandevis stabila värden sedan Värdena för totalantal taxa har varierat något under undersökningsperioden. Sammantaget indikerar detta att miljöförhållandena, åtminstone sedan 1999, i stort sett har varit likartade. Åren 1994 och 1996 bedömdes bottenfaunan som betydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Mellan åren 1997 och 7 bedömdes bottenfaunan som ej eller obetydligt påverkad. Expertbedömningen hög status med avseende på eutrofiering sedan år 8 motsvarar bedömningen ingen påverkan av näringsämnen/organiskt material vid tidigare års bedömningar. 4 Taxa ASPT DJ DJ-/ASPT-index

185 HELGEÅN 11 Bilaga 8 33AA. Mjöån, vid Åbjär Datum: Kommun: Kristianstad Koordinat: / RT m uppströms träbron. Naturvårdsverkets kriterier (7) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 39 6,9 14,81 1,8 1,8 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 38 måttligt högt Mycket höga naturvärden 1 Taxaindex (%): 15 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m ): 1 81 högt Se kommentaren nedan. EPT-index: 4 högt Diversitetsindex: 3,43 måttligt högt Totalt: 1 poäng Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 11 mycket högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 1 högt Antal taxa poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa Expertbedömning ASPT DJ-/ASPT-index 6 DJ 15 År Påverkan/Status map eutrofiering -7 Ingen eller obetydlig påverkan 1 8 Hög status Hög status 1 Hög status 6 11 Hög status 3 Kommentar På lokalen påträffades två rödlistade arter: dagsländan Rhithrogena germanica samt nattsländan Odontocerum albicorne (båda är placerade i rödlistekategori NT - Nära hotad). Dessutom påträffades tre ovanliga arter: bäcksländorna Dinocras cephalotes och Nemoura flexuosa samt nattsländan Philopotamus montanus. Lokalen bedömdes mot bakgrund av dessa förekomster ha mycket höga naturvärden med avseende på bottenfaunan, även i ett nationellt perspektiv. Lokalen har undersökts årligen sedan år. Värdena för totalantal taxa, ASPT- och DJ-index har visat förhållandevis stabila värden under undersökningsperioden, vilket indikerar att miljöförhållandena i stort sett har varit likartade

186 HELGEÅN 11 Bilaga 8 33C. Mjöån, Lyngby Datum: Kommun: Kristianstad Koordinat: / RT m nedströms dämmet, nedanför huset. Naturvårdsverkets kriterier (7) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 53 6,4 1 1,11 1,18 1,4 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 41 högt Mycket höga naturvärden 16 Taxaindex (%): 115 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m ): 98 högt Se kommentaren nedan. EPT-index: måttligt högt Diversitetsindex: 3,78 måttligt högt Totalt: 15 poäng Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 13 mycket högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 1 högt Antal taxa 1 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Taxa Antal taxa DJ-/ASPT-index Expertbedömning ASPT 6 År Påverkan/Status map eutrofiering DJ 15-7 Ingen eller obetydlig påverkan 1 8 Hög status Hög status 1 Hög status 6 11 Hög status Kommentar I proverna från lokalen noterades den rödlistade nattsländan Ecclisopteryx dalecarlica (tillhörande rödlistekategori NT - Nära hotad). Denna art noterades i en hög numerär, vilket är ovanligt för rödlistade arter. Dessutom påträffades tre ovanliga arter: dagsländan Seratella ignita, bäcksländan Capnia bifrons samt skalbaggen Oreodytes sanmarkii. Lokalen bedömdes mot bakgrund av detta samt ett högt antal förekommande taxa ha mycket höga naturvärden med avseende på bottenfaunan, även i ett nationellt perspektiv. Lokalen har undersökts årligen sedan år. ASPT- index har visat stabila värden medan DJ-index åtminstone har visat stabilt "höga" värden under undersökningsperioden -11. Värdena för totalantal taxa har varierat något under denna period. Bottenfaunans sammansättning har dock indikerat att miljöförhållandena varit likartade under hela undersökningsperioden. 184

187 HELGEÅN 11 Bilaga Vittskövleån, Vittskövle Datum: Kommun: Kristianstad Koordinat: 61935/ RT9 Nedströms den avsnörpta sträckan sydost om idrottsplatsen, -15 m nedströms elledningsstolpe. Naturvårdsverkets kriterier (7) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 3 4,3 7,6,8,4 Nära neutralt God Måttlig Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Måttlig God Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 1 lågt Naturvärden i övrigt 6 Taxaindex (%): 64 ingen klassning Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m ): 3 1 mycket högt Baetis vernus 3 poäng EPT-index: mycket lågt Paracorixa concinna 3 poäng Diversitetsindex: 1,87 mycket lågt Danskt faunaindex: 3 mycket lågt Övriga kriterier Surhetsindex: 11 mycket högt Diversitet poäng Föroreningsindex: 3 lågt Antal taxa poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering 94 Betydlig påverkan Stark eller mycket stark påverkan 97 Betydlig påverkan 98 Stark eller mycket stark påverkan 99 Ingen eller obetydlig påverkan Betydlig påverkan 1 Ingen eller obetydlig påverkan -7 Betydlig påverkan 8 Måttlig status 9 Otillfredsställande status 1-11 Måttlig status Antal taxa 6 4 Taxa ASPT DJ DJ-/ASPT-index Kommentar Bottenfaunan har undersökts årligen sedan år Värdena för totalantal taxa har varierat mellan åren och har hela tiden varit låga. Värdena för ASPT- och DJ-index har sedan 1999 legat förhållandevis stabilt på relativt "låga" nivåer. Påverkansgraden/statusen med avseende på eutrofiering har ändrats flera gånger under undersökningsperioden, men har nästan alltid varit kraftig. Lokalens bottenförhållanden är inte helt optimala varken för bottendjur eller för själva provtagningen (lättrörlig sandbotten). På grund av detta riskerar artunderlagen att inte bli helt representativa för de faktiska påverkansförhållandena. 185

188 HELGEÅN 11 Bilaga 8 Förklaringar till artlista rinnande vatten Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (,5 m ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Försurningskänslighet (Fk): taxa vars toleransgräns är okänd 1 taxa som har visats klara ph < 4,5 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 4,5 3 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 5, 4 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 5,5 5 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 6, Funktionell grupp (Fg): ej känd 1 filtrerare detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering 1 (Eg): taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som gynnas av kraftig eutrofiering taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten 4 taxa som förekommer främst i oligotrofa vatten 5 taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk): RE Nationellt utdöd (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Nära hotad (Near Threatened) DD Kunskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel 1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator. 186

189 HELGEÅN 11 Bilaga Helgeån, Möckelns utflöde x: 6835 y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % NEMERTEA, slemmaskar Nemertea ,4,3 NEMATA, rundmaskar Nemata 1,, OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,8,7 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) ,8,5 EErpobdellidae (Dina sp./erpobdella sp.) 3 1,6,1 HHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) ,6,3 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 1,6,1 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,, ODONATA, trollsländor Zygoptera 3 1,, EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) 4 3 1,, Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) , 13,7 Caenis rivulorum - Eaton, ,, Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) , 1,1 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,4,1 Leptophlebia sp ,, Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) 1 3 1,, PLECOPTERA, bäcksländor I Isoperla sp ecoptera,4,1 NNemoura avicularis - Morton, a,4,1 TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) a 7, 1,4 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes cinereus - (Curtis, 1834) , 1,6 Athripsodes sp ,,3 Ceraclea annulicornis - (Stephens, 1836) ,, Ceraclea dissimilis - (Stephens, 1836) ,4,3 Ceraclea sp ,, Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) 1 5 1,, Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,,8 Hydropsyche sp. 1,8, Limnephilidae 5,4,1 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) , 53,1 Oecetis notata - (Rambur, 184) 3 Ov 1 6,,4 Oecetis testacea - (Curtis, 1834) ,4,5 Polycentropodidae 1,, Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,,7 COLEOPTERA, skalbaggar OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,,4 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1 1,4,1 Chironomidae , 9,6 Empididae 3 1,, Simuliidae 1 1,, BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,4 7,7 SSphaerium sp ,,8 UUnio sp ,, SUMMA (antal individer): ,8 1 SUMMA (antal taxa): , Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 187

190 HELGEÅN 11 Bilaga 8 AB. Almaån, före utflöde i Helge å x: 687 y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) 3 3 1,, NEMERTEA, slemmaskar Nemertea 3 1 1,4,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta , 5,6 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,8,4 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 1,6,1 ACARI, sötvattenskvalster Acari 3 1 1,8, ODONATA, trollsländor Calopteryx sp ,, EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,4 6,5 Baetis sp ,,7 Caenis horaria - (Linné, 1758) 3 3 1,, Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,6,3 Caenis rivulorum - Eaton, ,6,5 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,8, Leptophlebia sp ,, Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) 1 3,4,1 Nigrobaetis digitatus - Bengtsson, , 7,3 PLECOPTERA, bäcksländor AAmphinemura sp. 4 4 Plecoptera,4,1 NNemoura avicularis - Morton, a 1,8,4 NNemoura sp ecoptera,8, PPerlodes dispar - (Rambur, 184) Plecoptera,, TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) a 35, 7,3 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes sp ,8, Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) 1 5 1,, Hydropsyche siltalai - Döhler, ,, Hydroptila sp ,4,1 Ithytrichia sp ,, Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,, Limnephilus sp. (centralis-typ) 5 3 1,, Limnephilidae ,,7 Lype phaeopa - (Stephens, 1836) 4 4 1,, Lype sp ,, Micropterna sequax - Mc Lachlan, ,, Mystacides sp ,4,1 Notidobia ciliaris - (Linné, 1761) 3 5 Ov 1,, Oecetis testacea - (Curtis, 1834) ,8,6 Oxyethira sp ,,5 Polycentropodidae 1,6,1 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,6,3 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) ,6,5 Potamophylax sp. 5 4,8, Rhyacophila sp. 3 3,8, COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Lv. - (Müller, 186) ,8, LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,4,9 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) 3 3 1,6,1 OOulimnius sp. Ad ,, OOulimnius sp. Lv ,, OOulimnius tuberculatus Lv. - (Müller, 186) ,6,7 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,, Chironomidae , 1,7 Empididae 3 1,, Muscidae 3 1,, Psychodidae ,6, Simuliidae , 14,8 Tipulidae 5 1 1,4,1 GASTROPODA, snäckor Hippeutis complanatus - (Linné, 1758) ,, Valvata cristata - O. F. Müller, Ov 1,, BIVALVIA, musslor PPisidium sp , 9,6 SUMMA (antal individer): , 1 SUMMA (antal taxa): , Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 188

191 HELGEÅN 11 Bilaga 8. Helge å, Vid Torsebro x: 6665 y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Polycelis sp ,6,8 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) 3 3,4,5 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 1 8 1,4 3,1 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) 3 3 1,,3 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,,3 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 1,,3 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis muticus - (Linné, 1758) ,4,5 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,8 48,3 Baetis sp , 13,1 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,8 3,7 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) 4 3 1,,3 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) , 3,9 Nigrobaetis digitatus - Bengtsson, ,4,5 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes sp ,4,5 Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) ,4 3,1 Chimarra marginata - (Linné, 1767) ,8 1, Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) 1 3 1,6,8 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,4 3,1 Ithytrichia sp ,,3 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,8 1, Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,4,5 Psychomyia pusilla - (Fabricius, 1781) Ov , 1,6 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 184) ,,3 Rhyacophila sp ,8 1, HEMIPTERA, skinnbaggar Aphelocheirus aestivalis - (Fabricius, 1794) Ov 1,6,8 COLEOPTERA, skalbaggar LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,6,8 SStenelmis canaliculata Lv. - (Gyllenhal, 188) Ov 3,6,8 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1,,3 Chironomidae 1,6,8 Empididae 3 1,,3 Simuliidae 1,4,5 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, ,,9 Bithynia tentaculata - (Linné, 1758) 5 1,4,5 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,,9 SSphaerium sp ,4,5 SUMMA (antal individer): , 1 SUMMA (antal taxa): , Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 189

192 HELGEÅN 11 Bilaga 8 3A. Vramsån, uppströms Rickarum x: 695 y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) ,,9 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) ,6,5 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,,9 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) ,,3 GGlossiphoniidae (annan) 3 1,6, HHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) 3 3 1,,1 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,6 8,6 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,6 1,6 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,8,5 Ephemera danica - (Müller, 1764) , 5, Ephemera sp ,6 4,3 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,,7 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) ,8 1,1 PLECOPTERA, bäcksländor CCapnopsis schilleri - (Rostock, 189) Plecoptera,,1 TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) 3 1 Plecoptera,,1 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, , 5, Athripsodes sp ,,4 Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) ,8, Hydropsyche angustipennis - (Curtis, 1834) ,8, Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) 1 3 1,,1 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,,4 Limnephilus sp. (rhombicus-typ) ,8, Limnephilidae 5 1 1,,6 Lype reducta - (Hagen, 1868) ,4,1 Lype sp ,6, Oecetis testacea - (Curtis, 1834) ,6, Silo pallipes - (Fabricius, 1781) 4 3 1,,1 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Lv. - (Müller, 186) 4 4 1,,1 HHydraena gracilis Ad. - Germar, ,6, HHydraena sp. (riparia/britteni) Ad ,4,1 LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,6,5 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, , 5,9 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) 3 3 1,,1 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1,,1 Chironomidae , 4,4 Limoniidae 5 6 1,8,8 Pediciidae ,6 1,1 Simuliidae 1 1 1,4,1 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,4 34,3 SSphaerium sp ,,1 SUMMA (antal individer): ,4 1 SUMMA (antal taxa): , Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 19

193 HELGEÅN 11 Bilaga 8 3AB. Vramsån, vid Årröd x: 658 y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) ,4,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,8 4,3 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) , 8,9 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,6,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis muticus - (Linné, 1758) , 3,4 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) , 6,3 Baetis sp , 3,9 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) , 11,5 PLECOPTERA, bäcksländor BBrachyptera sp a,8,1 CCapnia bifrons - (Newman, 1839) 5 4 Ov a,6,3 CCapnopsis schilleri - (Rostock, 189) a,, I Isoperla difformis - (Klapalék, 199) a,4,1 I Isoperla sp a 4, 5,5 LLeuctra hippopus - (Kempny, 1899) Plecoptera,8,4 NNemoura flexuosa - Aubert, Ov 1a,, PPerlodes dispar - (Rambur, 184) a,4,1 PProtonemura meyeri - (Pictet, 1841) a 4, 5,3 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, ,,3 Athripsodes sp. 3 1,6,1 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,8 9,4 Limnephilidae 5 1 1,4,1 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 184) ,,3 Rhyacophila sp ,8, Silo pallipes - (Fabricius, 1781) ,,8 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Ad. - (Müller, 186) ,4,7 EElmis aenea Lv. - (Müller, 186) ,8 3,5 HHydraena gracilis Ad. - Germar, ,4 1,5 HHydraena sp. (riparia/britteni) Ad ,4,3 LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,8,4 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, , 9, OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) 3 3 1,6,1 OOulimnius sp. Ad ,, DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1,, Chironomidae ,4 1, Limoniidae 1 1,8,1 Pediciidae ,,4 Simuliidae , 1,1 GASTROPODA, snäckor Lymnaeidae 4 1,, BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,,1 SUMMA (antal individer): , 1 SUMMA (antal taxa): ,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 191

194 HELGEÅN 11 Bilaga 8 3L. Vramsån, före utflöde i Helge å x: 6171 y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) ,8,5 Polycelis sp ,,3 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) ,,3 Turbellaria ,6, OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,8,5 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,8 4,9 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,,8 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis muticus - (Linné, 1758) ,4 9,7 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,8 1,1 Baetis sp. 4 1,6, Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) 4 3 1,,1 Caenis rivulorum - Eaton, ,,1 Ephemera danica - (Müller, 1764) ,,3 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,6 7, Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) 1 3 1,,1 PLECOPTERA, bäcksländor I Isoperla sp a 1,,3 PProtonemura meyeri - (Pictet, 1841) a,4,6 TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) 3 1 Plecoptera,4,6 TRICHOPTERA, nattsländor Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) ,,1 Chimarra marginata - (Linné, 1767) ,6 4,3 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) , 1, Hydropsyche siltalai - Döhler, , 5, Hydroptila sp ,,1 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,,8 Limnephilidae , 1,6 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 184) ,,1 Rhyacophila sp ,,5 HEMIPTERA, skinnbaggar Aphelocheirus aestivalis - (Fabricius, 1794) Ov ,8 1, COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Lv. - (Müller, 186) ,6,4 HHydraena gracilis Ad. - Germar, ,,1 LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,,3 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, , 39,4 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,,3 OOulimnius sp. Ad ,,3 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae ,4,4 Limoniidae 1 1,4,1 Pediciidae ,4,9 Simuliidae ,8,5 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, ,4,9 Bithynia tentaculata - (Linné, 1758) 5 1 1,,1 Bithynia sp. 5 1,4,1 Valvata cristata - O. F. Müller, Ov 1 1,8, BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,6,7 SSphaerium sp ,6 4,8 SUMMA (antal individer): , 1 SUMMA (antal taxa): ,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 19

195 HELGEÅN 11 Bilaga 8 33AA. Mjöån, vid Åbjär x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,8 1,3 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,8, ACARI, sötvattenskvalster Acari 3 1,, EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis muticus - (Linné, 1758) ,6,1 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,6 31,3 Caenis rivulorum - Eaton, ,, Ephemera danica - (Müller, 1764) ,, Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,6 3, Rhithrogena germanica - Eaton, NT , 4, PLECOPTERA, bäcksländor AAmphinemura sp a 1,4,3 AAmphinemura sulcicollis - (Stephens, 1836) a 7, 1,6 BBrachyptera sp a 3,4,8 CCapnopsis schilleri - (Rostock, 189) Plecoptera,8, DDinocras cephalotes - (Curtis, 187) Ov 4 1ecoptera 1,8,4 I Isoperla difformis - (Klapalék, 199) Plecoptera,, I Isoperla sp a 1,8,4 LLeuctra hippopus - (Kempny, 1899) a 38, 8,4 LLeuctra sp a 95,8 1, NNemoura flexuosa - Aubert, Ov 1 1ecoptera,8, PProtonemura meyeri - (Pictet, 1841) a 6,4 1,4 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, ,8 1,1 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) 1 3 1,, Hydropsyche siltalai - Döhler, ,6 4,1 Limnephilidae 5 1 1,4,1 Odontocerum albicorne - (Scopoli, 1763) NT 1 1 1,6,1 Philopotamus montanus - (Donovan, 1813) Ov ,8,4 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,, Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 184) ,6,1 Rhyacophila sp , 1,1 Sericostomatidae 5 1 1,4,1 Silo pallipes - (Fabricius, 1781) ,4,3 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Lv. - (Müller, 186) ,4,5 EElodes sp. Lv.,8, HHydraena gracilis Ad. - Germar, ,6 3,7 LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,6,1 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, , 6, DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae,4,1 Chironomidae ,,7 Pediciidae 3 1,, Simuliidae ,6 3,7 Tipulidae 5 1 1,4,1 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, ,, BIVALVIA, musslor PPisidium sp. 1 1,4,1 SUMMA (antal individer): ,4 1 SUMMA (antal taxa): ,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 193

196 HELGEÅN 11 Bilaga 8 33C. Mjöån, Lyngby x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) 3 3 1,, OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,,6 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) , 9,9 ACARI, sötvattenskvalster Acari 3 1 1,4,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) , 13,8 Baetis sp , 3,3 Caenis rivulorum - Eaton, ,, Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) , 1, Serratella ignita - (Poda, 1761) Ov 1,, PLECOPTERA, bäcksländor BBrachyptera sp ecoptera,6,1 CCapnia bifrons - (Newman, 1839) 5 4 Ov Plecoptera,4,1 I Isoperla sp a 3,6,6 LLeuctra hippopus - (Kempny, 1899) a,4,4 NNemoura avicularis - Morton, Plecoptera,, PProtonemura meyeri - (Pictet, 1841) a,,4 TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) a 7,4 1,3 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, , 1,9 Ecclisopteryx dalecarlica - Kolinati, NT ,6 4,1 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,, Hydropsyche siltalai - Döhler, ,8 1,4 Hydropsyche sp. 1 1,, Limnephilidae (annan) ,, Polycentropodidae 1,, Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 184) ,4, Rhyacophila sp ,8 1, Sericostoma personatum - (Spence, 186) 5 4 1,, Silo pallipes - (Fabricius, 1781) ,4 5,3 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Ad. - (Müller, 186) , 1,8 EElmis aenea Lv. - (Müller, 186) ,4 3,4 EElodes sp. Lv. 1,, HHydraena gracilis Ad. - Germar, ,,4 LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,8,4 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,8 1,7 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) 3 3 1,, OOreodytes sanmarkii - (Sahlberg, 186) Ov 3 9,4,4 OOulimnius sp. Ad ,6,6 OOulimnius sp. Lv ,,3 OOulimnius tuberculatus Lv. - (Müller, 186) ,4,6 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 1,, Chironomidae ,8,7 Empididae 3 1 1,4,1 Limoniidae ,6,3 Pediciidae ,8 1,9 Simuliidae ,4, GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, ,6 1,1 Radix sp ,, BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,,4 SSphaerium sp ,, SUMMA (antal individer): ,4 1 SUMMA (antal taxa): ,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 194

197 HELGEÅN 11 Bilaga Vittskövleån, Vittskövle x: y: Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,8,5 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) , 19,7 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,8, ACARI, sötvattenskvalster Acari , 1,9 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis sp ,,1 Baetis vernus - Curtis, Ov,4,1 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis sp. (lutaria gr.) ,4,1 TRICHOPTERA, nattsländor Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) 1 5 1,, Limnephilidae 5 1 1,8,1 HEMIPTERA, skinnbaggar Callicorixa sp. 1 1,4,1 Paracorixa concinna - (Fieber, 1848) Ov 1,, Sigara sp. 1,, Sigara striata - (Linné, 1758) 3 1,, COLEOPTERA, skalbaggar HHaliplidae Lv.,4,1 OOulimnius tuberculatus Lv. - (Müller, 186) 4 3 1,, PPlatambus maculatus Lv. - (Linné,1758) ,,6 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 3 1,,1 Chironomidae , 6,5 Limoniidae 1 3,8,1 Pediciidae ,,8 Simuliidae ,8,8 Tipulidae 5 1,, GASTROPODA, snäckor Radix sp ,,8 BIVALVIA, musslor PPisidium sp ,6 9,3 SUMMA (antal individer): ,6 1 SUMMA (antal taxa): , Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 195

198 HELGEÅN 11 Bilaga 8 Förklaringar till lokalbeskrivning Flertalet uppgifter (närmiljö, skuggning, oorganiskt och organiskt bottensubstrat samt bottenvegetation) klassificeras enligt en allmän skala -3 där: Klass = saknas Klass 1 = mindre än 5 % av yttäckningen (sett uppifrån) = ringa förekomst Klass = 5-5 % av yttäckningen (sett uppifrån) = måttlig förekomst Klass 3 = mer än 5 % av yttäckningen (sett uppifrån) = riklig förekomst Vattenområdesuppgifter Vattendrag: Namn på vattendrag där provtagningslokalen är belägen. I första hand används namn i SMHI:s sjö- och vattendragsregister (SVAR). Saknas vattendraget i SMHI:s register används namn från topografiska kartan. Eljest lokalt namn. Lokalnummer: Lokalens nummer enligt den som först registrerade lokalen eller enligt den organisation som ansvarar för provtagningen. Lokalnamn: Fritext. Lokalnamn ges av den som beskriver lokalen. Helst efter namn på topografiska kartan, möjligen följt av lägesangivelse. Anges t.ex. Skogstorp, 1 m uppströms vägbron. Huvudflodområde: Huvudflodområde enligt SMHI:s numrering (1-118). Topografisk karta: Anger topografiskt kartblad (vanligen skala 1:5 ) som lokalen är belägen på enligt Lantmäteriverket, t.ex. ÅSEDA 5F SO. Lokalkoordinater: Egen lägesbestämning av lokalens nedre avgränsning. För vattendrag avses lokalens avgränsning nedströms. Läget anges med 1-siffriga koordinater i rikets system (RAK) från topografisk karta. Skalan på kartan bör helst vara 1:5. Används GPS (med noggrannhet av 1 m) skall koordinaterna alltid kontrolleras mot topografiska kartan. Provtagningsuppgifter Syfte: Verksamheten klassificeras i en av följande kategorier: Nationell miljöövervakning (NMÖ), Regional miljöövervakning (RMÖ), Recipientkontroll (RK), Kalkeffektuppföljning, Annan effektuppföljning (t.ex. uppföljning av biotopvård och andra återställningsåtgärder), Vattenmål (undersökningar ingående i vattenmål), Inventering (kartering av flora eller fauna). Metodik: Anger provtagningsmetod och typ av provtagningsutrustning, t.ex., skrapprov från stenar, kartering av utlagda ytor, sparkprovtagning med handhåv. Provyta: Anger hur stor den undersökta ytan är för varje enskilt prov (m ). Vattenkemiprov: Anger om vattenkemiprov togs i samband med provtagningen (ja eller nej). 196

199 HELGEÅN 11 Bilaga 8 Lokaluppgifter Lokalens längd: Lokalens längd i heltals meter. För vattendrag gäller att lokalens längd mätes utgående från strömfårans mittlinje. Lokalens bredd: Den provtagna lokalens vattentäckta medelbredd i meter. Vattendragsbredd: Vattendragets bredd vid normal sommarvattenföring. Anges i meter med en decimal när medelbredden är mindre än 5 m och i heltals meter för bredare vattendrag. Vattennivå: Anges som låg, medel eller hög i förhållande till vattendragets medelnivå under sommarhalvåret. Lokalens medeldjup: Den provtagna lokalens medeldjup anges med hjälp av djupmätningar i ett flertal punkter. Medeldjupet anges i meter med en decimal. Lokalens maxdjup: Den provtagna lokalens maxdjup. Anges i meter med en decimal. Märkning av lokal: Anger hur lokalen är utmärkt, t ex järnrör i marken, färg på träd, stenar eller anger förhållande till fasta punkter t.ex. broar, stora stenar etc. För vattendrag görs märkningen vid lokalens nedre och övre avgränsning. Vattenhastighet: Lokalens dominerande vattenhastighet i ytan bedöms i fyra klasser. Klass Vattenhastighet Stilla ( m/s), i sjöar 1 Lugnt (under, m/s) Strömt (,-,7 m/s), strömmande med enstaka forsnacke 3 Forsande (över,7 m/s), ofta stråkande vatten. Grumlighet: Bedömning av vattnets grumlighet. = klart, 1 = grumligt, = mycket grumligt. Färg: Bedömning av vattnets färg (humusinnehåll). = klart, 1 = färgat, = kraftigt färgat. Vattentemperatur: Temperaturen ( o C) i ytvattnet (,-,3 m). Anges med en decimal. Trofinivå: En grov uppskattning i fält av vattnets trofinivå (näringsstatus). = oligotroft vatten (låg näringsrikedom) 1 = mesotroft vatten (måttligt hög näringsrikedom) = eutroft vatten (hög näringsrikedom). Bottensubstrat och vattenvegetation Oorganiskt material: Oorganiskt bottenmaterial på lokalen klassas och anges enligt nedanstående indelning. Anger dominerande substrat (dom. 1), näst dominerande (dom. ) samt tredje dominerande substrat (dom. 3). Alla förekommande bottensubstrat klassas även enligt förekomstklasserna -3; där = saknas, 1 = mindre än 5 % av yttäckningen sett uppifrån (ringa förekomst), = 5-5 % av yttäckningen sett uppifrån (måttlig förekomst), samt 3 = mer än 5 % av yttäckningen (riklig förekomst). 197

200 HELGEÅN 11 Bilaga 8 Typ av material Partikeldiameter (mm) Finsediment <, (mjäla och lera) Sand,- (finmo-grovsand) Grus - (fingrus-grovgrus) Fin sten -1 Grov sten 1- Fina block -4 Grova block 4- Häll > Vattenvegetation: Anger både dominerande vegetationstyp (dom. 1) och subdominerande vegetationstyper (dom. och dom. 3) samt förekomstklass (yttäckningen sett uppifrån) på lokalen enligt ovan allmänna klassning. Vegetationen delas upp i: Övervattensväxter med blad och blommor över vattenytan (t.ex. vass, säv, starr), flytbladsväxter (nymphaeider) vilka normalt har flytande blad (näckrosor, vissa natearter), långskottsväxter (elodeider) (undervattens-vegetation som hårslinga, vattenpest och vissa natearter), rosettväxter (isoetider) (t.ex. notblomster, strandpryl, braxengräs), mossor (t.ex. näckmossa, kölmossa) och påväxtalger; växter som växer på andra växter eller stenar (t.ex. kiselalger, trådalger). Organiskt material: Anger förekomsten av dött organiskt material utgående från samma förekomstklasser som vattenvegetationen. Redovisningen omfattar fyra storleksklasser enligt nedanstående definition. Typ av material Fin detritus Grov detritus Fin död ved Grov död ved Definition Fint organiskt material, t ex lövrester, mer eller mindre nedbrutet med en partikelstorlek mindre än 1 mm. Partikulärt, icke nedbrutet, organiskt material som löv, barr, kottar samt delar av kvistar. Kvistar, grenar och stammar som är mindre än 1 cm i diameter samt kortare än 5 cm. Trädstammar och grenar grövre än 1 cm i diameter och längre än 5 cm. Närmiljö -3 m Närmiljö: Närmiljö är marken runt lokalen som kan tänkas påverka lokalens biologi. Närmiljön omfattar i detta fall en ca 3 m bred zon vinkelrätt utmed lokalens stränder och oavsett längden på den provtagna sträckan bedöms alltid närmiljön för en strandzon som är minst 5 m lång. Detta gäller både sjöar och vattendrag. För vattendragen utgår man från lokalens ned-re avgränsning. För mindre vattendrag (<3 m breda) omfattar närmiljön båda stränderna, men för större vattendrag i regel bara en strand. Normalt anges enbart den dominerande närmiljön/marktypen (Dom. 1), men i vissa fall anges även subdominerande marktyper (Dom., Dom. 3). I de fall närmiljön skiljer sig markant åt för vattendragens båda strandzoner eller om två marktyper är lika dominerande anges båda typerna. De olika marktyperna definieras nedan. Marktyp Kommentar Barrskog Dominans av barrträd som gran, tall, lärkträd Lövskog Blandskog Dominans av lövträd som t.ex. björk, al, alm, ek Löv- och barrträd blandat så att ingen kategori utgör mindre än 5 % av områdets areal 198

201 HELGEÅN 11 Bilaga 8 Kalhygge Myr/våtmark Åker Äng Hed Kalfjäll Häll/Blockmark Artificiell Annat Minst 5 % av området utgörs av kalavverkad yta Omfattar alla typer av våtmarker, även sumpskog Odlad åkermark Ängsmark och öppen betesmark. Betesmarkens krontäckning skall vara mindre än 3 % Öppen hedmark med enstaka buskar och träd Blockmark ovan trädgränsen Hällmark (berg i dagen) eller blockmark under trädgränsen Anlagda ytor som vägar och bebyggelse Annan mark än ovan beskriven. Strandzon -5 m Strandzon: Strandvegetation av träd, buskar, gräs/halvgräs/vass, annan vegetation och övrigt i strandzonen närmast vattendrag eller sjö. Dominerande vegetationstyp anges samt dominerande och subdominerande art av varje vegetationstyp som förekommer inom lokalens strandzon/zoner på en sträcka av 5 m. Beskuggning: Anger vattenytans beskuggning av vegetation (träd och buskar) enligt den generella skalan -3, där anger att skuggning saknas, 1 = mindre än 5 %, = 5-5 %, och 3 = mer än 5 %. Påverkan Påverkan: I förekommande fall anges om lokalens biota har påverkats av vattenkemisk eller fysisk påverkan. Den påverkan som anses ha haft störst effekt på lokalens biota sätts som A, påverkan med näst största effekten som B osv. Påverkans styrka anges för varje påverkan i en skala 1-3 där 1 = måttlig påverkan, = stark påverkan, 3 = mycket stark påverkan. 199

202 HELGEÅN 11 Bilaga Helgeån Möckelns utflöde RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Top. Karta: 4D NO Län: 7 Kronoberg Lokalkoordinater: 6835 / RT9 Kommun: Älmhult Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN 7 88 Provtagare: Martin Liungman Provyta (m ):,5 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup: 1,3 m Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: lugnt (<, m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 35 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 35 m Vattenfärg: starkt färgat Vattennivå: hög Vattentemperatur: 7,7 C Lokalens medeldjup: 1,1 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Ca -6 m ut från östra stranden, 3-13 m nedströms bron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grus Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. : fin sten Vegetationstyp, dom. : - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: <5% Mossor: saknas Sand: 5-5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: >5% Övervattensv: saknas Fin detritus: 5-5% Fin sten: 5-5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-5% Grov sten: 5-5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande : artificiell Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd klibbal björk Dominerande : Dominerande 3: Beskuggning: <5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Bottnen sluttar till ca 1 m:s djup, därefter är det plan botten. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

203 HELGEÅN 11 Bilaga 8 AB. Almaån före utflöde i Helge å RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Top. Karta: 3D NO Län: 1 Skåne Lokalkoordinater: 687 / RT9 Kommun: Östra Göinge Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN 7 88 Provtagare: Martin Liungman Provyta (m ):,5 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,4 m Lokalens bredd: 4 m Vattenhastighet: ström (, -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 15 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 15 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 7,6 C Lokalens medeldjup:,5 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: I den norra fåran, 5-15 m nedströms bron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grova block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. : fina block Vegetationstyp, dom. : - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: >5% Mossor: <5 % Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Fin sten: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: 5-5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande : lövskog Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al alm Dominerande : Dominerande 3: Beskuggning: >5% Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk stark B: Vattenreglering stark C: - saknas Övrigt Något storblockigt. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 1

204 HELGEÅN 11 Bilaga 8. Helge å Vid Torsebro RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Top. Karta: 3D SO Län: 1 Skåne Lokalkoordinater: 6665 / RT9 Kommun: Kristianstad Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN 7 88 Provtagare: Martin Liungman Provyta (m ):,5 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 8 m Lokalens maxdjup:,6 m Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: ström (, -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 45 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 4 m Vattenfärg: starkt färgat Vattennivå: hög Vattentemperatur: 7,7 C Lokalens medeldjup:,3 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: Lokalen ligger ca -8 m nedströms kraftledningstolpens fundament, 1- m nedströms bron. Se övrigt. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grova block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. : fina block Vegetationstyp, dom. : påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: >5% Mossor: <5 % Sand: saknas Häll: saknas Påväxtalger: 5-5% Grus: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Fin sten: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande : - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: buskar salix - Dominerande : gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: Vattenreglering mycket stark B: Jordbruk stark C: - saknas Övrigt Pga av högt vatten togs proverna ca 15 m uppströms lokalen, runt och under bron. Storblockigt. Lokalkvaliteten var mindre lämplig; hård botten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat.

205 HELGEÅN 11 Bilaga 8 3A. Vramsån uppströms Rickarum RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Top. Karta: 3D SV Län: 1 Skåne Lokalkoordinater: 695 / RT9 Kommun: Kristianstad Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN 7 88 Provtagare: Martin Liungman Provyta (m ):,5 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,7 m Lokalens bredd: 6 m Vattenhastighet: ström (, -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 7 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 7 m Vattenfärg: starkt färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 7,9 C Lokalens medeldjup:,4 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: -1 m nedströms bron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. : fin sten Vegetationstyp, dom. : - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: >5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-5% Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Fin sten: 5-5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande : äng Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al björk Dominerande : Dominerande 3: Beskuggning: >5% Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk måttlig B: Dikning måttlig C: - saknas Övrigt Proverna tas ofta längs norra stranden. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 3

206 HELGEÅN 11 Bilaga 8 3AB. Vramsån vid Årröd RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Top. Karta: 3D SO Län: 1 Skåne Lokalkoordinater: 658 / RT9 Kommun: Kristianstad Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN 7 88 Provtagare: Martin Liungman Provyta (m ):,5 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,35 m Lokalens bredd: 6 m Vattenhastighet: ström (, -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 7 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 7 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 7,9 C Lokalens medeldjup:,5 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: -1 m uppströms skogshagens gräns, ca 4 m uppströms vägen. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. : fina block Vegetationstyp, dom. : - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: <5% Mossor: <5 % Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Fin sten: 5-5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: >5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande : äng Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande : buskar al - Dominerande 3: gräs/halvgräs/vass - - Beskuggning: >5% Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk måttlig B: - saknas C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 4

207 HELGEÅN 11 Bilaga 8 3L. Vramsån före utflöde i Helge å RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Top. Karta: 3D SO Län: 1 Skåne Lokalkoordinater: 6171 / RT9 Kommun: Kristianstad Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN 7 88 Provtagare: Martin Liungman Provyta (m ):,5 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,5 m Lokalens bredd: m Vattenhastighet: ström (, -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 15 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 15 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 7,5 C Lokalens medeldjup:,4 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: 5 m nedströms till m uppströms bron i den norra fåran. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. : fin sten Vegetationstyp, dom. : mossor Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: långskottsväxter Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: <5 % Sand: 5-5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-5% Övervattensv: <5 % Fin detritus: saknas Fin sten: 5-5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: 5-5% Långskottsv: <5 % Fin död ved: <5% Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande : åker Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al kastanj Dominerande : buskar - - Dominerande 3: Beskuggning: >5% Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk mycket stark B: Reningsverk måttlig C: - saknas Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 5

208 HELGEÅN 11 Bilaga 8 33AA. Mjöån vid Åbjär RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Top. Karta: D NO Län: 1 Skåne Lokalkoordinater: / RT9 Kommun: Kristianstad Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN 7 88 Provtagare: Martin Liungman Provyta (m ):,5 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,4 m Lokalens bredd: 4 m Vattenhastighet: ström (, -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 6 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 6 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 8 C Lokalens medeldjup:, m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: 5-15 m uppströms träbron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grova block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. : fina block Vegetationstyp, dom. : - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: >5% Mossor: <5 % Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Fin sten: 5-5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: 5-5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande : - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd bok - Dominerande : Dominerande 3: Beskuggning: >5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Något storblockigt. Skogsbilväg körbar fram till provpunkten österifrån men kan vara låst med bom. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 6

209 HELGEÅN 11 Bilaga 8 33C. Mjöån Lyngby RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Top. Karta: D NO Län: 1 Skåne Lokalkoordinater: / RT9 Kommun: Kristianstad Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN 7 88 Provtagare: Martin Liungman Provyta (m ):,5 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,35 m Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: ström (, -,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 5 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 5 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 7,7 C Lokalens medeldjup:,5 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: 5-15 m nedströms dämmet, nedanför huset. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. : grov sten Vegetationstyp, dom. : påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: 5-5% Sand: >5% Häll: saknas Påväxtalger: > 5% Grus: 5-5% Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Fin sten: 5-5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: 5-5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: 5-5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande : - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande : buskar - - Dominerande 3: Beskuggning: >5% Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk mycket stark B: - saknas C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 7

210 HELGEÅN 11 Bilaga Vittskövleån Vittskövle RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Top. Karta: D NO Län: 1 Skåne Lokalkoordinater: / RT9 Kommun: Kristianstad Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN 7 88 Provtagare: Martin Liungman Provyta (m ):,5 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 1 m Lokalens maxdjup:,3 m Lokalens bredd: 1 m Vattenhastighet: lugnt (<, m/s) Vattendragsbredd (våt yta): m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): m Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 9,3 C Lokalens medeldjup:,15 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: Proverna togs där det gick, nedströms den avsnörpta sträckan sydost om idrottsplatsen, -15 m nedströms elledningsstolpe. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. : finsediment Vegetationstyp, dom. : övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: flytbladsväxter Finsediment: 5-5% Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: >5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: 5-5% Fin detritus: 5-5% Fin sten: saknas Flytbladsv: 5-5% Grov detritus: 5-5% Grov sten: saknas Långskottsv: > 5% Fin död ved: saknas Fina block: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö -3 m (Dominerande typer) Dominerande 1: äng Dominerande : - Dominerande 3: - Strandzon -5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande : buskar al - Dominerande 3: Beskuggning: 5-5% Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk stark B: - saknas C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var mindre lämplig; lättrörlig sandbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (5). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 8

211 HELGEÅN 11 - Bilaga 9 BILAGA 9 Elfiske Metodik Resultat Beskrivning av elfiskelokalerna 9

212 HELGEÅN 11 - Bilaga 9 METODIK Fältundersökningar Hösten 11 genomfördes standardiserade elfiskeundersökningar i Helge å för tolfte året i rad. Undersökningarna ingår i kontrollprogrammet för Helge å. Under året skulle elfisken ha utförts på sju lokaler i de nedre delarna av avrinningsområdet, till följd av mycket höga flöden under hösten kunde endast sex lokaler provfiskas. Av dessa var det tre lokaler där förhållandena var sådana att det gick att genomföra standardiserade elfisken med tre fiskeomgångar. De mycket höga flödena under september ledde dessutom till att provfisken genomfördes ovanligt sent under säsongen. Lokalerna är belägna i Helgeåns gamla fåra vid Torsebro (en fiskeomgång), i Mjöån vid Åbjär, i Vramsån vid Gärds Köpinge, i Bivarödsån vid toffelfabriken i Hjärsås, i Almaån vid Spånga (kvalitativt fiske) och i Vinnö å vid Kålaberga. Elfiske är en aktiv inventeringsmetod där det krävs att man kan se de bedövade fiskarna för att man ska kunna fånga dem. Dessutom krävs att vattenhastigheten är måttlig, så att de bedövade fiskarna inte allt för snabbt förs bort av strömmen. I praktiken innebär det att man väljer tämligen grunda partier med svagt strömmande till strömmande förhållanden. Som en direkt konsekvens av detta är metoden bäst lämpad för ström-vattenlevande arter som lax, öring och grönling, medan primärt sjölevande arter som braxen och abborre endast fångas i begränsad omfattning. Målsättningen vid undersökningarna har varit att utföra kvantitativa elfisken. I normalfallet innebär det att samma sträcka fiskas av tre gånger med åtminstone 3 minuters intervall. I samband med höga vattenflöden, eller då fisk saknas, görs däremot i regel endast ett eller två utfisken (fångstomgångar). Vid elfisket har ett generatordrivet likströmsaggregat av märket Lugab 1 använts. Denna typ av utrustning används av de flesta som utför elfiskeunder-sökningar och är att betrakta som de facto-standard. Efter varje fångstomgång har samtliga fångade fiskar längdmätts. Efter mätning har fisken förvarats sumpad tills alla fångstomgångarna genomförts, och först därefter har fisken släppts tillbaka. I samband med elfisket har lokalen beskrivits och dokumenterats noggrant enligt följande: Lokalens längd (mätt i vattendragets mittfåra). Bredd var 5 m längs den provfiskade sträckan. Medelbredd och avfiskad yta. Vattendjup på tre punkter på var 5 m av sträckan (¼, ½ och ¾ av bredden). Bottensubstrat på tre punkter på var 5 m (¼, ½ och ¾ av bredden). Maxdjup och medeldjup. Vattentemperatur. Väder och lufttemperatur. Vattennivå och vattenföring. Vegetation på och runt provfiske-lokalen. 1

213 HELGEÅN 11 - Bilaga 9 Analys och utvärdering Vid kvantitativa elfiskeundersökningar kan man beräkna den uppnådda fångst-effektiviteten och därmed uppskatta det totala antalet fiskar på den undersökta provytan. Metoden bygger på det faktum att fångsterna vid en serie likartat utförda fiskeomgångar normalt avtar från gång till gång. Förhållandet mellan resultaten i de olika fångstomgångarna kan därigenom användas för att beräkna den totala beståndsstorleken. Fångsteffektivitet och täthet (antal fiskar/1 m ) beräknas för samliga arter enligt den s.k. maximum likelihood-metoden (Zippin 1956, i Bohlin m.fl. 1989; Degerman & Sers 1999). I de fall fångsten av en art varit så liten att beräkningar enligt denna metod inte är möjliga, har jag istället använt nationella medelvärden på fångsteffektiviteten för de olika arterna, s.k. p-värden för att uppskatta beståndets täthet (Degerman & Sers 1999). Tabell 1. Elfiskelokaler ingående i kontrollprogrammet för Helge å. Sex av lokalerna provfiskades år 11. Lokalen Söder Killeberg i Drivån besöktes vid tre tillfällen under hösten, vid samtliga tillfällen var flödet så kraftigt att det inte gick att genomföra något elfiske. Station Vattendrag Lokal Koordinater Provfiskedatum Station Helge å Torsebro, gamla fåran Station 33AA Mjöån Åbjär Station 3AC Vramsån Östra bron, Gärds Köpinge Station Bivarödsån Toffelfabriken, Hjärsås Station Almaån Gamla fåran, Spånga Station Drivån S Killeberg Station Vinnö å Kålaberga Resultat Resultatredovisningen består av två delar: en redovisning av fångstresultaten och en separat redovisning av fiskeförhållandena. I den senare delen ges en översiktlig beskrivning av de provfiskade sträckorna samt uppgifter om lokalernas längd, bredd, areal och djup. Allmänt Under provfisket 11 fångades tolv olika fiskarter: abborre, benlöja, bäcknejonöga, elritsa, färna, grönling, lake, lax, mört, sandkrypare, ål och öring. Dessutom fångades hybrider mellan lax och öring samt enstaka signalkräftor De besvärliga vattenförhållandena i kombination med det faktum att provfiskena inte kunde genomföras förrän i början av oktober ledde sammantaget till låga fångster på samtliga lokaler. Generellt sett var resultaten bland de lägsta i den pågående provtagningsserien. 11

214 HELGEÅN 11 - Bilaga 9. Helgeån vid Torsebro Lokalen är belägen strax nedströms stenbron över den gamla huvudfåran. Denna lokal har provfiskats vid sammanlagt femton tillfällen sedan år 1994 (Tabell ). Under 199-talet genomfördes tre provfisken (med en något annorlunda lokalavgränsning), sedan år har det däremot genomförts årliga provfisken på exakt samma lokal. Tabell. Beräknad individtäthet/1 m² vid samtliga elfisken i Helgeån vid Torsebro. Art Abborre , 1,,3 5, 4,8 -,4 -,8 3,3,3 1, Benlöja , ,8-6,8 Björkna , Färna , , ,1 Grönling - - 4,6 3,9 4,7,8,4 15,4 5,5 3, ,8 1,8 1,9 Lake,8 3,6 14, 7,1 4,8-11, 5,8 1, 8,3-6,8 4,3 9, 8,1 Lax - 6,5-6,7 1,1 5,4 8, - 4,5 14,6-4, 6,9 1,6 4,1 Laxöring , - - Mört -,6 1, 4,8,4-5, 14, -, ,3 1,1 1, Sandkrypare -,6 6, 6,3 1,7 1,7 1,9 7, 9,8 4, - 11,9 4,7 6,9,1 Ål -, 6,5 5,4,7 6,4 7, 1,8 15,3 4,1-3,1 7,4 11,6,7 Öring 5,,6-1,1 3,4,9 5,7, 3, , - - antal arter Vattenföringen i den gamla fåran är ojämn och kraftigt varierande på dags- och veckobasis. Hur mycket vatten som släpps på utöver den fastställda minimitappningen styrs av hur mycket vatten Sydkraft kan hålla i kraftverksmagasinen uppströms. Trots den varierande vattenföringen och en sparsamt tilltagen minimitappning är Helgeåns gamla fåra vid Torsebro en mycket värdefull miljö för strömlevande fisk. De mycket höga vattennivåerna under hösten påverkade fiskeförhållandena negativt. Provfiskeresultaten påverkades förmodligen även negativt av mera ojämna flöden i gamla fåran med flera och längre perioder med högt vatten. Fångsterna vid Torsebro har varierat kraftigt mellan olika provfisketillfällen, både när det gäller vilka arter som fångats och mängden fisk. Under provfisket fångades sammanlagt nio arter (Tabell 3), en mycket hög siffra. Däremot var den samlade mängden fisk låg, och öring saknades helt i fångsten (Tabell 3). Av lax fångades ett årsyngel och tre äldre fiskar. Inga utsättningar har gjorts på flera år och det är troligt att det nu finns ett svagt, men regelbundet reproducerande bestånd på sträckan. 1

215 HELGEÅN 11 - Bilaga 9 Tabell 3. Fångst samt beräknad individtäthet vid elfisket på station Helgeån vid Torsebro. Avfiskad yta 187 m². Art Totalfångst Individtäthet per 1 m Abborre 1 1, Benlöja 7 9,8 Färna 1 1,1 Grönling 1 1,9 Lake 7 8,1 Lax 4 4,1 Mört 1 1, Sandkrypare,1 Ål,7 Tabell 4. Min- och maxlängd för fångade arter på station Helgeån vid Torsebro. Art Längd (mm) min max Abborre Benlöja Färna Grönling Lake Lax Mört Sandkrypare 11 1 Ål Öring är långt ifrån årlig i fångsten; arten har endast fångats vid 9 av sammanlagt 15 elfisketillfällen (6 %). Orsaken till detta är okänd, men det kan tänkas att öringen har svårare än laxen att klara maxflödena i den gamla fåran. BEDÖMNING: Årets fiske resulterade i ett högt antal arter. Av de arter som fångas mera regelbundet saknades endast öring. Totalt sett låga tätheter av fisk, något som huvudsakligen förklaras med höstens höga flöden. Sträckan nedströms kraftverksdammen är fortsatt kraftigt påverkad av regleringen. Förhållandena för ström-levande djur och växter är tydligt ansträngda. 33AA. Mjöån vid Åbjär Lokalen är belägen i den nedre delen av Mjöån, cirka 7 m uppströms där ån rinner ut i jordbrukslandskapet vid Östra Sönnarslöv. Lokalen har provfiskats vid sammanlagt tolv tillfällen mellan 199 och 11 (Tabell 5). Sedan 1996 är det exakt samma sträcka som har provfiskats. Den långa tidsserien gör det möjligt att analysera fiskbeståndets långsiktiga utveckling mera noggrant. För att kunna studera mera kortsiktiga förändringar behöver lokalen dock provfiskas årligen. Tabell 5. Beräknad individtäthet/1 m² vid samtliga elfisken i Mjöån vid Åbjär. Art Öring 166,5 11,5 4,5 138,4 67,8 91,4 151,1 81, 135,4 9,1 19,6 79,9 Bäcknejonöga ,3,,7 1,3,7 1,7,6 Elritsa ,5 - - Signalkräfta ex

216 HELGEÅN 11 - Bilaga 9 Vid fisket fångades stora mängder öring och fyra bäcknejonögon (Tabell 6). De samlade tätheterna av öring är bland de lägsta under hela perioden En närmare analys visar att tätheterna är låga av både årsyngel och äldre fisk. Med stor sannolikhet är det därför snarast de höga flödena och det sena provfisketillfället som ligger bakom. Mjöån är fortsatt ett mycket viktigt produktionsområde för havsöring. Trots betydande skillnader i täthet mellan åren ser man inte någon långsiktig tendens till förändring av öringbeståndet. Tabell 6. Fångst samt beräknad individtäthet vid elfisket på station 33AA, Mjöån vid Åbjär. Avfiskad yta 198 m². Art Totalfångst Individtäthet per 1 m Bäcknejonöga 4,6 Öring 14 79,9 Tabell 7. Min- och maxlängd för fångade arter på station 33AA, Mjöån vid Åbjär. Art Längd (mm) min max Bäcknejonöga Öring Figur 1. Beräknad individtäthet (antal/1m ) av öring vid elfisket på station 33AA, Mjöån vid Åbjär. Sedan år har enstaka bäcknejonögon fångats på lokalen. Det handlar om några få fångade exemplar vid varje enskilt provfisketillfälle. Bottenförhållandena på den provfiskade lokalen är långt ifrån perfekta för vuxna nejonögon, och närmast olämpliga larver. De erhållna resultaten är därför att betrakta som helt normala för den här typen av vattendragssträcka. BEDÖMNING: Mjöån är ett mycket värdefullt vatten för reproduktion av havsöring. Även om resultaten från provfiskena visar på kraftigt varierande tätheter mellan olika år finns det inga tecken på långsiktiga förändringar i fiskförekomst; variationen i fisktäthet speglar främst variationer i vattentillgång och flöde. 14

217 HELGEÅN 11 - Bilaga 9 3AC. Vramsån vid Gärds Köpinge Lokalen är belägen i södra fåran nedströms landsvägsbron i östra delen av Gärds Köpinge. Lokalen har provfiskats vid sammanlagt åtta tillfällen sedan år (Tabell 8). Tabell 8. Beräknad individtäthet/1 m² vid samtliga elfisken i Vramsån vid Gärds Köpinge. Art Bäcknejonöga, ,6 - - Elritsa 74,3 93,3 41,9 63,4 1,7 1,7,9 1,7 Flodnejonöga ,6 - - Grönling 1,8 3,4 41, 3,6 6,1 7,4 55,8 1,3 Gädda - 1, -,5 -,4 - - Lake 5, ,5 1,1 3,3 1,9,4 Lax - 148,9 98,8 7,4 67,4 4 58,9 7,9 Laxöring ,3,5 1 1,8,5 Mört ,4 - - Nejonöga - 1, ,,9 - - Sandkrypare - 1,,9 -,5,5 - - Ål - 3,3,4,6,5 1,7 - - Öring 133,3 74,5 33,8 55, 3,4 6,5 4,8 19,3 Signalkräfta ex Förhållandena i stora delar av Vramsån är utmärkta för strömlevande fisk och i vattendraget finns goda bestånd av öring, lax, elritsa och grönling, därutöver finns gädda, lake, mört, sandkrypare, ål samt bäck- och flodnejonöga. Årets fångst var individmässigt den sämsta någonsin, och inte heller artmässigt var resultatet särskilt imponerande. Totalt fångades fem fiskarter och en hybrid (Tabell 9). Tabell 9. Fångst samt beräknad individtäthet vid elfisket på station 3AC Vramsån vid Gärds Köpinge. Avfiskad yta 7 m². Art Totalfångst Individtäthet per 1 m Elritsa 3 1,7 Grönling 6 1,3 Lake 1,4 Lax 17 7,9 Lax x öring 1,5 Öring 4 19,3 Tabell 1. Min- och maxlängd för fångade arter på station 3AC Vramsån vid Gärds Köpinge. Art Längd (mm) min max Elritsa Grönling Lake Lax Lax x öring Öring Den viktigaste orsaken till årets låga resultat är de kraftiga förändringar som skett på lokalen. Inom ramen för åtgärdsprogrammet för jättemöja (Ranunculus fluitans) har det gallrats bort skuggande träd på södra stranden och till följd av ökad solinstrålning har jättemöjan expanderat kraftigt och den täcker nu en mycket stor del av lokalen. De allt större mängderna jättemöja har lett till betydligt lägre vattenhastigheter och att lokalen har försämrats som livsmiljö för strömvattenlevande fiskarter. 15

218 HELGEÅN 11 - Bilaga 9 Figur. Beräknad individtäthet (antal/1m ) av laxfisk (lax + öring) vid elfisket på station 3AC, Vramsån vid Gärds Köpinge. Lax har fångats i Vramsån sedan åtminstone år. Tätheterna har varierat mellan åren, med mycket låga fångster år 7 och 11. Laxen är den mest krävande strömvattenarten och det är föga förvånande att det är den som drabbas hårdast av ett lugnare flöde. BEDÖMNING: Provfiskeresultatet från lokalen i Vramsån vid Köpinge visar på långsiktiga förändringar i fiskförekomst, främst till följd av ökad växtlighet. Röjningarna av träd för att gynna jättemöja (Ranunculus fluitans) har påverkat fiskfaunan direkt negativt. Bivarödsån, Toffelfabriken vid Hjärsås Provfiskelokalen vid toffelfabriken har provfiskats vid sammanlagt fjorton tillfällen under perioden (Tabell 11). Flödena i Bivarödsån var höga till mycket höga under hela hösten. I de övre delarna av vattendraget var det omöjligt att fiska hela hösten och även vid Hjärsås var förhållandena långt ifrån goda (medeldjupet på sträckan var nästan cm över det normala). Undersökningen avslutades efter en provfiskeomgång då förhållandena var mycket svåra och fångsten dessutom mycket liten. 16

219 HELGEÅN 11 - Bilaga 9 Tabell 11. Beräknad individtäthet/1 m² vid samtliga elfisken i Bivarödsån, Toffelfabriken vid Hjärsås. Art Grönling 9,1 5,3,9 14,7,4,6,6 8,6 5,1 1, 15,8,9 7,6 7,6 Gädda,4 1,7,5,5,3,4,7,3, -,6 -,3 - Gärs ,3,7 - - Lake 4,5,5-1,8,4 5, 1,1,4 1, -,9 3,4 1,5,9 Lax 1,3 1,5,,5 9, 1,,7, Mört ,3, , 1,5,4 - Sandkrypare , , Ål ,3 -, Öring,5 3,5 9,4 8,,6 4,4, 4,9,5 3,8 11,4 4,5,5 1, Vid provfisket fångades tre arter: grönling, lake och öring (Tabell 1). Såväl grönling som öring uppträdde i rekordtätheter. Efter några år med lite högre fisktätheter var höstens dåliga resultat en liten besvikelse. Figur 3. Beräknad individtäthet (antal/1m ) av grönling och öring vid elfisket på station Bivarödsån vid Hjärsås. Tabell 1. Fångst samt beräknad individtäthet vid elfisket på station Bivarödsån, Toffelfabriken vid Hjärsås. Avfiskad yta 378 m². Art Totalfångst Individtäthet per 1 m Grönling 8 7,6 Lake 5,9 Öring 1, Tabell 13. Min- och maxlängd för fångade arter på station Bivarödsån, Toffelfabriken vid Hjärsås. Art Längd (mm) min max Grönling Lake 139 Öring

220 HELGEÅN 11 - Bilaga 9 Fisktätheterna i Bivarödsån är långt ifrån imponerande. I medeltal är mängden fisk 1 % av vad den är på övriga undersökta lokaler, undantaget Drivån S Killeberg. Förklaringen torde stå att finna i dåliga vattenkemiska förhållanden, framför allt låga ph-värden och ett högt färgtal. Rent strukturellt erbjuder Bivarödsån mycket goda förhållanden för strömlevande fisk och det är bara att konstatera att det finns ett mycket stort gap mellan förutsättningarna i form av tillgängligt habitat och fiskförekomst. Åtgärdsbehovet är därför fortsatt mycket stort. BEDÖMNING: Bivarödsån hyser som helhet en artrik fiskfauna med förekomst av flera sällsynta arter. Mängden fisk är fortsatt påfallande låg. Bivarödsån är i mycket stort behov av åtgärder för att vattendraget ska kunna leva upp till sin potential när det gäller förekomst av strömlevande fisk. Almaån vid Spånga Lokalen är belägen i den gamla fåran vid Spånga. Några hundra meter uppströms den provfiskade lokalen finns den regleringsdamm där flödet fördelas mellan kraftverkskanalen och den ursprungliga fåran. Som en direkt följd av detta är vattennivåerna på den elfiskade sträckan kraftigt varierande. Hösten 11 var flödet i den gamla fåran generellt sett mycket högre än normalt, och dessutom finns det skäl att anta att korttidsregleringen var mera intensiv. Lokalen vid Spånga har provfiskats årligen sedan 1994, alltså vid sammanlagt arton tillfällen (Tabell 14). Tabell 14. Beräknad individtäthet/1 m² vid samtliga elfisken i Almaån vid Spånga. Art Abborre, ,5 -,, ,9 - - Benlöja - - 4, , Bäcknejonöga , Färna 1,8 3, ,4 -,4,4,8, ,7 1,8 - Grönling 74,6 3,7 59,7 8,9 6, 34,8 9, 1, 16, 37,7 43,7 41,9 3,3 14, 1,6 46,8 6,6 6,4 Gädda , Gärs 1, , ,6 - Lake -, ,5, , 1, ,9,7 - Lax 36,6 1,7, ,4 84,1 9, - 49,1 4,7 11,3 69,7 19,3,7 13,5 Lax x öring , ,6 - Mört 99,9 3,3 13, - - -,5,9 9,7 1, -,9 -,9-1, - - Sandkrypare - 1,1 -, Ål -,5 1, ,5-1, Öring 3,1 8,5 13,5 33,1 1,5 6,7 49,7 34,6 16, 3,4 8,3 19,9 7,9 5,9 11, 3,4 5,6 4,9 Signalkräfta ex ex 9 ex 3 ex 1 ex Under provfisket 11 noterades förekomst av tre arter fisk: grönling, lax och öring samt signalkräfta (Tabell 15). Förutom att antalet fångade arter var lågt var de samlade fisktätheterna mycket låga till följd av de svåra förhållandena under hösten 11. Ser man på tätheterna av grönling och öring är tendensen dock långsiktigt minskande för dessa arter (Figur 4). Tätheterna av lax har varit starkt varierande under perioden (Tabell 14; Figur 5). Inledningsvis fanns en mycket stark koppling mellan höga tätheter och de år under vilka det 18

221 HELGEÅN 11 - Bilaga 9 gjorts utsättningar av Mörrumslax. Den senaste utsättningen gjordes 8 och av dessa fanns det kvar ettårig fisk 9. De årsyngel som fångats 1 och 11 är däremot resultatet av lek av uppvandrad lax. Den långsiktiga minskningen av beståndet av öring kan förmodligen till viss del kopplas till utsättningarna av lax och därigenom ökad konkurrens mellan arterna. Tabell 15. Fångst samt beräknad individtäthet vid elfisket på station Almaån vid Spånga. Avfiskad yta 81 m². Art Totalfångst Individtäthet per 1 m Grönling 5 6,4 Lax 17 13,5 Öring 7 4,9 Signalkräfta 1,8 Tabell 16. Min- och maxlängd för fångade arter på station Almaån vid Spånga. Art Längd (mm) min max Grönling Lax Öring Signalkräfta Figur 4. Tätheter av grönling och öring (antal/1 m ) på station Almaån vid Spånga under perioden Figur 5. Tätheter av lax (antal/1 m ) på station Almaån vid Spånga under perioden BEDÖMNING: Almaån hyser en rik och intressant fiskfauna. Beståndet av öring uppvisar en tydligt nedåtgående trend. Utsättningarna av lax under åren 1 8 fungerar väl till så motto att en stor del av fisken överlever de två första åren. Under 1 och 11 har små mängder laxyngel fångats vilket tyder på att de utsatta fiskarna i viss utsträckning återvänder till Almaån. Antalet fångade arter har varit relativt lågt de senaste åren. Vinnö å vid Kålaberga Lokalen är belägen mitt ute i slättlandskapet mellan Vinslöv och Araslövssjön. I området bedrivs mycket intensivt jordbruk med stora arealer potatis och jordgubbar och vattenuttagen för bevattning är stora. Förutom periodvis mycket låga flöden riskerar fiskfaunan att påverkas av ammoniakförgiftning under sommarhalvåret (till följd av höga ammoniumhalter, högt ph och höga vattentemperaturer). 19

222 HELGEÅN 11 - Bilaga 9 Stora delar av vattendraget är rätade och regelbundet rensade med relativt tråkiga bottenförhållanden som resultat. På vissa mindre partier finns det kvar tämligen opåverkade sträckor och i dessa delar av ån är fisklivet mycket rikt med höga tätheter av många intressanta arter. Lokalen vid Kålaberga etablerades år 4 och fiskades för åttonde gången hösten 11 (Tabell 17). Tabell 17. Beräknad individtäthet/1 m² vid samtliga elfisken i Vinnö å vid Kålaberga Art Bäcknejonöga - -, Elritsa - -, ,3 - Grönling 85, 3,8 19,9 144,7 458,1 384,1 5,1 17,6 Lake - - -, Sandkrypare -,3 - -,5 -,5,4 Öring 45,9 33, 1,9 34, 97,7 35,8 7,6 3,8 Signalkräfta 9 ex 5 ex - 1 ex ex 4 ex 1 ex - Under provfisket fångades tre arter fisk: grönling, sandkrypare och öring. Lokalen vid Kålaberga hyser genomgående mycket höga tätheter av fisk. Även om variationen mellan olika år är mycket stor, så verkar bestånden vara långsiktigt stabila (Figur 6). Den helt dominerande arten är grönling medan tätheterna av öring är tämligen måttliga Tabell 18. Fångst samt beräknad individtäthet vid elfisket på station Vinnö å vid Kålaberga. Avfiskad yta 3 m². Art Totalfångst Individtäthet per 1 m Grönling 31 17,6 Sandkrypare 1,4 Öring 45 3,8 Tabell 19. Min- och maxlängd för fångade arter på station Vinnö å vid Kålaberga. Art Längd (mm) min max Grönling Sandkrypare Öring Figur 6. Tätheter av grönling och öring (antal/1 m ) i Vinnö å vid Kålaberga under perioden BEDÖMNING: Lokalt hyser Vinnö å en artrik fiskfauna med förekomst av flera intressanta arter. På lokalen vid Kålaberga finns ett mycket tätt bestånd av grönling. Förhållandena för fisk och andra vattenlevande organismer är periodvis kraftigt ansträngda.

223 HELGEÅN 11 - Bilaga 9 Lokalbeskrivningar år 11 Station Helgeån vid Torsebro Fiskebetingelser Vädret var mulet halvklart, lufttemperaturen 14, C och vattentemperaturen 14,3 C Vattnet var brunfärgat, tämligen klart och vattenföringen tämligen hög. Lokaldata Elfiskelokalen är belägen nedströms det andra brospannet från öster strax nedströms bron i den gamla åfåran vid Torsebro. Lokalen sträcker från det nedre brofästet ner till en mer eller mindre naturlig ö som tvingar vattnet åt sidorna. Koordinater Höjd över Lokalens Lokalens Lokalens Maxdjup Medeldjup havet (m) längd (m) bredd (m) areal (m ) (m) (m) ,5 6,9 187,87,38 Biotopbeskrivning Vid elfisketillfället var flödet tämligen kraftigt med stråkande/forsande vatten. Bottnen domineras av större sten och block. Lokalen ligger helt öppet och skuggande vegetation saknas. Undantaget korttidsregleringen och det periodvis mycket kraftigt begränsade flödet i den gamla fåran har lokalen goda förutsättningar att hysa bestånd av strömlevande fisk. Närmiljö Lövskog och bebyggelse Botten- Topografi Intermediär Övervattensvegetation Ringa Bottenstruktur Bottenvegetation Block3-Block1- Måttlig Sten (mossa) Vattenhastighet Stråk/fors Station 33AA Mjöån vid Åbjär Fiskebetingelser Vädret var halvklart soligt, lufttemperaturen 1,3 C och vattentemperaturen 1,4 C. Vattnet var klart men svagt brunfärgat och vattenföringen kring medel för årstiden. Lokaldata Elfiskelokalen är belägen vid bron i Mjöåns dalgång vid Åbjär. Lokalen börjar vid brofästet och sträcker sig m nedströms. Koordinater Höjd över havet (m) Lokalens längd (m) Lokalens bredd (m) Lokalens areal (m ) Maxdjup (m) Medeldjup (m) , 198,48,3 Biotopbeskrivning På lokalen strömmar vattnet sakta fram över en botten av sten och mindre block. Beskuggningen är hög, cirka 9 %, även om vissa avverkningar gjorts i den omgivande bokskogen. Sträckan är perfekt som uppväxtmiljö för öring. 1

224 HELGEÅN 11 - Bilaga 9 Närmiljö Bottentopografi Bottenstruktur Bottenvegetation Lövskog Jämn Block3-Sten- Måttlig Block1 (mossa) Övervattensvegetation Saknas Vattenhastighet Stråk/fors Station 3AC Vramsån vid Gärds Köpinge Fiskebetingelser Vädret var mulet halvklart, lufttemperaturen 13,1 C och vattentemperaturen 13,3 C. Vattnet var klart och vattenföringen medelhög för årstiden. Lokaldata Elfiskelokalen är belägen i den södra fåran nedströms vägbron i östra delen av Gärds Köpinge. Lokalen sträcker sig från det nedre brofästet och nedströms. Koordinater Höjd över Lokalens Lokalens Lokalens Maxdjup Medeldjup havet (m) längd (m) bredd (m) areal (m ) (m) (m) ,3 7,67,35 Biotopbeskrivning Vattendragssträckan är huvudsakligen svagt strömmande över en botten av grus, sten och block. Sträckan omges av kraftigt utglesade trädridåer, främst pil och al, och beskuggningen är tämligen låg cirka %. Gallringen har skett med syfte att släppa ner mer ljus för att gynna jättemöja (Ranunculus fluitans). Åtgärden har varit mycket framgångsrik och jättemöjan bildar numera långa och täta mattor. Den rika förekomsten av växter har gjort att vattenhastigheten har minskat betydligt. Jämfört med i början av provfiskeserien är förhållandena för strömlevande fisk därför tydligt försämrade. Närmiljö Bottentopografi Bottenstruktur Bottenvegetation Lövskog Jämn Sten-Block1- Riklig (mossa + Sten1 slingor) Övervattensvegetation Måttlig Vattenhastighet Strömmande Station Bivarödsån vid Hjärsås Fiskebetingelser Vädret var mulet, lufttemperaturen 1,9 C och vattentemperaturen 11,8 C. Vattnet var kraftigt brunfärgat och vattenföringen mycket hög för årstiden. Lokaldata Elfiskelokalen är belägen vid den gamla toffelfabriken utanför Hjärsås, nedströms gångbron över ån. Koordinater Höjd över Lokalens Lokalens Lokalens Maxdjup Medeldjup havet (m) längd (m) bredd (m) areal (m ) (m) (m) ,6 378,76,35

225 HELGEÅN 11 - Bilaga 9 Biotopbeskrivning På elfiskelokalen faller Bivarödsån tämligen kraftigt och under högvattenperioder bildas här en rejäl fors. Bottnen domineras av block i varierande storlekar. Beskuggningen är cirka 8 % främst från ask och al. Den avfiskade sträckan erbjuder fina uppväxtmiljöer för öring och andra strömlevande fiskarter. Närmiljö Bottentopografi Bottenstruktur Bottenvegetation Övervattensvegetation Vattenhastighet Lövskog och tomt Intermediär Block3-Sten- Block1 Måttlig (mossa) Saknas Stråk/fors Station Almaån vid Spånga Fiskebetingelser Vädret var halvklart till mulet, lufttemperaturen 3,5 C och vattentemperaturen 5,7 C. Vattnet var tydligt brunfärgat och vattenföringen hög. I samband med uppmätningen av lokalen efter första fiskeomgången släppte kraftbolaget mer vatten i fåran och inom loppet av en minut steg vattennivåerna drygt cm samtidigt som flödena ökade så att det inte längre gick att stå kvar på bottnen. Fisket avbröts därför efter första omgången. Lokaldata Elfiskelokalen är belägen i den gamla åfåran vid Spånga. Lokalen avgränsas nedströms av de övre brofundamenten. Koordinater Höjd över Lokalens Lokalens Lokalens Maxdjup Medeldjup havet (m) längd (m) bredd (m) areal (m ) (m) (m) , 81,97,39 Biotopbeskrivning Vattenföringen på den aktuella sträckan varierar mycket till följd av den gamla fåran används som överloppssträcka för Spånga kraftverk. Det kraftigt varierande flödet på lokalen, med periodvis mycket stora flödestoppar, gör att bottnen domineras av block och större sten. Beskuggningen från den omgivande aldominerade skogen är cirka 5 %. Trots regleringen är förhållandena normalt sett mycket goda för strömlevande fisk. Under perioder med kraftigt varierande flöden flyttar fisken av allt att döma ut till partier med mera stabila förhållanden. Närmiljö Bottentopografi Bottenstruktur Bottenveg Lövskog Intermediär Block3-Sten- Riklig Block1 (mossa + alger) Övervattensvegetation Ringa Vattenhastighet Stråk/fors 3

226 HELGEÅN 11 - Bilaga 9 Station Drivån S Killeberg Fiskebetingelser September oktober 11. Lokalen besöktes vid sammanlagt tre tillfällen under perioden. Vid samatliga tillfällen var vattennivåerna mycket höga och flödet så kraftigt att det inte gick att genomföra något elfiske. Lokaldata Elfiskelokalen är belägen nedströms bron i Lilla Stockhult. Koordinater Höjd över Lokalens havet (m) längd (m) Lokalens bredd (m) Lokalens areal (m ) Maxdjup (m) Medeldjup (m) Biotopbeskrivning På den fiskade lokalen faller ån ganska kraftigt från en gammal kvarnplats ned till ett större lugnvattenområde. Bottnen på den strömmande sträckan domineras block och större stenar. Beskuggningen från den omgivande blandskogen har minskat kraftigt till följd av de senaste årens stormfällningar och är nu cirka 5 %. Förhållandena på sträckan är tämligen goda för öring och annan strömlevande fisk. Närmiljö Bottentopografvegetatiohastighet Bottenstruktur Bottenveg Övervattens- Vatten- Blandskog intermediär Saknas Stråk/fors Station Vinnö å vid Kålaberga Fiskebetingelser Vädret var mulet, lufttemperaturen 7,9 C och vattentemperaturen 9,9 C. Vattnet var klart och vattenföringen hög för årstiden. Lokaldata Elfiskelokalen är belägen nedströms en enkel bro. På södra sidan av ån ligger en trädklädd naturbetesmark medan åkermark dominerar på den norra sidan. Koordinater Höjd över Lokalens Lokalens Lokalens Maxdjup Medeldjup havet (m) längd (m) bredd (m) areal (m ) (m) (m) ,6 3,54,35 Betesmark, åker Jämn Biotopbeskrivning Vinnö å är hårt utnyttjad för bevattningsändamål. Som en direkt följd av detta kan vattennivåerna vara mycket låga under sommarhalvåret. Bottnen är varierad med omväxlande partier med mindre block, småsten och ren sand. Beskuggningen från träden i betesmarken är tämligen god, uppskattningsvis cirka 5 %. Förhållandena på sträckan är mycket goda för strömlevande fisk. Närmiljö Bottentopografvegetation Bottenstruktur Bottenveg Övervattens- Vattenhastighet Sten1-Sten- Block1 Riklig (mossa + slingor) Ringa Stråk/fors 4

227 HELGEÅN 11 - Bilaga 1 BILAGA 1 Kalkning och kalkeffektuppföljning 5

228 HELGEÅN 11 - Bilaga 1 Kalkningsinsatser 11 Lokal X-koord Y-koord Datum Kalk Kalkn.- Spridn.- fr.o.m. ev. t.o.m. (ton) metod metod AGUNNARYDSJÖN Sjö Båt FARSJÖN , Sjö Helikopter FENEN Sjö Helikopter LILLASJÖ Sjö Helikopter LILL-IMMEN , Sjö Helikopter LJUNGABO GÖL Sjö Helikopter MALABERGSSJÖN Sjö Helikopter RYSSBYSJÖN Sjö Båt STAFFANSBOSJÖN , Sjö Helikopter STENSJÖN Sjö Helikopter STOR-IMMEN Sjö Helikopter HOLMSJÖN ,96 Sjö Helikopter SKÄRSJÖN ,4 Sjö Helikopter VISSJÖN Sjö Båt VÄGLASJÖN ,41 Sjö Båt BORRASJÖN , Sjö Båt HOLMASJÖN , Sjö Helikopter KALLASJÖN , Sjö Helikopter LJUSSJÖN Sjö Helikopter MALASJÖN , Sjö Helikopter OLASJÖN Sjö Båt TJURKEN Sjö Båt ÖSTRA HÖKASJÖ , Sjö Helikopter ENASJÖN ,9 Sjö Helikopter KÄSKHULTASJÖN Sjö Helikopter PAMPASJÖN ,99 Sjö Helikopter RÖMNINGEN Sjö Båt TROLLASJÖN ,99 Sjö Helikopter TUVESJÖN ,45 Sjö Båt GRYTEN , Sjö Helikopter HAGASJÖN ,6 Sjö Helikopter HUSJÖN ,8 Sjö Helikopter KALVASJÖN Sjö Båt LILLASJÖN ,4 Sjö Helikopter ÖVDEN Sjö Båt Våtmark Mörhultssjön ,3 Våtmark FLYG Våtmark Mörhultssjön Våtmark FLYG Våtmark Mörhultssjön ,3 Våtmark FLYG Våtmark Mörhultssjön Våtmark FLYG Våtmark Mörhultssjön Våtmark FLYG Helge å 439 Vitasjön, Lillån 18 Kölabodasjön 153 Storesjö 19 Hängasjön 348 Garanshultasjön, Virestadssjöarna 49 Garanshultasjön, Virestadssjöarna 191 Gryten, Femlingen 88 Femlingen 9 6

229 HELGEÅN 11 - Bilaga 1 Lokal X-koord Y-koord Datum Kalk Kalkn.- Spridn.- fr.o.m ev. t.o.m (ton) metod metod Biskopsgården , KDOS TIVA Bodarpasjön , FLOT SJÖN Brännhultsbäcken KDOS TIVA Brönasjö , FLYG SJÖN Furutorp , KDOS TIVA Grösjön , FLOT SJÖN Gårdsjön/Vässl ,1 FLYG SJÖN Gårdsjön/Ängl FLOT SJÖN Gårdsjön/Ängl KDOS TIVA Hamsarp ,1 KDOS TIVA Humlesjön ,6 FLOT SJÖN Hårsjön/Lillasjö ,8 FLYG TIMA Killeberg ,6 KDOS TIVA Kroksjön/Sibbh , FLYG SJÖN Krusasjön FLOT SJÖN Kruseböke ,3 KDOS TIVA Lilla Nosta ,1 FLYG SJÖN Lönsholma , KDOS TIVA Mellomsjön , FLYG SJÖN M Myllesjön ,1 FLYG SJÖN Mjöasjön ,1 FLYG SJÖN Oretorp , KDOS TIVA Orsjön ,6 FLYG SJÖN Rammsjön/Sibbh Vilande FLYG SJÖN Rövarebäcken ,1 KDOS TIVA Simontorp ,5 KDOS TIVA Stora Nosta ,1 FLYG SJÖN Sågmöllebacken , KDOS TIVA Trallemöllan ,3 KDOS TIVA Tviggasjöarna Vilande FLYG TIMA Ulkenesjön ,1 FLYG SJÖN Värsjön , FLOT SJÖN Vässlarpssjön , FLOT SJÖN Förklaringar: Parenteser kring sjökoordinater anger att koordinaterna avser den sjö vartill våtområdet avvattnas Kalkplats Sjön = spridningsplats över sjön, Tima = spridningsplats våtmark eller annan mark, Tiva = spridningsplats vattendrag m.h.a doserare Spridningsmetod "Flyg" = spridning från flygplan, h "Flot" = spridning från båt 7

230 HELGEÅN 11 - Bilaga 1 Kalkeffektuppföljning 11 Nr Lokal X-koord Y-koord Datum ph Alk/Acid (mekv/l) E88 A15 Virestadsjön N utl ,5,11 E88 A15 Virestadsjön N utl ,4,1 E88 A17 Sågasnässjöns utlopp ,,9 E88 A17 Såganässjön utlopp ,5,1 E88 A17 Sågasnässjöns utlopp ,4,1 E88 A17 Sågasnässjöns utlopp ,7,13 E88 A17 Sågasnässjöns utlopp ,4,1 E88 A17 Sågasnässjöns utlopp ,,8 E88 A17 Såganässjön utlopp ,1,9 E88 A17 Sågasnässjöns utlopp ,,8 E88 B5 Mörhultasjön utl ,,11 E88 B5 Mörhultasjön utl ,3,18 E88 B6 Borrasjön utlopp ,,8 E88 B6 Borrasjön utlopp ,9,4 E88 B7 Olasjön mitt ,9,7 E88 B7 Olasjön mitt ,, E88 B9 Trehörningen Ö utl ,,5 E88 B9 Trehörningen Ö utl ,7, E88 B11 Malasjön utlopp ,4,11 E88 B11 Malasjön utlopp ,4,1 E88 B118 Tjurken utl ,6,1 E88 B118 Tjurken utl ,,18 E88 B15 Ljussjön ,3,16 E88 B15 Ljussjön ,3,15 E88 B17 Kroksjön nerstr ,7,4 E88 B17 Kroksjön nerstr ,,9 E88 B18 Målasjön mitt ,3,6 E88 B18 Målasjön mitt ,8,3 E88 B14 Målenån, väg Liatorp-Ljungby ,1,8 E88 B14 Målenån, väg Liatorp-Ljungby ,3,11 E88 B14 Målenån, väg Liatorp-Ljungby ,6,13 E88 B14 Målenån, väg Liatorp-Ljungby ,,8 E88 B14 Målenån, väg Liatorp-Ljungby ,8,5 E88 B14 Målenån, väg Liatorp-Ljungby ,4,1 E88 B145 Målenån Kalvsnäs ,1,6 E88 B145 Målenån Kalvsnäs ,1,9 E88 B145 Målenån Kalvsnäs ,,9 E88 B145 Målenån Kalvsnäs ,6, E88 B15 Angsjön utlopp ,4,35 E88 B15 Angsjön utlopp ,4,37 E88 C Fenen utlopp ,5,1 E88 C Fenen utlopp ,5,1 E88 C5 Sälleberg u dos ,8,7 E88 C5 Sälleberg u dos ,7,3 E88 C5 Sälleberg u dos ,,1 E88 C5 Sälleberg u dos ,8,7 E88 C5 Sälleberg u dos ,,1 E88 C5 Sälleberg u dos ,6,5 E88 C5 Sälleberg u dos ,1,1 E88 C5 Sälleberg u dos ,3, 8

231 HELGEÅN 11 - Bilaga 1 Nr Lokal X-koord Y-koord Datum ph Alk/Acid (mekv/l) E88 C3 n dos Sälleberg ,1,11 E88 C3 n dos Sälleberg ,1,9 E88 C3 n dos Sälleberg ,4,19 E88 C3 n dos Sälleberg ,,17 E88 C3 n dos Sälleberg ,6,31 E88 C3 n dos Sälleberg ,,15 E88 C3 n dos Sälleberg ,6,7 E88 C3 n dos Sälleberg ,1,7 E88 C39 Osasjön utl ,4,14 E88 C39 Osasjön utl ,5,14 E88 C39 Osasjön utl ,5,18 E88 C39 Osasjön utl ,5,1 E88 C39 Osasjön utl ,,33 E88 C39 Osasjön utl ,8,5 E88 C39 Osasjön utl ,5,17 E88 C39 Osasjön utl ,7,19 E88 C39 Osasjön utl ,6,13 E88 C9 Ryssbysjön utlopp ,5,1 E88 C9 Ryssbysjön utlopp ,7,17 E88 C95 Helge å nerstr Stensjön ,,7 E88 C95 Helge å nerstr Stensjön ,1,1 E88 C95 Helge å nerstr Stensjön ,4,9 E88 C95 Helge å nerstr Stensjön ,6,16 E88 C95 Helge å nerstr Stensjön ,1,7 E88 C11 Agunnarydsjön utlo ,1,1 E88 C11 Agunnarydssjöns utlopp ,,9 E88 C11 Agunnarydsjön utlo ,1,1 E88 C11 Agunnarydsjön utlo ,5,8 E88 C11 Agunnarydssjöns utlopp ,5,9 E88 C11 Agunnarydssjöns utlopp ,7,13 E88 C11 Agunnarydssjöns utlopp ,6,14 E88 C11 Agunnarydssjöns utlopp ,8,13 E88 C11 Agunnarydsjön utlo ,6,15 E88 C11 Agunnarydssjöns utlopp ,7,15 E88 C11 Agunnarydsjön utlo ,5,11 E88 D1 Kalvasjön utlopp ,4,1 E88 D1 Kalvasjön utlopp ,3,1 E88 D3 Bökönasjön utlopp ,,7 E88 D3 Bökönasjön utlopp ,,1 E88 D3 Bökönasjön utlopp ,5,1 E88 D3 Bökönasjön utlopp ,5,11 E88 D3 Bökönasjön utlopp ,3,7 E88 D5 Skärsjön mitt Älmh ,,1 E88 D5 Skärsjön mitt Älmh ,9,18 E88 D7 Vissjön utlopp ,5,13 E88 D7 Vissjön utlopp ,6,3 E88 D9 Kölabodasjön neds ,5,9 E88 D9 Kölabodasjön neds ,1,9 E88 D98 Kölaboda u dos ,8 <,1 E88 D98 Kölaboda u dos ,3 <,1 E88 D98 Kölaboda u dos ,1, E88 D98 Kölaboda u dos ,8, 9

232 HELGEÅN 11 - Bilaga 1 Nr Lokal X-koord Y-koord Datum ph Alk/Acid (mekv/l) E88 D11 Helge å Linnefalla ,,6 E88 D11 Helge å Linnefalla ,3,1 E88 D11 Helge å Linnefalla ,5,1 E88 D11 Helge å Linnefalla ,1,5 E88 D1 Helge å Visseltofta ,,5 E88 D1 Helge å Visseltofta ,4,9 E88 D1 Helge å Visseltofta ,5,1 E88 D1 Helge å Visseltofta ,1,5 E88 E15 Tutaryd u dos ,3 <,1 E88 E15 Tutaryd u dos ,,11 E88 E15 Tutaryd u dos ,,16 E88 E15 Tutaryd u dos ,9, E88 E Storesjö utlopp ,7,16 E88 E Storesjö utlopp ,4,15 E88 E3 Bräkentorpasjön n ,5,11 E88 E3 Bräkentorpasjön n ,4,11 E88 E35 S Ljunga u dos ,7,4 E88 E35 S Ljunga u dos ,,1 E88 E35 S Ljunga u dos ,3,1 E88 E35 S Ljunga u dos ,7,3 E88 E4 Prästeb-ån u Hängasjön ,5,16 E88 E4 Prästeb-ån u Hängasjön ,5,19 E88 E6 Tuvesjön utlopp ,9,16 E88 E6 Tuvesjön utlopp ,9,1 E88 E7 Enasjön utlopp ,, E88 E7 Enasjön utlopp ,4,9 E88 E75 Trollag u dos ,6, E88 E75 Trollag u dos ,,6 E88 E75 Trollag u dos ,,8 E88 E75 Trollag u dos ,9,3 E88 E78 Käskhultasjön mitt ,9,16 E88 E78 Käskhultasjön mitt ,4,8 E88 E8 Pampasjön utlopp ,,1 E88 E8 Pampasjön utlopp ,4,9 E88 E9 Hängasjön utlopp ,7,1 E88 E9 Hängasjön utlopp ,5,11 E88 E1 Römningen utlopp ,3,9 E88 E1 Römningen utlopp ,4,9 E88 E11 Lillån upps Delary ,1,6 E88 E11 Prästebodaån, uppstr. Delary ,,8 E88 E11 Lillån upps Delary ,,1 E88 E11 Prästebodaån, uppstr. Delary ,7,11 E88 E11 Prästebodaån, uppstr. Delary ,9,14 E88 E11 Prästebodaån, uppstr. Delary ,6,13 E88 E11 Prästebodaån, uppstr. Delary ,4,1 E88 E11 Lillån upps Delary ,4,9 E88 E11 Prästebodaån, uppstr. Delary ,5,9 E88 E11 Lillån upps Delary ,3,6 E88 F1 Holmsjön mitt ,8,9 E88 F1 Holmsjön mitt ,5,8 E88 F4 Svartasjö u dos ,7 <,1 E88 F4 Svartasjö u dos , <,1 E88 F4 Svartasjö u dos ,6, E88 F4 Svartasjö u dos ,6, 3

233 HELGEÅN 11 - Bilaga 1 Nr Lokal X-koord Y-koord Datum ph Alk/Acid (mekv/l) E88 F6 Väglasjön utlopp ,6,1 E88 F6 Väglasjön utlopp ,4,11 E88 F7 Vitasjön utlopp ,5,8 E88 F7 Vitasjön utlopp ,,6 E88 F75 Lillån upp Hallaryd ,6, E88 F75 Lillån upp Hallaryd ,9,3 E88 F75 Lillån upp Hallaryd ,,6 E88 F75 Lillån upp Hallaryd ,8, Srk He 14 Femlingens utlopp ,4,13 Srk He 14 Femlingens utlopp ,7,1 Srk He 14 Femlingens utlopp ,6,8 Srk He 14 Femlingens utlopp ,4,1 Srk He 14 Femlingens utlopp ,,7 Srk He 14 Femlingens utlopp ,5,1 Srk He 111 Möckelns utlopp ,1,9 Srk He 111 Möckelns utlopp ,,9 Srk He 111 Möckelns utlopp ,3,1 Srk He 111 Möckelns utlopp ,7,1 Srk He 111 Möckelns utlopp ,7,1 Srk He 111 Möckelns utlopp ,8,1 Srk He 111 Möckelns utlopp ,9,1 Srk He 111 Möckelns utlopp ,8,1 Srk He 111 Möckelns utlopp ,9,1 Srk He 111 Möckelns utlopp ,7,1 Srk He 111 Möckelns utlopp ,7,11 Srk He 111 Möckelns utlopp ,6,9 1 Abborragyl/Svensatorpet V ,78,44 Algustorpasjön Ö ,3,74 Algustorpasjön Ö ,7,194 Algustorpasjön Ö ,3,68 3 Bjäretdammen N ,76,1 4 Bodarpasjön Tillflöde SV ,48,4 5 Bodarpasjön V ,,16 Bodarpasjön V ,7,4 Bodarpasjön V ,,1 6 Brännhultsbäcken Upp dos ,5,6 Brännhultsbäcken Upp dos ,67,6 Brännhultsbäcken Upp dos ,4,74 Brännhultsbäcken Upp dos ,73,38 Brännhultsbäcken Upp dos ,49,4 Brännhultsbäcken Upp dos ,79,56 7 Brönasjö Tillflöde N ,6 -,18 8 Brönasjö U ,3,138 Brönasjö U ,97,1 Brönasjö U ,98,38 9 Drivån Osby ,4,118 Drivån Osby ,6,187 Drivån Osby ,75,3 Drivån Osby ,6,13 Drivån Osby ,73,174 Drivån Osby ,,58 Drivån Osby ,41,138 Drivån Osby ,48,146 Drivån Osby ,56,167 Drivån Osby ,65,176 Drivån Osby ,74,165 Drivån Osby ,39,93 31

234 HELGEÅN 11 - Bilaga 1 Nr Lokal X-koord Y-koord Datum ph Alk/Acid (mekv/l) 1 Furutorp Ned dos ,46,94 Furutorp Ned dos ,63,148 Furutorp Ned dos ,71,168 Furutorp Ned dos ,49,13 Furutorp Ned dos ,36,13 Furutorp Ned dos ,7,8 11 Furutorp Upp dos ,38,18 Furutorp Upp dos ,53,134 Furutorp Upp dos ,6,156 Furutorp Upp dos ,39,16 Furutorp Upp dos ,9,86 Furutorp Upp dos ,51,174 1 Getabäcken ,57,13 Getabäcken ,96, Getabäcken ,3,348 Getabäcken ,9,318 Getabäcken ,9,78 Getabäcken ,4,34 13 Grösjön S ,93,178 Grösjön S ,58,161 Grösjön S ,77, Gylet/Björnstorp N ,18 -, 15 Gylet/Grimmatorpet S ,3 -,6 16 Gårdsjön/Hyng U ,45,114 Gårdsjön/Hyng U ,83,154 Gårdsjön/Hyng U ,63, Gårdsjön/Vässl Ö ,58,116 Gårdsjön/Vässl Ö ,94,156 Gårdsjön/Vässl Ö ,78, Gårdsjön/Ängl Ned dos ,97,5 Gårdsjön/Ängl Ned dos ,7,66 Gårdsjön/Ängl Ned dos ,14,74 Gårdsjön/Ängl Ned dos ,1,8 Gårdsjön/Ängl Ned dos ,63,3 Gårdsjön/Ängl Ned dos ,3,86 19 Gårdsjön/Ängl S ,64,114 Gårdsjön/Ängl S ,64,16 Gårdsjön/Ängl S ,8,4 Gårdsjön/Ängl Upp dos ,6 -,44 Gårdsjön/Ängl Upp dos ,97 -,16 Gårdsjön/Ängl Upp dos ,91 -,8 Gårdsjön/Ängl Upp dos ,15 -,4 Gårdsjön/Ängl Upp dos ,8 -,6 Gårdsjön/Ängl Upp dos ,53,8 1 Gängessjön V ,7,13 Gängessjön V ,4,134 Gängessjön V ,8,1 Hamsarp Ned dos ,,84 Hamsarp Ned dos ,4,38 Hamsarp Ned dos ,59,16 Hamsarp Ned dos ,54,1 Hamsarp Ned dos ,8,438 Hamsarp Ned dos ,79,34 3

235 HELGEÅN 11 - Bilaga 1 Nr Lokal X-koord Y-koord Datum ph Alk/Acid (mekv/l) 3 Hamsarp Upp dos , -,16 Hamsarp Upp dos , -,1 Hamsarp Upp dos ,61,18 Hamsarp Upp dos ,8 -,3 Hamsarp Upp dos , -,44 Hamsarp Upp dos ,6,8 4 Hamsarpasjön U ,68, Hamsarpasjön U ,61,18 Hamsarpasjön U ,58,18 5 Humlesjöbäcken ,73,46 Humlesjöbäcken ,4,16 Humlesjöbäcken ,4,198 Humlesjöbäcken ,4,168 Humlesjöbäcken ,1,156 Humlesjöbäcken ,1,6 6 Humlesjön U ,87,15 Humlesjön U ,96,155 Humlesjön U ,78,173 7 Hålabäck ,88,8 8 Hårsjöbäcken V ,56,38 Hårsjöbäcken V ,11,78 Hårsjöbäcken V ,34,1 Hårsjöbäcken V ,87,66 Hårsjöbäcken V ,9,98 Hårsjöbäcken V ,3,148 9 Hårsjön N ,37,8 Hårsjön N ,58,17 Hårsjön N ,7,16 3 Kilingaån Abrölla ,8,66 Kilingaån Abrölla ,61,16 Kilingaån Abrölla ,8,5 Kilingaån Abrölla ,8,8 Kilingaån Abrölla ,16,1 Kilingaån Abrölla ,7,16 31 Kilingaån Svenst ,78,33 Kilingaån Svenst ,49,114 Kilingaån Svenst ,68,179 Kilingaån Svenst ,91,4 Kilingaån Svenst ,85,47 Kilingaån Svenst ,6,11 3 Killeberg Ned dos ,45,6 Killeberg Ned dos ,65,86 Killeberg Ned dos ,68,8 Killeberg Ned dos ,53,198 Killeberg Ned dos ,75,7 Killeberg Ned dos ,8,98 Killeberg Ned dos ,36,178 Killeberg Ned dos ,36,16 Killeberg Ned dos ,4,188 Killeberg Ned dos ,51,3 Killeberg Ned dos ,55,194 Killeberg Ned dos ,33,18 33

236 HELGEÅN 11 - Bilaga 1 Nr Lokal X-koord Y-koord Datum ph Alk/Acid (mekv/l) 33 Killeberg Upp dos ,5,18 Killeberg Upp dos ,54,6 Killeberg Upp dos ,41, Killeberg Upp dos ,37,178 Killeberg Upp dos ,5,34 Killeberg Upp dos ,56,54 Killeberg Upp dos ,4,1 Killeberg Upp dos ,6, Killeberg Upp dos ,,156 Killeberg Upp dos ,34,14 Killeberg Upp dos ,37,19 Killeberg Upp dos ,76,3 34 Kroksjön/Sibbh V ,68,1 Kroksjön/Sibbh V ,6,1 Kroksjön/Sibbh V ,47,84 35 Krusasjön S ,55,114 Krusasjön S ,86,1 Krusasjön S ,64, Kruseböke Ned dos ,61,8 Kruseböke Ned dos ,4,194 Kruseböke Ned dos ,4,174 Kruseböke Ned dos ,4,146 Kruseböke Ned dos ,76,184 Kruseböke Ned dos ,8,17 Kruseböke Ned dos ,1,16 Kruseböke Ned dos ,7,38 Kruseböke Ned dos ,9,58 Kruseböke Ned dos ,,6 Kruseböke Ned dos ,3,6 Kruseböke Ned dos ,81,3 37 Kruseböke Upp dos ,5 -,1 Kruseböke Upp dos ,48,6 Kruseböke Upp dos ,54, Kruseböke Upp dos ,43, Kruseböke Upp dos ,54, Kruseböke Upp dos ,76,48 Kruseböke Upp dos ,34 -,6 Kruseböke Upp dos ,4 -,8 Kruseböke Upp dos ,6 -,6 Kruseböke Upp dos ,35 -,4 Kruseböke Upp dos ,43 -,6 Kruseböke Upp dos ,5 -,34 38 Krusån Osby ,7,7 Krusån Osby ,56,158 Krusån Osby ,4,118 Krusån Osby ,36,9 Krusån Osby ,47,118 Krusån Osby ,88,6 Krusån Osby ,4,138 Krusån Osby ,1,8 Krusån Osby ,9,16 Krusån Osby ,47,17 Krusån Osby ,57,15 Krusån Osby ,4,54 39 Kvarnagölen V ,4 -,8 Kvarnagölen V ,74 -,5 Kvarnagölen V ,93 -,44 34

237 HELGEÅN 11 - Bilaga 1 Nr Lokal X-koord Y-koord Datum ph Alk/Acid (mekv/l) 4 Lehultasjön S ,37,76 Lehultasjön S ,16,7 Lehultasjön S ,91,6 41 Liasjöbäcken ,6 -,46 Liasjöbäcken ,89 -,4 Liasjöbäcken ,1 -,1 Liasjöbäcken , -,6 Liasjöbäcken ,3 -,38 Liasjöbäcken ,36 -,4 4 Lilla Nosta N ,4,1 Lilla Nosta N ,4,86 Lilla Nosta N ,43, 43 Lillasjö U ,37,94 Lillasjö U ,8,114 Lillasjö U ,18,1 44 Lillån Hanavrå ,88,45 Lillån Hanavrå ,4,98 Lillån Hanavrå ,7,194 Lillån Hanavrå ,7,114 Lillån Hanavrå ,53,1 Lillån Hanavrå ,9,7 45 Lursjön V ,34,3 Lursjön V ,4,7 Lursjön V ,34,64 46 Lyngsjön Ö ,68 3,65 Lyngsjön Ö ,1 3,438 Lyngsjön Ö ,5 3, Lönsholma Ned dos ,5,6 Lönsholma Ned dos ,39,156 Lönsholma Ned dos ,53,198 Lönsholma Ned dos ,3,14 Lönsholma Ned dos ,4,144 Lönsholma Ned dos ,46,3 47 Lönsholma Upp dos ,,138 Lönsholma Upp dos ,3,146 Lönsholma Upp dos ,44,186 Lönsholma Upp dos ,16,1 Lönsholma Upp dos ,94,6 Lönsholma Upp dos ,39,6 48 Mellansjön S ,66,11 Mellansjön S ,84,196 Mellansjön S ,8,1 49 Mellomsjön Tillflöde Ö ,5 -,15 5 Mjöasjön N ,,48 Mjöasjön N ,,5 Mjöasjön N ,51,6 51 Mjöasjön Tillflöde N ,38 -,134 5 Möllesjön Tillflöde NO ,47 -,8 53 Möllesjön S ,53,11 Möllesjön S ,44,166 Möllesjön S ,84,4 54 N Hajsgyl S ,4 -,3 35

238 HELGEÅN 11 - Bilaga 1 Nr Lokal X-koord Y-koord Datum ph Alk/Acid (mekv/l) 55 Norresjöbäcken ,43,4 Norresjöbäcken ,37 -,4 Norresjöbäcken ,48,18 Norresjöbäcken ,96 -,5 Norresjöbäcken ,5 -,6 Norresjöbäcken ,64,4 56 Nybygdasjön S ,7,146 Nybygdasjön S ,66,194 Nybygdasjön S ,49, Nybygdasjön Tillflöde S ,57,14 58 Oresjön N ,65,14 Oresjön N ,79,1 Oresjön N ,3,18 59 Oretorp Ned dos ,97,1 Oretorp Ned dos ,41,154 Oretorp Ned dos ,49,354 Oretorp Ned dos ,61,346 Oretorp Ned dos ,19,16 Oretorp Ned dos ,44,48 6 Oretorp Upp dos ,74,64 Oretorp Upp dos ,6,16 Oretorp Upp dos ,4,318 Oretorp Upp dos ,44,78 Oretorp Upp dos ,,86 Oretorp Upp dos ,8,16 61 Orsjön Ö ,54,14 Orsjön Ö ,55,114 6 Osbysjön Ö ,71,1 Osbysjön Ö ,7,154 Osbysjön Ö ,46, Osbäcken Boalt ,53,16 Osbäcken Boalt ,86,146 Osbäcken Boalt ,77,154 Osbäcken Boalt ,87,186 Osbäcken Boalt ,68,15 Osbäcken Boalt ,83, Osbäcken Rommentorp ,9,118 Osbäcken Rommentorp ,37,15 Osbäcken Rommentorp ,4,178 Osbäcken Rommentorp ,18,15 Osbäcken Rommentorp ,,11 Osbäcken Rommentorp ,37,19 65 Pickelsjön U ,7,14 Pickelsjön U ,94, Pickelsjön U ,36,86 66 Rammsjön/Sibbh S ,7,58 Rammsjön/Sibbh S ,1,74 Rammsjön/Sibbh S ,81,33 67 Rolstorpssjön S ,7,13 Rolstorpssjön S ,1,138 Rolstorpssjön S ,95, Rökeån Hörja ,95,46 Rökeån Hörja ,83,114 Rökeån Hörja ,4,4 Rökeån Hörja ,15,3 Rökeån Hörja ,55,18 Rökeån Hörja ,87,178 36

239 HELGEÅN 11 - Bilaga 1 Nr Lokal X-koord Y-koord Datum ph Alk/Acid (mekv/l) 69 Rökeån Vedema ,13,6 Rökeån Vedema ,81,146 Rökeån Vedema ,4,9 Rökeån Vedema ,98,55 Rökeån Vedema ,61,14 Rökeån Vedema ,83,4 7 Rönneb Biskops Ned dos ,9,8 Rönneb Biskops Ned dos ,34,96 Rönneb Biskops Ned dos ,34,94 Rönneb Biskops Ned dos ,9,9 Rönneb Biskops Ned dos ,48,16 Rönneb Biskops Ned dos ,7,8 Rönneb Biskops Ned dos , -,18 Rönneb Biskops Ned dos ,4,9 Rönneb Biskops Ned dos ,7,14 Rönneb Biskops Ned dos ,15,16 Rönneb Biskops Ned dos ,3,98 Rönneb Biskops Ned dos ,9,44 71 Rönneb Biskops Upp dos ,3 -,4 Rönneb Biskops Upp dos ,8,34 Rönneb Biskops Upp dos ,6,4 Rönneb Biskops Upp dos ,44,4 Rönneb Biskops Upp dos ,75,4 Rönneb Biskops Upp dos ,4,9 Rönneb Biskops Upp dos ,1 -,3 Rönneb Biskops Upp dos ,56, Rönneb Biskops Upp dos ,55,1 Rönneb Biskops Upp dos ,81,46 Rönneb Biskops Upp dos ,8,8 Rönneb Biskops Upp dos , -, 7 Rönneb Hylta ,9,56 Rönneb Hylta ,44,13 Rönneb Hylta ,5,151 Rönneb Hylta ,39,9 Rönneb Hylta ,6,14 Rönneb Hylta ,96,366 Rönneb Hylta ,1,88 Rönneb Hylta ,,99 Rönneb Hylta ,43,15 Rönneb Hylta ,6,176 Rönneb Hylta ,73,8 Rönneb Hylta ,31,8 73 Rönneb Simontorp ,63,38 Rönneb Simontorp ,,8 Rönneb Simontorp ,,78 Rönneb Simontorp ,,56 Rönneb Simontorp ,8,64 Rönneb Simontorp ,75,188 Rönneb Simontorp ,6,18 Rönneb Simontorp ,86,54 Rönneb Simontorp ,99,54 Rönneb Simontorp ,8,7 Rönneb Simontorp ,4,7 Rönneb Simontorp ,84,8 37

240 HELGEÅN 11 - Bilaga 1 Nr Lokal X-koord Y-koord Datum ph Alk/Acid (mekv/l) 74 Rönneb Trallem Ned dos ,89,64 Rönneb Trallem Ned dos ,6,13 Rönneb Trallem Ned dos ,61,146 Rönneb Trallem Ned dos ,44,1 Rönneb Trallem Ned dos ,76,136 Rönneb Trallem Ned dos ,41,354 Rönneb Trallem Ned dos ,,96 Rönneb Trallem Ned dos ,31,96 Rönneb Trallem Ned dos ,55,134 Rönneb Trallem Ned dos ,7,178 Rönneb Trallem Ned dos ,85,1 Rönneb Trallem Ned dos ,6,7 75 Rönneb Trallem Upp dos ,59,37 Rönneb Trallem Upp dos ,,68 Rönneb Trallem Upp dos ,16,64 Rönneb Trallem Upp dos ,94,38 Rönneb Trallem Upp dos ,11,57 Rönneb Trallem Upp dos ,61,145 Rönneb Trallem Upp dos ,65, Rönneb Trallem Upp dos ,91,4 Rönneb Trallem Upp dos ,9,58 Rönneb Trallem Upp dos ,19,76 Rönneb Trallem Upp dos ,3,76 Rönneb Trallem Upp dos ,1,44 76 Rövarebäcken Upp dos ,43,4 Rövarebäcken Upp dos ,54,1 Rövarebäcken Upp dos ,6,94 Rövarebäcken Upp dos ,45,4 Rövarebäcken Upp dos ,85 -,38 Rövarebäcken Upp dos ,9,76 77 Simontorp Ned dos ,7,74 Simontorp Ned dos ,6,154 Simontorp Ned dos ,68,15 Simontorp Ned dos ,6,198 Simontorp Ned dos ,33,134 Simontorp Ned dos ,58, Simontorp Upp dos ,7,36 Simontorp Upp dos ,3,58 Simontorp Upp dos ,54,18 Simontorp Upp dos ,8,1 Simontorp Upp dos ,73,38 Simontorp Upp dos ,9,78 79 Simontorpsån Nybygda ,8,94 Simontorpsån Nybygda ,63,148 Simontorpsån Nybygda ,84,18 Simontorpsån Nybygda ,56,19 Simontorpsån Nybygda ,44,166 Simontorpsån Nybygda ,54,148 8 Skeingesjön Ö ,65,1 Skeingesjön Ö ,73,134 Skeingesjön Ö ,5,16 81 Stora Nosta S ,8,144 Stora Nosta S ,3,169 Stora Nosta S ,1,58 8 Svinasjön Ö ,93,14 Svinasjön Ö ,9,14 Svinasjön Ö ,89,1 38

241 HELGEÅN 11 - Bilaga 1 Nr Lokal X-koord Y-koord Datum ph Alk/Acid (mekv/l) 83 Sågmöllebacken Ned dos ,55,58 Sågmöllebacken Ned dos ,58,38 Sågmöllebacken Ned dos ,78,474 Sågmöllebacken Ned dos ,36,194 Sågmöllebacken Ned dos ,63,36 Sågmöllebacken Ned dos ,4,7 84 Sågmöllebacken Upp dos ,57, Sågmöllebacken Upp dos ,83,4 Sågmöllebacken Upp dos ,35,158 Sågmöllebacken Upp dos ,69,6 Sågmöllebacken Upp dos ,31 -,6 Sågmöllebacken Upp dos ,86,86 85 Tostesjön/Skeinge N ,44,6 86 Tviggasjöbäcken ,5,9 Tviggasjöbäcken ,7,188 Tviggasjöbäcken ,94,99 Tviggasjöbäcken ,55,4 Tviggasjöbäcken ,46,186 Tviggasjöbäcken ,56,15 87 Tydingen Ö ,4,33 Tydingen Ö ,47,318 Tydingen Ö ,34,31 88 Ulkenesjön N ,58,14 Ulkenesjön N ,89,15 Ulkenesjön N ,49,15 89 Ulkenesjön Tillflöde N ,75 -,64 9 V Tviggasjö V ,87,74 V Tviggasjö V ,,36 V Tviggasjö V ,81,54 91 Vesljungasjön U ,9,9 Vesljungasjön U ,84,14 Vesljungasjön U ,11,158 Vesljungasjön U ,5,94 Vesljungasjön U ,7, Vesljungasjön U ,,68 9 Vinnö å Dammhuset ,3,384 Vinnö å Dammhuset ,58,758 Vinnö å Dammhuset ,75 1,49 93 Vittsjön U ,8,8 Vittsjön U ,77,19 Vittsjön U ,86,136 Vittsjön U ,4,3 Vittsjön U ,59,1 Vittsjön U ,49,18 94 Värsjön U ,6,14 Värsjön U ,1,17 Värsjön U ,85,16 95 Vässlarpssjön S ,5,15 Vässlarpssjön S ,,161 Vässlarpssjön S ,93, Ö Tviggasjö S ,56,178 Ö Tviggasjö S ,34,18 Ö Tviggasjö S ,17, Örsjön N ,,68 Örsjön N ,51,98 Örsjön N ,91,38 98 Örsjön Ö ,56,84 Örsjön Ö ,5,114 Örsjön Ö ,63,9 39

242 4 HELGEÅN 11 - Bilaga 1

243

244 Vi är med i hela kedjan från planering till åtgärd Det här gör vi: Utformar - Egenkontrollprogram - Provtagningsprogram - Larmgränser - Aktionsgränser Genomför - Provtagningar av vatten och sediment - Källspårningsprovtagningar i avloppssystem - Lokalisering av lämpliga provtagningspunkter - Kemiska,mikrobiologiska och biologiska analyser - Analys av analysdata, sammanställningar, trendanalyser Föreslår åtgärder - Förändringar i kontrollprogram - Förändring av provpunkter - Förändring av analysomfattning - Förändring av processkontroll Bollplank - Tillståndprövningar/ansökningar - Myndighetskontakter Huvudkontor: ALcontrol AB Box LINKÖPING Telefon: Fax: Hemsida: