Helgeån En kortversion av årsrapporten 2002 med långtidsutvärdering Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån
|
|
- Elin Charlotta Henriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Finjasjöns östra strand 19 februari 22 (Foto: Fredrik Holmberg) Helgeån 22 En kortversion av årsrapporten 22 med långtidsutvärdering Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån
2 HELGEÅN 22 ALcontrol AB Kortversion HELGEÅN OCH VATTENFÖRBUNDET På uppdrag av Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån utför ALcontrol AB recipientkontrollen i Helgeåns avrinningsområde sedan Föreliggande rapport är en kort sammanfattande version av årsrapporten för 22 som också innehöll en långtidsstudie av resultaten sedan Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån bildades 1975, för att på ett effektivare och mer rationellt sätt än tidigare kontrollera tillståndet i vattendraget. Under åren gällde samordningen enbart i Kristianstad län, men 1982 kom även Kronobergs län med i den samordnade recipientkontrollen. Helgeån är Skånes största vattendrag med ett avrinningsområde på km². Sina källflöden har ån i det myrrika urbergsområdet på sydsvenska höglandet, i trakten av Rydaholm i Jönköpings län och sjön Femlingen i Kronobergs län (Figur 2). Helgeåns avrinningsområde består av 56 % skog, 17 % åker, 5 % betesmark, 5 % vattenyta och 17 % övrig mark. Skogsmarkerna är koncentrerade till avrinningsområdets norra del (norr om Broby/Hässleholm). Inslaget av myr- och andra sankmarker är störst norr om Osby. I sådan terräng domineras de diffusa utsläppen av humösa (kolhaltiga) ämnen som vid vattenanalyserna ger höga färgtal och TOC-halter (=totalt organiskt kol). Slättlandskapet i söder består huvudsakligen av jordbruksmark, där den diffusa belastning framför allt består av kväve och fosfor. Figur 1. Almaån strax före inflödet i Helgeån, provpunkt 2AB
3 HELGEÅN 22 ALcontrol AB Kortversion Undersökningarnas omfattning Kontrollprogrammet har förändrats ett flertal gånger sedan recipientkontrollen startade i Helgeån. Nu genomförs kontrollen i enlighet med kontrollprogram fastställt den 1 oktober Programmet omfattade under 22 fysikaliska och kemiska vattenundersökningar, analyser av metaller i vatten samt undersökningar av plankton, påväxt, bottenfauna och fisk. All provtagning utfördes av godkända provtagare från ALcontrol AB i Växjö. Plankton artbestämdes och utvärderades av Gertrud Cronberg (Limnologiska avdelningen, Lunds universitet). Analys och utvärdering av påväxt utfördes av Amelie Jarlman (Jarlman HB i Lund). Artbestämning och utvärdering av bottenfauna gjordes av Medins Sjö- och Åbiologi AB. Elfiske och utvärdering av resultaten gjordes av Mikael Svensson, MS Naturfakta. Bedömningarna grundar sig på Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag (Rapport 4913). Föroreningsbelastande verksamheter Helgeån är recipient för 39 kommunala avloppsreningsverk, 8 industrianläggningar samt ett antal kommunala avfallstippar där miljöfarlig verksamhet bedrivs. Figur 2 visar punktutsläppens placering i förhållande till provtagningspunkterna. Totalt beräknas ca 277 ton kväve och 4,5 ton fosfor ha kommit från kända punktutsläpp under 22. De största reningsverksutsläppen var : Hässleholm, 85 ton kväve, 13 kg fosfor. Kristianstad, 66 ton kväve, 15 kg fosfor. Älmhult, 29 ton kväve, 1 kg fosfor. Punktutsläppen spelar en liten roll för den totala näringstransporten En direkt jämförelse mellan de kända punktkällornas totala bidrag av kväve och fosfor och den totala näringstransporten för Helgeån visar att punktkällornas bidrag är mycket litet. Av hela Helgeåns näringstransport kunde 8 % av kvävet och 7 % av fosforn härledas till punktutsläppen. Dessa siffror är dessutom en överskattning eftersom inte den naturliga självreningen räknats med. Trots att punktutsläppen utgör en så liten del av den totala näringstransporten i avrinningsområdet kan de spela en betydande roll i mindre vattendrag där påverkan från en punktkälla kan vara mycket stor. Ett exempel på detta är Drivån som är recipient för Älmhults avloppsreningsverk. Under lågflöden blir kvävehalterna extremt höga och påverkan syns på fiskbeståndet långt ner i vattendraget. Läckage från jordbruksmark ger stora mängder närsalter Markanvändningens betydelse för halter och transporter är stor, i de flesta fall i Helgeån är det den faktorn som avgör hur vattenkvaliteten är. I jordbruksintensiva delar av avrinningsområdet är halterna av närsalter högre och i skogslandskapet är halten organiskt material i vattnet betydligt högre än i slättlandet. 2
4 HELGEÅN 22 ALcontrol AB Kortversion 3 2I 2 Ä 2 V C 2AB 2L 2C 32A 32L 3A 11B 21A 6G 18B 2B 24F ÅHUS KRISTIANSTAD HÄSSLEHOLM OSBY ÄLMHULT AA 32B 32AB 3B 9 32E 2K 33C 32AC 14S 21 E Vittskövle ARV Gärds-Köpinge ARV Tollarp ARV Rickarum ARV Linderöd ARV Sösdala ARV Vinslöv ARV 28B Knislinge ARV Hästveda ARV Broby ARV Sibbhult Östanå ARV Emmaljunga ARV 19 Vittsjö ARV Emmaljunga Barnvagnsfabrik Killeberg ARV Hökön ARV Rydaholm ARV Punktutsläpp Provtagningslokaler Helgeåns huvudfåra Tätorter Sjöar Öppen mark Skogsmark Sankmark km Figur 2. Helgeåns avrinningsområde med markanvändning, provtagningspunkter samt de större punktutsläppen som utgörs av kommunala avloppsreningsverk (ARV). Data med markanvändning har tillhandahållits av länsstyrelserna i Skåne, Kronobergs och Jönköpings län.
5 HELGEÅN 22 ALcontrol AB Kortversion TILLSTÅNDET I HELGEÅN Alkalinitet och ph Alkaliniteten ger information om vattnets buffertkapacitet, d.v.s. förmågan att motstå försurning. En hög alkalinitet kan även indikera föroreningspåverkan. Vattnets surhetsgrad anges som ph-värden där ph under 6, anses kunna orsaka biologiska skador. Lägst värden under året uppmäts som regel i samband med snösmältning och hög vattenföring. 8,5 ph 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, I början av 198-talet startade kalkningen av sjöar och vattendrag i större skala. I Figur 3 visas ph-värden i Bivarödsån (21E) från 1973 till 22 där även årsmaxoch årsminvären är inlagda i en T-stapel. Effekten av kalkningarna är tydliga och efter kalkningsstarten har årslägsta värdet oftare legat över än under 6,. I Figur 4 illustreras årslägsta värden av phvärde i avrinningsområdet 22. Mönstret är tydligt med god försurningsstatus i avrinningsområdets nedre delar och sämre längre upp i systemet. I de nedre delarna av avrinningsområdet medför de stora inslagen av jordbruksmark och kalkrika jordarter att det sura nedfallet neutraliseras, d.v.s. där finns ingen försurningseffekt och de årslägsta ph-värdena ligger i vissa områden närmare 8 än 7. Figur 3. Årsmedelvärden och årsmaxrespektive årsminvärden av ph från Bivarödsån, 21E, Årslägsta ph-värden Femlingens utl. 17 Såganässjöns utl 167 Målenån 21 Rydaholm 21A Uppst. Rydaholms ARV 22 Stammaderna 155 Agunnarydsåns utl 111 Möckelns utl 166 Prästebodaån 6G utfl Helgeån 158 Älmhult nedstr 11 Osbysjöns utl 17 Nöbbelöv 18B Olingeån Gryt 2B Sösdala 2C Finjasjön inl 2i Nedstr Tyringe 2L Finjasjöns utl 2V Farstorpsån 2Ä Almaån nedstr. Lillåns tillflöde 2AB Utfl Helgeån 21C Vid Hylta 21E Utfl Helgeån 22 Torsebro 24F Araslövssjöns inl 31 Nedstr Hammarsjön 32A Uppstr Rickarum 32E Hommentorp 32L Klemenshus 33C Mjöån 34 Vittskövleån Figur 4. Årslägsta ph-värden i rinnande vatten från recipientkontrollen i Helgeån 22. När ph-värdet sjunker under 6 (den heldragna linjen) är det risk för biologiska skador. 4
6 HELGEÅN 22 ALcontrol AB Kortversion Organiskt material och syretillstånd Syreförhållandena i ett vatten varierar fränst beroende på temperatur, produktionsförhållanden, tillgängligt syreförråd (sjöar), syresättning (rinnande vatten) och organisk belastning, inklusive naturligt förekommande humus. Även omrörning av vattnet och vindförhållanden påverkar syrehalten. Organiskt material (TOC) kallas även för syretärande ämnen, eftersom den mikrobiella nedbrytningsprocessen av detta material tär på syreförrådet i vattnet. Vidare kan höga halter av ammonium orsaka dåliga syreförhållanden. 12 Syrehalt årsmin 1 ( /l) Figur 5. Årslägsta syrehalter (mg/l) från Finjasjöns utlopp, 2L, Höga halter av organiskt material Med undantag för jordbruksområdena i söder förekommer höga till mycket höga halter av organiska ämnen (humus), vilket gör vattnet starkt färgat i stora delar av Helgeåns avrinningsområde. Detta beror på inverkan från skog- och myrmark i kombination med en liten andel sjöar. Sjöar fungerar som renings- och klarningsbassänger genom att humusämnena sjunker till botten. Figur 6 visar årsmedelhalter 22 av organiskt material (TOC). I rinnande vatten är syreförhållandena oftast goda då vattnets rörelse underlättar syresättningen av vattnet. I Figur 5 illustreras årslägsta syrehalter i Almaån, Finjasjöns utlopp, 2L. En punkt som med sitt läge strax nedströms en näringsrik sjö lättare får dåliga syreförhållanden än provtagningspunkter längre nedströms. Syrefritt tillstånd rådde i Råbelövssjöns respektive Finjasjöns bottenvatten den 28:de augusti 22 medan sjöarna hade blandats om till den 28:de oktober. Råbelövssjön drabbas regelmässigt av syrebrist i djuphålan under sensommaren vilket orsakar fosforläckage från sedimenten, se avsnittet näringstillstånd. 25 (mg/l) Organiskt material Femlingens utl. 17 Såganässjöns utl 167 Malenån 21 Rydaholm 21A Uppst. Rydaholms ARV 22 Stammaderna 155 Agunnarydsåns utl 111 Möckelns utl 166 Prästebodaån 6G utfl Helgeån 158 Drivån nedstr. Älmhults ARV 9 Osbysjön 11 Osbysjöns utl 17 Nöbbelöv 18B Olingeån Gryt 2B Tormestorspån vid Sösdala 2C Tormestorpsån före Finjasjön 2i Svartvedsbäcken nedstr Tyringe 2Ky Finjasjön yta 2Kb Finjasjön botten 2L Almaån efter Finjasjöns utl 2V Farstorpsån 2Ä Almaån ned Lillån 2AB Utfl Helgeån 21C Bivarödsån vid Hylta 21E Bivarödsån före utfl.i Helgeån 22 Torsebro 24F Vinnöån före Araslövssjöns inl 28 By Råbelövssjön yta 28 Bb Råbelövssjön botten 3A Hammarsjön 31 Nedstr Hammarsjön 32A Vramsån uppstr Rickarum 32E Vramsån Hommentorp 32L Vramsån Klemenshus 33C Mjöån nedstr. Everöds ARV 34 Vittskövleån Figur 6. Årsmedelhalter av organiskt material (TOC) i Helgeåns avrinningsområde 22. Den streckade linjen markerar gränsen mellan höga och mycket höga halter. 5
7 HELGEÅN 22 ALcontrol AB Kortversion Ljusförhållanden Ljusförhållandena påverkar livsbetingelserna för många vattenorganismer. Vattnets färg är främst ett mått på mängden humus (löst organsikt material) samt metallerna järn och mangan i vattnet och är beroende av en rad faktorer som t.ex. grundvattennivåer, vattenföring, skogsavverkning och försurning. Grumligheten (turbiditeten) är ett mått på vattnets innehåll av partiklar, såväl lerpartiklar som organiskt material. Sjöar fungerar som naturliga renings- och klarningsbassänger genom att organiska ämnen och partiklar sedimenterar till botten. Detta innebär att vattnets färg och grumlighet minskar betydligt efter större sjöar, förutsatt att ingen algblomning sker. På samma sätt minska också halterna fosfor och kväve. Vattenfärgen ökar i södra Sverige I de flesta vattendrag i södra halvan av Sverige ökar vattenfärgen och har gjort så i åtminstone 3 år. Den senaste femårsperioden är ökningen extra dramatisk som en följd av milda och nederbördsrika vintrar. Varför det finns en generell ökning av vattenfärgen beror troligen på en rad faktorer som alla har med en förändrad markanvändning att göra Färg Osbysjöns utlopp 11 (mg Pt/l) Figur 7. Färgtal i Osbysjöns utlopp,11, Den raka svarta linje är en trendlinje. Öppen mark har blivit skog De senaste 5 åren har en dramatisk förändring av landskapet skett. Öppen mark i form av betesmark har minskat drastiskt till förmån för skog, och då har det nästan uteslutande handlat om granskog. Även åkermarken har minskat till förmån för skogsplantering. Den nya barrskogen är nu uppvuxen och markskiktet är inte längre detsamma som innan skogen planterades Färg Helgeån, Torsebro Figur 8. Färgtal i Helgeån vid Torsebro, 22, Den raka svarta linje är en trendlinje. Dikningar i skogsmarken, markberedning och effektiva avverkningsmetoder har också medgett en ökning av vattenfärgen. Organiskt material (humus) transporteras fortare ut ur skogen utan några naturliga våtmarker där en del av materialet annars skulle fångas upp. Avverkningen och barrskogen i sig ger en surare mark som gör metaller mer lättrörliga och som tidigare nämnts är det bl.a. metallerna järn och mangan som ger ett högre färgtal. Mer färg i norr Även vattenfärgen har en nord-sydlig skillnad i Helgeåns avrinningsområde. Vattenfärgerna är betydligt högre i de skogsklädda områdena än vad den är i jordbruksområdena i söder. 6
8 HELGEÅN 22 ALcontrol AB Kortversion Näringstillstånd Fosfor och kväve Ett näringsrikt tillstånd skapas av tillförsel av växtnäringsämnena fosfor och kväve till sjöar och vattendrag. Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten. En stor del är partikelbundet och fastläggs i sjöarnas sediment. Fosfor sprids till vattenmiljöer främst genom jordbruket och till viss del från avskilda avlopp, industrier, fiskodlingar och reningsverk. Tillförsel av kväve anses utgöra den främsta orsaken till övergödning av våra kustvatten. Kväve tillförs genom nedfall av luftföroreningar, läckage från jordbruk och skogsbruk samt utsläpp av enskilt och kommunalt avloppsvatten. Markanvändningen betyder mycket för vattendragens näringsstatus. Liksom för många andra parametrar finns det en skiktning mellan de norra skogsdominerade delarna av avrinningsområdet och de södra mer jordbruksintensiva delarna vad gäller näringsförhållandena. Generellt är halterna av kväve mycket höga i den jordbruksdominerade södra delen av avrinningsområdet medan de är att betrakta som höga i de norra delarna. Fosforhalterna är generellt sett höga till mycket höga i söder medan de är måttligt höga till höga i norr Totalfosfor (µg/l) Figur 9. Årsmedelhalter av fosfor i Almaån vid Finjasjöns utlopp, 2L, Minskande halter ut ur Finjasjön I Finjasjön genomfördes en sjörestaurering som bl.a. innebar att sjön muddrades på näringsrikt sediment och trålades på vitfisk. Dessa åtgärder genomfördes i slutet på 8-talet och i början av 9-talet. I Figur 9 och 1 visas halterna av fosfor respektive kväve ut ur Finjasjön i Almaån vid punkten 2L. Minskningen av halterna i slutet av 198-talet är tydlig Figur 1. Årsmedelhalter av kväve i Almaån vid Finjasjöns utlopp, 2L, I Råbelövssjön stiger fosforhalterna i bottenvattnet varje sensommar som en effekt av den syrefria miljön som då råder. Fosfat som varit bundet i järnföreningar frigörs och kommer ut i vattenmassan. I Figur 11 illustreras hur skillnaden i fosforhalt såg ut under 22 mellan yta och botten vid fyra tillfällen under året. (µg/l) Totalkväve (µg/l) Fosfor i Råbelövssjön yta botten februari april augusti oktober Figur 11.Fosforhalt i Råbelövssjön 22. 7
9 HELGEÅN 22 ALcontrol AB Kortversion Transport och arealspecifik förlust Transporten beräknas utifrån halten av det ämne man vill titta på multiplicerat med aktuellt flöde. För transporten ut i havet från Helgeån lägges resultaten från punkt 31, Helgeån nedströms Hammarsjön ihop med Vramsån före utflödet i Helgeån, 32L. Transporten till havet av kväve och fosfor de senaste 21 åren illustreras i figurerna 12 och 13. Trenden visar på minskande transporter, framförallt av fosfor. (ton) Fosfortransport till Hanöbukten (m 3 /s) Figur 12. Årstransport av totalfosfor till Hanöbukten (staplar) i relation till årsmedelvattenföringen (linje). Den tunna streckade linjen visar trenden för vattenföring och den grövre streckade visar transporttrenden för fosfor. Arealspecifik förlust Den arealspecifika förlusten (kg/ha,år) av fosfor och kväve har erhållits utifrån beräknade transportdata och respektive punkts avrinningsområdesareal. Helgeån har relativt höga förluster jämfört med andra vattendrag som mynnar i Hanöbukten Jämfört med Skräbeån och Mörrumsån, som också mynnar i Hanöbukten, har Helgeån betydligt högre förluster (Tabell 1). En högre andel jordbruksmark är troligen den främsta orsaken till detta. Jämfört med de mest jordbruksintensiva åarna i tabellen nedan är dock förlusterna betydligt lägre. (ton) Kvävetransport till Hanöbukten (m 3 /s) Figur 13. Årstransport av totalkväve till Hanöbukten (staplar) i relation till årsmedelvattenföringen (linje). Den tunna streckade linjen visar trenden för vattenföring och den grövre streckade visar transporttrenden för kväve. Tabell 1. Arealspecifik förlust (kg/ha,år) från jämförbara avrinningsområden 22. Avrinningsområde Kväve Fosfor Helgeån 7,3,15 Skräbeån 3,3,4 Mörrumsån 3,2,1 Rönneå 13,36 Vegeån 18,5 Kävlingeån 22,34 Nybroån 27,26 8
10 HELGEÅN 22 ALcontrol AB Kortversion Metaller i vatten Metallers påverkan Metaller är ett naturligt inslag i vatten, men när halterna blir för höga kan de bli skadliga för vattenlevande organismer. Generellt låga metallhalter i hela avrinningsområdet Blyhalten var måttligt hög i Sågasnässjöns utlopp (17), Möckelns utlopp (111), Verumsån före utflödet i Helgeån (6G), Helgeåns utlopp ut Osbysjön (11) och i Helgeån vid Torsebro (22). Övriga metaller förekom i låga eller mycket låga halter under året. Koppar är en metall som naturligt ofta uppmäts i halter över 3 µg/l, men samtliga årsmedelvärden låg under den koncentrationen. Plankton I avrinningsområdet övervakas planktonsamhället i Nöckeln, Osbysjön, Finjasjön, Råbelövssjön och Hammarsjön. Antalet registrerade växtplanktonarter under 22 varierade mellan Högre antal arter registrerades i alla sjöarna i augusti och lägre i april. Det största antalet arter påträffades i augusti i Möckeln. Det lägsta antalet registrerades också i Möckeln men i april. I augusti registrerades blågröna alger i alla sjöarna. Artantalet varierade mellan 3-2. Största antalet arter påträffades i Råbelövssjön, Möckeln och Finjasjön. Biomassan av alger i april och augusti varierade mellan,17-5,92 mg/l. De högsta värdena uppmättes i allmänhet i augusti och de lägsta i april. Den näringsrika Råbelövssjön hade den högsta biomassan. Den lägsta biomassan,,17 mg/l, uppmättes, i Möckeln på våren. Eutrofa och indifferenta arter var vanligast. Figur 14. Nålflagellaten Gynostomum semen, kallad Gubbslem dominerade i Osbysjön både i april och augusti, i Möckeln endast i augusti. 9
11 HELGEÅN 22 ALcontrol AB Kortversion Påväxt Påväxtundersökningarna på punkt 11B i Helgeån vid Flackarp har hela den senaste femårsperioden visat näringsfattiga och ej/obetydligt förorenade förhållanden. Påväxtsamhället har varit artrikt eller mycket artrikt och stor förekomst av järnbakterier har visat att lokalen är järn/humuspåverkad. I Vinnöån före Araslövssjön, 24F, har den största delen av påväxtsamhället utgjorts av näringskrävande arter. Lokalen har åren klassats som näringsrik eller mycket näringsrik med svag till tydlig föroreningspåverkan.punkt 27, Helgeån i Kristianstad, bedömdes vara näringsfattig och 22, samt måttligt näringsrik 21. Graden av föroreningspåverkan har varierat mellan ingen/obetydlig (2-21) till tydlig (1999). Mängden föroreningstoleranta + näringskrävande former var något större och andelen organismer som indikerar näringsfattigdom mindre på punkt 27 än på den längre uppströms belägna 11B Bottenfauna Bottenfaunan på samtliga lokaler utom en bedömdes som ej eller obetydligt påverkade av näringsämnen och/eller organiskt material. Vittskövleån 34 bedömdes som betydligt påverkad. Låga föroreningsindex och få känsliga arter motiverade bedömningen. Bedömningen har mellan åren varierat mellan obetydlig och stark påverkan. Bottenfaunan bedömdes som ej eller obetydligt påverkad av försurning på samtliga lokaler. Fyra av de undersökta lokalerna har en särskilt skyddsvärd bottenfauna. Lokal 33AA i Mjöån (Åbjär) bedömdes ha mycket högt naturvärde. 2AB Almaån, 32l Vramsån och 33C Mjöån (Lyngby) bedömdes ha högt naturvärde. Tre rödlistade arter påträffades i undersökningen, nattsländan Tinodes pallidulus (DD, kunskapsbrist) samt nattsländan Ecclisopteryx dalecarlica och dagsländan Rhitrogena germanica (NT, missgynnade). Många ovanliga arter hittades dessutom. Lokal 14S i Femlingen var den enda sjö som undersöktes. Sjön bedömdes vara måttligt näringsrik med ett syrefattigt eller mycket syrefattigt bottenvatten. Elfiske För tredje året ingår elfiskeundersökningar i kontrollprogrammet för Helgeån. Under 22 har elfisken utförts på sex lokaler inom vattensystemet. Lokalerna är belägna i Helgeåns gamla fåra vid Torsebro, Drivån söder om Killeberg, Bivarödsån vid Bivarödsmölla, Almaån vid Spånga, Vramsån vid Gärds Köpinge och Mjöån vid Åbjär. Lokalerna är valda för att få en god korrespondens mellan vattenkemipunkterna och platserna för elfiske. Under provfisket fångades sammanlagt tretton olika fiskarter på de sex undersökta lokalerna. Dessa var: abborre, benlöja, bäcknejonöga, elritsa, färna, grönling, gädda, lake, lax, mört, sandkrypare, ål och öring. Lokalerna vid Torsebro (22), Åbjär (33AA), Gärds Köpinge (32AC) och Spånga är bland de fiskrikaste och mest värdefulla fisklokalerna i Skåne. ALcontrol AB Malmö Fredrik Holmberg Limnolog 1
12
Provtagningspunkt 32E i Vramsån (Foto: Fredrik Holmberg) Helgeån Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån
Provtagningspunkt 32E i Vramsån (Foto: Fredrik Holmberg) Helgeån 2003 Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån HELGEÅN 2003 ALcontrol AB Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 1 INLEDNING
Läs merUndersökningar i Helgeåns avrinningsområde år
Undersökningar i Helgeåns avrinningsområde år 214-216 Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån På uppdrag av Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån utför ALcontrol AB recipientkontrollen i Helgeåns
Läs merHelgeån Med långtidsutvärdering Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån
Finjasjöns östra strand 19 februari 22 (Foto: Fredrik Holmberg) Helgeån 22 Med långtidsutvärdering 1973-22 Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån HELGEÅN 22 ALcontrol AB Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merSkräbeån En kortversion av årsrapporten 2002 med långtidsutvärdering Skräbeåns vattenvårdskommitté
Vilshultsån vid punkt 9, 22-2-21. Foto. Fredrik Holmberg Skräbeån 22 En kortversion av årsrapporten 22 med långtidsutvärdering Skräbeåns vattenvårdskommitté SKRÄBEÅN OCH KOMMITTÉN På uppdrag av Skräbeåns
Läs merHELGEÅN 2013. Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån
HELGEÅN 2013 Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån Uppdragsgivare: Kontaktperson: Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån Malin Åberg Tel: 044-13 21 55 E-post: malin.aberg@kristianstad.se Utförare:
Läs merHELGEÅN 2012. Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån
HELGEÅN 2012 Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån Uppdragsgivare: Kontaktperson: Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån Malin Åberg Tel: 044-13 21 55 E-post: malin.aberg@kristianstad.se Utförare:
Läs merHELGEÅN 2014. Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån
HELGEÅN 2014 Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån Uppdragsgivare: Kontaktperson: Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån Malin Åberg Tel: 044-13 21 55 E-post: malin.aberg@kristianstad.se Utförare:
Läs merHELGEÅN Med långtidsdiagram Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån
HELGEÅN 11 Med långtidsdiagram 1973-11 Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån Uppdragsgivare: Kontaktperson: Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån Hans-Åke Ström Tel: 44-13 51 63 E-post: hans-ake.strom@kristianstad.se
Läs merHELGEÅN Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån
HELGEÅN 2016 Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån Uppdragsgivare: Kontaktperson: Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån Malin Åberg Tel: 044-13 21 55 E-post: malin.aberg@kristianstad.se Utförare:
Läs merHELGEÅN 2017 Helgeåkommittén
HELGEÅN 2017 Helgeåkommittén Vi är med i hela kedjan från planering till åtgärd Föreslår åtgärder - Förändringar i kontrollprogram - Förändring av provpunkter - Förändring av analysomfattning - Förändring
Läs merÄtrans recipientkontroll 2012
Ätrans recipientkontroll 2012 Håkan Olofsson Miljökonsult/Limnolog ALcontrol AB Halmstad Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Jordbruksmark utgör ca 15% 70%
Läs merVattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången
Vattenprover Innehåll: Inledning Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Förklaring -värde Alkalinitet (mekv/l) Fosfor (µg/l) Kväve halt () Inledning Vattenproverna
Läs merRönne å vattenkontroll 2009
Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska
Läs merGULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)
GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll
Läs merSammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Läs merMÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund
MÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund ALcontrol AB 2007-05-04 Kund Foto på framsidan Projektledare Kvalitetsgranskning av rapport Kontaktperson Projektledare Kontaktperson Fältprovtagning Kontaktperson
Läs merHur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet
Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning
Läs merKÄVLINGEÅN Eslöv, 26 maj 2016 Madeleine Svelander
KÄVLINGEÅN 25 Eslöv, 26 maj 26 Madeleine Svelander Schema Kävlingeåns avrinningsområde Lufttemperatur och nederbörd Vattenföring Surhet Syreförhållanden Näringsämnen Ljusförhållanden Föroreningsbelastande
Läs merInstitutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2
Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: 584986 165543, RAK X/Y: 652370 156442 Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2 Datum Djup ph Kond_25 Ca Mg Na K Alk./Aci d SO4_I
Läs merMÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund
MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund ALcontrol AB 2010-05-12 Kund Foto på framsidan Projektledare Kvalitetsgranskning av rapport Kontaktperson Projektledare Kontaktperson Mörrumsåns vattenvårdsförbund
Läs merSammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån
PROMEMORIA/PM 1(9) 212-3-6 Vår referens Miljöavdelningen Alice Nicolle 4-25 22 6 Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån Inledning Under de senaste decennierna har
Läs mer4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merEn låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 12 års vattendragskontroll April 13 - 2 - Säveån Bakgrund Säveån har ett avrinningsområde på ca 15 km 2 och ett normalt årsmedelflöde
Läs merGenomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
Läs merRecipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar
Loobäcken Recipientkontroll Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med provtagningen
Läs merSkräbeån vid Käsemölla (Foto: Medins Biologi AB) Skräbeån 2008. Med långtidsutvärdering 1973-2008. Skräbeåns vattenvårdskommitté
Skräbeån vid Käsemölla (Foto: Medins Biologi AB) Skräbeån 28 Med långtidsutvärdering 1973-28 Skräbeåns vattenvårdskommitté Innehåll SAMMANFATTNING... 1 INLEDNING... 3 RESULTAT... 6 Lufttemperatur och nederbörd...6
Läs merLångtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...
Läs merSKRÄBEÅN 2010. Skräbeåns Vattenvårdskomitté
SKRÄBEÅN 2010 Skräbeåns Vattenvårdskomitté Uppdragsgivare: Kontaktperson: Skräbeåns Vattenvårdskommitté Øjvind Hatt Tel: 0456-82 21 62 E-post: ojvind.hatt@bromolla.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare:
Läs merVattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008
Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...
Läs merLYCKEBYÅN 2014. Lyckebyåns Vattenförbund
LYCKEBYÅN 2014 Lyckebyåns Vattenförbund Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utförare: Projektansvarig: Rapportansvarig: Kvalitetsgranskning: Kontaktperson: Lyckebyåns Vattenförbund Åsa Albertsson Tel. 0471-24
Läs merSkräbeån vid utloppet till Ivösjön (Foto: Marie Pettersson, ALcontrol AB) Skräbeån 2009. Skräbeåns vattenvårdskommitté
Skräbeån vid utloppet till Ivösjön (Foto: Marie Pettersson, ALcontrol AB) Skräbeån 2009 Skräbeåns vattenvårdskommitté Innehåll SAMMANFATTNING... 1 INLEDNING... 3 RESULTAT... 6 Lufttemperatur och nederbörd...
Läs merVattenkontroll i Mörrumsån 2011
Vattenkontroll i Mörrumsån 2011 Vattenkontrollen i Mörrumsån visade att flera sjöar och vattendrag runt Växjö och Alvesta hade så dålig status att övergödningen måste åtgärdas. På lång sikt har tillståndet
Läs merSamordnad recipientkontroll i VISKAN 2011. Viskans Vattenråd
Samordnad recipientkontroll i VISKAN 211 Viskans Vattenråd Uppdragsgivare: Kontaktperson: Viskans Vattenråd Anne Udd Tel: 32-35 75 E-post: anne@hallbaride.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare:
Läs merRecipientkontrollen i ÄTRAN 2007. Ätrans Vattenråd
Recipientkontrollen i ÄTRAN 2007 Ätrans Vattenråd ALcontrol AB 2008-05-06 Kund Ätrans Vattenråd Foto på framsidan Högvadsån vid Sumpafallen (provtagningslokal D16) hösten 2007 (Foto: Medins Biologi AB)
Läs merTel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se
VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merYOLDIA - RAPPORT RECIPIENTKONTROLL I SOLLENTUNA KOMMUN LENA NOHRSTEDT ROGER HUONONEN
Utskriftsdatum:7-- YOLDIA - RAPPORT RECIPIENTKONTROLL I SOLLENTUNA KOMMUN 90-000 00-09- LENA NOHRSTEDT ROGER HUONONEN PÅ UPPDRAG AV MILJÖ OCH HÄLSOSKYDDSKONTORET I SOLLENTUNA KOMMUN Yoldia Environmental
Läs merKÄVLINGEÅN 2013. Kävlingeåns vattenvårdsförbund
KÄVLINGEÅN 213 Kävlingeåns vattenvårdsförbund Uppdragsgivare: Kontaktperson: Kävlingeåns vattenvårdsförbund Gert Andersson Tel: 46-54 63 75 E-post: gert.andersson@nordicsugar.com Utförare: Projektansvarig:
Läs merTemperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merVid väg 19 Segesholmsån SE S Gaddaröd Julebodaån. Uppstr Maglehem ARV Julebodaån JU Biflöde vid Myrestad Verkaån
Konduktivitet (ms/m) Konduktiviteten är ett mått på mängden salter i vattnet, och är ett indirekt mått på förorening. Därför är det bra med en låg konduktivitet, det visar på ett rent vatten. Men en hög
Läs merMÖRRUMSÅN 2010. Mörrumsåns vattenvårdsförbund
MÖRRUMSÅN 2010 Mörrumsåns vattenvårdsförbund Uppdragsgivare: Kontaktperson: Mörrumsåns vattenvårdsförbund Kenth Håkansson Tel: 0470-410 00 E-post: kenth.hakansson@vaxjo.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare:
Läs merTrender för vattenkvaliteten i länets vattendrag
Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se
Läs merFyrisåns avrinningsområde 2016
Fyrisåns avrinningsområde 2016 Vattenkvalitet 2008-2016 Ingrid Nygren SLU, Vatten och miljö: Rapport 2017:4 Omslagsfoto: Fyrisån vid Ultuna, foto Ingrid Nygren Ansvarig för rapporten: Ingrid Nygren Rådgivande
Läs merRecipientkontroll 2015 Vattenövervakning Snuskbäckar
Mellbyån Recipientkontroll 5 Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med
Läs merVellingebäckarna 2009
Vellingebäckarna 2009 Miljö- och Byggnadsnämnden 2010 Vellingebäckarna 2009 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Beskrivning och provtagning... 3
Läs merRÖNNE Å VATTENKONTROLL
RÖNNE Å VATTENKONTROLL 24 EKOLOGGRUPPEN på uppdrag av RÖNNEÅKOMMITTÉN Maj Rönne å - vattenkontroll 24 Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultaten från vattenundersökningarna som ägt rum
Läs merBiosfärområde Kristianstads Vattenrike. Bra för natur och människor. Vattenmyndigheten, Hanöbukten 2013-02-26
Biosfärområde Kristianstads Vattenrike Vattenmyndigheten, Hanöbukten 2013-02-26 Helgeå (4725 km 2 ) Skånes största vattendrag (3 Län, 14 Kommuner) Det vattendrag som släpper ut mest N & P i Hanöbukten
Läs merSUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP
SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP MILJÖVETENSKAP LUNDS UNIVERSITET WWW.CEC.LU.SE WWW.LU.SE Lunds universitet Miljövetenskaplig utbildning Centrum för miljö- och
Läs merVellingebäckarna 2006
Vellingebäckarna 2006 Miljö- och Byggnadsnämnden 2007 Vellingebäckarna 2006 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning och provtagning... 3 2.1 Beskrivning... 3 2.2
Läs merRapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.
RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas
Läs merMOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa
BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa 101 Olika variablers innebörd Från och med undersökningsåret 1999 tilllämpas Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder
Läs merUppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merTemperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merNärsaltsbelastningen på samma nivå trots åtgärder
Närsaltsbelastningen på samma nivå trots åtgärder Lars Sonesten, SLU Den svenska närsaltsbelastningen på havet har totalt sett inte minskat de senaste 35 4 åren, vilket framförallt beror på att vattenavrinningen
Läs merSyrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan
Läs merRAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
Läs merBILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd
BILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd 51 Metodik vattenkemi Lufttemperatur och nederbörd Data över lufttemperatur i form av månadsmedelvärden samt månadsnederbörd för år 2014 har
Läs merTel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se
VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 212 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merSammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön
Lidingö stad Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön Stockholm 2014-06-26 Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön Datum 2014-06-26 Uppdragsnummer 1320002925
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN ingående i rapport avseende 24 års vattendragskontroll April 25 1 2 Säveån GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Bakgrund Ån har ett avrinningsområde
Läs merRönne å. vattenkontroll 2006. Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Landskrona Maj 2007
Rönne å vattenkontroll 26 Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Landskrona Maj 27 Omslagsbild: Rössjöns västra strand, en morgon i mars 26. Foto: Birgitta Bengtsson
Läs merINNEHÅLL TEXTKOMMENTAR... 1 BAKGRUND... 17 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR... 20 REFERENSER.. 28
Provplats för vattenkemi i Tabergsån vid Bårarp (44) Foto: Ann-Charlotte Norborg, ALcontrol VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 28 INNEHÅLL TEXTKOMMENTAR... 1 BAKGRUND.... 17 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR...
Läs merVattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet
Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar Thomas Nydén Emåförbundet Vi berörs alla av vatten och god vattenkvalitet! Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning Administration
Läs merTillstånd och förändringar i Ätran
Ätran vid Blidsberg Foto: Tomas Sjöstedt. Tillstånd och förändringar i Ätran 2-22 Ätrans vattenvårdsförbund Ätrans vattenvårdsförbund genomför regelbundna undersökningar av sjöar och vattendrag inom Ätrans
Läs merReferenser Bilaga 1: Analysvärden Samtliga grunddata i tabellform... 14
Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Områdesbeskrivning... 2 Provtagningspunkter... 3 Diket Dyån, Spångbro... 3 Torp-Gorran... 3 Fullbro... 3 Källsta... 3 Fituna... 3 Analyser... 3 Vattenkvalitet... 4 ph...
Läs merLYCKEBYÅN Lyckebyåns Vattenförbund
LYCKEBYÅN 2011 Lyckebyåns Vattenförbund Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning: Kontaktperson: Lyckebyåns Vattenförbund Åsa Albertsson Tel. 0471-24
Läs merVattenkemisk undersökning av Hargsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma Norrtälje
Vattenkemisk undersökning av Hargsån 2003-2004 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 3 Provpunkt 4 Provpunkt bro Provpunkt 2 Provpunkt 1 Figur 1.
Läs merTel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se
VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 213 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merMiljöövervakningsprogram. för Åkerströmmens avrinningsområde
Miljöövervakningsprogram för Åkerströmmens avrinningsområde Miljöövervakningsprogram Bakgrund Åkerströmmens avrinningsområde i södra Roslagen utgör cirka 400km² och delas till största delen av kommunerna
Läs merSalems kommun 2014-01-31
Undersökningar som utförs i Uttran, Flaten och Flatenån Salems kommun 2014-01-31 Innehåll Uttran och Flaten... 2 Provtagningar har utförts sen 1997... 2 UTTRAN... 3 FLATEN... 3 FLATENÅN... 3 EU:s ramdirektiv...
Läs merVattenöversikt för Lerums kommun
Vattenöversikt för Lerums kommun Vy över Stora Lövsjön Medins Biologi AB 2009-01-15 Ingemar Abrahamsson Anders Ternsell Daniel Bergdahl Innehållsförteckning Sammanfattning av påverkan och status... 5 Bakgrund
Läs merProvtagningsprogram 2015
Provtagningsprogram 215 Vattenkemi 1 provpunkt Bottenfaunan 14 provpunkter Kiselalgsfloran 8 provpunkter. Lokal Vattendrag Namn Undersökning Koord X Koord Y Kommun 8 Råån Görarpsdammen vattenkemi 212 131125
Läs merLagans Vattenvårdsförening
Lagans Vattenvårdsförening Sammanfattning av re ci pient kon trol len 24-26 Provpunkt 75 Hokaån. Medins Biologi Kemi Miljö Lagans Vattenvårdsförening Lagans Vattenvårdsförening bildades 1955. Föreningen
Läs merVallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment
Vallentunasjön Fosfor i vatten- och sediment Vattenresurs 2 3 1 Förord Vallentunasjön är viktig som rekreationssjö. Sjön har också ett rikt fågelliv. Sjön är övergödd och har haft algblomningar under många
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN ingående i rapport avseende 23 års vattendragskontroll April 24 1 2 Säveån Bakgrund Ån har ett avrinningsområde som är 15 km 2 och normalt årsmedelflöde är 18
Läs merNORSÄLVEN 2006-2010. Norsälvens Intressenter
NORSÄLVEN 2006-2010 Norsälvens Intressenter Uppdragsgivare: Kontaktperson: Norsälvens Intressenter Hans Nilsson, Sunne kommun Tel: 0565-161 91 E-post: hans.nilsson@sunne.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare:
Läs merRecipientkontrollen i ÄTRAN Ätrans Vattenråd
Recipientkontrollen i ÄTRAN 2009 Ätrans Vattenråd ALcontrol AB 2010-05-11 Kund Foto på framsidan Projektledare Ätrans Vattenråd Högvadsån vid D16 (foto: Medins Biologi AB). Håkan Olofsson (ALcontrol AB)
Läs merSKRÄBEÅN Med långtidsdiagram Skräbeåns Vattenvårdskommitté
SKRÄBEÅN 11 Med långtidsdiagram 1973 11 Skräbeåns Vattenvårdskommitté Uppdragsgivare: Kontaktperson: Skräbeåns Vattenvårdskommitté Øjvind Hatt Tel: 5-8 1 E-post: ojvind.hatt@bromolla.se Utförare: Projektansvarig:
Läs merProvtagningar i Igelbäcken 2006
Provtagningar i Igelbäcken 6 Christer Lännergren/LU Stockholm Vatten Telefon 8 5 5 christer.lannergren@stockholmvatten.se 7-5-7 Provtagningar i Igelbäcken 6 Igelbäcken rinner från Säbysjön till Edsviken.
Läs merSamordnad recipientkontroll i VISKAN 2004 Viskans vattenvårdsförbund
Viskan vid Druvefors, provpunkt 53 (foto: Per Olausson). Samordnad recipientkontroll i VISKAN 2004 Viskans vattenvårdsförbund VISKAN 2004 ALcontrol Innehåll INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 5 Rapportens
Läs merEMÅFÖRBUNDET RECIPIENTKONTROLL ÅRSRAPPORT 2011
EMÅFÖRBUNDET RECIPIENTKONTROLL ÅRSRAPPORT Program Innehåll Bakgrund Försurning Örganiskt material och färgtal Syrgasförgållanden Fosfor Kväve Metaller i vatten Ämnestransporter i vatten Tillståndsbeskrivning
Läs merVattendragskontroll 2010-2012
Vattendragskontroll 21- Ystads kommun Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utförare: Projektledare: Kontaktperson: Ystads kommun Åsa Cornander Ystads kommun, Ledning och Utveckling Tobaksgatan 11 vån 2, 271
Läs merBIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
Läs merHELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY
HELGEÅN FRÅN DELARY MV11 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Helgeåns huvudfåra från Delary och ner till Visseltofta. Vattendragssträckan som är 17,8 km långt avvattnar ett område
Läs merSkräbeån 2004. Skräbeåns vattenvårdskommitté
Holjeån, provtagningspunkt 12, länsgränsen. Foto. Pernilla Granqvist Skräbeån 2004 Skräbeåns vattenvårdskommitté SKRÄBEÅN 2004 ALcontrol AB Innehåll INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 2 Inledning 2 Föroreningsbelastande
Läs merSammanställning av provtagning av vattenkemi i Bivarödsån och biflöden
Sammanställning av provtagning av vattenkemi i Bivarödsån och biflöden 2014-2016 Vattenriket i fokus 2018:04 Jenny Hedin, Naturvårdsingenjörerna AB December 2018 1 Titel: Sammanställning av provtagning
Läs merRönne å - vattenkontroll 2005
Rönne å - vattenkontroll 25 Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultaten från vattenundersökningarna som ägt rum inom ramen för den samordnade recipientkontrollen under 25 i Rönneåns vattensystem.
Läs merSYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER
Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.
Läs merKontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund
HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018
Läs merRecipientkontroll Emån. Årsrapport för 2014
Recipientkontroll Emån Årsrapport för 2014 Emåförbundet 2015 1 Recipientkontroll Emån 2014 Författare: Thomas Nydén Kontakt: thomas.nyden@eman.se Hemsida: www.eman.se Omslagsbild: Akvarell av Peter Nilsson
Läs merEn kortversion av årsrapporten 2005 med långtidsutvärdering Skräbeåns vattenvårdskommitté
Skräbeån nedströms motorvägsbron vid Bromölla. Foto: Fredrik Holmberg Skräbeån 5 En kortversion av årsrapporten 5 med långtidsutvärdering Skräbeåns vattenvårdskommitté INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 INLEDNING...
Läs merTRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar
TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2011 2012 Samhällsbyggnadsförvaltningen i Trelleborgs kommun 2013 03 14 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Resultat... 6 3.1 Kemiska och
Läs merKontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund
Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller
Läs merVEGEÅN Vegeåns vattendragsförbund
VEGEÅN 2006 Vegeåns vattendragsförbund Kund Projektledare Foto på framsidan Kontaktperson Projektledare Kontaktperson Fältprovtagning Kontaktperson Vattenkemiska analyser Vegeåns vattendragsförbund Håkan
Läs merLedare: Gamla synder fortsätter att övergöda
Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda RÄDDA ÖSTERSJÖN Många åtgärder för att minska övergödning av sjöar och kustvikar har gjorts de senaste decennierna. Bland annat har reningsverken blivit effektivare,
Läs merTIDAN 1997. Tidans vattenförbund
TIDAN 1997 Tidans vattenförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... I BAKGRUND... 1 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR... 2 METODIK... 4 RESULTAT... 8 REFERENSER... 46 BILAGA 1. PROVTAGNINGSPLATSER... 49
Läs merRECIPIENTKONTROLL Torne & Kalix älvar 2002
RECIPIENTKONTROLL Torne & Kalix älvar Torne/Kalix älvars vattenvårdsförbund 1 Torne/Kalix älvars Vattenvårdsförbund Omslagsbild: Pajala kommuns bildarkiv Postadress Telefon Telefax E-post Torne/Kalix älvars
Läs merUndersökningar i Bällstaån 2004 1
Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se
Läs merAnalys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder
1 Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder Bakgrund I arbetet med en åtgärdsstrategi för Växjösjöarna (ALcontrol
Läs merVattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005. Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje
Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 2 dammen (sediment) Provpunkt 1 Figur 1. Provtagningspunkter
Läs mer