HELGEÅN Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån

Transkript

1 HELGEÅN 2012 Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån

2 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån Malin Åberg Tel: E-post: Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning: Kontaktperson: ALcontrol AB Elisabet Hilding Elisabet Hilding Susanne Holmström Elisabet Hilding Tel: E-post: elisabet Omslagsfoto: Bivarödsån före utflödet i Helgeån, provtagningspunkt 21E. (Foto: Marie Petersson, ALcontrol AB) Tryckt:

3 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 2 INLEDNING... 4 RESULTAT... 8 Lufttemperatur och nederbörd... 8 Vattenföring... 9 Alkalinitet och ph...10 Vattenfärg och grumlighet...12 Organiskt material och syretillstånd...13 Kvävetillstånd...14 Fosfortillstånd...16 Transporter av kväve, fosfor och organiskt material...18 Delavrinningsområden för transportberäkningar...20 Arealspecifik förlust...22 Metaller i vatten...24 Transport av metaller...25 Växt- och djurplankton...26 Påväxt kiselalger...27 Elfiske...29 REFERENSER...30 Följande bilagor återfinns på den bifogade CD-skivan: BILAGA 1 - FYSIKALISKA OCH KEMISKA ANALYSRESULTAT SAMT SYREPROFILER..33 BILAGA 2 - METALLER I VATTEN BILAGA 3 TRANSPORTER OCH VATTENFÖRING 57 BILAGA 4 - METODIK...61 BILAGA 5 - ANALYSPARAMETRARNAS INNEBÖRD BILAGA 6 VÄXT- OCH DJURPLANKTON BILAGA 7 PÅVÄXT KISELALGER BILAGA 8 - BOTTENFAUNA BILAGA 9 - ELFISKE. 169 BILAGA 10 - KALKNING och KALKEFFEKTUPPFÖLJNING. 181

4 HELGEÅN 2012 Sammanfattning SAMMANFATTNING Väder och vattenföring Osbys årsmedeltemperatur 2012 (7,0 C) var 0,5 grader högre än normalt. Årsnederbörden var 763 mm, vilket var något större än normalt. Vattenföringen (40 m 3 /s) var lägre än medelvattenföringen för åren (48,9 m 3 /s) och lägre än 2011 (50 m 3 /s). Vattenkemi Under året uppmättes ph-värden som var 6,0 eller lägre i Sågasnässjöns utlopp (107), Norra Möckeln (109) samt i Agunnarydsån nedströms Rydaholm (201) och nedströms Stammaderna (202). Förmågan att motstå försurning (alkaliniteten) var mycket god i södra delen av avrinningsområdet, men sämre i de norra och mellersta delarna. Med undantag för jordbruksområdena i sydväst med relativt små avrinningsområden förekom höga till mycket höga halter av organiskt material (humus), vilket gjorde vattnet starkt färgat i stora delar av Helgeåns avrinningsområde. Till följd av sen isläggning var syreförhållandena ovanligt goda (som lägst 5,0 mg/l) i bottenvattnet i sjöarna under hela året. Generellt var halterna av fosfor och kväve höga till mycket höga med en ökande trend nedströms i avrinningsområdet. Statusen med avseende på näringsämnen/eutrofiering bedömt utifrån fosforhalter, siktdjup och klorofyll samt påväxt och bottenfauna redovisas i Tabell 1. Transporter och arealspecifika förluster Helgeån bidrog med bl.a. ca ton organiskt material, 28 ton fosfor och 1970 ton kväve till Hanöbukten under år Den arealspecifika förlusten för hela avrinningsområdet bedömdes som låg för fosfor och hög för kväve. Metaller i vatten Årsmedelhalterna av arsenik, bly, kadmium, krom, koppar, nickel och zink bedömdes som låga till mycket låga i samtliga åtta undersökta lokaler. Av metalltransporterna var den av aluminium störst (350 ton). Plankton Råbelövssjön, Finjasjön och Osbysjön bedömdes vara näringsrika sjöar. I augusti förekom blågröna alger i alla sjöarna, men största antalet påträffades i Råbelövssjön och Finjasjön. Den ekologiska status utgående från växtplankton klassades som god i Norra Möckeln, Osbysjön samt Hammarsjön och som otillfredställande i Finjasjön och Råbelövssjön. Påväxt/kiselalger Statusklassningen med avseende på påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening var god i Bivarödsån före utloppet i Helgeån, medan Vinnöån före Araslövssjön visade måttlig status och övriga lokaler hög status, enligt Tabell 1. År 2012 var 24F Vinnöån den enda lokal som hade alkaliska förhållanden. Bottenfauna Statusklassningen med avseende på eutrofiering var hög på sju av de nio undersökta lokalerna, god på en lokal (22 Helge å) och måttlig i Vittskövleån. Vid årets undersökning påträffades 13 ovanliga och skyddsvärda arter, varav tre rödlistade. Naturvärdena med avseende på bottenfau- 2

5 HELGEÅN 2012 Sammanfattning nan bedömdes som mycket höga på den undersökta lokalen 33AA i Mjöån och som höga vid lokalerna 22 i Helgeån, 32AB i Vramsån och 33C i Mjöån. Elfiske På grund av höga flöden under delar av september genomfördes undersökningarna i stället i början av oktober. Under provfisket fångades dock tolv olika fiskarter: abborre, benlöja, björkna, bäcknejonöga, elritsa, grönling, lake, lax, mört, sandkrypare, ål och öring. Dessutom fångades hybrider mellan lax och öring samt enstaka signalkräftor. Vid både Torsebro och vid Spånga fångades lax i höga antal. Eftersom senaste utplanteringen av lax gjordes år 2008 tyder fångsten på att laxen nu har etablerat sig även i dessa delar av Helge å. Tabell 1. Klassning/expertbedömning av näringsstatus med utgångspunkt från fosfor, siktdjup, klorofyll, bottenfauna och påväxt i Helgeåns avrinningsområde. För fosfor, siktdjup och klorofyll baseras klassningen på data från I fosforklassningen har hänsyn inte tagits till andel jordbruksmark (Pjo). H=Hög, G=God, M=Måttlig, O=Otillfredsställande och D=Dålig Nr Provtagningspunkt Fosfor Siktdjup Klorofyll Botten- Påväxt fauna 104 Femlingens utlopp M H 107 Sågasnässjöns utlopp M 109 Norra Möckeln G M ej G 167 Målenån, väg Liatorp-Ljungby G 201 Agunnarydsån, nedstr. Rydaholms ARV M H 202 Agunnarydsån, nedstr. Stammaderna M 155 Agunnarydssjöns utlopp M 111 Möckelns utlopp G H 166 Prästebodaån, uppstr. Delary G 6G Verumsån, före utfl i Helgeån G 158 Drivån, nedstr. Älmhults ARV, väg 27 O H 9 Osbysjön G O ej G 11 Helgeåns utlopp ur Osbysjön G 11B Helgeån N Östanå vid Flackarp H 17 Nöbbelöv, kvr-damm s om Broby ARV G 18B Olingeån, i Gryt O 20B Tormestorpsån nedstr. Sösdala O 20C Tormestorpsån f inl. i Finjasjön M 20Kb Finjasjön, botten O 20Ky Finjasjön, ytan M G ej G 20I Svartevadsbäcken nedstr. Tyringe M 20L Almaån. utlopp ur Finjasjön M 20V Farstorpsån f. utl. i Almaån M 20Ä Almaån, nedstr. Lillåns tillfl. M 20AB Almaån. före utfl. i Helgeån G H 21C Bivarödsån,vid Hylta M 21E Bivarödsån. före utfl. i Helgeån G G 22 Helgeån. vid Torsebro H G 28Bb Råbelövssjön, botten M 28By Råbelövssjön, ytan M M ej G 27 Helgeån vid Långebro H 24F Vinnöån. f inl. i Araslövssjön M M 30A Hammarsjön H O G 31 Helgeån. nedstr. Hammarsjön H 32A Vramsån, uppstr. Rickarum O H 32B Lindebäck vid Ullarp D 32AB Vramsån vid Årröd H 32E Vramsån, nedstr. Tollarps ARV O 32L Vramsån. före utfl. i Helgeån G H 32AA Mjöån vid Åbjär H 33C Mjöån, nedstr. Everöds ARV M H 34 Vittskövleån, uppstr. ARV D M 3

6 HELGEÅN 2012 Inledning INLEDNING På uppdrag av Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån utför ALcontrol AB recipientkontrollen i Helgeåns avrinningsområde sedan år Föreliggande rapport är en sammanställning av resultaten från år Undersökningarna har utförts i enlighet med kontrollprogram fastställt den 18 mars 2008 (Tabell 1 i Bilaga 4). År 2012 omfattade programmet fysikaliska och kemiska vattenundersökningar, analyser av metaller i vatten samt undersökningar av plankton, påväxt, bottenfauna och fisk. Följande personer har deltagit i 2012 års kontroll av Helgeån: Marie Petersson, Lars-Göran Karlsson och Salam Al-Ali, ALcontrol provtagning av vatten och plankton Gertrud Cronberg, Limnolog. Institutionen vid Lunds universitet och Susanne Gustafsson artbestämning och utvärdering av plankton Hanna Larsson, Carin Nilsson m.fl., Medins Biologi AB provtagning, artbestämning och utvärdering av bottenfauna Ylva Meissner, Amelie Jarlman och Irene Sundberg, Medins Biologi AB provtagning, artbestämning och utvärdering av påväxt/kiselalger Mikael Svensson, MS Naturfakta elfiske, artbestämning och utvärdering av elfiske Tjänstemän vid länsstyrelser, kommuner och företag uppgifter om utsläpp till vatten och kalkningsinformation Håkan Olofsson, ALcontrol framställning av GIS-kartor Susanne Holmström, ALcontrol Linköping kvalitetsgranskning av rapport Elisabet Hilding, ALcontrol Linköping projektledning och rapportskrivning. Rapportens utformning I rapportens huvuddel presenteras resultaten för år 2012 kortfattat. Analysresultat och metodik för vattenkemi är placerade i bilagor liksom en mer ingående presentation av de biologiska undersökningarna med metodik, artlistor och lokalbeskrivningar. Även månadsvisa transporter samt inrapporterade kalkmängder återfinns i bilagor. Avrinningsområdet Helgeån är Skånes största vattendrag med ett avrinningsområde på km² (SCB, 2008). Ån har sina källflöden i det myrrika urbergsområdet på sydsvenska höglandet, i trakten av Rydaholm i Jönköpings län och sjön Femlingen i Kronobergs län (Figur 1). Helgeåns avrinningsområde består av 55 % skog, 15 % åker, 7 % betesmark, 5 % vattenyta och 19 % övrig mark (SCB, 2008). Skogsmarkerna är koncentrerade till avrinningsområdets norra del (norr om Broby/Hässleholm). Inslaget av myr- och andra sankmarker är störst norr om Osby. I den typen av terräng domineras de diffusa utsläppen av humösa (kolhaltiga) ämnen som vid vattenanalyserna ger höga färgtal och TOC-halter (totalt organiskt kol). Slättlandskapet i söder består huvudsakligen av jordbruksmark, där den diffusa belastningen framför allt består av kväve och fosfor. 4

7 HELGEÅN 2012 Avrinningsområdet #Y &\ Provtagningslokaler Punktkällor Helgeåns huvudfåra 201 #Y #Y 202 Vattendrag Tätorter Sjöar Hav 155 #Y #Y 167 Sankmark Skogsmark Öppen mark #Y 111 #Y#Y 109 #Y 107 #Y 166 Älmhult ARV &\ ÄLMHULT #Y 158 Killeberg ARV Hökön ARV #Y &\ &\ DSK 6CC #Y Emmaljunga Barnv.fabrik OSBY &\ 9 Vittsjö ARV #Y#Y &\ #Y &\ 11 6G #Y Osby ARV #Y 11B Emmaljunga ARV Östanå ARV &\ Hästveda ARV &\ &\ &\ Broby ARV&\ 21C 20Ä #Y #Y 20V 17 #Y 18B #Y #Y 20L 20K HÄSSLEHOLM &\ #Y #Y #Y BH #Y #Y 20AB &\ #Y 21E 20I Hässleholm ARV #Y 20C VK 22 &\ 28B #Y #Y #Y #Y &\ 20B Sösdala ARV Figur 1. Helgeåns avrinningsområde med markanvändning, provtagningspunkter samt de större punktutsläppen som utgörs av kommunala avloppsreningsverk (ARV). Data med mark- Linderöd ARV 32A #Y &\ 32B &\ användning har tillhandahållits av länsstyrelserna i Skåne, Kronobergs och Jönköpings län. 32AB #Y #Y &\ #Y 32E Tollarp ARV Vinslöv ARV Rickarum ARV 33AA #Y 24F 27 #Y Knislinge ARV #Y &\ #Y 30A 30B 32AC #Y &\ #Y 32L #Y 32C 34 #Y &\ #Y Sibbhult ARV #Y 31 ÅHUS 104 #Y KRISTIANSTAD Kristianstad ARV Gärds Köpinge ARV Vittskövle ARV 5

8 HELGEÅN 2012 Avrinningsområdet Föroreningsbelastande verksamheter Helgeån är recipient för 34 kommunala avloppsreningsverk, 8 industrianläggningar samt ett antal kommunala avfallstippar där miljöfarlig verksamhet bedrivs. I Tabell 2 finns olika föroreningsbelastande verksamheters storlek, utsläppsmängder och deras recipient inom Helgeåns avrinningsområde redovisade. Figur 1 visar deras placering i förhållande till provtagningspunkterna. Totalt beräknas de kända punktutsläppen vara cirka 189 ton av kväve och cirka 2,2 ton av fosfor år De största reningsverksutsläppen var: Kristianstad, 51 ton kväve, 0,62 ton fosfor Hässleholm, 28 ton kväve, 0,46 ton fosfor Älmhult, 28 ton kväve, 0,28 ton fosfor De rapporterade kvävemängderna från Kristianstads avloppsreningsverk var i nivå med rapporterade mängder åren och mindre än hälften av mängderna år Även kvävehalterna efter våtmarken i Hässleholm var ungefär hälften så stora som föregående år. En direkt jämförelse mellan de kända punktkällornas totala bidrag av kväve och fosfor och den totala näringstransporten för Helgeån visar att punktkällornas bidrag är relativt litet. Av hela Helgeåns näringstransport kunde 10 % av kvävet och 8 % av fosforn härledas till punktutsläppen. Dessa siffror är dessutom en överskattning eftersom inte den naturliga självreningen räknats med. Trots att punktutsläppen utgör en så liten del av den totala näringstransporten i avrinningsområdet kan de spela en betydande roll i mindre vattendrag där påverkan från en punktkälla kan vara mycket stor. Två sådana exempel är Drivån nedströms Älmhults reningsverk och Tormestorpsån nedströms reningsverket i Sösdala. Effekten av ett utsläpp på recipienten beror till stor del på spädningsfaktorn d.v.s. utsläppets storlek i förhållande till flödet eller storleken på recipienten. I Drivån nedströms Älmhults reningsverk kombineras stora kväveutsläpp med ett litet flöde i recipienten. Detta ger extremt höga kvävehalter under lågflödesperioder då utsläppet från reningsverket utgör en betydande andel av vattenföringen. Det är dessutom rimligt att anta att det mesta av kvävet från reningsverket föreligger som ammonium vilket kan orsaka syrebrist när det övergår till nitrat. Vid Osby reningsverk är förhållandet mellan tillflödet från reningsverket och flödet i recipienten betydligt bättre. Flödet vid Helgeåns inlopp i Osbysjön är så stort att spädningsfaktorn även vid lågflöde blir större än 1:300. Även omblandningsförhållanden kan ha stor betydelse. Vid utsläpp i sjöar och långsamrinnande vatten kan ibland utsläppsvatten, som är mycket saltrikt, sjunka ner till botten och täcka stora områden utan att omblandas. Markanvändningens betydelse för halter i vatten och för transporter är stor. I de flesta fall i Helgeån är det den faktorn som avgör hur vattenkvaliteten är. Detta diskuteras mer i avsnittet Transport och arealspecifik förlust. 6

9 HELGEÅN 2012 Avrinningsområdet Tabell 2. Föroreningsbelastande verksamheter och utsläppsmängder inom Helgeåns avrinningsområde. A = avloppsreningsverk, AD = avloppsreningsverk inkl. dagvatten, I = industriella utsläpp, T = kommunala avfallstippar. P.p (provpunkt) avser närmast nedströms liggande provtagningspunkt Id Benämning Recipient P.p Skåne län Pers. Tot-N Tot-P ekvival. (ton/år) (ton/år) Kommentar A Kristianstad (CRV) Hammarsjön 30A * 51 0,62 A Bjärlöv Helgeå (n Aras.sjö) ,53 0,054 A Gärds Köpinge Vramsån 32L 344 1,5 0,0008 A Linderöd Vramsån 32B 550 1,4 0,012 A Tollarp Vramsån 32E ,5 0,014 A Vittskövle Vittskövleån ,95 0,017 A Träne Ryabäcken Nedlagt 2002 A Rickarum Vramsån 32B 11 0,15 0,0025 A Hässleholm, före våtmark Finjasjön 20K ,795 A Hässleholm, efter våtmark Finjasjön 20K ,464 A Emmaljunga H. Ljungabäck 163 0,2 0,006 Flöde uppskattat A Hästveda Lilla sjö 20Å ,0 0,032 A Sösdala Tormestorpsån 20B ,7 0,015 A Vinslöv Vinnöån 24C ,9 0,041 A Vittsjö Vittsjöån 6G ,7 0,009 A Broby Blodbäck (Helgeå) ,4 0,06 A Knislinge Helgeå ,06 A Östanå Helgeå *** 0,32 0,01 A Sibbhult Sibbhultsån 21C 900 3,9 0,03 A Hökön Svartån 21C 150 0,67 0,005 Tot-N mäts ej A Killeberg Drivån ,20 0,02 A Osby Osbysjön ,1 0,20 A Visseltofta Lillån Tot-N och Tot-P mäts ej I Sve. Stärkelseprod. Fören. Vramsån I AB Skånebrännerierna I Emmaljunga Barnv.fabrik Sågmöllebäcken A Tjörnarp Tormestorpsån 20B ca 800 1,0 0,0082 Kronobergs län AD Lönashult (infiltrering) ca AD Häradsbäck (liten bäck) 104S 90 0,7 0,0116 Utg. resultat från verket AD Virestad Virestadssjön ,59 0,053 Utg. resultat från verket AD Älmhult Drivån ,7 0,28 pe baserat på ink BOD7 AD Pjätteryd (biodammar) AD Delary Helgaån ,26 0,03 Utg. resultat från verket AD Göteryd (biodammar) AD Hallaryd Helgeån ,980 0,095 Utg. resultat från verket AD Agunnaryd Agunnarydsån ,809 0,0032 AD Södra Ljunga Prästebodaån ,289 0,0023 T Äskya I LIC AB, Eneryda kommunalt avlopp I Gotthard Aluminium AB (dike) Möckeln I Möckelns Sågverk AB I Älmhults bruk Jönköpings län A Rydaholm före våtmark Agunnarydsån ,0 0,023 pe baserat på ink BOD7 A Rydaholm efter våtmark Agunnarydsån ,6 0,008 pe baserat på ink BOD7 I Horda Profil AB Totalt 189 2,2 * Till reningsverket i Kristianstad är pers. anslutna, men verket är dimensionerat för PE. *** Osäkert siffermaterial 7

10 HELGEÅN 2012 Resultat RESULTAT Figur 2. Vattnets kretslopp Lufttemperatur och nederbörd Helgeån ingår i vattnets kretslopp (Figur 2). I kretsloppet kommer vatten från atmosfären till marken som nederbörd. Vattnet flödar sedan via vattendrag till havet. Från havet och andra ytor avdunstar vatten till atmosfären för att sedan åter falla ned som nederbörd. En del vatten magasineras i form av snö, is, grundvatten, ytvatten eller markvatten. Vid SMHI:s meteorologiska station i Osby var årsmedeltemperaturen 7,0 C, vilket var 0,5 grader varmare än normalt (d.v.s. medeltemperaturen ). De flesta månader hade högre medeltemperaturer än normalt (Figur 3). I mars var månadsmedel 4,5 C, vilket var nästan fyra grader högre än normalt. Januari, maj och november hade nästan två grader högre månadstemperatur än normalt. Juni och december var dock 1,6 respektive 2 grader svalare än normalt. ( C) Lufttemperatur J F M A M J J A S O N D max min Figur 3. Månadsmedeltemperaturer år 2012 vid SMHI:s klimatstation i Osby i jämförelse med medeltemperaturen för åren De streckade linjerna visar de högsta respektive lägsta värdena sedan mätningarna började. I Sydsverige har alla år sedan 1989, med undantag av 1996 och 2010, varit varmare än normalt. 8

11 HELGEÅN 2012 Resultat År 2012 var nederbörden vid SMHI:s meteorologiska station i Osby 763 mm, vilket är något mer än normalt (Figur 4 och Figur 5). Med undantag av mars, maj, augusti och november var nederbörden större än normalt. Under mars föll ungefär en fjärdedel av förväntade nederbörd, men under april var nederbörden nästan dubbelt så stor som förväntat. (mm) Nederbörd max min (mm) Årsnederbörd J F M A M J J A S O N D Årsnederbörd max min Figur 4. Månadsnederbörden vid SMHI:s klimatstation i Osby 2012 i jämförelse med normalperioden De streckade linjerna visar högsta respektive lägsta månadsmedelvärde sedan år Figur 5. Årsnederbörden vid SMHI:s klimatstation i Osby i jämförelse med medelvärdet för åren De streckade linjerna visar det högsta respektive lägsta årsvärde under 1900-talet. Vattenföring Vattenföringen år 2012 vid de stationer där transporter beräknas redovisas i Bilaga 3. Under januari och i månadsskiftet februari/mars var det mer vatten i ån än normalt (d. v. s jämfört med veckomedelvattenföringen ; Figur 6). Det berodde på nederbörd och snösmältning. Vattenföringen avtog sedan successivt och var låg under högsommaren och tidig höst till följd av stor avdunstning och växtupptag av vatten. Under oktober och november var vattenföringen högre än normalt till följd av nederbörd och sjunkande temperaturer. Vattenföringen i Helgeån 2012, beräknad som summan av medelvattenföringen i Helgeån nedströms Hammarsjön (31) och i Vramsån vid Klemmedshus (32L), var 40 m 3 /s, vilket är lägre än medelvattenföringen för åren (48,9 m 3 /s) samt högre än år 2009 (31 m 3 /s) och lägre än 2010 och 2011 (44 respektive 50 m 3 /s; Figur 15). 9

12 HELGEÅN 2012 Resultat (m 3 /s) Vattenföring Veckomedelvattenföring 2012 Veckomedelvattenföring Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 6. Veckomedelvattenföring 2012 i Helgeån vid Hammarsjöns utlopp (31). Streckad linje visar medelflöde för perioden Alkalinitet och ph Samtliga fysikaliska och kemiska resultat redovisas i Bilaga 1. Under 2012 uppmättes ph-värden som var 6,0 eller lägre i Sågasnässjöns utlopp (107), Norra Möckeln (109), Agunnarydsån nedströms Rydaholm (201) och nedströms Stammaderna (202; Figur 7). De lägsta ph-värdena uppmättes generellt i senare delarna av februari och i september/oktober som en följd av ökad vattenföring vid snösmältning respektive större nederbörd. Nederbörden är sur och vid stor nederbörd och/eller snösmältning hinner inte vattnet buffras och sjöarnas och vattendragens motståndskraft mot försurning (alkalinitet) minskar till så låga nivåer att ph-värdet minskar. 8,5 8,0 ph 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 104 Femlingens utl. 107 Sågasnässjöns utl. 109 Norra Möckeln 167 Målenån, väg 201 Agunnarydsån, 202 Agunnarydsån, 155 Agunnarydssjöns 111 Möckelns utlopp 166 Prästebodaån, 6G Verumsån, före 158 Drivån, nedstr. 9 Osbysjön 11 Helgeåns utl. 17 Nöbbelöv, kvr- 18B Olingeån, i Gryt 20B Tormestorpsån 20C Tormestorpsån f 20Kb Finjasjön, botten 20Ky Finjasjön, ytan 20I Svartevadsbäck. 20L Almaån. Utl. 20V Farstorpsån f. utl. 20Ä Almaån, ned. 20AB Almaån. f. utfl. 21C Bivarödsån,vid 21E Bivarödsån. f. utfl. 22 Helgeån vid Torsebro 28Bb Råbelövssjön, 28By Råbelövssjön, ytan 24F Vinnöån. f inl. 30A Hammarsjön 31 Helgeån ned. 32A Vramsån, upp. 32B Lindebäck vid Ullarp 32E Vramsån, ned. 32L Vramsån. f. utfl. i 33C Mjöån, ned. 34 Vittskövleån, upp. 6CCSågmöllebäcken, Figur 7. Årslägsta ph-värden (staplar) i samtliga stationer i recipientkontrollen i Helgeån år När ph-värdet minskar under 6 (den heldragna linjen) finns risk för biologiska skador. Årslägsta ph-värden jämförs med "normala" ph-värden den närmast föregående sexårsperioden (medelvärden av årslägsta ph-värden ; horisiontella streck) samt högsta respektive lägsta årslägsta värde under perioden (topp och botten på vertikala streck). 10

13 HELGEÅN 2012 Resultat I Figur 8 illustreras årslägsta värden av alkalinitet (vattnets förmåga att motstå surt nedfall) i avrinningsområdet med data från både recipientkontrollen och länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning. Många av de lägsta värdena härstammar från okalkade referensvatten och provtagningspunkter förlagda strax uppströms doserare. Mönstret är dock tydligt med sämre försurningsstatus i avrinningsområdets övre och mellersta delar och betydligt bättre längre söderut där de stora inslagen av jordbruksmark och kalkrika jordarter gör att det sura nedfallet neutraliseras. Figur 8. Buffringsförmågan i Helgeåns avrinningsområde presenterat som årslägsta värden av alkalinitet från länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning och från recipientkontrollen år

14 HELGEÅN 2012 Resultat Vattenfärg och grumlighet Vattnets färg är ett mått på mängden löst organiskt material i vattnet, exempelvis humusämnen, samt metallerna järn och mangan. Grumlighet eller turbiditet orsakas av olösta organiska och oorganiska ämnen (partiklar) i vattnet. Samtliga analysresultat finns i Bilaga 1. Vattnet var mest färgat i norra delen av avrinningsområdet, medan grumligheten var störst i de södra jordbrukspåverkade delarna (Tabell 3). Vattenfärgen har ökat generellt i den södra halvan av Sverige den senaste 30-årsperioden. Förklaringen till detta är troligen samverkande effekter av markavvattning, förskogning av åker- och betesmark, varmare och blötare väder, skogsmarksdikningar m.m. Det kan även bero på minskat nedfall av surt regn som ökat ph-värdet i jorden och som i sin tur leder till att humus binds svagare till jordpartiklar och lättare sköljs ut. Tabell 3. Årsmedelvärden av vattenfärg (mg Pt/l) och grumlighet (FNU) i Helgeån Värden har klassats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Sjöar och Vattendrag, Rapport 4913, 1999 Nummer Provtagningspunkt Grumlighet (FNU) Vattenfärg (mgpt/l) Femlingens utl. 6, Sågasnässjöns utl. 4, Norra Möckeln 2, Målenån, väg Liatorp-Ljungby 4, Agunnarydsån, ned. Rydaholms ARV 5, Agunnarydsån, ned. Stammaderna 5, Agunnarydssjöns utlopp 4, Möckelns utlopp 2, Prästebodaån, upp. Delary 2, G 6G Verumsån, före utfl. Helgeån 4, Drivån, nedstr. Älmhults ARV 8, Osbysjön 7, Helgeåns utl. Osbysjön 2, Nöbbelöv, kvr-damm S Broby ARV 3, B 18B Olingeån, i Gryt 4, B 20B Tormestorpsån ned. Sösdala 5, C 20C Tormestorpsån f inl. Finjasjön 5, Kb 20Kb Finjasjön, botten 3, Ky 20Ky Finjasjön, ytan 2, I 20I Svartevadsbäck. ned. Tyr. 8, L 20L Almaån. Utl. Finjasjön 2, V 20V Farstorpsån f. utl. Almaån 12, Ä 20Ä Almaån, ned. Lillåns tillfl. 7, AB 20AB Almaån. f. utfl. Helgeån 6, C 21C Bivarödsån,vid Hylta 14, E 21E Bivarödsån. f. utfl. Helgeån 10, Helgeån vid Torsebro 4, Bb 28Bb Råbelövssjön, botten 3, By 28By Råbelövssjön, ytan 3, F 24F Vinnöån. f inl. Araslövssjön 16, A 30A Hammarsjön 3, Helgeån ned. Hammarsjön 7, A 32A Vramsån, upp. Rickarum 5, B 32B Lindebäck vid Ullarp 7, E 32E Vramsån, ned. Tollarps ARV 5, L 32L Vramsån. f. utfl. i Helgeån 3, C 33C Mjöån, ned. Everöds ARV 4, Vittskövleån, upp. ARV 3,2 43 Bedömning grumlighet Bedömning vattenfärg Klass Benämning Klass Benämning 1 Ej eller obetydligt grumligt vatten 1 Ej eller obetydligt färgat vatten 2 Svagt grumligt vatten 2 Svagt färgat vatten 3 Måttligt grumligt vatten 3 Måttligt färgat vatten 4 Betydligt grumligt vatten 4 Betydligt färgat vatten 5 Starkt grumligt vatten 5 Starkt färgat vatten 12

15 HELGEÅN 2012 Resultat Organiskt material och syretillstånd Höga halter organiska ämnen (TOC) kan leda till dåliga syreförhållanden om nedbrytningsaktiviteten är hög och syresättningen av vattnet är låg. Med undantag för jordbruksområdena i söder med relativt små avrinningsområden förekom höga till mycket höga halter av organiska ämnen (humus), vilket gjorde vattnet starkt färgat (Tabell 3) i stora delar av Helgeåns avrinningsområde. Detta beror på inverkan från skog- och myrmark i kombination med hög vattenföring och liten andel sjöar. Sjöar fungerar som renings- och klarningsbassänger genom att humusämnena sjunker till botten. Figur 10 visar årsmedelhalter av organiskt material (TOC). Halterna av organiskt material följde mönstret från tidigare år med högst halter i de norra delarna och i Bivarödsåns båda punkter. År 2011 avslutades med ovanligt milt väder och år 2012 började på samma sätt. Det medförde att sjöarna isbelades sent på säsongen. När vattenprov togs i februari var sjöarna isbelagda, men någon tydlig s.k. omvänd skiktning av vattnet hade inte utvecklats och syrehalten var högre än vanligt i bottenvattnet. Svagt syretillstånd uppmättes endast i Bivarödsån vid Hylta (21 C). För övrigt var syretillståndet måttligt syrerikt till syrerikt i hela avrinningsområdet (Figur 9). Figur 9. Årslägsta syrehalter under 2012 i Helgeåns avrinningsområde TOC (mg/l) c 104 Femlingens utl. 107 Sågasnässjöns 109 Norra Möckeln 167 Målenån, väg 201 Agunnarydsån, 202 Agunnarydsån, Möckelns utlopp 166 Prästebodaån, 6G Verumsån, före 158 Drivån, nedstr. 9 Osbysjön 11 Helgeåns utl. 17 Nöbbelöv, kvr- 18B Olingeån, i Gryt 20B Tormestorpsån 20C Tormestorpsån 20Kb Finjasjön, botten 20Ky Finjasjön, ytan 20I Svartevadsbäck. 20L Almaån. Utl. 20V Farstorpsån f. 20Ä Almaån, ned. 20AB Almaån. f. utfl. 21C Bivarödsån,vid 21E Bivarödsån. f. 22 Helgeån vid 28Bb Råbelövssjön, 28By Råbelövssjön, 24F Vinnöån. f inl. 30A Hammarsjön 31 Helgeån ned. 32A Vramsån, upp. 32B Lindebäck vid 32E Vramsån, ned. 32L Vramsån. f. utfl. 33C Mjöån, ned. 34 Vittskövleån, upp. 6CCSågmöllebäcke Figur 10. Årsmedelhalter (mg/l) av organiska ämnen (TOC; staplar) i samtliga stationer i Helgeåns avrinningsområde år Heldragna linjer markerar gräns mellan måttlig hög, hög och mycket hög halt. Årsmedelvärden jämförs med normala värden, d.v.s. medelvärden (horisontella streck) samt högsta respektive lägsta årsmedel (vertikala streck) närmast föregående sexårsperiod ( ). 13

16 HELGEÅN 2012 Resultat Kvävetillstånd I den jordbruksdominerade södra delen av avrinningsområdet var halterna av kväve generellt höga till mycket höga (Figur 11 och Figur 12). Kvävehalterna var tidvis extremt höga i Vinnöån (24 F) samt i Tormestorpsån nedströms Sösdala (20B) och i Drivån nedströms Älmhults avloppsreningsverk (158). I Drivån nedströms Älmhults reningsverk (158) är det vanligt att halterna blir extremt höga i samband med låg vattenföring, vilket koncentrerar halterna. Ammoniumkväve och nitrat-nitritkväve analyseras bara på de stationer som ligger i anslutning till reningsverk. I Figur 11 visas totalkvävehalten och övriga kvävefraktioner. Generellt uppmättes låga årsmedelhalter av ammoniumkväve. Mycket hög halt av ammoniumkväve förekom dock i Agunnarydsån nedströms Rydaholms avloppsreningsverk (201) och i Drivån nedströms Älmhults avloppsreningsverk (158) där ungefär hälften av kvävet förelåg som ammoniumkväve. Hög halt ammoniumkväve förekom i Tormestorpsån (20B) nedströms Sösdala avloppsreningsverk motsvarande 10 % av totalhalten kväve. Ammonium omvandlas till nitrat genom en syretärande process. Om man luftar utgående, renat avloppsvatten genom att blåsa luft i uppsamlingsbassänger kan mycket av ammoniumkvävet övergå i nitratkväve innan det når recipienten. Anläggande av våtmarker kan också minska den totala mängden kväve som når recipienten. µg/l Nitrat-nitrit Övrigt kväve Ammoniumkväve Övrigt kväve inkl. ammoniumkväve G B 20B 20C 20Kb 20Ky 20I 20L 20V 20Ä 20AB 21C 21E 22 28Bb 28By 24F 30A 31 32A 32B 32E 32L 33C 34 Figur 11. Årsmedelhalter av totalkväve i Helgeåns avrinningsområde år 2012 varav ammoniumkväve (röda staplar), nitrat-nitritkväve och övrigt kväve utgör olika fraktioner. För de stationer där ammoniumkväve inte analyseras anges övrigt kväve inklusive ammoniumkväve som grå staplar. 14

17 HELGEÅN 2012 Resultat Figur 12. Årsmedelhalter av totalkväve i Helgeåns avrinningsområde år

18 HELGEÅN 2012 Resultat Fosfortillstånd Årsmedelhalterna av totalfosfor bedömdes som mycket höga i Vinnöån före inloppet i Araslövssjön (24 F), i Vittskövleån uppströms avloppsreningsverket (34) och i fyra till punkter. I övriga punkter var halterna måttligt höga till höga (Figur 13 och Figur 14). Statusen med avseende på näringsämnen/eutrofiering bedömt utifrån fosforhalter under åren framgår av Tabell 1, s. 3. Otillfredsställande status förekom i Drivån nedströms Älmhults avloppsreningsverk (158), i Olingeån vid Gryt (18B), i Tormestorpsån nedströms Sösdala (20B) och i Vramsån både uppströms Rickarum (32A) och nedströms Tollarps avloppsreningsverk (32E). Statusen i Lindebäck vid Ullarp (32B) och i Vittskövleån uppströms avloppsreningsverket (34) var dålig. Tidvis uppmättes extremt höga fosforhalter på några provtagningspunkter tillsammans med förhöjda värden av TOC, färg och grumlighet. Fosfor är ofta till stor del partikelbundet. Stor nederbörd med höga flöden och även stark vind kan föra med sig fosforrikt erosionsmaterial till vattendragen. Under somrarna 2002 och 2006 förekom kraftigt fosforläckage från Råbelövssjöns sediment p.g.a. syrebrist. Detta har inte observerats de senaste åren. Precis som för kväve var fosforhalterna högre i jordbruksbygderna än vad de var i skogs- eller mellanbygden (Figur 14). Reningsverken bidrar olika mycket beroende på dess effektivitet och utsläppsvolymer. Den huvudsakliga källan var dock läckage från åkermark. För att minska utsläppen av kväve och fosfor i jordbruksmark kan kantzoner och våtmarker anläggs i anslutning till vattendraget om inte grödornas upptag bättre kan komma i nivå med gödselgivan. Våtmarken vid reningsverket i Hässleholm (Magle våtmark) visar hur viktigt det är att vattnet får stanna upp varvid självrenande processer som sedimentering, upptag i vegetationen och denitrifikationen (kväverening) kan ske. Om inte dessa processer kan ske, vilket är fallet i rätade, rensade vattendrag utan kantzoner och våtmarker, för vattnet med sig mycket av näringen ut till havet där detta överskott gör skada. Under år 2012 var transporten kväve in i våtmarken vid Hässleholms reningsverk 43 ton och transporten ut ur densamma 28 ton. Detta ger en reningseffekt på cirka 35 %. För fosfor var siffrorna 795 kilo in och 464 kilo ut, vilket ger en reduktion på cirka 42 %. 120 Totalf osf or (µg/l) Femlingens utl. 107 Sågasnässjöns 109 Norra Möckeln 167 Målenån, väg 201 Agunnarydsån, 202 Agunnarydsån, Möckelns utlopp 166 Prästebodaån, 6G Verumsån, före 158 Drivån, nedstr. 9 Osbysjön 11 Helgeåns utl. 17 Nöbbelöv, kvr- 18B Olingeån, i Gryt 20B Tormestorpsån 20C Tormestorpsån 20Kb Finjasjön, botten 20Ky Finjasjön, ytan 20I Svartevadsbäck. 20L Almaån. Utl. 20V Farstorpsån f. 20Ä Almaån, ned. 20AB Almaån. f. utfl. 21C Bivarödsån,vid 21E Bivarödsån. f. 22 Helgeån vid 28Bb Råbelövssjön, 28By Råbelövssjön, 24F Vinnöån. f inl. 30A Hammarsjön 31 Helgeån ned. 32A Vramsån, upp. 32B Lindebäck vid 32E Vramsån, ned. 32L Vramsån. f. utfl. 33C Mjöån, ned. 34 Vittskövleån, upp. 6CCSågmöllebäcke Figur 13. Årsmedelhalter (µg/l) av totalfosfor (staplar) i Helgeåns avrinningsområde under år Årsmedelvärden jämförs med normala värden, d.v.s. medelvärden (horisontella streck) samt högsta respektive lägsta årsmedel (topp och botten på vertikala streck) närmast föregående sexårsperiod. 16

19 HELGEÅN 2012 Resultat Figur 14. Årsmedelhalter av totalfosfor i Helgeåns avrinningsområde under år

20 HELGEÅN 2012 Resultat Transporter av kväve, fosfor och organiskt material Beräkningar av transporter och arealspecifika förluster har gjorts för åtta punkter i avrinningsområdet: fyra punkter i huvudfåran och fyra biflöden. Varje punkt representerar ett delavrinningsområde som beskrivs i Figur 17 och i figurens efterföljande text. Månadsvisa transportberäkningar finns redovisade i Bilaga 3. Huvudfåran Resultaten från huvudfåran visar hur mängderna kväve, fosfor och organiskt material ökar med avståndet från källflödena. Flödet ökar längre nedströms, vilket ger större mängder totalt, men även ökande fosfor- och kvävehalter i huvudfåran bidrar. Från Möckelns utlopp (111) till punkten nedströms Hammarsjön (31) ökar fosfor- och TOCtransporterna cirka fyra-fem gånger, medan kvävetransporten ökar cirka nio gånger på samma sträcka. Biflödena Av biflödena bidrog Almaån (20AB), som är det största av de fyra biflödena, med mest närsalter (Figur 17). Jämfört med föregående år var samtliga transporter av fosfor, kväve och TOC mindre i alla stationer. Bivarödsån var det biflöde som transporterade minst mängd närsalter, 1,9 ton fosfor respektive 106 ton kväve. Trend Under en längre tidsperiod ( ) finns en tydlig tendens till minskade transporter av fosfor och kväve från Helgeån till havet, beräknad som summan av transporten vid 31 och 32L (Figur 15 och Figur 16). Fosfor- och kvävetransporterna från Helgeån ut i Hanöbukten var 28 respektive 1970 ton år Transporten av organiskt material (TOC) blev ungefär ton, vilket var mindre än året innan ( ton). (ton) 100 Fosfortransport till Hanöbukten (m3/s) 80 (ton) 5000 Kvävetransport till Hanöbukten (m3/s) Figur 15. Årstransport av totalfosfor (ton) från Helgeån till Hanöbukten (staplar) i relation till årsmedelvattenföringen (linje). Den tunna streckade linjen visar trenden för vattenföring och den tjocka streckade visar transporttrenden för fosfor. Figur 16. Årstransport av totalkväve (ton) från Helgeån till Hanöbukten (staplar) i relation till årsmedelvattenföringen (linje). Den tunna streckade linjen visar trenden för vattenföring och den tjocka streckade visar transporttrenden för kväve. 18

21 HELGEÅN 2012 Resultat Fosfortransport (ton/år) Kvävetransport (ton/år) TOC transport (ton/år) Flöde = årsmedelflöde (m 3 /s) 111 Möckelns utlopp 7,3 260 Flöde: 10,2 m 3 /s 6980 # ÄLMHULT Flöde: 22,6 m 3 /s 11 Osbysjöns utlopp 20AB Almaån # OSBY E Bivarödsån Flöde: 1,8 m 3 /s 1, , Flöde: 9,4 m 3 /s HÄSSLEHOLM # # 22 Helgeån vid Torsebro Flöde: 33,8m 3 /s # 24F Vinnöån # KRISTIANSTAD , Flöde: 1,3 m 3 /s # # ÅHUS 26 32L Vramsån ,5 279 Flöde:2,9 m 3 /s Helgeån ned Hammarsjön Flöde: 37,4 m 3 /s Figur 17. Beräknade transportmängder av fosfor, kväve och organiska ämnen (TOC) i mynningspunkterna för de åtta delavrinningsområdena i Helgeån år Flöde avser årsmedelflöde (m 3 /s). 19

22 HELGEÅN 2012 Resultat Delavrinningsområden för transportberäkningar Beräkningar av transporter och arealspecifika förluster har gjorts i fyra punkter i huvudfåran och i fyra biflöden. Varje punkt representerar ett delavrinningsområde som beskrivs nedan. Möckeln Delavrinningsområdets vid Möckelns utlopp är 1026 km % utgörs av sjöar och 68 % av skog. Större biflöden är Agunnarydsån och Målenån. Mal, som är den enda fridlysta fiskarten i Sverige, fångas regelbundet i Möckeln och antas finnas upp till Ryssbysjön. I Övden och Tuvesjön finns flodkräfta. Belastningen från kända punktutsläpp uppgick år 2012 till cirka sex ton kväve och cirka 78 kilo fosfor, varav Rydaholms ARV bidrog med knappt fyra ton kväve respektive åtta kilo fosfor. Skogslandskapet Möckeln-Osbysjön Delavrinningsområdets storlek är 1130 km 2. Cirka 9 % utgörs av sjöar och 67 % av skog. Större biflöden är Prästebodaån, Verumsån och Drivån. Mal finns med säkerhet från Möckeln och ner till Derlarydsmagasinet. Färna, som är en rödlistad karpfisk, finns tillsammans med öring i de strömmande och forsande partierna i hela områdets huvudfåra. Sandkryparen finns vid Skåparyd och i biflödet vid Hallaryd och flodkräfta finns bl.a. i Vissjön. Tjockskalig målarmussla, som är rödlistad, har påträffats i huvudfåran vid Skåparyd och vid Gustavsfors. Belastningen från kända punktutsläpp uppgick 2012 till cirka 54 ton kväve och cirka 630 kilo fosfor. Älmhults ARV och Osby reningsverk bidrog med de största mängderna kväve (cirka 30 respektive 20 ton) och fosfor (cirka 280 respektive 200 kilo). Utsläppen från Älmhults reningsverk var ungefär lika stort som år Blandlandskapet Osbysjön-Torsebro De största biflödena är Bivarödsån och Almaån som behandlas som egna avsnitt (se nedan). Här simmar grönling, sandkrypare, öring och sedan 1999 även enstaka malar. En fisktrappa finns anlagd vid kraftverket i Torsebro, främst för laxens och öringens vandring. Laxbeståndet är mycket svagt och kan knappast betraktas som självreproducerande. Belastningen från kända punktutsläpp uppgår till cirka 27 ton kväve och cirka 160 kilo fosfor, exklusive belastningen från Almaån och Bivarödsån. Knislinge ARV är den största enskilda källan med cirka 14 ton kväve respektive 60 kilo fosfor. Jordbrukslandskapet Torsebro-Hammarsjön/Vramsån Denna del av huvudfåran ingår i Kristianstad vattenrike. Vramsån och Vinnöån är de största biflödena och redovisas i egna avsnitt. Fisk- och fågelfaunan är mycket artrik. Återintroduktionen av mal i Helgeån 1999 verkar ha lyckats bra enligt sportfiskefångster och enligt det provfiske som Kristianstads Vattenrike utförde år 2011 och rapporterade om på internetadressen: Malen är fridlyst varför samtliga malar släpptes åter i ån. Belastningen från kända punktutsläpp uppgår till cirka 52 ton kväve och 0,7 ton fosfor. Förutom biflödenas bidrag är Kristianstads ARV den största enskilda källan med cirka 51 ton kväve och 0,67 ton fosfor. Kvävebelastningen var mindre än hälften av rapporterad mängd år 2011 (137 ton) och fosforbelastningen nästan hälften av 1,1 ton. 20

23 HELGEÅN 2012 Resultat Almaån Almaån är avrinningsområdets största biflöde och avvattnar bl.a. Finjasjön och Lursjön. Delavrinningsområdet är 883 km 2 varav 2 % utgörs av sjöar och 59 % av skog. En del av Helgeåns fåtaliga laxar leker i Almaån dit även havsöringen söker sig. Två fiskvägar i form av omlöpen anlades 1999 vid Spånga och Brittedal för att återigen ge vandringsfisken tillträde till sina tidigare utbredningsområden. Grönling och lax är rödlistade fiskarter som finner sin hemvist i Almaån. Belastningen från kända punktutsläpp uppgår till cirka 34 ton kväve och 490 kilo fosfor. Hässleholms ARV utgjorde den största enskilda källan med 28 ton kväve och 464 kg fosfor. Kväveblastningen var betydligt lägre och fosforbelastningen högre än år 2011 då utsläppen var 54 ton respektive 224 kg. För att minska fosforbelastningen på Finjasjön och kvävetillförseln till Hanöbukten anlades under mitten av 1990-talet Magle våtmark för efterbehandling av det renade avloppsvattnet från Hässleholms reningsverk. En åtgärd som inte bara inneburit en betydande förbättring av vattenkvaliteten utan också har fungerat som en landskapsvårdande åtgärd. Vinnöån Området är 197 km 2 stort och utgörs till 43 % av skogsmark. Vinnöån som är ett mycket närsaltsbelastat vattendrag med tidvis extremt höga kvävehalter, mynnar i Araslövssjön. Belastningen från kända punktutsläpp (Vinslövs ARV) uppgick år 2012 till cirka tio ton kväve samt 41 kilo fosfor. I Vinnöån är det intensiva jordbruket den största källan till de höga närsaltsbelastningarna av ån. Med avrinningsområdets högsta arealspecifika förluster av kväve och fosfor, tillsammans med Vramsån, är det här åtgärder mot närsaltsförluster från jordbruksmarken skulle ge störst effekter. Även i detta biflöde förekommer grönling. Vramsån Delavrinningsområdet är 375 km 2, varav 48 % är skog och 11 % sjö. Liksom i Almaån vandrar Helgeåns laxar tillsammans med havsöringen upp i Vramsån för lek. Grönling finns också i Vramsån. Belastningen från kända punktutsläpp uppgick 2012 till cirka 5,6 ton kväve och 30 kilo fosfor. Tollarps ARV och Gärds Köpinge ARV var de största enskilda kvävekällorna med 2,5 respektive 1,5 ton. Tollarps ARV bidrog även med mest fosfor, 14 kilo. Bivarödsån Detta är det enda av de fyra biflödena som inte räknas som en typisk jordbrukså utan mer som ett våtmarksflöde. Området är 243 km 2, varav 75 % skog och 2 % sjö. De övre delarna av avrinningsområdet är rika på våtmarker, medan den sista delen före inflödet i Helgeån rinner genom jordbruksmarker. Belastningen från kända punktutsläpp uppgick under år 2012 till cirka 4,6 ton kväve samt 35 kg fosfor. Sibbhults reningsverk bidrog med så gott som allt kväve, (3,9 ton) och fosfor (30 kg). Även i detta biflöde är grönlingen en vanlig fisk. 21

24 HELGEÅN 2012 Resultat Arealspecifik förlust Den arealspecifika förlusten (kg/ha, år) av fosfor och kväve har erhållits utifrån beräknade transportdata och respektive punkts avrinningsområdesareal. För punkterna Helgeån nedströms Hammarsjön (31) samt Vramsån före utflödet i Helgeån (32L) har veckovisa vattenprover blandats flödesproportionellt till månadsprover för att ge ett mer precist värde på transport och förluster. I övriga punkter har ett prov per månad (stickprov) använts för hela månaden. Analysresultaten från stickproven har interpolerats mot flödesdata för att ge bättre dygnsvärden. Den arealspecifika fosforförlusten var högst (hög) i Vinnöån (24F). Förlusterna bedömdes i övrigt som låga till måttligt höga även år 2012 (Figur 18). Den arealspecifika förlusten för hela Helgeåns avrinningsområde bedöms som låg för fosfor. Den arealspecifika förlusten av kväve var lägst från skogsområdena. Den bedömdes som måttligt hög vid Möckelns utlopp (111) och vid Helgeåns utlopp ur Osbysjön (11). I övriga områden bedömdes kväveförlusterna som höga. Den arealspecifika kväveförlusten för hela Helgeåns avrinningsområde bedöms som hög. Området kring Vinnöån (24F) bidrog med störst kväveförlust. Avrinningsområdet kring Vinnöån stod för klart lägst förluster av organiskt material (TOC) även under år 2012 (cirka 19 kg/ha*år; Figur 18). Området norr om Torsebro hade störst förluster (cirka 87 kg/ha*år). Jämfört med Skräbeån och Ronnebyån, som också mynnar i Hanöbukten, har Helgeån betydligt högre näringsämnesförluster (Tabell 4). En högre andel jordbruksmark är troligen den främsta orsaken till detta. Det är stora skillnader i förluster från skogs- jämfört med jordbruksmark. Kväveförlusterna från jordbruksmark är i Sverige i genomsnitt cirka 17 kg/ha, år och för skogsmark 0,5-3 kg/ha, år. För fosfor är motsvarande siffror cirka 0,4 kg/ha, år från jordbruksmark och 0,04-0,12 kg/ha, år från skogsmark (Naturvårdsverket 1993). Tabell 4. Arealspecifik förlust (kg/ha, år) från jämförbara avrinningsområden år 2012 Avrinningsområde Kväve Fosfor Helgeån 4,3 0,06 Skräbeån 1,6 0,02 Ronnebyån 2,1 0,06 Bräkneån 2,7 0,07 Viskan 7,0 0,26 22

25 HELGEÅN 2012 Resultat Arealspecifik förlust (kg/ha, år) Fosfor Kväve TOC 111 Möckelns utlopp # 0,07 2,6 69 ÄLMHULT OSBY 11 Osbysjöns utlopp # 0,07 3, AB Almaån 0,13 7,1 49 HÄSSLEHOLM # # # 0,08 4, E Bivarödsån # KRISTIANSTAD 22 Helgeån vid Torsebro 24F Vinnöån # # ÅHUS 0,12 5,6 87 0,17 8,9 19 0,06 4, L Vramsån 0,07 7, Helgeån nedströms Hammarsjön Figur 18. Beräknad arealspecifik förlust för de åtta delavrinningsområdena i Helgeån år

26 HELGEÅN 2012 Resultat Metaller i vatten Samtliga analysresultat för metaller i vatten redovisas i Bilaga 1. Metaller är ett naturligt inslag i vatten, men när halterna blir för höga kan de bli skadliga för vattenlevande organismer. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) relaterar till riskerna för biologiska effekter: Mycket låga halter: Ingen eller mycket små risker för biologiska effekter. Låga halter: Små risker för biologiska effekter. Måttligt höga halter: Påverkan på arter eller artgruppers reproduktion eller överlevnad kan förekomma. Höga eller mycket höga halter: Ökande risker för biologiska effekter redan vid kort exponering. Årsmedelhalter av metaller i vatten redovisas i Tabell 5. De färgade cellerna visar de metaller som är upptagna i Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913). Medelhalterna av metallerna bedömdes som låga till mycket låga på samtliga stationer. År 2012 överskreds inga gränsvärden eller miljökvalitetsnormer för metaller i vatten som anges i Naturvårdsverkets rapporter Förslag till gränsvärden för särskilt förorenande ämnen (2008a; gäller krom, zink och koppar) och Övervakning av prioriterade miljöfarliga ämnen listade i Ramdirektivet för vatten (2008b; gäller kadmium, bly, kvicksilver och nickel). Tabell 5. Årsmedelhalter av analyserade metaller under Klassificering enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913). Ofärgade kolumner är ej klassindelade för det finns ingen indelning för dem PROVPUNKT Nr. Al As Ba Pb Cd Co Cr Cu Hg Ni Sr Zn - µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l µg/l µg/l µg/l Möckelns utlopp , ,01 0,02 0,24 0,40 1,1 <5 0, ,7 Osbysjöns utlopp , ,01 0,03 0,36 0,38 1,0 <5 0, ,7 Almaån. före utfl i Helgeån 20AB 127 0, ,35 0,02 0,43 0,29 1,3 <5 1,1 68 3,9 Bivarödsån. före utfl i Helgeån 21E 424 0, ,05 0,03 0,89 0,70 2,3 <5 1, ,4 Helgeån. vid Torsebro , ,87 0,02 0,32 0,38 1,1 <5 0, ,1 Vinnöån. f inl i Araslövssjön 24F 337 0, ,53 0,02 0,36 0,43 2,0 <5 1, ,5 Helgeån. nedstr. Hammarsjön , ,90 0,04 0,53 0,44 1,3 <5 1,0 71 6,7 Vramsån. före utfl i Helgeån 32L 49 0, ,13 0,01 0,12 0,15 1,1 <5 0, ,3 Benämning Färg Klass Mycket låga halter 1 Låga halter 2 Måttligt höga halter 3 Höga halter 4 Mycket höga halter 5 24

27 HELGEÅN 2012 Resultat Tabell 6. Statusklassning år 2012 enligt Naturvårdsverket (2008a och 2008b) PROVPUNKT Nr. Pb Cd Cr Cu Hg Ni Zn - Möckelns utlopp 111 U U U U U U U Osbysjöns utlopp 11 U U U U U U U Almaån. före utfl i Helgeån 20AB U U U U U U U Bivarödsån. före utfl i Helgeån 21E U U U U U U U Helgeån. vid Torsebro 22 U U U U U U U Vinnöån. f inl i Araslövssjön 24F U U U U U U U Helgeån. nedstr. Hammarsjön 31 U U U U U U U Vramsån. före utfl i Helgeån 32L U U U U U U U U = Underskrider Ö = Överskrider Transport av metaller I Tabell 7 redovisas årstransporter av metaller i vatten från de provtagningspunkter där transporter beräknas. I Bilaga 3 redovisas samtliga data för transport av metaller månadsvis. Av de undersökta metallerna var transporten till havet störst av aluminium (350 ton). Därefter följde strontium (80 ton) och barium (30 ton). Tabell 7. Årstransporter (ton) av metaller i Helgeån år F 31 32L 20AB E L Vinnöån Helgeån Vramsån Almaån Helgeån Möckelns Bivarödsån Osbysjöns Helgeån Metall före infl.i ned. Ham- före infl.i före infl.i vid utlopp före infl.i utlopp totalt Araslövssjön marsjön Helgeån Helgeån Torsebro Helgeån Al , As 0,02 0,59 0,045 0,112 0,46 0,17 0,034 0,34 0,64 Ba 1,3 28 2,1 6,8 23 7,4 1, Cd 0,001 0,04 0,002 0,008 0,03 0,008 0,002 0,02 0,040 Co 0,02 0,68 0,01 0,17 0,35 0,08 0,05 0,28 0,69 Cr 0,02 0,53 0,02 0,10 0,41 0,14 0,03 0,27 0,55 Cu 0,08 1,49 0,13 0,43 1,06 0,35 0,10 0,71 1,6 Ni 0,05 1,2 0,07 0,32 0,87 0,27 0,05 0,57 1,2 Pb 0,025 1,02 0,020 0,12 0,77 0,31 0,047 0,66 1,0 Sr 6,4 71 9, ,2 2, Zn 0,34 7,8 0,31 1,6 4,8 1,4 0,41 3,9 8,1 Anmärkning: eftersom samtliga kvicksilverhalter var lägre än analysens rapporteringsgräns har inga kvicksilver transporter beräknats. 25

28 HELGEÅN 2012 Resultat Växt- och djurplankton Metodik, utvärderingar, förklaringar, artlistor, diagram med mera presenteras fullständigt i Bilaga 6. Växtplankton Den totala biomassan i april/maj och augusti 2012 i Helge ås sjöar varierade mycket, från 0,23 till 15,1 mg/l (Figur 19). Den högsta biomassan (15,1 mg/l) uppmättes i Råbelövssjön i augusti. Även Osbysjöns biomassa var förhållandevis hög (5,5 mg/l) i augusti. I resten av sjöarna var biomassan mycket liten, liten eller måttligt stor. 6 Biomasssa mg/l maj aug apr aug maj aug apr aug maj aug Möckeln Osbysjön Råbelövssjön Finjasjön Hammarsjön Figur 19. Den totala biomassan i maj och augusti 2012 i Norra Möckeln, Osbysjön, Råbelövssjön, Finjasjön och Hammarsjön. Antalet registrerade växtplanktonarter varierade mellan 7 och 47 arter/grupper. Lägsta antalet arter (7 st) påträffades i maj i Finjasjön, medan det största antalet arter registrerades i augusti i Möckeln. De alggrupper som förekom med flest arter i april/maj var framförallt kiselalger, guldalger och grönalger. I augustiproverna var cyanobakterier den mest artrika algruppen i Råbelövssjön (18 st) medan grönalgerna var flest i Möckeln (19 st). Figur 20. Kiselalgen Surirella från Norra Möckeln år 2011 (Foto Gertrud Cronberg). De förekommande arterna på artlistan indelas i olika ekologisk grupper beroende på förekomst. Indifferenta arter dominerade i samtliga sjöarna i april/maj-proverna och augusti även i Möckeln och Hammarsjön. I Osbysjön, Råbelövssjön och Finjasjön utgjorde de eutrofa arterna den största gruppen i augusti. De oligotrofa arterna var mycket få år

29 HELGEÅN 2012 Resultat Djurplankton Hjuldjuren dominerade djurplanktonsamhällena i alla sjöar både i april/maj och augusti utom i maj i Finjasjön där hinnkräftor och nauplius-larver förekom med flest individer. Det högsta antalet individer per liter noterades i Osbysjön i augusti medan djurplanktonsamhället i Hammarsjön var individfattigt både vår och sommar. Störst antal hinnkräftorna (Cladocerer) förekom i Osbysjön i augusti och i Finjasjön i april. Hoppkräftor (Copepoder) och nauplius larver var vanliga i Osbysjön och Råbelövssjön. Figur 21. Fördelningen av de olika djurplanktongrupperna i maj och augusti 2012 i Norra Möckeln, Osbysjön, Råbelövssjön, Finjasjön och Hammarsjön. Påväxt kiselalger Metodik, utvärderingar, förklaringar, artlistor, diagram, foton, lokalbeskrivningar med mera presenteras fullständigt i Bilaga 7 (påväxt-kiselalger). Kiselalgsindexet IPS visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. År 2012 tillhörde följande provtagningslokaler klass 1, hög status: 104 Femlingens utlopp, 201 Agunnarydsån nedströms Rydaholm, 158 Drivån nedströms Älmhults reningsverk, 11B Helgeån vid Flackarp och 27 Helgeån vid Långebro (Kristianstad). Av dessa låg 104 Femlingens utlopp, 11B Helgeån vid Flackarp samt 27 Helgeån vid Långebro mer eller mindre nära gränsen mot klass 2, god status. I klass 2, god status, hamnade 21E Bivarödsån, medan kiselalgssamhället i 24F Vinnöån före Araslövssjön visade klass 3, måttlig status. Surhetsindexet ACID används för att bedöma surheten i vattendrag. År 2012 var 24F Vinnöån den enda lokal som hade alkaliska förhållanden, d.v.s. där årsmedelvärdet för ph ligger över 7,3. I 201 Agunnarydsån, 158 Drivån nedströms Älmhults reningsverk och 11B Helgeån vid Flackarp visade surhetsindexet nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Punkterna 104 Femlingens utlopp, 21E Bivarödsån före utloppet i Helgeån och 27 Helgeån vid Långebro (Kristianstad) hade 2012 måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). I Bivarödsån låg dock indexvärdet mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. 27

30 HELGEÅN 2012 Resultat Bottenfauna Metodik, utvärderingar, förklaringar, artlistor, diagram, lokalbeskrivningar med mera presenteras fullständigt i Bilaga 8 (bottenfauna). Undersökningen av bottenfaunan år 2012 omfattade sammanlagt nio lokaler i rinnande vatten: två i Helgeåns huvudfåra (22 och 111), en i Almaån (20AB), tre i Vramsån (32A, 32AB och 32 L), två i Mjöån (33AA och 33C) samt en i Vittskövleån (34). Resultaten klassades dels enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder och dels enligt en expertbedömning som baserades på artsammansättning, ett antal index samt på förekomst av olika indikatorarter. Vid expertbedömningen klassades statusen med avseende på eutrofiering som hög vid sju lokaler. Lokal 22 i Helge å bedömdes som god och lokal 34 i Vittskövleån bedömdes som måttlig. Samtliga nio lokaler bedömdes ha ett nära neutralt vatten. Vad gäller hydromorfologisk påverkan bedömdes sex lokaler ha en hög status. Två lokaler (34 Vittskövleån och 32A Vramsån) bedömdes som god och en lokal (22 Helge å) bedömdes som måttlig. Samtliga lokaler bedömdes ha en hög status med avseende på annan påverkan (Tabell 8). Tabell 8. Expertbedömning av surhetsklass, statusklassning med avseende på eutrofiering, hydromorfologisk påverkan samt eventuell annan påverkan samt naturvärdesbedömning vid de undersökta lokalerna Streckad ram anger där bedömningen avviker från klassificeringen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder Expertbedömningar Surhets- Status map Status map Status map Naturvärden Lokal klass Näring hydromorfologisk påverkan annan påverkan 20AB Almaån Nära neutralt Hög Hög Hög i övrigt 22 Helge å Nära neutralt God Måttlig Hög höga 32A Vramsån Nära neutralt Hög God Hög i övrigt 32AB Vramsån Nära neutralt Hög Hög Hög höga 32L Vramsån Nära neutralt Hög Hög Hög i övrigt 33AA Mjöån Nära neutralt Hög Hög Hög mycket höga 33C Mjöån Nära neutralt Hög Hög Hög höga 34 Vittskövleån Nära neutralt Måttlig God Hög i övrigt 111 Helge å Nära neutralt Hög Hög Hög i övrigt Sedan undersökningarna startade har bedömningarna med avseende på påverkan varit likvärdiga för huvuddelen av de undersökta lokalerna. Undantagen är lokal 32L i Vramsån och lokal 34 i Vittskövleån. Förstnämnda lokal bedömdes i början av undersökningsperioden som betydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Sedan 1997 har dock lokalen bedömts som ej eller obetydligt påverkad. Bedömningen av påverkan av näringsämnen/organiskt material på lokalen i Vittskövleån har pendlat mellan samtliga bedömningsklasser. Sedan 2002 har statusen bedömts som motsvarande måttlig eller otillfredsställande. Vid årets undersökning påträffades totalt tre rödlistade och 10 ovanliga arter. Den rödlistade nattsländan Ecclisopteryx dalecarlica påträffades i högt antal på lokal 33C i Mjöån. De största hoten mot denna art är försurning och strandnära skogsbruk. På lokal 33A i Mjöån hittades två rödlistade arter, dagsländan Rhithrogena germanica och nattsländan Odontocerum albicorne. Båda dessa arter är känsliga mot övergödning och försurning. Naturvärdena med avseende på bottenfaunan bedömdes som mycket höga på lokal i 33AA i Mjöån och som höga på lokalerna 22 i Helgeån, 32AB i Vramsån och 33C i Mjöån. Detta visar på höga skyddsvärden och på vikten av att även i framtiden upprätthålla en god vattenkvalitet i Helgeåns vattensystem. 28

31 HELGEÅN 2012 Resultat Elfiske Metodik, utvärderingar, förklaringar, artlistor, diagram, foton, lokalbeskrivningar med mera presenteras fullständigt i Bilaga 9 (elfiske). Hösten 2012 genomfördes standardiserade elfiskeundersökningar inom ramen för den samordnade recipientkontrollen för Helge å för trettonde året i rad. Under året har tre lokaler provfiskats: i Helgeåns gamla fåra vid Torsebro (en fiskeomgång), i Almaån vid Spånga (en fiskeomgång) och i Vinnö å vid Kålaberga (tre fiskeomgångar). Höga flöden under delar av september gjorde att undersökningarna inte kunde genomföras förrän i början av oktober. Till följd av ett kraftigt regnoväder genomfördes endast en provfiskeomgång i Almaån vid Spånga. Under provfisket 2012 fångades tolv olika fiskarter: abborre, benlöja, björkna, bäcknejonöga, elritsa, grönling, lake, lax, mört, sandkrypare, ål och öring. Dessutom fångades hybrider mellan lax och öring samt enstaka signalkräftor. Generellt sett syntes en svag nedgång i fiskförekomst på de undersökta lokalerna. Såväl vid Torsebro som vid Spånga fångades lax i höga antal. Det har inte genomförts några utsättningar i dessa delar av Helge å sedan år 2008 och det verkar således som om laxen nu har etablerat sig även i dessa delar av Helge å. 29

32 HELGEÅN 2012 Referenser REFERENSER ALcontrol Laboratories 2009, 2010, 2011 och Helgeån 2008, 2009, 2010 och Kommittén för samordnad recipientkontroll av Helgeån. KM Lab Tillämpningsförslag gällande bedömningsgrunder kemi. Skrivelse angående nya bedömningsgrunder för miljökvalitet (vattenkemi). KM Lab AB Naturvårdsverket 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag. Rapport Naturvårdsverket 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. Rapport Naturvårdsverket 2008a. Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen. Rapport Naturvårdsverket 2008b. Övervakning av prioriterade miljöfarliga ämnen listade i Ramdirektivet för vatten. Rapport SCB Statistik för vattendistrikt och huvudavrinningsområden Artikelnummer MI11SM0701. SMHI Uppgifter om lufttemperatur, nederbörd och vattenföring Statens naturvårdsverk Bedömningsgrunder för svenska ytvatten. SNV 1969:1. Statens naturvårdsverk 1986b. Recipientkontroll vatten. Metodbeskrivningar, del 1. Undersökningsmetoder för basprogram. Rapport Statens naturvårdsverk Naturinventering av sjöar och vattendrag, Handbok. - Statens Naturvårdsverk. Solna. VISS -- VattenInformationsSystem Sverige. Internetadress Bottenfauna Engblom, E & Lingdell, P-E Ecclisopteryx dalecarlica. ArtDatabankens artfaktablad. Engblom, E & Lingdell, P-E Rev. Bjelke, U Odontocerum albicorne. ArtDatabankens artfaktablad. Gärdenfors, U. (ed.) Rödlistade arter i Sverige The red list of Swedish species. Artdatabanken, SLU, Uppsala. Medin, M., Ericsson, U., Liungman, M., Henricsson, A., Boström, A. & Rådén, R Bedömningsgrunder för bottenfauna. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. ( Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestäm- 30

33 HELGEÅN 2012 Referenser mas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag tidsserier. Version 1:1: Svensson, B Rev. Bjelke, U Rhithrogena germanica. ArtDatabankens artfaktablad. SIS Svensk Standard, SS-EN :1994, Water quality Methods for biological sampling - Guidance on handnet sampling of aquatic benthic macroinvertebrates (ISO 7828:1985). Wiederholm, T. (Ed.) 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport Wiederholm, T. (Ed.) 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. Naturvårdsverket, rapport Plankton Cronberg, G Phytoplankton changes in Lake Trummen induced by restoration. Long-term whole-lake studies and food-web experiments. - Folia limnol. scand. 18: Utermöhl, H Zur Vervollkommnung der quatitativen Phytoplankton Methodik. - Mitt. int. Verein. Limnol. 9:1-39. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och åar. - Naturvårdsverkets rapport 4913: Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bilaga A till handbok 2007:4. Påväxt-Kiselalger Andrén, C. & Jarlman, A. (2008). Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology 173(3): Cemagref (1982). Etude des méthodes biologiques d appréciation quantitative de la qualité des eaux., Rapport Division Qualité des Eaux Lyon-Agence Financière de Bassin Rhône- Méditeranée-Corse: 218 p. Kelly, M.G. (1998). Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers. Wa- ter Research 32: Naturvårdsverket (2007). Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. ( 31

34 HELGEÅN 2012 Referenser Naturvårdsverket (2009). Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys Version 3:1, ( SIS (2003). Svensk Standard, SS-EN 13946, Water quality - Guidance standard for the routine sampling and pretreatment of benthic diatoms from rivers. SIS (2005). Svensk Standard, SS-EN 14407:2005, Water quality - Guidance standard for the identification, enumeration and interpretation of benthic diatom samples from running waters. van Dam, H., Mertens, A. & Sinkeldam, J. (1994). A coded checklist and ecological indicator values of freshwater diatoms from The Netherlands. Netherlands Journal of Aquatic Ecology 28(1): Zelinka, M. & Marwan, P. (1961). Zur Präzisierung der biologischen Klassifikation der Reinheit fliessender Gewässer. Arch. Hydrobiol. 57:

35 HELGEÅN Bilaga 1 BILAGA 1 Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar samt syreprofiler i sjöar Rastrering motsvarar bedömning enligt Naturvårdsverkets "Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913). Rastrering Parameter Bedömning Halt/Värde x.x ph Mycket surt < 5,6 Alk Ingen buffertkapacitet < 0,02 Turbiditet Starkt grumligt > 7,0 Färg Starkt färgat vatten >100 Abs Starkt färgat vatten >0,2 TOC Mycket hög halt > 16 Syrgashalt Syrefritt eller nästan syrefritt < 1 Tot-N Extremt hög halter > 5000 Tot-P Extremt hög halter > 100 x.x ph Surt 5,6-6,2 Alk Mycket svag buffertkapacitet 0,02-0,05 Syrgashalt Syrefattigt tillstånd 1-3 Tot-N Mycket hög halt Tot-P Mycket hög halt

36 HELGEÅN Bilaga 1 Stationsnamn Stnnr Datum Siktdj.Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg Abs ofilt. Abs. filt. - - m C - mekv/l ms/m FNU mg/l Pt abs/5cm abs/5cm Femlingens utlopp ,4 6,1 0,081 7,23 2,6 280 Femlingens utlopp ,0 6,5 0,076 6,16 5,0 220 Femlingens utlopp ,7 6,5 0,064 6,19 9,7 150 Femlingens utlopp ,4 6,7 0,10 6,80 7,4 110 Femlingens utlopp ,4 6,6 0,10 6,45 6,7 100 Femlingens utlopp ,3 6,6 0,082 6,26 4,5 120 Max 19,4 6,7 0,10 7,23 9,7 280 Min 1,4 6,1 0,064 6,16 2,6 100 Medel 10,4 6,5 0,084 6,52 6,0 163 Sågasnässjöns utlopp ,1 6,0 0,10 8,45 3,5 320 Sågasnässjöns utlopp ,9 6,5 0,081 6,58 3,5 280 Sågasnässjöns utlopp ,1 6,6 0,10 7,12 5,2 220 Sågasnässjöns utlopp ,6 6,7 0,12 7,70 4,7 250 Sågasnässjöns utlopp ,4 6,7 0,11 7,48 4,8 250 Sågasnässjöns utlopp ,4 6,4 0,071 7,20 5,0 300 Max 20,6 6,7 0,12 8,45 5,2 320 Min 0,1 6,0 0,071 6,58 3,5 220 Medel 10,6 6,5 0,097 7,42 4,5 270 Norra Möckeln is 0,9 6,0 0,049 7,10 2,1 270 Norra Möckeln ,4 14,6 6,5 0,068 6,55 1,8 220 Norra Möckeln ,4 18,5 6,9 0,11 7,03 3,3 180 Norra Möckeln ,7 4,5 6,8 0,098 7,04 2,4 180 Max 1,7 18,5 6,9 0,11 7,10 3,3 270 Min 1,4 0,9 6,0 0,049 6,55 1,8 180 Medel 1,5 9,6 6,6 0,081 6,93 2,4 213 S Möckeln 1 109S is 0,6 6,6 0,095 8,02 1,9 200 S Möckeln 1 109S ,3 14,7 6,7 0,089 7,46 1,9 150 S Möckeln 1 109S ,7 18,4 7,0 0,13 7,66 2,2 120 S Möckeln 1 109S ,1 4,3 6,8 0,12 7,59 2,2 120 Max 2,1 18,4 7,0 0,13 8,02 2,2 200 Min 1,3 0,6 6,6 0,089 7,46 1,9 120 Medel 1,7 9,5 6,8 0,11 7,68 2,1 148 S Möckeln 2 109S is 0,8 6,6 0,093 7,76 2,0 180 S Möckeln 2 109S ,3 11,5 6,7 0,087 7,50 2,2 200 S Möckeln 2 109S ,7 18,6 7,0 0,13 7,64 2,4 120 S Möckeln 2 109S ,7 5,3 6,9 0,13 7,72 2,3 120 Max 1,7 18,6 7,0 0,13 7,76 2,4 200 Min 1,3 0,8 6,6 0,087 7,50 2,0 120 Medel 1,6 9,1 6,8 0,11 7,66 2,2 155 Målenån, väg Liatorp-Ljungby Målenån, väg Liatorp-Ljungby ,0 6,3 0,069 5,48 3,5 200 Målenån, väg Liatorp-Ljungby ,9 6,3 0,089 5,42 6,9 280 Målenån, väg Liatorp-Ljungby ,0 6,6 0,15 6,09 5,1 180 Målenån, väg Liatorp-Ljungby ,6 6,7 0,15 6,46 5,8 180 Målenån, väg Liatorp-Ljungby ,2 6,3 0,07 5,64 2,4 250 Max 21,0 6,7 0,15 6,46 6,9 280 Min 5,2 6,3 0,069 5,42 2,4 180 Medel 12,3 6,4 0,105 5,82 4,7 218 Agunnarydsån, ned. Rydaholms ARV ,8 6,7 0,36 13,3 5,2 160 Agunnarydsån, ned. Rydaholms ARV ,6 7,2 0,45 14,3 3,9 200 Agunnarydsån, ned. Rydaholms ARV ,4 5,8 0,061 7,37 3,6 450 Agunnarydsån, ned. Rydaholms ARV ,1 7,4 0,69 22,9 6,6 120 Agunnarydsån, ned. Rydaholms ARV ,0 6,4 0,13 10,2 8,2 300 Agunnarydsån, ned. Rydaholms ARV ,7 6,5 0,10 7,94 4,8 350 Max 16,1 7,4 0,69 22,9 8,2 450 Min 0,8 5,8 0,061 7,37 3,6 120 Medel 8,3 6,7 0,30 12,7 5,

37 HELGEÅN Bilaga 1 TOC Syre Syrem. NH 4 -N NO 23 -N N-tot PO 4 -P P-tot Cl SO4 K-fyll Ca Mg Na K Datum Stnnr mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l ,7 83, ,0 82, ,0 93 < ,9 86 < , , , Max 12 7,9 82 < Min 18 10, Medel 26 7, , ,1 84 < ,4 82 < , , , Max 18 7,4 51 < Min 23 9, Medel 27 13, <1, , , ,8 94 < < , , , Max 17 8,8 87 < <2 21 <1,0 Min 21 10, ,1 Medel 21 14, , S , <2 22 4, S1 18 9,1 97 <10 - < S , , S , Max 16 9,1 87 < <2 22 2,3 Min 18 11, ,7 Medel 20 13, , S , <2 23 5, S2 18 8,9 95 < < S , , S , Max 16 8,9 87 < <2 22 1,0 Min 18 11, ,3 Medel , , , , , , Max 17 7, Min 21 9, Medel , ,2 8, , , , Max 9,2 7, Min 25 9, Medel 35

38 HELGEÅN Bilaga 1 Stationsnamn Stnnr Datum Siktdj.Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg Abs ofilt. Abs. filt. - - m C - mekv/l ms/m FNU mg/l Pt abs/5cm abs/5cm Agunnarydsån, ned. Stammaderna ,5 6,6 0,25 10,4 6,4 160 Agunnarydsån, ned. Stammaderna ,2 6,9 0,23 8,36 2,6 180 Agunnarydsån, ned. Stammaderna ,5 6,0 0,077 5,84 4,1 350 Agunnarydsån, ned. Stammaderna ,2 7,1 0,56 13, Agunnarydsån, ned. Stammaderna ,2 6,2 0,10 8,28 6,7 300 Agunnarydsån, ned. Stammaderna ,2 6,5 0,093 6,57 3,8 280 Max 17,2 7,1 0,56 13, Min 0,5 6,0 0,077 5,84 2,6 160 Medel 8,8 6,6 0,22 8,81 5,8 278 Agunnarydssjöns utlopp ,2 6,2 0,10 8,40 2,3 260 Agunnarydssjöns utlopp ,3 6,6 0,085 6,52 2,1 180 Agunnarydssjöns utlopp ,3 6,8 0,13 7,13 8,0 220 Agunnarydssjöns utlopp ,1 6,8 0,16 7,35 5,8 250 Agunnarydssjöns utlopp ,2 6,8 0,15 7,30 4,4 220 Agunnarydssjöns utlopp ,1 6,8 0,13 7,09 2,5 220 Max 21,1 6,8 0,16 8,40 8,0 260 Min 1,2 6,2 0,085 6,52 2,1 180 Medel 10,7 6,7 0,13 7,30 4,2 225 Möckelns utlopp ,1 6,3 0,067 6,72 3, ,635 0,666 Möckelns utlopp ,1 6,3 0,067 7,10 2, ,599 0,662 Möckelns utlopp ,1 6,2 0,075 7,06 3, ,597 0,649 Möckelns utlopp ,7 6,6 0,077 6,85 1, ,461 0,510 Möckelns utlopp ,3 6,6 0,079 6,77 2, ,38 0,398 Möckelns utlopp ,5 6,6 0,077 6,79 2, ,344 0,384 Möckelns utlopp ,5 6,8 0,093 6,79 2, ,310 0,345 Möckelns utlopp ,3 6,8 0,12 7,08 2, ,288 0,312 Möckelns utlopp ,9 6,9 0,11 7,21 4, ,328 0,287 Möckelns utlopp ,8 6,8 0,12 7,00 2, ,309 0,289 Möckelns utlopp ,1 6,9 0,11 6,87 1, ,382 0,350 Möckelns utlopp ,6 6,6 0,100 6,91 1, ,417 0,394 Max 20,3 6,9 0,12 7,21 4, ,635 0,666 Min 0,1 6,2 0,067 6,72 1, ,288 0,287 Medel 9,3 6,6 0,091 6,93 2, ,421 0,437 Prästebodaån, uppstr. Delary ,8 6,4 0,090 8,42 2,3 260 Prästebodaån, uppstr. Delary ,3 6,7 0,083 8,36 1,4 160 Prästebodaån, uppstr. Delary ,7 6,7 0,11 7,52 2,8 180 Prästebodaån, uppstr. Delary ,7 6,9 0,13 7,81 2,8 200 Prästebodaån, uppstr. Delary ,2 6,8 0,13 7,67 3,4 200 Prästebodaån, uppstr. Delary ,2 6,5 0,085 6,86 2,3 280 Max 21,7 6,9 0,13 8,42 3,4 280 Min 1,8 6,4 0,083 6,86 1,4 160 Medel 10,7 6,7 0,10 7,77 2,5 213 Verumsån, före utfl i Helgeån 6G ,3 6,4 0,12 9,56 3,4 200 Verumsån, före utfl i Helgeån 6G ,1 6,5 0,11 8,41 3,4 200 Verumsån, före utfl i Helgeån 6G ,5 6,5 0,12 9,17 6,0 220 Verumsån, före utfl i Helgeån 6G ,1 6,9 0,23 9,64 4,0 220 Verumsån, före utfl i Helgeån 6G ,1 6,7 0,15 8,90 6,4 200 Verumsån, före utfl i Helgeån 6G ,6 6,5 0,09 7,86 3,5 350 Max 21,1 6,9 0,23 9,64 6,4 350 Min 1,3 6,4 0,094 7,86 3,4 200 Medel 10,1 6,6 0,14 8,92 4,5 232 Drivån, ned. Älmhults ARV, väg ,5 6,8 0,37 23,3 8,0 120 Drivån, ned. Älmhults ARV, väg ,9 7,3 0,79 25,5 6,1 180 Drivån, ned. Älmhults ARV, väg ,9 7,0 0,52 19,8 6,4 350 Drivån, ned. Älmhults ARV, väg ,8 7,4 0,82 36,4 6,5 100 Drivån, ned. Älmhults ARV, väg ,1 6,8 0,26 17,9 9,4 200 Drivån, ned. Älmhults ARV, väg ,9 6,6 0,13 12, Max 15,8 7,4 0,82 36, Min 1,5 6,6 0,13 12,0 6,1 100 Medel 9,4 7,0 0,48 22,5 8,

39 HELGEÅN Bilaga 1 TOC Syre Syrem.NH 4 -N NO 23 -N N-tot PO 4 -P P-tot Cl SO4 K-fyll Ca Mg Na K Datum Stnnr mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l , , ,6 65 < , , , , Max 13 6,6 65 < Min 24 9, Medel ,5 89 < , , , , Max 18 7,2 74 < Min 23 9, Medel 25 12, ,0 4,3 5,1 1,4 5,7 < , ,4 5,2 5,4 1,5 6,1 1, , ,5 5,2 5,3 1,5 5,8 < , ,4 5,3 5,0 1,4 5,7 1, ,0 94 < <2 23 9,5 5,3 4,7 1,3 5,5 < ,5 87 < ,6 5,2 5,0 1,4 6,1 1, ,1 95 < <2 33 9,4 5,7 4,8 1,3 5,9 < , ,5 5,6 5,0 1,4 5,9 1, ,2 94 <10 < ,4 5,6 5,1 1,4 5,9 1, , ,4 5,8 5,1 1,4 6,0 < , <2 19 9,1 6,2 5,0 1,4 5,6 1, , ,3 6,5 5,0 1,5 6,0 < , ,6 6,5 5,4 1,5 6,1 1,4 Max 16 8,5 79 < <2 14 9,0 4,3 4,7 1,3 5,5 <2 Min 20 10, ,4 5,5 5,0 1,4 5,9 1,2 Medel 22 12, , , , , , , Max 14 9, Min 19 10, Medel 19 11, G 19 10, G 19 8, G 21 7, G 19 9, G 27 10, G 27 11, Max 19 7, Min 21 9, Medel 15 11, , , , , , , Max 12 8, Min 19 9, Medel 37

40 HELGEÅN Bilaga 1 Stationsnamn Stnnr Datum Siktdj.Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg Abs ofilt. Abs. filt. - - m C - mekv/l ms/m FNU mg/l Pt abs/5cm abs/5cm Osbysjön is 0,4 6,7 0,32 16,9 9,5 200 Osbysjön ,0 9,9 6,8 0,15 10,0 4,2 200 Osbysjön ,7 19,2 7,0 0,19 10,3 8,6 300 Osbysjön ,6 4,1 6,7 0,13 10,2 6,5 350 Max 1,0 19,2 7,0 0,32 16,9 9,5 350 Min 0,6 0,4 6,7 0,13 10,0 4,2 200 Medel 0,8 8,4 6,8 0,20 11,9 7,2 263 Helgeåns utlopp ur Osbysjön ,1 6,2 0,056 7,32 2, ,539 0,609 Helgeåns utlopp ur Osbysjön ,3 6,4 0,087 8,07 3, ,578 0,640 Helgeåns utlopp ur Osbysjön ,7 6,4 0,077 7,35 2, ,475 0,544 Helgeåns utlopp ur Osbysjön ,2 6,5 0,082 7,29 2, ,398 0,465 Helgeåns utlopp ur Osbysjön ,1 6,6 0,095 7,47 2, ,355 0,383 Helgeåns utlopp ur Osbysjön ,0 6,8 0,12 7,77 3, ,354 0,389 Helgeåns utlopp ur Osbysjön ,9 6,8 0,11 7,65 3, ,403 0,444 Helgeåns utlopp ur Osbysjön ,5 6,9 0,13 7,86 2, ,427 0,467 Helgeåns utlopp ur Osbysjön ,0 6,9 0,14 7,97 2, ,447 0,397 Helgeåns utlopp ur Osbysjön ,0 6,4 0,081 7,48 3, ,659 0,565 Helgeåns utlopp ur Osbysjön ,5 6,7 0,10 7,53 3, ,599 0,536 Helgeåns utlopp ur Osbysjön ,0 6,4 0,10 7,41 2, ,545 0,489 Max 20,5 6,9 0,14 8,07 3, ,659 0,640 Min 0,1 6,2 0,056 7,29 2, ,354 0,383 Medel 9,6 6,6 0,10 7,60 2, ,482 0,494 Nöbbelöv, kvr.damm s om Broby ARV ,1 6,4 0,10 8,49 3,7 220 Nöbbelöv, kvr.damm s om Broby ARV ,4 6,7 0,098 7,75 2,5 250 Nöbbelöv, kvr.damm s om Broby ARV ,8 6,7 0,14 8,13 3,9 180 Nöbbelöv, kvr.damm s om Broby ARV ,8 6,9 0,14 8,28 3,0 250 Nöbbelöv, kvr.damm s om Broby ARV ,1 6,9 0,15 8,26 4,2 180 Nöbbelöv, kvr.damm s om Broby ARV ,5 6,7 0,11 7,77 4,0 250 Max 20,8 6,9 0,15 8,49 4,2 250 Min -0,1 6,4 0,098 7,75 2,5 180 Medel 10,9 6,7 0,12 8,11 3,6 222 Olingeån, i Gryt 18B ,8 6,9 0,36 13,8 4,3 120 Olingeån, i Gryt 18B ,1 7,3 0,32 12,6 3,3 130 Olingeån, i Gryt 18B ,6 7,1 0,37 13, Olingeån, i Gryt 18B ,9 7,2 0,32 12,5 1,9 90 Olingeån, i Gryt 18B ,3 7,2 0,41 13,9 3,5 80 Olingeån, i Gryt 18B ,0 7,1 0,39 14,6 4,7 120 Max 17,9 7,3 0,41 14, Min 0,8 6,9 0,32 12,5 1,9 80 Medel 10,1 7,1 0,36 13,4 4,8 120 Tormestorpsån ned. Sösdala 20B ,5 7,5 1,3 29, Tormestorpsån ned. Sösdala 20B ,7 7,9 1,9 31,4 2,5 80 Tormestorpsån ned. Sösdala 20B ,5 7,8 1,9 29,5 5,2 70 Tormestorpsån ned. Sösdala 20B ,4 7,9 2,4 45,2 2,4 30 Tormestorpsån ned. Sösdala 20B ,5 7,8 2,1 36,1 3,0 30 Tormestorpsån ned. Sösdala 20B ,2 7,9 1,6 27,9 3,2 100 Max 14,5 7,9 2,4 45, Min 1,5 7,5 1,3 27,9 2,4 30 Medel 9,3 7,8 1,9 33,2 5,1 65 Tormestorpsån f inl. i Finjasjön 20C ,4 7,8 1,4 24,3 7,2 80 Tormestorpsån f inl. i Finjasjön 20C ,3 8,0 1,8 28,2 2,1 100 Tormestorpsån f inl. i Finjasjön 20C ,5 7,9 1,9 29,7 6,7 90 Tormestorpsån f inl. i Finjasjön 20C ,4 8,1 2,7 41,1 3,1 40 Tormestorpsån f inl. i Finjasjön 20C ,6 8,0 2,6 41,6 4,1 40 Tormestorpsån f inl. i Finjasjön 20C ,1 7,9 0,1 27,3 7,5 100 Max 16,4 8,1 2,7 41,6 7,5 100 Min 1,4 7,8 0,1 24,3 2,1 40 Medel 9,4 8,0 1,8 32,0 5,

41 HELGEÅN Bilaga 1 TOC Syre Syrem.NH 4 -N NO 23 -N N-tot PO 4 -P P-tot Cl SO4 K-fyll Ca Mg Na K Datum Stnnr mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l , <1, , , , , , , Max 14 8, <1,0 Min 22 10, Medel 23 12, ,4 5,1 1,4 6,2 < , ,8 5,8 1,6 6,9 1, , ,5 5,3 1,5 6,4 < , ,6 5,3 1,4 6,3 1, , < ,7 4,9 1,4 6,0 < , ,8 5,6 1,5 6,9 1, , ,6 5,7 1,5 6,8 < , ,4 5,8 1,6 6,8 1, , < ,2 6,6 1,8 7,6 1, , ,5 5,5 1,5 6,8 < , < ,5 5,1 1,4 6,3 1, , ,7 5,5 1,6 6,8 < , ,6 6,6 1,8 7,6 1,7 Max 15 7, < ,4 4,9 1,4 6,0 <2 Min 20 10, ,3 5,5 1,5 6,7 1,2 Medel 19 12, , , , , , , Max 16 7, Min 20 10, Medel 15 12, B 18 9, B 26 8, B 17 7, B 14 9, B 18 11, B 26 12, Max 14 7, Min 18 9, Medel 14 12, B 9,6 10, B 11 9, B 5,2 7, B 5,0 8, B 13 11, B 14 12, Max 5,0 7, Min 10 10, Medel 12 12, C 12 11, C 13 10, C 6,0 8,2 84 < C 5,5 10,0 92 < C 15 12, C 15 12, Max 5,5 8,2 84 < Min 11 10, Medel 39

42 HELGEÅN Bilaga 1 Stationsnamn Stnnr Datum Siktdj.Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg Abs ofilt. Abs. filt. - - m C - mekv/l ms/m FNU mg/l Pt abs/5cm abs/5cm Finjasjön, botten 20Kb ,2 7,6 1,1 22,1 2,9 80 Finjasjön, botten 20Kb ,9 7,8 0,91 19,6 2,5 70 Finjasjön, botten 20Kb ,5 7,8 1,2 22,3 4,5 60 Finjasjön, botten 20Kb ,4 7,9 1,2 22,6 2,2 45 Max 18,5 7,9 1,2 22,6 4,5 80 Min 2,2 7,6 0,91 19,6 2,2 45 Medel 9,0 7,8 1,1 21,7 3,0 64 Finjasjön, ytan 20Ky is 1,4 7,6 0,94 20,6 0,7 120 Finjasjön, ytan 20Ky ,1 9,1 7,8 0,92 19,7 2,8 70 Finjasjön, ytan 20Ky ,6 19,7 7,9 1,2 22,2 3,3 50 Finjasjön, ytan 20Ky ,6 6,6 8,0 1,2 22,6 1,5 45 Max 3,6 19,7 8,0 1,2 22,6 3,3 120 Min 1,6 1,4 7,6 0,92 19,7 0,7 45 Medel 2,4 9,2 7,8 1,07 21,3 2,1 71 Svartevadsbäcken ned. Tyringe 20I ,8 7,2 0,31 22, Svartevadsbäcken ned. Tyringe 20I ,2 7,3 0,43 14,3 4,2 80 Svartevadsbäcken ned. Tyringe 20I ,0 7,1 0,28 9, Svartevadsbäcken ned. Tyringe 20I ,2 7,5 0,64 17,7 4,9 55 Svartevadsbäcken ned. Tyringe 20I ,4 7,3 0,51 14,1 6,5 60 Svartevadsbäcken ned. Tyringe 20I ,2 7,1 0,38 13,4 6,8 110 Max 16,2 7,5 0,64 22, Min 1,8 7,1 0,28 9,7 4,2 55 Medel 9,1 7,3 0,43 15,3 8,9 88 Almaån. utlopp ur Finjasjön 20L ,1 7,6 0,91 19,6 2,2 90 Almaån. utlopp ur Finjasjön 20L ,5 7,5 0,93 20,5 1,9 90 Almaån. utlopp ur Finjasjön 20L ,8 7,7 0,88 19,2 2,6 100 Almaån. utlopp ur Finjasjön 20L ,3 7,9 0,95 19,7 2,3 80 Almaån. utlopp ur Finjasjön 20L ,8 7,8 1,0 20,4 1,9 70 Almaån. utlopp ur Finjasjön 20L ,7 7,8 1,0 20,0 7,3 55 Almaån. utlopp ur Finjasjön 20L ,7 7,9 1,1 20,5 3,8 50 Almaån. utlopp ur Finjasjön 20L ,1 8,1 1,1 21,5 2,1 45 Almaån. utlopp ur Finjasjön 20L ,7 8,0 1,2 22,3 1,5 30 Almaån. utlopp ur Finjasjön 20L ,1 7,9 1,2 22,3 2,1 40 Almaån. utlopp ur Finjasjön 20L ,6 8,0 1,2 22,5 3,0 50 Almaån. utlopp ur Finjasjön 20L ,9 7,7 1,2 22,6 0,9 40 Max 22,1 8,1 1,2 22,6 7,3 100 Min 1,1 7,5 0,88 19,2 0,9 30 Medel 9,8 7,8 1,1 20,9 2,6 62 Farstorpsån f. utl. i Almaån 20V ,7 6,9 0,29 12,5 9,2 160 Farstorpsån f. utl. i Almaån 20V ,0 7,2 0,31 12, Farstorpsån f. utl. i Almaån 20V ,9 7,0 0,23 10, Farstorpsån f. utl. i Almaån 20V ,8 7,6 0,60 16,4 8,6 140 Farstorpsån f. utl. i Almaån 20V ,3 7,4 0,51 13, Farstorpsån f. utl. i Almaån 20V ,0 7,0 0,25 11,5 9,8 280 Max 18,8 7,6 0,60 16, Min 1,7 6,9 0,23 10,2 8,6 140 Medel 9,6 7,2 0,37 12, Almaån, ned. Lillåns tillfl. 20Ä ,6 7,2 0,51 15,4 5,7 120 Almaån, ned. Lillåns tillfl. 20Ä ,5 7,4 0,52 15,3 5,2 140 Almaån, ned. Lillåns tillfl. 20Ä ,0 7,4 0,64 17, Almaån, ned. Lillåns tillfl. 20Ä ,3 7,4 0,72 17,8 3,9 130 Almaån, ned. Lillåns tillfl. 20Ä ,1 7,4 0,69 16, Almaån, ned. Lillåns tillfl. 20Ä ,8 7,4 0,42 13,4 6,2 200 Max 20,3 7,4 0,72 17, Min 1,6 7,2 0,42 13,4 3,9 120 Medel 10,1 7,4 0,58 15,9 7,

43 HELGEÅN Bilaga 1 TOC Syre Syrem.NH 4 -N NO 23 -N N-tot PO 4 -P P-tot Cl SO4 K-fyll Ca Mg Na K Datum Stnnr mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l , Kb 11 10, Kb 9,7 7, Kb 9,0 10, Kb 16 10, Max 9,0 7, Min 11 9, Medel 15 13, <1, Ky 11 11, Ky 10 9, Ky 8,9 11, , Ky 15 13, Max 8,9 9, <1,0 Min 11 11, ,9 Medel 7,1 12, I 7,4 11, I 16 9, I 3,6 8, I 4,9 9, I 12 12, I 16 12, Max 3,6 8,9 88 < Min 8,5 10, Medel 13 12, L 12 12, L 13 10, L 12 11, L 11 8, L 11 7, L 11 8, L 8,7 8, L 8,2 10, L 9,1 10, L 9,1 12, L 9,1 11, L 13 12, Max 8,2 7, Min 11 10, Medel 16 12, V 18 10, V 26 7, V 9,8 9, V 15 10, V 26 12, V 26 12, Max 10 7, Min 18 10, Medel 13 12, Ä 15 10, Ä 13 7, Ä 9,9 7, Ä 15 9, Ä 21 11, Ä 21 12, Max 9,9 7, Min 14 9, Medel 41

44 HELGEÅN Bilaga 1 Stationsnamn Stnnr Datum Siktdj.Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg Abs ofilt. Abs. filt. - - m C - mekv/l ms/m FNU mg/l Pt abs/5cm abs/5cm Almaån. före utfl. i Helgeån 20AB ,1 7,2 0,54 16,5 4, ,320 0,358 Almaån. före utfl. i Helgeån 20AB ,5 7,3 0,56 16,7 8, ,242 0,271 Almaån. före utfl. i Helgeån 20AB ,4 7,3 0,57 16,3 5, ,259 0,307 Almaån. före utfl. i Helgeån 20AB ,0 7,5 0,57 16,9 5, ,263 0,318 Almaån. före utfl. i Helgeån 20AB ,5 7,5 0,75 18,9 3,0 70 0,208 0,243 Almaån. före utfl. i Helgeån 20AB ,5 7,6 0,81 19,5 5,3 90 0,160 0,184 Almaån. före utfl. i Helgeån 20AB ,0 7,3 0,48 13,8 5, ,489 0,557 Almaån. före utfl. i Helgeån 20AB ,1 7,7 0,76 18,7 2, ,270 0,291 Almaån. före utfl. i Helgeån 20AB ,3 7,7 0,70 17,1 6, ,427 0,331 Almaån. före utfl. i Helgeån 20AB ,3 7,5 0,64 16,6 5, ,438 0,378 Almaån. före utfl. i Helgeån 20AB ,3 7,6 0,79 19,2 9, ,388 0,284 Almaån. före utfl. i Helgeån 20AB ,7 7,3 0,79 22, ,298 0,214 Max 19,1 7,7 0,81 22, ,489 0,557 Min 0,5 7,2 0,48 13,8 2,7 70 0,160 0,184 Medel 9,8 7,5 0,66 17,7 6, ,314 0,311 Bivarödsån,vid Hylta 21C ,1 6,7 0,17 9,84 7,0 250 Bivarödsån,vid Hylta 21C ,9 6,8 0,15 8,80 8,0 280 Bivarödsån,vid Hylta 21C ,2 6,6 0,16 9, Bivarödsån,vid Hylta 21C ,2 7,1 0,37 13, Bivarödsån,vid Hylta 21C ,2 6,3 0,078 8, Bivarödsån,vid Hylta 21C ,3 6,6 0,14 8,81 5,2 350 Max 18,2 7,1 0,37 13, Min -0,1 6,3 0,078 8,16 5,2 250 Medel 9,6 6,7 0,18 9, Bivarödsån före utfl. i Helgeån 21E ,9 6,6 0,16 10,9 3, ,464 0,508 Bivarödsån före utfl. i Helgeån 21E Bivarödsån före utfl. i Helgeån 21E ,6 6,8 0,18 10,2 5, ,399 0,485 Bivarödsån före utfl. i Helgeån 21E ,2 6,7 0,16 9,88 8, ,509 0,624 Bivarödsån före utfl. i Helgeån 21E ,6 6,8 0,31 11,9 9, ,659 0,768 Bivarödsån före utfl. i Helgeån 21E ,1 7,1 0,30 12, ,740 0,863 Bivarödsån före utfl. i Helgeån 21E ,1 6,8 0,26 11,1 9, ,05 1,12 Bivarödsån före utfl. i Helgeån 21E ,5 6,9 0,29 11,4 8, ,928 1,04 Bivarödsån före utfl. i Helgeån 21E ,4 6,8 0,17 9, ,77 1,16 Bivarödsån före utfl. i Helgeån 21E ,8 6,4 0,10 9,16 5, ,942 0,832 Bivarödsån före utfl. i Helgeån 21E ,8 7,0 0,25 12,3 9, ,749 0,597 Bivarödsån före utfl. i Helgeån 21E ,6 7,0 0,33 17,8 8, ,465 0,375 Max 18,5 7,1 0,33 17, ,77 1,16 Min 0,6 6,4 0,10 9,16 3, ,399 0,375 Medel 9,8 6,8 0,23 11,6 10, ,789 0,761 Helgeån vid Torsebro ,5 6,8 0,20 10,5 3, ,470 0,531 Helgeån vid Torsebro Helgeån vid Torsebro ,7 6,9 0,21 10,0 3, ,419 0,474 Helgeån vid Torsebro ,5 6,9 0,19 9,7 3, ,407 0,441 Helgeån vid Torsebro ,3 7,2 0,25 10,4 3, ,355 0,365 Helgeån vid Torsebro ,7 7,0 0,24 10,0 3, ,333 0,362 Helgeån vid Torsebro ,1 7,0 0,20 9,2 3, ,402 0,431 Helgeån vid Torsebro ,7 7,0 0,21 9,6 3, ,451 0,474 Helgeån vid Torsebro ,6 7,2 0,28 10,4 4, ,438 0,377 Helgeån vid Torsebro ,0 6,8 0,16 9,3 4, ,635 0,545 Helgeån vid Torsebro ,7 7,1 0,26 10,6 5, ,565 0,482 Helgeån vid Torsebro ,6 7,0 0,35 13,1 5, ,476 0,400 Max 20,7 7,2 0,35 13,1 5, ,635 0,545 Min 0,6 6,8 0,16 9,20 3, ,333 0,362 Medel 10,8 7,0 0,23 10,3 4, ,450 0,444 Råbelövssjön, botten 28Bb ,9 8,0 2,7 47,8 1,6 15 Råbelövssjön, botten 28Bb ,3 2,5 46,2 1,6 15 Råbelövssjön, botten 28Bb ,3 8,0 2,4 44,1 6,6 35 Råbelövssjön, botten 28Bb ,0 8,2 2,4 44,7 3,0 20 Max 19,3 8,3 2,7 47,8 6,6 35 Min 1,9 8,0 2,4 44,1 1,6 15 Medel 10,0 8,1 2,5 45,7 3,

45 HELGEÅN Bilaga 1 TOC Syre Syrem.NH 4 -N NO 23 -N N-tot PO 4 -P P-tot Cl SO4 K-fyll Ca Mg Na K Datum Stnnr mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l , ,5 10 2, AB 12 13, ,5 11 2, AB 14 11, ,6 9,9 2, AB 15 10, ,8 10 2, AB 13 9, ,0 11 3, AB 11 7, ,3 12 3, AB 22 7, ,5 9,7 2, AB 13 7, ,3 11 2, AB 12 10, ,9 11 2, AB 19 10, ,7 11 2, AB 15 5, ,2 11 2, AB 12 12, ,7 14 3, AB 22 13, ,7 14 3,0 Max 11 5, ,5 9,7 2,0 Min 15 9, ,9 11 2,5 Medel 18 13, C 25 10, C 34 8, C 35 4, C 32 10, C 30 11, C 35 13, Max 18 4, Min 29 9, Medel 21 12, ,6 8,9 1,8 8,3 < E E 20 11, ,5 8,8 1,7 7,9 < E 24 10, ,6 8,4 1,7 8,4 1, E 29 6, ,6 11 2,0 8,8 < E 26 7, ,7 12 2,4 9,7 2, E 38 6, ,1 12 2,2 8,9 < E 32 5, ,5 11 2,2 8,6 1, E 29 10,0 94 < ,3 9,2 1,9 8,4 2, E 35 10, ,1 8,3 1,7 7,7 < E 28 11, ,3 8,4 1, E 18 13, ,2 13 2, E 38 13, ,2 13 2,4 Max 18 5,5 59 < ,3 8,3 1,7 7,7 <2 Min 27 9, ,8 11 2,1 8,9 1,5 Medel 20 11, ,7 8,9 1,8 7,6 < , ,5 8,8 1,8 7,6 < , ,3 8,2 1,8 7,6 1, , ,5 8,7 1,8 7,9 < , ,6 8,7 1,9 8,1 1, , ,9 7,6 1,8 7,5 < , ,0 7,6 1,8 7,5 1, , ,4 9,7 2,0 8,7 1, , ,3 7,8 1,8 7,8 < , ,9 9,0 2,0 7,7 1, , ,0 13 2,5 9,2 < , ,5 9,2 1,9 Max 15 7, ,9 7,6 1,8 7,5 <2 Min 19 10, ,9 8,9 1,9 7,9 1,3 Medel 7,9 5, < Bb 8,5 8, < Bb 8,0 6,1 66 <10 < Bb 7,4 8, Bb 8,5 8, Max 7,4 5,2 38 <10 < <2 17 Min 8,0 7, Medel 43

46 HELGEÅN Bilaga 1 Stationsnamn Stnnr Datum Siktdj.Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg Abs ofilt. Abs. filt. - - m C - mekv/l ms/m FNU mg/l Pt abs/5cm abs/5cm Råbelövssjön, ytan 28By ,5 8,2 2,5 46,4 1,2 15 Råbelövssjön, ytan 28By ,2 12,4 8,3 2,5 46,5 2,1 15 Råbelövssjön, ytan 28By ,6 19,7 8,3 2,4 43,6 7,7 25 Råbelövssjön, ytan 28By ,5 8,3 8,2 2,4 44,5 3,0 20 Max 2,5 19,7 8,3 2,5 46,5 7,7 25 Min 1,6 0,5 8,2 2,4 43,6 1,2 15 Medel 2,1 10,2 8,3 2,5 45,3 3,5 19 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 24F ,8 7,6 2,5 40, ,178 0,227 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 24F ,1 7,7 2,1 34, ,117 0,198 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 24F ,6 7,7 2,5 39,5 9,1 70 0,139 0,191 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 24F ,7 8,0 2,7 39,6 6,3 70 0,148 0,166 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 24F ,5 8,2 3,2 46, ,073 0,097 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 24F ,1 7,9 2,5 39, ,065 0,090 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 24F ,3 7,9 3,0 45, ,056 0,088 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 24F ,4 8,0 3,3 50, ,065 0,066 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 24F ,7 8,0 2,7 41, ,168 0,057 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 24F ,9 7,8 3,0 48,8 6,7 50 0,119 0,095 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 24F ,8 8,1 3,2 48, ,240 0,127 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 24F ,2 7,9 2,6 47, ,334 0,087 Max 18,5 8,2 3,3 50, ,334 0,227 Min 1,1 7,6 2,1 34,4 6,3 35 0,056 0,057 Medel 9,5 7,9 2,8 43, ,142 0,124 Hammarsjön 30A is 0,2 6,9 0,34 12,3 3,5 250 Hammarsjön 30A ,3 13,8 7,2 0,27 11,1 2,8 180 Hammarsjön 30A ,5 18,2 7,3 0,34 11,9 2,1 160 Hammarsjön 30A ,8 5,3 7,1 0,26 10,9 6,1 300 Max 1,5 18,2 7,3 0,34 12,3 6,1 300 Min 0,8 0,2 6,9 0,26 10,9 2,1 160 Medel 1,2 9,4 7,1 0,30 11,6 3,6 223 Helgeån ned. Hammarsjön ,4 7,1 0,35 13,2 9, ,467 0,521 Helgeån ned. Hammarsjön ,2 7,0 0,45 14,6 8, ,444 0,515 Helgeån ned. Hammarsjön ,2 7,3 0,35 12,9 4, ,387 0,431 Helgeån ned. Hammarsjön ,4 7,4 0,40 14,4 5, ,354 0,405 Helgeån ned. Hammarsjön ,3 7,5 0,40 14,6 6, ,287 0,318 Helgeån ned. Hammarsjön ,4 7,6 0,47 18, ,240 0,264 Helgeån ned. Hammarsjön ,8 7,7 0,81 84,1 3, ,266 0,287 Helgeån ned. Hammarsjön ,3 7,5 0,38 15,1 6, ,356 0,420 Helgeån ned. Hammarsjön ,1 7,6 0,60 94,8 6, ,322 0,247 Helgeån ned. Hammarsjön ,1 0,30 13,4 4, ,534 0,477 Helgeån ned. Hammarsjön ,5 7,4 0,33 12,5 9, ,567 0,475 Helgeån ned. Hammarsjön ,5 6,9 0,40 13,7 2, ,505 0,438 Max 21,3 7,7 0,81 94, ,567 0,521 Min 0,4 6,9 0,30 12,5 2, ,240 0,247 Medel 10,0 7,3 0,44 26,8 7, ,394 0,400 Vramsån, uppstr. Rickarum 32A ,9 7,4 0,79 15,1 6,5 140 Vramsån, uppstr. Rickarum 32A ,2 7,7 1,5 22,5 4,3 140 Vramsån, uppstr. Rickarum 32A ,5 7,8 1,5 23,2 9,4 180 Vramsån, uppstr. Rickarum 32A ,9 8,0 2,6 33,9 4,6 60 Vramsån, uppstr. Rickarum 32A ,5 7,8 2,1 30,6 4,9 80 Vramsån, uppstr. Rickarum 32A ,0 7,6 1,4 23,9 4,3 100 Max 16,9 8,0 2,6 33,9 9,4 180 Min 0,9 7,4 0,79 15,1 4,3 60 Medel 9,5 7,7 1,6 24,9 5,7 117 Lindebäck vid Ullarp 32B ,4 7,3 0,46 12, Lindebäck vid Ullarp 32B ,9 7,8 0,80 18,3 3,1 70 Lindebäck vid Ullarp 32B ,0 7,7 0,86 19,1 7,0 90 Lindebäck vid Ullarp 32B ,1 7,9 1,0 21,6 7,9 50 Lindebäck vid Ullarp 32B ,0 7,8 1,1 22,7 3,7 40 Lindebäck vid Ullarp 32B ,8 7,6 0,80 20,4 4,9 90 Max 15,1 7,9 1,1 22, Min 1,4 7,3 0,46 12,8 3,1 40 Medel 9,5 7,7 0,84 19,2 7,

47 HELGEÅN Bilaga 1 TOC Syre Syrem.NH 4 -N NO 23 -N N-tot PO 4 -P P-tot Cl SO4 K-fyll Ca Mg Na K Datum Stnnr mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l - - 7,9 14,1 98 < <2 13 8, By 8,7 9,8 92 <10 < <2 16 6, By 8,9 9,6 105 <10 < < By 7,4 10,0 85 <10 < By 8,9 14,1 105 < Max 7,4 9,6 85 <10 < <2 13 6,1 Min 8,2 10, Medel 12 11, ,7 12 3, F 12 11, ,5 10 3, F 11 10, ,6 11 3, F 10 10, ,4 12 2, F 8,4 7, ,6 13 3, F 7,1 7, ,1 15 3, F 6,5 6,5 65 < ,6 16 4, F 6,3 5, ,1 18 5, F 5,1 7, ,2 14 5, F 8,3 8, ,9 14 4, F 8,8 10, ,2 13 3, F 9,9 11, ,0 14 3, F 12 11, ,0 18 5,1 Max 5,1 5,5 58 < ,1 10 2,8 Min 8,8 9, ,7 14 3,7 Medel 20 13, <1, A 17 9, , A 16 8, <2 29 5, A 24 11, , A 24 13, ,1 Max 16 8,9 89 < <2 21 <1,0 Min 19 10, ,9 Medel 21 13, ,1 9,1 < , ,1 10 1, , ,0 8,5 < , ,1 11 2, ,1 101 < ,0 11 < ,2 94 < ,7 18 2, , , , ,3 13 2, ,1 96 < , , ,1 11 2, , ,0 9,5 1, , ,3 11 < , ,6 Max 12 7,7 78 < ,0 11 2,0 8,5 <2 Min 18 10, ,4 29 2,6 Medel 13 12, A 16 10, A 17 9, A 11 7, A 11 9,3 85 < A 18 11, A 18 12, Max 11 7,3 76 < Min 14 10, Medel 9,9 13, B 9,2 10, B 11 10, B 5,7 9, B 5,3 10, B 13 11, B 13 13, Max 5,3 9, Min 9,0 10, Medel 45

48 HELGEÅN Bilaga 1 Stationsnamn Stnnr Datum Siktdj.Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg Abs ofilt. Abs. filt. - - m C - mekv/l ms/m FNU mg/l Pt abs/5cm abs/5cm Vramsån, ned. Tollarps ARV 32E ,0 7,5 0,62 13, Vramsån, ned. Tollarps ARV 32E ,2 7,8 0,80 15,0 1,6 55 Vramsån, ned. Tollarps ARV 32E ,0 7,8 0,97 16,9 1,7 60 Vramsån, ned. Tollarps ARV 32E ,0 8,1 2,4 40,3 1,4 30 Vramsån, ned. Tollarps ARV 32E ,6 8,0 2,1 32,4 2,2 45 Vramsån, ned. Tollarps ARV 32E ,2 7,9 1,4 24,6 2,2 80 Max 18,0 8,1 2,4 40, Min 1,0 7,5 0,62 13,4 1,4 30 Medel 10,2 7,9 1,38 23,8 5,0 55 Vramsån. före utfl. i Helgeån 32L ,2 7,8 1,3 23,1 2,6 80 0,236 0,247 Vramsån. före utfl. i Helgeån 32L ,1 7,8 1,4 25,5 7,0 70 0,162 0,178 Vramsån. före utfl. i Helgeån 32L ,4 7,9 1,6 25,9 3,8 90 0,189 0,212 Vramsån. före utfl. i Helgeån 32L ,3 8,1 1,8 27,4 2,3 80 0,178 0,197 Vramsån. före utfl. i Helgeån 32L ,5 8,1 2,4 34,1 2,9 80 0,110 0,118 Vramsån. före utfl. i Helgeån 32L ,7 7,9 2,5 36,6 2,0 40 0,073 0,089 Vramsån. före utfl. i Helgeån 32L ,1 8,0 2,7 38,3 2,0 45 0,080 0,106 Vramsån. före utfl. i Helgeån 32L ,6 8,1 2,8 42,3 1,8 35 0,096 0,121 Vramsån. före utfl. i Helgeån 32L ,9 8,0 3,0 44,4 1,6 30 0,076 0,054 Vramsån. före utfl. i Helgeån 32L ,8 7,8 2,1 34,0 1,9 80 0,194 0,191 Vramsån. före utfl. i Helgeån 32L ,0 8,2 2,2 33,5 1,9 65 0,157 0,134 Vramsån. före utfl. i Helgeån 32L ,3 7,9 2,0 34,2 5,7 60 0,139 0,118 Max 18,6 8,2 3,0 44,4 7,0 90 0,236 0,247 Min 0,3 7,8 1,3 23,1 1,6 30 0,073 0,054 Medel 9,5 8,0 2,2 33,3 3,0 63 0,141 0,147 Mjöån, ned. Everöds ARV 33C ,9 8,0 1,6 23,2 9,6 60 Mjöån, ned. Everöds ARV 33C ,5 8,2 2,6 34,0 1,7 55 Mjöån, ned. Everöds ARV 33C ,9 8,2 3,3 43,8 2,7 25 Mjöån, ned. Everöds ARV 33C ,4 8,3 3,6 48,7 2,1 15 Mjöån, ned. Everöds ARV 33C ,0 8,2 3,7 48,8 1,2 20 Mjöån, ned. Everöds ARV 33C ,4 8,0 1,7 25,1 8,2 100 Max 15,4 8,3 3,7 48,8 9,6 100 Min 1,9 8,0 1,6 23,2 1,2 15 Medel 9,5 8,2 2,8 37,3 4,3 46 Vittskövleån, uppstr. ARV ,8 7,9 1,7 24,7 4,0 100 Vittskövleån, uppstr. ARV ,0 8,4 2,6 34,9 0,82 30 Vittskövleån, uppstr. ARV ,0 8,0 2,7 35,8 3,0 30 Vittskövleån, uppstr. ARV ,5 8,2 3,9 50,3 1,2 15 Vittskövleån, uppstr. ARV ,3 7,9 2,4 56,6 7,6 25 Vittskövleån, uppstr. ARV ,3 8,1 2,2 30,6 2,8 60 Max 17,5 8,4 3,9 56,6 7,6 100 Min 0,8 7,9 1,7 24,7 0,82 15 Medel 10,0 8,1 2,6 38,8 3,2 43 Sågmöllebäcken, ca. 50m ned. diket 6CC Sågmöllebäcken, ca. 50m ned. diket 6CC ,4 6,4 Sågmöllebäcken, ca. 50m ned. diket 6CC ,2 6,9 Sågmöllebäcken, ca. 50m ned. diket 6CC Sågmöllebäcken, ca. 50m ned. diket 6CC ,2 6,2 Sågmöllebäcken, ca. 50m ned. diket 6CC ,9 6,5 Max 15,2 6,9 Min 5,4 6,2 Medel 9,7 6,5 46

49 HELGEÅN Bilaga 1 TOC Syre Syrem.NH 4 -N NO 23 -N N-tot PO 4 -P P-tot Cl SO4 K-fyll Ca Mg Na K Datum Stnnr mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l , E 9,6 10, E 9,8 8,9 88 < E 6,0 8, E 5,8 9, E 13 11, E 13 13, Max 5,8 8,0 85 < Min 9,4 10, Medel 13 13, ,3 8,6 2, L 11 14, ,3 12 2, L 12 11, ,6 8,8 2, L 13 11, ,7 9,6 2, L 10 8,8 94 < ,0 11 2, L 7,9 7, ,1 14 3, L 7,8 7,8 79 < ,4 14 3, L 6,6 7, ,3 16 3, L 4,3 8, ,4 16 4, L 16 9, ,4 11 3, L 12 11, ,3 11 2, L 10 13, ,3 13 3, L 16 14, ,4 16 4,6 Max 4,3 7,2 74 < ,3 8,6 2,0 Min 10 10, ,0 12 2,9 Medel 10 14, C 13 10, C 5,1 9,6 91 < C 3,3 9, C 3,2 9, C 15 11, C 15 14, Max 3,2 9,3 89 < Min 8,3 10, Medel 8,3 14, ,5 9, ,7 8, ,3 9, ,3 8, , , Max 4,3 8, Min 7,4 10, Medel CC CC CC CC CC CC Max Min Medel 47

50 HELGEÅN Bilaga 1 Syreprofiler i sjöar Provpunkt: Norra Möckeln Stationsnr: o C o C Temp Syre 2 3 Temp Syre 4 m 4 m Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 0,9 13,1 0,5 14,6 9,9 1,0 1,1 13,1 1,0 12,0 10,2 2,0 1,1 13,0 2,0 11,5 10,1 3,0 1,1 12,8 3,0 11,2 9,6 4,0 1,9 10,8 4,0 10,8 9, o C o C mg/l 0 mg/l Temp Syre 4 m Temp Syre 4 m Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 18,5 8,8 0,5 4,5 11,3 1,0 18,5 8,9 1,0 4,5 11,3 2,0 18,4 8,6 2,0 4,5 11,3 3,0 18,2 8,7 3,0 4,4 11,2 3,5 18,2 8,6 4,0 4,5 10,9 48

51 HELGEÅN Bilaga 1 Provpunkt: Osbysjön Stationsnr: o C mg/l 0 o C mg/l m Temp Syre 4 m Temp Syre Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 0,4 12,7 0,5 12,6 9,3 1,0 0,5 12,7 1,0 12,5 9,1 2,0 1,9 11,1 2,0 12,4 9,1 3,0 2,3 7,7 3,0 10,1 9,4 3,5 2,5 6,4 3,5 8,9 9, o C mg/l o C mg/l m Temp Syre 4 m Temp Syre Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 19,2 8,3 0,5 4,1 11,2 1,0 19,1 8,1 1,0 4,1 11,3 2,0 19,1 8,1 2,0 4,1 11,2 3,0 18,3 7,2 3,0 4,0 11,0 3,5 17,2 6,6 49

52 HELGEÅN Bilaga 1 Provpunkt: Finjasjön Stationsnr: 20K o C o C 8 10 m Temp Syre 8 10 m Temp Syre Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 1,4 13,1 0,5 9,1 11,2 1,0 1,4 13,1 1,0 9,1 11,1 2,0 1,4 13,1 2,0 9,0 11,0 3,0 1,6 12,9 3,0 8,9 11,0 4,0 1,7 12,9 4,0 9,0 11,1 5,0 1,7 12,9 5,0 8,9 11,0 6,0 1,9 12,7 6,0 9,0 10,9 7,0 2,0 11,9 7,0 8,9 10,9 8,0 2,1 10,0 8,0 9,0 10,8 9,0 2,2 10,2 9,0 8,9 10, o C o C mg/l m Temp Syre 10 m Temp Syre Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 18,6 8,2 0,5 6,6 11,3 1,0 18,6 8,2 1,0 6,6 11,1 2,0 18,6 8,2 2,0 6,6 11,1 3,0 18,6 8,2 3,0 6,6 11,2 4,0 18,6 8,1 4,0 6,5 11,2 5,0 18,6 8,1 5,0 6,5 11,2 6,0 18,6 7,9 6,0 6,5 11,2 7,0 18,6 7,7 7,0 6,4 11,1 8,0 18,6 7,7 8,0 6,3 11,1 9,0 18,5 7,3 9,0 6,4 10,9 50

53 HELGEÅN Bilaga 1 Provtagningspunkt: Råbelövssjön Stationsnr: 28B o C mg/l o C mg/l m Temp Syre Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 0,5 14,1 0,5 12,4 9,8 1,0 0,5 14,0 1,0 12,3 9,7 2,0 0,5 14,0 2,0 12,2 9,7 3,0 0,5 13,9 3,0 12,1 9,9 4,0 0,5 13,8 4,0 12,0 9,8 5,0 0,5 13,8 5,0 11,9 9,8 6,0 0,5 13,5 6,0 11,9 9,8 7,0 0,7 11,3 7,0 11,5 9,4 8,0 1,1 10,3 8,0 10,9 9,0 9,0 1,4 7,4 9,0 10,7 8,6 10,0 1,9 5,2 10,0 10,4 7, m Temp Syre o C mg/l o C mg/l m Temp Syre 10 m Temp Syre Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 19,7 9,6 0,5 8,3 10 1,0 19,7 9,5 1,0 8,3 9,8 2,0 19,6 9,2 2,0 8,2 9,9 3,0 19,5 8,3 3,0 8,2 9,8 4,0 19,5 8,1 4,0 8,2 9,7 5,0 19,4 7,8 5,0 8,1 9,8 6,0 19,4 7,6 6,0 8,1 9,8 7,0 19,4 7,8 7,0 8,1 9,9 8,0 19,4 7,6 8,0 8,0 10,1 9,0 19,3 6,1 9,0 8,0 10,2 9,5 19,3 5,0 10,0 8,0 8,8 51

54 52 HELGEÅN Bilaga 1

55 HELGEÅN Bilaga 2 BILAGA 2 Metaller i vatten 2012 Rastreringen motsvarar bedömningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) Rastrering Bedömning Enhet As Pb Cu Cr Ni Zn Cd x,x måttligt höga halter µg/l ,1-0,3 x,x höga halter µg/l ,3-1,5 x,x mycket höga halter µg/l >75 >15 >45 >75 >225 >300 >1,5 Endast grundämnen med fet stil i tabellhuvudet ingår i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. 53

56 HELGEÅN Bilaga 2 Metaller i vatten Stationsnamn Stnnr Datum Al As Ba Pb Cd Co Cu Cr Ni Sr Zn Hg - - µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l Möckelns utlopp , ,97 0,025 0,27 1,1 0,52 0, ,0 <5 Möckelns utlopp , ,74 0,028 0,29 0,95 0,44 0, ,6 <5 Möckelns utlopp , ,0 0,024 0,22 1,1 0,44 0, ,5 <5 Möckelns utlopp , ,87 0,017 0,18 1,1 0,31 0, ,3 <5 Möckelns utlopp , ,4 0,020 0,29 1,3 0,35 0, ,0 <5 Möckelns utlopp , ,1 0,029 0,19 1,1 0,34 0, ,9 <5 Max 300 0, ,4 0,029 0,29 1,3 0,52 0, ,6 <5 Min 130 0, ,74 0,017 0,18 1,0 0,31 0, ,3 <5 Medel 202 0, ,0 0,024 0,24 1,1 0,40 0, ,7 <5 Helgeån, utlopp ur Osbysjön , ,90 0,030 0,54 1,0 0,39 0, ,2 <5 Helgeån, utlopp ur Osbysjön , ,69 0,026 0,28 0,73 0,38 0, ,2 <5 Helgeån, utlopp ur Osbysjön , ,1 0,024 0,39 1,2 0,40 0, ,1 <5 Helgeån, utlopp ur Osbysjön , ,3 0,022 0,37 1,1 0,36 0, ,0 <5 Helgeån, utlopp ur Osbysjön , ,2 <0,01 0,27 1,1 0,38 0, ,3 <5 Helgeån, utlopp ur Osbysjön , ,88 0,037 0,30 1,0 0,37 0, ,6 <5 Max 300 0, ,3 0,037 0,54 1,2 0,40 0, ,2 <5 Min 130 0, ,69 0,022 0,27 0,73 0,36 0, ,3 <5 Medel 207 0, ,0 0,028 0,36 1,0 0,38 0, ,7 <5 Almaån, före utfl i Helgeån 20AB , ,50 0,029 0,77 1,6 0,33 1,0 51 7,2 <5 Almaån, före utfl i Helgeån 20AB , ,27 0,021 0,42 1,2 0,32 1,1 62 3,7 <5 Almaån, före utfl i Helgeån 20AB , ,30 0,016 0,48 1,4 0,24 1,1 76 3,0 <5 Almaån, före utfl i Helgeån 20AB , ,24 <0,01 0,17 0,91 0,20 0, ,8 <5 Almaån, före utfl i Helgeån 20AB , ,35 <0,01 0,21 1,2 0,27 1,1 65 2,5 <5 Almaån, före utfl i Helgeån 20AB , ,42 0,038 0,55 1,5 0,37 1,3 76 5,4 <5 Max 240 0, ,50 0,038 0,77 1,6 0,37 1,3 77 7,2 <5 Min 44 0, ,24 <0,01 0,17 0,91 0,20 0,8 51 1,8 <5 Medel 127 0, ,35 0,019 0,43 1,3 0,29 1,1 68 3,9 <5 Bivarödsån, före utfl i Helgeån 21E Bivarödsån, före utfl i Helgeån 21E , ,68 0,030 0,87 1,4 0,51 0,8 43 6,3 <5 Bivarödsån, före utfl i Helgeån 21E , ,1 0,030 0,77 2,8 0,76 1,1 62 6,6 <5 Bivarödsån, före utfl i Helgeån 21E , ,1 0,024 0,93 2,1 0,61 1,0 59 5,6 <5 Bivarödsån, före utfl i Helgeån 21E , ,6 0,042 1,2 4,0 1,0 1, <5 Bivarödsån, före utfl i Helgeån 21E , ,76 0,045 0,68 1,3 0,64 1,0 56 8,5 <5 Max 500 0, ,6 0,045 1,2 4,0 1,0 1, <5 Min 320 0, ,68 0,024 0,68 1,3 0,51 0, ,6 <5 Medel 424 0, ,0 0,034 0,89 2,3 0,70 1,0 54 7,4 <5 Helgeån, vid Torsebro Helgeån, vid Torsebro , ,58 0,023 0,32 0,88 0,38 0, ,6 <5 Helgeån, vid Torsebro , ,86 0,018 0,39 1,2 0,39 0, ,6 <5 Helgeån, vid Torsebro , ,0 0,016 0,29 1,1 0,35 0, ,7 <5 Helgeån, vid Torsebro , ,1 <0,01 0,28 1,2 0,39 0, ,3 <5 Helgeån, vid Torsebro , ,79 0,038 0,34 1,1 0,39 0, ,4 <5 Max 260 0, ,1 0,038 0,39 1,2 0,39 0, ,4 <5 Min 140 0, ,58 <0,01 0,28 0,88 0,35 0, ,3 <5 Medel 188 0, ,87 0,020 0,32 1,1 0,38 0, ,1 <5 54

57 HELGEÅN Bilaga 2 Stationsnamn Stnnr Datum Al As Ba Pb Cd Co Cu Cr Ni Sr Zn Hg - - µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l Vinnöån, f inl i Araslövssjön 24F , ,76 0,032 0,54 2,3 0,61 1, ,4 <5 Vinnöån, f inl i Araslövssjön 24F , ,30 0,017 0,27 1,3 0,31 1, ,5 <5 Vinnöån, f inl i Araslövssjön 24F , ,58 0,024 0,32 2,3 0,44 1, ,2 <5 Vinnöån, f inl i Araslövssjön 24F , ,61 0,018 0,26 2,2 0,31 1, <5 Vinnöån, f inl i Araslövssjön 24F , ,33 0,013 0,18 1,6 0,29 0, ,7 <5 Vinnöån, f inl i Araslövssjön 24F , ,59 0,041 0,56 2,1 0,59 1, <5 Max 580 0, ,76 0,041 0,56 2,3 0,61 1, <5 Min 170 0, ,30 0,013 0,18 1,3 0,29 0, ,5 <5 Medel 337 0, ,53 0,024 0,36 2,0 0,43 1, ,5 <5 Helgeån, nedstr, Hammarsjön , ,89 0,027 0,79 1,3 0,50 1,0 49 7,4 <5 Helgeån, nedstr, Hammarsjön , ,59 0,021 0,25 1,0 0,40 0, ,4 <5 Helgeån, nedstr, Hammarsjön , ,4 0,062 1,1 1,7 0,61 1, <5 Helgeån, nedstr, Hammarsjön , ,88 0,017 0,36 1,2 0,37 1,0 55 5,0 <5 Helgeån, nedstr, Hammarsjön , ,76 0,054 0,37 1,3 0,35 0, ,6 <5 Helgeån, nedstr, Hammarsjön , ,86 0,034 0,33 1,2 0,40 1,0 48 5,6 <5 Max 460 0, ,4 0,062 1,1 1,7 0,61 1, <5 Min 160 0, ,59 0,017 0,25 1,0 0,35 0, ,4 <5 Medel 273 0, ,90 0,036 0,53 1,3 0,44 1,0 71 6,7 <5 Vramsån, före utfl i Helgeån 32L , ,29 0,026 0,21 1,7 0,25 0, ,4 <5 Vramsån, före utfl i Helgeån 32L , ,15 0,015 0,12 1,1 0,19 0, ,2 <5 Vramsån, före utfl i Helgeån 32L , ,09 0,011 0,13 1,0 0,12 0, ,2 <5 Vramsån, före utfl i Helgeån 32L , ,07 0,010 0,093 0,75 0,074 0, ,6 <5 Vramsån, före utfl i Helgeån 32L , ,07 <0,01 0,088 0,73 0,092 0, ,6 <5 Vramsån, före utfl i Helgeån 32L , ,12 0,015 0,10 1,2 0,16 0, ,0 <5 Max 130 0, ,29 0,026 0,21 1,7 0,25 0, ,4 <5 Min 14 0, ,07 <0,01 0,088 0,73 0,074 0, ,6 <5 Medel 49 0, ,13 0,014 0,12 1,1 0,15 0, ,3 <5 55

58 56 HELGEÅN Bilaga 2

59 HELGEÅN Bilaga 3 BILAGA 3 Vattenföring, transport av fosfor, kväve, organiskt material (TOC) och metaller samt arealspecifik förlust 57

60 HELGEÅN Bilaga 3 MÅNADSMEDELFLÖDE (m 3 /s) år AB 21E 22 24F 31 32L 11 Mätst Mätst Mätst Mätst S-HYPE S-HYPE Mätst Mätst jan 20,8 23,5 4,78 73,3 3,76 89,1 10,6 49,7 feb 17,9 15,3 2,77 52,8 2,30 58,3 5,59 35,0 mar 16,5 14,6 2,37 53,1 1,32 55,9 4,57 31,1 apr 12,9 7,75 1,37 35,1 0,758 31,7 2,39 20,2 maj 9,45 4,93 0,616 22,3 0,447 25,3 0,96 15,3 jun 6,08 3,60 0,415 13,1 0,329 15,0 0,523 9,78 jul 5,75 3,70 0,397 16,3 0,311 15,9 0,458 11,6 aug 4,70 2,41 0,156 11,7 0,209 15,8 0,239 11,0 sep 3,32 3,67 0,352 12,3 0,175 11,6 0,278 8,55 okt 5,00 8,27 2,40 32,6 0,891 33,3 1,11 22,9 nov 8,94 11,5 2,44 40,2 1,70 47,3 2,38 28,4 dec 11,0 13,4 3,17 42,8 3,00 49,0 5,99 27,3 MEDEL 10,2 9,38 1,77 33,8 1,27 37,4 2,9 22,6 TRANSPORT FOSFOR (ton) år AB 21E 22 24F 31 32L 11 jan 1,50 2,13 0,29 5,5 0,60 5,5 0,77 2,7 feb 1,13 2,14 0,156 3,4 0,79 2,4 0,41 2,1 mar 0,83 1,44 0,14 3,3 0,26 4,3 0,33 1,7 apr 0,51 0,49 0,10 1,8 0,08 1,7 0,14 1,0 maj 0,52 0,33 0,060 1,3 0,071 1,0 0,059 0,82 jun 0,34 0,31 0,050 0,86 0,071 0,70 0,037 0,62 jul 0,46 0,41 0,051 1,3 0,090 0,94 0,045 0,94 aug 0,36 0,20 0,019 1,0 0,077 0,89 0,021 0,88 sep 0,24 0,31 0,051 0,91 0,043 0,63 0,021 0,57 okt 0,34 0,73 0,283 2,3 0,13 2,2 0,10 1,5 nov 0,48 1,16 0,26 3,1 0,31 2,7 0,15 1,8 dec 0,60 2,11 0,41 3,3 1,15 2,8 0,43 1,4 TOTALT 7,3 11,8 1, ,7 26 2,5 16 TRANSPORT KVÄVE (ton) år AB 21E 22 24F 31 32L 11 jan feb , mar , apr , , maj ,2 66 3,6 88 4,9 36 jun ,9 37 3,1 37 3,0 22 jul ,7 47 2,7 43 2,5 25 aug 8,1 10 0, ,8 40 1,2 23 sep 5,4 12 1,3 25 1,3 28 1,2 17 okt 8,6 26 7,8 81 8, ,6 51 nov dec TOTALT TRANSPORT TOC (ton) år AB 21E 22 24F 31 32L 11 jan feb mar apr maj jun , jul , aug , ,1 590 sep , ,5 376 okt , nov dec TOTALT Arealspecifik förlust (kg/ha,år) AB 21E 22 24F 31 32L 11 Fosfor 0,072 0,13 0,081 0,12 0,17 0,062 0,065 0,074 Kväve 2,6 7,1 4,6 5,6 8,9 4,1 7,3 3,0 TOC

61 HELGEÅN Bilaga 3 Stn. 24F Al As Ba Cd Co Cr Cu Ni Pb Sr Zn Vinnöån ton/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ f. Araslövssj. mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån januari 5,3 5, ,32 5,4 6, , februari 3,0 3, ,18 3,1 3,5 13 7,4 4, mars 1,5 2, ,095 1,6 1,8 6,9 4,2 2, april 0,44 1,1 62 0,036 0,57 0,66 2,8 2,0 0, ,1 maj 0,31 0, ,024 0,35 0,43 2,0 1,2 0, ,9 juni 0,29 0, ,020 0,27 0,36 1,8 0,85 0, ,7 juli 0,25 0, ,018 0,25 0,33 1,9 0,83 0, ,2 augusti 0,12 0, ,010 0,15 0,18 1,2 0,55 0, ,7 september 0,079 0, ,0067 0,094 0,14 0,82 0,39 0, ,8 oktober 0,74 1,5 77 0,054 0,74 0,94 4,2 2,4 1, november 2,2 2, ,15 2,1 2,3 8,8 5,6 2, december 4,7 5, ,33 4,5 4, , Summa , Stn. 31 Al As Ba Cd Co Cr Cu Ni Pb Sr Zn Helgeån ned. ton/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ Hammarsj. mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån januari , februari , mars , april , maj , juni , juli , augusti , september , oktober , november , december , Summa Stn. 32L Al As Ba Cd Co Cr Cu Ni Pb Sr Zn Vramsån ton/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ före Helgeå mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån januari 3,7 11, ,74 6,0 7, , februari 1,8 5, ,36 2,9 3, , mars 1,3 5, ,27 2,2 2,8 18 8,8 3, april 0,45 3, ,098 0,80 1,2 7,1 4,7 1, maj 0,13 1,5 55 0,035 0,32 0,42 2,7 1,9 0, ,7 juni 0,039 0, ,016 0,17 0,17 1,4 0,91 0, ,0 juli 0,026 0, ,013 0,14 0,13 1,1 0,75 0, ,4 augusti 0,012 0, ,0064 0,063 0,052 0,50 0,35 0, ,1 september 0,011 0, ,0047 0,065 0,063 0,53 0,45 0, ,2 oktober 0,067 2,2 75 0,025 0,27 0,34 2,6 2,0 0, ,2 november 0,21 4, ,081 0,58 0,91 6,9 4,5 0, december 0,63 9, ,24 1,5 2, , Summa 8, ,9 15, Stn. 20AB Al As Ba Cd Co Cr Cu Ni Pb Sr Zn Almaån ton/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ före Helgeå mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån januari , februari 8, , mars 7, , april 2,6 7, ,43 9,1 6, , maj 1,3 4, ,25 5,8 3, , juni 0,70 3, ,15 4,4 2, , juli 0,60 3, ,12 3,7 2, , augusti 0,31 2, ,04 1,3 1, , september 0,58 4, ,05 1,9 2, , oktober 2, ,35 7,1 6, , november 6, , december 8, , Summa ,

62 HELGEÅN Bilaga 3 Stn. 22 Al As Ba Cd Co Cr Cu Ni Pb Sr Zn Helgeån ton/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ vid Torsebro mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån januari , februari , mars , april , maj , juni 5, , juli 7, , augusti 5, ,50 9, september 4, ,27 9, oktober , november , december , Summa Stn. 111 Al As Ba Cd Co Cr Cu Ni Pb Sr Zn Möckelns ton/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ utlopp mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån januari 16, , februari 13, , mars 12, , april 8, , maj 6, ,67 6, juni 3,3 7, ,39 3,6 6, juli 2,7 7, ,33 3,2 6, augusti 1,8 6, ,23 2,4 4, september 1,3 4, ,16 2,2 2,9 11 6, oktober 2,1 7, ,31 3,4 4, november 3, ,64 4,8 7, december 4, ,85 5, Summa , Stn. 21E Al As Ba Cd Co Cr Cu Ni Pb Sr Zn Bivarödsån ton/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ före Helgeå mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån januari 5,0 6, , , , februari 2,7 3, ,21 6,0 3,5 10 5,4 4, mars 2,5 3, ,19 5,5 3,2 8,9 4,9 4, april 1,4 1,8 65 0,11 3,1 1,9 5,2 2,8 2, maj 0,66 1,0 33 0,050 1,4 1,0 3,1 1,5 1, juni 0,45 0, ,032 0,84 0,79 2,9 1,2 1, ,1 juli 0,41 0, ,030 0,87 0,76 2,7 1,1 1, ,7 augusti 0,14 0, ,011 0,38 0,27 1,0 0,43 0, ,5 september 0,42 0, ,036 1,1 0,85 3,4 1,1 1,4 45 8,5 oktober 3,2 5, ,28 6,7 5,7 20 7,8 8, november 3,2 4, ,28 4,9 4,5 11 6,7 5, december 4,2 5, ,38 5,8 5,4 11 8,5 6, Summa , , Stn. 11 Al As Ba Cd Co Cr Cu Ni Pb Sr Zn Osbysjöns ton/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ utlopp mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån januari , februari , mars , april , maj , juni ,62 9, juli , augusti , september ,17 6,3 8, oktober , november , december , Summa

63 HELGEÅN Bilaga 4 BILAGA 4 Metodik 61

64 HELGEÅN Bilaga 4 Provtagning För de fysikaliska och kemiska vattenundersökningarna har följande provtagare från ALcontrol i Halmstad och Malmö svarat: Håkan Olofsson, Marie Petersson, Lars-Göran Karlsson och Salam Al-Ali. Provtagningen har utförts i enlighet med enligt anvisningar i Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket, 1996) och av utbildad och godkänd personal (SNFS 1990:11 MS:29). Provtagning av recipientvatten har utförts av SWEDAC-ackrediterat laboratorium. Provtagningspunkter Provtagningspunkternas läge och kontrollprogrammets omfattning framgår av Tabell 1. I åtta nyckelpunkter i rinnande vatten togs vattenprov en gång varje månad. I ytterligare 29 punkter togs vattenprov fyra gånger i sjöar (februari, april, augusti och oktober) samt sex gånger i vattendrag (februari, april, juni, augusti, september, november). Bottenfaunaprovtagning gjordes en gång under året i nio rinnande punkter. Påväxt/kiselalger togs i sju punkter och elfiske genomfördes på sju lokaler. I sjöarna togs växtoch djurplanktonprover i april/maj och augusti. Vattenföring Vid de stationer där transporten av olika ämnen beräknas måste vattenföringen bestämmas noggrant. I två av de åtta transportpunkterna har SMHI:s s.k. S-HYPE-modell använts från och med år Tidigare beräknade SMHI flödet med hjälp av den s.k. PULS-modellen för dessa två stationer. Flödet vid de övriga sex provtagningspunkterna har beräknats genom att flödena från fasta flödesmätningsstationer har arealproportionerats för att ge flödet i respektive provpunkt. Fysikaliska och kemiska undersökningar Analysprogrammet består dels av ett basprogram och dels av tilläggsparametrar, Tabell 1. Samtliga fysikaliska och kemiska analyser och analyser av metaller i vatten har utförts av ALcontrol AB, vilket är ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium. Ansvariga för de vattenkemiska analyserna har varit Lotta Erlandsson och Mats Lindgren, ALcontrol Linköping. Analysmetoder, parametrar och enheter för de fysikaliska- och kemiska undersökningarna framgår av Tabell 2. Vid vattenprovtagning i sjöar och från broar i vattendrag användes en s.k. Ruttnerhämtare (Figur 1). Den är konstruerad så att den kan stängas på öns- Figur 1. Instrument för vattenprovtagning: Ruttnerhämtare (till vänster) och s.k. käpphämtare (Fyrisåhämtare). 62

65 HELGEÅN Bilaga 4 kat djup, med hjälp av en tyngd som löper på linan. Hämtaren dras därefter upp och vattnet tappas på flaskor. I grunda vattendrag eller där bro saknas monterades flaskorna i en s.k. käpphämtare (Figur 1). Det är en förlängningsbar stav som används till att nå ut med provflaskan till vattendragets mitt. Syrgashalt och vattentemperatur mättes i fält med hjälp av en portabel syrgasmätare (WTW Oxi 196). I sjöar uppmättes temperatur- och syrgasprofiler. Siktdjupet mättes med siktskiva och vattenkikare. Vattenprov togs cirka två decimeter under ytan och i sjöarna även cirka en halv meter ovanför botten. Vattenproven transporterades och förvarades enligt gällande standard för vattenundersökningar. Transportberäkningar Årstransporten av kväve, fosfor och totalt organiskt kol (TOC) har beräknats för åtta provtagningspunkter varav vattenföringsberäkningar med S-HYPE-modellen har använts på två av punkterna och data från flödesstationer på de övriga sex. Beräkningarna har grundats på dygnsvattenföringen och uppmätta halter av kväve, fosfor och TOC vid respektive provtagningspunkt. Värdena från månadsprovtagningen har extrapolerats mot flödesdata för att ge bättre dygnsvärden. I punkterna Vramsån före utflödet i Helgeån (32L) samt Helgeån nedströms Hammarsjön (31) har veckoprov frysts in under året för att tinas och blandas flödesproportionellt till månadsprover, för att få ett mer precist mått på transporten av kväve, fosfor och organiskt material. För beräkning av transporten vid Helgeåns mynning har en summering gjorts av transporten i Vramsån (32L) och i Helgeån nedströms Hammarsjön (31). Metaller i vatten Prov för analys av metaller i vatten togs på 12 punkter i rinnande vatten och analyserades av ALcontrol i Linköping enligt modifierad EPA-metod och (Tabell 2). Slutbestämningen av metallhalterna skedde med plasma-masspektrometri (ICP-MS). De analyserade metallerna var aluminium, arsenik, barium, kadmium, kobolt, krom, koppar, järn, kvicksilver, mangan, nickel, bly, strontium och zink. Biologisk provtagning För metodbeskrivning av undersökning av växt- och djurplankton, påväxt, bottenfauna och fisk hänvisas till respektive bilagor. 63

66 HELGEÅN Bilaga 4 Tabell 1. Helgeåns provtagningspunkter och provtagningsprogram. FK= fysikalisk och kemisk undersökning (+a = ammoniumkväve, +f = fosfatfosfor), MIV = metaller i vatten, o=syre-/tempprofil, Pl= växtoch djurplankton, kl = klorofyll, På = påväxt, Bf= bottenfauna, Fi = elfiske. Siffror i parentes anger antal prov per år. 1/2 och 6/3 innebär vartannat respektive sex gånger vart tredje år. Anges inget innebär det en gång per år. Elfiske startade år Koordinatsystem RT 90 och 2,5 gon väst Nr Ostkoord. Nordkoord. Lokal Undersökningsprogram Femlingens utlopp Fk (6), På Såganässjöns utlopp Fk (6) Agunnarydsån nedstr. Rydaholm AR Fk (6)+a, På Agunnarydsån nedstr. Stammaderna Fk (6)+a Agunnarydssjön utlopp Fk (6) Målenån Fk (6) Möckeln yta Fk (4)+f+kl+o, Pl (2) Möckeln botten o (4) Möckelns utlopp Fk (12), MIV (6), Bf Prästebodaån uppstr. Delary Fk (6) 6CC Sågemöllebäcken, ca 50 nedstr. diket Endast ph-värde 6G Verumsån före utfl. i Helgeån Fk (6) Drivån nedstr. Älmhults AR Fk (6)+a, På DSK Drivån vid Killeberg Elfiske (1/2) N. Osbysjön yta Fk (4)+f+kl+o, Pl (2) N. Osbysjön botten o (4) Helgeåns utlopp ur Osbysjön Fk (12), MIV (6) 11B Helgeån N. Östanå vid Flackarp På Nöbbelöv Fk (6) 18B Olingeån i Gryt Fk (6) 20B Tormestorpsån nedstr. Sösdala Fk (6)+a 20C Tomestorpsån inloppet i Finjasjön Fk (6)+a 20I Svartevadsbäcken Fk (6)+a 20Ky Finjasjön yta Fk (4)+a+f+kl+o, Pl (2) 20Kb Finjasjön botten Fk (4)+a+f+o 20L Almaån utloppet ur Finjasjön Fk (12)+a 20V Farstorpsån Fk (6) 20Ä Almaån nedstr. Lillåns tillflöde Fk (6) 20AB Almaån före utloppet i Helgeån Fk (12), MIV (6/3), Bf, Fi 21C Bivarödsån vid Hylta Fk (6) 21E Bivarödsån före utloppet i Helgeån Fk (12), MIV (6/3), På BH Bivarödsån vid Toffelfabriken i Hjärsås Fi (1/2) Helgeån vid Torsebro Fk (12), MIV (6), Bf, Fi (1 kvalitativt) VK Vinnöå vid Gamle Mölla Fi 24F Vinnöån före Araslövssjön Fk (12), MIV (6/3), På, Fi (1 kvantitativt) 28By Råbelövssjön yta Fk (4)+a+f+kl+o, Pl (2) 28Bb Råbelövssjön botten Fk (4)+a+f+o Helgeån vid Långebro På 30A Hammarsjön yta Fk (4)+a+f+kl 30B Hammarsjön S Pl (2) Helgeån nedstr. Hammarsjön Fk ((12 (52)), MIV 32A Vramsån uppstr. Rickarum Fk (6)+a, Bf 32B Lindebäck vid Ullarp Fk (6) 32AB Vramsån vid Årröd Bf 32E Vramsån nedstr. Tollarps AR Fk (6)+a 32 AC Vramsån vid Gärds Köpinge Fi (1/2) 32L Vramsån före utflödet i Helgeån Fk ((12 (52)), MIV (6/3), Bf 33AA Mjöån vid Åbjär Bf, Fi(1/2) 33C Mjöån nedstr. Everöds AR Fk (6)+a, Bf Vittskövleån Fk (6)+a, Bf 64

67 HELGEÅN Bilaga 4 Tabell 2. Analysparametrar, enheter samt analysmetoder för de fysikaliska och kemiska undersökningarna ANALYSPARAMETER ENHET ANALYSMETOD Vattenföring m³/s Föremålsmet./SMHI mätstat./ PULS Vattentemperatur C Termometer ± 0,1 C Turbiditet FNU SS-EN ISO 7027 utg 3 ph - SS Alkalinitet mekv/l SS-EN ISO utg 1 Syrgashalt mg/l SS-EN Syremättnad % SS Färgtal mg Pt/l SS-EN ISO 7887 del 4 Absorbans, filtrerad 420nm/5cm SS-EN ISO 7887:1 del 3, mod TOC mg/l SS-EN 1484 Konduktivitet ms/m SS-EN mod Totalfosfor µg/l SS-EN ISO :2005 Totalkväve µg/l SS-EN ISO , mod Nitratkväve µg/l SS-EN ISO 13395, mod Fosfatfosfor µg/l SS-EN ISO 6878:2005, mod Ammonium µg/l SS-EN ISO 11732, mod Klorid mg/l Fd SS-EN ISO :2009 Sulfat mg/l Fd SS-EN ISO :2009 Klorofyll a µg/l SS mod Kalcium mg/l SS-EN ISO Magnesium mg/l SS-EN ISO Mangan mg/l SS-EN ISO Kalium mg/l SS-EN ISO Natrium mg/l SS-EN ISO Kisel mg/l SS-EN ISO Svavel mg/l SS-EN ISO Molybden µg/l SS-EN ISO :2005 Kvicksilver ng/l PS Analytical - Merlin (fluorescense) Järn mg/l SS-EN ISO Mangan mg/l SS-EN ISO Aluminium µg/l SS-EN ISO :2005 Arsenik µg/l SS-EN ISO :2005 Barium µg/l SS-EN ISO :2005 Bly µg/l SS-EN ISO :2005 Kadmium µg/l SS-EN ISO :2005 Kobolt µg/l SS-EN ISO :2005 Koppar µg/l SS-EN ISO :2005 Krom µg/l SS-EN ISO :2005 Nickel µg/l SS-EN ISO :2005 Strontium µg/l SS-EN ISO :2005 Zink µg/l SS-EN ISO :

68 66 HELGEÅN Bilaga 4

69 HELGEÅN Bilaga 5 BILAGA 5 Analysparametrarnas innebörd 67

70 HELGEÅN Bilaga 5 Vattentemperatur ( C) mäts alltid i fält. Den påverkar bl.a. den biologiska omsättningshastigheten och syrets löslighet i vatten. Eftersom densitetsskillnaden per grad ökar med ökad temperatur kan ett språngskikt bildas i sjöar under sommaren. Detta innebär att vattenmassan delas i två vattenvolymer som kan få helt olika fysikaliska och kemiska egenskaper. Förekomst av temperatursprångskikt försvårar ämnesutbytet mellan yt- och bottenvatten, vilket medför att syrebrist kan uppstå i bottenvattnet där syreförbrukande processer dominerar. Under vintern medför isläggningen att syresättningen av vattnet i stort sett upphör. Under senvintern kan därför också syrebrist uppstå i bottenvattnet. Vattnets surhetsgrad anges som ph-värde. Skalan för ph är logaritmisk vilket innebär att ph 6 är tio gånger surare och ph 5 är 100 gånger surare än ph 7. Normala ph-värden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8 medan regnvatten har ett ph på 4,0 till 4,5. Låga värden uppmäts som regel i sjöar och vattendrag i samband med hög vattenföring under snösmältning. Höga phvärden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt som en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen. Vid ph-värden under ca 6,0 uppstår biologiska störningar som nedsatt fortplantningsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter m.m. Vid värden under ca 5,0 sker drastiska förändringar och utarmning av organismsamhällen. Låga ph-värden ökar dessutom många metallers löslighet och därmed giftighet i vattnet. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan vattnet med avseende på ph indelas enligt följande effektrelaterade skala med tillägg: >6,8 Nära neutralt 6,5-6,8 Svagt surt 6,2-6,5 Måttligt surt 5,6-6,2 Surt <5,6 Mycket surt Tillägg av ALcontrol 8 9 Högt ph >9 Mycket högt ph Alkalinitet (mekv/l) är ett mått på vattnets innehåll av syraneutraliserande ämnen, vilka främst utgörs av karbonat och vätekarbonat. Alkaliniteten ger information om vattnets buffrande kapacitet, d.v.s. förmågan att motstå försurning. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan vattnet med avseende på alkalinitet (mekv/l) indelas enligt följande effektrelaterade skala: >0,2 Mycket god buffertkapacitet 0,1-0,2 God buffertkapacitet 0,05-0,10 Svag buffertkapacitet 0,02-0,05 Mycket svag buffertkapacitet <0,02 Ingen eller obetydlig buffertkapacitet Konduktivitet (ledningsförmåga) (ms/m), mätt vid 25 C är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. De ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är kalcium, magnesium, natrium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger information om mark- och berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Den kan i en del fall också användas som indikation på utsläpp. Utsläppsvatten från reningsverk har ofta höga salthalter. Vatten med hög salthalt är tyngre (har högre densitet) än saltfattigt vatten. Om inte vattnet omblandas kommer därför det saltrika vattnet att inlagras på botten av sjöar och vattendrag. 68

71 HELGEÅN Bilaga 5 Vattenfärg (mg Pt/l) mäts genom att vattnets jämförs med en brungul färgskala. Vattenfärg är främst ett mått på vattnets innehåll av humus och järn. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på vattenfärg (mg Pt/l) göras enligt: <10 Ej eller obetydligt färgat vatten Svagt färgat vatten Måttligt färgat vatten Betydligt färgat vatten >100 Starkt färgat vatten Turbiditeten eller grumligheten (FNU) är ett mått på vattnets innehåll av partiklar och påverkar ljusförhållandet. Partiklarna kan bestå av lermaterial och organiskt material (humusflockar, plankton). Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på turbiditeten (FNU) göras enligt: < 0,5 Ej/obetydligt grumligt vatten 0,5-1,0 Svagt grumligt vatten 1,0-2,5 Måttligt grumligt vatten 2,5-7,0 Betydligt grumligt vatten >7,0 Starkt grumligt vatten TOC (mg/l) totalt organiskt kol, ger information om halten av organiska ämnen. Ett högt värde innebär en syretäring varvid vattnets syrehalt förbrukas. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på TOC (mg/l) göras enligt: <4 Mycket låg halt 4-8 Låg halt 8-12 Måttligt hög halt Hög halt >16 Mycket hög halt Syrehalten (mg/l) anger mängden syre som är löst i vattnet. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur och ökad salthalt. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiska ämnen. Syrebrist kan uppstå i bottenvattnet i sjöar med hög humushalt eller efter kraftig algblomning, där störst risk föreligger under sensommaren och i slutet av vintern (särskilt vid förekomst av skiktning - se avsnittet om temperatur). Om djupområdet i en sjö är litet kan syrebrist uppträda även vid låg eller måttlig belastning av organiskt material (humus, plankton). I långsamrinnande vattendrag kan syrebrist uppstå sommartid vid hög belastning av organiska ämnen och ammonium. Lägre syrehalter än 4 till 5 mg/l kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på syrehalt (mg/l, lägsta värde under året) göras enligt: >7 Syrerikt tillstånd 5-7 Måttligt syrerikt tillstånd 3-5 Svagt syretillstånd 1-3 Syrefattigt tillstånd <1 Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd Syremättnad (%) är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga halten vid aktuell temperatur och salthalt. Vid 0 C kan sötvatten t.ex. hålla en halt av 14 mg/l, men vid 20 C endast 9 mg/l. Mättnadsgraden kan vid kraftig algtillväxt betydligt överskrida 100 %. 69

72 HELGEÅN Bilaga 5 Totalfosfor (µg/l) anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor föreligger i vatten antingen organiskt bundet eller som fosfat. Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och syrebrist uppstår. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på totalfosforhalten göras enligt sjöar maj-oktober (µg/l). Skalan är kopplad till olika produktionsnivåer, från näringsfattiga till näringsrika vatten: <12,5 Låga halter 12,5-25 Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter >100 Extremt höga halter Dessa gränser har tillämpats för medelhalter av värden uppmätta även under övriga delar av året. Tillståndsbedömning i rinnande vatten har gjorts enligt samma normer. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan arealspecifik förlust av totalfosfor (kg P/ha,år) indelas enligt: <0,04 Mycket låga förluster 0,04-0,08 Låga förluster 0,08-0,16 Måttligt höga förluster 0,16-0,32 Höga förluster >0,32 Extremt höga förluster Totalkväve (µg/l) anger det totala kväveinnehållet i ett vatten och kan föreligga dels som organiskt bundet och dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Kväve är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Tillförsel av kväve anses utgöra den främsta orsaken till eutrofieringen (övergödningen) av våra kustvatten. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luftföroreningar, genom läckage från jord- och skogsbruksmarker samt genom utsläpp av avloppsvatten. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på totalkvävehalten göras enligt sjöar maj-oktober (µg/l): <300 Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter >5000 Extremt höga halter Dessa gränser har tillämpats för medelhalter av värden uppmätta även under övriga delar av året. Tillståndsbedömning i rinnande vatten har gjorts enligt samma normer. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan arealspecifik förlust av totalkväve (kg N/ha,år) indelas enligt: <1,0 Mycket låga förluster 1,0-2,0 Låga förluster 2,0-4,0 Måttligt höga förluster 4,0-16 Höga förluster >16 Mycket höga förluster Nitratkväve, NO 3 -N (µg/l) är en viktig närsaltkomponent som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Nitrat är lättrörligt i marken och tillförs sjöar och vattendrag genom s.k. markläckage. Ammoniumkväve, NH 4 -N (µg/l) är den oorganiska fraktion av kväve som bildas vid nedbrytning av organiska kväveföreningar. Ammonium omvandlas via nitrit till nitrat med hjälp av syre. Denna process tar ganska lång tid och förbrukar stora mängder syre. Oxidation av ett kilo ammoniumkväve förbrukar 4,6 kilo syre. 70

73 HELGEÅN Bilaga 5 Många fiskarter och andra vattenlevande organismer är känsliga för höga halter av ammonium beroende på att gifteffekter kan förekomma. Giftigheten beror av ph-värdet (vattnets surhet), temperaturen och koncentrationen av ammonium. En del ammonium övergår till ammoniak som är giftigt. Ju högre ph-värde och temperatur desto större andel ammoniak i förhållande till ammonium. Enligt Naturvårdsverket (1969:1) är gränsvärdet för laxartad fisk (t.ex. öring och lax) 0,2 mg/l och för fisk i allmänhet (t.ex. abborre, gädda och gös) 2 mg/l. Det finns dock en del tåliga arter inom gruppen vitfiskar (t.ex. ruda, mört och braxen) som klarar högre halter. Siktdjup (m) ger information om vattnets färg och grumlighet och mäts genom att man sänker ner en vit skiva i vattnet och i vattenkikare noterar djupet när den inte längre kan urskiljas. Därefter drar man upp den till man åter kan se den och noterar djupet. Medelvärdet av dessa djup utgör siktdjupet. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på siktdjup (meter; maj-oktober) göras enligt: >8 Mycket stort siktdjup 5-8 Stort siktdjup 2,5-5 Måttligt siktdjup 1-2,5 Litet siktdjup <1 Mycket litet siktdjup Klorofyll a (µg/l) är ett av nyckelämnena i växternas fotosyntes. Halten klorofyll kan därför användas som mått på mängden alger i vattnet. Algernas klorofyllinnehåll är dock olika för olika arter och olika tillväxtfaser. Klorofyllhalten är i regel högre ju näringsrikare en sjö är. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på klorofyllhalt (µg/l) göras för majoktober enligt: <2 Mycket låga halter 2-5 Låga halter 5-12 Måttligt höga halter Höga halter >25 Mycket höga halter och för augusti enligt: Dessa klasser motsvarar intervallen i fosforskalan. Klorofyllhalten har i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder antagits utgöra 0,5 % av planktonvolymen. För att få en enhetlig benämning av klasserna för klorofyll och totalvolym alger har gränserna justerats nedåt. Mycket låga halter ovan motsvarar Naturvårdsverkets bedömningsgrunders låga halter o.s.v. Mycket höga halter motsvarar extremt höga halter i bedömningsgrunderna. <2,5 Mycket låga halter 2,5-10 Låga halter Måttligt höga halter Höga halter >40 Mycket höga halter 71

74 HELGEÅN Bilaga 5 Allmänt om metaller Metaller med en densitet som är större än 5 gram per kubikcentimeter betecknas som tungmetaller. Exempel på tungmetaller är bly, krom, kadmium, koppar, arsenik, zink, nickel och kvicksilver. I dagligt tal kallas dessa tungmetaller också för skadliga tungmetaller till skillnad från exempelvis järn, som per definition också är en tungmetall. Tungmetaller är grundämnen, som finns naturligt i miljön i förhållandevis låga halter. Till skillnad från flertalet naturligt förekommande ämnen tycks vissa tungmetaller - främst bly, kadmium och kvicksilver - inte ha någon funktion i levande organismer. I stället orsakar dessa metaller redan i små mängder skador då de tillförs både djur och växter. En del tungmetaller, t.ex. zink, krom och koppar är nödvändiga och ingår i enzymer, proteiner, vitaminer och andra livsviktiga byggstenar, men tillförseln till organismen får inte bli för stor.tungmetallerna är oförstörbara, bryts inte ner eller utsöndras. De är således exempel på stabila ämnen, som blir miljögifter för att de dyker upp i alltför stora mängder i fel sammanhang. Metallerna förekommer i olika kemiska former och är därigenom i olika grad tillgängliga för levande organismer. De kan förekomma lösta i vattnet i jonform eller som oorganiska och organiska komplex. De binds även till partiklar. Även tungmetallernas rörlighet i miljön skiftar beroende på deras fysikaliska och kemiska egenskaper. Kadmium, arsenik, nickel och zink transporteras och sprids mycket lätt, medan kvicksilver, bly, krom och koppar behöver speciella förhållanden för att kunna frigöras och vandra. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan metallhalter (µg/l) i ytvatten indelas enligt följande: Mycket Låga Måttligt Höga Mycket låga halter höga halter höga halter halter halter Arsenik <0,4 0, >75 Bly <0,2 0, >15 Kadmium <0,01 0,01-0,1 0,1-0,3 0,3-1,5 >1,5 Koppar <0,5 0, >45 Krom <0,3 0, >75 Nickel <0,7 0, >225 Zink < >300 72

75 HELGEÅN Bilaga 6 BILAGA 6 Växt- och djurplankton Metodik Resultat Artlistor 73

76 HELGEÅN Bilaga 6 Undersökning av växt- och djurplankton i sjöar inom Helge ås avrinningsområde augusti 2012 Pansarflagellaten Ceratium blommar i Råbelövssjön (Foto: G. Cronberg) April 2013 Gertrud Cronberg Tygelsjövägen Tygelsjö Susanne Gustafsson Vattenvård och Miljökonsult Östratornsvägen Lund 74

77 HELGEÅN Bilaga 6 MATERIAL OCH METODIK Provtagningspunkter Undersökningen omfattar växt- och djurplankton i Norra Möckeln, Osbysjön, Råbelövssjön, Finjasjön och Hammarsjön. Provtagning Proven insamlades i april/maj och augusti 2012 på tre ställen över sjöarnas djuphålor. De kvantitativa växtplanktonproverna togs med plexiglasrör från ytan ner till 2 meters djup. Djurplanktonproverna togs med vattenhämtare från olika djup beroende på sjödjupet. Prov för kvalitativ analys av plankton insamlades med 25 µm planktonnät för växtplankton och 45 µm planktonnät för djurplankton. Håvningen gjordes på vatten upptaget från botten upp till ytan för att få ett prov som representerade hela vattenpelaren. Provtagningsdjupet vid den kvalitativa insamlingen av växtplankton och insamlingen av djurplankton gjordes på det dubbla siktdjupet. Nätproven fixerades med formalin medan de kvantitativa växtplanktonproverna fixerades med Lugols lösning. De kvantitativa proven analyserades i omvänt mikroskop enligt Utermöhl metodik (Utermöhl 1958, Cronberg 1982). De dominerande växtplanktonarterna räknades i 2 till 25 ml:s sedimentationskammare och deras biomassa beräknades. Dessutom har de olika arternas frekvens skattats enligt en tre-gradig skala (1 = enstaka fynd, 2 = vanligt förekommande och 3 = mycket vanlig till dominerande). Djurplankton räknades i 5, 10 och 25 ml:s kammare och antalet individ per liter beräknades. Bedömningar av växtplankton har gjorts enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1999 och Det trofiska plankton-index (TPI) som ingår i 2007 års bedömningsgrunder, används inte i vår bedömning. TPI lämpar sig dåligt för bedömning av skånska sjöar då många arter som förkommer här saknar index-tal. Istället ersätts TPI av Ekologisk grupp där arter klassas efter var de förekommer. Organismerna har indelats i tre ekologiska grupper, utifrån deras allmänt sett huvudsakliga förekomst. E = eutrofa organismer, d. v. s. de som framför allt förekommer vid näringsrika förhållanden, O = oligotrofa organismer, d. v. s. de som föredrar näringsfattiga förhållanden, I = indifferenta organismer, d. v. s. organismer med bred ekologisk tolerans. RESULTAT Nedan anges biomassa, antal arter samt dominerande arter/släkten för växt- och djurplankton för varje sjö. Artlistor med frekvens för växt- och djurplankton samt biomassan återfinns i Bilaga 1 (i denna Bilaga) och sammanfattande tabeller över sjöarnas augustivärden och dominerande plankton i Bilaga 2 (i denna Bilaga). Ett sammanfattande blad med tidsserier över augustiproverna i varje sjö finns i slutet av rapporten. 75

78 HELGEÅN Bilaga 6 SAMMANFATTNING 2012 Biomassa Den totala biomassan i april/maj och augusti 2012 i Helge ås sjöar varierade mycket, från 0,23 till 15,1 mg/l (Figur 1, Tabell 1). Den högsta biomassan 15,1 mg/l uppmättes i Råbelövssjön i augusti, även Osbysjöns biomassa var förhållandevis hög, 5,5 mg/l, i augusti. I resten av sjöarna var biomassan mycket liten, liten eller måttligt stor. mg/l Biomasssa ,1 maj aug apr aug maj aug apr aug maj aug Möckeln Osbysjön Råbelövssjön Finjasjön Hammarsjön Figur 1. Den totala biomassan i maj och augusti 2012 i Norra Möckeln, Osbysjön, Råbelövssjön, Finjasjön och Hammarsjön. Antalet arter Antalet registrerade växtplanktonarter varierade mellan 7 och 47 arter/grupper (Tabell 2). Lägsta antalet arter påträffades i maj i Finjasjön, endast 7 stycken, medan det största antalet arter registrerades i augusti i Möckeln (Tabell 2). De alggrupper som förekom med flest arter i april/maj var framförallt kiselalger, guldalger och grönalger. I augustiproverna varierade den mest artrika algruppen mellan de olika sjöarna, Råbelövssjön hade flest noterade cyanobakterier medan grönalgerna var flest i Möckeln (Tabell 2). Tabell 1. Den totala växtplanktonbiomassan fördelning på olika alggrupper i Helge ås sjöar år 2012 Sjö Möckeln Osbysjön Råbelövssjön Finjasjön Hammarsjön Alggrupp/datum maj aug apr aug maj aug apr aug maj aug Cyanobakterier 0 0,06 0 0,09 0,23 0,47 0,03 0, Kiselalger 0,39 0,83 0,54 0,04 1,25 0 0,02 0,21 0,09 0,22 Guldalger 0 0, Gonyostomum 0,08 0,46 0,32 5, Rekylalger 0,04 0,05 0,09 0,04 0,06 0,04 1,56 1,06 0,13 0,03 Pansarflagellater 0 0, ,24 14, Monader ,01 0 0,56 Total biomassa 0,51 1,5 1,0 5,5 1,8 15 1,6 2,8 0,23 0,25 76

79 HELGEÅN Bilaga 6 Tabell 2. Växtplanktons fördelning på olika arter/grupper i Helgeåns sjöar i april/maj och augusti 2012 Sjö Möckeln Osbysjön Råbelövssjön Finjasjön Hammarsjön Alggrupp/månad maj aug apr aug maj aug apr aug maj aug Blågröna alger Guldalger Kiselalger Grönalger Häftalger Gulgröna alger Pansarflagellater Rekylalger Gonyostomum Ögonalger Färglösa flagellater Totalt arter/grupper Ekologisk grupp De förekommande arterna på artlistan delas in olika ekologisk grupper beroende på förekomst. Indifferenta arter dominerade i samtliga sjöarna i april/maj-proverna och augusti även i Möckeln och Hammarsjön. I Osbysjön, Råbelövssjön och Finjasjön utgjorde de eutrofa arterna den största gruppen den i augusti. De oligotrofa arterna var mycket få 2012 (Figur 2). 100% 75% 50% 25% 0% maj aug apr aug maj aug apr aug maj aug Oligotrofa Indifferanta Eutrofa Möckeln Osbysjön Råbelövssjön Finjasjön Hammarsjön Figur 2. Växtplanktonarter fördelade på ekologiska grupper i april/maj och augusti 2012 i Norra Möckeln, Osbysjön, Råbelövssjön, Finjasjön och Hammarsjön. Djurplankton Hjuldjuren dominerade djurplanktonsamhällena i alla sjöar både i april/maj och augusti utom i maj i Finjasjön där hinnkräftor och nauplius-larver förekom med flest individer. Det högsta antalet individer per liter noterades i Osbysjön i augusti medan djurplanktonsamhället i Hammarsjön var individfattigt både vår och sommar. Störst antal hinnkräftorna (Cladocerer) förekom i Osbysjön i augusti och i Finjasjön i april. Hoppkräftor (Copepoder) och naupliuslarver var vanliga i Osbysjön och Råbelövssjön (Figur 3). 77

80 HELGEÅN Bilaga Djurplankt on ind/ l Maj Aug April Aug Maj Aug Maj Aug Maj Aug Norra Möckeln Osbysjön Råbelövssjön Finjasjön Hammarsjön Rotatorier Cladocerer Copepoder Nauplius Figur 3. Fördelningen av de olika djurplanktongrupperna i april/maj och augusti 2012 i Norra Möckeln, Osbysjön, Råbelövssjön, Finjasjön och Hammarsjön. Bild 1. Hjuldjuret Keratella quadrata förkom i flera av sjöarna. Foto: Gertrud Cronberg NORRA MÖCKELN (109) Maj 2012 Växtplankton Djurplankton Biomassa, mg/l 0,51 Djurplankton, individer/l 486 Biomassa kiselalger, mg/l 0,39 Antal arter 12 Klorofyll a, mg/m3 4,0 Antal arter 17 Procent av biomassan % ind/l 1) Aulacoseira spp 76 1) Keratella cochlearis 89 2) Gonyostomum semen 16 2) Conochilus hippocrepis 86 3) Cryptomonas spp 8 3) Synchaeta sp 74 78

81 HELGEÅN Bilaga 6 Den totala biomassan i maj i Norra Möckeln var liten, 0,51 mg/l, och dominerades av kiselalgssläktet Aulacoseira. Även Gonyostomum semen, Gubbslem, och rekylalgen Cryptomonas ingick i biomassaberäkningarna men förekom i betydligt mindre mängder. Biomassan mellan år 2000 och 2012 varierar mycket men bedömdes som liten de flesta åren. Kiselalger förekommer i större eller mindre mängder varje år i Norra Möckeln men inga tendenser syns till vare sig minskning eller ökning (Figur 4). Biomassa av kiselalger i maj var 0,39 mg/l, vilket bedömdes vara en liten biomassa. Biom assa april/ m aj 3 2 = Övriga alger = Kiselalger mg/l Figur 4. Biomassan i april/maj i Norra Möckeln mellan 2000 och Staplarna visar den totala biomassan uppdelad på kiselalgernas biomassa (gul) och övriga algers biomassa (blå-grön). Växtplanktonsamhället som helhet dominerades av indifferenta arter och var artfattigt med 17 arter registrerade. Djurplanktonsamhället var måttligt art- och individrikt. Hjuldjuren Keratella cochlearis, Conochilus hippocrepis och släktet Synchaeta dominerade djurplanktonsamhället medan hinn- och hoppkräftorna var relativt få. Augusti 2012 Växtplankton Djurplankton Biomassa, mg/l 1,50 Djurplankton, individer/l 436 Biomassa Gonyostomum mg/l 0,46 Antal arter 23 Klorofyll a, mg/m3 16 Antal arter 47 Procent av biomassan % ind/l 1) Aulacoseira spp 55 1) Nauplier 83 2) Gonyostomum semen 31 2) Synchaeta sp 38 3) Woronichinia naegeliana 4 3) Keratella cochlearis 35 I augusti 2012 dominerades biomassan i Norra Möckeln framför allt av kiselalger tillhörande släktet Aulacoseira, Gubbslem (Gonyostomum semen) och, i mindre mängd, cyanobakterien Woronichinia naegeliana. Växtplanktons biomassa 1,50 mg/l klassas som liten. Antalet arter var måttligt högt, 47 st, och grönalger och kiselalger var representerade med flest arter. Indifferenta och eutrofa arter övervägde i artlistan. Djurplanktonsamhället var artrikt och dominerades av indifferenta arter och vanligaste förekommande arter var nauplier och hjuldjuren Synchaeta och Keratella cochlearis. 79

82 HELGEÅN Bilaga 6 Biomassan av alger var högre i augusti än i april, även antalet arter var högre i augusti. Indifferenta och eutrofa arter dominerade både i maj och augusti. Mängden djurplankton var likartad i maj- och i augustiproverna. Djurplanktonsamhället dominerades både maj och augusti av hjuldjur tillsammans med nauplier (Fig.3). Något fler hinn- och hoppkräftor förekom i augusti jämfört med i maj. Bild 2. Grönalgerna Staurastrum och Staurodesmus i Möckeln augusti Foto: Gertrud Cronberg. OSBYSJÖN (9) April 2012 Växtplankton Djurplankton Biomassa, mg/l 0,96 Djurplankton, individer/l 74 Biomassa kiselalger, mg/l 0,54 Antal arter 12 Klorofyll a, mg/m3 5,1 Antal arter 24 Procent av biomassan % ind/l 1) Aulacoseira spp 56 1) Synchaeta sp 15 2) Gonyostomum semen 35 2) Polyarthra vulgaris 13 3) Cryptomonas spp 10 3) Keratella cochlearis 10 80

83 HELGEÅN Bilaga 6 I maj dominerades växtplankton i Osbysjön av kiselalgssläktet Aulacoseira, Gonyostomum semen och rekylalgen Cryptomonas. Biomassan bedömdes som liten. Biomassan i april/maj har varit liten, likaså mängden kiselalger, sedan växtplanktonanalyserna i Osbysjön startade 2000 dock är 2012 års värde det högsta som uppmätts under perioden (Figur 5). Biom assa april/ m aj 3 = Övriga alger = Kiselalger 2 mg/l Figur 5. Biomassan i april/maj i Osbysjön mellan 2000 och Staplarna visar den totala biomassan uppdelad på kiselalgernas biomassa (gul) och övriga algers biomassa (blå-grön). Antalet registrerade växtplanktonarter i april 2012 var lågt. De alggrupper som förekom med flest arter var kiselalger och guldalger. Djurplanktonsamhället var mycket individfattigt med relativt få arter. Vanligast förekommande var hjuldjuren Synchaeta, Polyarthra vulgaris och Keratella cochlearis. De indifferenta arterna dominerade djurplanktonsamhället i april. Augusti 2012 Växtplankton Djurplankton Biomassa, mg/l 5,45 Djurplankton, individer/l 1678 Biomassa Gonyostomum mg/l 5,28 Antal arter 26 Klorofyll a, mg/m3 42 Antal arter 24 Procent av biomassan % ind/l 1) Gonyostomum semen 97 1) Polyarthra vulgaris 247 2) Planktothrix isothrix 1 2) Cyclopoida copepoder 207 3) Cryptomonas spp 1 3) Nauplier 193 I augusti dominerades växtplanktonbiomassan totalt av Gubbslem (Gonyostomum semen). Växtplanktonsamhället var artfattigt, 24 arter, med stor biomassa, 5,45 mg/l. Cyanobakterier och kiselalger var representerade med flest arter och de eutrofa och indifferenta arterna övervägde. Djurplanktonsamhället i augusti var mycket individ- och artrikt och dominerades av hjuldjur (Bild 1 och Figur 3). Vanligast förekommande arter var Polyarthra vulgaris, cyclopoida copepoder och naupliuslarver. Liksom i växtplanktonsamhället var indifferenta och eutrofa arter vanligast förekommande. 81

84 HELGEÅN Bilaga 6 Biomassan av alger var betydligt högre i augusti jämfört med i april. Växtplanktonsamhället var artfattigt både i april och augusti. Indifferenta arter dominerade i vårproverna medan de eutrofa arterna var flest i augusti. Mängden djurplankton var mycket hög i augusti och mycket låg i april, även antalet arter var betydligt högre i augusti jämfört med april. Hinnkräftor, hoppkräftor och naupliuslarver var vanliga i augusti. RÅBELÖVSSJÖN (28B) Maj 2012 Växtplankton Djurplankton Biomassa, mg/l 1,77 Djurplankton, individer/l 823 Biomassa kiselalger, mg/l 1,25 Antal arter 11 Klorofyll a, mg/m3 6,1 Antal arter 26 Procent av biomassan % ind/l 1) Asterionella formosa 40 1) Nauplier 203 2) Cyclotella spp 16 2) Kellicottia longispina 120 3) Stephanodiscus spp 14 3) Keratella cochlearis 115 Den totala biomassan i maj bedömdes som måttligt stor och dominerades av kiselalgerna Cyclotella och Synedra tillsammans. Sedan växtplankton-analyserna inleddes år 2000 har biomassan varierat mycket och 2012 års värde är det högsta som uppmätts under perioden (Figur 6). Vårblommande kiselalger förekommer i tämligen stora mängder vissa år och 2012 bedömdes biomassan av kiselalger som måttligt stor. Biom assa april/ m aj 8 6 = Övriga alger = Kiselalger mg/l Figur 6. Biomassan i april/maj i Råbelövssjön mellan 2000 och Staplarna visar den totala biomassan uppdelad på kiselalgernas biomassa (gul) och övriga algers biomassa (blå). Växtplanktonsamhället var artfattigt i maj och kiselalger och grönalger var representerade med flest arter och de indifferenta arterna övervägde. Djurplanktonsamhället var individrikt med ett måttligt stort artantal i maj och dominerades av nauplier samt hjuldjurssläktet Keratella. 82

85 HELGEÅN Bilaga 6 Augusti 2012 Växtplankton Djurplankton Biomassa, mg/l 15,1 Djurplankton, individer/l 880 Biomassa Gonyostomum mg/l 0 Antal arter 10 Klorofyll a, mg/m3 52 Antal arter 30 Procent av biomassan % ind/l 1) Ceratium hirundinella 97 1) Keratella cochlearis 290 2) Dolichospermum crassum 2 2) Calanoida copepoder 140 3) Aphanizomenon klebahnii 1 3) Trichocerca rousseleti 130 I augusti dominerades växtplanktonbiomassan totalt av pansarflagellaten Ceratium hirundinella och biomassa, 15,1 mg/l, bedöms som mycket stor. Cyanobakterierna Dolichospermum crassum (tidigare Anabaena crassa) och Aphanizomenon klebahnii förekom i mycket små mängder. Antalet arter var måttligt högt och cyanobakterierna tillsammans med pansarflagellaterna var representerade med flest arter. I augustiprovet var de eutrofa arterna vanligast. Djurplanktonsamhället dominerades av hjuldjurssläktena Keratella och Trichocerca tillsammans med calanoida copepoder och var individrikt men artfattigt. De indifferenta arterna övervägde. Biomassan av alger var betydligt högre i augusti än i maj, antalet arter var också högre i augusti. Indifferenta växtplanktonarter dominerade i maj medan de eutrofa arterna var flest augusti. Djurplanktonsamhället var individrikt både i maj och augusti och det var framför allt hjuldjuren som var vanliga. FINJASJÖN (20K) April 2012 Växtplankton Djurplankton Biomassa, mg/l 1,61 Djurplankton, individer/l 352 Biomassa kiselalger, mg/l 0,02 Antal arter 8 Klorofyll a, mg/m3 11 Antal arter 7 Procent av biomassan % ind/l 1) Cryptomonas spp 84 1) Nauplier 124 2) Rhodomonas sp 13 2) Daphnia cf longispina 120 3) Aphanizomenon klebahnii 2 3) Cyclopoida copepoder 58 Den totala biomassan i april bedöms som måttligt stor och dominerades av rekylalgerna Cryptomonas och Rhodomonas medan andelen kiselalger var mycket liten. Fram till år 2005 var biomassan mellan 2 och 3 mg/l för att sedan sjunka år De följande åren, 2007 och 2008 var biomassan mycket hög, likaså andelen kiselalger. De tre senaste åren har biomassan i april/maj varit liten medan årets värde är något högre (Figur 7). 83

86 HELGEÅN Bilaga 6 Biom assa april/ m aj = Övriga alger = Kiselalger 8 6 m g/ l Figur 7. Biomassan i april/maj i Finjasjön mellan 2000 och Staplarna visar den totala biomassan uppdelad på kiselalgernas biomassa (gul) och övriga algers biomassa (blå). Antalet registrerade växtplanktonarter var extremt lågt i april, endast 7 arter. En förklaring till det låga artantalet är förekomsten av stora djurplankton som daphnior och hoppkräftor som har utövat ett hårt betningstryck på växtplanktonsamhället. Kiselalgerna och rekylalgerna förekom med flest arter. Djurplanktonsamhället var artfattigt men med relativt många individer. Augusti 2012 Växtplankton Djurplankton Biomassa, mg/l 2,78 Djurplankton, individer/l 554 Biomassa Gonyostomum mg/l 0 Antal arter 19 Klorofyll a, mg/m3 19 Antal arter 39 Procent av biomassan % ind/l 1) Dolichospermum crassum 34 1) Keratella cochlearis 244 2) Cryptomonas spp 22 2) Nauplier 54 3) Monader 20 3) Anuraeopsis fissa 52 Växtplankton i augusti dominerades av cyanobakterien Dolichospermum crassum (tidigare Anabaena crassa), rekylalgen Cryptomonas samt monader. Växtplanktonsamhället var måttligt artrikt och de eutrofa arterna var flest. Djurplanktonsamhället var individrikt med relativt många arter i augusti och dominerades av hjuldjuren Keratella cochlearis, Anuraeopsis fissa och nauplier. De indifferenta arterna var flest. Biomassan var något högre i augusti jämfört med i april. Mycket få arter förekom på våren jämfört med i augusti. I maj dominerade indifferenta växtplanktonarter medan de eutrofa arterna dominerade i augusti. Mängden djurplankton var störst i augusti och dominerades då av hjuldjur och nauplier medan daphnior och hoppkräftor var vanligast i april. 84

87 HELGEÅN Bilaga 6 HAMMARSJÖN (30A) Maj 2012 Växtplankton Djurplankton Biomassa, mg/l 0,23 Djurplankton, individer/l 32 Biomassa kiselalger, mg/l 0,09 Antal arter 7 Klorofyll a, mg/m3 3,8 Antal arter 13 Procent av biomassan % ind/l 1) Aulacoseira spp 38 1) Synchaeta sp 25 2) Cryptomonas spp 36 2) Polyarthra vulgaris 1 3) Rhodomonas sp 23 3) Keratella quadrata 1 I maj dominerades växtplankton i Hammarsjön av kiselalgssläktet Aulacoseira och rekylalgerna Cryptomonas och Rhodomonas. Den totala biomassan var mycket liten, likaså biomassan av kiselalger. Biomassan har varit liten, med undantag av år 2003, sedan växtplanktonanalyserna i Hammarsjön startade 2000 (Figur 8). Biom assa april/ m aj 3 2 = Övriga alger = Kiselalger mg/l Figur 8. Biomassan i april/maj i Hammarsjön mellan 2000 och Staplarna visar den totala biomassan uppdelad på kiselalgernas biomassa (gul) och övriga algers biomassa (blå-grön). Antalet registrerade växtplanktonarter i maj var mycket lågt och de flesta arter tillhörde kiselalgerna och grönalgerna. Djurplanktonsamhället var mycket art- och individfattigt och hjuldjuren dominerade. De indifferenta arterna dominerade både växt- djurplanktonsamhället. Augusti 2012 Växtplankton Djurplankton Biomassa, mg/l 0,25 Djurplankton, individer/l 227 Biomassa Gonyostomum mg/l 0 Antal arter 20 Klorofyll a, mg/m3 5,1 Antal arter 36 85

88 HELGEÅN Bilaga 6 Procent av biomassan % ind/l 1) Aulacoseira spp 89 1) Polyarthra vulgaris 98 2) Cryptomonas spp 10 2) Synchaeta sp 38 3) Rhodomonas sp 1 3) Polyarthra euryptera 11 Biomassan i augusti var mycket liten och dominerades liksom i maj av kiselalgssläktet Aulacoseira och rekylalgerna Cryptomonas och Rhodomonas. Växtplanktonsamhället innehöll ett måttligt högt antal taxa och grönalger och kiselalgerna förekom med flest arter. De indifferenta arterna dominerade. Djurplanktonsamhället i augusti var tämligen individfattigt och dominerades av hjuldjurssläktena Polyarthra och Synchaeta, Liksom i växtplanktonsamhället var indifferenta och eutrofa arter vanligast förekommande. Växtplanktonsamhället var mycket artfattigt i maj medan betydligt fler arter registrerades i augusti. Kiselalger var representerade med flest arter både i maj och augusti och de indifferenta och eutrofa arterna övervägde. Mängden djurplankton var högst i augusti. Djurplanktonsamhället dominerades av hjuldjur både i maj och augusti. PLANKTONSAMHÄLLET I AUGUSTI FRÅN 2000 TILL 2012 Sjöarna i Helge åns vattendragssystem har i allmänhet låga biomassor på våren medan biomassan i augusti kan variera markant. Det är framför allt i Råbelövssjön och Finjasjön som extremt stora mängder alger kan förkomma i augusti/september, i Finjasjön är det i cyanobakterierna som dominerar i augusti medan det är pansarflagellaten Ceraium hirundinella som dominerar i Råbelövssjön. Norra Möckeln och Osbysjön har ett likartat växtplanktonsamhälle med dominans av Gonyostomum semen i augusti. Biomassan i Hammarsjön har sedan år 2000 varit liten och 2012 års värde är också lågt. REFERENSER Cronberg, G Phytoplankton changes in Lake Trummen induced by restoration. Long-term whole-lake studies and food-web experiments. - Folia limnol. scand. 18: Utermöhl, H Zur Vervollkommnung der quatitativen Phytoplankton Methodik. - Mitt. int. Verein. Limnol. 9:1-39. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och åar. - Naturvårdsverkets rapport 4913: Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bilaga A till handbok 2007:4. 86

89 HELGEÅN Bilaga Norra Möckeln Datum Södra Sverige, humösa sjöar, > 30 mg Pt/l Koordinat / Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug ,50 mg/l 0,27 God Medelvärde aug hela perioden 1,60 mg/l 0,25 God 5 4 mg/l Måttlig God Den streckade linjen visar gränsen mellan måttlig och god ekologisk status, med avseende på den totala biomassan i augusti. Flertalet år under perioden bedöms statusen som god och någon större förändring av den totala biomassan under tidsperioden går inte att se års värde klassas som god ekologisk status. Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug ,19 % 1,00 Hög Medelvärde aug hela perioden 2,32 % 1,00 Hög 25% 20% 15% 10% God Hög 5% 0% Den streckade linjen visar gränsen mellan god och hög ekologisk status med avseende på andelen cyanobakterier av den totala biomassan i augusti. Andelen cyanobakterier var mycket låg i Norra Möckeln under hela perioden, flertalet år förkom det inte några cyanobakterier alls i biomassaberäkningarna. Någon förändring av andelen cyanobakterier under perioden går inte att se års värde klassas som hög ekologisk status. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) i Norra Möckeln är främst indifferenta och eutrofa arter och i 2012 års biomassaberäkningar utgörs 70 % av indifferenta arter och 30 % av eutrofa arter. Gonyostomum semen ingår ofta i biomassaberäkningarna för Möckeln men behöver enligt Naturvårdsverket 2007 inte indikera eutrofa förhållanden. Bedömning Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 2007 och vår expertbedömning bedöms den ekologiska statusen i Norra Möckeln som god. 87

90 HELGEÅN Bilaga 6 9 Osbysjön Datum Södra Sverige, humösa sjöar, > 30 mg Pt/l Koordinat / Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug ,45 mg/l 0,07 Otillfredsställande Medelvärde aug hela perioden 1,82 mg/l 0,26 God 6 5 mg/l Måttlig God Den streckade linjen visar gränsen mellan måttlig och god ekologisk status, med avseende på den totala biomassan i augusti. Den ekologiska statusen bedöms som god alla år under perioden med undantag för årets värde och förra årets värde. Årets biomassa domineras helt av Gonyostomum semen, vilket inte behöver indikera näringsrika förhållanden (Naturvårdsverket 2007). Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug ,65 % 1,00 Hög Medelvärde aug hela perioden 0,95 % 1,00 Hög 25% 20% 15% 10% God Hög 5% 0% Den streckade linjen visar gränsen mellan god och hög ekologisk status med avseende på andelen cyanobakterier i augusti av den totala biomassan. Andelen cyanobakterier i Osbysjön under perioden är mycket låg, ofta 0 % och den ekologiska statusen klassas alla år som hög. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) i Osbysjön är främst indifferenta och eutrofa arter. Av de arter/släkten som ingår i 2012 års biomassaberäkningar utgörs 60 % av eutrofa arter och 40 % av indifferenta arter. Bedömning Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 2007 och vår expertbedömning bedöms den ekologiska statusen i Osbysjön som god. 88

91 HELGEÅN Bilaga 6 28B Råbelövssjön Datum Södra Sverige, klara sjöar, < 30 mg Pt/l Koordinat / Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug ,1 mg/l 0,02 Dålig Medelvärde aug hela perioden 13,2 mg/l 0,03 Dålig mg/l Den totala biomassan i Råbelövssjön i augusti varierar kraftigt, mellan 1,13 och 39,5 mg/l. Det är framför allt massutvecklingen av pansarflagellaten Ceratium hirundinella som ger höga värden på biomassan. Efter en nedåtgående trend fram till år 2009 ökade biomassan markant år 2010 och både förra årets och 2012 års värde är höga och klassas som dålig ekologisk status. Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug ,12 % 1,00 Hög Medelvärde aug hela perioden 28,0 % 0,76 God 100% 80% 60% 40% 20% 0% Andelen cyanobakterier i augusti av den totala biomassan varierar kraftigt, mellan 0 och 92 %. Från 2002 till 2008 har andelen cyanobakterier varit högre medan lägre värden har uppmätts i början och slutet av perioden års värde är lågt och indikerar hög status. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) i Råbelövssjön är främst eutrofa och indifferenta arter. Av de arter/släkten som ingår i 2012 års biomassaberäkningar utgörs 70 % av eutrofa och arter 30 % av indifferenta arter. Bedömning Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 2007 och vår expertbedömning bedöms den ekologiska statusen i Råbelövssjön som otillfredsställande. 89

92 HELGEÅN Bilaga 6 20K Finjasjön Datum Södra Sverige, humösa sjöar, > 30 mg Pt/1 Koordinat / Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug ,78 mg/l 0,14 Måttlig Medelvärde aug hela perioden 11,3 mg/l 0,03 Dålig mg/l Den totala biomassan i augusti i Finjasjön varierar kraftigt, mellan 0,90 och 88,0 mg/l. Från år 2000 till år 2004 var biomassan liten, troligtvis på grund av utfiskningen År 2005 ökade biomassan markant och flertalet av de följande åren är biomassan mycket stor. Förra årets värde var extremt högt men 2012 års värde är betydligt lägre och indikerar måttlig ekologisk status. Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug ,2 % 0,71 Måttlig Medelvärde aug hela perioden 52,9 % 0,51 Otillfredsställande 100% 80% 60% 40% 20% 0% Andelen cyanobakterier av den totala biomassan i augusti varierar mycket under perioden, från 0 % till närmare 100 %. De två inledande åren av perioden förekommer i princip inga cyanobakterier alls men från år 2002 ökade andelen cyanobakterier markant. Andelen cyanobakterier i augusti 2012 tillhör de lägre värdena under perioden och klassas som måttlig ekologisk status. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) i Finjasjön är främst eutrofa arter. Av de arter/släkten som ingår i 2012 års biomassaberäkningar utgörs 40 % av eutrofa arter och 60 % indifferenta av arter. Bedömning Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 2007 och vår expertbedömning bedöms den ekologiska statusen i Finjasjön som otillfredsställande. 90

93 HELGEÅN Bilaga 6 30A Hammarsjön Datum Södra Sverige, humösa sjöar, > 30 mg Pt/l Koordinat / Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug ,25 mg/l 1,00 Hög Medelvärde aug hela perioden 0,57 mg/l 0,71 Hög 2 1,5 m g/ l 1 0,5 0 God Hög Den streckade linjen visar gränsen mellan god och hög ekologisk status, med avseende på den totala biomassan i augusti. Klassningen under perioden pendlar mellan god och hög status och flertalet år bedöms statusen som hög. Biomassan visar inga tendenser till vare sig minskning eller ökning under perioden års värde är mycket lågt. Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug % 1,00 Hög Medelvärde aug hela perioden 9,35 % 0,97 Hög 100% 80% 60% 40% 20% 0% Andelen cyanobakterier i augusti av den totala biomassan har varit 0 % till år 2008, så även Värde saknas för år Även om andelen cyanobakterier år 2009 och 2011 tyder på otillfreds-ställande status är den totala biomassan låg och förekomsten av cyanobakterier i biomassan i Hammarsjön kan också bero på att dämmet på Finjasjön varit öppet längre dessa år jämfört med tidigare år. Detta kan ha påverkat växtplanktonsamhället, och därmed andelen cyanobakterier, i Hammarsjön års värde är återigen 0 % och indikerar hög ekologisk status. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) i Hammarsjön är främst indifferenta och eutrofa arter. Av de arter/släkten som ingår i 2012 års biomassaberäkningar utgörs 67 % av indifferenta arter och 33 % av eutrofa arter. Bedömning Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 2007 och vår expertbedömning bedöms den ekologiska statusen i Hammarsjön som god. 91

94 HELGEÅN Bilaga 6 Tabell 1 (Bilaga 1). Växtplankton biomassa, Helge åns sjöar Färskvikt (mg/l); djup:0-2 m. Dynataxa Möckeln Osbysjön Råbelövssjön Finjasjön Hammarsjön TaxonID Växtplankton maj aug apr aug maj aug apr aug maj aug CYANOBAKTERIER -99 Pico cyanobakterier 0, Woronichinia naegeliana 0, Dolichospermum crassum 0,256 0, Dolichospermum sp rak 0,029 0, Aphanizomenon klebahnii 0,087 0, Cuspidothrix issatschenkoi 0, Planktolyngbya limnetica 0, Planktothrix agardhii 0, Planktothrix isothrix 0, Pseudanabaena limnetica 0, Prochlorothrix hollandica 0,003 GULDALGER Synura sp. 0,029 KISELALGER Aulacoseira tunn 0,004 0,011 0,028 0,018 0,01 0, Aulacoseira medel 0,368 0,445 0,094 0,011 0,016 0,079 0,07 0, Aulacoseira tjock 0,015 0,409 0,012 0,121 0, Aulacoseira granulata 0, Asterionella formosa 0,007 0,703 0,003 0, Cyclotella spp. 0, Stephanodiscus medel 0, Synedra sp. 0,013 NÅLFLAGELLATER Gonyostomum semen 0,081 0,46 0,321 5,279 REYLALGER Cryptomonas spp. 0,038 0,045 0,091 0,042 0,042 1,351 0,617 0,081 0, Rhodomonas spp. 0,062 0,212 0,439 0,051 0,003 PANSARFLAGELLATER Ceratium furcoides 0, Ceratium hirundinella 0,025 0,196 14, Gymnodinium helveticum 0, Peridinium sp. 0, Monader 0,003 0,562 TOTAL BIOMASSA 0,506 1,503 0,956 5,452 1,77 15,093 1,61 2,779 0,226 0,249 Cyanobakterier 0 0, ,09 0,226 0,471 0,028 0, Kiselalger 0,387 0,827 0,544 0,041 1, ,02 0,21 0,094 0,221 Guldalger 0 0, Gonyostomum 0,081 0,46 0,321 5, Rekylalger 0,038 0,05 0,091 0,042 0,062 0,042 1,563 1,056 0,132 0,028 Pansarflagellater 0 0, ,236 14, Monader , , Total biomassa 0,506 1,503 0,956 5,5 1,77 15,093 1,61 2,779 0,226 0,249 92

95 HELGEÅN Bilaga 6 Tabell 2 (Bilaga 1). Växtplankton artlista, Helge å Förekomst: 1 = enstaka individ, 2 = vanlig, 3 =rikligt till, dominerande. EG = Ekologisk Grupp, E = Eutrof, I = Indifferent, O = Oligotrof Dynataxa EG Möckeln Osbysjön Råbelövssjön Finjasjön Hammarsjön TaxonID maj aug apr aug maj aug apr aug maj aug CYANOPHYCEAE, BLÅGRÖNA ALGER Chroococcales Aphanocapsa delicatissima W.West & G.S.West E Microcystis botrys Teiling E Microcystis flos-aquae (Wittr.) Kirchn. E Microcystis robusta Nygaard I Microcystis wesenbergii (Komárek) Komárek in EN.V.Kondrat Microcystis viridis (A.Braun) Lemmerm. E Radiocystis geminata Skuja I Snowella litoralis (Häyrén) Komárek & Hindák I Woronichinia elorantae Komárek & Komárk.-Legn. E Woronichinia karelica Komárek & Komárk.-Legn. I Woronichinia naegeliana (Unger) Elenkin E Nostocales Aphanizomenon gracile (Lemmerm.) Lemmerm.E Aphanizomenon klebahnii Elenkin ex Pechar E Cuspidothrix issatschenkoi (Usačev) P.Rajan., Komárek, E Willame, Hrouzek, Katovská, L.Hoffm. 2 & Sivonen Dolichospermum circinale (Rabenh. ex Bornet & E Flahault) Wacklin, L.Hoffm. & Komárek Dolichospermum crassum (Lemmerm.) Wacklin, E L.Hoffm. & Komárek Dolichospermum flos-aquae (Bréb. ex Bornet & EFlahault) Wacklin, 1 L.Hoffm. & Komárek Dolichospermum lemmermannii (P.G.Richt.) Wacklin, I L.Hoffm. & Komárek Dolichospermum lemmermannii var. minor Komark.-Legn. E Dolichospermum macrosporum (Kleb.) Wacklin, EL.Hoffm. & Komárek Dolichospermum sp. E 1 1 Oscillatoriales Planktolyngbya brevicellularis Cronberg & Komárek E Planktolyngbya limnetica (Lemmerm.) Komárk.-Legn. E & Cronberg Planktolyngbya minor (Geitler) Kom. & Cronb. E Planktothrix agardhii (Gomont) Anagn. & Komárek E Planktothrix isothrix (Skuja) Komárek & Komárk.-Legn. I Pseudanabaena limnetica (Lemmerm.) KomárekE Pseudanabaena mucicola (Naumann & Hub.-Pest.) E Schwabe Romeria sp. E 1 1 Synechococcales Cyanocatena imperfecta (Cronberg & Weibull) EJoosten 1 Prochlorales -99 Prochlorothrix hollandica E 2 HAPTOPHYCEAE, HÄFTALGER Chrysochromulina parva Lackey E 2 CHLOROPHYCEAE, GRÖNALGER Volvocales Chlamydomonas sp. I Eudorina elegans Ehrenb. E 1 1 Tetrasporales Chlamydocapsa sp. I Pseudosphaerocystis lacustris (Lemmermann) Nováková, I Chlorococcales Botryococcus neglectus/terribilis I Botryococcus sp. I Coelastrum microporum Nägeli in A. Braun E Coelastrum sphaericum Nägeli E 1 fortsättning på nästa sida... 93

96 HELGEÅN Bilaga 6 fortsättning från förgående sida Dynataxa EG Möckeln Osbysjön Råbelövssjön Finjasjön Hammarsjön TaxonID maj aug apr aug maj aug apr aug maj aug Mucidosphaerium pulchellum (H.C.Wood) C.Bock, E Pröschold 1& Krienitz Hariotina reticulata P.A.Dang. E Kirchneriella lunaris (Kirchner) Möbius E Oocystis spp. I Pediastrum angulosum Ehrenb. ex Menegh. O Pseudopediastrum boryanum (Turpin) E.Hegewald E Pediastrum boryanum var. longicorne Reinsch E Pediastrum duplex Meyen E Lacunastrum gracillimum (W.West & G.S.West) EH.McManus Pediastrum privum (Printz) E. Hegewald O Monactinus simplex (Meyen) Corda E Stauridium tetras (Ehrenb.) E.Hegewald E Desmodesmus armatus (Chodat) E.Hegewald, E Scenedesmus spp. E Tetraëdron minimum (A. Braun) Hansg. E 1 Zygnematales Closterium aciculare T. West, 1860 I Closterium acutum var. variabile (Lemmerm.) Willi I Krieg Cosmarium sp. O Staurastrum anatinum Cooke & Wills in CookeO Staurastrum arctiscon (Ehrenb.) P. Lundell O Staurastrum pingue Teiling I Staurastrum pseudopelagicum W.West & G.S.West O Staurodesmus extensus (Borge) Teiling I Staurodesmus spencerianus (W.M. Maskell) Teiling O Xanthidium subhastiferum W. West O 1 Ulothricales Elakatothrix biplex (Nygaard) Hindák I 1 CHRYSOPHYCEAE, GULDALGER Dinobryon bavaricum O.E. Imhof I Dinobryon crenulatum W. & G.S. West O Dinobryon cylindricum O.E. Imhof I Dinobryon divergens O.E. Imhof I Dinobryon sociale Ehrenb. I Mallomonas akrokomos Ruttner in Pascher I Mallomonas caudata Iwanoff em. Willi Krieg E Mallomonas crassisquama (Asmund) Fott E 1-99 Mallomonas pseudocoronata Prescott E Mallomonas tonsurata Teiling emend. W. Krieg. I Mallomonas sp. I Synura sp. I Uroglena sp. I 1 DIATOMOPHYCEAE, KISELALGER Asterionella formosa Hassall I Aulacoseira alpigena (Grunow) Krammer O Aulacoseira granulata (Ehrenb.) Simonsen E Aulacoseira granulata var. angustissima (O.Müll.) E Simonsen Aulacoseira spp. E Cyclotella spp. I Eunotia zasuminensis (Cabejsz.) Körner I Fragilaria crotonensis Kitton I Fragilaria sp. I Melosira varians C.Agardh I Synedra sp. I Stephanodiscus spp. E Surirella spp. I Tabellaria flocculosa (Roth) Kütz. I Urosolenia longiseta (O.Zacharias) Edlund & Stoermer I fortsättning på nästa sida... 94

97 HELGEÅN Bilaga 6 fortsättning från förgående sida Dynataxa EG Möckeln Osbysjön Råbelövssjön Finjasjön Hammarsjön TaxonID maj aug apr aug maj aug apr aug maj aug XANTHOPHYCEAE, GULGRÖNA ALGER Tribonema sp. I 1 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen (Ehrenb.) Diesing I CRYPTOPHYCEAE, REKYLALGER Cryptomonas spp. I Rhodomonas sp. I DINOPHYCEAE, PANSARFLAGELLATER Ceratium furcoides (Levander) Langhans I Ceratium hirundinella (O.F.Müll.) Dujard. I Gymnodinium excavatum Nyg. E Gymnodinium helveticum Pénard I Gymnodinium spp. I Kolkwitziella acuta (Apstein) Elbrächter E Peridinium sp. I EUGLENOPHYCEAE, ÖGONALGER Euglena spp. E Lepocinclis sp. E Phacus suecicus Lemmerm I Phacus tortus (Lemmerm.) Skvortsov E Trachelomonas hispida (Perty) F. Stein emend. IDeflandre Trachelomonas verrucosa A. Stokes E Trachelomonas volvocina Ehrenb. E Trachelomonas sp. I HETEROTROFA FLAGELLATER Katablepharis ovalis Skuja I TOTALA ANTALET ARTER

98 HELGEÅN Bilaga 6 Tabell 3 (Bilaga 1). Djurplankton, Helge ås sjöar Antal per liter samt antal arter Dynataxa Norra Möckeln Osbysjön Råbelövssjön Finjasjön Hammarsjön TaxonID Maj Augusti April Augusti Maj Augusti april Augusti Maj Augusti ROTATORIER EG Anuraeopsis fissa (GOSSE) E Ascomorpha ecaudis (PERTY) I Asplanchna priodonta GOSSE E Brachionus calyciflorus PALLAS E Collotheca sp. I Conochilus hippocrepis (SCHRANK) I Conochilus unicornis ROUSSELET E Filinia longiseta (EHRENB.) I Gastropus stylifer IMHOF I Hexarthra mira (IDELSON) I Kellicottia bostoniensis ROUSSELET I Kellicottia longispina KELL. I Keratella cochlearis (GOSSE) I Keratella hispida (GOSSE) I Keratella tecta (GOSSE) E Keratella quadrata (MÜLLER) E Polyarthra dolichoptera (IDELSON) I Polyarthra euryptera (WIERZEJSKI) I Polyarthra major (BURCKHARRDT) I Polyarthra remata (SKORIKOV) I Polyarthra vulgaris (CARLIN I Pompholyx sulcata (HUDSON) E Synchaeta sp. I Trichocerca birostris (MINIKIEWCZ) E Trichocerca capucina (WIERZ.) I Trichocerca porcellus GOSSE E Trichocerca pusilla (JENNINGS) E Trichocerca rousseleti (VOIGT) E CLADOCERA Alona sp. I Bosmina longirostris (MÜLL.) I Ceriodaphnia quadrangula (MÜLL.) I Daphnia cf cucullata SARS E Daphnia cf longispina MÜLL. I Daphnia sp. I Diaphanosoma brachyurum (LIÉVIN) I Leptodora kindti (FOCKE) I 7 2 COPEPODA -99 Calanoida copepoder I Cyclopoida copepoder I Nauplius I Summa ind/l Antal arter

99 HELGEÅN Bilaga 6 Tabell 1a. Biomassa, antal registrerade arter/grupper och de tre vanligaste växtplanktonarterna i Norra Möckeln i augusti åren År Biomassa mg/l Antal arter Dominant 1 Subdominant 1 Subdominant ,07 61 Aulacoseira spp Gonyostomum semen Monader ,63 44 Gonyostomum semen Synura spp Cryptomonas spp ,93 39 Aulacoseira spp Monader Gonyostomum semen ,36 37 Gonyostomum semen Aulacoseira spp. Rhodomonas sp ,84 51 Aulacoseira spp Gonyostomum semen Cryptomonas spp ,76 2,50 3,30 1, Gonyostomum semen Gonyostomum semen Aulacoseira spp Aulacoseira spp Aulacoseira spp Aulacoseira spp Gonyostomum semen Gonyostomum semen Monader Ceratium hirundinella Surirella sp Woronichinia naegeliana Tabell 1b. Antal registrerade arter/grupper, antal djurplankton/l och de tre dominerande djurplanktonarterna i Norra Möckeln i augusti åren År Antal arter Djurplankton/L Dominant 1 Subdominant 1 Subdominant Keratella cochlearis Polyarthra vulgaris Polyarthra eryptera Nauplier Daphnia cucullata Keratella cochlearis Keratella cochlearis Pompholyx sulcata Daphnia cucullata Asplanchna priodonta Keratella cochlearis Nauplier Pompholyx sulcata Polyarthra remata Keratella cochlearis Pompholyx sulcata Kellicottia bostonensis Daphnia spp Nauplier Cyclopoida hoppkräftor Calanoida hoppkräftor Nauplier Nauplier Polyarthra vulgaris Synchaeta sp Trichocerca porcellus Keratella cochlearis Tabell 2a. Biomassa, totala antalet arter samt de tre vanligaste växtplanktonarterna i Osbysjön under augusti Biomassa mg/l Antal arter Dominant 1 Subdominant 1 Subdominant ,17 37 Gonyostomum semen Aulacoseira spp Cryptomonas spp ,89 32 Gonyostomum semen Synura spp Cryptomonas spp ,47 28 Monader Rhodomonas sp Cryptomonas spp ,41 25 Gonyostomum semen Monader Aulacoseira spp ,98 33 Gonyostomum semen Cryptomonas spp Rhodomonas sp ,05 1,35 3,30 5, Gonyostomum semen Synura spp Gonyostomum semen Gonyostomum semen Cyclotella spp Gonyostomum semen Aulacoseira spp Planktothrix isothrix Cryptomonas spp Aulacoseira spp Botryococcus sp Cryptomonas spp Tabell 2b. Antal registrerade arter/grupper, antal djurplankton/l och de tre dominerande djurplanktonarterna i Osbysjön i augusti åren År Antal arter Djurplankton/L Dominant 1 Subdominant 1 Subdominant Keratella cochlearis Trichocerca birostris Nauplier Nauplier Conochilus unicornis Trichocerca birostris Conochilus hippocrepis Nauplier Keratella cochlearis Nauplier Polyarthra vulgaris Keratella cochlearis Nauplier Keratella cochlearis Cyclopoida hoppkräftor Polyarthra remata Nauplier Keratella cochlearis Polyarthra vulgaris Pompholyx sulcata Keratella cochlearis Daphnia sp Cyclopoida hoppkräftor Daphnia spp Keratella cochlearis Polyarthra vulgaris Nauplier 97

100 HELGEÅN Bilaga 6 Tabell 3a. Biomassa, totala antalet arter samt de tre vanligaste växtplanktonarterna i Råbelövssjön under augusti Biomassa mg/l Antal arter Dominant 1 Subdominant 1 Subdominant ,28 49 Ceratium hirundinella Rhodomonas sp Anabaena sp ,5 34 Pseudanabaena catenata Ceratium hirundinella Gymnodinium sp ,11 46 Ceratium hirundinella Pseudanabaena limnetica Carteria sp ,4 25 Prochlorotrix hollandica Cryptomonas spp Ceratium hirundinella ,95 27 Planktothrix agardhii Ceratium hirundinella Aphanizomenon gracile ,13 39,5 17,4 15, Cryptomonas spp Ceratium hirundinella Ceratium hirundinella Ceratium hirundinella Rhodomonas sp Anabaena lemmermannii Aulacoseria spp Anabaena crassa Ceratium hirundinella Aphanizomenon klebahnii Aphanizomenon klebahnii Aphanizomenon klebahnii Tabell 3b. Antal registrerade arter/grupper, antal djurplankton/l och de tre dominerande djurplanktonarterna i Råbelövssjön under augusti År Antal arter Djurplankton/L Dominant 1 Subdominant 1 Subdominant Ceriodaphnia quadrangula Nauplier Asplanchna priodonta Ceriodaphnia quadrangula Keratella cochlearis Cyclopoida hoppkräftor Conochilus hippocrepis Synchaeta sp Nauplier Nauplier Polyarthra vulgaris Keratella hispida Polyarthra vulgaris Keratella cochlearis Naupler Keratella cochlearis Daphnia sp Keratella cochlearis Keratella cochlearis Nauplier Cyclpoida copepoder Synchaeta sp Cyclpoida copepoder Conochilus sp Polyarthra remata Keratella quadrata Trichocerca rousseleti Tabell 4a. Biomassa, totala antalet arter samt de tre vanligaste växtplanktonarterna i Finjasjön under augusti Biomassa mg/l Antal arter Dominant 1 Subdominant 1 Subdominant ,64 49 Stephanodiscus spp Mallomonas caudata Cryptomonas spp ,2 23 Microcystis spp Actinocyclos sp Aphanizomenon klebahnii ,03 23 Microcystis wesenbergii Microcystis flos-aquae Microcystis botrys ,87 34 Actinocyclos sp Microcystis viridis Woronichinia naegeliana ,56 45 Aphanizomenon klebahnii Aulacoseria spp Anabaena crassa ,6 0,92 88,0 2, Aphanizomenon klebahnii Aulacoseria spp Aphanizomenon klebahnii Anabaena crassa Woronichinia naegeliana Microcystis botrys Anabaena crassa Cryptomonas spp Aulacoseria spp Botryococcus sp Ceratium hirundinella Monader Tabell 4b. Antal registrerade arter/grupper, antal djurplankton/l och de tre dominerande djurplanktonarterna i Finjasjön i augusti åren År Antal arter Djurplankton/L Dominant 1 Subdominant 1 Subdominant Nauplier Keratella cochlearis Cyclopoida hoppkräftor Nauplier Keratella cochlearis Cyclopoida hoppkräftor Conochilus hippocrepis Keratella cochlearis Synchaeta sp Polyarthra vulgaris Cyclopoida hoppkräftor Nauplier Nauplier Polyarthra remata Cyclopoida hoppkräftor Polyarthra remata Keratella cochlearis Keratella cochlearis Keratella cochlearis Pompholyx sulcata Cyclopoida hoppkräftor Cyclopoida hoppkräftor Nauplier Daphnia spp Polyarthra remata Nauplier Anuraeopsis fissa 98

101 HELGEÅN Bilaga 6 Tabell 5a. Biomassa, totala antalet arter samt de tre vanligaste växtplanktonarterna i Hammarsjön under augusti Biomassa mg/l Antal arter Dominant 1 Subdominant 1 Subdominant ,46 33 Monader Cryptomonas spp Aulacoseria spp ,32 48 Rhodomonas sp Aulacoseria spp Cryptomonas spp ,43 53 Cryptomonas spp Monader Aulacoseria alpigena ,04 27 Monader Cryptomonas spp ,50 13 Gonyostomum semen Aulacoseria spp Cryptomonas spp ,76 0,96 0,10 0, Woronichinia naegeliana Aphanizomenon klebahnii Aphanizomenon klebahnii Aulacoseria spp Aphanizomenon klebahnii Aulacoseria spp Aulacoseria spp Cryptomonas spp Aulacoseria spp - - Rhodomonas sp Tabell 5b. Antal registrerade arter/grupper, antal djurplankton/l och de tre dominerande djurplanktonarterna i Hammarsjön i augusti åren År Antal arter Djurplankton/L Dominant 1 Subdominant 1 Subdominant Nauplier Keratella cochlearis Cyclopoida hoppkräftor Nauplier Keratella cochlearis Cyclopoida hoppkräftor Conochilus hippocrepis Keratella cochlearis Synchaeta sp Polyarthra vulgaris Cyclopoida hoppkräftor Nauplier Nauplier Polyarthra remata Cyclopoida hoppkräftor Polyarthra remata Keratella cochlearis Synchaeta sp Polyarthra vulgaris Pompholyx sulcata Cyclopoida hoppkräftor Keratella cochlearis Synchaeta sp Daphnia spp Polyarthra remata Trichocerca rousseleti Polyarthra euryptera 99

102 100 HELGEÅN Bilaga 6

103 HELGEÅN 2012 Bilaga 7 BILAGA 7 METODIK RESULTAT IPS och statusklassning ACID och surhetsklassning Arter och diversitet REFERENSER Kort rapport för varje provtagningslokal Artlistor Lokalbeskrivningar Mölnlycke , Amelie Jarlman & Iréne Sundberg, Medins Biologi AB 101

104 HELGEÅN 2012 Bilaga 7 METODIK Provtagning Kiselalgsprovtagningen utfördes av Ylva Meissner Medins Biologi AB den 20 augusti 2012, enligt metod SS-EN (SIS 2003) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009) på sju lokaler i Helgeåns avrinningsområde (Tabell 1). Fullständiga fältprotokoll finns sist i denna bilaga. Metoden innebär att minst fem stenar borstas av med en ren tandborste och påväxtmaterialet sköljs ner i en behållare med vatten (Figur 1). Stenarna insamlas längs en provtagningssträcka som är representativ för lokalen med avseende på bottensubstrat, vegetation, vattendjup, vattenhastighet och beskuggning. Om det är för djupt för att vada eller om det inte finns stenar kan prov tas från vattenväxter. På punkterna 104 Femlingens utlopp, 158 Drivån, 11B Helgeån och 21E Bivarödsån borstades stenar, medan prov togs från växter på de övriga lokalerna (Tabell 1). Proven fixerades med etanol. Tabell 1. Provtagningslokaler för kiselalger i avrinningsområdet för Helgeån 2012 Nr Vattendrag Provtagningsplats Datum x y Substrat 104 Femlingens utlopp Agnshult sten 201 Agunnarydsån nedströms Rydaholm växt 158 Drivån nedströms Älmhults ARV sten 11B Helgeån Östanå vid Flackarp sten 21E Bivarödsån före utloppet i Helgeån sten 24F Vinnöån före Araslövssjön växt 27 Helgeån Långebro (Kristianstad) växt Kiselalgsanalys och utvärdering Framställning av kiselalgspreparat och analys av kiselalger i ljusmikroskop utfördes av Amelie Jarlman, Medins Biologi AB, enligt metod SS-EN (SIS 2005) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Minst 400 kiselalgsskal räknades i varje prov. Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna %PT och TDI. Uträkningen av kiselalgsindex gjordes med hjälp av programvaran Omnidia 5.3 ( IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 1982) är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Indexet bygger på alla noterade kiselalgsarter och beräknas med hjälp av formeln enligt Zelinka & Marvan (1961): AjSjVj/ AjVj 102

105 HELGEÅN 2012 Bilaga 7 där A är den relativa abundansen i procent, S är föroreningskänsligheten (1-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet) och V är indikatorvärdet (1-3, där ett högt värde betyder att arten endast tål begränsade ekologiska variationer, d.v.s. är en stark indikator) för arten j. Resultaten räknas om till skalan 1-20 (4,75 * ursprungligt indexvärde 3,75), där 20 är indexvärdet för bästa vattenkvalitet. Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av %PT och TDI. Dessa index är avsedda att fungera som stödparametrar, framför allt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns. %PT, Pollution Tolerant valves, anger andelen kiselalger som är toleranta mot lättnedbrytbar organisk förorening (Kelly 1998). TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (1998) beräknas på samma sätt som IPS. Skillnaden är att känslighetsvärdet anger känsligheten mot näringsrikedom, och att låga värden visar en hög känslighet. (I Sverige används TDI-versionen från 1998 och inte den reviderade versionen, eftersom den inte fungerar lika bra för svenska förhållanden.) Utvärderingen av resultaten gjordes enligt Tabell 2 (Naturvårdsverket 2007). Tabell 2. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna %PT och TDI. Vidare anges nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (=ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde) Klass Status IPS-värde EK-värde %PT TDI Referensvärde 19,6 1 Hög 17,5 0,89 < 10 < 40 2 God 14,5 och < 17,5 0,74 och < 0,89 < Måttlig 11 och < 14,5 0,56 och < 0,74 < Otillfredsställande 8 och < 11 0,41 och < 0, > 80 5 Dålig < 8 < 0,41 > 40 > 80 Vidare har surhetsindexet ACID, ACidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), som visar vilken ph-regim vattendraget tillhör, beräknats enligt: ACID = [log((admi/euno)+0,003)+2,5] + [log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+0,003)+2,5] *En täljare eller nämnare = 0 ersätts med 1, när relativa abundansen uttrycks som procent. I Omnidia anges den relativa abundansen av van Dams grupper i promille, varvid 0 ersätts med 10. Den första delen av indexet baseras på kvoten av den relativa abundansen av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (ADMI) och släktet Eunotia (EUNO). Den andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på följande indelning enligt van Dam et al. (1994): acidobiont huvudsakligen förekommande vid ph < 5,5 acidofil huvudsakligen förekommande vid ph < 7 circumneutral huvudsakligen förekommande vid ph-värden omkring 7 alkalifil huvudsakligen förekommande vid ph > 7 alkalibiont endast förekommande vid ph > 7 103

106 HELGEÅN 2012 Bilaga 7 Klassningen har gjorts enligt Tabell 3 (Naturvårdsverket 2007). Surhetsindexet ACID är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph lägre än 7. Vid höga ph ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre ph (Andrén & Jarlman 2008). Tabell 3. Bedömning av surheten med hjälp av kiselalgsindexet ACID. De fem klasserna visar olika stadier av surhet; inte om eventuell surhet har naturligt eller antropogent ursprung. För varje surhetsklass anges motsvarande medel- och minimum-ph Surhetsklasser Surhetsindex ACID Motsvarar medel-ph (medelvärde av 12 mån. före provtagning) Motsvarar ph-minimum (12 mån. före provtagning) Alkaliskt 7,5 7,3 - Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7,3 - Måttligt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 <6,4 Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 <5,6 Mycket surt <2,2 <5,5 <4,8 Figur 1. Påväxtmaterialet borstas av från stenar med en ren tandborste (Foto: Medins Biologi AB). 104

107 HELGEÅN 2012 Bilaga 7 RESULTAT Resultatsidor med kommentarer för varje lokal för sig, artlistor med antalet räknade skal av de olika kiselalgsarterna samt fullständiga lokalbeskrivningar redovisas sist i denna bilaga. IPS och statusklassning IPS-indexet visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. År 2012 tillhörde följande provtagningslokaler klass 1, hög status: 104 Femlingens utlopp, 201 Agunnarydsån nedströms Rydaholm, 158 Drivån nedströms Älmhults reningsverk, 11B Helgeån vid Flackarp och 27 Helgeån vid Långebro (Tabell 4). Av dessa låg 104 Femlingens utlopp mycket nära gränsen mot klass 2, god status, och 11B Helgeån vid Flackarp nära gränsen mot god status. 21E Bivarödsån hamnade i klass 2, god status, och 24F Vinnöån före Araslövssjön visade klass 3, måttlig status. Tabell 4. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI och %PT samt statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i Helgeåns avrinningsområde 2012 Nr Lokal Antal räknade arter Diversitet IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass % PT % PT-klass Statusklass Status 104 Femlingens utlopp 43 4,2 17,5 1 34,1 1 0, Hög 201 Agunnarydsån 57 4,0 18,1 1 26,7 1 3, Hög 158 Drivån 33 2,8 18,7 1 16,1 1 0, Hög 11B Helgeån vid Flackarp 59 4,1 17,7 1 29,9 1 3, Hög 21E Bivarödsån 63 4,6 16,9 2 35,5 1 5, God 24F Vinnöån 37 1,9 14,2 3 53, , Måttlig 27 Helgeån vid Långebro 65 4,9 17,9 1 22,5 1 0, Hög Resultaten från tidigare år finns i Figur 2-4, samt i de korta rapporterna för varje lokal som redovisas längre bak i denna bilaga. 104 Femlingens utlopp har perioden haft IPS-indexvärden i närheten av gränsen mellan hög och god status. Treårsmedelvärdet hamnade i god status, men mycket nära gränsen mot hög status. 201 Agunnarydsån och 158 Drivån har legat i hög status , men i samtliga fall har IPS-värdena hamnat i den nedre (sämre) delen av klassintervallet. 21E Bi- 105

108 HELGEÅN 2012 Bilaga 7 varödsån har alla fyra åren visat god status, med indexvärden i den övre (bättre) delen av klassintervallet. På tre av lokalerna 11B Helgeån vid Flackarp, 24F Vinnöån före Araslövssjön och 27 Helgeån vid Långebro har kiselalgsindex beräknats sedan år Samtliga resultat redovisas i Tabell 6. 11B Helgeån vid Flackarp har de flesta år legat i klass 1, hög status. Endast 2001 och 2004 hamnade IPS-indexet i klass 2, god status, och då i den övre delen av klassintervallet (Figur 2). Treårsmedelvärdet för visade hög status, men det ligger relativt nära gränsen mot god status. IPS klass 1 klass 2 klass 3 klass 4 klass 5 Figur 2. Kiselalgsindexet IPS på punkt 11B, Helgeån vid Flackarp, De horisontella strecken visar klassgränserna. IPS klass 1 klass 2 klass 3 klass 4 klass 5 Figur 3. Kiselalgsindexet IPS på punkt 24F, Vinnöån före Araslövssjön, De horisontella strecken visar klassgränserna. 106

109 HELGEÅN 2012 Bilaga 7 IPS-indexet i 24F Vinnöån motsvarade klass 3, måttlig status, de flesta år och 2006 låg indexvärdet visserligen i klass 2, men i båda fallen mycket nära gränsen mot klass 3 (Figur 3). Treårsmedelvärdet för visade måttlig status, men det ligger i den övre (bättre) delen av klassintervallet. På punkt 27, Helgeån vid Långebro (Kristianstad), har IPS-resultaten varierat mellan den nedre (sämre) delen av intervallet för klass 1, hög status, och den övre delen av intervallet för klass 2, god status (Figur 4). Lokalen kan därför sägas ligga i gränslandet mellan hög och god status. Treårsmedelvärdet för visade god status, men det ligger relativt nära gränsen mot hög status. IPS klass 1 klass 2 klass 3 klass 4 klass 5 Figur 4. Kiselalgsindexet IPS på punkt 27, Helgeån vid Långebro (Kristianstad), De horisontella strecken visar klassgränserna. ACID och surhetsklassning Surhetsindexet ACID är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph lägre än 7. Vid höga ph ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre ph (Andrén & Jarlman 2008). År 2012, liksom tidigare, var 24F Vinnöån den enda lokal som hade alkaliska förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph över 7,3 (Tabell 5). I 201 Agunnarydsån, 158 Drivån nedströms Älmhults reningsverk och 11B Helgeån vid Flackarp, visade ACID-indexet år 2012 nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Punkterna 104 Femlingens utlopp, 21E Bivarödsån före utloppet i Helgeån och 27 Helgeån vid Långebro (Kristianstad) hade 2012 måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). I Bivarödsån låg dock indexvärdet mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. 107

110 HELGEÅN 2012 Bilaga 7 Resultaten från tidigare år finns i Figur 5-7, samt i de korta rapporterna för varje lokal som redovisas längre bak i denna bilaga. 104 Femlingens utlopp hamnade i nära neutrala förhållanden , men i måttligt sura förhållanden Treårsmedelvärdet motsvarar måttligt sura förhållanden, men det ligger nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. 201 Agunnarydsån nedströms Rydaholm har legat i gränslandet mellan måttlig surt och nära neutralt perioden De tre första åren motsvarande indexvärdet måttligt sura förhållanden, men det låg i den övre delen av klassintervallet. År 2012 hamnade lokalen i nära neutrala förhållanden. Treårsmedelvärdet visar måttligt sura förhållanden, men det ligger nära gränsen mot nära neutralt. Också 158 Drivån nedströms Älmhults reningsverk visade måttligt sura förhållanden , men nära neutrala Treårsmedelvärdet ligger i måttligt sura förhållanden, men i den övre delen av klassintervallet. 21E Bivarödsån har befunnit sig i gränslandet mellan måttligt sura och nära neutrala förhållanden. Treårsmedelvärdet visar nära neutrala förhållanden, men det ligger mycket nära gränsen mot måttligt surt. Tabell 5. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Helgeåns avrinningsområde I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID Nr Lokal ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) ACID 104 Femlingens utlopp 2,8 9, , Agunnarydsån 43,1 12, , Drivån 14,1 5, , B Helgeån vid Flackarp 33,9 1, , E Bivarödsån 11,3 9, , F Vinnöån 6,7 0, ,82 1 Klass Surhetsklass Måttligt surt Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt Måttligt surt Alkaliskt 27 Helgeån vid Långebro 9,7 27, ,78 3 Måttligt surt På tre av lokalerna 11B Helgeån vid Flackarp, 24F Vinnöån före Araslövssjön och 27 Helgeån vid Långebro har surhetsindexet ACID beräknats sedan år 2000 (Figur 5). 108

111 HELGEÅN 2012 Bilaga 7 ACID alkaliskt nära neutralt måttligt surt surt mycket surt Figur 5. Surhetsindexet ACID på punkt 11B, Helgeån Flackarp, De horisontella strecken visar klassgränserna. ACID-indexet i punkt 11B Helgeån vid Flackarp har tidigare år oftast visat måttligt sura förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph mellan 5,9-6,5 och/eller ett ph-minimum under 6,4. År 2003 samt under de senaste fyra åren har indexet hamnat i nära neutrala förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3 (Figur 5). 24F Vinnöån har hela tiden legat stabilt i alkaliska förhållanden, vilket innebär ett årsmedelvärde för ph över 7,3 (Figur 6). ACID alkaliskt nära neutralt måttligt surt surt mycket surt Figur 6. Surhetsindexet ACID på punkt 24F, Vinnöån före Araslövssjön, De horisontella strecken visar klassgränserna. 109

112 HELGEÅN 2012 Bilaga 7 På punkt 27 Helgeån vid Långebro (Kristianstad) varierade surhetsindexet något mer än på de andra lokalerna. År 2001 låg indexvärdet precis över gränsen till alkaliska förhållanden, medan det 2004, 2008 och motsvarade nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Övriga år hamnade Helgeån vid Långebro i måttligt sura förhållanden, men de flesta indexvärden låg i den övre delen av klassintervallet (Figur 7). ACID alkaliskt nära neutralt måttligt surt surt mycket surt Figur 7. Surhetsindexet ACID på punkt 27, Helgeån vid Långebro (Kristianstad), De horisontella strecken visar klassgränserna. Det senaste treårsmedelvärdet visar måttligt sura förhållanden, men det ligger mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. Arter och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga kan det bero på någon form av störning. Antalet räknade arter var år 2012 högt (> 60 st) i 21E Bivarödsån och 27 Helgeån vid Långebro, liksom diversiteten ( 4,5). Ingen punkt hade ett lågt antal räknade arter eller låg diversitet. Kiselalgsarter som trivs i mer eller mindre näringsfattiga miljöer var vanligast förekommande på de flesta punkter i Helgeåns avrinningsområde, t. ex. Achnanthidium minutissimum (group II), Brachysira neoexilis, Psammothidium abundans och Stauroforma exiguiformis. I punkt 104 Femlingens utlopp utgjordes ca 28 % av kiselalgssamhället av s.k. centriska arter. Dessa är vanligast i planktonsamhället i sjöar, men finns ofta även i påväxtsamhället direkt nedströms sjöar. Aulacoseira ambigua var vanligast i Femlingens utlopp (Figur 8). I 24 F Vinnöån, som hade det lägsta IPS-indexet i undersökning, dominerades kiselalgssamhället helt av artkomplexet Cocconeis placentula (Figur 8). 110

113 HELGEÅN 2012 Bilaga 7 Figur 8. Aulacoseira ambigua (t.v.) och artkomplexet Cocconeis placentula (t.h.). Kiselalgscellen består hos den senare av två skal med olika utseende. Kiselalgssläktet Eunotia finns framför allt i näringsfattiga och sura vatten. År 2012 noterades de största andelarna i 201 Agunnarydsån nedströms Rydaholm (12 %) och i 27 Helgeån vid Långebro (27 %). De vanligaste arterna var Eunotia formica, Eunotia incisa (Figur 9) och Eunotia minor (Figur 9). 24F Vinnöån hade 0 % Eunotia. Figur 9. Eunotia incisa (t.v.) och Eunotia minor (foto: Amelie Jarlman). 111

114 HELGEÅN 2012 Bilaga 7 Tabell 6. Kiselalgsindex och statusklassningar enligt Naturvårdsverket (2007) i Helgeån Punkt Datum IPS (1-20) IPS Klass TDI (0-100) TDI Klass %PT %PT Klass Statusklass Status ACID Surhetsklass Helgeån 11B ,4 1 9,3 1 0, hög 5,47 måttligt surt ,1 2 17,3 1 3, god 5,68 måttligt surt ,7 1 14,5 1 0, hög 5,16 måttligt surt ,5 1 25,0 1 4, hög 6,28 nära neutralt ,0 2 10,8 1 3, god 4,72 måttligt surt ,8 1 14,5 1 0, hög 5,23 måttligt surt ,8 1 23,7 1 3, hög 5,70 måttligt surt ,1 1 12,2 1 0, hög 4,78 måttligt surt ,4 1 25,9 1 3, hög 5,42 måttligt surt ,4 1 31,3 1 0, hög 6,13 nära neutralt ,0 1 31,0 1 2, hög 6,84 nära neutralt ,0 1 31,2 1 1, hög 6,64 nära neutralt ,7 1 29,9 1 3, hög 7,23 nära neutralt Helgeån 24F ,2 3 76, , måttlig 8,53 alkaliskt ,6 2 55, , god 8,76 alkaliskt ,9 3 52, , måttlig 8,65 alkaliskt ,1 3 73, , måttlig 8,69 alkaliskt ,1 3 60, , måttlig 8,78 alkaliskt ,2 3 63, , måttlig 8,81 alkaliskt ,5 2 53, , god 8,26 alkaliskt ,5 3 58, ,2 3 3 måttlig 8,68 alkaliskt ,1 3 67, ,7 4 3 måttlig 8,75 alkaliskt ,0 3 67, ,9 4 3 måttlig 8,74 alkaliskt ,9 3 61, ,2 3 3 måttlig 8,74 alkaliskt ,3 3 67, ,4 4 3 måttlig 8,61 alkaliskt ,2 3 53, , måttlig 7,82 alkaliskt Helgeån ,8 1 18,3 1 2, hög 5,67 måttligt surt ,4 2 65, , god 7,51 alkaliskt ,9 2 19,8 1 2, god 5,30 måttligt surt ,0 1 21,8 1 2, hög 5,78 måttligt surt ,8 2 30,0 1 2, god 6,43 nära neutralt ,0 1 13,8 1 1, hög 5,14 måttligt surt ,0 1 21,0 1 3, hög 5,58 måttligt surt ,6 2 40, , god 5,71 måttligt surt ,5 1 31,3 1 2, hög 7,07 nära neutralt ,1 1 26,4 1 1, hög 5,54 måttligt surt ,3 2 29,5 1 4, god 6,10 nära neutralt ,2 2 42, , god 6,41 nära neutralt ,9 1 22,5 1 0, hög 4,87 måttligt surt 112

115 HELGEÅN 2012 Bilaga 7 REFERENSER Andrén, C. & Jarlman, A. (2008). Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology 173(3): Cemagref (1982). Etude des méthodes biologiques d appréciation quantitative de la qualité des eaux., Rapport Division Qualité des Eaux Lyon-Agence Financière de Bassin Rhône- Méditeranée-Corse: 218 p. Kelly, M.G. (1998). Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers. Wa- ter Research 32: Naturvårdsverket (2007). Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. ( status-potential-och-kvalitetskrav-for-sjoar-vattendrag-kustvatten-och-vatten-iovergangszon.html) Naturvårdsverket (2009). Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys Version 3:1, ( SIS (2003). Svensk Standard, SS-EN 13946, Water quality - Guidance standard for the routine sampling and pretreatment of benthic diatoms from rivers. SIS (2005). Svensk Standard, SS-EN 14407:2005, Water quality - Guidance standard for the identification, enumeration and interpretation of benthic diatom samples from running waters. van Dam, H., Mertens, A. & Sinkeldam, J. (1994). A coded checklist and ecological indicator values of freshwater diatoms from The Netherlands. Netherlands Journal of Aquatic Ecology 28(1): Zelinka, M. & Marwan, P. (1961). Zur Präzisierung der biologischen Klassifikation der Reinheit fliessender Gewässer. Arch. Hydrobiol. 57:

116 HELGEÅN 2012 Bilaga 7 KORT RAPPORT FÖR VARJE PROVTAGNINGSLOKAL Förklaring till resultatsidor Lokaluppgifter Lokalnummer, vattendragsnamn, lokalnamn, län, provtagningsdatum samt koordinater anges enligt RT90 (Rikets nät). I förekommande fall finns foto samt en kortfattad beskrivning i ord av provtagningsplatsen. Dessutom anges lokaluppgifter som är av betydelse för kiselalgssamhället: vattennivå, vattenhastighet, grumlighet, vattenfärg och temperatur samt vilket substrat som proven är tagna från. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Ekologisk status: Index och klassindelning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4) enligt 1. Hög status 2. God status 3. Måttlig status 4. Otillfredsställande status 5. Dålig status Surhetsklasser: Index och klassindelning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4) enligt 1. Alkaliskt 2. Nära neutralt 3. Måttligt surt 4. Surt 5. Mycket surt 114

117 HELGEÅN 2012 Bilaga Femlingens utlopp, Agnshult Län: 7 Kronoberg Beskuggning: <5 % Kommun: Tingsryd Koordinater: / Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: Ylva Meissner Organisation: Medins Biologi AB Vattennivå: låg Vattenhastighet: strömt Grumlighet: grumligt Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 22,4 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: 0-10 m uppströms bron Resultat index och klassning Antal räknade skal: 424 IPS: 17,5 (klass 1) Antal räknade taxa: 43 TDI: 34,1 (klass 1) Diversitet: 4,21 % PT: 0,2 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,89 (klass 1) ACID: 5,13 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS mycket nära god status IPS-indexet i Femlingens utlopp motsvarade klass 1, hög status, men indexvärdet låg mycket nära gränsen mot klass 2, god status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var svagt förhöjd och det finns risk att indexet är underskattat, eftersom ca 28 % av samhället utgjordes av s.k. centriska kiselalger (Aulacoseira, Cyclotella, Discostella ). Dessa räknas inte med i TDI-indexet, eftersom de primärt anses vara planktiska. De är emellertid ofta vanliga i kiselalgssamhället direkt nedströms sjöar. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) var mycket liten. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum varit under 6,4. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,7 17,5 17,2 1 41, ,5 1-2 Hög status nära god status 1 37,2 1 0,4 1-2 Hög status mycket nära god status 2 39,0 1 0,0 1-2 God status nära hög status ,5 1 34,1 1 0,2 1-2 Hög status mycket nära god status Treårsmedelvärden ,4 2 36,8 1 0,2 1-2 God status mycket nära hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,46 2 Nära neutralt ,24 2 Nära neutralt , ,13 3 Måttligt surt relativt nära nära neutralt 3 Måttligt surt Treårsmedelvärde ,66 3 Måttligt surt nära nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Indexvärdena för åren har räknats om, eftersom ett par arters värden har ändrats sedan dess. Lokalen vid Femlingens utlopp har alla fyra åren legat i gränslandet mellan hög och god status. Själva indexvärdena skiljer sig endast något mellan åren. Treårsmedelvärdet hamnar i god status, men mycket nära gränsen mot hög status. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden (årsmedel-ph 6,5-7,3), men måttligt sura förhållanden Treårsmedelvärdet motsvarar måttligt sura förhållanden, men det ligger nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

118 HELGEÅN 2012 Bilaga Agunnarydsån, nedströms Rydaholm Län: 6 Jönköping Beskuggning: 5-50 % Kommun: Värnamo Vattennivå: låg Koordinater: / Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Grumlighet: klart Provtagning: Ylva Meissner Vattenfärg: färgat Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur: 16 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: växt Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: ca 80 m nedströms vägbron (27) vid gammal stenbro Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 420 IPS: 18,1 (klass 1) Antal räknade taxa: 57 TDI: 26,7 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 3,99 % PT: 3,6 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,93 (klass 1) ACID: 6,14 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning Agunnarydsån nedströms Rydaholm hade ett IPS-index som motsvarar klass 1, hög status. Indexvärdet ligger dock i den nedre (sämre) delen av klassintervallet. Vissa näringskrävande och föroreningstoleranta arter förekom, men inte i stora antal. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,5 18,0 18,5 18, ,0 24,6 21,7 26, ,6 5,3 5,7 3, Hög status Hög status Hög status Hög status Treårsmedelvärden ,2 1 24,3 1 4,9 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,68 3 Måttligt surt nära nära neutralt ,59 5,36 6, Måttligt surt Måttligt surt Nära neutralt Treårsmedelvärde ,70 3 Måttligt surt nära nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Agunnarydsån har alla fyra åren hamnat i hög status, men samtliga IPS-värden ligger i den nedre (sämre) delen av klassintervallet. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) har varit liten, medan andelen föroreningstoleranta former (%PT) varit svagt förhöjd. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden (årsmedel-ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4), men indexvärdena låg mer eller mindre nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. År 2012 motsvarade indexvärdet nära neutrala förhållanden (årsmedel-ph 6,5-7,3). Treårsmedelvärdet visar måttligt sura förhållanden, men det ligger nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

119 HELGEÅN 2012 Bilaga Drivån, nedströms Älmhults ARV Län: 7 Kronoberg Beskuggning: <5 % Kommun: Älmhult Koordinater: / Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: Ylva Meissner Organisation: Medins Biologi AB Analysmetodik: SS-EN Vattennivå: låg Vattenhastighet: lugnt Grumlighet: klart Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 18,9 C Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: 0-5 m uppströms vägbron Resultat index och klassning Antal räknade skal: 461 IPS: 18,7 (klass 1) HÖG STATUS Antal räknade taxa: 33 TDI: 16,1 (klass 1) Diversitet: 2,76 % PT: 0,4 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,95 (klass 1) ACID: 6,41 (klass 2) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) NÄRA NEUTRALT Drivån nedströms Älmhults ARV hade ett IPS-index som motsvarar klass 1, hög status. Mängderna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var små. Kiselalgssamhället dominerades av två arter: Karayevia oblongella och Psammothidium abundans. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,8 1 20,3 1 3, ,5 1 16,8 1 3,6 1-2 Hög status Hög status ,8 1 19,0 1 5,9 1-2 Hög status nära god status ,7 1 16,1 1 0,4 1-2 Hög status Treårsmedelvärden ,3 1 17,3 1 3,3 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,70 3 Måttligt surt nära nära neutralt ,37 3 Måttligt surt ,87 3 Måttligt surt ,41 2 Treårsmedelvärde Nära neutralt ,55 3 Måttligt surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Drivån har hela perioden hamnat i klass 1, hög status, och mängden näringskrävande kiselalger (TDI) har varit liten. En liten andel föroreningstoleranta former noterades dock Treårsmedelvärdet för IPS-indexet ligger i den nedre (sämre) delen av klassintervallet för hög status. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden (årsmedel-ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4), men år 2012 nära neutrala förhållanden (årsmedel-ph 6,5-7,3). Treårsmedelvärdet motsvarar måttligt sura förhållanden. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

120 HELGEÅN 2012 Bilaga 7 11B. Helgeån, Östanå vid Flackarp Län: 12 Skåne Beskuggning: saknas Kommun: Osby Koordinater: / Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: Ylva Meissner Organisation: Medins Biologi AB Analysmetodik: SS-EN Vattennivå: låg Vattenhastighet: strömt Grumlighet: klart Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 24,7 C Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: i kanten på åns avsnörning, närmast dammen Resultat index och klassning Antal räknade skal: 433 IPS: 17,7 (klass 1) Antal räknade taxa: 59 TDI: 29,9 (klass 1) Diversitet: 4,06 % PT: 3,5 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,90 (klass 1) ACID: 7,23 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS nära god status IPS-indexet i Helgeån vid Flackarp motsvarade klass 1, hög status, men indexvärdet låg i den nedre delen av klassintervallet, nära gränsen mot klass 2, god status. Mängderna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var förhållandevis små. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder attt årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,4 1 25,9 1 3,8 1-2 Hög status ,4 1 31, ,0 1 31, ,0 17,7 Treårsmedelvärden ,9 1 0, , ,2 1 1,6 1-2 Hög status 1 29,9 1 3,5 1-2 Hög status nära god status 30,7 1 2,6 1-2 Hög status Hög status Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,42 3 Måttligt surt ,13 2 Nära neutralt ,84 6, Nära neutralt Nära neutralt ,23 2 Nära neutralt Treårsmedelvärde ,90 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Indexvärdena för åren har räknats om, eftersom en del arters värden har ändrats sedan dess. Lokalen har de senaste fem åren legat i den nedre (sämre) delen av klassintervallet för hög status. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden år 2008 (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). Indexvärdet låg då relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. Under de följande åren har indexvärdet ökat och hamnat i nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

121 HELGEÅN 2012 Bilaga 7 21E. Bivarödsån, före utloppet i Helgeån Län: 12 Skåne Beskuggning: <5 % Kommun: Östra Göinge Koordinater: / Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: Ylva Meissner Organisation: Medins Biologi AB Vattennivå: medel Vattenhastighet: lugnt Grumlighet: grumligt Vattenfärg: starkt färgat Vattentemperatur: 19,1 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: strax nedströms bron (traktorväg) vid brofäste Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 417 IPS: 16,9 (klass 2) Antal räknade taxa: 63 TDI: 35,5 (klass 1) GOD STATUS Diversitet: 4,63 % PT: 5,5 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,86 (klass 2) ACID: 5,73 (klass 3) MÅTTLIGT SURT mycket nära nära neutralt Kommentar årets undersökning I Bivarödsån, före utloppet i Helgeån, motsvarade IPS-indexet klass 2, god status. Andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var svagt förhöjd, vilket stämmer med klassningen. Antalet räknade arter var högt, liksom diversiteten. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph ligger mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum varit under 6,4. Indexvärdet låg emellertid mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). En liten osäkerhet finns i indexet, eftersom ca 14 % av de förekommande kiselalgerna är odefinierade ur surhetssynpunkt. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,0 2 49, , ,3 17,0 2 43, ,6 1-2 God status nära hög status ,9 2 Treårsmedelvärden 35,8 35, ,1 2 38,1 1 5, ,5 5, God status God status God status God status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,07 5, Nära neutralt Måttligt surt mycket nära nära neutralt ,16 5, Nära neutralt Måttligt surt mycket nära nära neutralt Treårsmedelvärde ,89 2 Nära neutralt mycket nära måttligt surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Indexvärdena för åren har räknats om, eftersom en del arters värden har ändrats sedan dess. Bivarödsån hamnade alla fyra åren i klass 2, god status. Indexvärdena ligger i den övre delen av klassintervallet, dvs. mer eller mindre nära gränsen mot klass 1, hög status. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden 2009 och 2011, men måttligt sura förhållanden 2010 och De två sistnämnda åren låg dock indexvärdena mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden, som också är det som treårsmedelvärdet motsvarar. Lokalen kan sägas ligga i gränslandet mellan dessa två surhetsklasser. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

122 HELGEÅN 2012 Bilaga 7 24F. Vinnöån, före Araslövssjön Län: 12 Skåne Beskuggning: <5 % Kommun: Kristianstad Vattennivå: låg Koordinater: / Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: Ylva Meissner Organisation: Medins Biologi AB Grumlighet: grumligt Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 19,2 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: växt Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: ca 900 m nedströms vägbron, nedan pumphus Resultat index och klassning Antal räknade skal: 435 IPS: 14,2 (klass 3) Antal räknade taxa: 37 TDI: 53,5 (klass 2-3) Diversitet: 1,89 % PT: 6,2 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,72 (klass 3) ACID: 7,82 (klass 1) ALKALISKT Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) MÅTTLIG STATUS nära god status Vinnöån hade ett IPS-index som motsvarar klass 3, måttlig status. Indexvärdet låg dock nära gränsen mot klass 2, god status. Kiselalgssamhället dominerades helt (75 %) av det näringskrävande artkomplexet Cocconeis placentula och även en del föroreningstoleranta arter noterades, t.ex. Craticula molestiformis, Eolimna minima, Navicula gregaria samt olika arter inom släktet Nitzschia. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph ligger över 7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,1 13, ,2 67, ,7 22,9 4 4 Måttlig status Måttlig status ,9 13,3 14, ,3 67,4 53, ,2 20,4 6, Måttlig status Måttlig status Måttlig status nära god status Treårsmedelvärden ,8 3 60, ,9 3 Måttlig status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,75 1 Alkaliskt ,74 1 Alkaliskt ,74 1 Alkaliskt ,61 7, Alkaliskt Alkaliskt Treårsmedelvärde ,39 1 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Vinnöån bedömdes ha måttlig status hela perioden , men indexvärdet var något högre (bättre) 2012 än de tidigare åren. Andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var lägre 2012 än tidigare. Surhetsindexet ACID har hela tiden visat alkaliska förhållanden. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

123 HELGEÅN 2012 Bilaga Helgeån, Långebro (Kristianstad) Län: 12 Skåne Beskuggning: saknas Kommun: Kristianstad Koordinater: / Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: Ylva Meissner Organisation: Medins Biologi AB Vattennivå: medel Vattenhastighet: lugnt Grumlighet: klart Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 22,1 C Analysmetodik: SS-EN Prov taget från: växt Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: Provplats: ca 30 m uppströms vägbron, vid trappa ner till vattnet Resultat index och klassning Antal räknade skal: 442 IPS: 17,9 (klass 1) Antal räknade taxa: 65 TDI: 22,5 (klass 1) Diversitet: 4,91 % PT: 0,9 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,92 (klass 1) ACID: 4,78 (klass 3) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS MÅTTLIGT SURT relativt nära god status Helgeån vid Långebro i Kristianstad hade ett IPS-index som motsvarar klass 1, hög status, men indexvärdet låg relativt nära gränsen mot klass 2, god status. Mängderna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var små. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum varit lägre än 6,4. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) ,5 1 31,3 1 2,5 1-2 Hög status mycket nära god status ,1 17, ,4 29, ,2 4, Hög status God status nära hög status ,2 17, ,1 22, ,9 0, God status Hög status relativt nära god status Treårsmedelvärden ,1 2 31,4 1 2,4 1-2 God status relativt nära hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) ,09 5,57 6,10 6,42 4, Nära neutralt Måttligt surt Nära neutralt Nära neutralt Måttligt surt Treårsmedelvärde ,77 3 Måttligt surt mycket nära nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Indexvärdena för åren har räknats om, eftersom ett par arters värden har ändrats sedan dess. Klassningen av Helgeån i Kristianstad har varierat mellan hög och god status. Treårsmedelvärdet hamnar i god status, men relativt nära gränsen mot hög status. Lokalen verkar alltså ligga i gränslandet mellan hög och god status. Surhetsbedömningen blev nära neutral 2008 och samt måttligt sur 2009 och 2012.Treårsmedelvärdet visar måttligt sura förhållanden, men värdet ligger mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. Nära neutrala förhållanden tyder på att årsmedelvärdet för ph ligger mellan 6,5-7,3, medan måttligt sura förhållanden innebär ett medel-ph mellan 5,9-6,5 och/ eller ett ph-minimum under 6,4. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

124 HELGEÅN 2012 Bilaga 7 ARTLISTOR Förklaring till artlistor Det. = person som utfört artbestämning och räkning S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala 1-5, där 1 betyder föroreningstolerans och 5 betyder föroreningskänlighet V = indikatorvärde enligt en skala 1-3, där 3 betyder att arten är en stark indikator ph = surhetsvärde, där 1 = acidobiont, 2 = acidofil, 3 = circumneutral, 4 = alkalifil och 5 = alkalibiont (se förklaring nedan) Antal skal = antal räknade skal av varje art Antal cf. = antal av de räknade skalen som liknar (cf. = confer = jämför) men inte med säkerhet tillhör den angivna arten Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Följande parametrar används för att räkna ut ACID: ADMI (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia Acidobiont ( ) = arter med optimalt ph < 5,5. Acidofil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph < 7. Circumneutral ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph omkring 7. Alkalifil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph > 7. Alkalibiont ( ) = arter med förekomst enbart vid ph > 7. Odefinierad ( ) = arter med odefinierat ph-optimum 122

125 HELGEÅN 2012 Bilaga Femlingens utlopp, Agnshult Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium daonense (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot, Monnier & Ector ADDA 4, ,5 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,8 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,7 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4, ,7 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,7 Aulacoseira "tenuistriata" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUTT 5, ,7 Aulacoseira sp. AULS 3, ,5 Brachysira brebissonii Ross in Hartley BBRE 5, ,5 Cavinula pseudoscutiformis (Hustedt) Mann & Stickle CPSE 5, ,2 Chamaepinnularia sp. CHSP 5, ,5 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4, ,7 Discostella pseudostelligera (Hustedt) Houk & Klee DPST 4, ,7 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4, ,4 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,2 Eunotia arculus (Grunow) Lange-Bertalot & Nörpel EARL 4, ,2 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5, ,5 Eunotia eurycephaloides Nörpel-Schempp & Lange-Bertalot EECP 5, ,5 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5, ,9 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,1 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,2 Eunotia rhomboidea Hustedt ERHO 5, ,4 Eunotia tetraodon Ehrenberg ETET 5, ,2 Eunotia sp. EUNS 5, ,5 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,5 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,9 Fragilaria oldenburgioides Lange-Bertalot FODD 4, ,9 Fragilaria spinarum Lange-Bertalot & Metzeltin FSPN 0, ,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,7 Gyrosigma obscurum (W. Smith) Griffith & Henfrey GOBS 2, ,5 Navicula sp. NASP 3, ,0 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,2 Nupela impexifomis (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot NUIF 0, ,5 Nupela vitiosa (Schimanski) Lange-Bertalot NUVI 5, ,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,8 Psammothidium altaicum (Poretzky) Bukhtiyarova PALT 5, ,5 Psammothidium rossii (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PROS 5, ,4 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,4 Staurosira construens (Ehrenberg) var. binodis (Ehrenberg) Hamilton SCBI 4, ,2 Staurosira construens Ehrenberg var. exigua (W. Smith) Kobayasi SCEX 0, ,5 Staurosira opacolineata (Lange-Bertalot) Witon, Lange-Bertalot & Witkowski SOPA 5, ,5 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4, ,6 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,9 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,5 SUMMA (antal skal): 424 SUMMA (antal taxa): 43 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 43 TDI (0-100): 34,1 ADMI (%): 2,8 Acidofil ( ): 165 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 4,21 % PT: 0,2 EUNO (%): 9,4 Circumneutral ( ): 325 Odefinierad ( ): 92 ADMI (µm): IPS (1-20): 17,5 ACID: 5,13 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 417 Deformerade (%): 0,9 2,52 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 123

126 HELGEÅN 2012 Bilaga Agunnarydsån, nedströms Rydaholm Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium exiguum (Grunow) Czarnecki ADEG 3, ,2 Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5, ,9 Achnanthidium kranzii (Lange-Bertalot) Round & Bukhtiyarova ADKR 4, ,7 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,1 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,9 Amphora sp. AMPS 2, ,5 Aulacoseira sp. AULS 3, ,0 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,2 Caloneis tenuis (Gregory) Krammer CATE 5, ,5 Chamaepinnularia soehrensis (Krasske) Lange-Bertalot & Krammer CHSO 4, ,5 Chamaepinnularia sp. CHSP 5, ,5 Cymbopleura naviculiformis (Auerswald) Krammer var. naviculiformis CBNA 3, ,7 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,7 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5, ,4 Eunotia exigua (Breb.) Rabenhorst var. tenella (Grunow) Nörpel & Alles EETE 5, ,2 Eunotia exigua (Brébisson ex Kützing) Rabenhorst EEXI 5, ,2 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5, ,3 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,2 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,0 Eunotia meisteri Hustedt EMEI 5, ,7 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,1 Eunotia pectinalis (Kützing) Rabenhorst var. ventralis (Ehrenberg) Hustedt EPVE 4, ,2 Eunotia sp. EUNS 5, ,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,2 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,9 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4, ,7 Fragilaria virescens Ralfs FVIR 5, ,6 Fragilaria sp. FRAS 4, ,5 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, ,2 Frustulia vulgaris (Thwaites) De Toni FVUL 4, ,2 Geissleria schoenfeldii (Hustedt) Lange-Bertalot & Metzeltin GSHO 5, ,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,9 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR 2, ,7 Gomphonema pseudobohemicum Lange-Bertalot & Reichardt GPBO 5, ,0 Gomphonema sp. GOMS 3, ,4 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. alcimonica (Reichardt) Reichardt MAAL 4, ,5 Meridion circulare (Greville) Agardh var. constrictum (Ralfs) Van Heurck MCCO 4, ,9 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,2 Navicula festiva Krasske NFES 5, ,2 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, ,7 Navicula sp. NASP 3, ,5 Naviculadicta laterostrata Hustedt NVDL 4, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,2 Nitzschia recta Hantzsch NREC 3, ,7 Nitzschia sp. NZSS 1, ,5 Pinnularia divergens W. Smith var. media Krammer PDME 5, ,7 Pinnularia sinistra Krammer PSIN 3, ,5 Pinnularia viridiformis Krammer var. viridiformis PVIF 5, ,5 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4, ,5 Psammothidium marginulatum (Grunow) Bukhtiyarova & Round PMRG 5, ,7 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,7 Stauroneis thermicola (Petersen) Lund STHE 5, ,0 Staurosira construens Ehrenberg SCON 4, ,1 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4, ,7 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,8 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,5 Ulnaria danica (Kützing) Compère & Bukhtiyarova UDAN 4, ,2 SUMMA (antal skal): 420 SUMMA (antal taxa): 57 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 57 TDI (0-100): 26,7 ADMI (%): 43,1 Acidofil ( ): 186 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 3,99 % PT: 3,6 EUNO (%): 12,4 Circumneutral ( ): 579 Odefinierad ( ): 57 ADMI (µm): IPS (1-20): 18,1 ACID: 6,14 Acidobiont ( ): 5 Alkalifil ( ): 174 Deformerade (%): 0,2 2,69 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 124

127 HELGEÅN 2012 Bilaga Drivån, nedströms Älmhults ARV Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5, ,7 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,1 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,2 Cymbopleura naviculiformis (Auerswald) Krammer var. naviculiformis CBNA 3, ,4 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5, ,4 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,7 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5, ,7 Eunotia exigua (Breb.) Rabenhorst var. tenella (Grunow) Nörpel & Alles EETE 5, ,4 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5, ,2 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,7 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,2 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,7 Fragilaria nanoides Lange-Bertalot FNNO 5, ,2 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, ,1 Frustulia weinholdii Hustedt FWEI 4, ,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,2 Karayevia oblongella (Oestrup) Aboal KOBG 4, ,1 Microcostatus maceria (Schimanski) Lange-Bertalot, Kusber & Metzeltin MMAC 5, ,9 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,7 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, ,2 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, ,2 Nitzschia media Hantzsch NIME 4, ,4 Nitzschia recta Hantzsch NREC 3, ,2 Nitzschia sp. NZSS 1, ,2 Pinnularia schoenfelderi Krammer PSHO 4, ,4 Pinnularia subcapitata Gregory var. subcapitata PSCA 5, ,4 Pinnularia subgibba Krammer var. undulata Krammer PSUN 0, ,4 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,2 Psammothidium marginulatum (Grunow) Bukhtiyarova & Round PMRG 5, ,4 Stauroneis anceps Ehrenberg s.l. STANsl 5, ,2 Stauroneis kriegeri Patrick STKR 4, ,4 Stauroneis neohyalina Lange-Bertalot & Krammer STNH 5, ,2 Ulnaria danica (Kützing) Compère & Bukhtiyarova UDAN 4, ,2 SUMMA (antal skal): 461 SUMMA (antal taxa): 33 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 33 TDI (0-100): 16,1 ADMI (%): 14,1 Acidofil ( ): 82 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 2,76 % PT: 0,4 EUNO (%): 5,6 Circumneutral ( ): 883 Odefinierad ( ): 13 ADMI (µm): IPS (1-20): 18,7 ACID: 6,41 Acidobiont ( ): 4 Alkalifil ( ): 17 Deformerade (%): 1,7 2,58 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 125

128 HELGEÅN 2012 Bilaga 7 11B. Helgeån, Östanå vid Flackarp Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium exiguum (Grunow) Czarnecki ADEG 3, ,2 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,9 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,5 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4, ,3 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4, ,5 Aulacoseira sp. AULS 3, ,9 Brachysira brebissonii Ross in Hartley BBRE 5, ,4 Brachysira intermedia (Oestrup) Lange-Bertalot BINT 5, ,6 Brachysira liliana Lange-Bertalot BLIL 5, ,2 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,9 Brachysira procera Lange-Bertalot & Moser BPRO 5, ,2 Cavinula pseudoscutiformis (Hustedt) Mann & Stickle CPSE 5, ,2 Cymbopleura naviculiformis (Auerswald) Krammer var. naviculiformis CBNA 3, ,2 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4, ,7 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,5 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5, ,2 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5, ,2 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,2 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,5 Eunotia sp. EUNS 5, ,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,2 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,1 Fragilaria oldenburgioides Lange-Bertalot FODD 4, ,3 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4, ,2 Fragilaria sp. FRAS 4, ,0 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5, ,0 Gomphonema acuminatum Ehrenberg GACU 4, ,2 Gomphonema brebissoni Kützing GBRE 4, ,5 Gomphonema coronatum Ehrenberg GCOR 5, ,5 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,6 Karayevia oblongella (Oestrup) Aboal KOBG 4, ,5 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4, ,7 Navicula aboensis (Cleve) Hustedt NABO 4, ,5 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, ,2 Navicula sp. NASP 3, ,0 Nitzschia gracilis Hantzsch NIGR 3, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,9 Nitzschia pura Hustedt NIPR 4, ,2 Nitzschia recta Hantzsch NREC 3, ,2 Nitzschia sp. (Icon 2. Taf. 70:21a-b) NZSS 1, ,6 Nitzschia sp. NZSS 1, ,2 Nupela impexifomis (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot NUIF 0, ,5 Planothidium oestrupii (Cleve-Euler) Round & Bukhtiyarova PTOE 4, ,5 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,2 Psammothidium altaicum (Poretzky) Bukhtiyarova PALT 5, ,2 Psammothidium didymum (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PDID 5, ,2 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5, ,7 Pseudostaurosira parasitica (W. Smith) Morales var. subconstricta (Grunow) Morales PPSC 4, ,5 Sellaphora stroemii (Hustedt) Mann SSTM 5, ,5 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,8 Stauroneis neohyalina Lange-Bertalot & Krammer STNH 5, ,2 Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow SBRV 3, ,2 Staurosira construens Ehrenberg SCON 4, ,5 Staurosira opacolineata (Lange-Bertalot) Witon, Lange-Bertalot & Witkowski SOPA 5, ,7 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4, ,8 Staurosira pseudoconstruens (Marciniak) Lange-Bertalot SPCO 4, ,2 Staurosira robusta (Fusey) Lange-Bertalot SRBU 0, ,0 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,5 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,2 SUMMA (antal skal): 433 SUMMA (antal taxa): 59 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 59 TDI (0-100): 29,9 ADMI (%): 33,9 Acidofil ( ): 129 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 4,06 % PT: 3,5 EUNO (%): 1,2 Circumneutral ( ): 577 Odefinierad ( ): 109 ADMI (µm): IPS (1-20): 17,7 ACID: 7,23 Acidobiont ( ): 2 Alkalifil ( ): 182 Deformerade (%): 0,0 2,74 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 126

129 HELGEÅN 2012 Bilaga 7 21E. Bivarödsån, före utloppet i Helgeån Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5, ,2 Achnanthidium kranzii (Lange-Bertalot) Round & Bukhtiyarova ADKR 4, ,0 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,3 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,1 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,5 Craticula sp. CRTS 2, ,5 Cymbopleura naviculiformis (Auerswald) Krammer var. naviculiformis CBNA 3, ,5 Diadesmis perpusilla (Grunow) Mann DPER 5, ,2 Discostella pseudostelligera (Hustedt) Houk & Klee DPST 4, ,5 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4, ,2 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,5 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,7 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. linearis (Okuno) Lange-Bertalot & Nörpel EBLI 5, ,5 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5, ,9 Eunotia circumborealis Lange-Bertalot & Nörpel ECIR 5, ,5 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5, ,7 Eunotia meisteri Hustedt EMEI 5, ,7 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,8 Eunotia sp. EUNS 5, ,5 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,5 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,7 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5, ,0 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, ,2 Frustulia weinholdii Hustedt FWEI 4, ,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,5 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR 2, ,2 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.l. GPUMsl 4, ,2 Gomphonema sp. GOMS 3, ,7 Gomphosphenia stoermeri Kociolek & Thomas GPSM 0, ,9 Karayevia oblongella (Oestrup) Aboal KOBG 4, ,8 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4, ,0 Microcostatus krasskei (Hustedt) Johansen & Sray MKRA 5, ,2 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,2 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,5 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4, ,0 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4, ,0 Navicula schmassmannii Hustedt NSMM 5, ,8 Navicula sp. NASP 3, ,8 Naviculadicta Iconogr. 2, Taf. 27:17-18 NVD1 5, ,5 Naviculadicta sp. NDSP 3, ,5 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, ,5 Nitzschia agnita Hustedt NAGN 3, ,2 Nitzschia fonticola Grunow NFON 3, ,2 Nitzschia media Hantzsch NIME 4, ,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3, ,2 Nitzschia recta Hantzsch NREC 3, ,2 Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU 1, ,0 Nitzschia tubicola Grunow NTUB 2, ,5 Nitzschia sp. (Icon 2. Taf. 70:21a-b) NZSS 1, ,5 Nitzschia sp. NZSS 1, ,4 Nupela wellneri (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot NUWE 4, ,6 Pinnularia perirrorata Krammer PPRI 5, ,5 Pinnularia subgibba Krammer var. undulata Krammer PSUN 0, ,2 Pinnularia sp. PINS 4, ,5 Planothidium rostratum (Oestrup) Lange-Bertalot PRST 4, ,5 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,6 Psammothidium marginulatum (Grunow) Bukhtiyarova & Round PMRG 5, ,5 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5, ,2 Sellaphora pupula (Kützing) Mereschkowsky SPUP 2, ,5 Stauroneis leguminopsis Lange-Bertalot & Krammer SLGP 0, ,2 Stauroneis thermicola (Petersen) Lund STHE 5, ,5 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4, ,5 Surirella brebissonii Krammer & Lange-Bertalot var. kützingii Krammer & Lange-Bertalot SBKU 3, ,2 SUMMA (antal skal): 417 SUMMA (antal taxa): 63 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 63 TDI (0-100): 35,5 ADMI (%): 11,3 Acidofil ( ): 156 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 4,63 % PT: 5,5 EUNO (%): 9,4 Circumneutral ( ): 616 Odefinierad ( ): 137 ADMI (µm): IPS (1-20): 16,9 ACID: 5,73 Acidobiont ( ): 2 Alkalifil ( ): 89 Deformerade (%): 1,7 2,71 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 127

130 HELGEÅN 2012 Bilaga 7 24F. Vinnöån, före Araslövssjön Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4, ,7 Amphora pediculus (Kützing) Grunow s.l. APEDsl 4, ,1 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4, ,2 Craticula molestiformis (Hustedt) Lange-Bertalot CMLF 2, ,2 Encyonema lange-bertalotii Krammer ENLB 4, ,7 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2, ,9 Eolimna subminuscula (Manguin) Moser, Lange-Bertalot & Metzeltin ESBM 2, ,2 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,2 Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCAP 4, ,5 Hippodonta coxiae Lange-Bertalot HCOX 4, ,1 Hippodonta olofjarlmannii Van de Vijver & Jarlman HOLO 4, ,2 Lemnicola hungarica (Grunow) Round & Basson LHUN 2, ,7 Meridion circulare (Greville) Agardh var. circulare MCIR 4, ,7 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3, ,5 Navicula cryptotenella Lange-Bertalot NCTE 4, ,2 Navicula gregaria Donkin NGRE 3, ,8 Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg NLAN 3, ,2 Navicula reichardtiana Lange-Bertalot var. reichardtiana NRCH 3, ,2 Navicula upsaliensis (Grunow) Peragallo NUSA 4, ,2 Navicula sp. NASP 3, ,5 Naviculadicta laterostrata Hustedt NVDL 4, ,5 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, ,2 Nitzschia archibaldii Lange-Bertalot NIAR 3, ,2 Nitzschia dubia W. Smith NDUB 2, ,7 Nitzschia linearis (Agardh) W. Smith var. linearis NLIN 3, ,5 Nitzschia linearis (Agardh) W. Smith var. subtilis (Grunow) Hustedt NLSU 3, ,5 Nitzschia media Hantzsch NIME 4, ,2 Nitzschia paleacea (Grunow) Grunow NPAE 2, ,2 Nitzschia pusilla (Kützing) Grunow NIPU 2, ,2 Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU 1, ,2 Nitzschia tubicola Grunow NTUB 2, ,7 Nitzschia sp. NZSS 1, ,5 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3, ,6 Pseudostaurosira parasitica (W. Smith) Morales PPRS 4, ,5 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4, ,2 Surirella brebissonii Krammer & Lange-Bertalot var. kützingii Krammer & Lange-Bertalot SBKU 3, ,7 Surirella minuta Brébisson SUMI 3, ,2 SUMMA (antal skal): 435 SUMMA (antal taxa): 37 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 37 TDI (0-100): 53,5 ADMI (%): 6,7 Acidofil ( ): 0 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 1,89 % PT: 6,2 EUNO (%): 0,0 Circumneutral ( ): 97 Odefinierad ( ): 14 ADMI (µm): IPS (1-20): 14,2 ACID: 7,82 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 890 Deformerade (%): 1,4 2,95 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 128

131 HELGEÅN 2012 Bilaga Helgeån, Långebro (Kristianstad) Lokalkoordinater: / Metodik: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes linearioides (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot ALIO 5, ,6 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5, ,7 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,5 Amphora pediculus (Kützing) Grunow s.l. APEDsl 4, ,2 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4, ,6 Aulacoseira granulata (Ehrenberg) Simonsen AUGR 2, ,2 Aulacoseira pfaffiana (Reinsch) Krammer AUPF 4, ,5 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUPD 5, ,5 Aulacoseira sp. AULS 3, ,9 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,8 Cavinula pseudoscutiformis (Hustedt) Mann & Stickle CPSE 5, ,2 Ctenophora pulchella (Ralfs ex Kützing) Williams & Round CTPU 3, ,2 Diatoma moniliformis Kützing DMON 4, ,2 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5, ,7 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5, ,0 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. linearis (Okuno) Lange-Bertalot & Nörpel EBLI 5, ,8 Eunotia eurycephaloides Nörpel-Schempp & Lange-Bertalot EECP 5, ,5 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5, ,8 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,3 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5, ,7 Eunotia meisteri Hustedt EMEI 5, ,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,3 Eunotia sp. EUNS 5, ,7 Fragilaria bicapitata A. Mayer FBIC 5, ,5 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4, ,4 Fragilaria capucina Desmazières var. distans (Grunow) Lange-Bertalot FCDI 4, ,5 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,4 Fragilaria mesolepta Rabenhorst FMES 4, ,6 Fragilaria nanoides Lange-Bertalot FNNO 5, ,2 Fragilaria oldenburgioides Lange-Bertalot FODD 4, ,7 Fragilaria pararumpens Lange-Bertalot, G. Hofmann & Werum FPRU 4, ,2 Fragilaria sp. FRAS 4, ,0 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5, ,0 Gomphonema angustatum (Kützing) Rabenhorst GANG 3, ,9 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5, ,6 Gomphonema insigniforme Reichardt & Lange-Bertalot GISF 0, ,7 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR 2, ,5 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.l. GPUMsl 4, ,7 Gomphonema sp. GOMS 3, ,4 Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCAP 4, ,2 Hippodonta hungarica (Grunow) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HHUN 4, ,5 Navicula aboensis (Cleve) Hustedt NABO 4, ,2 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4, ,7 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, ,5 Navicula trophicatrix Lange-Bertalot NTCX 3, ,2 Navicula sp. NASP 3, ,9 Naviculadicta Iconogr. 2, Taf. 27:17-18 NVD1 5, ,5 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, ,2 Nitzschia gracilis Hantzsch NIGR 3, ,2 Nitzschia recta Hantzsch NREC 3, ,2 Nupela impexifomis (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot NUIF 0, ,5 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,2 Psammothidium didymum (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PDID 5, ,5 Psammothidium rossii (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PROS 5, ,2 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5, ,1 Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow SBRV 3, ,5 Staurosira construens Ehrenberg SCON 4, ,9 Staurosira oldenburgiana (Hustedt) Lange-Bertalot SODB 4, ,5 Staurosira opacolineata (Lange-Bertalot) Witon, Lange-Bertalot & Witkowski SOPA 5, ,6 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4, ,2 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,9 Tabellaria fenestrata (Lyngbye) Kützing TFEN 5, ,1 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,1 Ulnaria danica (Kützing) Compère & Bukhtiyarova UDAN 4, ,2 SUMMA (antal skal): 442 SUMMA (antal taxa): 65 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 65 TDI (0-100): 22,5 ADMI (%): 9,7 Acidofil ( ): 346 Alkalibiont ( ): 2 Medelbredd Diversitet: 4,91 % PT: 0,9 EUNO (%): 27,1 Circumneutral ( ): 296 Odefinierad ( ): 66 ADMI (µm): IPS (1-20): 17,9 ACID: 4,78 Acidobiont ( ): 7 Alkalifil ( ): 283 Deformerade (%): 0,5 2,76 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 129

132 HELGEÅN 2012 Bilaga 7 LOKALBESKRIVNINGAR 104. Femlingens utlopp, Agnshult RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Län: 7 Kronoberg Top. Karta: 4E SV Kommun: Tingsryd Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Ylva Meissner Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 4 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 6 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,3 m Vattentemperatur: 22,4 C Lokalens maxdjup: 0,4 m Märkning av lokal: 0-10 m uppströms bron Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: >50% Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Grov sten: 5-50% Mossor: <5 % Fina block: 5-50% Påväxtalger: <5 % Grova block: <5% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: barrskog Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd björk gran Dominerande 2: buskar rönn - Dominerande 3: gräs/halvgräs/vass - - Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Sjöutlopp stark B: - - C: - - Övrigt Mycket nätbyggare på stenar. "grusiga" stenar - av nattsländelarv hus (?) Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 130

133 HELGEÅN 2012 Bilaga Agunnarydsån, nedströms Rydaholm RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Län: 6 Jönköping Top. Karta: 5E SV Kommun: Värnamo Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Ylva Meissner Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 5 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 2,5 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,8 m Vattentemperatur: 16 C Lokalens maxdjup: 1 m Märkning av lokal: ca 80 m nedströms vägbron (27) vid gammal stenbro Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: flytbladsväxter Finsediment: >50% Övervattensv: 5-50% Fin detritus: 5-50% Sand: saknas Flytbladsv: <5 % Grov detritus: <5% Grus: 5-50% Långskottsv: 5-50% Fin död ved: <5% Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: buskar sälj - Dominerande 2: träd gran björk Dominerande 3: Beskuggning: 5-50 % Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Provpunkt flyttad ca 80 m nedströms till gammal bro, fastare botten. Prov taget på långskottsväxter. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 131

134 HELGEÅN 2012 Bilaga Drivån, nedströms Älmhults ARV RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Län: 7 Kronoberg Top. Karta: 4D SO Kommun: Älmhult Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Ylva Meissner Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 5 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 2 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,2 m Vattentemperatur: 18,9 C Lokalens maxdjup: 0,3 m Märkning av lokal: 0-5 m uppströms vägbron Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: 5-50% Övervattensv: 5-50% Fin detritus: <5% Sand: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: 5-50% Långskottsv: <5 % Fin död ved: <5% Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: äng Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: buskar hassel - Dominerande 2: träd björk - Dominerande 3: Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lågt vatten vilket möjliggör prov från sten vid bron. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 132

135 HELGEÅN 2012 Bilaga 7 11B. Helgeån, Östanå vid Flackarp RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Län: 12 Skåne Top. Karta: 3D NO Kommun: Osby Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Ylva Meissner Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 8 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 50 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,3 m Vattentemperatur: 24,7 C Lokalens maxdjup: 0,4 m Märkning av lokal: Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grova block Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-50% Mossor: saknas Fina block: 5-50% Påväxtalger: <5 % Grova block: 5-50% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: buskar - - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: Vattenreglering stark B: - - C: - - Övrigt Mycket lågt vatten, inget vatten i "forsnacken". i kanten på åns avsnörning, närmast dammen Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 133

136 HELGEÅN 2012 Bilaga 7 21E. Bivarödsån, före utloppet i Helgeån RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Län: 12 Skåne Top. Karta: 3D NO Kommun: Östra Göinge Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Ylva Meissner Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 5 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 9 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: starkt färgat Lokalens medeldjup: 0,4 m Vattentemperatur: 19,1 C Lokalens maxdjup: 0,6 m Märkning av lokal: strax nedströms bron (traktorväg) vid brofäste Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: finsediment Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: 5-50% Övervattensv: saknas Fin detritus: 5-50% Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: <5% Mossor: saknas Fina block: 5-50% Påväxtalger: <5 % Grova block: <5% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: åker Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass älgört nässlor Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk stark B: - - C: - - Övrigt Bommat från båda håll, ca 800 m att gå. Ena strandkantens bottensubstrat och strandmiljö bedömd. Branta kanter, ont om växter i vatten, tog på sten vid brofäste. Stenar väl under vatten och ej skuggade av bron. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 134

137 HELGEÅN 2012 Bilaga 7 24F. Vinnöån, före Araslövssjön RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Län: 12 Skåne Top. Karta: 3D SO Kommun: Kristianstad Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Ylva Meissner Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 4 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 6 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,4 m Vattentemperatur: 19,2 C Lokalens maxdjup: 0,6 m Märkning av lokal: ca 900 m nedströms vägbron, nedan pumphus Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: >50% Övervattensv: <5 % Fin detritus: 5-50% Sand: saknas Flytbladsv: 5-50% Grov detritus: saknas Grus: saknas Långskottsv: <5 % Fin död ved: saknas Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: åker Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass vass - Dominerande 2: buskar pil - Dominerande 3: Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk stark B: - - C: - - Övrigt Tog på den södra sidan, vid båten strax bakom "pumphuset". Prov taget på flytbladsväxter upptagna med kratta (inte så mycket växter i vattnet). Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 135

138 HELGEÅN 2012 Bilaga Helgeån, Långebro (Kristianstad) RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Län: 12 Skåne Top. Karta: 3D SO Kommun: Kristianstad Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Ylva Meissner Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 5 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 70 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,5 m Vattentemperatur: 22,1 C Lokalens maxdjup: 0,7 m Märkning av lokal: ca 30 m uppströms vägbron, vid trappa ner till vattnet Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: finsediment Vegetationstyp, dom. 2: flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: grova block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: 5-50% Övervattensv: 5-50% Fin detritus: <5% Sand: 5-50% Flytbladsv: <5 % Grov detritus: saknas Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: <5% Påväxtalger: saknas Grova block: 5-50% Häll: <5% Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 2: buskar hassel - Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: Tätort stark B: - - C: - - Övrigt Endats provlokalsidan bedömd. Prov togs i kanten vid trappan. Artificiel betyder i detta fallet gräsyta i strandzonenoch cykelbana. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 136

139 HELGEÅN 2012 Bilaga 8 BILAGA 8 Bottenfauna Metodik Resultat Artlistor Lokalbeskrivningar 137

140 HELGEÅN 2012 Bilaga 8 Provtagning Utförare: Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medins-biologi.se Metod: SS-EN (rinnande vatten) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning. Analys Utförare: Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medins-biologi.se Metod: Nivån för artbestämningarna följde Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2008:1). Utvärdering Utförare: Medins Biologi AB (Hanna Larsson), Företagsvägen 2, Mölnlycke, , info@medins-biologi.se Metod: Statusklassificering med utgångspunkt från bottenfaunan följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). Expertbedömningar enligt Bedömningsgrunder för bottenfauna (Medin et al. 2009). I Bedömningsgrunder för bottenfauna (Medin et al. 2009, kan laddas ner på redogörs för bottenfauna i allmänhet samt för de kriterier som använts för expertbedömningen av påverkan/status/tillstånd och bedömningen av naturvärden. 138

141 HELGEÅN 2012 Bilaga 8 METODIK Provtagning och analys Provtagningen av bottenfauna utfördes på tre lokaler den oktober 2012 av Medins Biologi AB. Lokalernas läge och en beskrivning av lokalerna återfinns längre fram i denna bilaga. Proverna togs enligt den standardiserade sparkmetoden SS-EN (SIS 1994). Dessutom följdes rekommendationerna i Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2010). Metoden innebär i korthet att proverna togs med en fyrkantig håv (25 x 25 cm, maskstorlek 0,5 x 0,5 mm) som hölls mot botten under det att ett område på 1 x 0,25 m framför håven rördes upp med foten. Det uppsamlade materialet konserverades i 95 % etanol till en slutlig koncentration av ca 70 %. Utöver de fem standardiserade proven togs ett kvalitativt sökprov. Djuren sorterades ut på laboratoriet varefter de identifierades med hjälp av preparer- och ljusmikroskop. Nivån för artbestämningarna följde Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2008:1). Artlistor redovisas i denna bilaga. Utvärdering Statusklassificering Statusklassificeringen följde Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). I bedömningsgrunderna har index utformats för att klassificera ett vattens status. MISA (Multimetric Index for Stream Acidification) är ett multimetriskt surhetsindex för vattendrag. Klassningen sker i en fyrgradig skala: nära neutralt, måttligt surt, surt och mycket surt. ASPT-index (Average Score Per Taxon) är tänkt att användas som ett index för allmän ekologisk kvalitet i sjöar och vattendrag. DJ-index (Dahl & Johnson) är ett multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. Klassningen av eutrofiering sker i en femgradig skala: hög status, god status, måttlig status, otillfredsställande status och dålig status. Expertbedömningar Utöver statusklassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder gjordes expertbedömningar av surhet, eutrofiering hydromorfologisk påverkan och annan påverkan. Vid expertbedömningen vägdes kända förhållanden på och kring lokalen in tillsammans med erfarenheter från andra vattendrag i regionen. Dessutom beaktades ett antal andra index, bl.a. de som finns med i Naturvårdsverkets tidigare bedömningsgrunder (Wiederholm ed a, b). Eventuell förekomst av indikatorarter var också en viktig faktor. Ett nytt index (Taxaindex) har tagits fram på Medins för att bedöma påverkan på bottenfaunan (Ericsson 2010). Indexet utnyttjar att vattendragens bredd är en av de viktigaste faktorerna som avgör artrikedomen på en lokal (Malmqvist & Hoffsten 2000). Genom att jämföra det uppmätta artantalet på en lokal med det förväntade referensvärdet utifrån vattendragets bredd vid lokalen kan man få en indikation på om bottenfaunan är negativt påverkad. I Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar (Medin et al 2009) kan man läsa om bottenfauna i allmänhet samt om de kriterier som använts för expertbedömningen av påverkan och bedömningen av naturvärden. Bedömning av naturvärden gjordes med hjälp av ett naturvärdesindex som baseras på förekomst av ovanliga eller rödlistade arter, diversitet och artantal (Medin et. al. 2009). Klassningen gjordes i en tregradig skala: mycket höga naturvärden, höga naturvärden och naturvärden i övrigt. 139

142 HELGEÅN 2012 Bilaga 8 Förklaring till resultatsida bottenfauna i rinnande vatten och sjölitoral Lokaluppgifter Lokalnummer, vattendragsnamn och lokalnamn. Provtagningsdatum, kommun eller flodområde enligt SMHI:s sjö- och vattendragsregister samt koordinater enligt RT90 (Rikets nät). I förekommande fall foto, skiss samt en kortfattad beskrivning i ord av provtagningslokalen. Surhetsklass och ekologisk status Beräknade index enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4). Klassningar av surhet och ekologisk status enligt följande: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status MISA/MILA: Multimetriska surhetsindex för vattendrag respektive sjöar. ASPT-index: Ett renvattensindex som i huvudsak baseras på förekomst av känsliga eller toleranta djurgrupper. Används som ett index för allmän ekologisk kvalitet. DJ-index: Multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999) och Medin et al. (2009). Klassningar enligt en femgradig skala: 1. Mycket högt 2. Högt 3. Måttligt högt 4. Lågt 5. Mycket lågt Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. TaxaIndex: Den procentuella kvoten mellan uppmätt och förväntat totalantal taxa. Individtäthet (ant/m 2 ): Det totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. EPT-index: Antalet arter och/eller grupper bland dag-, bäck- och nattsländor. Ett allmänt föroreningsindex. Naturvärdesindex: Samlad bedömning av naturvärdet m.a.p. bottenfaunan. Bygger på totalantal taxa, diversitetsindex och förekomst av rödlistade eller ovanliga arter. Diversitetsindex (Shannons): Ett mått på mångformigheten hos bottenfaunasamhället. Danskt faunaindex: Förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för näringsämnen/organisk belastning. Surhetsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans försurningsstatus. Föroreningsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans eutrofieringsstatus. Expertbedömning Medins slutgiltiga bedömning av status m.a.p. surhet, eutrofiering och i förekommande fall hydromorfologisk eller annan påverkan. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på egen erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Klassningar enligt följande: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status Bedömning av naturvärden Bygger på Medins Naturvärdesindex och klassas enligt en tregradig skala: Mycket höga naturvärden Höga naturvärden Naturvärden i övrigt Redovisning av eventuell förekomst av rödlistade och ovanliga arter, samt hotkategori. Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Bedömningen 2010 har gjorts av Calluna AB, baserat på DJ-index. Antal taxa från tidigare år har justerats så att det är jämförbart med 2011 års artningsnivå. DJ-index , har beräknats i Medins Biologis AB:s databas. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i tabeller och diagram. 140

143 HELGEÅN 2012 Bilaga Helge å, Möckelns utflöde Datum: Kommun: Älmhult Koordinat: / RT m nedströms bron. Den röda markeringen visar lokalens läge. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 41 5,4 12 0,87 1,00 1,40 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 18 mycket lågt Naturvärden i övrigt 0 Taxaindex (%): 43 mycket lågt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 623 måttligt högt Inga rödlistade eller EPT-index: 12 lågt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 2,86 lågt Danskt faunaindex: 6 högt Övriga kriterier Surhetsindex: 4 lågt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 5 måttligt högt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering Ingen eller obetydlig påverkan 08 Hög status 09 Hög status 10 Hög status 11 Hög status 12 Hög status Antal taxa DJ-/ASPT-index 20 Kommentar Såväl ASPT- som DJ-index har visat förhållandevis stabila värden sedan 1999, vilket också är fallet i år. Däremot noterades i år ett mycket lågt antal taxa. Vad som orsakade detta låga värde är oklart. Det är dock inte troligt att den låga artförekomsten kan kopplas till provtagningen eftersom det vid provtillfället rådde goda förhållanden. Taxa ASPT DJ

144 HELGEÅN 2012 Bilaga 8 20AB. Almaån, Före utflöde i Helge å Datum: Kommun: Östra Göinge Koordinat: / RT90 I den norra fåran, 5-15 m nedströms bron. Den röda markeringen visar lokalens läge. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 45 6,4 14 0,94 1,20 1,80 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 37 måttligt högt Naturvärden i övrigt 1 Taxaindex (%): 95 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 677 måttligt högt Inga rödlistade eller EPT-index: 22 måttligt högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,93 högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 11 mycket högt Diversitet 1 poäng Föroreningsindex: 10 högt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Antal taxa Taxa DJ-/ASPT-index Expertbedömning ASPT 60 År Påverkan/Status map eutrofiering DJ Ingen eller obetydlig påverkan 98 Ingen bedömning Ingen eller obetydlig påverkan Hög status Kommentar Syrekrävande taxa förekom, men i låga tätheter. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som hög, men kan ses som ett gränsfall till god. Bottenfaunan har undersökts årligen sedan 1994 med undantag för år 1998 då vattenflödet var alltför högt. Under perioden har såväl totalantal taxa som DJ-index varierat något, medan ASPT-index legat stabilt. De lägre värdena för antalet taxa vissa år kan möjligen kopplas till vattenreglering och/eller naturlig variation. 142

145 HELGEÅN 2012 Bilaga Helge å, Vid Torsebro Datum: Kommun: Kristianstad Koordinat: / RT90 Ca 0-8 m nedströms kraftledningstolpens fundament, m nedstr bron. Den röda markeringen visar lokalens läge. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 64 6,3 12 1,34 1,17 1,40 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan God Måttlig Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 37 måttligt högt Höga naturvärden 9 Taxaindex (%): 88 ingen klassning Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 456 lågt Adicella reducta 3 poäng EPT-index: 23 högt Psychomyia pusilla 3 poäng Diversitetsindex: 2,80 lågt Aphelocheirus aestivalis 3 poäng Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 13 mycket högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 8 högt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Antal taxa Taxa DJ-/ASPT-index Expertbedömning ASPT 60 År Påverkan/Status map eutrofiering DJ Ingen eller obetydlig påverkan 08 Hög status Hög status Hög status Hög status 5 12 God status Kommentar Lokalens bottenfauna dominerades av måttligt syrekrävande arter. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes därför som god, vilket avvek från Naturvårdsverkets klassning (hög). Både ASPT- och DJ-index har visat stabila värden sedan 1999, vilket indikerar att miljöförhållandena varit likartade. De flesta noterade arterna förekom i låga tätheter. Detta är typiskt för relgerade och kanaliserade vattendrag (som Helgeån). Sammantaget bedömdes statusen med avseende på hydromorfologisk påverkan som måttlig. Förekomst av tre ovanliga arter motiverade att lokalen bedömdes hysa höga naturvärden med avseende på bottenfaunan. 143

146 HELGEÅN 2012 Bilaga 8 32A. Vramsån, Uppströms Rickarum Datum: Kommun: Kristianstad Koordinat: / RT m nedströms bron. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 50 6,4 14 1,06 1,18 1,80 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög God Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 34 måttligt högt Naturvärden i övrigt 3 Taxaindex (%): 92 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): högt Notidobia ciliaris 3 poäng EPT-index: 17 måttligt högt Diversitetsindex: 3,04 måttligt högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 13 mycket högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 10 högt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Antal taxa Taxa DJ-/ASPT-index Expertbedömning ASPT 60 År Påverkan/Status map eutrofiering DJ Ingen eller obetydlig påverkan 08 Hög status God status Hög status Hög status 5 12 Hög status Kommentar Värdena för totalantal taxa och ASPT- index har visat förhållandevis stabila värden under undersökningsperioden, medan DJ-index har varierat något mer. Lokalens botten karaktäriseras av en hög andel sand. Eftersom DJ-index även tar hänsyn till antalet individer av vissa taxa och inte enbart till förekomst av vissa indikatortaxa som ASPT-index så har ett föränderligt bottensubstrat (såsom sand) ofta större betydelse för DJ- än ASPT-indexet. Miljöförhållandena bedöms ha varit likartade under hela perioden Lokalens bottenfauna bedömdes indikera hydromorfologisk påverkan. Dock inte mer än att statusen med avseende på hydromorfologi bedömdes som god. 144

147 HELGEÅN 2012 Bilaga 8 32AB. Vramsån, Vid Årröd Datum: Kommun: Kristianstad Koordinat: / RT m uppströms skogshagens gräns, ca 40 m uppströms vägen. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 39 6,5 13 0,82 1,21 1,60 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 39 måttligt högt Höga naturvärden 6 Taxaindex (%): 106 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): mycket högt Nemoura flexuosa 3 poäng EPT-index: 21 måttligt högt Hydropsyche saxonica 3 poäng Diversitetsindex: 3,59 måttligt högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 12 mycket högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 9 högt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Antal taxa Taxa DJ-/ASPT-index Expertbedömning ASPT 60 År Påverkan/Status map eutrofiering DJ Ingen eller obetydlig påverkan 08 Hög status Hög status Hög status Hög status 5 12 Hög status Kommentar Både ASPT- och DJ-index har visat stabila värden under hela undersökningsperioden. Värdena för totalantal taxa har varierat något. Variationen är dock inte större än att den kan betraktas som normal mellanårsvariation. Bottenfaunans sammansättning har dock indikerat att miljöförhållandena varit likartade under hela undersökningsperioden. Två ovanliga arter påträffades och motiverade att lokalen bedömdes hysa höga naturvärden med avseende på bottenfaunan. 145

148 HELGEÅN 2012 Bilaga 8 32L. Vramsån, Före utflöde i Helge å Datum: Kommun: Kristianstad Koordinat: / RT90 5 m nedströms till 2 m uppströms bron i den norra fåran. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 59 6,1 12 1,23 1,13 1,40 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 42 högt Naturvärden i övrigt 4 Taxaindex (%): 108 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): högt Aphelocheirus aestivalis 3 poäng EPT-index: 18 måttligt högt Diversitetsindex: 3,53 måttligt högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 13 mycket högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 10 högt Antal taxa 1 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Antal taxa Taxa DJ-/ASPT-index Expertbedömning ASPT 60 År Påverkan/Status map eutrofiering DJ Betydlig påverkan 95 Ingen eller obetydlig påverkan Betydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan Hög status 5 Kommentar Förekomst av eutrofieringskänsliga arter motiverade bedömningen hög status med avseende på eutrofiering. Dock kan bedömningen ses som ett gränsfall till god eftersom de syrekrävande arterna förekom i glesa tätheter. Både ASPT- och DJ-index har visat förhållandevis stabila värden sedan Sammantaget indikerar detta att miljöförhållandena, åtminstone sedan 1999, i stort sett har varit likartade

149 HELGEÅN 2012 Bilaga 8 33AA. Mjöån, Vid Åbjär Datum: Kommun: Kristianstad Koordinat: / RT m uppströms träbron. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 34 6,7 14 0,72 1,25 1,80 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 38 måttligt högt Mycket höga naturvärden 21 Taxaindex (%): 105 mycket högt Rödlistade arter (6 poäng) Individtäthet (antal/m 2 ): måttligt högt Rhithrogena germanica, Odontocerum albicorne EPT-index: 22 måttligt högt Ovanliga arter (3 poäng) Diversitetsindex: 3,62 måttligt högt Dina lineata, Dinocras cephalotes, Nemoura flexuosa Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 11 mycket högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 10 högt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Antal taxa Taxa DJ-/ASPT-index Expertbedömning ASPT 60 År Påverkan/Status map eutrofiering DJ Ingen eller obetydlig påverkan 08 Hög status Hög status Hög status Hög status 5 12 Hög status Kommentar Värdena för totalantal taxa, ASPT- och DJ-index har visat stabila värden under hela undersökningsperioden, vilket är en god indikation på att miljöförhållandena varit likartade. På lokalen påträffades två rödlistade arter: dagsländan Rhithrogena germanica samt nattsländan Odontocerum albicorne (båda är placerade i rödlistekategori NT - nära hotad). Dessutom påträffades tre ovanliga arter. Lokalen bedömdes mot bakgrund av dessa förekomster ha mycket höga naturvärden med avseende på bottenfaunan. 147

150 HELGEÅN 2012 Bilaga 8 33C. Mjöån, Lyngby Datum: Kommun: Kristianstad Koordinat: / RT m nedströms dämmet, nedanför huset. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 44 6,3 10 0,93 1,17 1,00 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 40 måttligt högt Höga naturvärden 6 Taxaindex (%): 112 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): högt Ecclisopteryx dalecarlica 6 poäng EPT-index: 20 måttligt högt Diversitetsindex: 2,80 lågt Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 12 mycket högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 7 högt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Antal taxa Taxa DJ-/ASPT-index Expertbedömning ASPT 60 År Påverkan/Status map eutrofiering DJ Ingen eller obetydlig påverkan 08 Hög status Hög status Hög status Hög status 5 12 Hög status Kommentar ASPT- index har visat stabila värden medan DJ-index åtminstone har visat stabilt höga värden under undersökningsperioden Bottenfaunans sammansättning har indikerat likartade miljöförhållanden under hela undersökningsperioden. På lokalen påträffades den rödlistade nattsländan Ecclisopteryx dalecarlica (tillhörande rödlistekategori NT - nära hotad). Denna art noterades i förhållandevis höga tätheter, vilket är ovanligt för rödlistade arter. Lokalen bedömdes hysa höga naturvärden med avseende på bottenfaunan. 148

151 HELGEÅN 2012 Bilaga Vittskövleån, Vittskövle Datum: Kommun: Kristianstad Koordinat: / RT90 Nedstr. den avsnörpta sträckan 0-15 m nedstr. elstolpe. Den röda markeringen visar lokalens läge. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 30 4,3 7 0,63 0,81 0,40 Nära neutralt God Måttlig Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Måttlig God Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 28 måttligt högt Naturvärden i övrigt 6 Taxaindex (%): 85 ingen klassning Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): högt Baetis vernus 3 poäng EPT-index: 4 mycket lågt Paracorixa concinna 3 poäng Diversitetsindex: 1,85 mycket lågt Danskt faunaindex: 4 lågt Övriga kriterier Surhetsindex: 12 mycket högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 3 lågt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning Antal taxa Taxa DJ-/ASPT-index ASPT År Påverkan/Status map eutrofiering 60 DJ Betydlig påverkan Stark eller mycket stark påverkan Betydlig påverkan Stark eller mycket stark påverkan 99 Ingen eller obetydlig påverkan Betydlig påverkan Ingen eller obetydlig påverkan Betydlig påverkan 08 Måttlig status 09 Otillfredsställande status Måttlig status Kommentar Lokalens lättrörliga bottensubstrat (finsediment och sand) är olämpligt för både bottenfauna och sparkprovtagning. Detta ger en osäkerhet vid bedömningarna, som har varierat under provtagningsperioden. Värdena för ASPT- och DJ-index har sedan 1999 legat på förhållandevis stabilt "låga" nivåer. Detta indikerar att lokalens miljöförhållanden, trots varierande bedömningar, varit likartade under provtagningsperioden. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som måttlig. Bottenfaunans sammansättning indikerade en viss hydromorfologisk påverkan och statusen med avseende på hydromorfologi bedömdes därför som god. 149

152 HELGEÅN 2012 Bilaga 8 Förklaring till artlista rinnande vatten och sjöars litoral Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (0,25 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Försurningskänslighet (Fk): 0 taxa vars toleransgräns är okänd 1 taxa som har visats klara ph < 4,5 2 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 4,5 3 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 5,0 4 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 5,5 5 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 6,2 Funktionell grupp (Fg): 0 ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering 1 (Eg): 0 taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som gynnas av kraftig eutrofiering 2 taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten 4 taxa som förekommer främst i oligotrofa vatten 5 taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk): RE Nationellt utdöd (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Nära hotad (Near Threatened) DD Kunskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel * = taxa påträffades endast i det kvalitativa provet 1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator. 150

153 HELGEÅN 2012 Bilaga Helge å, Möckelns utflöde x: y: Det. Mikael Christensson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,2 4,6 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,8 14,0 Caenis rivulorum - Eaton, ,2 2,1 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,2 0,1 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,4 1,5 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,2 0,1 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes cinereus - (Curtis, 1834) ,0 0,6 Athripsodes sp ,6 3,6 Ceraclea annulicornis - (Stephens, 1836) ,2 0,8 Ceraclea nigronervosa - (Retzius, 1783) ,2 0,1 Ceraclea senilis - (Burmeister, 1839) ,6 0,4 Ceraclea sp ,0 1,3 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,8 5,0 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,2 0,1 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) ,6 37,0 COLEOPTERA, skalbaggar Orectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,2 0,1 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,4 0,3 Chironomidae ,0 16,0 Simuliidae ,0 0,6 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,0 11,6 SUMMA (antal individer): ,8 100 SUMMA (antal taxa): ,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 151

154 HELGEÅN 2012 Bilaga 8 20AB. Almaån, Före utflöde i Helge å x: y: Det. Mikael Christensson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,2 1,9 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,8 11,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,8 1,1 DECAPODA, kräftor Pacifastacus leniusculus - (Dana, 1852) ,2 0,1 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,4 0,2 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis muticus - (Linné, 1758) ,6 2,1 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,2 3,7 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,2 0,7 Caenis rivulorum - Eaton, ,2 14,9 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,8 2,2 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) ,2 0,1 Nigrobaetis digitatus - Bengtsson, ,8 18,2 PLECOPTERA, bäcksländor Amphinemura sp Plecoptera 2 0,4 0,2 Isoperla sp Plecoptera 2 0,4 0,2 Nemoura avicularis - Morton, Plecoptera 2,6 1,5 Protonemura meyeri - (Pictet, 1841) Plecoptera 4 0,8 0,5 Taeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) Plecoptera ,4 5,0 TRICHOPTERA, nattsländor Hydropsyche siltalai - Döhler, ,4 0,2 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,6 0,4 Limnephilus sp ,2 0,1 Limnephilidae ,2 1,3 Mystacides sp ,6 0,4 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) ,2 0,1 Oecetis testacea - (Curtis, 1834) ,8 0,5 Oecetis sp ,4 0,2 Oxyethira sp ,0 1,8 Polycentropodidae ,6 0,4 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,2 0,1 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) ,6 1,5 Rhyacophila sp ,2 0,1 COLEOPTERA, skalbaggar Elmis aenea Ad. - (Müller, 1806) ,2 0,1 Elmis aenea Lv. - (Müller, 1806) ,2 0,7 Hydraena gracilis Ad. - Germar, ,2 0,1 Limnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,0 0,6 Limnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,4 0,8 Oulimnius sp. Ad ,6 0,4 Oulimnius sp. Lv ,6 2,1 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,6 0,4 Chironomidae ,6 14,5 Empididae ,2 0,1 Psychodidae ,6 0,4 Simuliidae ,4 1,4 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,6 7,4 SUMMA (antal individer): ,2 100 SUMMA (antal taxa): ,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 152

155 HELGEÅN 2012 Bilaga Helge å, Vid Torsebro x: y: Det. Mikael Christensson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,8 0,7 HIRUDINEA, iglar Erpobdellidae (Dina sp./erpobdella sp.) ,2 0,2 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,2 1,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,4 0,4 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,2 1,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis muticus - (Linné, 1758) ,4 3,0 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,6 56,7 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,6 0,5 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,2 1,1 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,8 0,7 Nigrobaetis digitatus - Bengtsson, ,6 1,4 PLECOPTERA, bäcksländor Isoperla sp Plecoptera 0,2 0,2 Nemoura sp Plecoptera 0,2 0,2 Protonemura meyeri - (Pictet, 1841) Plecoptera 0,4 0,4 Taeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) Plecoptera 3 3,2 2,8 TRICHOPTERA, nattsländor Adicella reducta - (McLachlan, 1865) Ov 1 0,2 0,2 Ceraclea annulicornis - (Stephens, 1836) ,2 0,2 Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) ,4 0,4 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,2 0,2 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,0 6,1 Hydroptila sp ,2 1,1 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,0 1,8 Leptoceridae ,2 0,2 Limnephilidae ,2 0,2 Mystacides sp ,2 0,2 Oxyethira sp ,0 0,9 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,2 0,2 Psychomyia pusilla - (Fabricius, 1781) Ov ,8 1,6 Rhyacophila sp ,4 2,1 HEMIPTERA, skinnbaggar Aphelocheirus aestivalis - (Fabricius, 1794) Ov ,6 0,5 COLEOPTERA, skalbaggar Limnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,2 0,2 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,4 0,4 Chironomidae ,6 2,3 Muscidae ,2 0,2 Pediciidae ,2 0,2 Simuliidae ,8 9,5 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, ,2 1,1 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,6 0,5 SUMMA (antal individer): ,0 100 SUMMA (antal taxa): ,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 153

156 HELGEÅN 2012 Bilaga 8 32A. Vramsån, Uppströms Rickarum x: y: Det. Hanna Larsson/Per-Anders Nilsson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) ,4 0,4 Polycelis sp ,6 0,1 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) ,4 0,2 HIRUDINEA, iglar Glossiphonia complanata - (Linné, 1758) ,2 0,0 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,4 16,2 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,4 0,1 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,2 0,0 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis muticus - (Linné, 1758) ,0 1,0 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,6 0,1 Ephemera danica - (Müller, 1764) ,2 3,4 Ephemera sp ,6 0,1 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,6 13,2 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) ,8 5,0 PLECOPTERA, bäcksländor Capnopsis schilleri - (Rostock, 1892) Plecoptera 1 0,4 0,1 Isoperla sp Plecoptera 2 0,4 0,1 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, ,0 28,3 Athripsodes sp ,0 0,2 Athripsodes sp. (albifrons/commutatus) ,6 0,6 Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) ,2 0,0 Hydropsyche angustipennis - (Curtis, 1834) ,2 0,0 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,6 0,1 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,6 1,3 Limnephilidae ,8 0,7 Notidobia ciliaris - (Linné, 1761) Ov 1 0,2 0,0 Oecetis sp ,2 0,0 Polycentropodidae ,2 0,0 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) ,2 0,0 Rhyacophila sp ,2 0,0 COLEOPTERA, skalbaggar Elmis aenea Lv. - (Müller, 1806) ,2 0,0 Elodes sp. Lv ,6 0,1 Hydraena gracilis Ad. - Germar, ,2 0,2 Hydraena sp. (riparia/britteni) Ad ,2 0,0 Limnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,8 0,1 Limnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,4 2,9 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae ,4 5,3 Limoniidae ,2 0,0 Pediciidae ,4 0,4 GASTROPODA, snäckor Acroloxus lacustris - (Linné, 1758) ,2 0,0 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,2 19,3 SUMMA (antal individer): ,0 100 SUMMA (antal taxa): ,2 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 154

157 HELGEÅN 2012 Bilaga 8 32AB. Vramsån, Vid Årröd x: y: Det. Mikael Christensson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) ,4 0,0 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,8 2,7 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,0 28,2 DECAPODA, kräftor Pacifastacus leniusculus - (Dana, 1852) ,2 0,0 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,6 0,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis muticus - (Linné, 1758) ,0 3,7 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,6 14,8 Ephemera danica - (Müller, 1764) ,6 0,1 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,6 5,3 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) ,4 0,2 PLECOPTERA, bäcksländor Brachyptera sp Plecoptera 0,4 0,0 Isoperla difformis - (Klapalék, 1909) Plecoptera 0,2 0,0 Isoperla sp Plecoptera 3 4 7,6 0,9 Leuctra hippopus - (Kempny, 1899) Plecoptera 0,4 0,0 Nemoura flexuosa - Aubert, Ov 1 Plecoptera 0,2 0,0 Protonemura meyeri - (Pictet, 1841) Plecoptera 31 42,6 5,0 Taeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) Plecoptera ,2 0,6 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, ,0 5,9 Athripsodes sp ,6 0,4 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,8 0,1 Hydropsyche saxonica - Mc Lachlan, Ov 1 0,2 0,0 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,8 9,2 Ithytrichia sp ,0 0,6 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,4 0,0 Limnephilidae ,2 0,1 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) ,8 0,2 Rhyacophila sp ,2 0,3 Silo pallipes - (Fabricius, 1781) ,8 5,6 COLEOPTERA, skalbaggar Elmis aenea Ad. - (Müller, 1806) ,6 1,1 Elmis aenea Lv. - (Müller, 1806) ,2 4,6 Elodes sp. Lv ,2 0,0 Hydraena gracilis Ad. - Germar, ,4 3,8 Hydraena sp. (riparia/britteni) Ad ,0 0,2 Limnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,0 0,5 Limnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,8 4,6 Orectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,0 0,2 Oulimnius sp. Ad ,4 0,2 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae ,4 0,0 Pediciidae ,8 0,2 Simuliidae ,2 0,3 Tipulidae ,4 0,0 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, ,4 0,0 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,6 0,1 SUMMA (antal individer): ,0 100 SUMMA (antal taxa): ,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 155

158 HELGEÅN 2012 Bilaga 8 32L. Vramsån, Före utflöde i Helge å x: y: Det. Mikael Christensson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Polycelis sp ,2 0,3 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) ,2 0,3 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,8 1,0 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,4 21,3 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,6 0,4 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,2 0,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis muticus - (Linné, 1758) ,8 4,0 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,8 4,3 Caenis horaria - (Linné, 1758) ,2 0,3 Caenis rivulorum - Eaton, ,6 0,2 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,8 0,2 Ephemera danica - (Müller, 1764) ,6 0,2 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,4 3,2 PLECOPTERA, bäcksländor Isoperla sp Plecoptera 2 2 2,2 0,6 Protonemura meyeri - (Pictet, 1841) Plecoptera 1 0,4 0,1 Taeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) Plecoptera ,8 2,0 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes sp ,4 0,1 Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) ,4 1,4 Chimarra marginata - (Linné, 1767) ,0 1,0 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,8 0,2 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,0 4,6 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,4 1,9 Limnephilidae ,4 0,4 Rhyacophila sp ,2 0,3 HEMIPTERA, skinnbaggar Aphelocheirus aestivalis - (Fabricius, 1794) Ov ,4 8,5 COLEOPTERA, skalbaggar Elmis aenea Lv. - (Müller, 1806) ,8 0,5 Hydraena gracilis Ad. - Germar, ,2 0,1 Limnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,6 0,2 Limnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,0 30,6 Orectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,2 0,1 Oulimnius sp. Ad ,4 0,1 Oulimnius sp. Lv ,8 0,2 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,2 0,1 Chironomidae ,6 1,2 Limoniidae ,2 0,1 Muscidae ,8 0,2 Pediciidae ,6 1,2 Simuliidae ,0 1,3 Tipulidae ,4 0,1 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, ,4 0,4 Bithynia tentaculata - (Linné, 1758) ,6 0,4 Radix sp ,4 0,1 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,2 5,2 Sphaerium sp ,2 1,6 SUMMA (antal individer): ,6 100 SUMMA (antal taxa): ,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 156

159 HELGEÅN 2012 Bilaga 8 33AA. Mjöån, Vid Åbjär x: y: Det. Hanna Larsson/Karin Johansson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % NEMATA, rundmaskar Nemata ,2 0,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,0 1,0 HIRUDINEA, iglar Dina lineata - (Müller, 1774) Ov 1 0,2 0,1 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,4 14,4 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,6 0,2 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,8 9,9 Baetis sp ,2 0,4 Ephemera sp ,4 0,1 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,2 1,7 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) ,2 0,1 Rhithrogena germanica - Eaton, NT ,4 0,8 PLECOPTERA, bäcksländor Amphinemura sulcicollis - (Stephens, 1836) Plecoptera 1 1,8 0,6 Capniidae Plecoptera 0,2 0,1 Dinocras cephalotes - (Curtis, 1827) Ov 4 Plecoptera 2 1 1,4 0,5 Isoperla sp Plecoptera 0,2 0,1 Leuctra sp Plecoptera ,6 4,5 Nemoura flexuosa - Aubert, Ov Plecoptera 4 2 2,8 0,9 Protonemura meyeri - (Pictet, 1841) Plecoptera 23 69,8 23,2 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, ,8 11,6 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,2 0,1 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,0 13,0 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,2 0,1 Limnephilidae ,2 5,1 Odontocerum albicorne - (Scopoli, 1763) NT 1 3 0,8 0,3 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,8 0,3 Rhyacophila sp ,4 0,5 Sericostoma personatum - (Spence, 1826) ,6 0,2 Sericostomatidae ,2 0,4 Silo pallipes - (Fabricius, 1781) ,2 0,4 COLEOPTERA, skalbaggar Elmis aenea Ad. - (Müller, 1806) ,6 0,5 Elmis aenea Lv. - (Müller, 1806) ,6 2,2 Elodes sp. Lv ,2 0,1 Hydraena gracilis Ad. - Germar, ,6 3,2 Limnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,0 0,3 Limnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,4 1,1 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae ,6 0,9 Chironomus sp ,2 0,1 Dixidae ,2 0,1 Pediciidae ,2 0,1 Simuliidae ,8 0,9 Tipulidae ,2 0,1 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, ,2 0,1 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,2 0,1 SUMMA (antal individer): ,8 100 SUMMA (antal taxa): ,0 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 157

160 HELGEÅN 2012 Bilaga 8 33C. Mjöån, Lyngby x: y: Det. Hanna Larsson/Mikael Christensson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,2 4,2 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,4 55,2 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,6 0,2 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,6 6,6 Baetis sp ,6 1,2 Caenis rivulorum - Eaton, ,0 0,3 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) ,0 0,5 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) ,4 0,4 PLECOPTERA, bäcksländor Capnopsis schilleri - (Rostock, 1892) Plecoptera 0,2 0,1 Isoperla sp Plecoptera 1 0,6 0,2 Leuctra sp Plecoptera 1 0,2 0,1 Nemoura avicularis - Morton, Plecoptera 3 1,0 0,3 Protonemura meyeri - (Pictet, 1841) Plecoptera 0,6 0,2 Taeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) Plecoptera ,6 3,0 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, ,0 1,0 Ecclisopteryx dalecarlica - Kolinati, NT ,2 6,2 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,0 0,3 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,4 0,9 Limnephilidae ,0 0,3 Lype sp ,2 0,1 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,4 0,1 Potamophylax sp ,6 0,2 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) ,2 0,1 Rhyacophila sp ,0 0,3 Sericostomatidae ,2 0,1 Silo pallipes - (Fabricius, 1781) ,2 2,4 COLEOPTERA, skalbaggar Elmis aenea Ad. - (Müller, 1806) ,0 0,3 Elmis aenea Lv. - (Müller, 1806) ,6 3,0 Elodes sp. Lv ,4 0,1 Haliplidae Lv ,2 0,1 Hydraena gracilis Ad. - Germar, ,0 0,3 Hydraena sp. (riparia/britteni) Ad ,2 0,1 Limnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,6 0,2 Limnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,8 3,0 Orectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) ,2 0,1 Oreodytes sp. Ad ,2 0,1 Oulimnius sp. Lv ,6 0,4 Oulimnius tuberculatus Ad. - (Müller, 1806) ,2 0,1 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae ,2 6,2 Empididae ,4 0,1 Limoniidae ,4 0,1 Pediciidae ,2 1,6 Simuliidae ,6 0,2 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, ,6 0,2 Radix sp ,2 0,1 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,6 0,4 SUMMA (antal individer): ,6 100 SUMMA (antal taxa): ,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 158

161 HELGEÅN 2012 Bilaga Vittskövleån, Vittskövle x: y: Det. Hanna Larsson/Carin Nilsson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,2 6,2 HIRUDINEA, iglar Glossiphonia complanata - (Linné, 1758) ,8 0,1 Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) ,4 0,1 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) ,2 21,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,0 0,5 ACARI, sötvattenskvalster Acari ,8 0,3 ODONATA, trollsländor Pyrrhosoma nymphula - (Sulzer, 1776) ,2 0,0 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,8 0,1 Baetis sp ,2 0,0 Baetis vernus - Curtis, Ov ,0 0,5 Cloeon sp. (dipterum gr.) ,4 0,1 TRICHOPTERA, nattsländor Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) ,2 0,0 Limnephilidae ,6 0,1 HEMIPTERA, skinnbaggar Hesperocorixa sahlbergi - (Fieber, 1848) ,2 0,0 Paracorixa concinna - (Fieber, 1848) Ov 1 0,2 0,0 COLEOPTERA, skalbaggar Dryops sp. Lv ,2 0,0 Dytiscidae Lv. (annan) ,6 0,1 Elodes sp. Lv ,2 0,0 Platambus maculatus Lv. - (Linné,1758) ,2 0,4 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,0 1,2 Chironomidae ,8 61,1 Empididae ,6 0,1 Limoniidae ,4 0,1 Pediciidae ,6 2,0 Scathophagidae ,2 0,0 Simuliidae ,6 0,1 Stratiomyidae ,2 0,0 Tipulidae ,2 0,0 GASTROPODA, snäckor Radix balthica - (Linné, 1758) ,2 0,0 Radix sp ,4 0,1 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,2 5,4 SUMMA (antal individer): ,8 100 SUMMA (antal taxa): ,0 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 159

162 HELGEÅN 2012 Bilaga Helge å Möckelns utflöde RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Top. Karta: 4D NO Län: 7 Kronoberg Lokalkoordinater: / RT90 Kommun: Älmhult Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Carin Nilsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,8 m Lokalens bredd: 30 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 35 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 35 m Vattenfärg: starkt färgat Vattennivå: låg Vattentemperatur: 7,7 C Lokalens medeldjup: 0,7 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: 3-13 m nedströms bron. Vi högre vattenstånd tas proven vid den östra stranden. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grus Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: <5 % Grus: 5-50% Övervattensv: saknas Fin detritus: 5-50% Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grov sten: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd klibbal björk Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: <5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Bottnen sluttar till ca 1 m:s djup, därefter är det plan botten. (I år 0,7 m djupt) Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 160

163 HELGEÅN 2012 Bilaga 8 20AB. Almaån Före utflöde i Helge å RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Top. Karta: 3D NO Län: 12 Skåne Lokalkoordinater: / RT90 Kommun: Östra Göinge Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Hanna Larsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,4 m Lokalens bredd: 2 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 15 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 15 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 7,9 C Lokalens medeldjup: 0,25 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: I den norra fåran, 5-15 m nedströms bron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grova block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: >50% Mossor: <5 % Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Fin sten: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grov sten: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al alm Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: >50% Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk stark B: Vattenreglering stark C: - saknas Övrigt Något storblockigt. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 161

164 HELGEÅN 2012 Bilaga Helge å Vid Torsebro RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Top. Karta: 3D SO Län: 12 Skåne Lokalkoordinater: / RT90 Kommun: Kristianstad Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Hanna Larsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 8 m Lokalens maxdjup: 0,5 m Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 40 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 40 m Vattenfärg: starkt färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 8,9 C Lokalens medeldjup: 0,4 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: lokalen ligger ca 0-8 m nedströms kraftledningstolpens fundament, m nedströms bron. Se övrigt. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grova block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: >50% Mossor: 5-50% Sand: saknas Häll: saknas Påväxtalger: 5-50% Grus: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Fin sten: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: buskar salix - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: Vattenreglering mycket stark B: Jordbruk stark C: - saknas Övrigt Svårprovtaget pga av storblockig botten. Proverna togs nedströms och jämsides kraftledningsstolpens fundament. Lokalkvaliteten var mindre lämplig; hård botten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 162

165 HELGEÅN 2012 Bilaga 8 32A. Vramsån Uppströms Rickarum RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Top. Karta: 3D SV Län: 12 Skåne Lokalkoordinater: / RT90 Kommun: Kristianstad Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Hanna Larsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,6 m Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 7 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 7 m Vattenfärg: starkt färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 7,9 C Lokalens medeldjup: 0,5 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: 2-12 m nedströms bron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: >50% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-50% Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grov sten: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: äng Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al björk Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: >50% Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk måttlig B: Dikning måttlig C: - - Övrigt Proverna tas ofta längs norra stranden. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 163

166 HELGEÅN 2012 Bilaga 8 32AB. Vramsån Vid Årröd RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Top. Karta: 3D SO Län: 12 Skåne Lokalkoordinater: / RT90 Kommun: Kristianstad Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Hanna Larsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,4 m Lokalens bredd: 6 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 7 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 7 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 7,9 C Lokalens medeldjup: 0,3 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: 0-10 m uppströms skogshagens gräns, ca 40 m uppströms vägen. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: <5% Mossor: 5-50% Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grov sten: >50% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: äng Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: buskar al - Dominerande 3: gräs/halvgräs/vass - - Beskuggning: >50% Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk måttlig B: - saknas C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 164

167 HELGEÅN 2012 Bilaga 8 32L. Vramsån Före utflöde i Helge å RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Top. Karta: 3D SO Län: 12 Skåne Lokalkoordinater: / RT90 Kommun: Kristianstad Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Hanna Larsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,5 m Lokalens bredd: 2 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 15 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 15 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 7,6 C Lokalens medeldjup: 0,4 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: 5 m nedströms till 2 m uppströms bron i den norra fåran. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grus Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 3: sand Vegetationstyp, dom. 3: långskottsväxter Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: <5 % Sand: 5-50% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-50% Övervattensv: <5 % Fin detritus: saknas Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: 5-50% Långskottsv: <5 % Fin död ved: <5% Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: åker Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al kastanj Dominerande 2: buskar - - Dominerande 3: Beskuggning: >50% Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk mycket stark B: Reningsverk måttlig C: - saknas Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 165

168 HELGEÅN 2012 Bilaga 8 33AA. Mjöån Vid Åbjär RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Top. Karta: 2D NO Län: 12 Skåne Lokalkoordinater: / RT90 Kommun: Kristianstad Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Hanna Larsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,5 m Lokalens bredd: 4 m Vattenhastighet: fors (> 0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 6 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 6 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 7,9 C Lokalens medeldjup: 0,4 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: 5-15 m uppströms träbron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grova block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: >50% Mossor: <5 % Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: >50% Grov sten: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd bok - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: >50% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Något storblockigt. Håven fylldes snabbt av löv. Skogsbilväg körbar fram till provpunkten österifrån men kan vara låst med bom. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 166

169 HELGEÅN 2012 Bilaga 8 33C. Mjöån Lyngby RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Top. Karta: 2D NO Län: 12 Skåne Lokalkoordinater: / RT90 Kommun: Kristianstad Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Hanna Larsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,6 m Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 5 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 5 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: hög Vattentemperatur: 7,8 C Lokalens medeldjup: 0,4 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: 5-15 m nedströms dämmet, nedanför huset. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grus Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 3: sand Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: 5-50% Sand: 5-50% Häll: saknas Påväxtalger: > 50% Grus: >50% Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grov sten: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: äng Dominerande 3: lövskog Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: övrigt - - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: träd al - Beskuggning: >50% Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk mycket stark B: - saknas C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 167

170 HELGEÅN 2012 Bilaga Vittskövleån Vittskövle RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Top. Karta: 2D NO Län: 12 Skåne Lokalkoordinater: / RT90 Kommun: Kristianstad Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Hanna Larsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,3 m Lokalens bredd: 1 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 2 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 2 m Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 9 C Lokalens medeldjup: 0,15 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: Proverna togs där det gick, nedströms den avsnörpta sträckan sydost om idrottsplatsen, 0-15 m nedströms elstolpe. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: finsediment Vegetationstyp, dom. 2: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: flytbladsväxter Finsediment: 5-50% Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: >50% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: 5-50% Fin detritus: 5-50% Fin sten: saknas Flytbladsv: 5-50% Grov detritus: 5-50% Grov sten: saknas Långskottsv: > 50% Fin död ved: saknas Fina block: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: äng Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 2: träd al - Dominerande 3: Beskuggning: 5-50% Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk stark B: - saknas C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var mindre lämplig; lättrörlig sandbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 168