Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster

Transkript

1 Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster Sammanfattande rapport Lonaprojekt, Malmö stad Ett samarbete med deltagande av Miljöförvaltningen Serviceförvaltningen Gatukontoret Fastighetskontoret Stadsbyggnadskontoret Lunds universitet Odlingsnätverket Seved Scandinavian Green Roof Assocation Calluna AB Rapporten framtagen som del i projektet Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster, med stöd av LONA Lokala Naturvårdssatsningen

2 Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster Sammanfattande rapport Delprojekt 11 Innehåll Inledning 2 Delprojekt 1. Naturpedagogik: ängsytor, biodling och stekelhotell 3 Delprojekt 2. Strategi till stöd för pollinatörer i stadsmiljö 4 Delprojekt 3. Minskad användning av bekämpningsmedel 5 Delprojekt 4. Information till aktörer i staden 6 Delprojekt 5. Informationsmöte med lantbrukare 7 Delprojekt 6. Bisamhällen med anknytning till Sevedområdet 8 Delprojekt 7. Bisamhällen, Augustenborg 9 Delprojekt 8. Gröna tak som miljö för pollinatörer 10 Delprojekt 9. Naturmiljöer i Malmö värdefulla för pollinatörer 11 Delprojekt 10. Tidigblommande nektarrika växter vid skolor 12 Slutsatser 13 Kontaktpersoner: miljöförvaltningen: Lars Nerpin och Eva Klamméus; Malmö Naturskola: Bo Lindvall; gatukontoret: Ola Enqvist och Mats Wiren; fastighetskontoret: Staffan Petersson, Torgil Brönmark och Ingela Skog; stadsbyggnadskontoret: Magnus Wedelin och Anna Persson; Odlingsnätverket Seved: Linnea Wetterstrand och Göran Larsson; Scandinavian Green Roof Association: Klara Asp; Calluna: Håkan Andersson. Foton: Framsidebilder och sidorna 2, 4, 5, 6, 7, 10, 11 och 12: Lars Nerpin, miljöförvaltningen; sidan 3: Malmö Naturskola; sidan 8: Odlingsnätverket Seved; sidan 9: Scandinavian Green Roof Association. Kartor: stadsbyggnadskontoret.

3 2 Inledning Lonaprojektet Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster har genomförts i Malmö under åren Det är ett pilotprojekt utfört i mindre skala. Syftet har varit att visa hur kommuner, med insekters pollination som exempel, kan arbeta till stöd för ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Förhoppningsvis kan det ge impulser med bestående värden inom stadsplanering, förvaltning av grönområden och jordbruksmark samt inom undervisning. Projektet har inneburit insatser från fem kommunala förvaltningar, två ideella föreningar samt från sakkunniga inom Lunds Universitet och från miljökonsulter. Såväl praktiska som teoretiska inslag samt informationsinsatser har ingått. Dialog har förts med lantbrukare, fastighetsägare, representanter för koloniträdgårdar, golfklubbar och kyrkogårdsförvaltningen. Arbetet var fördelat på elva delprojekt. Bakgrund och problembild Pollinerande insekter är bland annat tambin, solitära bin, humlor, blomflugor och fjärilar. Många av de växter som människan nyttjar för sin livsmedelsförsörjning är beroende av insektspollinering. Värdet av att insekter pollinerar grödor i Europa har beräknats till 22 miljarder euro per år. Insektspollinering är dock inte viktig bara genom att skapa ekonomiska värden, utan är också en förutsättning för biologisk mångfald i våra naturmiljöer. Många arter av pollinerande insekter är idag hotade. Förändringen mot stordrift i jordbruk och skogsbruk har skapat problem. För tambin är kvalsterburna sjukdomar också ett problem. Användning av bekämpningsmedel och klimatförändringar hör likaså till hotbilden. Av Sveriges vildbiarter upptas nära en tredjedel på den svenska rödlistan. Nedgången tillskrivs förstörelse och fragmentering av livsmiljöer. Inom EU har oro uttryckts för omfattande dödlighet för bin. Humlor är också hotade med nedgång för många arter. Även våra svenska dagfjärilar minskar i en oroande takt för närvarande. Förtätning av bebyggelsen och ökande befolkning kommer att innebära allt större konkurrens om marken i Malmö. Stora krav kommer att ställas på planering, förvaltning och skötsel eftersom samma ytor i framtiden måste kunna tillgodose allt fler krav. Detta gäller också jordbrukslandskap, parker och grönområden, där höga krav måste ställas på att bevara biologiska nyckelfunktioner. Möjligheter Genom hänsynsfull planering, förutseende naturvård och skötsel av grönområden, insatser i jordbrukslandskapet, kunskapsuppbyggnad, pedagogiska insatser kombinerat med konkreta åtgärder samt genom arbete för en giftfri miljö kan staden, i samarbete med olika parter, lämna bidrag till en förbättrad situation vad gäller biologisk mångfald och ekosystemtjänster där insektspollinering är ett betydelsefullt exempel. Delprojekt en överblick Naturskolan i Malmö har genomfört planteringar tillsammans med skolbarn där växter av värde för pollinerande insekter använts. Planteringar har utförts även av gatukontoret vid tre skolor. Lunds Universitet har från vetenskaplig grund beskrivit strategier för hur pollinerande insekter kan gynnas i stadsmiljö. Miljöförvaltningen har beskrivit risker med bekämpningsmedel och möjligheter till minskad användning. Miljöförvaltningen har också ordnat informationsträffar med hjälp av naturkonsultföretaget Calluna. Särskild information till lantbrukare har lämnats av fastighetskontoret. Stadsbyggnadskontoret har inventerat gröna tak samt gett förslag på naturområden värdefulla för pollinerande insekter. Biodlingar har igångsatts av ideella föreningar på Augustenborgs takträdgårdar och vid Dalaplan. Projektet kommer förhoppningsvis resultera i förbättrade möjligheter till positiv utveckling för växter och insekter beroende av insekters pollination, nya samverkansformer inom miljöområdet, förståelse av de ekosystemtjänster staden beror av samt också till förbättrad folkhälsa, integration och mångfald när vi alla samverkar kring dessa mål.

4 3 Delprojekt 1. Naturpedagogik: ängsytor, biodling och stekelhotell Ängsytor Naturskolan har sedan många år uppmärksammat ett behov av fler ängsytor och färre klippta gräsmattor. I pedagogiskt syfte har ängsytor anlagts på skolgårdar och förskolegårdar. Samarbete har också skett med det kommunala bostadsbolaget MKB. Nu kontaktades MKB angående anläggande en naturliknande bostadsgård vid Kronetorpsgatan. Naturskolan fick tre ytor med sandblandad jord att använda. Barn från Segevångsskolan deltog. I stället för att enbart så fröer, har man tillsammans med barnen, tagit ängstuvor i Käglinge naturområde för att sedan lägga ut dem på platsen för ängen. Vinsten är att ängen liknar en äng redan efter några veckor och att man fått en småkrypsfauna på köpet. Där tuvorna hämtats kan insekter, som är beroende av ej grästäckt mark, etableras. Arbetet har kompletterats med plantering av pluggplantor och sådd av ängsfrö, varvid en grupp barn från Östra Fäladens förskola deltog. Utanför projektet gjordes en del ytterligare planteringar som tillförde än fler biologiska värden till gården. Kontakt kommer hållas med MKB med anledning av kommande skötselåtgärder och man avser stödså eller stödplantera ängsväxter de närmaste åren tillsammans med barn från området. Biodlingsdagar i Torup Under våren 2012 tog Malmö Naturskola emot fem skolklasser från Segevångskolan som fick delta i praktisk biodling i Torup. Syftet var att alla skulle få en personlig relation till pollinerande insekter, förstå insekternas roll i ekosystemen och få hålla småkryp i sina egna händer. Naturskolan började med teorilektion om hur blommor och insekter utvecklats tillsammans under evolutionen. Klasserna delades sedan i två grupper där den ena fick ta på sig bisäkra dräkter och följde med ut i trädgården där kupor öppnades så att barnen fick se arbetare, drönare och ibland drottningen. Barnen vande sig vid att hålla i ramar med bin och larver och studera dem på nära håll. Den andra gruppen fick se bildspel och håva insekter som studerades i stereoluppar. Sedan bytte man grupper. Dagarna var mycket lyckade. Stekelhotell Det kan finnas en brist på bra miljöer för insekter i staden. Att bygga stekelhotell är ett pedagogiskt sätt att motverka detta. Hotellet ska erbjuda håligheter där bland annat pollinerare kan lägga sina ägg och även vara en tillflyktsort där småkryp kan gå i dvala på vintern. Den pedagogiska funktionen är stor, då insekternas behov och beteenden kan visas. Eleverna fick tillverka inredningen medan personal byggde stommen. Vid elevpassen diskuterades insekternas livscyklar, med koppling till ängen som anlagts. Eleverna klippte till bambu och borrade hål i korta trästockar för väntan på utplacering i träkonstruktionen följande vår.

5 4 Delprojekt 2. Strategi till stöd för pollinatörer i stadsmiljö För att få ett underlag grundat på vetenskapliga rön inför fortsatt arbete kring pollinatörer och ekosystemtjänster ombads en sakkunnig vid Biologiska institutionen på Lunds Universitet att ta fram en rapport, Strategier, åtgärder och uppföljningsmetoder till stöd för pollinerande insekter i stadsmiljö. Rapporten innehåller beskrivningar av våra viktigaste pollinerande insekter, åtgärder för att gynna dem i stadsmiljö, andra ekosystemtjänster som samtidigt kan gynnas av föreslagna åtgärder, metoder för övervakning och kunskapsspridning. Rapportens sammanfattning återges nedan. Pollinering är en viktig ekosystemtjänst som dessutom har ett högt ekonomiskt värde och är lätt för allmänheten att förstå och ta till sig. Pollinering utförs framför allt av insekter där humlor, solitära bin och honungsbin är de viktigaste grupperna. Blomflugor och fjärilar bidrar också men i mindre utsträckning. Odling av honungsbin kan vara mycket viktig för pollinering av grödor, frukt och bärbuskar. Det innebär dock en risk att förlita sig på enbart en art för pollinering. För att öka effektiviteten och minska mellanårsvariationer i pollinering bör därför också vilda pollinerare gynnas. Ur ett hållbarhetsperspektiv, och med dokumenterade minskningar av dessa insekter i åtanke, är åtgärder för att gynna vilda pollinerare i stadsmiljöer ett viktigt steg mot fungerande ekosystemtjänster i urbana miljöer. En genomgång av litteratur i ämnet visar att en stor potential finns för en rik fauna av dessa insekter i urbana miljöer. För att öka mängden pollinerare i Malmö stad måste antalet lämpliga miljöer ökas. De åtgärder som föreslås här kan också positivt påverka andra ekosystemtjänster i staden. Föreslagna åtgärder innefattar att: (1) Identifiera lämpliga grönområden där åtgärder kan vidtas och potentiella lämpliga ytor för att skapa nya grönområden. Dessutom bör grönområden knytas samman med korridorer för att ska skapa ett fungerande grönt nätverk i staden. (2) Förbättra miljön i dessa grönområden genom att anpassa skötseln samt att anlägga nya miljöer som gynnar pollinerande insekter. Detta innebär bland annat att minska intensiteten i skötsel samt anlägga blommande miljöer, boplatser och övervintringsmiljöer. Valet av växter bör anpassas efter insekternas krav på mångfald och en lång blomningssäsong. (3) Sprida information om projektet till allmänheten och engagera skolor och fritidsverksamhet för att nå ut till barn och ungdomar. (4) Genom inventeringar utvärdera om åtgärderna ger önskat resultat och eventuellt anpassa åtgärderna beroende på vad som slår väl ut. Rapporten innehåller såväl övergripande strategier som mer detaljerade råd för åtgärder, information och övervakning. Dessutom finns hänvisningar till litteratur inom området.

6 5 Delprojekt 3. Minskad användning av bekämpningsmedel Användning av kemiska bekämpningsmedel är en av de faktorer som anses kunna bidra till befarad pågående nedgång av många arter av pollinatörer. I delprojektet Minskad användning av bekämpningsmedel med särskild fokus på pollinatörer har en sammanställning gjorts av hur pollinerande insekter påverkas av bekämpningsmedel och vad som kan göras inom olika verksamheter för att minska detta. Sammanställningen bygger på litteraturgenomgångar där de främsta källorna varit EFSA (Europeiska livsmedelsmyndigheten), Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen samt vetenskaplig litteratur inom området. Användning av kemiska bekämpningsmedel leder till minskad biologisk mångfald i odlingslandskapet. Pollinerande insekter påverkas direkt av insekticider och de växter de är beroende av påverkas av herbicider. Det kan dock vara svårt att särskilja effekter av bekämpningsmedel från effekter av andra åtgärder. Kemisk bekämpning är en integrerad del i många av dagens storskaliga och intensiva driftsformer. Störst mängd bekämpningsmedel används i Sverige för impregnering följt av användning för ogräsbekämpning. En mindre del av bekämpningsmedlen är insekticider. Bland insekticiderna kan historiskt och systematiskt några grupper skiljas ut: klororganiska föreningar, organiska fosforföreningar, karbamater, pyretroider och neonikotinoider. Det är särskilt den sistnämnda gruppen som kommit i fokus i dagens debatt om påverkan på bin. Det har till exempel påvisats att bins förmåga att orientera sig kan påverkas, något som har betydelse för deras fortbestånd. Inom EU förbjöds i maj 2013 användningen av neonikotinoiderna klotianidin, tiametoxam och imidakloprid under en tidsbegränsad period. Lagstiftning och att inom EU inte godkänna vissa medel är en påtaglig möjlighet att minska spridningen av farliga ämnen. Detta kräver emellertid väl fungerande testmetoder. I rapporten pekas på att testmetoderna inte är allsidiga. Det är mest effekter på tambin som undersöks, effekter på vilda pollinerare som solitära bin undersöks i lägre omfattning. Vidare är det mest akuta effekter som undersöks, inte kroniska eller subletala. Alla utvecklingsstadier i pollinatörernas livscykel undersöks inte heller i samma omfattning. Förutom lagstiftning finns möjligheter till minskad användning genom övergång till ekologisk odling och ekologisk biodling och genom tillämpning av biologiska bekämpningsmetoder. Andra möjligheter är att undvika bekämpning längs kantzoner och att inte använda kemisk bekämpning inne i städer, till exempel i skötsel av parker och grönytor. Andra viktiga aktörer när det gäller att minimera användningen är kyrkogårdsförvaltningar, golfklubbar, koloniträdgårdsföreningar, större privata fastighetsägare och villaägare. Även inom konventionellt jordbruk kan vinster göras genom olika försiktighetsåtgärder och en del sådana är föreskrivna i lagstiftningen.

7 6 Delprojekt 4. Information till aktörer i staden I delprojektet ingick att genomföra informationsträffar vid 6-10 tillfällen för nyckelgrupper som kan förväntas påverka pollinerande insekters livsmiljöer positivt i olika stadsmiljöer. Totalt genomfördes åtta sådana träffar under år Miljöförvaltningen svarade för inbjudningar och såg till att lokaler bokades och att fika ordnades några gånger som samarrangemang med berörda organisationer. Informationsträffarna genomfördes i form av föredrag av insektsexperten Håkan Andersson från naturkonsultföretaget Calluna AB, en tjänst som upphandlats av miljöförvaltningen. Deltagarna fick dokumentation genom ett särskilt informationsblad som miljöförvaltningen låtit ta fram genom Calluna, anpassat till träffarna, och de som önskade fick även den mer utförliga rapporten Strategier, åtgärder och uppföljningsmetoder till stöd för pollinerande insekter i stadsmiljö av Anna S Persson, Biologiska institutionen, Lunds universitet. Träffarna inleddes med föredrag på en timme, varefter följde fika och frågestund. Håkan visade även upp medhavd insektssamling. Den första informationsträffen ägde rum den 20 februari med kyrkogårdsförvaltningen i lokaler på Östra Kyrkogården (cirka 18 personer närvarade). De arealer kyrkogårdana omfattar är stora, störst i Malmö är Östra kyrkogården. De är viktiga för biologisk mångfald även om de kringgärdas av önskemål från många håll vad gäller skötsel. Därnäst, den 5 mars, hölls möte med golfklubbar som ju på samma sätt förfogar över stora arealer, där skötseln har stor betydelse för pollinatörers möjligheter. Tre av fem golfklubbar deltog vid mötet. Möten skedde även den 7 mars med representanter för koloniträdgårdsföreningar, där intresset och möjligheterna är mycket stora, och även ett extra möte 2 september med Mossängens koloniträdgård som önskade ett eget möte ute på sin föreningslokal. Möten hölls också den 15 april med biodlareföreningen på Wowragården, där deltagarna har särskilda kunskaper och intressen. Ett möte för fastighetsägare och med villaföreningar ordnades den 17 april. Detta möte var inte så välbesökt beroende på att det sammanföll med andra arrangemang. Information lämnades dock till fastighetsägare vid ytterligare ett tillfälle så att fler nåddes. Den 29 maj ordnades informationsträff med miljöförvaltningens inspektörer och den 5 juni med övriga kommunala förvaltningar varav flera har arbetsuppgifter rörande stadens gröna områden. Vid informationsträffarna tog Håkan Andersson från Calluna AB upp dels allmän information kring vilka grupper av djur som verkar som pollinatörer, vilka behov de har i form av föda och värdväxter och andra miljökrav, vilka ekosystemtjänster de uträttar, vilka hotbilder som finns samt vad man kan göra för att stödja pollinerande insekter. Föredraget byggde på en stomme som var densamma vid alla tillfällena men variationer gjordes med hänsyn till målgruppen och beroende på vilka frågor som ställdes. Härutöver hölls ytterligare några mindre möten, bland annat med Kirsebergs församling där en biodling igångsatts, med fritidsförvaltningen och med fastighetskontoret. Kontakter togs också med Trafikverket för att efterhöra insatser kring skötsel av vägkanter. Ett möte skedde även med företaget Bee Urban. Information lämnades också på Malmö högskola. Kontakter togs även med MKB som arbetar för frågan på flera platser och i flera sammanhang. Besök skedde också på Malmö Museer som har bin och insektspollinering som ett av sina teman. Likaså besöktes Naturskyddsföreningen, som arbetar med frågan i Malmö.

8 7 Delprojekt 5. Informationsmöte med lantbrukare En informationsträff för lantbrukare om pollinerande insekter ingick som en åtgärd i Lonaprojektet. Goda förhållanden för pollinerande insekter skapar värden för lantbruket och hos många lantbrukare finns ett stort intresse för naturvård. Ungefär hälften av Malmös åkermark ägs av staden själv och arrenderas ut. Arrendatorer och även LRF:s medlemmar bjöds in till en informationsträff på Katrinetorps Landeri, Östra magasinet, den 25 april Värd var fastighetskontoret, Malmö stad. Cirka 32 personer deltog. Programmets huvudpunkter var dels information från journalisten och amatörbiologen Göran Holmström, författare till boken Humlor alla Sveriges arter, om humlors och vilda bins pollineringstjänster, och dels information från biodlaren Magnus Lilja om kommersiell användning av tambin för pollinering inom lantbruket. Härutöver lämnades även, mer kortfattat, annan naturvårdsinformation. Hjalmar Dahm berättade om lantbruksenhetens fågelholksprojekt och om möjligheter att stödja sånglärkan genom att anlägga så kallad lärkrutor. Fastighetskontoret berättade om andra aktuella frågor. Programmet tog upp vad man kan göra för att stödja pollinerande insekter. Bland annat nämndes betydelsen av vägrenar, kantzoner, stenrösen, skötsel av gårdsmiljöer med acceptans av vilda inslag, insådd av näringsväxter, att hålla öppet t.ex. sandiga partier med möjlighet att skapa boplatser, slå vägrenar senare, spara till exempel en del klöver vid skörd. En särskild åtgärdsförteckning hade tagits fram och delades ut redan vid mötet. Bilder visades på en rad olika humlor och vilda bin, såväl vanliga som sällsynta, med olika anpassningar till värdväxter och miljöer. Störst problem är helt enkelt att det finns för lite blommor, humlor och bin behöver mat hela säsongen. Det finns en risk för kollaps för pollinatörerna när rapsen skördats. Det är viktigt att lämna blommor under senare delen av växtsäsongen, så att samhällena kan producera nya drottningar inför nästa säsong, slå inte allt, lämna en remsa, så in nektarrika växter.

9 8 Delprojekt 6. Bisamhällen med anknytning till Sevedområdet Avtal om delprojektet träffades med den ideella föreningen Odlingsnätverket Seved. Här följer utdrag från redovisningen år Inom ramarna för projektet har Odlingsnätverket Seved under 2012 bedrivit stadsbiodling med två bisamhällen och köpt nödvändig utrustning för biodlingen. Viss utrustning som honungsslunga har lånats in från Lonaprojektet på Augustenborg. Under år 2012 har bina producerat cirka 100 kg honung. Bikuporna är idag placerade på sjunde våningen på en takterrass på Dalaplan (MKB Fastighets AB) i Malmö. Dalaplan ligger ett stenkast från Seved och Odlingsnätverket Seveds styrelse bedömde det som den lämpligaste platsen för ändamålet. När man sökte efter en lämplig plats att placera bina erbjöd MKB plats på en takterrass vid deras fastigheter på Dalaplan. Platsen är vindskyddad, i skugga under delar av dagen och avskärmad med en säkerhetsbarriär och bedömdes därför som mycket lämplig för ändamålet. Ett samhälle av sorten Buckfast kom på plats den 18 juni, en avläggare av samma sort kom på plats den 5 juli. Dräkter i olika storlekar har bland annat köpts in så att ett flertal kan vara med i biodlingen riskfritt och ta en närmare titt. Allt material har inhandlats nytt för att undvika eventuella sjukdomar. Takterrassen på Dalaplan har varit öppen för Odlingsnätverket Seveds medlemmar att besöka, liksom boende i trappuppgången. Vid ett tillfälle stod slungning som en gemensam aktivitet där cirka 40 personer från olika håll och i alla åldrar beräknats ha medverkat. Ett informationsblad sammanställdes tidigt under sommaren där både kunskap om Lonaprojektet och pollineringstjänsten togs upp. Informationsbladet har delats ut under Odlingsnätverkets odlingsträffar varje vecka samt vid workshops, konferenser, Malmöfestivalen och olika skördefester i Malmö under hösten.

10 9 Delprojekt 7. Bisamhällen, Augustenborg Delprojektet har genomförts 2012 av Scandinavian Green Roof Association och innehöll tre delar: etablering av bisamhällen, framtagande av pedagogiskt material samt nätverksträffar. Här följer utdrag ur redovisningen för första året, verksamheten har därefter fortsatt. Etablering av bikupor på Augustenborgs Botaniska Takträdgård Två bikupor sattes upp på Augustenborgs Botaniska Takträdgård i juni och juli månad Detta gjordes i samarbete med Odla i Stan. Kuporna har skördats vid två tillfällen. De två samhällena har under säsongen producerat över 100 kg honung. Invintring skedde i november Skötseln av samhällena kommer att fortsätta med hjälp av Odla i Stan under kommande år. Pedagogiskt material Ett pedagogiskt material som behandlar vikten av pollinatörer i staden med särskilt fokus på honungsbin togs fram under hösten Materialet har tagits fram både på både svenska och engelska och gjorts offentligt genom Scandinavian Green Roof Associations hemsida ( där också Scandinavian Green Roofs Associations insatser inom Lonaprojektet i stort presenteras. En sammanfattning av detta material har även tagits fram i planschform också den med text på både svenska och engelska. Planschen har satts upp i anslutning till bikuporna på Augustenborgs Botaniska Takträdgård och blir ett sätt att presentera utkomsterna från Lonaprojektet för de över 200 studiebesök vi har till institutet årligen. Skapande av nätverk En första träff hölls under hösten 2012 mellan Scandinavian Green Roof Association, Odla i Stan och Odlingsnätverket Seved. Planer finns även på att engagera biodlingsgruppen inom Mykorhizza. Vid träffen diskuterade bland annat möjligheter att fortsätta och utöka verksamhet med biodling på gröna tak i andra städer i Skåne och eventuellt göra gemensamma ansökningar för att genomföra detta. Möjligheter för biodling på shoppingcentret Emporia i Hyllie diskuterades också och studiebesök har genomförts. Ytterligare nätverksträffar kommer att hållas kontinuerligt och samordnas av Scandinavian Green Roof Institute.

11 10 Delprojekt 8. Gröna tak som miljö för pollinatörer Gröna tak som miljö för pollinatörer har stort intresse i framtidens stadsmiljöer. När Malmö växer, och man vill undvika att bygga på jordbruksmark av hög kvalitet, blir förtätning med bibehållande av biologisk mångfald genom gröna tak och väggar en viktig fråga. Syftet med förevarande delprojekt var att översiktligt se vilka förutsättningar det fanns för pollinatörer, d.v.s. vilka nektarkällor det fanns, på Augustenborgs gröna tak. En undersökning gjordes också av vilka pollinatörer som vid två besök faktiskt fanns på taken. Inventeringen var begränsad i tid och genomfördes några dagar under juni-juli Augustenborgs gröna tak består till största delen av s.k. Sedumtak. Vegetationen på dessa består partiellt av olika mossarter samt huvudsakligen av Sedumarter, framförallt vit fetknopp, gul fetknopp samt Kaukasiskt fetblad. På en mindre del av taken finns det s.k. ängstaket med ett ruderatmarksparti, ett ängsbacksparti samt ett sortimentparti där speciella örter odlats i smårutor. Under 2012 anlades också en liten köksträdgård med nyttoväxter. Vilka de blombesökande insekterna (pollinatörerna) på taken var konstaterades genom att området under två dagar med gynnsamt väder genomstrosades varvid blombesökande insekter noterades likaledes antecknades vilken växtart de besökte. Alla växtarterna blommade inte vid båda besöken. Växttaket visar en förvånansvärd diversitet av olika växtarter, omkring femtio arter noterades t.ex. för södra delen. En stor del bedöms vara insådda eller planterade såsom backnejlika, tjärblomster, gökblomster, solvända, fackelblomster, solvända, ljung, trift med flera. Andra har troligen tillkommit genom naturlig spridning såsom asp, björk, hassel, ek samt örter som sandnarv, sommarvicker, stinknäva, blåeld, strimsporre, småsporre, krissla med flera. Viktigt i detta sammanhang är att tänka på de olika insektsarternas livscykler; sand för steklar, larvernas näringsväxter för fjärilar etc. Sedum arter är goda näringskällor för bin och humlor medan få insektsarter har Sedum som värdväxt åt sina larver. Förvånansvärt få flygande insektsarter noterades, endast sju arter totalt av humlor, vildbin och fjärilar. En närmare bedömning av förutsättningar och orsaker görs i huvudrapporten. Följande faktorer gynnar hög mångfald: varierat substrat, varierad fuktighet, växter viktiga som värdväxter för insektslarver, växter som ger näring åt pollinatörer, ev. artificiella boplatser. I undersökningen finns noggranna noteringar om antal insektsbesök för olika växtarter. Högst tal noterades på ängstaket för bl.a. blåeld, lavendel, färgkulla, kungsmynta, axveronika och rödklöver; de flesta besöken noterades vanligen för humlor, i några fall för vildbin. Färre besök iakttogs för fjärilar, tambin och blomflugor.

12 11 Delprojekt 9. Naturmiljöer i Malmö värdefulla för pollinatörer Delprojektet innebar att ge inspiration till fortsatt arbete för pollinatörer genom att välja ut naturmiljöer eller naturlika stadsmiljöer av värde för dessa insekter och kort karaktärisera dem. Urvalet skedde efter en genomgång av Naturvårdsplan för Malmö stad framtagen av stadsbyggnadskontoret år Det gjordes av ekolog Magnus Wedelin, sakkunnig vad gäller insekter och en av huvudförfattarna till planen. Totalt omfattar urvalet cirka 30 områden väl fördelade över hela Malmö och inkluderande såväl mindre, utsatta men värdefulla ytor inne i staden som större parkområden och områden med mycket höga kvaliteter såsom Toarpsängen, strandängar mot Öresund och Klagshamns udde. Tabellen nedan återger urvalet, med hänvisningar till planen där områdena beskrivs närmare. 05 Spillepeng 25 Toftanäs våtmark 56 Husie mosse 88 Käglinge hästbacke 140 Hyllie, Mossängen 10 Sege industriområde 26 Toftanäsparken, ängsbackar 57 Jägersro 106 Grödehögsparken 147 Vintrie, Erlandsro, ruderat- /ängsmark 12 Beijers park 37 Hasenbjär nordost, betesmark och buskmark 60 Robotfältet 119 Lockarp, kuperad ängsbetesmark 165 Lernacken 16 Bödkarebacken Kvarnby golfbana 75 Almåsa 123 Käglinge naturområde 166 Limhamns skjutbana 23 Ögårdsparken 51 Husie vägkant 79 Toarpsängen 124 Krumby, ängsoch betesmark 168 Bunkeflo strandängar 24 Bulltofta rekreationsområde 55 Gyllins trädgård 87 Oxieparken 129 Tygelsjö, diken och dammar 169 Klagshamns udde

13 12 Delprojekt 10. Tidigblommande nektarrika växter vid skolor Pollinerande insekter behöver näring under hela den säsong de är aktiva. Detta krav är inte alltid enkelt att uppfylla. Särskilt under tidig vår kan brist på pollen och nektar uppstå eftersom många örter och träd blommar först senare. Om man vill stödja dessa för människa och för biologisk mångfald viktiga grupper av insekter kan en bra åtgärd därför vara att plantera ut tidigblommande och nektarrika växter. Detta är också vad gatukontoret föreslog skulle göras i detta projekt. En dubbel vinst uppnår om planteringarna även kan utnyttjas i pedagogiskt syfte, t.ex. i undervisning. Kontakt togs därför med tre skolor i Malmö, och med Naturskolan. Beslut togs sedan om att uppföra planteringar i anslutning till Gullviksskolan, Heleneholmsskolan och Annebergsskolan. Arbetet inleddes med planeringsmöten och följdes av lokalisering av lämpliga ytor att omvandla, projektbeskrivningar togs fram och upphandling av utförandet och beställning skedde. Dels planterades sälg, dels sattes ett stort antal blomsterlökar. Otur med väderlek och angrepp av kaniner innebar dock att utfallet av insatserna inte blev bra vid första tillfället varför insatserna fick upprepas, denna gång med bättre resultat. Bilder från planteringarna och kartor över deras omgivningar återfinns nedan. Gullvikskolan Heleneholmsparken Stadionparken Förutom de åtgärder som här nämnts och som initierats genom Lonaprojektet genomför eller överväger gatukontoret nu en rad andra åtgärder till nytta för pollinerande insekter. Det kan gälla att skapa miljöer lämpliga som boplatser, ändrad skötselregim, planteringar och inventeringar. Intentionerna beskrivs utförligare i delprojektrapport 10.

14 13 Slutsatser Den snabba förlusten av biologisk mångfald världen över hör till vår tids stora ödesfrågor, väl jämförbar och delvis sammanhängande med pågående klimatförändringar. Förlusterna måste hejdas. Pollinerande insekter utför nyckelfunktioner inom ekosystemen. Ett mycket stort antal växter är beroende av dem för sin fortplantning. De pollinerande insekterna skapar också stora ekonomiska värden för människan. Vi kan inte vara utan dem. Detta projekt visar möjligheter för en kommun att bidra till goda livsbetingelser för pollinerande insekter i stadsmiljö. Ofta förknippas frågan inte i första hand med stadsmiljö utan med landsbygd. I själva verket finns mycket goda förutsättningar också i tätorten. Tidigt i detta projekt togs kontakter med Lunds universitet, biologiska institutionen för att få en vetenskaplig grund. En rapport togs fram och kunde användas i det fortsatta arbetet. En slutsats är att det är fullt möjligt för en kommun att göra stora insatser för pollinerande insekter vilket också bidrar till en positiv stadsbild och välbefinnande. En kommun kan bidra genom planering, skötsel av grönytor, naturvård, undervisning, miljöövervakning med mera. En kommun har ofta stora samarbetsytor och kan genomföra projekt tillsammans med fastighetsägare, organisationer, ideella föreningar med flera. Några rent praktiska insatser gjordes också inom projektet. Gatukontoret uppförde planteringar med tidigblommande nektarrika växter i skolors närhet. Malmö naturskola provade på att låta barn medverka i planteringar syftande till att skapa mindre, ängsliknande platser nära bostadsområden. Slutsatsen är att stora pedagogiska och biologiska vinster kan göras på detta sätt. Stadsbyggnadskontoret gjorde viktiga insatser genom att peka på hur arbete för goda miljöer för pollinerande insekter kan kopplas till naturvårdsplanering. Man bidrog också med att undersöka gröna taks möjligheter som miljöer för dessa organismer. En slutsats kan vara att god kunskap och hög prioritet för gröna frågor behövs när Malmö växer, särskilt när det sker genom förtätning. Miljöförvaltningen rapporterade om spridning av bekämpningsmedel och möjligheter att minska användning och inverkan på pollinatörer. De kan påverkas negativt. Många aktörer kan bidra i arbetet för giftfri miljö. Fastighetskontoret gjorde en viktig informationsinsats när ett möte med cirka 30 lantbrukare avhölls, vid vilket sakkunniga informerade om pollinatörer i landskapet. Miljöförvaltningen bjöd med konsulthjälp in till ytterligare möten vilka vände sig till koloniträdgårdsföreningar, kyrkogårdförvaltningen, golfklubbar, fastighetsägare, kommunala tjänstemän och andra berörda. En slutsats är att informationen behöver återkomma fortlöpande, utformas med tanke på målgrupp och att flera olika media bör utnyttjas. Goda insatser för biodling i stadsmiljö gjordes av Odlingsnätverket Seved och Scandinavian Green Roof Association. En slutsats är att bl.a. det pedagogiska värdet är stort. Förhoppningar finns att frågan om pollinerande insekter och miljöer viktiga för dem kommer bli ett viktigt tema i naturvårdsarbetet i Malmö. Det finns medtaget under rubriken Biodiversitet och ekosystemtjänster i Handlingsplan för miljöprogrammet prioriterat arbete i Malmö stad