Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster"

Transkript

1 Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster Delrapport 4 Informationsmöten med aktörer i staden Lonaprojekt, Malmö stad Rapporten framtagen som del i projektet Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster, med stöd av LONA Lokala Naturvårdssatsningen

2 Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster Delprojekt 4 Informationsmöten med aktörer i staden Inledning Åtgärden innebar enligt projektbeskrivningen 6-10 genomförda informationsträffar riktade till grupper med särskilda möjligheter att verka till stöd för gynnsamma miljöer för pollinatörer. Åtta träffar med föredrag och frågestund genomfördes under år Härutöver utbyttes information med olika organisationer och enskilda vid ett antal mindre sammankomster och kontakttillfällen. En bedömning gjordes först av vilka målgrupper i Malmö som kunde tänkas ha mer omfattande rådighet vad gäller skötsel av grönytor. Viktiga aktörer bedömdes vara golfklubbar, Kyrkogårdsförvaltningen, koloniträdgårdsföreningar samt större privata fastighetsägare och villaföreningar. En annan viktig aktör bedömdes vara biodlarnas organisationer. Malmö stad själv med skötsel av parker och andra grönytor bedömdes också vara viktig. Bland de kommunala förvaltningarna var flera involverade såsom fastighetskontoret, gatukontoret, stadsbyggnadskontoret, serviceförvaltningen, miljöförvaltningen och även fritidsförvaltningen och kulturförvaltningen tog kontakt. Bland koloniträdgårdsföreningarna visade Mossängen intresse för att en särskild träff skulle ordnas hos dem. Träffarna följde ett gemensamt mönster. En expert på pollinerande insekter och deras behov av livsmiljöer höll ett föredrag på cirka 45 minuter med bildvisning som följdes av frågestund. Förutom den information som fördraget innehöll delades även ut ett informationsblad som framtagits särskilt för träffarna och även en mer omfattande beskrivning till dem som önskade. Efter föredraget diskuterades även litteratur och deltagarnas särskilda behov av hjälp med olika insatser, växtval, insektshotell, biodling med mera. Efter upphandling utsågs Calluna AB, Håkan Andersson, att svara för föredrag och bildvisning. Calluna AB tog även i samverkan med miljöförvaltningen fram det informationsblad som användes. Miljöförvaltningen deltog vid mötena och svarade för lokalbokning, fika, framtagande och utskick av inbjudan och andra praktiska frågor samt var behjälplig med information inom förvaltningens eget ansvarsområde. Förvaltningen hade även tagit fram information som var möjlig att ta del av via malmo.se/pollinering. Informationsmöten avhölls således med följande organisationer. En sammanfattning för respektive möte lämnas även i det följande. Kyrkogårdsförvaltningen Golfklubbar Koloniträdgårdsföreningar Biodlare Fastighetsägare Miljöförvaltningen Kommunala förvaltningar Mossängens koloniträdgårdsförening

3 2 Informationsträffar Kyrkogårdsförvaltningen De gröna miljöerna på kyrkogårdarna ges en omvårdnad efter vad som är lämpligt med hänsyn till kulturell och historisk bakgrund. De representerar genom sin storlek också en betydande potential vad gäller biologisk mångfald. Miljöer, växter och boplatser som stödjer förekomst av pollinerande insekter kan främjas och vara viktiga inslag i stadens naturvårdsarbete. Informationsträffen föregicks av förberedande möten och avhölls den 20 februari Cirka 18 personer var närvarande, alla med anknytning till denna typ av frågor i sitt arbete. Lokalen var stora sammanträdesrummet, Sallerupsvägen 151 på Östra Kyrkogården. Ett stort intresse för frågor kring biologisk mångfald framkom och många goda insatsser gjordes redan. Kyrkogårdsförvaltningen har låtit Ekologgruppen ta fram en rapport, Biologiska kvaliteter på Östra kyrkogården. Här beskrivs naturförutsättningar och olika åtgärdsförslag lämnas, flera med tanke på pollinerande insekter (blomrika miljöer, miljöer för sandinsekter, insektshotell med mera). Östra kyrkogården är den största av Malmös cirka 16 kyrkogårdar med en areal på ca kvadratmeter, följt av S:t Pauli, Limhamn och Fosie. Golfklubbar I Malmö finns flera golfklubbar, bland annat Rönnebäck Golfklubb, Kvarnby Golfklubb, Sofiedals Golfklubb, Malmö Burlövs Golfklubb och Oxie Golfklubb. Alla inbjöds men det var inte helt enkelt att hitta en tid när alla kunde närvara. Ett möte avhölls den 5 mars 2013 med deltagande av representanter från Rönnebäck Golfklubb, Kvarnby Golfklubb och Sofiedals Golfklubb. Vid mötet deltog även personal från miljöförvaltningen samt Susanna Gustafsson, tidigare anställde på miljöförvaltningen och sakkunnig inom golf. Vid mötet framkom bl.a. att Kvarnby Golfklubb redan tidigare arbetat mycket med naturvårdsfrågor, bland annat iordningställt ängsmark, inventerat djur och växter, haft besök av skolklasser samt anordnat skyltar med mera. Vid mötet diskuterades efter föredraget bl.a. möjligheter att inventera värdefulla områden, hur man kan finansiera åtgärder, spridningsavstånd för olika typer av organismer, goda exempel med mera. Upp till 70 procent av en golfbana kan utgöras av naturmark med möjlighet att skapa särskilda biologiska värden. Svenska golfförbundet delar ut miljödiplom sedan På förbundets hemsida ges en överblick över hur man ka arbeta med miljöfrågorna. Koloniträdgårdsföreningar Mötet med koloniträdgårdsföreningar i Malmö skedde i samverkan mellan fastighetskontoret och miljöförvaltningen vad gäller värdskap och förberedande arbete, inbjudan med mera. Mötet ägde rum 7 mars 2013 på miljöförvaltningen, samlingssalen. Närvarande var cirka 25 personer från styrelserna, bland annat från Lundavägens koloniförening, Stolpalösa sommarstad, Östra sommarstaden, Ärtholmens sommarstad, Mossängen, Kölnans Fritidsby, Almåsa, Flansbjär, Strandåsstigen med flera. Härutöver deltog representanter från fastighetskontoret och miljöförvaltningen. Koloniträdgårdsföreningar är en tacksam målgrupp eftersom intresset sedan lång tid är stort för blommande växtlighet och biologisk mångfald, det gäller här att stärka ett redan stort engagemang. Föreningarna tar via sina organisationer fram informationsblad och skrifter. Vid mötet diskuterades frågor om bland annat biodling, växtval, miljödiplomering, möjligheter till att nå ut med information, möjligheter till möten ute på föreningarna med mera. Biodlare Informationsmötet avhölls den 15 april 2013 på Wowragården i samverkan mellan Malmöortens biodlarförening och miljöförvaltningen i Malmö. Inbjudan hade skickats ut via biodlarföreningens kanaler.

4 3 Wowragården är belägen i Södra Sallerup i östra Malmö. Omkring 27 personer deltog. Sakkunskapen inom frågor knutna till Lona-projektets tema är mycket hög inom denna målgrupp. Frågestunden tog bland annat upp risker med användning av kemiska bekämpningsmedel inom lantbruket där särskilt frågor kring neonikotinoider diskuterats mycket senare år. Fastighetsägare Större fastighetsägare disponerar ofta grönområden på sina områden, t.ex. intill bostadshus och ibland på innegårdsmiljöer. De kan därför bidra till naturvården. En annan viktig grupp är villaägare som i sina trädgårdar naturligtvis har förutsättningar att bidra till biologisk mångfald. Det gjordes därför försök att nå dessa grupper. Mötesdagen sammanföll dock tyvärr som det visade sig med tider som var inbokade för andra arrangemang. Ett möte avhölls dock den 17 april 2013 på miljöförvaltningen med närvaro av HSB och av några representanter för villaföreningar. Vid mötet diskuterades efter föredrag och frågor bland annat informationsspridning och kanaler för detta, bland annat Malmö stads möjligheter. Ett andra möte med fastighetsägare avhölls den 28 maj Detta möte ordnades av bostadsgruppen på miljöförvaltningen och hade andra frågor än naturvård som huvudtema. Dock informerades och diskuterades även kring möjligheter för gröna miljöer och växtlighet för pollinerande insekter. Informationsmaterial delades ut. Bland de anmälda kan nämnas representanter för Willhem, HSB Sundsfastigheter, Akelius och Stena Fastigheter Malmö AB. Senare har kontakter även tagits med MKB. Miljöförvaltningen De anställda på Avdelningen för Miljö- och hälsoskydd vid miljöförvaltningen i Malmö kommer i sitt dagliga arbete i kontakt med lantbrukare, golfbanor, innehavare av koloniträdgårdar, fastighetsägare med mera. Naturvårdsintresset är stort. Det bedömdes därför vara en god idé att i samband med ett avdelningsmöte genomföra ett program på ca en timme kring temat Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster. Ett informationstillfälle med föredrag och frågor genomfördes således med denna målgrupp med ca 27 personer närvarande. Mötet ägde rum i miljöförvaltningens samlingssal den 29 maj Kommunala förvaltningar Naturvårdsarbetet är i Malmö stad fördelat på flera förvaltningar. Stadsbyggnadskontoret har ansvar för t.ex. naturvårdsplan, strandskydd, naturreservat med mera. Gatukontoret har ansvar för skötsel av parker och grönområden. Fastighetskontoret ansvarar för utarrenderingar av mark för jordbruk och koloniområden. Även Serviceförvaltningen har ansvar för vissa gröna frågor. Det bedömdes därför vara relevant att bjuda in till ett möte där även andra tekniska förvaltningar än miljöförvaltningen deltog. Ett sådant möte ägde rum den 5 juni Mötet som ägde rum på miljöförvaltningen var mycket välbesökt, cirka 23 personer deltog. Alla ovan nämnda förvaltningar var representerade, därutöver även Kulturförvaltningen. Efter föredraget diskuterades kring de olika förvaltningarnas möjligheter. Mossängens koloniträdgårdsförening I samband med den informationsträff som ägde rum för koloniträdgårdsföreningar den 7 mars på miljöförvaltningen ställdes frågan om intresse fanns att även avhålla möten ute på koloniområdena på samma tema. Mossängens koloniområde visade sig vara intresserade av detta och ett arrangemang utfördes på Mossängens Sommarstads föreningshus den 2 september Omkring 21 personer deltog. Liksom vid tidigare träffar hölls föredrag av Håkan Andersson, Calluna, som också svarade på frågor. Mossängen medverkade genom att sätta upp anslag, ordna fika och tillhandahålla lokal. Andra möten och kontakter Inför uppstart av projektet och under projektet skedde flera möten mellan miljöförvaltningen och med deltagande parter. Vid fyra tillfällen skedde även möten till vilka alla delprojektdeltagare inbjöds.

5 4 Möten har skett med företrädare för fritidsförvaltningen som arbetar aktivt för att stödja tillkomst av miljöer som gynnar pollinerande insekter vid anläggningar och platser som de har hand om. Malmö Museer har besökts för information om hur museet arbetar på temat pollinerande insekter. Bisamhällen har ställts upp åskådligt inne på museet, med förbindelse för bina till miljön utanför. Bikupor och odling av växter attraktiva för bin finns också bakom Kommendanthuset. Bikupor finns även på Wowragården. Kirsebergs kyrka har besökts och diskussioner förts om eventuella framtida samarbeten. En person som tidigare arbetat på miljöförvaltningen, numera VA SYD, driver en biodling där. Miljöförvaltningen har flera gånger besökt Naturskolans biodlarkurser. Vid möten om kommunens bekämpningsmedelspolicy har frågan om pollinerande insekter tagits upp, likaså i arbetet med ny grönplan för Malmö. Kontakter har tagits med Trafikverket med frågor kring arbete med väghållning där möjligheterna är goda att sköta dikeskanter med mera på ett sätt så att pollinatörer och biologisk mångfald gynnas. Kontakter har förevarit med Kemikalieinspektionen och med forskare kring bekämpningsmedelsanvändning. Vid villamässan i Malmö har Malmö stad deltagit och bland annat visat stekelhotell. Miljöförvaltningen har haft möte för erfarenhetsutbyte med Bee Urban som erbjuder interaktiva och levande miljötjänster i stadsmiljö i form av bikupor, trädgårdar för biologisk mångfald och boplatser för pollinerande insekter och fåglar. Miljöförvaltningens representant har bevistat arrangemang som naturskyddsföreningen i Malmö ordnat på temat pollinerande insekter. Håkan Andersson från Calluna berättar om pollinerande insekter för kyrkogårdsförvaltningen i Malmö. Foto: Eva Klamméus. Text: Lars Nerpin, Miljöförvaltningen i Malmö Foto: sidan 1: Colourbox Bilaga: Informationsblad framtaget av Calluna AB på uppdrag av miljöförvaltningen.

6 Informationsblad, framtaget av Calluna AB på uppdrag av Miljöförvaltningen. Pollinatörer hotade nyttodjur som kan gynnas i din närnatur Vad är en pollinatör? En pollinatör är ett djur som pollinerar en växt, det vill säga befruktar den. Djuret transporterar pollen (hanliga könsceller) från blommans ståndarknappar till pistillens märke (det honliga organet). För de flesta växter gå det bra med pollen från den egna plantan (självpollinering), men fruktsättningen blir bättre med pollen från en annan planta (korspollinering). Pollinatörer omfattar främst olika grupper av insekter som bin, fjärilar, flugor och skalbaggar (se faktaruta), men i tropikerna förekommer även andra pollinerande djur, som fåglar, fladdermöss och andra däggdjur. P oll ine ran de i nse kter Bi n. I Sverige finns cirka 300 arter, varav endast tambiet utnyttjas av oss. Till gruppen bin räknas även alla humlor. Arter av bin är ofta mycket specialiserade blombesökare. Fjäril ar. De flesta dagfjärilar och många nattfjärilar besöker blommor. Dagfjärilar lockas främst till färgglada blommor, medan blommor med stark kvällsdoft (t.ex. kaprifol och nattviol) oftast är anpassade för att dra till sig nattfjärilar. Det finns många fjärilsarter med långa tungor, specialiserade på att nå långt ner i blompipar. Flu gor. Många flugarter besöker blommor, exempelvis blomflugor. Arterna är sällan starkt specialiserade, men undantag finns. Ovan t.v. ett väggsidenbi (foto: Tommy Karlsson), t.h. en skogsnätfjäril (foto: Tove Adelsköld). Nedan t.v. en tvåbandad getingfluga (foto: Åsa Röstell), t.h. två humlebaggar (foto: Håkan Andersson). Skal bagg ar. Många skalbaggsarter besöker blommor men är sällan specialiserade. Till pollinerande skalbaggar hör bl.a. guldbaggar, humlebagge, blombockar, blombaggar och tornbaggar. Gör stor nytta, alldeles gratis Bin och andra pollinatörer utför flera så kallade ekosystemtjänster, vilket innebär att de skapar olika typer av nyttigheter som vi människor är beroende av. Frukter och bär blir större och får finare form om blommorna har pollinerats, vilket ger bättre skördar och större inkomster för odlaren. Även grödor som raps får större skördar efter bra pollinering och skördar av olika fröer blir bättre efter pollinering, exempelvis frön av klöver, köksväxter och prydnadsväxter. En miljö som är anpassad till ett rikt insektsliv är på många sätt värdefull för människor, till exempel i samband med rehabilitering och rekreation. Mycket insekter ger i sin tur ett rikt fågelliv och därmed fågelsång som får människor att må bättre. Skogsbryn, miljöer som ofta har ett rikt insektsliv, har även visat sig spela en viktig roll för människors välmående. En artrik miljö innehåller många naturliga skadeinsektsbekämpare, främst andra insekter. Många blomflugors larver är exempelvis glupska bladlusätare. Moget hallon (foto: Tove Adelsköld).

7 Missgynnade i dagens landskap Många bin och fjärilar har blivit allt ovanligare och en stor andel insektsarter är idag rödlistade. En minskning av mängden blommor och boplatser i landskapet samt en ökad användning av insektsgifter är bland de viktigaste orsakerna till detta. En minskad tillgång till blommor i landskapet beror främst på förändringar i vårt jordbrukslandskap. De blomrika slåtterängarna har blivit sällsynta; korna betar på näringsrika åkerbeten i stället för i naturbetesmarker med rik blomning. Även vägkanter kan innehålla stora mängder blommande växter men dessa slås ofta av för tidigt av trafiksäkerhetsskäl. Det har blivit ont om möjliga boplatser för pollinatörerna. Många sandiga naturbetesmarker där insekterna kan gräva sina bohålor har vuxit igen och landskapet förbuskas, vilket leder till färre värdefulla brynmiljöer. Ruderatmarker anses som skräpmarker, fastän de kan innebära stora möjligheter för hotade insektsarter, och hanteras därmed felaktigt. Många vildbin och andra steklar anlägger sina bon i död ved, men de missgynnas i dagens landskap eftersom gamla lövträd med död ved blir allt ovanligare. En ökad användning av olika bekämpningsmedel mot skadeinsekter drabbar även de nyttiga pollinerande insekterna. En fjäril som besöker en blåmonke (foto: Åsa Röstell). Konkreta lösningar som hjälper! Uppdraget att återskapa ett blomstrande jordbrukslandskap ligger kanhända på politisk nivå, men det finns många saker du kan göra själv för att gynna pollinerande insekter i din närnatur. Trädgårdar, koloniområden och parker kan med enkla åtgärder bli mycket viktiga miljöer för pollinatörer, men även områden som golfbanor och kyrkogårdar har stor potential. Fler boplatser. Spara eller skapa några solbelysta, sandiga ytor. Anlägg boplatser för humlor, som i stenrösen och lerkrukor. Tillverka boplatser åt bin i så kallade bibatterier. Färre gifter. Låt bekämpningsmedlen vara och bekämpa istället skadeinsekterna med ekologiska metoder, bland annat genom att låta rovinsekterna leva och göra jobbet. Mer blommor. Låt någon del av trädgården eller parken få vara lite naturlig. Anlägg en blomsteräng. Plantera växter som de pollinerande insekterna tycker om eller behöver. Det finns många växter som är särskilt viktiga som näringsväxter för bin och andra pollinatörer, bland annat: Sälg mycket viktig för de insekter som flyger tidigast på våren, som många humlor och övervintrande dagfjärilar. Ljung viktig för sensommaraktiva bin, rik tillgång på ljung ger energi till övervintring. Korgblommiga växter många insekter är exempelvis starkt knutna till fibblor och flera av våra största bin besöker klintar. Blåklockor många specialiserade bin och humlor besöker blåklockor. Väddar viktig näringsväxt för ett par sällsynta bin, men besöks även av många skalbaggar och fjärilar. Strävbladiga växter långpipiga blommor som oxtunga, blåeld och vallört, viktiga för flera långtungade bin och humlor. Lejongapsväxter viktiga för många långtungade bin, omfattar bland annat kovaller, skallror och kungsljus. Kransblommiga växter som timjan, isop, mynta och plister, viktiga för många insekter, främst bin, fjärilar och blomflugor. Om du v ill lä sa mer Grannskapsnatur. Svenska Naturskyddsföreningens årsbok från Innehåller bland annat en del om insektslivet i vår närnatur. Humlor: Alla Sveriges arter. Så känner du igen dem i naturen och i trädgården. Förf. Göran Holmström. Förlag: Symposion Humlor i Sverige 40 arter att älska och förundras över. Förf. Bo Mossberg & Björn Cederberg Förlag: Bonnier Fakta Nationalnyckeln. Två band om blomflugor har utgivits, de inledande kapitlen om ekologin innehåller mycket intressanta fakta. Naturskyddsföreningens Fjärilshandbok Om konsten att få fjärilar att trivas. Förf. Per Bengtson, Per Isaksson & Maria Lewander Nedan f.v. Sälg, en av vårens första blommor, här med ett sälgsandbi (foto: Tommy Karlsson). Lungörtens långpipiga blomma pollineras av insekter med lång tunga och den senblommande ljungen ger bina energi inför övervintringen (foton: Tove Adelsköld). Väddar och fibblor är omtyckta av humlor, här mörk jordhumla på åkervädd och jordsnylthumla på en fibbla (foton: Tommy Karlsson).

Ansökan om bidrag för Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster Malmö stad ansöker om bidrag med 196 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster Malmö stad ansöker om bidrag med 196 000 kronor för 1 BILAGA 1 Datum: 11-05-02 Ansökan om bidrag för Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster Malmö stad ansöker om bidrag med 196 000 kronor för Projektets namn: Samverkan kring pollinatörer och

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Pollinatörer i fröodling

Pollinatörer i fröodling Pollinatörer i fröodling SVEA-konferensen 13 januari 2015 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Insektspollineringens betydelse Åtgärder för humlor Bin och blommor i korthet Alla växter som blommar och

Läs mer

Fakta om pollinatörer

Fakta om pollinatörer Fakta om pollinatörer Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Fakta om bin 2 Många bipopulationer i Sverige har under de senaste åren minskat kraftigt. Det finns 285 olika vilda biarter i Sverige,

Läs mer

Vildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev

Vildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev Vildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev 2013 Innehåll Syfte... 3 Uppdrag... 3 Metod... 3 Bakgrund... 3 Resultat... 3 Område 1... 5 Område 2... 6 Slutsatser... 9 2 Syfte Syftet har varit

Läs mer

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter.

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter. Täkters betydelse för biologisk mångfald Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter. Måns Bruun Koordinator för ÅGP Länsstyrelsen i Skåne Artskyddsförodningen Grund

Läs mer

Jordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås

Jordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås Jordbruksinformation 1-2015 Så anlägger du en skalbaggsås Många lantbrukare undrar hur de med enkla medel kan gynna de naturliga fienderna på slätten samtidigt som de bedriver en rationell produktion.

Läs mer

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Trädgård på naturens villkor

Trädgård på naturens villkor Trädgård på naturens villkor Biolog Miljövän Trädgårdsmästare Ekoodlare Trädkramare Pensionär Det ska gå runt i naturen Lineärt tänkande skapar stora problem och är ohållbart. Det ska gå runt i naturen!

Läs mer

Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare

Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare Foto: Louis Vimarlund Jordbruksinformation 14-2016 Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare Text: Lena Friberg, HIR Skåne & Petter Haldén, HS

Läs mer

Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö

Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö I växtskyddsarbetet finns det alltid en risk att växtskyddsmedel hamnar i den omgivande miljön. En del av spridningsvägarna kan du själv påverka.

Läs mer

Sammanställning av intervjuer med rådgivare

Sammanställning av intervjuer med rådgivare Bilaga 7 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning av intervjuer med rådgivare I april 2011 har telefonintervjuer genomförts med 25 växtodlingsrådgivare från Skåne, Östergötland, Västergötland

Läs mer

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter.

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter. Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter. Men hur fungerar det? En blomma har både honliga och hanliga delar. De hanliga delarna kallas

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER och GRÖNSAKER PÅ riktigt Den som odlar ekopotatis behöver välja potatissort extra noga varför? tuffa potatisar När äpplen eller

Läs mer

Välkommen till Naturstig Miskarp

Välkommen till Naturstig Miskarp Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en

Läs mer

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen 1 Honungsbin bor här i Sverige oftast i bikupor, som är deras hus. Husen kan se lite olika ut. Bina vet precis i vilket hus de bor. Hur kan de hitta rätt? 2 Hur många bin kan det bo i en bikupa under sommaren?

Läs mer

Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden?

Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden? Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden? Maj Rundlöf (SLU Uppsala) Henrik ätterlund (HIR Malmöhus) ollineringskonferens, Alnarp, 2009-11-26 Biekologi Solitära vildbin Sociala vildbin

Läs mer

Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet

Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet 1 Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet Sammanställt av Ronny Fors och Beatrice Sundberg, juni 2014 2 Inledning Vi, Ronny Fors och Beatrice Sundberg, har under två år i följd, 2012

Läs mer

Här finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och. blå jungfrulin.

Här finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och. blå jungfrulin. Ge blomsteränge Här finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och blå jungfrulin. Skapa en äng i din trädgård. Genom att utarma jorden på växtnäring gynnas ängsblommorna på gräsens

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Fika serveras för 20 kr. Anmälan senast lördag 9 januari till agneta.ostlund@telia.com eller Agneta 070-783 80 07.

Fika serveras för 20 kr. Anmälan senast lördag 9 januari till agneta.ostlund@telia.com eller Agneta 070-783 80 07. Vår och sommar 2016 Välkomna till ett nytt trädgårdsår! I vår kommer vi att inleda med vackra bilder och lärorika föredrag om kända och okända växter. Senare får vi lära oss mer om hur vi ska ta hand om

Läs mer

De svenska hagmarkerna - en juvel i det europeiska landskapet? IALE konferens 16-17 september 2010 i Linköping

De svenska hagmarkerna - en juvel i det europeiska landskapet? IALE konferens 16-17 september 2010 i Linköping De svenska hagmarkerna - en juvel i det europeiska landskapet? IALE konferens 16-17 september 2010 i Linköping Tjern Inga Wall deltog från FSF CBM-rapporten hittar du här. 2011-09-23 Vår nya landshövding

Läs mer

Mata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet

Mata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet Mata fåglar Mata fåglar Studiehandledning till Mata SOF Niklas Aronsson fåglar En studiehandledning från Studiefrämjandet Vad är en studiecirkel? En studiecirkel är en liten grupp människor som samlas

Läs mer

Gynnande av biologisk mångfald vid motorsport/tävling. Utbildning/fallstudie och inspiration från ett case: Enduro-VM i Enköping 2014

Gynnande av biologisk mångfald vid motorsport/tävling. Utbildning/fallstudie och inspiration från ett case: Enduro-VM i Enköping 2014 Gynnande av biologisk mångfald vid motorsport/tävling Utbildning/fallstudie och inspiration från ett case: Enduro-VM i Enköping 2014 Motorbanor och biologisk mångfald?! Planterad och igenvuxen f d grusgrop

Läs mer

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus

Läs mer

Verksamhetsberättelse för 2014

Verksamhetsberättelse för 2014 Verksamhetsberättelse för 2014 Vi ser tillbaks på ännu ett spännande år 2014 ännu ett år med många aktiviteter i vår krets. Trots att styrelsenes arbete gått lite upp och ner har ändå de mest aktiva grupperna

Läs mer

Naturskyddsföreningen har tagit del av detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken och lämnar härmed följande synpunkter.

Naturskyddsföreningen har tagit del av detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken och lämnar härmed följande synpunkter. Yttrande över detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken m.m. Inledning Naturskyddsföreningen har tagit del av detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken och lämnar härmed följande synpunkter. Det framgår

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

Hävdat. Röj försiktigt i betesmarkerna

Hävdat. Röj försiktigt i betesmarkerna Hävdat Nyhetsbrev om odlingslandskapets natur- och kulturvärden 2 2010 Röj försiktigt i betesmarkerna Så stod det i facktidningen Skogen i maj. Det man citerade var ett råd i det utbildningsmaterial som

Läs mer

Åtgärdsprogram för hotade arter

Åtgärdsprogram för hotade arter 871 86 HÄRNÖSAND Besöksadress Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19 Telefon 0611-34 90 00 www.lansstyrelsen.se/vasternorrland Tillbakablickar på 2013 Sedan fem år tillbaka ger vi som arbetar med åtgärdsprogrammen

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

PROJEKT. Golfbanor 2012 2012-09-12

PROJEKT. Golfbanor 2012 2012-09-12 PROJEKT Golfbanor 2012 2012-09-12 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se Resultat Alla golfbanor

Läs mer

REPORTAGET: BIOLOGISK MÅNGFALD. Fristad vid spåret. Jordhumla Bombus terrestris. En vanlig humla som trivs på godsbangården i Kristianstad.

REPORTAGET: BIOLOGISK MÅNGFALD. Fristad vid spåret. Jordhumla Bombus terrestris. En vanlig humla som trivs på godsbangården i Kristianstad. Fristad vid spåret Jordhumla Bombus terrestris. En vanlig humla som trivs på godsbangården i Kristianstad. 0708 15 Många hotade insekter och växter har funnit en fristad på järnvägsstationer. Där bevaras

Läs mer

effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge

effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge Conniflex är effektivt och miljövänligt Nu finns en ny metod för att skydda skogsplantor mot snytbagge. Skyddet heter Conniflex. Det är effektivt och miljövänligt.

Läs mer

VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel

VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel Varför finns det regler för kemisk bekämpning? Kemiska bekämpningsmedel kan skada miljön, människors hälsa

Läs mer

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Title Body text 1 Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Mats Alfredson Anna Jiremark Eskilstuna 14 mars 2013 2 3 Att agera för en framtid på en

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppdiskussioner

Sammanställning av resultat från gruppdiskussioner Sammanställning av resultat från gruppdiskussioner Torsdagen den 4 december 2014, Stockholm Grön infrastruktur är ett begrepp som har lanserats de senaste åren. Den officiella definitionen på grön infrastruktur

Läs mer

Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland

Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland Foto: Roger Andersson Ett hundratal av landets arter insekter, svampar och vissa växter är beroende av skogsbränder. Ett unikt stort naturreservat planeras

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Ansökan om bidrag för spontanfotboll i Rosengård

Tjänsteskrivelse. Ansökan om bidrag för spontanfotboll i Rosengård Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (5) Datum 2013-09-19 Vår referens Rebecka Olofsson Föreningssekreterare Tjänsteskrivelse rebecka.olofsson@malmo.se Ansökan om bidrag för spontanfotboll i Rosengård FRI-2013-1575

Läs mer

Skötselplan för Isgärde 4:74 m.fl.

Skötselplan för Isgärde 4:74 m.fl. Skötselplan för Isgärde 4:74 m.fl. Stora Rör, Mörbylånga kommun 2015 Titel: Skötselplan för Isgärde 4:74 m.fl., Stora Rör, Mörbylånga kommun, 2015 Version/datum: upprättad 2015-11-06 (justerad 2015-11-27)

Läs mer

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län arbetsmaterial naturvärden och 2009 metodik Rikkärr för uppföljning av biologisk Älvkarleby mångfald kommun Pär Eriksson Jan-Olov och Frida Björklund, Hermanson

Läs mer

Några avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet.

Några avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet. Handlingsplan Inledning Handlingsplanen är en del i den Master Class om urbana gemenskaper, aktivism och medborgardeltagande som hållits inom Nordic City Network under hösten/vintern 2015/2016. Handlingsplanens

Läs mer

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Om alla 130 000 invånare i Örebro under ett år äter 20 000 000 st ekologiska ägg istället för konventionella skulle det bidra till: Minskad användning

Läs mer

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du sätta dig in i nedanstående

Läs mer

Stengärden och ängar. Väddklint. Sandvita. Oxtunga. Blåeld. Pukvete

Stengärden och ängar. Väddklint. Sandvita. Oxtunga. Blåeld. Pukvete Stengärden och ängar Väddklint Sandvita Stenskvättan är en av golfbanans karaktärsfåglar. Flera par häckar i stenmurar och rösen. Stenskvättan anländer från vinterkvarteren i Afrika i början av april och

Läs mer

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET Betesmarken är mycket värdefull för artrikedomen och variationen i odlingslandskapet. Tillsammans med ängen är de bland de mest artrika markslagen i vårt land och har dessutom en lång historia bakom sig...

Läs mer

Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster Blad 1 Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster Henrik G. Smith, Riccardo Bommarco, Katarina Hedlund Multifunktionella landskap producerar mat, fiber och bränsle, samt

Läs mer

OGRÄSET. En paviljong i parken. Lunds Konst/Designskola 2014 OGRÄSET. ARKITEKTURPROJEKT 2014 LUNDS KONST/DESIGNSKOLA. Alexandra Nylander

OGRÄSET. En paviljong i parken. Lunds Konst/Designskola 2014 OGRÄSET. ARKITEKTURPROJEKT 2014 LUNDS KONST/DESIGNSKOLA. Alexandra Nylander OGRÄSET En paviljong i parken Lunds Konst/Designskola 2014 Alexandra Nylander PROJEKTBESKRIVNING Arkitekturprojektet går ut på att studera och formge en mindre paviljong där du tar hänsyn till estetik,

Läs mer

projekt roslagshagar

projekt roslagshagar projekt roslagshagar C M Y CM MY CY CMY K Interreg_skargarden.pdf 15.2.2005 18:19:39 Tack till alla som bidragit till finansieringen av projekt Roslagshagar! Innehåll Ett fungerande samarbete 3 Vad bidrar

Läs mer

Pollineringssamarbete lantbruk biodling, del 1

Pollineringssamarbete lantbruk biodling, del 1 Pollineringssamarbete lantbruk biodling, del 1 Projektet provade nya metoder och samarbetsformer mellan biodlare och växtodlare. Projektägare: Sveriges Biodlares Riksförbund Projektledare: Matias Köping

Läs mer

Guideprogram 2015. Guidningar och utflykter i natur och parkmiljöer i Motala kommun

Guideprogram 2015. Guidningar och utflykter i natur och parkmiljöer i Motala kommun Guideprogram 2015 Guidningar och utflykter i natur och parkmiljöer i Motala kommun Välkommen ut i naturen! Årets program innehåller som vanligt en härlig blandning av guidningar och utflykter runt om i

Läs mer

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga. Motala kommun 2012-07-18

Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga. Motala kommun 2012-07-18 Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga Motala kommun 2012-07-18 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Alléer i Motala befintlig kunskap... 3 1.3 Brister och problem... 3

Läs mer

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Långhultamyren är ett naturreservat på nästan 800 hektar. Det är först och främst det stora myrarna som vi vill skydda. Men du är självklart välkommen att

Läs mer

Stadsodlingsstrategi. Riktlinjer för stadsodling på Gotland 2015-12-15

Stadsodlingsstrategi. Riktlinjer för stadsodling på Gotland 2015-12-15 Stadsodlingsstrategi Riktlinjer för stadsodling på Gotland 2015-12-15 Innehåll 1 Stadsodlingsstrategi... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Strategi... 4 1.2.1 Målbild... 4 1.2.2 Strategipunkter... 5 1 Stadsodlingsstrategi

Läs mer

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally Syfte: Skapa intresse och förståelse för olika småkryp. Visa att insekterna fyller flera viktiga funktioner och är avgörande för att våra ekosystem ska fungera och vi människor få mat. Mål: Att skapa fler

Läs mer

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Sammanfattning Innehållsförteckning Inventering av upplevelsevärden och faktorer av värde för friluftsliv och

Läs mer

Skötselplan för ytor utanför spelplanen

Skötselplan för ytor utanför spelplanen Fastställd 2010 Skötselplan för ytor utanför spelplanen Bakgrund Skötselplan för ytor utanförs spelplanen syftar till kombinera banan som en attraktiv plats att spela golf på med banan som en värdefull

Läs mer

M ilj ö ö v e r d o m s t o le n MÖD 2006:38

M ilj ö ö v e r d o m s t o le n MÖD 2006:38 M ilj ö ö v e r d o m s t o le n MÖD 2006:38 Målnummer: M6759-05 Avdelning: 13 Avgörandedatum: 2006-06-21 Rubrik: Lagrum: Rättsfall: Föreläggande att återställa strandområde-----grävd kanal inom strandskyddsområde

Läs mer

Biologisk mångfald på spåren. Magnus Larsson, Sofia Larsson

Biologisk mångfald på spåren. Magnus Larsson, Sofia Larsson Biologisk mångfald på spåren Magnus Larsson, Sofia Larsson Faunistica Specialister inom miljö och naturvård Bredd Verksamhet Naturinventering Fysisk planering Utbildning och coachning Projektet Syfte Påvisa

Läs mer

LÅT DET VÄXA. Guide för skolträdgården. Emma Crawley. Pedagogiska skolgårdar Naturskolan Asköviken

LÅT DET VÄXA. Guide för skolträdgården. Emma Crawley. Pedagogiska skolgårdar Naturskolan Asköviken LÅT DET VÄXA Guide för skolträdgården Emma Crawley Pedagogiska skolgårdar Naturskolan Asköviken En skolträdgård ger en stimulerande kontext för lärande och fina förutsättningar för sinnliga upplevelser

Läs mer

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur Halmstads Från insektsliv till Friluftsliv Halmstads kommun är fantastisk med sin rika och omväxlande natur, där kusten, åarna, myrmarkerna, slättlandskapet, skogarna och stadsmiljöerna skapar en variation

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012 ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands

Läs mer

Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat

Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat Arbetsuppgifter till Formas Fokuserar Jordbruk som håller i längden Ekosystemtjänster i ett hållbart jordbruk Av Henrik Smith I vilka fyra olika grupper brukar

Läs mer

MINNESANTECKNING 2012-09-11 1(6)

MINNESANTECKNING 2012-09-11 1(6) MINNESANTECKNING 2012-09-11 1(6) Minnesanteckning för möte med HUT Skånes nätverk för Jordbruk, skogsbruk och landskapsvård tisdagen den 11 september 2012 kl 09:00-12:30 Plats: Länsstyrelsens Malmökontor,

Läs mer

FÖRSTUDIE. Nya områden för odlingslotter inom Härnösands tätort

FÖRSTUDIE. Nya områden för odlingslotter inom Härnösands tätort FÖRSTUDIE Nya områden för odlingslotter inom Härnösands tätort 1 Sammanfattning Det har valts ut några lämpliga platser i förstudien för odlingslotter med bra lägen och förutsättningar på ett antal olika

Läs mer

UTBILDNINGAR & SEMINARIER

UTBILDNINGAR & SEMINARIER UTBILDNINGAR & SEMINARIER HÖSTEN 2016 - VÅREN 2017 Att utveckla styrelsens kompetens löpande - är en investering för hela bostadsrättsföreningen KUNSKAP ÄR VÄGEN TILL DET GODA BOENDET! Vägen till utveckling

Läs mer

Gunnesboskolan Övre F-5 nov 2015 Vattenlek, odlingslådor och insektslockande åtgärder Rapport med redovisning och utvärdering

Gunnesboskolan Övre F-5 nov 2015 Vattenlek, odlingslådor och insektslockande åtgärder Rapport med redovisning och utvärdering Gunnesboskolan Övre F-5 nov 2015 Vattenlek, odlingslådor och insektslockande åtgärder Rapport med redovisning och utvärdering Bakgrund: Gunnesboskolan Övre har renoverats under vintern 2014/2015, vilket

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2012/2013

Kvalitetsredovisning 2012/2013 2012-10-26 BOS/GUN Backa förskola, avd. Smultronet Ruth Björling-Eriksson Kvalitetsredovisning 2012/2013 Grundfakta Barn: 20 inskrivna barn Lärare: 3.5 tjänst Specialpedagoger: Besök av specialpedagog

Läs mer

Upptäck lederna i. Biskopstorp!

Upptäck lederna i. Biskopstorp! Upptäck lederna i Biskopstorp! Välkommen till Biskopstorp och våra vandringsleder! Det är inte bara osten som gjort Kvibille vida omtalat och omtyckt. Bland biologer är de lövskogsbeklädda bergen ovanför

Läs mer

Täkternas biologiska värden

Täkternas biologiska värden Täkternas biologiska värden Varför är täkter biologiskt värdefulla? Vem lever i täkten? Hur ska man göra för att bevara och gynna naturvärdena? Bakgrund Varför är täkter biologiskt värdefulla? En störd

Läs mer

400 enkäter delades ut på plats till Seniordagens besökare. 132 besökare (33%) valde att medverka och svara på enkäten.

400 enkäter delades ut på plats till Seniordagens besökare. 132 besökare (33%) valde att medverka och svara på enkäten. SENIORDAGEN 2013 Utvärderingsenkät besökare 400 enkäter delades ut på plats till Seniordagens besökare. 132 besökare (33%) valde att medverka och svara på enkäten. Syftet med enkäten var att fånga upp

Läs mer

Minnesanteckningar från Sand Life - workshop i Halmstad 19 mars 2013

Minnesanteckningar från Sand Life - workshop i Halmstad 19 mars 2013 Minnesanteckningar från Sand Life - workshop i Halmstad 19 mars 2013 Inledning Gabrielle Rosquist, projektledare Sand Life Gabrielle Rosquist inledde workshopen med att presentera projektet. Gabrielle

Läs mer

Protokoll, samrådsmöte Sallerups förskolor, Eslöv

Protokoll, samrådsmöte Sallerups förskolor, Eslöv Protokoll, samrådsmöte Sallerups förskolor, Eslöv Datum och plats 19 oktober 2011, Jonasbo förskola Närvarande Erik Andersson Förälder Toftabo Sekreterare Marie Beckvall Personal Munkebo Patrik Bergman

Läs mer

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Foto: Mats Blomberg. Kometprogrammet Vad är det? Kronobergs län har under perioden 2010 till 2014 varit ett av fem försöksområden i projektet Kometprogrammet

Läs mer

PRIO Inventering Kartläggning - Behov av Öppen Mötesplats för personer med psykisk funktionsnedsättning

PRIO Inventering Kartläggning - Behov av Öppen Mötesplats för personer med psykisk funktionsnedsättning PRIO Inventering Kartläggning - Behov av Öppen Mötesplats för personer med psykisk funktionsnedsättning Inledning Staten och Sveriges kommuner och landsting(skl) har genom årlig överenskommelse enats om

Läs mer

Malmö stads riktlinjer för kemisk bekämpning

Malmö stads riktlinjer för kemisk bekämpning Malmö stads riktlinjer för kemisk bekämpning 2015 Innehållsförteckning Bakgrund 1 Mål 1 Tillstånd eller anmälan 2 Bedömningsgrunder 2 Tomtmark 3 Parker, trädgård och grönområden 4 Idrotts- och fritidsanläggningar

Läs mer

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenråd

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenråd Informationsturer tema vattenvård vid Saxån-Braån 2015 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenråd Sammanfattning Under 2015 har 300 elever och lärare från grundskolan och gymnasiet deltagit

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika

Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika BILAGA 1 2005-03-14 Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika Nynäshamns kommun ansöker om bidrag med 70 000 kronor för projektet Fjärilarnas marker i Stora Vika enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

NYCKER TILLÅTS STYRA GÅRDEN

NYCKER TILLÅTS STYRA GÅRDEN NYCKER TILLÅTS STYRA GÅRDEN Har kämpat mot myndigheterna i 50 år 78 ANN LITTORIN BOR Rungarns säteri, Knutby FAMILJ Eva, Rickard och Claes med barnbarn SKOGSINNEHAV 300 hektar, varav 120 hektar nyckelbiotop

Läs mer

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år Sivu 1/6 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som flyger. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag 2014-03-06

Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag 2014-03-06 Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag 2014-03-06 Thorsten Rahbek Pedersen Enhetschef Rådgivningsenheten Söder Jordbruksverket thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Pollinatörer och raps Program

Läs mer

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:

Läs mer

Bildande av naturreservatet Horna Sandar i Kristianstads

Bildande av naturreservatet Horna Sandar i Kristianstads Beslut 1(9) Kommunledningskontor 2013-04-09 Strategi & utveckling Carina Wettemark 044-13 64 86, 0733-13 64 86 carina.wettemark@kristianstad.se Bildande av naturreservatet Horna Sandar i Kristianstads

Läs mer

Slutrapport Ramprogrammet för landsbygdsutveckling 2001-2004

Slutrapport Ramprogrammet för landsbygdsutveckling 2001-2004 Slutrapport Ramprogrammet för landsbygdsutveckling 2001-2004 Sammanfattning Bakgrund Projektet uppkom då utvecklingsgrupper runtomkring i byarna i Älvdalens Kommun ville jobba för att kunna behålla service

Läs mer

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2011-02-25 Dnr Sven-Olof Johansson Samhällsföreningen i Nitta Drabantvägen 4 523 99 HÖKERUM Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2010-05-28 träffades K-G Fridén, Sven-Olof Johansson samt Peter

Läs mer

Öka skörden med Pollineringspoolen!

Öka skörden med Pollineringspoolen! Öka skörden med Pollineringspoolen! www.biodlingsforetagarna.nu Bin ökar skörden enkelt och miljövänligt Pollinering med hjälp av inhyrda bisamhällen kan ge en enkel skördeökning. I Pollineringspoolen

Läs mer

Utåtriktad verksamhet vid Gyllins Trädgård Thomas Persson

Utåtriktad verksamhet vid Gyllins Trädgård Thomas Persson Utåtriktad verksamhet vid Gyllins Trädgård Thomas Persson I samband med den arkeologiska undersökningen vid Gyllins Trädgård bedrevs utåtriktade verksamheter i form av två Arkeologiaftnar, ett antal pedagogiska

Läs mer

DEMOKRATINATTA. Hur gick det?

DEMOKRATINATTA. Hur gick det? DEMOKRATINATTA Tänk dig en eftermiddag/kväll med många spännande föreläsningar, möten och workshops. Tänk dig att få ställa politikerna mot väggen och berätta om vad just DU tycker ska bli bättre i Borås.

Läs mer

Inspirationsdag. Egenvård och hälsoarbete på vårdcentraler och apotek i Örebro län. 5 februari 2008 Dokumentation

Inspirationsdag. Egenvård och hälsoarbete på vårdcentraler och apotek i Örebro län. 5 februari 2008 Dokumentation Inspirationsdag Egenvård och hälsoarbete på vårdcentraler och apotek i Örebro län 5 februari 2008 Dokumentation Syftet med dagen Utveckla och stärka samarbetet mellan apoteken och länets vårdcentraler.

Läs mer

Praktikrapport. Arbetsplatsen. Bakgrund. Min placering. Emil Levin. emil_levin@hotmail.com

Praktikrapport. Arbetsplatsen. Bakgrund. Min placering. Emil Levin. emil_levin@hotmail.com Praktikrapport Emil Levin emil_levin@hotmail.com Arbetsplatsen Miljöstrategiska enheten Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Kungsgatan 13 205 15 Malmö Bakgrund Min utbildningsbakgrund är en kandidatexamen

Läs mer

Kära naturvägledare! Workshop i september 2012

Kära naturvägledare! Workshop i september 2012 Kära naturvägledare! Nordiska ministerrådet har beviljat de nordiska länderna medel för ett projekt som ska inspirera till och stödja utveckling av naturvägledning för barn och unga i norden. Om du arbetar

Läs mer

BESLUT 2010-06-14. Föreskrifter enligt 7 kap 30 miljöbalken gäller från 2010-06-14 även om de överklagas.

BESLUT 2010-06-14. Föreskrifter enligt 7 kap 30 miljöbalken gäller från 2010-06-14 även om de överklagas. BESLUT 2010-06-14 Sidan 1 av 7 Dnr 07.0346.336 DOS-id 2022949 Bildande av Gådeåbergsbrännans naturreservat Härnösands kommun Objektnummer 1025246 Län Västernorrland Kommun Härnösand Socken Säbrå Fastighet

Läs mer

Kl 16.00 söndagen den 22 mars i samma lokal, Föreningslokalen, är det årsmöte för Sockenrådet där alla Tolgbor har rösträtt och är varmt välkomna!

Kl 16.00 söndagen den 22 mars i samma lokal, Föreningslokalen, är det årsmöte för Sockenrådet där alla Tolgbor har rösträtt och är varmt välkomna! NY I TOLGS SOCKEN? Bott här ett tag, men har inte riktigt koll på vad som finns och sker i Tolg? Välkommen på info-träff söndagen den 22 mars kl 15.00 i Föreningslokalen! Nummer 1 2015 På plats finns glada

Läs mer

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter

13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 04-30 Skötselplan - anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning

Läs mer