Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster
|
|
- Linda Lindström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster Delrapport 5 Informationsmöten med lantbrukare Lonaprojekt, Malmö stad Rapporten framtagen som del i projektet Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster, med stöd av LONA Lokala Naturvårdssatsningen
2 1 Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster Delprojekt 5 Informationsmöte med lantbrukare De lantbrukare som arrenderar mark av Malmö stad bjöds in till informationsträff på Katrinetorps Landeri, Östra magasinet, den 25 april Även LRF:s lantbruksmedlemmar i Malmö kommun hade bjudits in. Cirka 32 personer deltog vid sammankomsten som varade mellan klockan till ca För värdskapet stod fastighetskontoret genom Staffan Petersson, Torgil Brönmark och Ingela Skog. Programmets huvudpunkter var dels information från journalisten och amatörbiologen Göran Holmström, författare till boken Humlor alla Sveriges arter, om humlors och vilda bins pollineringstjänster, samt dels information från biodlaren Magnus Lilja om kommersiell användning av tambin för pollinering inom lantbruket. Härutöver lämnades även, mer kortfattat, annan naturvårdsinformation. Hjalmar Dahm berättade om lantbruksenhetens fågelholksprojekt och om möjligheter att stödja sånglärkan genom att anlägga s.k. lärkrutor. Några aktuella frågor på fastighetskontoret togs också upp. Inledning Staffan Petersson hälsade från fastighetskontorets sida alla välkomna till Katrinetorp och till informationsträffen. Föredragshållarna presenterades. Lars Nerpin, miljöförvaltningen, lämnade en kort redovisning för syftet med Lona-projektet och dess olika delar. Göran Holmström: humlor och vilda bin Göran talade om pollineringstjänster av humlor och vilda bin och vad vi kan göra för att förbättra för dem i landskap och gårdsmiljöer. Inledningsvis nämndes att pollinerande insekter har problem i många länder, bland annat nämndes Kina, vilket får konsekvenser för livsmedelsproduktion och för biologisk mångfald. Humlors och bins livscykler sammanfattades. För humlor är det bara drottningen som övervintrar, hon vaknar tidigt på våren och söker boplats och drar upp första kullen själv, kanske från ett tiotal ägg, de nytillkomna humlorna är ofta små på grund av svårigheter att finna föda men hjälper sedan till att föda upp fler så att samhället växer, det ska bli så livskraftigt att de kan få fram nya drottningar. Hanarna kommer inte tillbaka till boet. De äter och söker efter honor, flyger runt och doftmarkerar på platser där de hoppas finna honor. Längden på tungan är betydelsefull när det gäller val av blomma för olika arter. En del arter kan fuska genom att bita sig in till nektarn. Pollen samlas i en speciell så kallad pollenkorg på bakskenbenet. De långtungade arterna är ofta de mest hotade. Cirka 40 arter humlor finns i Sverige. Vildbin beskrevs också. De lägger sina ägg i insamlade pollenklumpar. Fortsättningsvis beskrevs insamling av pollen och nektar och preferens för olika växter.
3 2 Kännetecken för olika arter beskrevs kortfattat i anslutning till bilder, humlor kan i viss utsträckning skiljas åt även av amatörer genom sina färgade ringar. Vad man kan göra för att stödja pollinerande insekter beskrevs. Bland annat nämndes betydelsen av vägrenar, kantzoner, stenrösen, skötsel av gårdsmiljöer med acceptans av vilda inslag, insådd av näringsväxter, att hålla öppet till exempel sandiga partier med möjlighet att skapa boplatser, slå vägrenar senare, spara t.ex. en del klöver vid skörd. En särskild åtgärdsförteckning hade tagits fram och delades ut redan vid mötet. Boplatser beskrevs, i naturen samt artificiella. Det kan vara något svårt att tillverka bon för humlor, även om det kan fungera med krukor, enklare är att lämna ostädade delar av tomten, för bin kan artificiella bostäder byggas med god chans till framgång genom att borra hål i vedträn som kan sättas upp på stolpar eller spikas upp på väggar, eller genom att hänga upp rör av olika storlekar. Ett antal bilder visades på detta. Värdväxter: Bilder visades på en rad olika humlor och vilda bin, såväl vanliga som sällsynta, med olika anpassningar till värdväxter och miljöer. Störst problem är helt enkelt att det finns för lite blommor, humlor och bin behöver mat hela säsongen. Vägkanter är viktiga och Vägverket gör ibland goda insatser. Olika exempel på växter och pollinatörer gavs: sommargyllen, vinbär, getväppling, vallört, bolltistel, lammöron, humlesuga, honungsfacelia, kryddväxter, med bilder, och med omnämnande av tapetserarbi, storsovarbi, praktbyxbi, rödmurarbin, tundrahumla, vallhumla och många andra. Det finns en risk för kollaps för pollinatörerna när rapsen skördats. Det är viktigt lämna blommor under senare delen av hösten så att samhällena kan producera nya drottningar inför nästa säsong, slå inte allt, lämna en remsa, så in nektarrika växter. Motorbanor, militära övningsplatser och ruderatmarker nämndes som exempel på miljöer som ibland kan vara gynnsamma, sandiga och soliga sluttningar är ofta fördelaktiga. Magnus Lilja: utplacering av bisamhällen av professionell biodlare Magnus är professionell biodlare som bistår lantbrukare genom att erbjuda utplacering av bisamhällen för pollineringstjänster under växtsäsongen. Omkring 10 % skördeökning kan man räkna med för raps genom binas pollinering, men någon exakt siffra är svår att förutse i det enskilda fallet eftersom en rad faktorer påverkar såsom temperatur, fuktighet och mycket annat. Höstrapsen viktig. Ordningen för utplacering av bisamhällen diskuterades ingående, under säsongen kan ordningen vara tex höstraps-vårraps-vitklöverfrö. Rapsen blommar numera bara kanske tre veckor. God nytta gör bin även i röd- och vitklöverfröodlingar. Tidigare har funnits krav/rekommendationer i Danmark på bipollinering av vissa grödor. Två samhällen per ha nämndes som tänkbart vad gäller utplaceringens omfattning. Olika blommor ger nektar vid olika temperaturer, rapsen kan t.ex. ge nektar vid 15 grader. Rapsen blommar numera tidigare och förädling har även inneburit att rapsen är lägre än tidigare. Närhet till skog kan ge visst stöd till bina eftersom bl.a. hallon och mjölkört på hyggen kan ge bina näringstillskott. Våren har varit nyckfull med tidig värme följd av kyla. I olyckliga fall kan bina äta upp larver och ägg för att samhället ska överleva. Idag finns en tendens innebärande färre biodlare men fler samhällen kr per samhälle kan det kosta för utplacering hos lantbrukare. Man märker en ökande professionalisering som i sin tur följs av fler myndighetskrav och regleringar. Ökat intresse finns även bland yngre t.ex. i samband med stadsodling.
4 3 Biets livscykel beskrevs - det omfattar 6-7 faser, lite beroende på hur man räknar. En genomgång av de olika stadierna gjordes. Kanske tre generationer hinns med under en säsong, sedan följer vinterbina som övervintrar. Om det är dåligt med blommor på hösten kan det medföra problem för vinterbina och trög start kan bli följden nästa vår. Att så in nektarrika blommor som t.ex. honungsfacelia nämndes. Det beskrevs att det är viktigt med information om när bin sätts ut med tanke på att de inte ska skadas vid besprutning, om möjligt bör information lämnas även till granngårdar, bin flyger 2-3 km. Bäst om besprutningen kan ske tidigt på morgonen. Det är dock ovanligt med akuta biförgiftningar. Det nämndes under mötet ett fall där frågan om eventuell skada på bin väckts men inte gått att leda i bevis. Rapsbaggar visar resistens mot flera medel. Olika bisjukdomar diskuterades. Yngelröta är ovanlig men finns i Sverige. Varroakvalster bekämpas med apistan. Annars används även syror som oxalsyra och myrsyra, vilka dock kanske inte är helt oskyldiga då de också kan påverka bin. I USA används antibiotika systematiskt, vilket inte sker i Sverige. Risk finns för smittspridning om bin förs in över gränser av okunniga personer. Orsaken till den stora nedgången av bin i USA för några år sedan, och även en del europeiska länder, är inte helt klarlagd men kvalster, virus, bekämpningsmedel, skötselmetoder och kombinationer av dessa faktorer diskuteras. Yrkesutbildning av biodlare är flyttad från Garpenberg i Dalarna till Höör, cirka 15 elever utbildas per år, kanske hälften blir biodlare. Magnus placerar ut samhällen, kommer eventuellt införskaffa fler. Ökad efterfrågan av raps för biobränslen kan komma att öka efterfrågan även på pollineringstjänster. Magnus berättade även i pausen om honungsproduktion i stor och liten skala, om olika typer av honung, beroende på tillverkningssätt och på vilka växter som använts, och om preferenser och skillnader mellan några olika länder. Hjalmar Dahm: fågelholksprojekt och lärkrutor Hjalmar berättade om fastighetskontorets fågelholksprojekt. Det startade ursprungligen som ett arbetslöshetsprojekt innebärande att cirka 200 fågelholkar tillverkades för mesar och starar för utplacering, vilket skedde på cirka 15 platser. Noteringar gjordes om häckningsförsök och genomförda häckningar. Under mötet diskuterades framgångsfaktorer för lyckad häckning till exempel väderstreck, utsatthet, fri sikt etc. Platserna var Katrinetorp, Prydesholm, Tullstorp, Slättåkra, Björkelunda, Frediksberg, Sallerupsdammen, Almlid, Ulricedal, Hyllie, Ärtholmen, Almåsa, Zenith och Kölnan. Så kallade lärkrutor beskrevs och det diskuterades om inte detta kunde vara ett sätt att gynna sånglärkan. Denna fågel har gått ned i antal och hörs mer sällan. Det är svårt att veta varför men en förklaring som nämnts är svårigheter att finna lämpliga platser att häcka i de täta fälten. Att lämna platser på kanske 5 x 5 meter kunde vara en hjälp. Fastighetskontoret: aktuella frågor med anknytning till arrenden och naturvård Staffan Petersson, med hjälp av Torgil och Ingela, berättade kort om några aktuella frågor på fastighetskontoret. Man nämnde arbetet kring ridstigar och våtmarker i Malmö. Det behövs slitstarkt växtmaterial som gräs för ridstigar, men man nämnde en möjlighet att komplettera med sådana växter som är av nytta för pollinerande insekter. Fastighetskontoret nämnde också att de avser att försöka ordna en så kallad humlevandring på lämplig plats om möjligt i samarbete med Göran Holmström, där man i fält kan peka ut saker som omtalades under dagens föredagning.
5 4 Man nämnde också en utredning som Tekniska nämnden har fått i uppdrag att genomföra beträffande upplåtelser av jordbruksarrende kontra kommunen intresse för exploatering av åkermark. Att tillväxt ska kunna ske genom förtätning kan minska behovet av att exploatera åkermark. Detta kan ev. ha betydelse för längden av framtida arrendeavtal. En enkät kommer att skickas ut. Torgil Brönmark berättade i pausen om det pris som Västra magasinet på Katrinetorp tilldelats av Statens Fastighetsverk för varsam renovering. Priset delas ut vart fjärde år. Föredragshållarna avtackade med honung lokalt framställde vid Katrinetorps gård. Åtgärdsförslag och bilagor Följande information bilägges Bilaga 1. Hjälp humlor och bin så hjälper de dig! Göran Holmström Bilaga 2. LONA- Lokala naturvårdssatsningar, -Vad kan vi göra för pollinerande insekter? Fastighetskontoret Bilaga 3. Inbjudan till informationsträffen på Katrinetorp. Fastighetskontoret Det finns en rik litteratur om åtgärder till stöd för pollinerande insekter. Se t.ex. Jordbruksverkets hemsida Se även skrifter från t.ex. Svenska vildbiprojektet vid ArtDatabanken, SLU, & Avdelningen för Växtekologi, Uppsala Universitet Katrinetorp Kontaktpersoner: Staffan Petersson, Torgil Brönmark, Ingela Skog, alla Fastighetskontoret Mötesreferat: Lars Nerpin Foto: sid 1och 2: Colourbox, sid 5: Lars Nerpin.
6 5 Bilaga 1 Hjälp humlor och bin så hjälper de dig! GÖRAN HOLMSTRÖM Många av våra vanliga grödor är beroende av humlor och vildbin för att ge god frösättning. Det gäller t ex klöver, oljeväxter och bönor. Det gäller också fruktträd, bär, tomater och många andra grönsaker. För att försäkra sig om god pollinering måste en del lantbrukare köpa odlade humlesamhällen eller hyra in bisamhällen. Ett både billigare och enklare sätt är att använda sig av de vilda humlorna och bina som redan finns på gården! Det enda som krävs är att man skapar goda förutsättningar för dem att föröka sig och bli många. Då fixar de pollineringen av skörden utan att det kostar en enda krona. 19 olika humlearter är kända från Malmö kommun men många av dem minskar i antal, vilket framför allt beror på att det finns för lite blommor. I det moderna jordbruket saknas ofta åkerrenar, odlingsrösen, kantzoner, öppna diken och andra ställen där det förr fanns gott om vilda blommor. Men det är lätt avhjälpt. Om man sätter en eller ett par små ytor och där sår in lämpliga humleväxter ökar antalet humlor snabbt. Honungsfacelia, rödklöver, vitklöver, käringtand, getväppling, vallört och tjärblomster är exempel på bra växter. På våren är blommande sälgar och andra videbuskar viktiga. Det är också en bra idé att spara en liten kantzon när du skördar till exempel rödklöver. En stor klövervall ger föda åt många humlesamhällen. Om plötsligt hela denna näringsresurs försvinner, försvinner också födan för dessa samhällen och de kollapsar innan de hunnit få fram nya drottningar som ska bilda nya humlesamhällen till nästa säsong. En sparad remsa kan räcka, och det betalar sig nästa sommar. Om man dessutom väntar med att slå vägkanter och andra ställen där det finns gott om blommor tills blomningen är över klarar sig humlorna ännu bättre. Och du som har trädgård spara en liten vild hörna någonstans där det inte stör, bakom redskapsboden eller i bakkanten av jordgubbslandet. Humlorna älskar blommor som rödplister, vitplister, fibblor, vitklöver och kråkvicker. Eller prova att odla honungsfacelia på en lite yta i trädgården, det blir rena humleskådespelet! Humlor lär vara fyra gånger så effektiva som tambin när det gäller att pollinera. Det beror på att de dels är snabbare per blomma, dels klarar av att flyga vid lägre temperatur och i sämre väderlek. I Sverige finns cirka 150 arter vildbin I Malmö kommun finns säkert minst 100 av dessa. Många av dem är specialiserade på någon särskild växt. Andra pollinerar de växter som finns till hands. För att trivas och bli fler behöver bina förutom blommor lämpliga platser där de kan bygga bo. De flesta vildbin gräver sina bon i marken. Lämpliga boplatser kan man lätt skapa genom att gräva gropar eller korta diken så att det bildas öppna varma, vegetationsfria ytor. En sandig sydvänd slänt blir snabbt ett paradis för vildbin. Det finns också vildbin som bygger bon i hål i trä eller i ihåliga stjälkar av kraftigare växter. Dessa bin kan man hjälpa genom att bygga bibon, en samling av t ex kapade bambustänger eller andra rör som man fäster samman i en holk. Man kan också borra fullt med hål i vedträn som man sätter upp på stolpar.
7 6 För att ordna blommor åt vildbina räcker det ofta med att man vårdar de vilda blommor som finns runt gården. Käringtand, maskrosor, fibblor, ärtväxter, renfana, åkervädd och väddklint är särskilt viktiga blommor. Trädgårdens blommor, inte minst kryddväxter som salvia, oregano och timjan är suveräna biblommor. Den som hjälper humlor och vilda bin får mångfalt igen. Samtidigt gör han eller hon en viktig naturvårdsinsats!
8 7 Bilaga 2 LONA- Lokala naturvårdssatsningar, -Vad kan vi göra för pollinerande insekter? FASTIGHETSKONTORET, MALMÖ STAD Eftersom att Fastighetskontoret äger och förvaltar ca hälften av jordbruksmarken i Malmö kommun, finns det en potential att kunna inrymma ett antal miljöprojekt årligen. Sedan början på 90-talet har fastighetskontoret byggt 15 dammar i jordbrukslandskapet, den mest omfattande är Björkelundadammen som byggdes Björkelundadammen har en ö mitt i som bör vara fri från vedartadeväxter. Detta gör att ön behöver röjas med jämna mellanrum. Dammen har ett rikt fågelliv och fåren som betar runt dammen håller landskapet öppet, försök har gjorts med betande får på ön men de väljer att simma tillbaka till den övriga flocken ganska omedelbart. I området kring Björkelundadammen har en körsbärsallé planterats och ersatt den numera döda almallén. Längst med allén har höga stolpar borrats ner i marken och fungerar som sittpinnar åt fåglarna. I detta område planerar vi att i olika omgångar så in blommande blommor såsom, Blåklint, ringblomma och solros, detta tror vi skulle gynna pollinatörerna i området samt att solrosorna utgör ett vinterfoder till fåglarna. Under våren har vi rivit tre längor med uttjänta och övergivna stallbyggnader mitt ute i slättlandskapet. Istället för dessa byggnader har vi fyllt på med matjord och planterat buskar och träd med en blandning som ska ha en lång blommande säsong samt passa flera kategorier av insekter. Som exempel på planterade växter är; forsythia, kornell, syrenbuddleja, syren, körsbärsträd, Oxel, Skogslönn, Apel, Äppelträd, vresros, häggmispel, chasmin, hassel mm. Trädridåerna som på båda gårdarna börjar med en allé ner till gården fortsätter genom denna plantering ner till trädgården/parken och bildar en tät och lång trädridå. Samtidigt ska planteringen fungera som ett läskydd för bostadsbyggnaden för att inte energiförbrukningen och inomhusklimatet ska bli sämre. På Exploateringsmark som ligger i väntan på byggnation har vi föreslagit och genomfört sådd av blåklint, vitsenap och solrosor. Detta har blivit mycket uppskattat och gör samtidigt att ogräset kan hållas i schack. Både människor och insekter och fåglar(vintertid) utnyttjar detta hav av blommande växter. Vi har restaurerat ett antal betesmarker under åren, markerna har därmed gått från slybeväxta områden, till en kraftigt hävdad betesmark. Vi hoppas att kunna öka arealen betesmark, eftersom att vi tycker att det är en trevlig landskapsbild i Malmö Stad, samt att den fungerar som utmärkta boplatser för de vilda pollinerarna. Eventuellt hade man kunnat tippa en blandning av sand och matjord för att underlätta byggandet av boplatser för densamma. Vi planerar fler grönstråk i odlingslandskapet och då ska de sås in med en blandning av olika gräs och vitklöver.
9 8 Bilaga 3 Lantbruksenheten på Fastighetskontoret inbjuder till information inom ramen för LONA-projektet Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster. Vi har bjudit in tre föreläsare som bl a skall informera om pollinatörernas förtjänster både i den vilda floran och de odlade grödorna. Göran Holmström är journalist och amatörbiolog. Görans intresse för humlor uppstod när han av en slump den 24 juli 1997 satt utanför sommarstugan och råkade se tre helt olika humlor som samlade nektar i samma blomma. Då insåg han hur charmiga små djur de är. Snart förstod han också att humlor har ett enormt nationalekonomiskt värde som pollinatörer av både den vilda floran och de odlade grödorna. Tio år senare gav han ut Sveriges första bok om våra 40 humlearter. På senare tid har han.. Magnus Lilja tidigare verksam på Katrinetorp, numera en hängiven biodlare. Han kommer att berätta om tambi och om de positiva effekter man kan få i sin odling genom samarbete med biodlare. Hjalmar Dahm har under två års tid ansvarat för Lantbruksenhetens fågelholks projekt, han kommer att redovisa kring detta samt prata om lärkrutor i odlingslandskapet. Förutom dessa tre föreläsare kommer även lantbruksenheten passa på att helt kort informera om ridstigar, våtmarker och en utredning som Tekniska nämnden har fått i uppdrag att genomföra beträffande upplåtelser av jordbruksarrende kontra kommunen intresse för exploatering av åkermark. Är ni intresserade av att höra Göran, Magnus och Hjalmar berätta mer är ni välkomna till Katrinetorps Landeri, östra magasinet den 25 april kl. 18,00. Hoppas att Ni kan komma trots den korta framförhållningen. Det bjuds på kaffe med tilltugg. För ytterligare information kontakta Torgil Brönmark För att beräkna förtäringen vänligen anmäl hur många som kommer senast de 24 april på torgil.bronmark@malmo.se eller på ovanstående nummer. Väl mött Staffan Petersson Torgil Brönmark Ingela Skog Medfinansiering sker genom statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt- LONA
Hur gynnas pollinatörer i slättbygd?
Hur gynnas pollinatörer i slättbygd? Maj Rundlöf Institutionen för ekologi, SLU Uppsala Miljömålsseminarium 2009 12 02 Pollineringsbehov? 75 90% av alla vilda växter är beroende av pollinerande insekter
Läs merMarknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018
Marknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018 www. ETIKETT Klisterdekal med märke Honung från Svenska Bin finns att beställa på medlemssidan LOCKSÄKRING Klisterdekal locksäkring med Svenska Bins märke (30 mm
Läs merEnkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv
2015-06-29 Enkla mångfaldsåtgärder på gården Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv 1 Mångfald på slätten Både tio ton vete och lärksång Jordbruksverket Fyra fokusområden: Nyttodjur Fåglar
Läs merÖka skörden med Pollineringspoolen!
Öka skörden med Pollineringspoolen! www.biodlingsforetagarna.nu Bin ökar skörden enkelt och miljövänligt Pollinering med hjälp av inhyrda bisamhällen kan ge en enkel skördeökning. I Pollineringspoolen
Läs merMångfaldsplan Jannelunds Gård
Gårdsbeskrivning Mångfaldsplan Jannelunds Gård Jannelund ligger i Lekebergs kommun nära Mullhyttan i Örebro län. Kilsbergen angränsar i norr och i väster medan bördig jordbruksbygd breder ut sig österut.
Läs merAtt få. blommor och bin. att trivas
Att få blommor och bin att trivas Finns det bin ökar äppelskörden. Samarbeta med våra vänner bina Bin och andra insekter gör stor nytta när de flyger från blomma till blomma och hjälper till med pollinering.
Läs merPOLLINERINGSLEKEN OLLINERA MERA
P POLLINERINGSLEKEN OLLINERA MERA Aktivitetens mål Tanken med pollineringsleken är att deltagarna genom lek, rörelse, reflektion och diskussion ska utveckla sin medvetenhet och förståelse om hur betydelsefull
Läs merHur gynnar vi nyttodjur i fält?
Hur gynnar vi nyttodjur i fält? ÖSF 2015-11-26 Sara Furenhed Vad? Varför? Hur? Foto: Lina Norrlund Foto: Anders Arvidsson Vad kan nyttodjuren tillföra? Ekosystemtjänster stödjande funktioner från naturen
Läs merFakta om pollinatörer
Fakta om pollinatörer Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Fakta om bin 2 Många bipopulationer i Sverige har under de senaste åren minskat kraftigt. Det finns 285 olika vilda biarter i Sverige,
Läs merBiologisk mångfald på ekologiska fokusarealer.
Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se Foto: A Andersson Biologisk mångfald på slätten Ekologiska fokusarealer Övrigt Träda Salix Kvävefixerande gröda
Läs merFrån humla till jordgubbe
Från humla till jordgubbe - om pollinerande insekter och deras tjänster MAJ RUNDLÖF, FORSKARE VID LUNDS UNIVERSITET Pollinering = transporten av pollen från den hanliga ståndaren till den honliga pistillen
Läs merBibatterier ökar biologisk mångfald
Jordbruksinformation 2-2012 Bibatterier ökar biologisk mångfald Bibostäder ger bättre pollinering på din gård I projektet Mångfald på slätten initierar, demonstrerar och sprider vi kunskap om åtgärder
Läs merBzzzz hur konstigt det än kan låta
Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit
Läs merVälkommen till BIPARADISET i Bokhultet
Välkommen till BIPARADISET i Bokhultet Biparadiset i Bokhultet Biparadiset i Växjö är Sveriges första biparadis. Det invigdes 2010 och skapades på en två hektar stor plan som tidigare användes för övningskörning
Läs merGynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge
Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge Fåglar Pollinatörer Skadegörares naturliga fiender Variationens betydelse SVEA-konferensen 2016 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Håkan Wahlstedt,
Läs merResurseffektivitet -Pollinering. Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr /09
Resurseffektivitet -Pollinering Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr 29-10086/09 PM 3. Resurshushållning- Pollinering Detta PM syftar till att redogöra honungsbins, och deras
Läs merBiologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet
Workshop Mälby 23 augusti 2011 Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet Riccardo Bommarco Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala /ecology/riccardobommarco Stora förändringar har skett
Läs merHUMLOR. Sverige finns 37 arter. Drottningen övervintrar. Bor ofta i gamla musbon. Lagrar pollen i boet
HUMLOR Humlorna är effektiva pollinerare, mycket pollen fastnar på den håriga kroppen. Foto: Louis Vimarlund Sverige finns 37 arter Sverige är särskilt rikt på humlearter jämfört med andra europeiska länder.
Läs merÖka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare
Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare Foto: Louis Vimarlund Jordbruksinformation 14-2016 Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare Text: Lena Friberg, HIR Skåne & Petter Haldén, HS
Läs merEN KORT GUIDE TILL ATT BYGGA HUS FÖR VILDA POLLINATÖRER
EN KORT GUIDE TILL ATT BYGGA HUS FÖR VILDA POLLINATÖRER INTRODUKTION Honungsbin är viktiga pollinatörer men nyligen publicerade studier har visat att vilda pollinatörer som t.ex. solitära bin, humlor och
Läs merInköpta humlesamhällen i svensk trädgårdsodling. Alnarp den 6 december 2018 Christina Winter christinawinter.se Foto: Christina Winter
Inköpta humlesamhällen i svensk trädgårdsodling Alnarp den 6 december 2018 Christina Winter christinawinter.se Foto: Christina Winter Det här ska vi prata om Ord: Kartonghumlor, samhället en familj, arbetare,
Läs merPollineringsuppdrag. www.biodlingsforetagarna.nu
Pollineringsuppdrag www.biodlingsforetagarna.nu 1 Att tänka på vid pollineringsuppdrag I Sverige idag odlas klöverfrö på runt 3 500 hektar, tre fjärdedelar är rödklöver. Raps och rybs odlas på över 99
Läs merKonsten att övertala bönder att odla blommor
Konsten att övertala bönder att odla blommor av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen i Västra Götalands Län, Skara, tel: 070-571 53 51, kirsten.jensen@lansstyrelsen.se Biodlaren vill ha Nektar (= Honung) Pollen
Läs merBiodling ger mer än du anar!
Biodling ger mer än du anar! Tio konstateranden om Svensk Biodling Honung. En söt svensk historia. För att få fram ett halvt kilo honung måste bisamhället tillryggalägga en flygsträcka som kan mätas i
Läs merGreppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren
Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren Stockholm 2013-11-14 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se
Läs merPOLLINERINGSINSEKTER HUR DE LEVER OCH JOBBAR FÖR OSS
POLLINERINGSINSEKTER HUR DE LEVER OCH JOBBAR FÖR OSS Jenny Henriksson Rådgivare biologisk mångfald Jordbruksverket Foto: Petter Haldén Mångfald på Slätten www.jordbruksverket.se/mångfaldpåslätten Pollinerare,
Läs merVärdet av honungsbins pollinering
Värdet av honungsbins pollinering Örebro 2013-04-13 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Värdet av honungsbins Slutsats pollinering Massor
Läs merHur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden?
Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden? Maj Rundlöf (SLU Uppsala) Henrik ätterlund (HIR Malmöhus) ollineringskonferens, Alnarp, 2009-11-26 Biekologi Solitära vildbin Sociala vildbin
Läs merGynna nyttodjuren. Humlor i odlingslandskapet
Gynna nyttodjuren Humlor i odlingslandskapet Humlor i odlingslandskapet Här kan du läsa om humlorna i odlingslandskapet. Hur de lever och vad de äter. Du får också tips på åtgärder du kan göra för att
Läs merFAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!
FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.
Läs merEtablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten
Slutseminarium Bioenergi och biologisk mångfald från gräsmarker Alnarp 17 dec 2014. Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten Petter
Läs merSamverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster
Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster Delrapport 9 Naturmiljöer i Malmö värdefulla för pollinatörer Lonaprojekt, Malmö stad 2012-2015 Rapporten framtagen som del i projektet Samverkan kring
Läs merGynna pollinatörer och andra nyttodjur
Gynna pollinatörer och andra nyttodjur Brunnby 2014-10-23 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Vad är ekosystemtjänster? Pollineringskris?
Läs mer- en ren naturprodukt
Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är
Läs merJordbruksinformation 3 2008 Reviderad juni 2012. Gynna humlorna på gården
Jordbruksinformation 3 008 Reviderad juni 01 Gynna humlorna på gården Gynna humlorna på gården Bättre pollinering kan öka skördarna i oljeväxter, åkerböna och klöverfrö. Även i frukt- och bärodling har
Läs merFörslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally
Syfte: Skapa intresse och förståelse för olika småkryp. Visa att insekterna fyller flera viktiga funktioner och är avgörande för att våra ekosystem ska fungera och vi människor få mat. Mål: Att skapa fler
Läs merÅsnebyns microzoo-slinga
Åsnebyns microzoo-slinga En vandring runt hus och trädgård med bon och gömslen för några de viktiga nyttodjur som går att hitta på Åsnebyn 8 10 7 9 12 6 13 5 4 z 11 14 3 2 1 Mur Träd Hus Bo för nyttodjur
Läs merGynna Pollinatörer Mångfald på slätten 2014
Gynna Pollinatörer Mångfald på slätten 2014 Sören Eriksson HS Konsult Klöverhumla Brunnby, juli 2010. Petter Haldén Innehåll Presentera försök om blommande kantzoner. Visa på åtgärder gjorda på Västeräng.
Läs merMassdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder
Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder Värdet av honungsbins pollineringstjänster i kommersiella grödor är 1,4-2,8 gånger så högt som värdet av honungsproduktionen i Sverige.
Läs merVälkommen till Västergården på Hjälmö
Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen
Läs merHumleinventering Västerängs lantbruk, Ransta
Humleinventering Västerängs lantbruk, Ransta Bakgrund Västeräng är en demogård inom Jordbruksverkets Mångfald på Slätten. Gården sköts konventionellt, med spannmål, utsädesodling, klöverfröodling och Salix.
Läs merVikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Läs merBlommande fältkanter. Ordlista
Blommande fältkanter Bakgrund Filmen handlar om att skapa blommande remsor längs fältkanter och i fält. Blommande fältkanter främjar artrikedomen i jordbrukslandskapet, och har också direkt nytta för odlingen.
Läs merFRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER
På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter
Läs merGynna humlorna på gården
Gynna humlorna på gården Jordbruksinformation 3 008 Gynna humlorna på gården Efterfrågan på ekologiska oljeväxter, åkerböna och klöverfrö är mycket stor. Kravet på 100 % ekologiskt foder till idisslare
Läs merErfarenheter av slåttehumle (vallhumla) och kløverhumle från Sverige - status och möjliga tiltik (åtgärder)
Erfarenheter av slåttehumle (vallhumla) och kløverhumle från Sverige - status och möjliga tiltik (åtgärder) Björn Cederberg, entomolog (ArtDatabanken Uppsala) bjorn.cederberg@slu.se Tidigare utbredning
Läs merFörgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr
Förgröningsstödet Nyheter och bakgrund Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr britta.lundstrom@jordbruksverket.se Arbete som pågår Förenklingar på EU-nivå - Enkät om förgröningsstödet bland EU:s aktörer
Läs merÄger du ett gammalt träd?
Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur
Läs merSamverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster
Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster Delrapport 4 Informationsmöten med aktörer i staden Lonaprojekt, Malmö stad 2012-2015 Rapporten framtagen som del i projektet Samverkan kring pollinatörer
Läs merInsektshotell - guide
Insektshotell - guide Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Insektshotellets konstruktion Konstruktionen bör ha en bakvägg, sidoväggar och ett skyddande tak. En bra idé är att bygga hotellet
Läs merBin och neonikotinoider Växtskyddsrådet 2015-05-20
Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet 2015-05-20 Thorsten Rahbek Pedersen Enhetschef Rådgivningsenheten söder Thorsten.Pedersen@jordbruksverket.se Program Viktigaste resultat Fältundersökningens uppbyggnad
Läs merVildbina behöver hjälp! Naturinformation. Rapport 2014:1
Naturinformation Rapport 2014:1 Vildbina behöver hjälp! Park och naturförvaltningen, april 2014. Rapport: Emil Nilsson Foton och illustrationer: Emil Nilsson Layout: Emil Nilsson Denna rapport bör citeras:
Läs merPedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola
Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola Vattnet i skolan 2016-08-23. Lyngnerns vattenråd www.vattenorganisationer.se/lygnernsvr/ 1 (8) Genom Erikstorp rinner en lite bäck som mynnar i Nolån.
Läs merLektionsupplägg: Tack för maten, naturen!
Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi
Läs merVID EN MILSTOLPE mångfald eller enfald
VID EN MILSTOLPE mångfald eller enfald Brist på mångfald har i långa tider disskuterats av miljö och naturvänner. På senare tid har man uppmärksammat vikten av detta. Det kan t o m vara så att kedjan av
Läs merJordbruksinformation Gynna brynen och få nyttor tillbaka
Jordbruksinformation 11-2018 Gynna brynen och få nyttor tillbaka Foto: Göte Eriksson Klövvilt som rådjur och älg uppehåller sig gärna i bryn mellan skogs- och jordbruksmark. De äter skott och kvistar och
Läs merPollineringstjänster
Pollineringstjänster Mer pollinering högre skörd bättre kvalitet på frukter och frön En miljövänlig produktresurs Presentationens innehåll 1) Blommor och bin 2) Pollineringstjänster 3) Pollineringsväxter
Läs merÅtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Blad 1 Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster Henrik G. Smith, Riccardo Bommarco, Katarina Hedlund Multifunktionella landskap producerar mat, fiber och bränsle, samt
Läs merPM Hållbarhetsambitioner, Wijk Oppgård Augusti 2014
PM Hållbarhetsambitioner, Wijk Oppgård Augusti 2014 I planuppdraget för Wijk Oppgård uppmuntras en miljöprofil för området. I planhandlingen prioriteras både miljöhänsyn och hållbarhetsaspekter på flera
Läs merProgram för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm
Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling
Läs merBIOLOGISK MÅNGFALD VID SWEROCKS ANLÄGGNING I KÅLLERED RAPPORT FÖR 2018
BIOLOGISK MÅNGFALD VID SWEROCKS ANLÄGGNING I KÅLLERED RAPPORT FÖR 2018 Rapport: Morgan Johansson Onsala Biokonsult, 2019 Mejerivägen 11 439 36 Onsala onsalabiokonsult@telia.com Telefon: 0300-611 07 Mobil:
Läs merBETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET
Betesmarken är mycket värdefull för artrikedomen och variationen i odlingslandskapet. Tillsammans med ängen är de bland de mest artrika markslagen i vårt land och har dessutom en lång historia bakom sig...
Läs merFridhems årshjul När närmiljö blir lärmiljö. Hållbar utveckling där kretsloppet går som en röd tråd genom uteverksamheten.
Fridhems årshjul När närmiljö blir lärmiljö Hållbar utveckling där kretsloppet går som en röd tråd genom uteverksamheten. Odlingsbäddar Dessa använder vi för att avgränsa och skapa ridåer, men framförallt
Läs merSBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen
1 Honungsbin bor här i Sverige oftast i bikupor, som är deras hus. Husen kan se lite olika ut. Bina vet precis i vilket hus de bor. Hur kan de hitta rätt? 2 Hur många bin kan det bo i en bikupa under sommaren?
Läs merFjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering.
Fjärilsspelet Foto Göran Andersson Fjärilsspelet är en lättsam, fartfylld och rolig lek som hjälper eleverna att fundera över artbevarande, biologiska mångfald och ekosystemtjänster. Spelet passar från
Läs merDet här gäller för träda och vall 2017
2017-07-18 Det här gäller för träda och vall 2017 Här får du samlad information om träda och om vall. De är grödor som på olika sätt kan påverka flera stöd som du söker. Det här gäller för träda På den
Läs merBIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL
BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL Välkommen att följa bidrottningen Bibbis färd till blommor och fruktodlingar. På vägen får du bland annat träffa Bibbis vänner Asta och Otto. Du hittar genom att följa
Läs merVilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU
Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten
Läs merBilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja
Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja a) Pollinerare Medelvärde 4,65 b) Nyttodjur Medelvärde
Läs merFJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA
ISBJÖRN FJÄRIL SKÖLDPADDA KORALL PINGVIN PANDA ISEN SMÄLTER ÄNGAR BLIR ÅKRAR HAVSNIVÅN STIGER HAVEN BLIR VARMARE SLUT PÅ MAT SKOGARNA FÖRSVINNER ÅK MER TÅG VÄLJ EKOLOGISKT ÅTERVINN MER KÖP FÄRRE GREJER
Läs merProjekt Biparadiset i Örkelljunga
Familjedag i Biparadiset för de vilda bina och framtiden! Foto: Birgit Svensson. Projekt Biparadiset i Örkelljunga Ett projekt med samverkan och de vilda bina i fokus Biparadiset i Örkelljunga startades
Läs merTänk dig en värld utan blommor, frukt, kaffe eller choklad!
Tänk dig en värld utan blommor, frukt, kaffe eller choklad! Utan pollinatörer som insekter, fladdermöss, fåglar och många andra skulle världen vara en mycket fattigare plats. Pollinatörer hjälper till
Läs merVad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter.
Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter. Men hur fungerar det? En blomma har både honliga och hanliga delar. De hanliga delarna kallas
Läs merOptimering av pollinering och honungsproduktion
Optimering av pollinering och honungsproduktion ett verktyg för högre avkastning, initiera samarbete, samt underlätta övervakning av blomresurser Lunds universitet i samarbete med Biodlingsföretagarna,
Läs merEn strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald
En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald Johan Wallander Lisa Karlsson Miljöanalysenheten, Jordbruksverket Vi ska prata om: Varför det behövs en strategi Hur vi har gått till
Läs merBilaga 4. Förslag på åtgärder som förstärker naturmiljön vid Skurubron. Tillhörande Miljökonsekvensbeskrivning - Vägplan Väg 222 Skurubron
Bilaga 4 Förslag på åtgärder som förstärker naturmiljön vid Skurubron Tillhörande Miljökonsekvensbeskrivning - Vägplan Väg 222 Skurubron Nacka kommun, Stockholms län Granskningshandling 2014-10-31 Objektnummer:
Läs merFoto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag
Foto: Hans Jonsson Bli biodlare utveckla ditt företag Jordbruksinformation 14 2011 1 Biodling kan utveckla ditt lantbruk Text: Mats Mellblom BI OCH GÄSS sågos i myckenhet vid alla de gårdar här i Västergötland,
Läs merTrädgård på naturens villkor
Trädgård på naturens villkor Biolog Miljövän Trädgårdsmästare Ekoodlare Trädkramare Pensionär Det ska gå runt i naturen Lineärt tänkande skapar stora problem och är ohållbart. Det ska gå runt i naturen!
Läs merPollinatörer i fröodling
Pollinatörer i fröodling SVEA-konferensen 13 januari 2015 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Insektspollineringens betydelse Åtgärder för humlor Bin och blommor i korthet Alla växter som blommar och
Läs merJordbruksverkets Miljömålsseminarium
Jordbruksverkets Miljömålsseminarium Stockholm, 20-21 november 2018 Temat för årets konferens är Maten och mångfalden. Varmt välkomna till dessa två dagar, med föreläsningar, diskussioner och inspiration.
Läs merNär jag odlade i skolträdgården i Göteborgs botaniska trädgård
När jag odlade i skolträdgården i Göteborgs botaniska trädgård Mitt arbetshäfte namn klass Träff 1 Datum Idag har vi träffats för första gången. Vi har rensat ogräs, grävt, gödslat jorden, satt lök och
Läs merNaturvärdesinventering inom detaljplaneområde Sydöstra Hogstad, Västanå 2:7 och Hogstad 20:1, Mjölby kommun
1(4) Handläggare Frida Nilsson Tfn 0142-853 86 frida.nilsson@mjolby.se Naturvärdesinventering inom detaljplaneområde Sydöstra Hogstad, Västanå 2:7 och Hogstad 20:1, Mjölby kommun Uppdrag Miljökontoret
Läs merREGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER
REGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER Erik Sjödin 6 december 2018 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-01-14 1 Regeringsuppdraget Kartlägga och föreslå insatser för pollinering
Läs merAnsökan om bidrag för Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster Malmö stad ansöker om bidrag med 196 000 kronor för
1 BILAGA 1 Datum: 11-05-02 Ansökan om bidrag för Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster Malmö stad ansöker om bidrag med 196 000 kronor för Projektets namn: Samverkan kring pollinatörer och
Läs merTilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona
Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona 1 (12) Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Norrtälje kommun Tilläggsuppdrag naturvärdesinventering Nordrona Utredningen har genomförts i juni
Läs merÖka skörden med honungsbin och jordhumlor
Öka skörden med honungsbin och jordhumlor Jordbruksinformation 21 2007 Öka skörden med honungsbin och jordhumlor Efterfrågan på ekologiska oljeväxter, åkerböna och klöverfrö är mycket stor. Kravet på 100
Läs merSeminariet : Pollenväxter ger surr på slätten. Den 16 maj 2013
Seminariet : Pollenväxter ger surr på slätten Den 16 maj 2013 Hypotes för seminariet Pollen är byggstenar till nya bin och humlor Pollen innehåller protein, fett, vitaminer och mineraler Olika växters
Läs merJordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås
Jordbruksinformation 1-2015 Så anlägger du en skalbaggsås Många lantbrukare undrar hur de med enkla medel kan gynna de naturliga fienderna på slätten samtidigt som de bedriver en rationell produktion.
Läs merMålarstugans förskola i Lund Gröna skolgårdar projekt
Målarstugans förskola i Lund Gröna skolgårdar projekt En plats med biologisk mångfald Förskolan Målarstugan ligger i västra Lund och är för tillfället omlokaliserad till paviljonger. Du hittar vår förskola
Läs mer- en ren naturprodukt
Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är
Läs merFAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!
FAKTABLAD Så här får vi maten att räcka till alla! Så här får vi maten att räcka till alla! sida 2 Så här får vi maten att räcka till alla! Jorden är en blå planet. Endast en knapp tredjedel av jordens
Läs merBiodlingsföretagarnas Konferens Billingehus 2014 02 08 Hans Eriksson Jonny Ulvtorp
Biodlingsföretagarnas Konferens Billingehus 214 2 8 Hans Eriksson Jonny Ulvtorp Projekten Pollinatören och Seminarium Inledning Backgrund till projektets inriktning Seminariet om pollen Alnarp Resultat
Läs merNaturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun
Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun Uppdraget På uppdrag av förvaltningschef Birgitta Johansson, miljö- och byggförvaltningen på Gagnefs kommun, utfördes den 7 juli
Läs mer2015-06-07 Slutversion. Åtgärdsförslag som kompensation för lönnallé längs Fyrislundsgatan, Uppsala
Åtgärdsförslag som kompensation för lönnallé 2 Beställning: Grontmij Arkitektur AB Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : xxxx-xx-xx Uppdragsansvarig: Aina Pihlgren
Läs merTäkternas biologiska värden
Täkternas biologiska värden Varför är täkter biologiskt värdefulla? Vem lever i täkten? Hur ska man göra för att bevara och gynna naturvärdena? Bakgrund Varför är täkter biologiskt värdefulla? En störd
Läs merÖvervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län
Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län Samverkan mellan länsstyrelser och SLU Län som deltar 2009-2014 Gräsmarker Småbiotoper
Läs merVildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev
Vildbin i vägkanter längs väg O 1559 och O 1534 i Mårdaklev 2013 Innehåll Syfte... 3 Uppdrag... 3 Metod... 3 Bakgrund... 3 Resultat... 3 Område 1... 5 Område 2... 6 Slutsatser... 9 2 Syfte Syftet har varit
Läs merVildbin i Västra Götalands län
Vildbin i Västra Götalands län Vildbin värdefulla och hotade De flesta känner till honungsbiet och den stora nytta det gör som pollinerare av växter och grödor. Mindre känt är att det finns hela 300 arter
Läs merSvenska perenner till svenska pollinerare
Förstudie Svenska perenner till svenska pollinerare Klara Löfkvist och Marie Wändel 2017 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte och målsättning... 3 Projektets genomförande... 3 Avgränsningar för projektet... 3
Läs merVADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,
Läs mer