REMISSSVAR: MOT DET HÅLLBARA SAMHÄLET RESURSEFFEKTIV AV- FALLSHANTERING, SOU 2012:56
|
|
- Ann-Charlotte Lundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sollentuna den 20 december 2012 Miljödepartementet Tegelbacken Stockholm REMISSSVAR: MOT DET HÅLLBARA SAMHÄLET RESURSEFFEKTIV AV- FALLSHANTERING, SOU 2012:56 Ragn-Sells AB, i det följande benämnt Ragn-Sells, önskar härmed yttra sig över förslagen i rubricerade utredning enligt följande. 1 Ragn-Sells Ragn-Sells är ett familjeägt företag som är moderbolag i en koncern med verksamhet i Sverige, Norge, Danmark, Estland, Polen samt Lettland. I koncernen ingående företag har under 40 års tid arbetat med återvinning i olika former. De bedriver verksamheter såsom insamling, behandling, återvinning, sanering och slutligt omhändertagande av allt från hushållsavfall och verksamhetsavfall till farligt avfall och förorenade jordar. Årligen hanterar koncernen över 4 Mton avfall och andra restprodukter. En betydande del av detta omlastas, sorteras, behandlas eller hanteras på annat sätt vid någon eller några av de drygt 100-talet anläggningar som koncernen förfogar över. Ragn-Sellskoncernen omsätter över Mkr per år och sysselsätter över 2000 personer, varav mer än i Sverige. 2 Sammanfattning Ragn-Sells tillstyrker: Alternativförslaget att producenternas ansvar för insamling av förpacknings- och tidningsavfall kvarstår. Förslaget att hushållsavfall begränsas till att omfatta enbart avfall från bostäder, d v s verksamheter får ta ansvar för allt sitt avfall. Förslaget att grovavfall, skrymmande eller icke brännbart hushållsavfall, ska få samlas in och omhändertas av verksamhetsutövare som godkänts av den myndighet regeringen utser. Samtliga förslag beträffande tillsyn.
2 2 Ragn-Sells tillstyrker med viss reservation: Förslaget om att införa avfallshierarkin i miljöbalken. Reservationen rör hänvisningen till orimlighetskriteriet i 2 kap. 7 i miljöbalken för undantag från avfallshierarkin. Ragn-Sells avstyrker: Förslaget att kommunerna har ansvar för insamlingen av förpackningar och tidningar. Med tanke på förslagets genomgripande karaktär och eftersom utredningen inte innehåller annat än mycket allmänna bedömningar rörande konsekvenserna, anser Ragn- Sells att förslaget inte kan utgöra grund för lagstiftning. Ragn-Sells menar att utredningens målbild är för snäv och leder till att förslagen sammantaget inte lägger en tillfredsställande grund för utvecklingen mot ett resurseffektivt samhälle. Vår svenska avfallsmarknad förblir splittrad, oavsett vilka delar av utredningen som genomförs. Därtill kvarstår den fundamentala snedvridningen av konkurrensen mellan kommunala, monopoluppbackade bolag och privat återvinningsentreprenörer. För att komma vidare i utvecklingen bör vi mer genomgripande se över grunderna för det som har varit avfallshantering men som nu alltmer är kundanpassade servicelösningar för att resurseffektivt framställa sekundär råvara. Mot denna bakgrund vill Ragn-Sells föreslå att regeringen utreder hur ett fullständigt frival kan införas för fastighetsägare för samtliga fraktioner hushållsavfall, matavfall, grovavfall, FA och producentansvarsfraktioner. I ett sådant scenario skulle fastighetsägare som inte väljer en ny leverantör för monopolfraktionerna fortsatt vara kvar under kommunens ansvar. I frivalets natur ligger att denna förändring skulle vara kundorienterad och successiv så att såväl kommuner som näringsliv hinner ställa om för att möta de nya marknadsförutsättningarna. Då skulle vi i väsentligt högre utsträckning kunna säkra en resurseffektiv avfallshantering och bidra till ett hållbart samhälle. 3 En gemensam målbild för avfallshanteringen Ragn-Sells anser att utredningens målbild är för snäv. Vår värld är på väg mot att den globala medelklassen 2030 når 5 mdr människor och vi skulle behöva över 3 jordklot om konsumtions- och levnadsmönster förblir oförändrade. Denna utveckling har medfört att eran med billiga råvaror är över - den starkaste tillväxtkraften under hela 1900-talet. En direkt följd av detta är att avfallet går från att vara avfall till att bli råvara. All vår policy och alla våra system måste byggas utifrån denna horisont, inte utifrån ett avfallseller kvittblivningsperspektiv. Denna utveckling gör också att vi rör oss mot en kretsloppsekonomi/cirkulär ekonomi. Lyssnar man på företrädare för de stora konsumentföretagen som Unilever och Procter and Gamble så är prognosen att 30% av deras resursbehov 2030 kommer att lösas genom ett bättre materialflöde, som i klartext betyder mindre avfall och mer cirkulär ekonomi, ibland med slutna kretslopp. Detta kommer att driva på en ny, vital tjänstemarknad där återanvändning, underhåll och reparation kommer att bli viktiga inslag i framtidens kretsloppsekonomi, samtidigt som alltfler produkter kommer att bygga in kretsloppstänket redan i designfasen.
3 3 Sammantaget får detta en oerhörd effekt på vad vi menar med återvinning, både för det privata näringslivet och den kommunala sektorn och deras bolag. Vi kommer att se en ökad specialisering för att hantera en förflyttning från åkeri och mekanisk behandling mot mer nischade tjänster och kemisk och optisk behandling. Det innebär samtidigt att vi kommer att se fler partnerskap mellan såväl näringslivsföretag som mellan företag och kommuner, för behovet av helhetssyn för effektiv återvinning kommer att förbli en framgångsfaktor. Parallellt med det kommer vi också att se en ökad branschglidning där gränserna mellan tyngre former av facility management och återvinningsföretag kommer att bli otydligare. Vi får också en glidning mellan energibolagen och återvinningsföretagen. Vi kommer successivt att se monopolen lösas upp, såväl de kommunala som producentansvarsmonopolen. Skälet är högre råvarupriser och att vi behöver marknadens drivkrafter och fulla spelrum för att utveckla de bästa lösningarna. Kommunerna kommer av resursskäl behöva fokusera på kravställning och tillsyn, vilket är en kritisk funktion för en bra utveckling. Med rätt kommunalt fokus kan Sverige nå längre än andra länder. Med ett felaktigt fokus där kommunerna söker sig längre och längre in i den privata marknaden kommer vi att dras med sämre förutsättningar för de viktiga partnerskap som behöver växa fram mellan näringslivet och det offentliga för att tackla de riktigt stora utmaningarna. Efter hand kommer det bli oacceptabelt och för dyrt att köra bussar och bilar på mat. Flera biogassatsningar kommer att dras med svåra lönsamhetsproblem när matspillet reduceras kraftigt. Vi kan inte fortsätta kasta mat när matpriserna stiger och 9 mdr ska födas. Därtill kommer värmeverken att ha svårt att klara konkurrensen med alternativa energikällor då kostnaden för att anskaffa bränsle kommer att bli allt högre. Skälet här är att hushållssopan snart är ett minne blott (igen p g a råvarupriserna) och verksamhetsavfallet kommer att dels minska dels söka andra vägar där man får ersättning istället för att behöva betala för energiinnehåll. Vår bransch liksom hela samhället står sålunda i början på en stor omvälvning som ställer mycket höga krav på innovationskraft och nytänkande. Det sista vi behöver nu är mer monopol. 4 Resurseffektiva kretslopp 4.1 Förslaget att införa avfallshierarkin i miljöbalken Ragn-Sells tillstyrker förslaget med viss reservation. Avfallshierarkin lägger fast mycket viktiga riktlinjer för hur avfallshanteringen ska skötas inom EU. Rätt tillämpad kan vi förvänta oss att vi får ett klart bättre resursutnyttjande och lägre klimatpåverkan. Vid tillämpningen är det emellertid angeläget att ett helhets- och livscykelperspektiv anläggs. Hänsyn måste i tillämpningen m a o tas till olika fraktioners miljöpåverkan, geografiska/transportmässiga förutsättningar och variationer i pris över tiden. Det är inte svårt att ge exempel på när avfallshierarkin inte bör tillämpas strikt. Ett tydligt exempel är avfall som innehåller utfasningsämnen som inte kan förstöras/destrueras t ex kadmium och kvicksilver som bör deponeras istället för att upparbetas, eller annat farligt avfall som bör brännas eller deponeras istället för att återföras till samhället. Andra exempel är situationer när lämplig behandlingsteknik inte finns tillgänglig inom miljömässigt fördelaktiga avstånd eller där hanteringen för återvinningen skulle innebära orimliga risker för människa, t ex vissa former av sjukhusavfall.
4 4 Mot denna bakgrund är nuvarande förslag till skrivning i 15 kap. miljöbalken där undantagen från avfallshierarkin regleras genom hänvisning till orimlighetskriteriet i 2 kap. 7, av största vikt. Utredaren föreslår att vid en tillämpning av avfallshierarkin ska den hantering av avfall bedömas lämpligast som ger det bästa resultatet för människors hälsa och miljön om en sådan hantering inte kan anses som orimlig i enlighet med 2 kap. 7. Ragn-Sells ifrågasätter om hänvisningen till 2 kap. 7 miljöbalken är adekvat och tillräcklig i sammanhanget. Ragn-Sells noterar även att den av utredaren föreslagna avvägningen avviker från motsvarande regleringen i avfallsdirektivet. I utredarens förslag anges t ex inte mot vilka faktorer som den bästa hanteringsformen ska vägas. Ragn-Sells ser ett behov av en fördjupad analys och modifierad skrivning av när en strikt tilllämpning av avfallshierarkin ska anses orimlig. 5 Hushållens avfall 5.1 Förslaget att kommunerna har ansvar för insamlingen av förpackningar och tidningar Ragn-Sells avstyrker förslaget. Förslaget är behäftat med en rad problem och en synnerligen bristfällig konsekvensanalys. Utredningen undviker att ingående diskutera och lämna förslag kring några av de viktigaste frågorna rörande ett framtida producentansvar: Den centrala frågan om vem som är producent förtydligas inte. Denna otydlighet har varit ett betydande problem för marknadens funktionssätt eftersom kommunala bolag, till skillnad från de privata entreprenörerna, har utnyttjat detta för att skaffa sig konkurrensfördelar Det framgår inte hur långt producenternas ansvar sträcker sig för insamlingssystemens tillgänglighet och servicegrad, och därmed förblir producenternas finansiella skyldigheter otydliga Frågan om vilka geografiska täckningskrav som ska ställas på producenternas insamlingssystem diskuteras inte närmare, vilket är en avgörande parameter för att bestämma utformningen på framtidens alternativa system Frågan om materialägandet diskuteras inte, trots att ägandet och prissignalerna är de viktigaste drivkrafterna för att säkerställa långsiktig resurseffektivitet Det förs inte en diskussion om hur och under vilka förutsättningar man skulle kunna frikoppla material som har ett positivt värde och därmed inte behöver omfattas av producentansvar Med ovanstående frågor obesvarade kommer producentansvaret att förbli ett problemområde, som därtill förvärras av den risk och splittrade bild som introduceras när ett i allt väsentligt fungerande system ersätts av 290 olika kommunala system utan gemensamma riktlinjer. Det är mot denna bakgrund som frånvaron av en gedigen konsekvensanalys blir allvarlig. I utredningen förs inget, eller högst bristfälliga, resonemang om förslagets ekonomiska, miljömässiga och kundrelaterade effekter. Den bristfälliga konsekvensanalysen är speciellt bekymmersam eftersom förslagen rör vid en av en modern demokratis viktigaste frågor, nämligen när stater kan expropriera marknader från
5 5 det civila samhället. Enligt 2 kap. 17 Regeringsformen får monopol bara införas för att skydda angelägna allmänna intressen. Detta kan inte klassas som ett angeläget allmänt intresse och utredaren presenterar heller ingen motivation som påvisar att det skulle vara ett sådant intresse. Totalt sett har branschen slutit ca civilrättsliga avtal för att erbjuda källsorteringslösningar till fastighetsägare över hela landet (FNI FastighetsNära Insamling), vilka alla skulle påverkas av en monopolisering och skapa risk för tvister. För över 50% av alla flerbostadshus finns idag fungerande, kundanpassad FNI. Ragn-Sells är marknadens största aktör inom FNI och har över åren investerat närmare 100 Mkr i marknadsbearbetning, kundvård, fordon, utrustning och utveckling av tjänster, utbildning och statistik. Utöver att denna marknadsinvestering skulle exproprieras, så skapas en rad gråzoner som inte ökar enkelheten. I våra avtal finns tjänster som ligger kopplade till insamlingen men som inte kan omfattas av monopolet, t ex utbildning, städning, eftersortering, miljörumsdesign m m. Dessa delar är exempel på den kundnytta som måste omhändertas genom separata avtal med entreprenörer, vilket knappast gör det enklare för kunden. På samma sätt kan det finnas fastighetsägare som vill ha fler fraktioner än de som kommunerna erbjuder, t ex småelektronik hur ska det lösas? Därtill finns det flera fastigheter med både hushåll och verksamheter; igen uppstår otydlighet om vilka lösningar som då är möjliga och legala. Ovanstående uppräkning pekar på ett grundproblem med förslaget, och är kopplad till affärslogiken inom återvinning. Logiken i vår affär utgår från att hålla ihop värdekedjan över insamling, behandling och avsättning. Detta sammanhållna perspektiv är enda sättet att kombinera hög servicegrad, ofta genom kundanpassade helhetslösningar, med maximal miljönytta till lägsta kostnad. Nu bryts denna kedja fullständigt isär, med resultatet att vi inte kommer att nå en god resurseffektivitet och att samhället går miste om möjligheten till attraktiv servicenivå i avfallshanteringen. Monopoliseringen kommer att få betydande, snedvridande effekter på hela avfallsmarknaden också utanför producentansvarsfraktionerna. I detta avseende lyfter utredaren förtjänstfullt fram att: En potentiell risk med att kommunerna ges ett ökat ansvar för avfallshanteringen är att kommuner i sin roll som insamlare gynnar kommunala bolag som avfallshanterare. Men utredaren går inte mycket djupare i analysen. Stärkta kommunala bolag ger en ökad snedvridning av konkurrensen på verksamhetsmarknaden. Detta är problematiskt eftersom en av branschens främsta utmaningar är att etablera en likvärdig konkurrens mellan de privata företagen och de kommunala bolagen som bygger sin verksamhet på en redan stark monopolbas. Med förslaget kommer kommunala bolag som direkttilldelats monopolkontrakt från sina kommuner få större legalt utrymme att konkurrera på den privata konkurrensutsatta marknaden (p g a de s k Tekal-kriterierna). Därtill är det sannolikt att de kommunala bolagen precis som inom värmeverken och biogasen kommer att bygga anläggningar med påtaglig överkapacitet för att lösa sitt nya monopoluppdrag. När dessa anläggningar är byggda kommer avkastningskraven driva på en expansion på den privata marknaden för att öka beläggningsgraden. Samtaget kan detta få mycket negativa effekter för hur avfallsbranschen, framför allt de mindre företagen, utvecklas under de kommande åren, som inte står i proportion till den eventuella nyttan med förslaget. Förslaget ger en högre samhällsekonomisk kostnad då en större del av vår ekonomi inlemmas under regelverket för LOU. Få, små effektiva kanslier (FTI/Pressretur) skulle ersättas av 290 kommuner som ska bedriva mer upphandling, när vi redan idag är överens om att knappt någon
6 6 upphandling inom renhållningsmonopolet har lyckats främja innovation och ökad servicegrad. Priset blir lägre innovationsgrad, missnöjda kunder och mer juridik och tvister. Avslutningsvis finns det inte något i den historiska utvecklingen som pekar på att kommunerna skulle vara bättre skickade att utveckla denna marknad och nå högre miljömål. Kommunerna har haft ansvaret för matavfallet men inte lyckats nå sin målbild. Ett liknande mönster kan skönjas inom hanteringen av hushållens farliga avfall, där kommunerna har monopol och inte drivit fram kundanpassade lösningar, med några få undantag. På ett liknande sätt kan man runt om i landet notera en låg innovationsgrad vad gäller plaståtervinning på ÅVCerna. Med tanke på förslagets genomgripande karaktär och eftersom utredningen inte innehåller annat än mycket allmänna bedömningar rörande effekterna, anser Ragn-Sells att förslaget inte kan utgöra grund för lagstiftning. 5.2 Alternativförslaget att producenterna ansvar för insamling av förpacknings- och tidningsavfall kvarstår Ragn-Sells tillstyrker förslaget, men anser att det måste vidareutvecklas. Även om väsentliga frågor om producentansvarets utveckling förblir obesvarade också i alternativförslaget, så håller det dörren öppen för en gradvis evolution istället för den revolution som huvudförslaget skulle innebära. Många av de problem som beskrivs med huvudförslaget kan undvikas samtidigt som en utveckling möjliggörs genom att bygga vidare på dagens system utifrån alternativförslaget. Ragn-Sells tror att det finns framför allt två huvudinvändningar mot denna mer gradvisa utveckling av systemet. Den första rör problematiken på ÅVSerna. De har inte fungerat tillfredsställande, framför allt med avseende på renhållning. Den andra rör frågan om FNI för enfamiljshus. Innan dessa frågor analyseras närmare är det viktigt att slå fast att framtidens system kommer att innehålla en mix av FNI och ÅVS, vilket även utredaren framför. Att helt tänka bort ÅVS är m a o inte realistiskt och sannolikt inte miljövänligt. Beträffande renhållningen, är det en ekonomisk fråga. Det handlar helt enkelt om vilka resurser som läggs på tömning och städning. Denna fråga kopplar tillbaka till vilka skyldigheter som ska följa med producentansvaret och vilka krav som därmed kan ställas på producentansvarsbolagen att finansiera en mer frekvent hämtning och städning. Byte av huvudmanaskap påverkar inte renheten på stationerna. Endast mer resurser och kontroll/uppföljning gör skillnad. Frågan om FNI för enfamiljshus/villor, handlar ytterst också om vad återvinningen får kosta och vem som ska betala. Som politiken visat på flera andra områden måste man inte monopolisera för att subventionera en verksamhet. Enligt FTIs mätningar så kombinerar 80% av hushållen avlämning av förpackningar och tidningar med annat ärende i närhet av ÅVS. Miljöeffekten av en full utbyggnad av FNI till enfamiljshus/villor blir därför mycket osäker, och därtill blir hela resonemanget om transporteffektiviteten i en kommunal lösning tveksam. En fullskalig utbyggnad av FNI till enfamiljshus/villor skulle kosta miljarder, vilket inte heller står i proportion till nyttan eller miljövinsten. Det är ju inte heller säkert att utredningens förslag skulle ge en högre återvinningsgrad. Vid jämförelse mellan kommuner i Skåne som har respektive inte har FNI för villor, ser vi ingen påtaglig skillnad i statistiken mellan kommunerna i återvinningsgrad. Dessutom vet vi inte om vi skulle få nöjdare kunder. Det finns flera undersökningar som pekar på en mycket hög kundtillfredsställse med dagens system.
7 7 Sannolikt kan en kostnadseffektiv och miljöriktig utbyggnad av FNI till enfamiljshus/villor uppnås för samfälligheter, vilka uppskattas motsvara närmare 1/3 av alla enfamiljshus/villor. Denna marknad kan nås utan ett kommunalt monopol. Takten i utbyggnaden beror på producentansvarsbolagens beredskap att öka ersättningen för materialen och påverkas också av den kommunala taxestrukturen. Oavsett vilken lösning som väljs, ska det aldrig vara acceptabelt att korssubventionera å ena sidan hushållsavfall och matavfall med å andra sidan andra material som hushållen har, eller vice versa. Det betyder i klartext att taxan för hushållsavfall/matavfall (i) inte får slås ihop med taxan för andra material och (ii) inte får bero på huruvida man också abonnerar på insamling av de andra materialen, i enlighet med KKVs rekommendation för Nårab. Om en kommun önskar ett sådant beroende måste det utformas på det sätt som Nårab numera gjort, nämligen att samma subvention även utgår om privata entreprenörer har insamlingsuppdraget. 5.3 Förslaget att definitionen av hushållsavfall begränsas till att omfatta enbart avfall från bostäder, d v s verksamheter får ta ansvar för allt sitt avfall Ragn-Sells tillstyrker förslaget. Denna ändring är efterlängtad. Nuvarande definition - med kommunen som ansvarig för därmed jämförligt avfall - leder till löpande gränsdragningsfrågor och hämmar utvecklingen av nya koncept och bättre service till våra kunder. Många kunder agerar också över kommungränserna och möter därför olika tolkningar och attityder från olika kommuner, vilket försvårar eller omöjliggör för företag som vill jobba aktivt med att förbättra sin avfallshantering. Förslaget kommer dels att leda till bättre servicenivå, dels främja ett ökat ansvarstagande hos företagen för sitt eget avfall. Förslaget ställer samtidigt krav på god myndighetstillsyn så att entreprenörer som erbjuder dessa tjänster uppfyller samtliga myndighets-, miljö- och skattemässiga villkor. Här bör lagstiftaren överväga om samma godkännande av entreprenörer som förspråkas för grovavfall bör tillämpas. 5.4 Förslaget att grovavfall, skrymmande eller icke brännbart hushållsavfall, ska få samlas in och omhändertas av verksamhetsutövare som godkänts av den myndighet regeringen utser Ragn-Sells tillstyrker förslaget. Förslaget är positivt, och kommer framför allt att uppmuntra ett ökat återanvändande som kan driva fram nya, mindre och medelstora företag som erbjuder anpassade tjänster till hushållen. 6 Förslag rörande tillsyn 6.1 Inrätta en nationell myndighet som får ansvar för marknadsreglerna på avfallsmarknaden Ragn-Sells tillstyrker förslaget och anser att den också bör få ansvar för insamling av statistik.
8 8 6.2 Styrmedel utreds för att lyfta material i avfallshierarkin från förbränning till materialåtervinning och stimulera utvecklingen av återanvändningsmarknaden Ragn-Sells tillstyrker förslagen. 6.3 Tillsynen över tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter enligt 36, 42, 46 och 47 i avfallsförordningen tas över av länsstyrelsen Ragn-Sells tillstyrker förslaget. Ragn-Sells ser dock inte skälet till att inte hela 15 kap. miljöbalken hanteras på samma sätt, med en generell möjlighet till delegering av tillsynsansvar till kommunerna. 7 Helhetsbild Vår svenska avfallsmarknad förblir splittrad, oavsett vilka delar av utredningen som genomförs. Därtill kvarstår den fundamentala snedvridningen av konkurrensen mellan kommunala, monopoluppbackade bolag och privat återvinningsentreprenörer. Speciellt problematiskt i utredningen är att förslaget att monopolisera insamlingen av producentansvarsfraktionerna sätter käppar i hjulet för en effektiv försäljning och kundhantering både för därmed jämförligt avfall och grovavfallet, eftersom det kommer att bli svårare att erbjuda helhetslösningar till såväl fastigheter som verksamheter i fastigheter. För att komma vidare i utvecklingen bör vi mer genomgripande se över grunderna för det som har varit avfallshantering men som nu alltmer är kundanpassade servicelösningar för att resurseffektivt framställa sekundär råvara. Mot denna bakgrund vill Ragn-Sells föreslå att regeringen utreder hur ett fullständigt frival kan införas för fastighetsägare för samtliga fraktioner hushållsavfall, matavfall, grovavfall, FA och producentansvarsfraktioner. I ett sådant scenario skulle fastighetsägare som inte väljer en ny leverantör för monopolfraktionerna fortsatt vara kvar under kommunens ansvar. I frivalets natur ligger att denna förändring skulle vara kundorienterad och successiv så att såväl kommuner som näringsliv hinner ställa om för att möta de nya marknadsförutsättningarna. Det är också angeläget att bygga vidare på upphandlingsutredningens intentioner för att säkerställa att framtidens offentliga upphandlingar inom avfallshantering och energiproduktion främjar innovation, funktionella ansvar och breda systemslösningar. Med dessa två förändringar skulle vi i väsentligt högre utsträckning kunna säkra en resurseffektiv avfallshantering och bidra till ett hållbart samhälle. Med vänliga hälsningar, Ragn-Sells AB David Schelin VD Johan Börje Marknadsdirektör
VafabMiljö - Våra anläggningar
VafabMiljö - Våra anläggningar Omhändertagna avfallsmängder Försäljning, Nm3/år (tusental) Biogas som fordonsbränsle!! 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 Publikt Sopbilar Bussar 3 000 2 000 1 000
Läs merKap 6.2 Verksamheters avfall - En tydligare ansvarsfördelning mellan kommuner och verksamhetsutövare
1 Kap 6.2 Verksamheters avfall - En tydligare ansvarsfördelning mellan kommuner och verksamhetsutövare ÅI tillstyrker förslaget att verksamheter får ta ansvar för allt sitt avfall, dvs definitionen av
Läs merÅtervinning. Vår väg till ett bättre klimat.
Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och
Läs merYttrande över betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56)
YTTRANDE 2012-12-19 Dnr 560/12 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Miljödepartemetet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56)
Läs merMarknaden för fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar
Bilaga 1 Marknaden för fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar Inledning I detta dokument beskrivs marknaden för fastighetsnära insamling av producentansvarsfraktionerna tidningar och förpackningar,
Läs merBetänkande mot det hållbara samhället Resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56). Svar på remiss
Anna Drakenberg Avfall 08-508 465 08 anna.drakenberg@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-11-22 Betänkande mot det hållbara samhället Resurseffektiv avfallshantering (SOU 2012:56). Svar
Läs merRAGN-SELLS LILLA GRÖNA. En cirkulär programförklaring.
RAGN-SELLS LILLA GRÖNA En cirkulär programförklaring. VI SER EN BÖRJAN DÄR ANDRA SER ETT SLUT På Ragn-Sells hanterar vi blandat, skitigt och osorterat avfall. Det rör sig om 5 miljoner ton avfall från
Läs merST1 SOLLENTUNA KOMMUN
ST1 SOLLENTUNA KOMMUN N»\ Kommunledningskontoret Lars Keski-Seppälä Tjänsteutlåtande Sidan 1 av 1 Dnr 2012/0510 KS-1 Diariekod: 473 Kommunstyrelsen Utredning om möjligheterna till fastighetsnära sortering
Läs merRAGN-SELLS LILLA GRÖNA. En cirkulär programförklaring.
RAGN-SELLS LILLA GRÖNA En cirkulär programförklaring. VI SER EN BÖRJAN DÄR ANDRA SER ETT SLUT På Ragn-Sells hanterar vi blandat, skitigt och osorterat avfall. Det rör sig om 5 miljoner ton avfall från
Läs merVad är DalaAvfall - Avfallsplanen - Ny lagstiftning - Vad händer med avfallet, varför sortera?
2019-05-07 - Vad är DalaAvfall - Avfallsplanen - Ny lagstiftning - Vad händer med avfallet, varför sortera? DalaAvfall är ett samverkansorgan mellan kommunernas avfallsverksamheter med ansvar för hushållsavfall
Läs merHur skapas väl fungerande marknader i en cirkulär ekonomi?
Hur skapas väl fungerande marknader i en cirkulär ekonomi? Avfalls- och återvinningsmarknaden en juristutmaning? Britt Sahleström Återvinningsindustrierna Återvinningsindustrierna Vision: Framtidens ledande
Läs merYttrande Nya regler för upphandling (Ds 2014:25 och SOU 2014:51)
Socialdepartementet Enheten för Upphandlingsrätt 103 33 STOCKHOLM Yttrande Nya regler för upphandling (Ds 2014:25 och SOU 2014:51) Er referens: S2014/5303/RU Återvinningsindustrierna, ÅI, är en branschförening
Läs merIKEA Sverige - Förslag för en mer hållbar textilanvändning
IKEA Sverige - Förslag för en mer hållbar textilanvändning Sammanfattning IKEA vill bidra till en hållbar konsumtion genom att öka mängden textil som både återanvänds och återvinns. När det gäller textil
Läs merLätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan
Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan 2 / Avfallsplan Vem ansvar för vad? Kommunens ansvar Det är kommunen som ansvarar för att samla in och
Läs merBegäran att upphäva tidigare beslut om nytt insamlingssystem av hushållsavfall i Robertsfors kommun
Ks 122 Dnr 9017/229.109 Begäran att upphäva tidigare beslut om nytt insamlingssystem av hushållsavfall i Robertsfors kommun Ärendebeskrivning Med anledning av de förändrade förutsättningarna i producentansvarsförordningarna
Läs merYttrande över Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34)
Miljödepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34) Återvinningsindustrierna, ÅI, har fått Miljömålsberedningens betänkande Etappmål i miljömålssystemet för yttrande.
Läs merKapa Lagen! Om varför jämförligt avfall bör lyftas bort från Miljöbalken. Bild: Kristina Roupé
Kapa Lagen! Om varför jämförligt avfall bör lyftas bort från Miljöbalken Bild: Kristina Roupé Återvinningsindustrierna Oktober 2007 Kapa lagen! Enligt Miljöbalken har kommunerna monopol på allt avfall
Läs merBILAGA 1 HANDLINGSPLAN MED AKTIVITETER
BILAGA 1 HANDLINGSPLAN MED AKTIVITETER I denna bilaga presenteras aktiviteter för att uppnå målen i avfallsplanen. Syftet med aktiviteterna är bland annat att minska mängden avfall och att omhändertagandet
Läs merBilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen
Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen Innehåll Inledning... 3 1 Målområde 1 Förebygga avfall... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Konsekvenser... 3 2 Målområde 2 Säkra hanteringen av farligt avfall... 4 2.1 Syfte...
Läs merGÄLLANDE PRODUCENTANSVAR FÖR FÖRPACKNINGAR OCH RETURPAPPER
NYA FÖRORDNINGAR GÄLLANDE PRODUCENTANSVAR FÖR FÖRPACKNINGAR OCH RETURPAPPER EN VÄGLEDNING Februari 2019 1 INNEHÅLL Bakgrund 4 De nya förordningarna En sammanfattning 5 De nya förordningarna Nuläge 7 De
Läs merKommunal Avfallsplan
Kommunal Avfallsplan Populärversion Hudiksvall kommun Förenklad version som komplement till utställning Kommunstyrelsen har beslutat att ställa ut ett förslag till avfallsplan för granskning under fyra
Läs merMABOs förslag till Arbetsgruppen för kretsloppsfrågor
Till Miljödepartementet. 2014-04-14 MABOs förslag till Arbetsgruppen för kretsloppsfrågor Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och SABO ingår i samverkansgruppen MABO, Miljöanpassad Avfallshantering
Läs merAvfall Sveriges ståndpunkter 2018
Avfall Sveriges ståndpunkter 2018 Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla förebyggande, återanvändning och avfallshanteringen samt kommunernas
Läs merAvfall Sveriges. ståndpunkter
Avfall Sveriges ståndpunkter BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER FÖR STÅNDPUNKTERNA Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla avfallshanteringen
Läs merREMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall
2014-06-25 1 (9) Till: Miljödepartementet 103 33 Stockholm Ansvarig tjänsteman: Magnus Ulaner Miljö- och hållbarhetschef HSB Riksförbund 010-442 03 51 magnus.ulaner@hsb.se REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA
Läs merRemissyttrande: Mer fastighetsnära insamling av förpackningsavfall och returpapper utveckling av producentansvaren-dnr M2018/00852/R
1 (5) Helsingborg, 2018-05-18 Dnr: 18/0214 m.registrator@regeringskansliet.se Remissyttrande: Mer fastighetsnära insamling av förpackningsavfall och returpapper utveckling av producentansvaren-dnr M2018/00852/R
Läs merRAGN-SELLS: POSITIONS-PM OM CIRKULÄR EKONOMI
1 (5) RAGN-SELLS: POSITIONS-PM OM CIRKULÄR EKONOMI Syfte Ragn-Sells AB, nedan kallat Ragn-Sells, är ett familjeägt företag som är en del av en koncern med verksamhet i Sverige, Norge, Danmark, Estland,
Läs merAvfall Sverige-rapport 2016:28 Vad slänger folk i soppåsen? < Besökt
Miljöbyggnad 3.0 Sweden Green Building Council Landsvägen 50A 172 63 Sundbyberg Malmö den 19 december 2016 SKRIVELSE: Indikator för avfallshantering i byggnaden med koppling till Indikator 4 - Energislag
Läs merNaturvårdverkets sammanfattning av rapporten
Tekniska nämnden 2007 02 22 32 58 Tekniska nämndens arbetsutskott 2007 02 08 9 19 Kommunstyrelsen Naturvårdsverkets rapport om framtida producentansvar för förpackningar och tidningar Luleå kommun har
Läs merUnderlag till Länsstyrelsens sammanställning
Bilaga 7 Underlag till Länsstyrelsens sammanställning 1(5) 1 Administrativa uppgifter Kommuner: Nyköping och Oxelösund År: 2010 Datum när planen antogs: 2012-XX-XX (Nyköping) och 2012-XX-XX (Oxelösund)
Läs merKort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source
Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar
Läs merAvfallsutredningens huvudförslag - Konkurrensaspekter Karl Lundvall och Amanda Stefansdotter 19 december 2012
Avfallsutredningens huvudförslag - Karl Lundvall och Amanda Stefansdotter 19 december 2012 Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB (FTI) har bett Copenhagen Economics att bedöma vissa konkurrensaspekter
Läs merSysavdagen Aktuellt från Sysav. Peter Engström. 15 maj 20171
Sysavdagen 2017 Aktuellt från Sysav Peter Engström 15 maj 20171 Fn (2016) lever jordens befolkning som om vi hade 1,6 jordklot istället för det enda vi har Om hela jordens befolkning skulle ta efter den
Läs merVerkar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering utifrån ett samhällsansvar
Avfall Sverige Branschorganisationen för avfallshantering och återvinning 400 medlemmar kommuner, kommunbolag - Privata företag är associerade medlemmar Verkar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering
Läs merMusik, sport och matsmarta tips
Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor
Läs merYttrande över promemoria om Mer fastighetsnära insamling av förpackningsmaterial och returpapper utveckling av producentansvaren. Ärende M2018/00852/R
m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över promemoria om Mer fastighetsnära insamling av förpackningsmaterial och returpapper utveckling av producentansvaren. Ärende M2018/00852/R Söderhalls renhållningsverk
Läs merI DAG ÄR ÅTERVINNING AV GLASFÖRPACKNINGAR ETT PARADEXEMPEL PÅ CIRKULÄR EKONOMI. VILL VI VARA DET I MORGON OCKSÅ?
I DAG ÄR ÅTERVINNING AV GLASFÖRPACKNINGAR ETT PARADEXEMPEL PÅ CIRKULÄR EKONOMI. VILL VI VARA DET I MORGON OCKSÅ? I dag har de flesta av oss insett att jordens resurser är ändliga och att vi därför måste
Läs merMänniskan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.
Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och
Läs merTillsammans vinner vi på ett giftfritt och resurseffektivt samhälle Sveriges program för att förebygga avfall , NV
Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Tillsammans vinner vi på ett giftfritt och resurseffektivt samhälle Sveriges program för att förebygga avfall 2014-2017, NV-09596-11 Återvinningsindustrierna, ÅI, är en
Läs merHög tid att se över producentansvaret för förpackningar och returpapper
Miljödepartementet 103 33 Stockholm Malmö den 1 november 2010 Hög tid att se över producentansvaret för förpackningar och returpapper Avfall Sverige föreslår att regeringen ser över reglerna om producentansvar
Läs merMiljödepartementet Stockholm. Dnr M2012/3309/Ke. Malmö den 15 februari 2013
Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2012/3309/Ke Malmö den 15 februari 2013 REMISSVAR: Remiss av svenskt genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv (2012/19/EU) av den 4 juli 2012 om avfall
Läs merKommittédirektiv. Förhandlare med uppgift att åstadkomma samarbetslösningar på avfallsområdet. Dir. 2008:97
Kommittédirektiv Förhandlare med uppgift att åstadkomma samarbetslösningar på avfallsområdet Dir. 2008:97 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2008 Sammanfattning av uppdraget En förhandlare
Läs merYttrande Samhällsbyggnad Dnr: SBN 2018/00135
Yttrande Samhällsbyggnad 1(5) 2018-05-07 Dnr: SBN 2018/00135 Handläggare Enhetschef Planering, Paula Nyman Telefon 0522-69 63 75 paula.nyman@uddevalla.se Yttrande gällande remiss från Miljö-och Energidepartementet
Läs merBilaga Framtida avfallshantering och avfallsflöden
Bilaga 4 2019-07-09 Framtida avfallshantering och avfallsflöden 2 (7) Inledning Här presenteras en bedömning av framtida behov av och möjligheter till avfallsbehandling, viktiga utvecklingstendenser samt
Läs merVarför en avfallsplan?
Varför en avfallsplan? Enligt miljöbalken är varje kommun skyldig att ha en avfallsplan. Planen ska omfatta allt slags avfall men fokuserar på det avfall som kommunen ansvarar för. Planen beskriver kommunernas
Läs merCIRKULÄR EKONOMI LEKTION 1!
CIRKULÄR EKONOMI LEKTION 1! Helena Karlsson, Regionchef Cirkulär ekonomi utmanar gamla modeller. Företag som leder utvecklingen blir inte omsprungna.. VARFÖR TALAR ALLA PLÖTSLIGT OM CIRKULÄR EKONOMI? Tillväxten
Läs merBilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen
Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål
Läs merBilaga 4 Lagstiftning
Beslutad av: Dokumentansvarig: Renhållningsenheten Dokumenttyp: Välj i listan... Giltighetstid: Välj i listan... Gäller från: Diarienr: KS.2017.203 Ändringsförteckning Datum Ändring Bilaga 4 Lagstiftning
Läs merBilaga 1 1. Avsnitt 4 Resurseffektiva kretslopp
Bilaga 1 1 Avsnitt 4 Resurseffektiva kretslopp 1. Förebyggande av avfall Förslaget väntas leda till ökad resurshushållning och ökad resursanvändning. Förslaget innebär en större helhet. Undersökningar
Läs merPM Undersökning om insamlingssystem för elavfall i Sverige 2012
PM Undersökning om insamlingssystem för elavfall i Sverige 212 El-Kretsen har tillsammans med Avfall Sverige genomfört en översiktlig undersökning med syfte att skapa en nulägesbild över hur insamling
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen 2019
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella
Läs merAngående Ert ärende 641-2082-07, remiss av förslaget till Vägledning om definitionen av hushållsavfall
Sollentuna den 3 maj 2007 Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Angående Ert ärende 641-2082-07, remiss av förslaget till Vägledning om definitionen av hushållsavfall Ragn-Sells har beretts tillfälla att lämna
Läs merREMISSVAR: Remiss av promemoria om förbättrat genomförande av två direktiv på avfallsområdet
Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Malmö den 9 februari 2018 REMISSVAR: Remiss av promemoria om förbättrat genomförande av två direktiv på avfallsområdet Avfall Sverige är branschorganisationen
Läs merAvfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning
Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning PappersKretsen FÖRORD Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar och andra trycksaker. 91 procent av alla
Läs merInförande av obligatorisk matavfallsinsamling i Stockholm. Motion (2011:38). Svar på remiss
Lovisa Wassbäck Avfall 08-508 465 61 lovisa.wassback@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2011-10-19 Införande av obligatorisk matavfallsinsamling i Stockholm. Motion (2011:38). Svar på remiss
Läs merInformationsmöte Renhållningsordning
Informationsmöte Renhållningsordning Renhållningsordningen består av renhållningsföreskrifter och en avfallsplan Samrådstid: 1 september till 15 oktober Renhållningsordning Riksdagen har beslutat att varje
Läs mer22 punkter. för en bättre resurshushållning som kombinerar en tydlig och långsiktig ansvars- och rollfördelning
22 punkter för en bättre resurshushållning som kombinerar en tydlig och långsiktig ansvars- och rollfördelning Avfallsfrågorna är i ständigt fokus. Miljöminister Karolina Skog tog i december i fjol initiativ
Läs merBilaga 7. Begreppsförklaringar
Bilaga 7 sförklaringar Avfallsplan 2012-2015 för Lomma kommun 2010-12-01 sförklaring och definitioner Avfall Avfall Web Avfallshantering Avfallshierarki Avfallsminimering Avfallsplan Avslutade deponier
Läs merSvenska Järn & Metall- skrothandlareföreningen Returpappersförening
Återvinningsindustrierna Svenska åkeriförbundet Svenska Järn & Metall- SRF Svensk skrothandlareföreningen Returpappersförening Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M 2001/4953/Kn Remissvar på Resurs
Läs merSvenska Järn & Metall- skrothandlareföreningen Returpappersförening
Återvinningsindustrierna Svenska åkeriförbundet Svenska Järn & Metall- SRF Svensk skrothandlareföreningen Returpappersförening Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2001/5278/Kn Remissvar Naturvårdsverkets
Läs merPå gång nationellt och inom EU
På gång nationellt och inom EU Större omvärldsfrågor: På gång nationellt inom avfallsomr Utredning om översyn av avfallsområdet (dir. 2011:66): Allmän översyn av avfallsområdet Tre huvuddelar: 1. Avser
Läs merSKRIVELSE: Kommentarer till hearing-version av Miljöbyggnad Drift och förvaltning (inför kommande remittering)
Sweden Green Building Council Landsvägen 50 A 172 63 Sundbyberg Malmö den 31 augusti 2018 SKRIVELSE: Kommentarer till hearing-version av Miljöbyggnad Drift och förvaltning (inför kommande remittering)
Läs merFASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR?
FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR? Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. SAMMANFATTNING 3 2. KOMMUNER SOM HAR ETT UTBYGGT SYSTEM FÖR FASTIGHETSNÄRA
Läs merAvfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället
Avfallsplan 2015-2020 Vägen mot det hållbara samhället 1 En strävan efter att vara hållbar Övergripande mål Alla kommer i kontakt med avfall dagligen vare sig det är blöjor, nagellacksflaskor, potatisskal
Läs merMer fastighetsnära insamling av förpackningsavfall och returpapper utveckling av producentansvaren
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2018-05-25 Sektionen för planering, säkerhet och miljö Fredrik Bäck Miljö- och energidepartementet 10333 STOCKHOLM Mer fastighetsnära insamling av förpackningsavfall och returpapper
Läs merÅtervinningsindustrierna Viveke Ihd
Återvinningsindustrierna Viveke Ihd Medlemsföretagen: ØErbjuder både insamlings- och återvinningstjänster samt andra tjänster i kedjan design för återvinning till återvunna råvaror. ØFöretagen omsätter
Läs merDet svenska hushållsavfallet
Det svenska hushållsavfallet 2018 Avfallshantering i världsklass 99,5% 99,5 procent av hushållsavfallet återvanns under 2017. Utmaningen nu är att minska mängden avfall. Sveriges kommuner och svenskarna
Läs merDet svenska hushållsavfallet
Det svenska hushållsavfallet 2018 Avfallshantering i världsklass Sveriges kommuner och svenskarna är duktiga på avfallshantering. Från insamling till sortering och återvinning. Med den här skriften vill
Läs merRemissvar En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)
Finansdepartementet 103 33 Stockholm Er referens Fi 2015/1581 Remissvar En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Återvinningsindustrierna, ÅI, är en branschförening som företräder de privata återvinningsföretagen
Läs merGUIDE # 1 MARS Kommunernas roll vid insamling av förpackningar och returpapper. I korthet
GUIDE # 1 MARS 2010 Kommunernas roll vid insamling av förpackningar och returpapper Innehåll: 1. Inledning 2. Juridiska förutsättningar 3. Finansiering 4. Godkända insamlingssystem 5. Konfliktlösningsregler
Läs merNaturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21:
Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 28 oktober 2013 Naturvårdsverkets förslag till etappmål för textil och textilavfall Utkast 2013-10-21: Synpunkter från Avfall Sverige 1. Generella kommentarer
Läs merBilaga 3 Uppföljning av föregående avfallsplan
Grums, Kil, Hammarö och Forshaga kommuner Sida 1 av 5 Bilaga 3 Uppföljning av föregående avfallsplan 2009-2012 Mål 1: Minskade avfallsmängder Mängden säck- och kärl avfall till förbränning skall minska
Läs merAvfallsplan
Renhållningsordning Avfallsplan 2018-2022 Bilaga 1. Miljöbedömning Datum: 2018-04-20 1 Innehåll Bakgrund... 3 Bedömningsgrunder och avgränsning... 3 Alternativ... 5 Nollalternativ... 5 Planalternativ...
Läs merSvenskarnas syn på återvinning
Svenskarnas syn på återvinning med tidningar i fokus PappersKretsen Förord Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar. Över 90 procent av alla använda tidningar, tidskrifter,
Läs merOMVÄRLDSBEVAKNING OCH LAGSTIFTNING ATT FÖRHÅLLA SIG TILL I ARBETET MED KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER
2013-06-14 OMVÄRLDSBEVAKNING OCH LAGSTIFTNING ATT FÖRHÅLLA SIG TILL I ARBETET MED KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 1 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner
Läs merVästervik Miljö & Energi. Avfallshanteringen i kommunen. Kundundersökning
Västervik Miljö & Energi Avfallshanteringen i kommunen Kundundersökning Uppdragsgivare: Sofia Ahl, Renhållningschef, Västervik Miljö & Energi Utförd av: Karin Franzén och Sebastian Dahrendorf, utredarna
Läs merSvenskarnas syn på återvinning
Svenskarnas syn på återvinning med tidningar i fokus PappersKretsen Förord Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar. Över 90 procent av alla använda tidningar, tidskrifter,
Läs merRemissvar gällande betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU:2012:56)
M2012/2143/Ke Miljödepartementet Kemikalieenheten Henrik Dahlsson henrik.dahlsson@energigas.se 103 33 Stockholm Stockholm den 17 december 2012 Remissvar gällande betänkandet Mot det hållbara samhället
Läs merRemissvar: Remiss av EU-kommissionens förslag till direktiv om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön
EFS1001, v4.0, 2017-09-18 REMISSVAR 1 (3) Datum 2018-08-16 Raziyeh Khodayari, 08-677 27 13 raziyeh.khodayari@energiföretagen.se m.remissvar@regeringskansliet.se malin.johansson@regeringskansliet.se elisabeth.lidbaum@regeringskansliet.se
Läs merRenhållningsplan i korthet
Renhållningsplan i korthet Mises renhållningsplan för perioden 2014-2024 är uppdelad i två faser med olika fokus. Fram till 2019 inriktar vi oss på att stabilisera systemet, 2019-2024 ligger fokus på miljöarbete.
Läs mer2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN
Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket
Läs merAvfall. Avfall i Sundsvall. Det finns flera anläggningar som är viktiga för att hantera avfall i kommuner. Dessa beskrivs nedan.
Avfall Senast uppdaterad: 2019-08-23 Avfall i Sundsvall Det finns flera anläggningar som är viktiga för att hantera avfall i kommuner. Dessa beskrivs nedan. Blåberget Vid Blåbergets avfallsanläggning sker
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om producentansvar för returpapper; SFS 2014:1074 Utkom från trycket den 16 september 2014 utfärdad den 28 augusti 2014. Regeringen föreskriver följande. 1 Syftet
Läs merRemissyttrande beträffande Naturvårdsverket redovisning av regeringsuppdrag om uppföljning av producentansvaret rapport 5237 Samla in återvinn!
Återvinningsindustrierna Svenska Åkeriförbundet Miljödepartementet Enheten för kretslopp och näringsliv 103 33 Stockholm M2002/2325/Kn Remissyttrande beträffande Naturvårdsverket redovisning av regeringsuppdrag
Läs merDatum 2013-02-27. Motion av Erik Pelling och Bedo Kaplan (båda S) om att göra det lätt att sortera rätt
KS 14 10 APRIL 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Oltner Jenny Datum 2013-02-27 Diarienummer KSN-2012-0953 Kommunstyrelsen Motion av Erik Pelling och Bedo Kaplan (båda S) om att göra det lätt att
Läs merFlerbostadshus och verksamheter. Avfallstaxa. Heby kommun
Flerbostadshus och verksamheter Avfallstaxa Heby kommun Avfallstaxa Heby kommun Antagen av Heby kommunfullmäktige. Taxan gäller från och med 2017-01-01 I den här Avfallstaxan hittar du kostnader för de
Läs merPå väg in i framtidens återvinning och återbruk
Söderhalls Renhållningsverk AB, SÖRAB, org.nr 556197-4022 Torggatan 11, plan 2, Box 63, 18621 Vallentuna Tel: 08-505 804 00 info@sorab.se www.sorab.se På väg in i framtidens återvinning och återbruk Idag
Läs merFörslag för förbättrad konkurrensneutralitet på marknaden för verksamhetsavfall
Närings- och innovationsminister Mikael Damberg Kopia för kännedom: Finansministern Civilministern Klimat- och miljöministern Energiministern Förslag för förbättrad konkurrensneutralitet på marknaden för
Läs mer1. Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige att anta AVFALLSTAXA 2015, med ikraftträdande
2014-09-08_rev 2014-09-17 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE TN 2014/209-459 KFKS 2014/387-459 Tekniska nämnden Avfallstaxa 2015 Förslag till beslut 1. Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige att anta AVFALLSTAXA
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i avfallsförordningen (2011:927); SFS 2014:1076 Utkom från trycket den 16 september 2014 utfärdad den 28 augusti 2014. Regeringen föreskriver 1 i fråga
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning; Utkom från trycket den 30
Läs merAvfallsplan för Eskilstuna kommun kortversion
Avfallsplan 2018-2022 för Eskilstuna kommun kortversion Beslutad av kommunfullmäktige 14 december 2017 Vår vision Året är 2022. I Eskilstuna arbetar vi aktivt med att minska mängden avfall. Begagnade produkter
Läs merOmnibusundersökning Återvinning 2009
Omnibusundersökning Återvinning 009 Projektledare: Katharina Norborg Beställare: Anna-Carina Gripwall Fältarbete: Februari 009 Proj. nr: 09000/090006 Genomförande Syfte: Metod: Urval: Urvalsstorlek: Syftet
Läs merStädning & Källsortering i kombination
Städning & Källsortering i kombination en systemlösning för städtjänster och restprodukthantering från Sodexho och Ragn-Sells. Ragn-Sells och Sodexho gör gemensam sak Miljömedvetandet växer i vårt land.
Läs merviktig INFo om HuR Du GöR med DINA SopoR SoRTERA ut TIDNINGAR och FöRpAckNINGAR EXTRA HämTNING och HämTNING Av FöR HÅRT packade och överfyllda kärl
RENHÅLLNINGSTAXA 2014 Det är renhållningsordningen som bestämmer vilka åtgärder som kommunen ansvarar för när det gäller hushållens avfall. För de här åtgärderna ska kommunen också ta ut ersättning av
Läs merStrategi för avfall. - om förebyggande och hantering av avfall. Östersunds kommun
Strategi för avfall - om förebyggande och hantering av avfall Östersunds kommun 2019-2022 Strategi för avfall - om förebyggande och hantering av avfall Östersunds kommun 2019-2022 Utformad med utgångspunkt
Läs merRenhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering
Renhållningsavgift för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun 2013 Renhållningsavgiften varierar beroende på hur ofta du har sophämtning, vilken storlek på kärlet du har, om du bor i villa
Läs merEffektivt resursutnyttjande
Nu sorterar vi mer! Avfallsplan för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna i samarbete med SÖRAB. Effektivt
Läs merKortversion avfallstaxan 2018
Kortversion avfallstaxan 2018 för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun Priserna varierar beroende på hur ofta du har sophämtning, vilken storlek på kärlet du har, om du bor i villa eller
Läs merKOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR ASKERSUND, HALLSBERG, LAXÅ, LEKEBERG
KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR ASKERSUND, HALLSBERG, LAXÅ, LEKEBERG 2017-2020 FÖRORD Denna avfallsplan är framtagen av Sydnärkes kommunalförbund för alla medverkande kommuner i enlighet med 41 15 kap miljöbalken
Läs mer