Meddelandeblad. Hälsorisker vid fuktproblem i byggnader
|
|
- Agneta Nilsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Meddelandeblad Mottagare: Miljö- och hälsoskyddsnämnder Länsstyrelser Landstingens miljömedicinska enheter November 2006 Hälsorisker vid fuktproblem i byggnader Socialstyrelsen har gett ut allmänna råd om fukt och mikroorganismer (1) med stöd av miljöbalken. I dessa ges vägledning för bedömning av när fukt och mikroorganismer i bostäder eller lokaler kan innebära olägenhet för människors hälsa. Det här meddelandebladet har tagits fram som ett komplement till de allmänna råden. Meddelandebladet vänder sig i första hand till personer som arbetar med tillsyn av miljö och hälsoskydd. Sammanställningen är tänkt som en hjälp i kontakten med fastighetsägare, boende och brukare av offentliga lokaler, t.ex. skolor och förskola. I meddelandebladet beskrivs de hälsoeffekter som kan uppträda i samband med fuktproblem i byggnader. Här ges också kortfattad information om tillvägagångssätt vid den här typen av problem och aktuell lagstiftning. För dig som vill läsa mer finns referenser och förslag på fördjupningslitteratur. Inledning Att regelbundet vistas i byggnader med fuktproblem kan innebära hälsorisker. En dålig inomhusmiljö kan medverka till hälsoproblem som luftvägsinfektioner och mer diffusa symtom som irritation i ögon och luftvägar, hosta och trötthet samt förvärra vissa överkänslighetsreaktioner för personer med astma eller allergi. Ungefär vart tredje barn och var fjärde vuxen i Sverige har någon form av allergisjukdom eller annan överkänslighet. Den som är överkänslig reagerar oftare för brister i inomhusmiljön än andra. Enligt en uppskattning som presenteras i Miljöhälsorapport 2005 (2) kan mer än fall årligen av astma bland små barn, upp till fyra års ålder, knytas till fuktproblem i bostaden. Enligt resultat från den nationella miljöhälsoenkäten (BMHR03) (2) angav 17 procent av barnens föräldrar att det funnits synliga fuktskador i bostaden och drygt tre procent rapporterade mögellukt under de senast tre månaderna. I de hem där föräldrarna rapporterat att det fanns synliga fuktskador, mögelväxt och/eller mögellukt var det vanligare att föräldrarna också rapporterade att barnet hade symtom från luftvägar och hud. Information: Marie Becker, Enheten för hälsoskydd, tel
2 Inomhusmiljöns påverkan på människan är ett komplext område där en rad faktorer samverkar. Vilka specifika föroreningar som gör att människor får symtom eller besvär är i många fall svårt att ta reda på. Forskningen är dock entydig: Fuktproblem i byggnader utgör en hälsorisk. Mot bakgrund av det vi vet i dag är det av stor vikt att fuktproblemen tas på allvar och att det sprids kunskap om de hälsorisker som finns så att befintliga problem kan åtgärdas och framtida problem förebyggas. I miljömålet God bebyggd miljö (3) finns ett delmål för inomhusmiljön som anger att år 2020 skall byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt. Vi har ännu inte några preciserade delmål som rör fukt och mikroorganismer. I den senaste miljömålspropositionen (4) framför regeringen att det för närvarande saknas underlag för att omformulera delmålet. Men man anser att på sikt bör delmålet om inomhusmiljön ses över så att även frågor om fukt och mögel och andra potentiella hälsorisker lyfts fram. Hälsorisker med fuktproblem i byggnader Det är väl dokumenterat att fuktproblem i byggnader kan ge negativa hälsoeffekter. Det rör sig framförallt om luftvägssymtom som luftvägsinfektion, hosta, väsande andning och astmatiska besvär. Även snuva, irritation i näsa och ögon och generella besvär som trötthet och huvudvärk kan förekomma. Flera sammanställningar som rört hälsoeffekter av fuktiga byggnader har gjorts under senare år där man gått igenom den vetenskapliga litteraturen som rör samband mellan fukt i byggnader och hälsa. Slutsatserna från dessa kunskapsgenomgångar NORDDAMP (5) och EUROEXPO (6) är att risken för astmasymtom är ungefär fördubblad bland vuxna som bor i fuktiga hus (s.k. damp buildings). Det finns också rapporter om samband mellan fuktproblem och mer ospecifika symtom som trötthet, huvudvärk och luftvägsinfektioner. I en sammanställning (7) som rörde barn och fukt i byggnader bedömdes riskökningen som något högre, och symtomen var ofta upprepade episoder av pipande och väsande andning. Både en norsk (8) och två svenska studier (9,10) visar en riskökning för astmasymtom hos små barn som bor i hem med tecken på fukt och mögelskador. I Miljöhälsorapport 2005 (2) ges en aktuell kunskapsredovisning när det gäller olika miljöfaktorers betydelse för ohälsa hos barn i Sverige. I rapporten redovisas också resultaten från en nationell miljöhälsoenkät (BMHR03), som besvarades av föräldrar med barn i åldrarna åtta månader, fyra år och 12 år. Hälsorisker i samband med fuktiga byggnader redovisas i rapportens kapitel om inomhusmiljö. Orsaker till hälsoeffekterna Brister i inomhusmiljön visar sig ofta genom byggnadsskador eller indirekt genom att människor får symtom eller besvär. Det kan handla om befintliga fuktproblem eller om äldre fuktproblem som inte åtgärdats på rätt sätt. 2
3 De exponeringar som förknippas med fuktiga byggnader är mikrobiologiska faktorer, bl.a. mögel och bakterier, allergen från kvalster samt flyktiga organiska ämnen som avges på grund av kemiska eller mikrobiologiska processer, t.ex. från fuktpåverkade material. Emissioner som beror på fukt kan fortgå också efter det att fukten har torkats ut. Kvalster har ibland nämnts som en huvudorsak till hälsoproblem i samband med fuktiga byggnader. Det är dock bara en av flera förklaringar till problemen. Mögel I alla inomhusmiljöer finns en normalflora av mögelsvamp. Förekomsten av mögelsporer inomhus följer vanligtvis årstidsvariationen i uteluften. Mögelsporerna uppträder särskilt då luftfuktigheten är hög, framförallt under hösten. Om den relativa luftfuktigheten är högre än 70 procent, kan mögelsvampar börja växa. Mögelsvampen slutar att växa vid lägre relativ luftfuktighet än 70 procent, men den dör inte. Mögelsporer innehåller allergener som kan orsaka allergiska reaktioner hos känsliga personer. I de flesta fall då människor upplever besvär rör det sig förmodligen inte om allergi mot mögel. I sporer och cellväggar förekommer även andra ämnen, t.ex. glukaner, som satts i samband med hälsoeffekter. Många mögelsvampar kan, under vissa tillväxtförhållanden, producera mykotoxiner (mögelgifter; t.ex. mögelsvampar som Stachybotrys atra, Aspergillus, Penicillium och Fussarium). Mögelsvampen kan också avge flyktiga organiska ämnen, vilket bland annat kan orsaka dålig lukt. Bakterier Även bakterier förekommer naturligt i inomhusmiljön. Normalt sett innebär det inte något problem för en frisk människa. Bakterier kräver hög relativ luftfuktighet för att kunna växa. Bakterierna kan, liksom mögelsvamparna, överleva även vid lägre relativ luftfuktighet och kan börja växa igen då luftfuktigheten stiger. Liksom mögel kan de producera toxiner eller andra hälsopåverkande ämnen samt ge upphov till dålig lukt. Kvalster Förekomst av husdammskvalster kan vara ett tecken på dåligt inomhusklimat. De mikroskopiskt små spindeldjuren trivs i varma, fuktiga miljöer och förökar sig lätt när förhållandena är de rätta. Djurens avföring är starkt allergiframkallande. Flyktiga organiska ämnen (VOC) Fuktproblem i byggnader eller byggkonstruktioner kan ge upphov till nedbrytningsprocesser där olika ämnen frigörs från material som finns i byggnaden. I inomhusluften förekommer till exempel flyktiga organiska ämnen som kan ha betydelse för uppkomsten av hälsobesvär. Några källor till VOC är byggnadsmaterial, kopieringsapparater, rengöringsmedel, tobaksrök och mikrobiell växt. Formaldehyd är det enda enskilda ämne där det finns en riskbedömning som är relevant för de halter som kan förekomma inomhus i bostäder, skolor och liknade byggnader. Att bedöma hälsorisker Hälsoriskbedömningar går ut på att avgöra om specifika ämnen kan orsaka hälsobesvär hos människor och i så fall vid vilka nivåer människor påverkas. I dag vet vi att det 3
4 finns ett samband mellan att regelbundet vistas i fuktiga byggnader och förekomsten av olika luftvägssymtom. Däremot känner vi inte till vilka ämnen som orsakar hälsoeffekter eller vilka mekanismer som är betydelsefulla. Vissa symtom är diffusa och därför svåra att härleda. Trötthet, hosta och huvudvärk kan ha en mängd olika förklaringar. Ett tecken på att hälsoproblemen beror på inomhusmiljön är att problemen uppkommer då en individ vistas i en specifik inomhusmiljö, medan han eller hon är symtomfri i andra miljöer. I de fall inomhusmiljön misstänks bidra till ohälsa, finns en rad faktorer som skulle kunna orsaka besvär. Inomhusluften innehåller hundratals olika ämnen, t.ex. partiklar från inrednings- och byggnadsmaterial, fibrer, pollen, mögel, svampsporer och flyktiga organiska ämnen. I luften finns också damm och föroreningar från de människor som vistas i lokalerna (t.ex. virus och bakterier) samt från den verksamhet som äger rum i byggnaden, t.ex. irriterande ämnen från rengöringsmedel, pälsdjur eller cigarettrök. Inomhusluftens kvalitet påverkas dessutom av temperatur, luftfuktighet och luftrörelser. Föroreningar från utomhusluften kan också vara en bidragande orsak till dålig inomhusmiljö. Vad är en fuktig byggnad? Fuktiga byggnader är ett vagt begrepp som kan vara kopplat till såväl fukt i luften som fukt i konstruktionen. Det vanligaste sättet att definiera en fuktig byggnad är utifrån synliga faktorer som mögel, fuktfläckar, kondens på insidan av fönstren, vattenskada eller lukt. Synligt mögel eller kondens på fönstren kan vara en indikation på hög relativ luftfuktighet inomhus. Problemen kan förvärras på grund av dåligt fungerande ventilation, dåligt isolerade byggnader eller brister i byggnadskonstruktionen. Synligt mögel kan också bero på vattenskador. Dålig lukt och mögellukt kan vara ett tecken på fukt som finns dold i byggnaden. I dessa fall krävs ingrepp i konstruktionen för att kunna identifiera problemet. Fuktproblem kan också uppstå genom verksamheter som avger fukt, framför allt om ventilationen är bristfällig. Bakomliggande orsaker De främsta orsakerna till att fuktskador uppstår i en byggnad är felaktig projektering och/eller felaktigt utförande vid uppförandet av byggnaden. I en studie har man analyserat i vilket skede av byggprocessen som byggfel uppstår. Resultatet visar att cirka 50 procent av byggfelen uppkommer vid projekteringen (11). Det finns exempel på konstruktioner som ofta ger upphov till fuktskador. Sådana konstruktioner förekommer både i äldre fastigheter ( tal) och nybyggnationer (12). Genom åren har våra vanor, t.ex. när det gäller dusch och tvätt, ändrats och beteendet är inte alltid anpassat till byggnadens/lokalens förutsättningar. Behovet av god ventilation har också ökat, t.ex. på grund av nya byggnadsmaterial, inredningsdetaljer, konsumentprodukter och datorer som avger föroreningar. Fukt i en byggnad kan komma från olika källor: 4
5 Byggfukt (fukt i betong, blött byggnadsmaterial). Nederbörd (regn, snö). Markfukt (bristande dränering, dåliga fuktspärrar). Verksamhetsfukt (dusch, tvätt, städning, matlagning, luftfuktare). Vattenskador/utläckande vatten (läckande installationer, översvämningar m.m.). Problemen med fukt i byggnaden kan öka om ventilationen är otillräcklig. Den relativa luftfuktigheten inomhus beror på ånghalten utomhus (RF), på hur mycket fukt vi själva producerar inomhus och på vilken luftomsättning det är i rummet. Hög luftfuktighet inomhus är ofta ett tecken på bristande ventilation, framförallt om det inträffar under vintern. Alltför höga fuktnivåer kan leda till fuktskador i byggnadskonstruktion och material, vilket i sin tur kan ge upphov till mögel- eller bakterieväxt och i värsta fall rötsvampar som angriper och förstör trä. Fuktpåverkan kan också leda till kemiska emissioner från byggnadsmaterial. Tecken på fuktproblem Ofta upptäcks inte fuktproblemen förrän det börjar lukta illa i byggnaden. Men det är viktigt att notera att alla mögelsvampar inte avger klassisk mögellukt. Exempel på fuktmarkörer är: Synliga vattenskador på golv, väggar och tak, t.ex. bubblor i mattor eller golvsläpp samt mögelfläckar eller färgförändringar. Förekomst av vissa fuktälskande insekter i torra utrymmen (t.ex. hoppstjärtar och silverfisk). Kondens på insidan av fönster. Fuktiga material eller hög fuktighet i byggnadskonstruktionen, uppsvällda skarvar i golvspånskivor. Lukt. Vem har tillsyn och för vad? Bostäder och offentliga verksamheter Privatpersoner som misstänker fuktproblem i sin bostad kan vända sig till kommunen för att få råd och information, t.ex. till miljökontoret, byggnadskontoret eller konsumentvägledningen. Det finns också information av mer allmän karaktär hos centrala myndigheter som Boverket, Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket och Konsumentverket. Men det är ägaren av en fastighet eller byggnad som har ansvaret för att åtgärda fukt- och mögelproblem i byggnaden och för att förebygga hälsoproblem för dem som vistas i den. Hyresgäster och bostadsrättsinnehavare vänder sig i första hand till fastighetsägaren, bostadsrättsföreningen eller motsvarande för att få fuktproblem utredda och åtgärdade. 5
6 Är man medlem i hyresgästföreningen kan man också vända sig till dem för information och eventuellt stöd. Småhusägare kan vända sig till konsulter med byggnadsteknisk kompetens eller s.k. skadeutredare för att få hjälp med undersökningar och förslag på åtgärder. Den som har ett hus som är yngre än 25 år men byggt före 1989 och som misstänker fuktproblem i sin byggnad kan kontakta Fonden för fukt- och mögelskador (s.k. Småhusskadenämnden) för information och eventuellt bidrag till undersökningar och åtgärder. När det gäller verksamheter och lokaler som omfattas av miljöbalkens (13) bestämmelser, t.ex. bostäder samt skolor, daghem och andra offentliga lokaler, är det miljö- och hälsoskyddsnämnden eller motsvarande myndighet som ansvarar för tillsynen och bedömer om en störning är en olägenhet. Kommunens byggnadsnämnd ansvarar för tillsynen enligt plan- och bygglagen (14), lagen om tekniska egenskapskrav (15) och förordningen om obligatorisk ventilationskontroll (OVK) (16). Arbetsplatser Arbetstagare som är missnöjda med sin arbetsmiljö och inte får gehör hos sin arbetsgivare kan vända sig till Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöverket har bland annat till uppgift att kontrollera att arbetsgivaren lever upp till de krav som ställs i arbetsmiljölagen (17) och i de föreskrifter som Arbetsmiljöverket utfärdar. Denna kontroll sker vanligtvis genom inspektion. Arbetsmiljöverket finns regionalt på 11 orter i landet. Man vänder sig till det distrikt som har tillsyn över arbetsplatserna i den aktuella kommunen. Att tänka på vid tillsyn Enligt miljöbalken måste tillsynsmyndigheten ha en skälig misstanke om att klagomål är befogade innan man uppmanar den som ansvarar för verksamheten (fortsättningsvis kallad verksamhetsutövare), t.ex. en fastighetsägare, att undersöka eller åtgärda eventuella problem. Det innebär att tillsynsmyndigheten, inledningsvis, kan behöva skaffa sig information om fastigheten, göra en besiktning och kanske även genomföra mätningar för att bedöma om ett klagomål/problem är relevant. Som vägledning vid bedömning av om fukt och mikroorganismer kan utgöra olägenheter för människor hälsa har Socialstyrelsen gett ut allmänna råd (1). Enligt dessa bör tillsynsmyndigheten beakta bl.a. om det förekommer synlig mikrobiell växt och/eller mikrobiell lukt i bostadsrum eller lokaler för allmänna ändamål, mikroorganismer eller mikrobiell lukt befaras spridas från byggnadskonstruktionen eller från t.ex. källare, grund eller vind, till bostadsrum eller andra rum där människor vistas stadigvarande, fuktskador inte åtgärdas och detta innebär en risk för att mikroorganismer kan växa till, och 6
7 fuktskador har åtgärdats bristfälligt, t.ex. vid uttorkning och utbyte av mikrobiellt angripet material. Om tillsynsmyndigheten bedömt att ett klagomål är befogat eller att det föreligger olägenhet för människors hälsa är det verksamhetsutövarens eller fastighetsägarens sak att, om det behövs, göra mer grundliga utredningar och se till att eventuella problem åtgärdas. Tillsynsmyndighetens roll i ett andra steg blir att följa upp om lämnade råd och eventuella krav på undersökningar eller åtgärder genomförs. Ställer myndigheten krav på undersökningar kommer man senare att behöva granska och bedöma undersökningsresultat och åtgärdsförslag. Beroende på vilken kompetens och erfarenhet tillsynsmyndigheten själv har tillgång till, kan man i komplicerade ärenden behöva anlita extern expertis (t.ex. med byggnadsteknisk-, mikrobiologisk- eller miljömedicinsk kompetens) för detta. I råden om fukt och mikroorganismer (1) ges också exempel på indikationer som kan föranleda krav på undersökningar, t.ex.: synliga fuktskador och fuktfläckar, missfärgningar eller bubblor i mattor och tapeter, omfattande kondens på fönstrens insida vid en utetemperatur av ca 5 C eller lägre, om fukttillskottet inomhus, under vinterförhållanden, regelmässigt överstiger 3 g/m 3 luft, eller om luftfuktighetens medelvärde överstiger 7 g vatten/kg torr luft under en längre period under eldningssäsongen, vilket motsvarar ca. 45 % relativ luftfuktighet vid 21 C. Tillsynsmyndigheten kan också ställa krav på undersökningar t.ex. om det finns anledning att misstänka att det finns växt av mikroorganismer på svåråtkomliga ytor eller i byggnadskonstruktionen. I sådana fall kan det vara rimligt att kräva att en byggnadsteknisk undersökning görs. I vissa fall kan det även vara befogat att kräva att provtagning och analys görs för att kunna få förekomsten av fukt eller mikroorganismer bekräftad. Dessutom kan prover behöva tas för att konstatera en skadas omfattning. Undersökningar kan också behöva göras för att lokalisera källan till mikrobiell lukt och för att utreda orsaken till lukten. När det är dags för åtgärder För att åtgärda fuktproblem i byggnader krävs i allmänhet att man anlitar sakkunniga inom byggnadsteknik. Det är ofta nödvändigt att göra en fuktskadeundersökning, där man utreder orsakerna till skadan och tar ställning till vilka saneringsåtgärder som är lämpliga. Byggnadsmaterial som skadats av fukt och mikroorganismer, t.ex. bakterier eller mögelsvampar, behöver oftast bytas ut mot torra och rena material. Om det inte är möjligt måste utrymmen och material som varit blöta torkas ut. Det förekommer att material som inte byts ut behandlas med antimögelmedel (t.ex. fungicider). Enligt miljöbalken är det verksamhetsutövaren som skall visa att de åtgärder som görs är lämpliga och i sig inte innebär olägenheter för människors hälsa. Om skadat material 7
8 inte byts ut finns risk att luktproblem kvarstår eller återkommer. Det finns också risk att det kan uppstå växt av mikroorganismer och lukt om materialet blir fuktigt igen. Vid sanering av fuktskador frigörs en mängd partiklar t.ex. sporer och annat. Det är viktigt att skydda brukarna, förhindra att föroreningar sprids i byggnaden och se till att ventilationsanläggning och byggnaden i övrigt inte smutsas ner. Detta gäller även om brukarna evakueras under saneringsarbetet. Exempel på ett generellt tillvägagångssätt vid undersökningar Som redan har nämnts ovan krävs ofta en grundlig undersökning om man ska kunna konstatera om det finns fuktskador i en byggnad, kunna bedöma omfattningen på skadorna och föreslå lämpliga åtgärder. I många fall behöver man anlita en sakkunnig person för detta. Det finns ett flertal skrifter som mer utförligt beskriver såväl orsaker till fuktproblem, undersökningsmetodik som olika mätmetoder. Några exempel är Fukthandboken (18), Att undersöka innemiljön (19), Problem med inomhusklimatet, utredningar, mätningar, åtgärder (20) och Skapa sund innemiljö, utredningsmetodik vid hälsoproblem i lokaler (21). Nedan ges exempel på hur tillsynsmyndigheten stegvis kan gå tillväga för att skaffa sig ett underlag för att bedöma den här typen av problem. Inledningsvis kan myndigheten ställa några kontrollfrågor : Notera skälen, d.v.s. klagomålen. Vilken typ av besvär rör det sig om? När började klagomålen? Har andra klagat tidigare? Är den som klagar nyinflyttad eller ny i lokalerna? Förekommer besvären endast i den aktuella inomhusmiljön? Kan besvären relateras till lokalerna? Har något hänt med byggnaden? Avgränsa - var i byggnaden är lukten/problemen tydligast? Är fastighetsägaren/förvaltaren kontaktad? Känner man till vad fastighetsägaren gjort för att åtgärda problemet? Kontakta verksamhetsutövaren och/eller fastighetsägaren och informera om det framförda klagomålet och hör efter om några undersökningar eller åtgärder genomförts. Det är lämpligt att också informera sig om vilken typ av byggnad det rör sig om, riskkonstruktioner, typ av ventilationssystem och om det förekommit fuktskador. Om man måste göra en kontroll på plats/inspektion: Be boende/brukare att inte vädra innan besöket. Kontrollera och kalibrera ev. mätinstrument. Börja med att känna efter om det luktar. Titta efter synliga tecken på fukt. 8
9 Kontrollera översiktligt ventilationsanläggningen, t.ex. var finns till- och frånluftsventiler, är tilluftsventilerna öppna, kan det vara kortslutning. Fundera över möjliga spridningsvägar för lukt och tänk på att skadan inte behöver finnas där lukten är som tydligast. Tala med olika människor som vistas i lokalen. Hur upplever de miljön? Tänk på att tak, grund, golv, väggar, isolering och bjälklag är sårbara punkter när det gäller fuktproblem. Några enkla mätningar som kan göras vid en inledande besiktning är att kontrollera temperatur och relativ fuktighet, ute och inne. En jämförelse av den absoluta fuktigheten mellan inom- och utomhusluften kan visa om fukttillskottet inomhus är högt. Om det finns tecken på fuktskador kan man kontrollera fuktvariationen i ytan på t.ex. golv, väggar och tak med en fuktindikator. Variationer i utslag kan vara tecken på olika fuktinnehåll. Tänk på att indikatorn även kan ge utslag beroende av materialets densitet och av närvaro av t.ex. armeringsjärn och vattenledningsrör. Med ett annat instrument (resistiv fuktgivare) kan man också mäta fuktkvoten i lättåtkomligt trämaterial, som golvlister, syllar och reglar. Man kan behöva hämta in ytterligare information: Kontrollera om den obligatoriska ventilationskontrollen har utförts och om eventuella anmärkningar har åtgärdats. Studera, om möjligt, konstruktionsritningar och eventuella riskkonstruktioner i grund, tak och väggar. Exempel på mätmetoder Som nämnts tidigare behövs oftast att en särskild sakkunnig anlitas vid en grundligare undersökning, det gäller inte minst om det krävs mätningar eller andra tekniska undersökningar. I de fall det finns standardiserade mätmetoder är det lämpligt att sådana väljs. Kontroller och mätningar ska alltid dokumenteras noga, det gäller t.ex. kalibrering, mätpunkter, mätmetod, relevanta yttre omständigheter och provsvar. Undersökningarna innebär vanligen att materialprover tas för bestämning av fukthalten i material och för att kontrollera växt av mikroorganismer. Undersökningarna kan också omfatta grundligare kontroll av ventilationssystemets funktion och eventuellt mätning av luftens koncentration av olika flyktiga organiska ämnen för att påvisa mögelförekomst och kemiska emissioner. I skriften Att undersöka innemiljön (19) finns utförliga beskrivningar av olika mätmetoder och deras tillämpbarhet. I vissa fall kan det vara lämpligt att undersöka klagomålen med hjälp av en skriftlig enkät. Det finns några olika typer av enkäter som används vid den här typen av utredningar, se exempel under mer att läsa. Lagar och föreskrifter i korthet Lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. Lagen (14) gäller tekniska egenskapskrav på byggnadsverk och byggprodukter. Enligt andra paragrafen ska byggnadsverk under förutsättning av normalt underhåll, under en ekonomiskt rimlig livslängd uppfylla tekniska egenskapskrav i fråga om bl.a. hälsa och miljö. Byggprodukter ska vara lämpliga för avsedd användning. Lagen reglerar också 9
10 vem som får utföra funktionskontroll av ventilationssystem samt vad den kommunala nämnden får göra om funktionskontrollanten har åsidosatt sina skyldigheter. Boverkets byggregler (BBR) Kraven på fuktskydd finns i Boverkets byggregler i avsnitt 6.5 (22). I det inledande avsnittet ställs allmänna krav på byggnader, Byggnader skall utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller hygieniska olägenheter och mikrobiell tillväxt som kan påverka människors hälsa. Förordning om funktionskontroll av ventilationssystem (OVK) Enligt förordningen (15) ska nya byggnaders ventilationsanläggningar besiktigas innan de tas i bruk, därefter ska vissa byggnaders anläggningar kontrolleras återkommande med olika tidsintervall. Byggnadens ägare ansvarar för att funktionskontrollen genomförs. Besiktningen ska göras av en behörig besiktningsman som sedan utfärdar ett intyg. Brister i ventilationen ska åtgärdas inom ett halvår. Miljöbalk Miljöbalken (12) är en ramlagstiftning där ett stort antal lagar som rör miljö och hälsoskydd har arbetats in. Miljöbalken omfattar en mängd olika verksamheter t.ex. skolor, daghem, vårdinrättningar och bostäder. Olägenheter för människors hälsa, egenkontroll och undersökningar I miljöbalken finns krav på att den ansvarige (det kan vara fastighetsägaren eller den som ansvar för den verksamhet som bedrivs) ska ha den kunskap som behövs om de hälso- och miljörisker som kan vara förknippade med verksamheten och som kan innebära en olägenhet för människors hälsa eller för miljön (2 kap. 2 MB). Med olägenhet menas en störning som enligt en medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka människan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig (9 kap. 3 MB). Särskild hänsyn ska tas till personer som är något känsligare än normalt, t.ex. allergiker, barn och äldre (23). Enligt grundkraven på egenkontroll (26 kap. 19 ) ska den som ansvarar för verksamheten eller vidtar en åtgärd, utan någon uppmaning från tillsynsmyndigheten, följa miljöbalkens regler. Den ansvarige är också skyldig att göra de undersökningar som kan krävas i samband med t.ex. klagomål på inomhusmiljön (26 kap. 22 MB). Om inte brister åtgärdas, kan den ansvarige riskera vite, d.v.s. böter (26 kap. 14 ). Ett beslut av miljö- och hälsoskyddsnämnden överklagas i första hand till länsstyrelsen (19 kap.1 ). Socialstyrelsens allmänna råd Tillsyn enligt miljöbalken, fukt och mikroorganismer. Socialstyrelsen har gett ut allmänna råd om fukt och mikroorganismer (1). Råden vänder sig i första hand till kommunernas tillsynsmyndighet, d.v.s. den nämnd som utövar den operativa tillsynen över miljö- och hälsoskyddet i kommunen. 10
11 Arbetsmiljölag Arbetsmiljölagen (16) omfattar alla anställda samt skolans elever från år ett och uppåt. Enligt lagen är det arbetsgivarens ansvar att personalen inte tar skada av inomhusmiljön. Medarbetarna är dock skyldiga att medverka. Parterna ska samverka för att skapa en god arbetsmiljö. Arbetsmiljöverket kan ställa krav på arbetsgivaren för att förbättra arbetsmiljön. Möjligheter finns även att ställa krav på fastighetsägare eller byggentreprenör. Inom arbetsmiljöområdet har begreppet ohälsa en liknande innebörd som olägenhet för människors hälsa har inom hälsoskyddsområdet. Arbetsmiljöverket utfärdar, med arbetsmiljölagen som stöd, föreskrifter och allmänna råd. Det finns bl.a. en föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1). Enligt den är arbetsgivaren skyldig att ta fram en arbetsmiljöpolicy, undersöka risker, utarbeta handlingsplaner och ha rutiner för uppföljning. 11
12 Referenser: 1. Socialstyrelsens allmänna råd, Tillsyn enligt miljöbalken - fukt och mikroorganismer (SOSFS 1999:21). 2. Miljöhälsorapport Stockholm: Socialstyrelsen, Institutet för miljömedicin och Arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting; SOU 2000:52. Framtidens miljö- allas vårt ansvar. Betänkande från Miljömålskommittén. 4. Prop 2004/2005:150. Svenska miljömål ett gemensamt uppdrag. 5. Bornehag C G, Blomquist G, Gyntelberg F, Järvholm B, Malmberg P, Nordvall L, et al.. Dampness in buildings and health. Nordic interdisciplinary review of the scientific evidence on association between exposure to dampness and health effects, NORDDAMP. Indoor Air 2001;11: Bornehag C G, Sudell J, Bonini S, Custovic A, Malmberg P, Skerfving S, et al.. Dampness in Building as a Risk Factor for Health Effects, EUROEXPO. A multidisciplinary review of the litterature ( ) on dampness and mite exposure in buildings and health effects. Indoor Air 2004;14: Peat J K, Dickerson J & Li J. Effects of damp and mould in the home on respiratory health: A review of the literature. Allergy 1998;53: Nafstad P, Oie L, Mehl R, Gaarder P I, Lodrup-Carlsen K C, Botten G, Magnus P & Jaakkola J J. Residentila dampness problems and symptoms and signs of broncchial obstruction in young Norwegian children. Journal of Respiratory Critical Care Medicine 1998;157: Emenius G, Svartengren M, Korsgaard J, Nordvall L, Pershagen G & Wickman M. Indoor exposures and recurrent wheezing in infants; A study in the BAMSE cohort. Acta Paediatrica 2004;93: Bornehag C G, Sundell J, Hägerhed-Engman L, Sigsggard T, Janson S, Åberg N; DBH Study Group. 'Dampness' at home and its association with airway, nose, and skin symptoms among 10,851 preschool children in Sweden: a crosssectional study. Indoor Air 2005;15 Suppl 10: Nevander L E, Elmarsson B. Fukthandbok, praktik och teori. Stockholm: Svensk byggtjänst; 1994/2001, andra reviderade utgåvan. 12. Småhusskadenämnden (Fonden för fukt och mögelskador) (webbsida). (hämtad ). Tillgänglig på Miljöbalk (1998:808). 14. Plan- och bygglag (1987:10). 15. Lag (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. 16. Förordning (1991:1273) om funktionskontroll av ventilationssystem. 17. Arbetsmiljölag (1977:1160). 18. Nevander L E, Elmarsson B. Fukthandbok, praktik och teori. 2 uppl, 2tr. Stockholm: Svensk byggtjänst; Samuelson I, Fransson J, Gustafsson H, Hilling R, Rosell L, Thorstensen E, Tobin L. Att undersöka inomhusmiljön. Borås: Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut; SP Rapport 1999: Sundell J, Kukkonen E, Skåret E, Valbjörn O. Problem med inomhusklimatet. Utredningar, mätningar, åtgärder. Stockholm: Byggforskningsrådet; Anslagsrapport A8:
13 21. Skapa sund innemiljö, utredningsmetodik vid hälsoproblem i lokaler. Stockholm: Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S) och Svenska Kommunförbundet; Boverkets byggregler (BFS 1993:57 t.o.m 2006:12) 23. Prop 1997/98:45. Miljöbalk. Del 1. Mer att läsa: SOU 2005:55. Bättre inomhusmiljö. Slutbetänkande av Byggnadsmiljöutredningen. Skydda ditt hus mot fuktskador En kunskapsöversikt vid nybyggnad. Karlskrona: Boverket; Björk F, Mattsson B, Jóhannesson G. Skador i småhus Gamla beprövade misstag? Erfarenheter från Småhusskadenämnden. Stockholm: Avd. för byggnadsteknik, Inst. För byggvetenskap. Kungliga tekniska högskolan;2001. Anslagsrapport 2001:6. Småhusskadenämnden (Fonden för fukt och mögelskador) [webbplats]. Bor du i fukt- eller mögelhus, informationsbroschyr [hämtad ]. Tillgänglig på Sjuka hus-problem i svenska grundskolor. En kommunstudie. Institutet för bostads- och urbanforskning; Forskningsrapport 2003:2. Fuktmätning i betong, manual. Version 4. Sveriges byggindustrier; Stockholms innemiljöenkät. [webbsida].[citerad ]. Tillgänglig på: MM-enkäter, inneklimat. [webbsida].[citerad ]. Tillgänglig på: aspx. Fuktproblemer i skoler og barnhager Anbefalinger for helsetjenestens håndtering. Norge: Nasjonalt folkhelseinstitut; Mold Remediation in Schools and Commercial Buildings. U.S. A: U S Environmental Protection Agency;
14 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett Meddelandeblad. Det innebär att den innehåller information om lagar och förordningar, avgifter, beslut vid andra myndigheter, rättsfall och JO-uttalanden av principiell betydelse samt uppgifter om att projektmedel kan sökas. Denna information (art nr ) kan laddas ner och beställas från Socialstyrelsens webbplats: Den kan även beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, Stockholm, fax Publicerad:
Utreda och åtgärda fukt och mögelproblem
Utreda och åtgärda fukt och mögelproblem Folkhälsomyndighetens vägledning Fredrik Haux, Folkhälsomyndigheten Orsaker till fukt och mögelproblem Läckage från tak, fönster, tvätt/diskmaskiner m.m. Hög luftfuktighet
Läs merSocialstyrelsen. Länsträff miljö- och hälsoskydd 2 september 2010, Köping
Socialstyrelsen Länsträff miljö- och hälsoskydd 2 september 2010, Köping Patrik Hultstrand, Utredare Socialstyrelsen Heléne Gårdebrink, Utredare Socialstyrelsen Nationellt tillsynsprojekt 2010 Fastighetsägares
Läs merFolkhälsomyndighetens allmänna råd om fukt och mikroorganismer
FoHMFS 2014:14 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om fukt och mikroorganismer Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter
Läs merBeslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas.
Beslut Miljöförvaltningen förelägger God Bostad AB org. nr 556677-8899, såsom ägare till fastigheten Lugnet 100:2 att genom provtagning och analys utreda orsak till och omfattning av fukt och mikroorganismer
Läs merAKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet
AKtuellt dec 2010 I det här numret av AKtuellt, det sista för det här året, presenteras innehållet i vårt seminarium som arrangerades den 7 oktober. Du kan även läsa en artikel angående risker med, och
Läs merTorsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16
Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 1 Genom att arbeta objektivt samt integrera erfarenhet och den senaste kunskapen skapar AK-konsult Indoor Air AB förutsättningar för en god innemiljö
Läs merViktiga faktorer i innemiljön
Kunskapsläge: Hälsoeffekter av fukt och mögel i byggnader En rad epidemiologiska undersökningar har visat att fukt och mögel/bakterieväxt i byggnader innebär hälsorisk Ökad risk för astma, astmabesvär,
Läs merHälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012
Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset
Läs merHÖRBY KOMMUN. Fastighetsägares egenkontroll. Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 MILJÖKONTORET 2010
Fastighetsägares egenkontroll 2010 Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT 2010-7 Sid 1 Innehållsförteckning Inledning... 2 Lagstiftning som är tillämplig... 2 Miljöbalken...
Läs merVägledning om ventilation - luftkvalitet
Vägledning om ventilation - luftkvalitet Innehåll: Inomhusmiljön i skolor är viktig och varför Folkhälsomyndighetens vägledningsmaterial AR om ventilation och kompletterande vägledning Ventilation luftkvalitet
Läs merSäby gård, Häststall 2015-04-28
Säby gård, Häststall 2015-04-28 Provtagningar gällande mögelpåväxt i stallbyggnad Relita Avfuktning AB Växel huvudkontor: 018-10 94 25 E:post: avfuktning@relita.se Libro Ringväg 18 www.relita.se 752 28
Läs merT ILL DIG SOM Ä R SKOLLEDA RE. Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan
T ILL DIG SOM Ä R SKOLLEDA RE Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan Egenkontroll ska förebygga ohälsa Den som driver en skola måste enligt miljöbalken bedriva ett löpande, systematiskt arbete, så kallad
Läs merFukt inomhusmiljö FTF 130211
Fukt inomhusmiljö FTF 130211 PROGRAM: 09.00 09.30 Kaffe/Inledning 09.30 12.30 Fuktiga byggnader, AK-Konsult Fukt i luft Fukt i material Fukttransport Fuktskador 12.30 13.30 Lunch 13.30 14.15 Lennart Larsson:
Läs merStöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär
Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om
Läs meri miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd
Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor
Läs merAstma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09
Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014 Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska, Skånes Universitetssjukhus Therese.sterner@skane.se 2014 therese.sterner@skane.se 1 Vad vet vi idag Att fukt
Läs merAstma och Allergipolicy
Servicenämndens dnr 2012-000247 Kommunstyrelsens dnr 2013-000220 Astma och Allergipolicy avseende Laholms kommuns lokaler Antagen av kommunstyrelsen den 10 september 2013 179. 2 (5) Astma- och allergipolicy
Läs merVälkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras
Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras Hälsokonsekvenser på grund av brister i inomhusmiljön Therese Sterner Inomhusklimat
Läs merFastighetsägares egenkontroll
Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till
Läs merVärt att veta om mögel
Värt att veta om mögel Anna-Sara Claeson Institutionen för psykologi Umeå universitet Seminarium om inomhusmiljö och hälsa, Umeå 28 februari 2013 Allmänt om mikroorganismer Vad? Mögel, jäst, rötsvamp,
Läs merAstma och Allergi ur ett miljöperspektiv
Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 26 april 2014 2014 therese.sterner@skane.se Vad vet vi idag Att fukt och mögel i byggnader utgör indikatorer på att något i huset är fel Att fukt och mögelskador
Läs merEgenkontroll enligt miljöbalken
Egenkontroll enligt miljöbalken Information från miljöförvaltningen Lund 2 oktober 2014 Annika Skoog 046-355270 annika.skoog@lund.se Egenkontroll ska förebygga ohälsa Egenkontrollen är ett verktyg för
Läs merInomhusmiljö och hälsa
Inomhusmiljö och hälsa Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin, Lund 2013-09-24 Med tack till yrkeshygieniker Jan-Eric Karlsson för många av bilderna! Litteratur: Socialstyrelsen (2005). Miljöhälsorapport,
Läs merFolkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation
FoHMFS 2014:18 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter och
Läs mer19/03/2013 PAGE 1 CITY OF STOCKHOLM. Byggnadsteknik. den 20 mars
PAGE 1 Byggnadsteknik den 20 mars Vad visste vi då? (1985 Örebrokonferensen) Klagomål på inomhusmiljön/upplevd ohälsa Det finns ett väl känt samband mellan vad som i dagligt tal kallas en fuktig byggnad
Läs merRiskkonstruktioner och inomhusmiljöproblem i ett förändrat klimat. Erica Bloom, IVL Svenska Miljöinstitutet
Riskkonstruktioner och inomhusmiljöproblem i ett förändrat klimat Erica Bloom, IVL Svenska Miljöinstitutet Riskkonstruktioner i byggnader Vi når inte miljömålen! Exempel med siffror Fukt Exempel riskkonstruktioner
Läs merVägledning i arbetet med egenkontroll
Vägledning i arbetet med egenkontroll Här presenteras ett antal frågor som är anpassade till vad du som fastighetsägare bör tänka på och som kan vara en hjälp på vägen för införande av en egenkontroll.
Läs merEnkätundersökning av barnen på en förskola i Henån, Orust
Enkätundersökning av barnen på en förskola i Henån, Orust Helena Sandén Specialistläkare Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 26 april 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets-
Läs merPolicy för inomhusmiljö och allergianpassning
1(5) Policy för inomhusmiljö och allergianpassning Antagen av Kommunstyrelsen 2005-06-15 Policyns syfte Syftet med policyn är att förebygga hälsoeffekter och symtom som har samband med innemiljön och att
Läs merHUR PÅVERKAS ELEVERNAS PRESTATION OCH HÄLSA AV SKOLANS INOMHUSLUFT?
HUR PÅVERKAS ELEVERNAS PRESTATION OCH HÄLSA AV SKOLANS INOMHUSLUFT? Marie-Louise Luther, ombudsman inomhusmiljö Astma- och Allergiförbundet marie-louise.luther@astmaoallergiforbundet.se 08-506 28 211 HUR
Läs mer2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden
Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028 Barn- och ungdomsnämnden Nämndinitiativ- Lärare och elever har rätt till
Läs merFuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fukt kan medverka till problem Tillväxt av mikroorganismer Kemisk nedbrytning av
Läs merSWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare
SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare Sammanställning av enkätsvar redovisad vid SWESIAQ:s/VVS-tekniska föreningens innemiljökonferens: Innemiljö 2008 Anders Lundin, miljöinspektör Arbets- och miljömedicin,
Läs merHälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar
Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten 2011-11-29 Birgitta Sturesson Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar 2011 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset
Läs merKrav och rekommendationer för bra inomhusluft. Svensk Ventilation Britta Permats
Krav och rekommendationer för bra inomhusluft Svensk Ventilation Britta Permats Innehåll Inledning Vanliga föroreningar i inomhusluft Luftkvalitet kan bedömas utifrån. Luftkvalitet tillämpa dagens kunskap
Läs merEnheten för hälsoskydd Michael Ressner
Enheten för hälsoskydd Michael Ressner tel. 075-247 3146 e-post: michael.ressner@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se/halsoskydd Fastighetsägares gares egenkontroll Nationellt tillsynsprojekt under
Läs merInomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande
Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande 1 .. Inledning En del faktorer som påverkar inomhusluften i skolor Hur är skolornas inomhusmiljö? Forskning om vikten av god
Läs merNÄR BYGGNADEN DRABBAS AV FUKT OCH MÖGEL
1(6) 07-07-12 NÄR BYGGNADEN DRABBAS AV FUKT OCH MÖGEL Åslög Dahl och Elisabeth Gilert, Botaniska Analysgruppen i Göteborg AB, Box 461, 405 30 Göteborg Publiceras i BoRätt september 2006 Fukt är en av de
Läs merHälsa och ventilation
Hälsa och ventilation Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker 2015-10-20 Ventilation Är det farligt med låg ventilation? Kan ventilationen bli för hög? 2 Varför behövs ventilation?
Läs merSmåhus - ventilation och funktionskontroll
Småhus ventilation och Funktionskontroll Denna information finns endast som nätversion och ersätter broschyren Småhus - ventilation och funktionskontroll från 1995. Det är viktigt för vår hälsa att inomhusluften
Läs merMarkfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson
Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser,
Läs merInnemiljö och hälsa fukt och mikrooganismer. Greta Smedje
Innemiljö och hälsa fukt och mikrooganismer Greta Smedje Fukt och mikroorganismer som hälsorisk Olika typer av hälsoeffekter av inomhusmiljön Irritation i ögon, näsa, hals, tungandning, huvudvärk, trötthet
Läs merRiktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar
Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2014-12-03 137 1 (7) Datum: 2014-12-03 Dnr: 2013.Ma0072 Sida: 1 (7)
Läs merMiljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad
Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi i skolan MILJÖBALKEN (MB) Hopslagning av 16 lagar, bl.a. hälsoskyddslagen, miljöskyddslagen, lag om kemiska produkter 32 kapitel, bl.a.: Generella regler,
Läs merPROJEKT. Bostadstillsyn i flerbostadshus i Falköping och i Skövde
PROJEKT Bostadstillsyn i flerbostadshus i Falköping och i Skövde 2018-04-18 ADRESS Hertig Johans torg 2 541 83 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST info@miljoskaraborg.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se
Läs merKommentar till checklista för utredning av problem i innemiljön
Utredningsmetodik 2006-09-22 1 Kommentar till checklista för utredning av problem i innemiljön Skadeutredning i en byggnad där brukarna klagar på besvär bör gå till på ett systematiskt, stegvis sätt. En
Läs merVem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön vilar alltid på arbetsgivaren.
Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42 finns regler om bl.a. städning, ventilation
Läs merKort om miljöbalken, allmänna hänsynsregler och egenkontroll. Folkhälsomyndigheten
Kort om miljöbalken, allmänna hänsynsregler och egenkontroll Folkhälsomyndigheten Hälsoskydd Folkhälsorapportering Smittskydd Myndigheten bildades 1 januari 2014 Verksamheten bedrivs både i Solna (KI campus)
Läs merExempel på upplägg av egenkontroll och ansvar
Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar MILJÖBALKEN Hänsynsregler I miljöbalken är bevisbördan omvänd vilket innebär att det är verksamhetsutövaren, dvs. den som bedriver en verksamhet eller äger
Läs merByggnadsrelaterad ohälsa så påverkas människan
Byggnadsrelaterad ohälsa så påverkas människan Prof Berndt Stenberg Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin Umeå universitet Inomhusmiljö Stockholm 9 april 2019 Potentiella hälsorisker Cancer Allergi
Läs merFÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003
SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 3/2004 FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003 MILJÖKONTORET JUNI 2004 Rapport 3/2004 Ärende: MN/2004:117 Projektet
Läs merVem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön
Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 finns regler om bland annat städning, ventilation
Läs merNyttan 13 Yttrande till MRN, förslag till föreläggande med vite om att åtgärda ventilation och fukt- /mögelskada
Miljö- och räddningstjänstnämnden Datum 1 (5) YTTRANDE Gustav Helander Miljö- och räddningstjänstnämnden Nyttan 13 Yttrande till MRN, förslag till föreläggande med vite om att åtgärda ventilation och fukt-
Läs merStädning och ventilation
Städning och ventilation Varför det är viktigt med bra städrutiner och bra ventilation. Berätta om bakterier och virus och luftkvalitet. Hur påverkas barnens hälsa om detta sköts dåligt? Vilka lagkrav
Läs merInnemiljö i Förskolor
Innemiljö i Förskolor Guihong Cai Arbets- och miljöhygieniker, doktorand Inst. för Medicinska Vetenskaper, Arbets- och Miljömedicin, Uppsala Universitet Inomhusmiljöer för Barn Spendera tid 60% i bostaden
Läs merVägledning om inomhusmiljön i asylboenden. www.folkhalsomyndigheten.se
Vägledning om inomhusmiljön i asylboenden www.folkhalsomyndigheten.se 1 Vad är ett asylboende? Vad är ett asylboende? Migrationsverket har ansvar att ordna boenden åt de asylsökande som inte kan ordna
Läs merHälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden
Hälsoskyddstillsyn av Österåkers äldreboenden Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport januari 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Utförande och metod... 4 Följande äldreboenden
Läs merFuktCentrum Konsultens syn på BBR 06 En hjälp eller onödigt reglerande
FuktCentrum 7-11-8 Konsultens syn på BBR 6 En hjälp eller onödigt reglerande 1 -konsult Indoor Air AB Konsulter i fukt och inomhusmil j ö. Civ. ing. VD Stormbyvägen 2-4 Telefon 8-79542 163 29 Spånga Telefon
Läs merBesiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion
Redovisning av fuktkontroll i samband med överlåtelse av fastighet Syfte Besiktningen och fuktkontrollen syftar till att kontrollera utförande, konstruktion och material i byggnaden och dess riskkonstruktioner.
Läs merInomhusmiljön i skola och förskola
Inomhusmiljön i skola och förskola Greta Smedje Är miljön i skolan dålig? I skolan finns samma problem som i andra byggnader, t.ex. fukt och emission av kemiska ämnen, t.ex. från byggnadsoch inredningsmaterial
Läs merEnkätundersökning i förskola i Lilla Edet. Göteborg den 6 februari 2009
Göteborg den 6 februari 2009 Lars Barregård professor, överläkare Katrin Nielsen miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 96 lars.barregard@amm.gu.se Besöksadress: Medicinaregatan 16 Telefax
Läs merBilaga 2. Skolor i Järfälla kommun 2010 skolor som kontrollerats
Bilaga 2 Skolor i Järfälla kommun 2010 skolor som kontrollerats Skola Al Mustafa Aspnässkolan Barkarbyskolan Berghemsskolan Björkebyskolan Fastebolskolan Fjällenskolan Högbyskolan Iljansbodaskolan Internationella
Läs merHälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker
Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Miljöhälsoenkäter (NMHE) 1999, 2007 Omkring 1,2 miljoner av den vuxna befolkningen
Läs merHälsa och Inomhusmiljö
Hälsa och Inomhusmiljö Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg Juli 2009 Hälsa och inomhusmiljö Sammanfattning Ett flertal hälsoproblem kan misstänkas ha samband med brister i inomhusmiljön. Det
Läs merSWESIAQ-MODELLEN - EN METOD FÖR BÄTTRE INNEMILJÖUTREDNINGAR. Anders Lundin Centrum för Arbets- och miljömedicin Stockholms läns landsting
SWESIAQ-MODELLEN - EN METOD FÖR BÄTTRE INNEMILJÖUTREDNINGAR Anders Lundin Centrum för Arbets- och miljömedicin Stockholms läns landsting anders.lundin@sll.se, tfn 08-12337176 Hälsoskyddsnätverket 19 november
Läs merBesiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion
Besiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion Redovisning av fuktkontroll i samband med överlåtelse av fastighet Syfte Besiktningen och fuktkontrollen syftar till att kontrollera utförande,
Läs merom hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM
om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM 1 Vatten är grunden för liv & mögel Vatten är grunden för allt liv. Därför söker vi människor efter dessa dyra droppar i öknar och på Mars. Men ibland
Läs merKemikalier i inomhusmiljö
Kemikalier i inomhusmiljö Folkhälsomyndighetens roll och ansvar Karin Björklund Linda Molander Hälsoskydd & Smittskydd Folkhälsorapportering Myndigheten bildades 1 januari 2014 Verksamheten bedrivs både
Läs merTillsyn på vård- och omsorgsboenden Rapport nr: 6
Tillsyn på vård- och omsorgsboenden Rapport nr: 6 En rapport från Miljökontoret, Örebro kommun Rapport nr 6 Kontaktuppgifter Miljökontoret, Örebro kommun Kristin Nätterlund 019-21 14 32 Box 33200, 701
Läs merOlika typer av fuktrelaterade miljöproblem i byggnader Växt av mögel/bakterier på ytor (kondens, köldbryggor, låg ventilation och hög fuktbelastning)
Mätmetoder för fukt, mögel och mikrobiella komponenter i innemiljön Docent Dan Norbäck (dan.norback@medsci.uu.se) Olika typer av fuktrelaterade miljöproblem i byggnader Växt av mögel/bakterier på ytor
Läs merLuft, lukt och fukt. Utredning av inomhusmiljöproblem. Greta Smedje. Enheten för hälsoskydd och smittskydd
Luft, lukt och fukt Utredning av inomhusmiljöproblem Greta Smedje Enheten för hälsoskydd och smittskydd Vad är syftet med en utredning av innemiljön? Hitta samband mellan en specifik innemiljö och en individs
Läs merBättre inomhusklimat i skolor och bostäder
Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner (18 %) Miljonprogrammet Stockholm, Södermanland och Västmanland
Läs merVälkomna till ett seminarium om asylboenden. Sid
Välkomna till ett seminarium om asylboenden Sid. Dagens agenda 09.30 09.40 Välkommen Miljösamverkan Skåne och Folkhälsomyndigheten 09.40 11.30 Folkhälsomyndighetens vägledning om inomhusmiljön i asylboenden
Läs merFUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER
FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Den osynliga fukten Det ser torrt ut OBS Det går inte att se om relativa fuktigheten (RF) i ett material
Läs merFUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER
FUKTSKADOR OCH ÅTGÄRDER Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Den osynliga fukten Det ser torrt ut OBS Det går inte att se om relativa fuktigheten (RF) i ett material
Läs merVilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö?
Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö? Marie-Louise Luther, ombudsman innemiljö, Astma- och Allergiförbundet Bygg- och inredningsmaterial: kemiska ämnen, fukt Energihushållning och god
Läs merBesiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion
Redovisning av fuktkontroll i samband med överlåtelse av fastighet Syfte Besiktningen och fuktkontrollen syftar till att kontrollera utförande, konstruktion och material i byggnaden och dess riskkonstruktioner.
Läs merSjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta
Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet
Läs merOm kloranisoler och luftanalyser
Om kloranisoler och luftanalyser Johnny C. Lorentzen Med dr & docent Adjungerad lektor Arbetsmiljötoxikologi, IMM, KI johnny.lorentzen@ki.se Utbildningsansvarig & innemiljökonsult Eurofins Pegasuslab AB
Läs merAllergi och överkänslighet i vård- och omsorgsverksamheter
Allergi och överkänslighet i vård- och omsorgsverksamheter Här hittar du information och råd om faktorer som kan ha särskild betydelse för personer med allergier eller annan överkänslighet i en vård- eller
Läs merAnders Jansson, RISE Byggnadsfysik och innemiljö FUKT, BYGGNADSTEKNIK OCH RISKKONSTRUKTIONER FÖR HÄLSOSKYDDSINSPEKTÖRER
FUKT, BYGGNADSTEKNIK OCH RISKKONSTRUKTIONER FÖR HÄLSOSKYDDSINSPEKTÖRER Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Anders Jansson, RISE Byggnadsfysik och innemiljö Auktoriserad
Läs merAnders Jansson, RISE Byggnadsfysik och innemiljö
FUKT, BYGGNADSTEKNIK OCH RISKKONSTRUKTIONER FÖR HÄLSOSKYDDSINSPEKTÖRER Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Anders Jansson, RISE Byggnadsfysik och innemiljö Auktoriserad
Läs merAnmälan om att starta skola eller förskola
Introduktion I Anmälan enligt 38 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899). Anmälan ska ha inkommit till miljö- och stadsbyggnadskontoret senast 6 veckor innan lokalen tas i
Läs merTEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE
TEGEL LEVER LÄNGRE Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE DET GÄLLER vår hälsa När vi bygger nytt eller renoverar, tänker vi mycket på om ekonomin är hållbar. Under de senaste åren har vi även uppmärksammat
Läs merÅtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor
POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor Vad kan man göra när besvär i kontor misstänks bero på dålig ventilation? Pär Fjällström, Erica Bloom, Bengt Christensson,
Läs merPraktisk vägledning. Miljökontoret informerar
Praktisk vägledning HÄR LISTAS ETT ANTAL frågeställningar och exempel till hjälp för arbetet med egenkontroll. Fundera på vilka övriga områden i din fastighet som omfattas av egenkontroll och vilka frågeställningar
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar
Läs merNågra frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Energi. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst.
Lghnr Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT Energi Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Skicka in det ifyllda formuläret så fort som möjligt.
Läs merEtt hembesök - Är inte alltid som vi tror! Birgitta Lagercrantz och Therese Sterner Allergikonsulenter
Ett hembesök - Är inte alltid som vi tror! Birgitta Lagercrantz och Therese Sterner Allergikonsulenter Hembesöket Utförs enligt genomarbetad metod (Allergikonsulenterna) BLFa och ASTA Medicinering följsamhet
Läs merPraktiska råd för dig som vill undvika allergier
Praktiska råd för dig som vill undvika allergier Förord Allergi och annan överkänslighet är ett stort folkhälsoproblem i Sverige och västvärlden och det har under de senaste decennierna ökat dramatiskt.
Läs merKemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon
Sida 1 av 5 2012-12-16 Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Utdrag ur Boverkets allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem (OVK) Vem ansvarar för
Läs merBesiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion
Redovisning av fuktkontroll i samband med överlåtelse av fastighet Syfte Besiktningen och fuktkontrollen syftar till att kontrollera utförande, konstruktion och material i byggnaden och dess riskkonstruktioner.
Läs mer2014-03-28 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden
Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028 Barn- och ungdomsnämnden Information- Rapportering av insatser som gjorts
Läs merBättre inomhusklimat i skolor och bostäder
Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Vision: Ett energieffektivt och hälsosamt inomhusklimat för alla Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner
Läs merBygg och miljökontoret Hälsoskydd
2012-08-31 Bygg och miljökontoret Hälsoskydd 2012:2 Tillsyn av skolor Projektet är utfört av Bygg och miljökontoret, miljö- och hälsoskydd, Norrköpings Kommun. Ansvarig för denna rapport är Magdalena Hallberg,
Läs merPeriodisk hälsoskyddstillsyn Grundskolor & Gymnasier
SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 1/2004 Periodisk hälsoskyddstillsyn Grundskolor & Gymnasier MILJÖKONTORET MARS 2004 Projektet utfört av: Charlotta Hedberg Postadress Solna Stad 171 86 Solna E-post miljokontoret@solna.se
Läs merBesiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion
Besiktning och fuktkontroll i byggnad och riskkonstruktion Redovisning av fuktkontroll i samband med överlåtelse av fastighet Syfte Besiktningen och fuktkontrollen syftar till att kontrollera utförande,
Läs merNågra frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT. Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst.
Lghnr:... Några frågor om Ditt INOMHUSKLIMAT Frågorna besvaras genom att Du sätter ett kryss i rutan för det svarsalternativ som passar Dig bäst. Skicka in det ifyllda formuläret så fort som möjligt. Gärna
Läs merFunkiS. Funktionskontrollanterna i Sverige WWW.funkis.se
FunkiS Funktionskontrollanterna i Sverige WWW.funkis.se Certifierade funktionskontrollanter Kommunala handläggare 1 250 medlemmar av 1 400 Vägledning OVK FARO FARO-S AV OVK Remissinstans 1 Kurser 2015
Läs merSOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd. Temperatur inomhus. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2005:15 (M) Allmänna råd Temperatur inomhus Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande
Läs mer