Tilläggskallelse till Kommunstyrelsen

Transkript

1 KOMMUNSTYRELSEN KALLELSE SIDA 1 (1) Tilläggskallelse till Kommunstyrelsen Tid Onsdag den 23 november 2016, klockan 13:00 Plats A-salen Ärenden Diarienummer 14 Vinstutdelning från Huge Fastigheter AB till KS-2016/ Huddinge kommun (KF) Handlingar skickades ut 14/11 25 Budgetuppföljning för kommunstyrelsen KS-2016/ perioden januari-oktober Månadsuppföljning per den 31 oktober 2016 för KS-2016/ Huddinge kommun 34 Nytt ärende: Samverkan mellan länets KS-2016/ kommuner och lärosäten med vårdutbildningar på högskolenivå (KF) Huddinge den 15 november 2016 Daniel Dronjak Ordförande Maria Sundblad Sekreterare

2 KS-2016/ 1 (10) HANDLÄGGARE Vinstutdelning från Huge Fastigheter AB till Huddinge kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen förslag till kommunfullmäktige 1. Huddinge kommun föreslår att en extra bolagsstämma i Huge Fastigheter AB ska besluta om att bolaget till aktieägare ska göra en vinstutdelning om 45 kronor per aktie. Det sammanlagda beloppet på den föreslagna utdelningen blir då kronor. 2. Utdelningen enligt punkten 1 ska ske senast den 31 december Kommunens ombud på extra bolagsstämma i Huge Fastigheter AB får i uppdrag att rösta för att utdelning sker enligt punkterna 1 och Inför den extra bolagsstämman uppdras åt kommunstyrelsen att tillse att förslaget inför bolagsstämman innehåller det underlag, som krävs enligt 18 kap. 3 6 aktiebolagslagen. 5. Huddinge kommun hemställer att styrelsen för Huge Fastigheter AB snarast kallar till en extra bolagsstämma, för att behandla kommunens förslag till vinstutdelning enligt ovanstående punkter. 6. Beslutet enligt ovan gäller under den förutsättningen att föreslagen utdelning inte bedöms strida mot reglerna i 17 kap. 3 aktiebolagslagen. Kommunstyrelsens beslut för egen del Under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar enligt ovan: Kommundirektören bemyndigas att på kommunstyrelsens vägnar besluta i de frågor som anges i punkten 4 i kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige. Sammanfattning Huddinge kommun innehar sammanlagt aktier i Huge Fastigheter AB, d.v.s. samtliga aktier i bolaget. Huge Fastigheter AB:s ekonomiska resultat för år 2015 var över 250 miljoner kronor före skatt. Resultatet efter skatt uppgick enligt årsredovisningen till kr. Enligt bolagets dåvarande VD berodde vinsten till stor del på engångseffekter som låga räntor, en mild vinter samt reversering av nedskrivningar. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Kommunstyrelsens förvaltning Kommunalvägen huddinge@huddinge.se HUDDINGE

3 (10) Styrelsen och verkställande direktören föreslog inför årsstämman 2016 att vinstmedlen skulle disponeras så att i ny räkning överförs kronor. Vinsten för år 2015 ingår i sistnämnda belopp. Årsstämman beslöt i enlighet med angivet förslag. Förslag har nu ställts om att Huddinge kommun som ägare av Huge Fastigheter AB ska föreslå Huge Fastigheter AB:s bolagsstämma att besluta om en vinstutdelning till kommunen motsvarande 45 kronor per aktie. Huddinge kommun innehar samtliga aktier i Huge Fastigheter AB. Den sammanlagda utdelningen skulle då bli kronor. Kommunen har ett ansträngt ekonomiskt läge under innevarande år. Årets andra delårsrapport i kommunen visar på ett beräknat underskott närmare 40 miljoner kronor. Ett sätt att förbättra årets resultat är att besluta om utdelning från Huge Fastigheter AB under Aktiekapitalet i Huge Fastigheter AB uppgår till kronor. Den senaste insättningen gjordes år 2009 i form av en nyemisson, genom en kvittning av kommunens fordran (990 mnkr) på bolaget. Bolagets fria egna kapital uppgår per till miljoner kronor. Soliditeten, som vid förra årets utgång uppgick till 23,9 procent, har förbättrats successivt de senaste fem åren. Huddinge kommun har historiskt inte tagit ut någon avkastning på det insatta kapitalet i Huge Fastigheter AB. En årlig avkastning på exempelvis 2 procent skulle innebära en utdelning på kronor. Kommunstyrelses förvaltning bedömning är därför att finns motiv för att nu besluta om en utdelning från bolaget med motsvarande 45 kr per aktie, totalt kronor. Beskrivning av ärendet Huddinge kommun innehar sammanlagt aktier i Huge Fastigheter AB. Huge Fastigheter AB:s ekonomiska resultat för 2015 var över 250 miljoner kronor före skatt. Resultatet efter skatt uppgick enligt årsredovisningen till kr. Enligt bolagets dåvarande VD berodde vinsten till stor del beror på engångseffekter som låga räntor, en mild vinter samt reversering av nedskrivningar. Vid årsstämman år 2016 stod följande vinstmedel till förfogande: Balanserade vinstmedel: Årets vinst:

4 (10) Sammanlagt: Styrelsen och verkställande direktören föreslog att vinstmedlen disponeras så att i ny räkning överförs kronor. Årsstämman beslöt i enlighet med angivet förslag. Bolagets revisor uttalade bl.a. följande i sin revisionsberättelse: Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen. Vidare skriver revisorn följande: Uttalanden Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Förslag har nu ställts om att Huddinge kommun som ägare av Huge Fastigheter AB ska föreslå Huge Fastigheter AB:s bolagsstämma att besluta om en vinstutdelning till kommunen motsvarande 45 kronor per aktie. Huddinge kommun innehar aktier i Huge Fastigheter AB. Den sammanlagda utdelningen skulle då bli kronor. Enligt aktiebolagslagen ska, om annan än styrelsen väcker förslag om vinstutdelning, förslagsställaren upprätta ett förslag till beslut enligt 18 kap. 3 6 aktiebolagslagen (ABL). Förslaget ska innehålla följande: a) beloppet på den utdelning som belöper på varje aktie, b) den tidpunkt då utdelningen ska betalas, c) ett motiverat yttrande från styrelsen om huruvida den föreslagna vinstutdelningen är försvarlig med hänsyn till vad som anges i 17 kap. 3 andra och tredje styckena ABL, d) i yttrandet enligt c) ska det, om tillgångar eller skulder har värderats till verkligt värde enligt 4 kap. 14 a årsredovisningslagen (1995:1554), också anges hur stor del av det egna kapitalet som beror på att en sådan värdering har tillämpats, e) uppgift om hur mycket av det i den senast fastställda balansräkningen konstaterade fria egna kapitalet som fortfarande står till bolagsstämmans förfogande, f) en kopia av den årsredovisning som innehåller de senast fastställda balans- och resultaträkningarna, g) en kopia av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,

5 (10) h) en redogörelse, undertecknad av styrelsen, för händelser av väsentlig betydelse för bolagets ställning, vilka har inträffat efter det att årsredovisningen lämnades med uppgift om värdeöverföringar som har beslutats under samma tid och om förändringar i bolagets bundna egna kapital som har skett efter balansdagen, och i) ett yttrande över den redogörelse som avses i h), undertecknat av bolagets revisor, med uttalande om huruvida bolagsstämman bör besluta i enlighet med förslaget. För närvarande är handlingarna enligt punkterna c), d), e), h) och i) ännu inte upprättade. Inför den extra bolagsstämma, som förutsätts ske, föreslås kommunstyrelsen ansvara för att dessa uppgifter tas fram. Lagen (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag Med allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag avses i denna lag ett aktiebolag som en kommun eller flera kommuner gemensamt har det bestämmande inflytandet över och som i allmännyttigt syfte 1. i sin verksamhet huvudsakligen förvaltar fastigheter i vilka bostadslägenheter upplåts med hyresrätt, 2. främjar bostadsförsörjningen i den eller de kommuner som är ägare till bolaget, och 3. erbjuder hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget. I första stycket anges vilka uppgifter ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag har. Bolaget ska i sin verksamhet huvudsakligen förvalta fastigheter i vilka bostadslägenheter upplåts med hyresrätt. Detta hindrar dock inte att det i ett allmännyttigt fastighetsbestånd ingår en mindre andel lokaler. Med mindre andel avses att lokalbeståndet inte får bli så stort att det inkräktar på den primära uppgiften, dvs. att förvalta hyresfastigheter i vilka bostadslägenheter upplåts (prop. 2001/02:58 s. 61). Begreppet har samma innebörd som i 1 kap. 1 första stycket 2 allbolagen. Ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolags värdeöverföringar får under ett räkenskapsår inte överstiga ett belopp som motsvarar räntan på det kapital som kommunen eller kommunerna vid föregående räkenskapsårs utgång har skjutit till i bolaget som betalning för aktier. Räntesatsen ska därvid utgöras av den genomsnittliga statslåneräntan under föregående räkenskapsår med tillägg av en procentenhet. Värdeöverföringar under ett räkenskapsår får dock inte överstiga ett belopp som motsvarar hälften av bolagets resultat för föregående räkenskapsår.

6 (10) Den genomsnittliga statslåneräntan för år 2015 var 0,58 procent. Med tillämpning av regeln om värdeöverföringar skulle högst 1,58 procent kunna förekomma som värdeöverföring år 2016 från Huge Fastigheter AB. Högsta utdelningsbara belopp skulle alltså bli kronor. Begränsningen av värdeöverföringar gäller inte för överföring av överskott som uppkommit under föregående räkenskapsår 1.om överskottet används för sådana åtgärder inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar som främjar integration och social sammanhållning eller som tillgodoser bostadsbehovet för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar, eller 2.om värdeöverföringen görs mellan allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag inom samma koncern. Kommunstyrelsens förvaltning har utifrån vad som sägs i 1 lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag bedömt att Huge inte är ett allmännyttigt kommunalt bostadsaktiebolag. Utifrån den bedömningen gäller i stället reglerna för värdeöverföringar i aktiebolagslagen. Aktiebolagslagen Enligt 17 kap. 4 aktiebolagslagen (ABL) är det lagligen möjligt att även efter årsstämman besluta om värdeöverföringar. Värdeöverföringar får ske med ett sammanlagt belopp som uppgår till högst det belopp som vid den första årsstämman var tillgängligt för värdeöverföring enligt 17 kap. 3 första stycket ABL. Vid beräkningen av utrymmet för värdeöverföring skall ändringar i det bundna egna kapitalet som har skett efter den senaste årsstämman beaktas. Jämlikt 17 kap. 3 ABL får en värdeöverföring (vinsutdelning) inte äga rum om det inte efter överföringen finns full täckning för bolagets bundna egna kapital. Beräkningen skall grunda sig på den senast fastställda balansräkningen med beaktande av ändringar i det bundna egna kapitalet som har skett efter balansdagen (beloppsspärren). Även om det inte finns något hinder enligt föregående stycke får bolaget genomföra en värdeöverföring till aktieägare endast om den framstår som försvarlig med hänsyn till 1.de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet, och

7 (10) 2.bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Det som sägs i detta stycke benämns försiktighetsregeln. Beloppsspärren innebär att bolaget inte får genomföra värdeöverföringar om det inte skulle finnas full täckning för det bundna egna kapitalet omedelbart efter överföringen. Det bokförda värdet på de tillgångar som finns kvar i bolaget efter värdeöverföringen måste alltså minst uppgå till det bokförda värdet på skulder, avsättningar och bundet eget kapital. Till grund för beräkningen skall ligga bolagets senast fastställda balansräkning. Det innebär att beloppsspärren skall fastställas med utgångspunkt i vad som vid beslutstidpunkten är känt om förhållanden på balansdagen för den senaste balansräkningen Innebörden av försiktighetsregeln är att en värdeöverföring, oavsett vad en tillämpning av beloppsspärren leder till för resultat, får ske endast om den framstår som försvarlig. Det betyder att det belopp som aktieägarna faktiskt har rätt att disponera över kan vara mindre - men aldrig större - än det belopp som framkommer vid tillämpningen av beloppsspärren. Enligt prop. 2004/05:85 sida 752 anges bl.a. följande: Hur mycket kapital som till följd av försiktighetsregeln måste behållas i bolaget får bedömas mot bakgrund av förhållandena i det enskilda fallet och de särskilda omständigheter som bolaget verkar under. Här skall, som framgår av punkten 1, beaktas de krav på eget kapital som verksamhetens art, omfattning och risker ger upphov till. Särskild försiktighet bör alltså iakttas när det gäller utdelning från ett bolag med konjunkturberoende eller på annat sätt riskfylld verksamhet. En annan faktor av betydelse utgör storleken av det bundna egna kapitalet, sedd i relation till verksamhetens storlek. Ett bolag med litet bundet eget kapital har, typiskt sett, större behov av att behålla fritt eget kapital i bolaget. Och ju mera omfattande bolagets verksamhet är, desto större kan behovet av en "marginal", i form av ett större eget kapital, vara. Vid försvarlighetsbedömningen skall vidare hänsyn tas till bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt (punkten 2). Kravet på att bolagets konsolideringsbehov skall beaktas inför ett beslut om vinstutdelning eller annan värdeöverföring innebär

8 (10) att det skall göras en allsidig bedömning av bolagets ekonomiska ställning och bolagets möjligheter att på sikt infria sina åtaganden. Den ekonomiska ställningen kan beskrivas med hjälp av olika nyckeltal bland vilka i första hand relationen mellan eget och främmande kapital (skulder) här är av intresse. Ju större andel av ett aktiebolags tillgångar som har finansierats med eget kapital, desto bättre soliditet anses bolaget ha. Den optimala relationen mellan eget kapital och skulder varierar mellan olika branscher liksom mellan företag av olika storlek och ålder. Det är därför inte möjligt att fastställa en för alla bolag och vid varje tidpunkt lämplig soliditet (jfr SOU 1971:15 s. 312 och prop. 1975:103 s. 211). Vid tillämpningen av försiktighetsregeln på det enskilda bolaget är det inte i första hand den soliditet som räknas fram genom uppgifter i redovisningen som är av intresse. Avgörande för bolagets förmåga att kunna ta risker och tåla förluster är bolagets verkliga ekonomiska ställning, dvs. efter beaktande av dolda och obeskattade reserver (jfr prop. 1975:103 s. 77). Det är emellertid inte tillräckligt att studera enbart bolagets soliditet. Även andra faktorer som påverkar bolagets behov av konsolidering måste beaktas. Det gäller framförallt omständigheter som kan påverka bolagets framtida soliditet, såsom räntabiliteten på det egna kapitalet, resultatprognoser och orderingång. Inom vissa verksamhetsområden, t.ex. bankverksamhet, kan en hög soliditet påverka räntabiliteten på eget kapital negativt (hävstångseffekten). Som komplement vid bedömningen av konsolideringsbehovet får då användas andra mått, som t.ex. kapitaltäckningsgrad där eget kapital ställs mot riskvägda fordringar. Försiktighetsregeln fordrar även att hänsyn tas till bolagets likviditet dvs. dess kortfristiga betalningsförmåga. Värdeöverföringar får alltså inte företas med så stora belopp att bolaget i något nämnvärt avseende försämrar sin förmåga att fullgöra sina förpliktelser gentemot t.ex. anställda, leverantörer och långivare under en viss period. Likviditeten mäts genom att man tar hänsyn till å ena sidan likvida medel vid periodens början jämte inbetalningar under perioden fram till en viss tidpunkt och å andra sidan anspråken på utbetalningar under samma period. Värdeöverföringar får inte ske annat än om det av en sådan beräkning framgår att bolaget under hela perioden

9 (10) har ett överskott, inklusive en viss likviditetsreserv, för att klara oväntade händelser och tillfälliga variationer i betalningsströmmarna. Återbäringsskyldighet vid olaglig värdeöverföring finns reglerat i 17 kap. 6 ABL. Beslut om vinstutdelning fattas av bolagsstämman. Stämman får besluta om utdelning av större belopp än vad styrelsen har föreslagit eller godkänt endast om 1. det finns en sådan skyldighet enligt bolagsordningen, eller 2. utdelningen beslutas på yrkande av en minoritet enligt 11. Punkterna 1 och 2 är inte tillämpliga i föreliggande fall. Mot den bakgrunden kan sägas att styrelsen har en slags vetorätt i ärenden om vinstutdelning. Om samtliga aktieägare är överens, kan de sätta sig över lagens regler om formerna för värdeöverföring. Regler som är uppställda till borgenärers skydd får däremot aldrig åsidosättas. Även en förtäckt vinstutdelning måste alltså ske med beaktande av bestämmelserna i exempelvis 17 kap. 3 ABL. Om bolagsstämman skall pröva en fråga om vinstutdelning, skall styrelsen, eller om förslaget väcks av någon annan, förslagsställaren upprätta ett förslag till beslut enligt bestämmelserna i 18 kap. 3-6 ABL. Enligt 18 kap. 2 gäller följande: Om bolagsstämman skall pröva en fråga om vinstutdelning, skall styrelsen, eller om förslaget väcks av någon annan, förslagsställaren upprätta ett förslag till beslut enligt bestämmelserna i 3 6. En fråga om vinstutdelning enligt 11 får prövas även om något sådant förslag inte har upprättats. I förslaget om vinstutdelning ska 18 kap. 3 ABL följande anges: 1.beloppet av den utdelning som skall belöpa på varje aktie, 2.avstämningsdagen, om bolaget är ett avstämningsbolag, eller, i förekommande fall, bemyndigande för styrelsen att fastställa avstämningsdagen, 3.den tidpunkt då utdelningen skall betalas, om bolaget inte är ett avstämningsbolag, eller, i förekommande fall, bemyndigande för styrelsen att fastställa betalningsdag, och 4.om utdelningen skall avse annat än pengar, uppgift om arten av den egendom som skall delas ut.

10 (10) Avstämningsdagen enligt första stycket 2 eller betalningsdagen enligt första stycket 3 får inte infalla senare än dagen före nästa årsstämma. Till förslaget om vinstutdelning ska enligt 18 kap. 4 ABL fogas ett motiverat yttrande från styrelsen om huruvida den föreslagna vinstutdelningen är försvarlig med hänsyn till vad som anges i 17 kap. 3 andra och tredje styckena. Om tillgångar eller skulder har värderats till verkligt värde enligt 4 kap. 14 a årsredovisningslagen (1995:1554), skall det i yttrandet också anges hur stor del av det egna kapitalet som beror på att en sådan värdering har tillämpats. Om årsredovisningen inte skall behandlas på den bolagsstämma som skall pröva förslaget om vinstutdelning, ska enligt 18 kap. 5 ABL det i förslaget anges hur stor del av det enligt 17 kap. 3 första stycket disponibla beloppet som finns kvar efter det senast fattade beslutet om värdeöverföring. I det fall som avses i 18 kap. 5 ABL ska följande handlingar fogas till förslaget enligt 18 kap. 6 ABL: 1.en kopia av den årsredovisning som innehåller de senast fastställda balansoch resultaträkningarna, 2.en kopia av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser, 3.en redogörelse, undertecknad av styrelsen, för händelser av väsentlig betydelse för bolagets ställning, vilka har inträffat efter det att årsredovisningen lämnades med uppgift om värdeöverföringar som har beslutats under samma tid och om förändringar i bolagets bundna egna kapital som har skett efter balansdagen, och 4.ett yttrande över den redogörelse som avses i 3, undertecknat av bolagets revisor, med uttalande om huruvida bolagsstämman bör besluta i enlighet med förslaget. Förvaltningens synpunkter Kommunen har ett ansträngt ekonomiskt läge under innevarande år. Årets andra delårsrapport i kommunen visar på ett beräknat underskott närmare 40 miljoner kronor. Ett sätt att förbättra årets resultat är att besluta om utdelning från Huge Fastigheter AB under Aktiekapitalet i Huge Fastigheter AB uppgår till kronor. Den senaste insättningen gjordes år 2009 i form av en nyemisson, genom en kvittning av kommunens fordran (990 mnkr) på bolaget. Bolagets fria egna kapital uppgår per till miljoner kronor. Soliditeten, som vid förra årets utgång uppgick till 23,9 procent, har förbättrats successivt

11 (10) de senaste fem åren. Huddinge kommun har historiskt inte tagit ut någon avkastning på det insatta kapitalet i Huge Fastigheter AB. En årlig avkastning på exempelvis 2 procent skulle innebära en utdelning på kronor. Kommunstyrelses förvaltning bedömning är därför att finns motiv för att nu besluta om en utdelning från bolaget med motsvarande 45 kr per aktie, totalt kronor. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Per-Erik Björkbacka Kommunjurist Beslutet delges Huge Fastigheter AB Kommunens ombud på Huge Fastigheter AB:s bolagsstämma

12 KS-2016/ (4) HANDLÄGGARE Ackelman, Mats mats.ackelman@huddinge.se Kommunstyrelsen Budgetuppföljning för kommunstyrelsen 2016 Förslag till beslut Budgetuppföljningen för kommunstyrelsen perioden oktober 2016 godkänns i enlighet med kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 11 november Sammanfattning För perioden januari-oktober visar kommunstyrelsen ett överskott på 20,2 mnkr. Differensen mot budget beror dels på högre intäkter på 7,8 mnkr, dels på lägre kostnader för personal på 8,7 mnkr samt lägre kostnader för varor och tjänster 6,7 mnkr. Förvaltningens bedömning är att kommunstyrelsen sammantaget för helåret kommer att lämna ett överskott jämfört med budget på 8,3 mnkr enligt prognosen som gjordes per augusti. Beskrivning av ärendet Budgetuppföljning och kommentarer till utfallet för perioden Personalkostnaderna ligger 8,7 mnkr under budget, främst beroende på senareläggning i tillsättandet av vakanta tjänster. Kostnader för konsulter och inhyrd personal ligger 4,4 mnkr över budget och varor och tjänster 6,7 mnkr under budget. Kapitalkostnaderna ligger 1,3 mnkr över föregående års utfall och 0,2 mnkr lägre än budget för perioden. Intäkterna ligger 7,8 mnkr över budget vilket beror på högre intäkter för markhyror och arrenden. Prognosen för helåret är att förvaltningen kommer att lämna ett överskott jämfört med budget på 8,3 mnkr. Kommundirektören redovisar ett överskott på 1,7 mnkr jämfört med budget och utfallet är 1,6 mnkr bättre än föregående års utfall i oktober. I kommundirektörens budget ligger ofördelade medel som kan användas av avdelningarna efter godkännande i förvaltningens ledningsgrupp. Kommundirektören prognostiserar en mindre avvikelse på helåret jämfört med budget uppgående till 0,1 mnkr. Den tidigareläggning av kostnader för en digitalisering av verksamhetsplaneringen som beskrevs i tidigare prognos kommer att belasta året i en mindre omfattning än planerat. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Kommunstyrelsens förvaltning Kommunalvägen huddinge@huddinge.se HUDDINGE

13 KS-2016/ (4) Kommunikationsavdelningen redovisar ett överskott på 1,5 mnkr jämfört med budgeten på 22,4 mnkr. Överskottet beror bland annat på lägre personalkostnader och lägre kostnader för inköp av varor och tjänster på framför allt Servicecenter. Avdelningen prognostiserar ett överskott för helåret på 0,5 mnkr som i stort relateras till vakanser på Servicecenter. Samhällsbyggnadsavdelningen redovisar ett överskott på 4,4 mnkr. Överskottet är ett resultat av högre intäkter för markhyror och arrenden och lägre kostnader för varor och tjänster. Avdelningen prognostiserar ett överskott på 2,5 mnkr för helåret. Överskottet är ett resultat av högre intäkter jämfört med budget. Ekonomiavdelningen redovisar ett överskott på 3,7 mnkr jämfört med budgeten på 40,4 mnkr. Överskottet beror till stor del på lägre kostnader som ett resultat av fler vakanser än känt då budgeten gjordes samt intäkter som inte budgeterats. Avdelningen prognostiserar ett överskott på 2,0 mnkr för helåret. Personalavdelningen redovisar ett resultat på 31,3 mnkr vilket är 0,6 mnkr bättre än budget. Avdelningen prognostiserar ett underskott på 0,6 mnkr för helåret som till stor del förklaras av högre personalkostnader för fackliga företrädare. Administrativa avdelningen redovisar sammantaget ett överskott på 8,3 mnkr. Överskottet på kostnadssidan uppgår till 7,6 mnkr medan intäktssidan visar ett överskott på 0,7 mnkr. Avdelningen förväntas redovisa ett överskott på 4,1 mnkr för helåret. IT-sektionen redovisar ett resultat som är 5,4 mnkr bättre än budget. Överskottet beror framför allt på lägre personalkostnader och lägre kostnader för serviceavtal samt för program och licenser. Sektionen prognostiserar ett överskott på 2,1 mnkr på grund av projekt som skjuts framåt i tiden. KS kansli redovisar ett överskott på 0,5 mnkr jämfört med budget. Till största delen beror överskottet på lägre personalkostnader. Sektionen prognostiserar ett mindre underskott på 0,1 mnkr för helåret. Kvalitet och projekt redovisar ett överskott på 2,0 mnkr. Avvikelsen mot budget beror främst på försenade kostnader för konsulter och köp av verksamhet men också lägre kostnader för personal. Sektionen prognostiserar ett överskott på 1,2 mnkr för helåret.

14 KS-2016/ (4) Trygghets- och säkerhetssektionen redovisar ett mindre underskott på 0,2 mnkr jämfört med budget. Sektionen förväntas lämna ett överskott på 0,4 mnkr för helåret. Överförmyndarverksamheten har ett utfall på 5,5 mnkr för perioden som är detsamma som budgeten. För helåret prognostiserar verksamheten ett underskott på 0,1 mnkr relaterat till betydligt fler ensamkommande barn än förväntat. Brandförsvaret redovisar ett utfall i nivå med budgeten på 52,5 mnkr för perioden. Verksamheten förväntas inte redovisa någon budgetavvikelse för helåret. Förvaltningens synpunkter Förvaltningens bedömning är att resultatet för perioden i huvudsak ger en riktig bild av verksamheten. Prognosen för helåret som gjordes per augusti är att budgeten kommer att hållas och även redovisa överskott på minst 8,3 mnkr för helåret. Investeringsbudget Under årets tio första månader har 177,4 mnkr av investeringsbudgeten på totalt 379,8 mnkr förbrukats. Investeringarna förväntas redovisa ett överskott på 66,7 mnkr för helåret. En mer detaljerad sammanställning av investeringarna redovisas i bilaga 2. Vesna Jovic Kommundirektör Mats Öberg Ekonomidirektör Mats Ackelman Controller

15 KS-2016/ (4) Bilagor 1. Tabell oktober 2016 utfall-budget-prognos 2. Investeringar

16 Bilaga 1 Utfall Budget Avvikelse Avvikelse Budget Prognos okt-16 okt-16 okt-16 sep-16 helår DÅ2 helår Kommundirektör 6,9 8,7 1,7 1,0 12,3 0,1 Kommunikation 20,9 22,4 1,5 1,3 27,0 0,5 Samhällsbyggnad 106,6 111,1 4,4 5,1 133,4 2,5 Ekonomi 36,8 40,4 3,7 3,5 48,8 2,0 Personal 31,3 31,9 0,6 1,2 41,0-0,6 Administrativ (inkl Adm Dir) 118,6 127,0 8,3 6,7 155,7 4,1 IT 55,5 60,9 5,4 4,2 75,3 2,1 Kansli 46,9 47,4 0,5 0,3 57,2-0,1 Kvalitet o projekt 11,5 13,5 2,0 1,8 16,6 1,2 Trygghet o säkerhet 3,3 3,1-0,2-0,2 4,1 0,4 Överförmyndare 5,5 5,4 0,0 0,0 6,5-0,1 Brandförsvar 52,5 52,5 0,0 0,0 63,0 0,0 TOTAL 379,2 399,4 20,2 18,8 487,7 8,3

17 Bilaga 2 Investeringar mnkr Budget Utfall Prognos helår per sep helår Samhällsbyggnadsprojekt Genomförandeprojekt 218,1 121,3 199,9 Planeringsprojekt 79,3 11,5 31,8 Övrigt -2,4 5,8 3,3 Samhällsbyggnadsprojekt 295,0 138,5 235,0 Övriga investeringar Gata, park, lekplats mm 57,2 29,6 58,2 Trafiksäkerhet/framkomlighet 8,1 2,2 6,5 Gång- och cykelvägar 18,4 11,8 18,5 Kollektivtrafik 3,0-0,1 3,0 Tillgänglighet 3,0 2,4 3,0 Buller 2,0 0,0 0,5 Parker och lekplatser 21,1 12,1 25,4 Vägvisningsplan 1,0 0,0 0,0 Åtg. enl. önskelista och medborgarförslag 0,6 1,1 1,3 Ekosystem i balans 6,5 1,5 4,3 Åtgärdsprogram för sjöar 6,5 1,5 4,3 IT mm 21,0 7,7 15,6 IT investeringar 20,2 7,1 14,8 Övrigt 0,8 0,7 0,8 Summa övr investeringar 84,8 38,9 78,1 Summa 379,8 177,4 313,1

18 14 november 2016 KS-2016/ (14) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 31 oktober 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Månadsuppföljning per den 31 oktober 2016 godkänns i enlighet med kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 14 november Sammanfattning Kommunens utfall per oktober 2016 är positivt med 19 mnkr. När exploateringsverksamheten exkluderas är utfallet ett minus med 13 mnkr. Tre nämnder (förskolenämnden, socialnämnden, äldreomsorgsnämnden) prognostiserade underskott för året i delårsrapport 2/2016. I månadsuppföljningen bedömer social- och äldreomsorgsförvaltningen att resultatet för socialnämnden kan bli något bättre. Utfallet per oktober och förvaltningarnas kommentarer visar att resultaten för förskolenämnden och äldreomsorgsnämnden riskerar att bli sämre än tidigare prognoser. Förskolorna har fortsatt problem att klara sin ekonomi och behovet av extra insatser och stöd har ökat på. Social- och äldreomsorgsförvaltningen beskriver att köp av platser i särskilt boende äldreomsorg har ökat för att förbättra kösituationen, samtidigt minskar inte köp av platser för korttidsvård. Natur- och byggnadsförvaltningen bedömer att resultatet försämras med cirka 7 mnkr jämfört med prognosen i delårsrapporten. Försämringen avser främst högre kostnader för vinterservice. Förvaltningarna bedömer i övrigt att nämnderna klarar sina budgetar för året. Prognosen för skatteintäkter är 9 mnkr bättre jämfört med prognosen i delårsrapport 2/2016. Kommunstyrelsens förvaltnings samlade bedömning, utifrån ackumulerat resultat, förvaltningarnas kommentarer och SKL:s skatteprognos i oktober är att balanskravet och det budgeterade resultatmålet inte uppnås. Prognosen i delårsrapport 2/2016, -36,5 mnkr (-76,5 mnkr exklusive exploatering) kvarstår. De ekonomiska förutsättningarna är kärva även för kommande år med låga uppräkningar för löne- och prisökningar. Det är därför av stor vikt att samtliga nämnder, även de med positiva prognoser, fortsätter att vidta åtgärder för att förbättra årets resultat för kommunen och för att skapa ett bättre handlingsutrymme inför Beskrivning av ärendet Månadsuppföljningen omfattar månatlig uppföljning (per januari-maj och juli-november) till kommunstyrelsen av det ekonomiska utfallet, totalt för kommunen och för respektive nämnd. Förvaltningarnas kommentarer till POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Kommunstyrelsens förvaltning Kommunalvägen huddinge@huddinge.se Ekonomiavdelningen HUDDINGE

19 14 november 2016 KS-2016/ (14) nämndens utfall och bedömning av helårsprognos ska vara av mer övergripande karaktär. Förvaltningens synpunkter Kommunens utfall per oktober 2016 är positivt med 19 mnkr. När exploateringsverksamheten exkluderas är utfallet ett minus med 13 mnkr. Budget Utfall % Utfall 2016 okt-16 okt-15 Verksamhetens kostnader/intäkter , ,4 83,1% ,5 Exploateringsverksamhet 70,0 31,6 45,2% 125,7 Avskrivningar -105,3-90,7 86,1% -82,5 Verksamhetens nettokostnader , ,5 83,6% ,4 Skatteintäkter 4 566, ,7 82,8% 3 594,0 Generella statsbidrag / utjämning 775,0 661,9 85,4% 666,0 Skatt, statsbidrag, utjämning 5 341, ,6 83,2% 4 260,0 Finansiella intäkter 175,2 126,9 72,4% 178,3 Finansiella kostnader -124,4-79,0 63,5% -136,7 Resultat 43,0 19,1 141,2 Resultat, ekonomiskt mål -27,0-12,6 15,6 Skatt, utjämning, bidrag Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömde i sin augustiprognos att skatteunderlaget ökar mindre både för 2015 och för 2016 jämfört med tidigare prognoser. Det preliminära taxeringsutfallet för 2015 indikerade en mindre ökning av skatteunderlaget än tidigare. För 2016 redovisade SKL att arbetade timmar visserligen reviderats upp kraftigt, men att löneökningarna varit lägre än prognostiserat. Tillsammans med nedjusterade prognoser för sjuk- och föräldrapenning bedömdes en svagare skatteunderlagstillväxt I oktober räknar SKL med en större ökning av arbetade timmar i år och reviderar upp prognosen för 2016, medan prognosen för 2015 är oförändrad. Prognosen för skatt, utjämning och bidrag bedöms nu till ett underskott med 8 mnkr jämfört med budget, varav 7 mnkr avser skatt och inkomstutjämning. Övriga delar i den kommunala utjämningen för 2016 beräknas ge ett minus med 1 mnkr. Det är sammantaget cirka 9 mnkr bättre jämfört med prognosen i delårsrapport 2/2016. Det tillfälliga statsbidraget för att möta ökade kostnader till följd av flyktingsituationen redovisas också här. Huddinge har fått totalt 37 mnkr, varav 34 mnkr redovisas i resultatet för I delårsrapport 1/2016 beslutades att socialnämndens budget utökas med 12 mnkr av det tillfälliga statsbidraget. I delårsrapport 2 är förslaget att fördela ytterligare 17,2 mnkr

20 14 november 2016 KS-2016/ (14) till socialnämnden och att resterande 4,9 mnkr kvarstår i medelsreserven för eventuell ytterligare fördelning under Verksamhetens nettokostnader Budget Utfall Avvik Utfall +/ okt-16 okt-16 okt-16 okt-15 i % Kommunstyrelse -399,4-379,2 20,2-384,3-1,3% Förskolenämnd -665,5-684,1-18,6-649,0 5,4% Grundskolenämnd , ,9 13, ,6 4,4% Gymnasienämnd -429,8-422,9 6,9-411,3 2,8% Socialnämnd -796,3-836,2-39,9-789,0 6,0% Äldreomsorgsnämnd -563,6-577,9-14,3-548,2 5,4% Kultur- och fritidsnämnd -164,1-163,3 0,8-156,2 4,5% Natur- och byggnadsnämnd -120,9-114,3 6,6-111,4 2,6% Tillsynsnämnd -6,2-4,6 1,6-4,8-5,2% Revision -2,7-1,8 0,9-1,7 8,3% Summa nämnder , ,2-22, ,4 4,3% Reserverade medel -21,1 0,0 21,1 0,0 - Pensioner, kapitaltjänstintäkter 68,6 68,4-0,2 97,0-29,5% Avskrivningar -87,8-86,7 1,1-79,8 8,7% Exploateringsverksamhet 58,3 31,6-26,7 125,7-74,8% Nämndernas finansiella kostnader 0,0 0,3 0,3 0,1 - S:a verksamhetens nettokostnader , ,5-26, ,4 7,5% Nämndernas nettokostnader är totalt 184 mnkr (4,3 %) högre jämfört med per oktober Nämndernas totala budgetram för året är 192 mnkr (3,7 %) högre jämfört med utfallet i bokslut Nämndernas samlade utfall är minus 22 mnkr jämfört med periodens budget. Per oktober 2015 var nämndernas utfall minus 14 mnkr. Förskolenämnden, socialnämnden och äldreomsorgsnämnden redovisar minus. Övriga nämnder redovisar plusresultat eller resultat nära noll. Tre nämnder (förskolenämnden, socialnämnden, äldreomsorgsnämnden) prognostiserade underskott för året i delårsrapport 2/2016. I månadsuppföljningen bedömer social- och äldreomsorgsförvaltningen att resultatet för socialnämnden kan bli något bättre. Utfallet per oktober och förvaltningarnas kommentarer visar att resultaten för förskolenämnden och äldreomsorgsnämnden riskerar att bli sämre än tidigare prognoser. Förskolorna har fortsatt problem att klara sin ekonomi och behovet av extra insatser och stöd har ökat på. Social- och äldreomsorgsförvaltningen beskriver att köp av platser i särskilt boende äldreomsorg har ökat för att förbättra kösituationen, samtidigt minskar inte köp av platser för korttidsvård. Natur- och byggnadsförvaltningen bedömer att resultatet försämras med cirka 7 mnkr jämfört med prognosen i delårsrapporten. Försämringen avser främst

21 14 november 2016 KS-2016/ (14) högre kostnader för vinterservice. Förvaltningarna bedömer i övrigt att nämnderna klarar sina budgetar för året. Förvaltningarna beskriver pågående arbeten för att vidta åtgärder som syftar till restriktivitet vid inköp, nyanställning och återbesättning av tjänster. De fortsatt låga räntenivåerna påverkar kommunens finansnetto med lägre ränteintäkter för vidareutlåning och placering av kommunens likviditetsöverskott. En höjning av borgensavgiften vid halvårskiftet och en överskottsutdelning från Kommuninvest förbättrar finansnettot med 7-8 mnkr. Prognosen i delårsrapport 2/2016 är plus 5,4 mnkr. Kommunstyrelsens förvaltnings samlade bedömning, utifrån ackumulerat resultat, förvaltningarnas kommentarer och SKL:s skatteprognos i oktober är att balanskravet och det budgeterade resultatmålet inte uppnås. Prognosen i delårsrapport 2/2016, -36,5 mnkr (-76,5 mnkr exklusive exploatering) kvarstår. De ekonomiska förutsättningarna är kärva även för kommande år med låga uppräkningar för löne- och prisökningar. Det är därför av stor vikt att samtliga nämnder, även de med positiva prognoser, fortsätter att vidta åtgärder för att förbättra årets resultat för kommunen och för att skapa ett bättre handlingsutrymme inför Nämndernas utfall med förvaltningarnas kommentarer (Siffrorna i tabellerna är avrundade) Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltning anger att resultatet (+20 mnkr) i huvudsak är rättvisande för perioden. Intäkterna är 8 mnkr bättre än budgeterat, medan kostnaderna visar en positiv avvikelse på 12 mnkr. Avvikelsen på kostnadssidan förklaras i huvudsak av lägre personalkostnader, främst till följd av vakanser, men också av lägre kostnader för varor och tjänster och

22 14 november 2016 KS-2016/ (14) lokaler. Förvaltningen bedömer att kommunstyrelsen klarar årets budget med ett överskott (+8,3 mnkr i delårsrapport 2/2016). Samtliga nämnder ska vidta åtgärder som syftar till restriktivitet vid inköp, nyanställning och återbesättning av tjänster. Kommunstyrelsens förvaltning arbetar med att återbesättningspröva samtliga vakanser och godkännas av förvaltningens ledningsgrupp. Abonnemang för telefoner och Ipads ses över och ett projekt är påbörjat för att se över utskrift som tjänst för att minska kommunens kostnader för utskrifter. Förskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen anger att resultatet (-19 mnkr) inte är helt rättvisande för perioden. Retroaktiva löner är för högt uppbokade i oktober och det faktiska resultatet är något bättre än i redovisningen. Förvaltningen redovisar att prognosen för året har blivit sämre än i delårsrapporten (-10,2 mnkr i delårsrapport 2/2016). Underskottet har blivit högre inom några förskoleområden samt att tilläggsbeloppen ökat ytterligare. Underskottet beror på att många förskolor har haft höga kostnader för sjukfrånvaro, vikarier och bemanningsföretag. Behovet av extra insatser och stöd har ökat på förskolorna och tilläggsbeloppet har ökat med cirka 4 mnkr. De nya förskolorna beräknar underskott på grund av nystartskostnader (lön och lokalhyror) som inte täcks av ersättningarna. Vistelsetiderna är också en faktor som har ökat väldigt mycket de senaste tio åren. När vistelsetiden ökar, ökar även schemaläggningstiden för personalen, vilket kräver mer resurser. Även löneglidning lyfts fram som en orsak till en tuff situation för förskolorna. Tio av sjutton förskoleområden har ett negativt resultat. Enheterna arbetar med att få en organisation som balanserar mot ersättningarna. Dialoger förs kontinuerligt med förskolor som har underskott och det finns planerade åtgärder för dessa.

23 14 november 2016 KS-2016/ (14) Samtliga nämnder ska vidta åtgärder som syftar till restriktivitet vid inköp, nyanställning och återbesättning av tjänster. Förskolenämnden har infört restriktivitet vid inköp samt tillsättning av vakanser och försiktighet gällande vikarier samt bättre samordning mellan förskolorna. Grundskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen anger att resultatet (+13 mnkr) inte är helt rättvisande för perioden. En del statsbidrag har periodiserats dubbelt och det faktiska resultatet är något sämre än i redovisningen. Prognosen för året visar på ett överskott som beror på färre elever jämfört med budget (5,8 mnkr i delårsrapport 2/2016). De nya skolorna, Kästaskolan och Glömstaskolan prognostiserar underskott. Ersättningarna täcker inte nystartsdriften. Även modersmål- och studiehandledningsorganisationen visar på ett underskott med cirka 2,5 mnkr. I prognosen är det hänsyn taget till att nämnden får statsbidrag för nyanlända från Migrationsverket. För kvartal 1 och 2 har grundskoleverksamheten fått 8,5 mnkr i statsbidrag för nyanlända, vilket är cirka 3 mnkr lägre än ansökan och årsprognosen för nämnden blir lägre. Förstudien för lokalprojektet för Utsäljeskolan finns med i utfallet med 4 mnkr, vilket minskar det förväntade överskottet. Ansökan till Lågstadie- och fritidshemssatningen är insänd och kan bidra med ytterligare cirka 30 mnkr fördelat över läsåret 16/17 för personalförstärkningar i de lägre årskurserna och fritidshemmen. Cirka 10 mnkr av denna satsning är inräknad i årsprognosen. Dialoger förs kontinuerligt med skolor som har underskott och det finns planerade åtgärder för dessa skolor. Samtliga nämnder ska vidta åtgärder som syftar till restriktivitet vid inköp, nyanställning och återbesättning av tjänster. Information om det ekonomiska läget har gått ut till alla enheter. Alla har uppmanats att vara restriktiva med inköp.

24 14 november 2016 KS-2016/ (14) Gymnasienämnden Barn- och utbildningsförvaltningen anger att resultatet (+7 mnkr) inte är helt rättvisande för perioden. Om nämnden får de förväntade intäkterna för nyanlända kan resultatet bli bättre än vad som redovisas idag. Förvaltningen har gjort en försiktig bedömning vid uppbokning av statsbidragen. Prognosen förväntas bli ett överskott med 4 mnkr (+3,8 mnkr i delårsrapport 2/2016). Prognosen visar på ett överskott inom ungdomsgymnasiet beroende på färre elever hos annan huvudman. Gymnasiesärskola visar på ett överskott med cirka 3 mnkr. Förvaltningen beskriver även ett plus inom vuxenutbildningen som beror på vakanser. Att antagningen av gymnasieelever för hösten blir som planerat eller bättre är av största vikt för att skolorna ska kunna hålla sin budget. Två av Huddinges egna gymnasieskolor visar på underskott men där finns planerade åtgärder som följs upp varje månad. Samtliga nämnder ska vidta åtgärder som syftar till restriktivitet vid inköp, nyanställning och återbesättning av tjänster. Information om det ekonomiska läget har gått ut till alla enheter. Alla har uppmanats att vara restriktiva med inköp.

25 14 november 2016 KS-2016/ (14) Socialnämnden Social- och äldreomsorgsförvaltningen anger att resultatet (-40 mnkr) inte är helt rättvisande för perioden. Resultatet för perioden belastas med negativt resultat avseende ensamkommande barn med totalt -11,7 mnkr. Verksamheterna inom funktionshinderområdet har en negativ avvikelse om -25 mnkr, vilket är en försämring med 1 mnkr jämfört med september. Individ- och familjeomsorgen har en negativ avvikelse om -30,5 mnkr, en försämring med -0,3 mnkr sedan föregående månad. Det är fortfarande barnoch ungdomsvården som belastar resultatet, men belastningen har minskat. Den största positiva avvikelsen återfinns inom arbete och försörjning med 21 mnkr, en förbättring sedan föregående månad med 1 mnkr. Social- och äldreomsorgsförvaltningen bedömer att socialnämnden inte klarar sin budget för året (-54 mnkr i delårsrapport 2/2016). Bedömningen nu är att årets resultat kan bli bättre med anledning av att individ- och familjeomsorgens åtgärder börjar ge effekt på resultatet. Även det goda resultat som finns inom arbete och försörjning bidrar till bättre resultat för nämnden. Övriga verksamheter förväntas att ha resultat i nivå med prognosen i delårsrapport 2. Totalt bedöms att resultatet kan bli cirka 8 mnkr bättre. Åtgärdsplaner finns framtagna inom de områden som har prognos med underskott. Samtliga nämnder ska vidta åtgärder som syftar till restriktivitet vid inköp, nyanställning och återbesättning av tjänster. Kostnaderna för personal har minskat sedan september månad, men fortfarande är kostnaderna för vikarier höga inom nämndens område. Av totalkostnaderna för vikarier har funktionshinderområdet 84 %. Ännu har heller inte kostnaderna för konsulter och inhyrd personal minskat. Kostnaderna för inköp av varor och tjänster har inte lägre kostnader i oktober jämfört med vad som planerats för året. Inom funktionshinderområdet kommer flertalet personalminskningar att ske under november månad, vilket gör att effekten inte ses ännu.

26 14 november 2016 KS-2016/ (14) Vikariekostnaderna kommer med en månads eftersläpning vilket gör att effekterna bör komma under november och december. Äldreomsorgsnämnden Social- och äldreomsorgsförvaltningen anger att resultatet (-14 mnkr) inte är helt rättvisande för perioden. Höga kostnader för vikarier under sommaren är inte rätt periodiserade i budgeten. Hänsyn har däremot tagits till detta i prognosen. Negativa avvikelser för perioden återfinns främst inom egen utförare avseende både hemtjänst och särskilt boende, samt inom korttidsvård beroende på köp av fler platser. Bedömningen för helåret har hittills varit en negativ avvikelse om -7,2 mnkr (-7,2 mnkr i delårsrapport 2/2016). Den bedömningen är i dagsläget osäker med anledning av att ett negativt utfall för oktober avseende köp av platser till särskilt boende och för köp av korttidsplatser. Antalet platser inom särskilt boende har ökat för att kösituationen ska förbättras, samtidigt har antalet platser för köp av korttidsvård inte blivit färre. Analysen för att se hur det påverkar ekonomin för året är ännu inte färdig. Det kan påverka årets prognos med upp till 1,8 mnkr i högre kostnader. Samtidigt kommer staberna att få en högre positiv avvikelse med minst samma omfattning, vilket gör att detta inte påverkar den totala prognosen. Den andra osäkra delen i prognosen avser verksamheterna i egen regi som i oktober har haft ett positivt utfall. Det är åt rätt håll men något för lågt för att kunna säkra årets prognos. För att prognosen ska hålla behöver verksamheterna i egen regi ha ett positivt utfall på +0,7 mnkr per månad november och december. Åtgärder har genomförts och till viss del kan effekter ses av dessa i oktober månads resultat. Samtliga nämnder ska vidta åtgärder som syftar till restriktivitet vid inköp, nyanställning och återbesättning av tjänster. Inom verksamheterna i egen regi råder återhållsamhet både avseende återrekryteringar och vid vikariebemanning, det är också återhållsamhet avseende inköp av varor och tjänster. I oktober ses en tendens att dessa åtgärder har fått effekt då både

27 14 november 2016 KS-2016/ (14) personalkostnaderna och kostnaderna för inköp av varor och tjänster har sänkts vid jämförelse med föregående månader. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsförvaltningen anger att resultatet (+0,8 mnkr) i huvudsak är rättvisande för perioden. Resultatet varierar mellan verksamheterna och överskottet för perioden beror till största del på senarelagda inköp och aktiviteter. En omfördelning av kostnaderna inom verksamhetsområdet idrott och anläggningar kommer att göras då ridsatsningen är försenad. Istället omfördelas medel till bland annat mark- och ramparbeten på BMXanläggningen vid Visättra sportcenter samt en extra satsning på Hacksjöbanan. Förvaltningen bedömer att kultur- och fritidsnämnden klarar årets budget med ett mindre överskott (0 mnkr i delårsrapport 2/2016). Samtliga nämnder ska vidta åtgärder som syftar till restriktivitet vid inköp, nyanställning och återbesättning av tjänster. Kultur- och fritidsförvaltningen arbetar med att försöka hitta effektiviseringar och lägre kostnader för en rad områden. Det avser främst personalscheman, lokaltillsyn och översyn av abonnemangskostnader för datakommunikation och mobil.

28 14 november 2016 KS-2016/ (14) Natur- och byggnadsnämnden Natur- och byggnadsförvaltningen anger att resultatet (+7 mnkr) är rättvisande för perioden. Förvaltningen bedömer i nuläget att nämnden inte kommer att klara sin budget för året och prognostiserar ett underskott med 5 mnkr (+2 mnkr i delårsrapport 2/2016), men lyfter fram att väderförhållandena kan komma att påverka utfallet för både vinterservice och barmarksservice. Samtliga nämnder ska vidta åtgärder som syftar till restriktivitet vid inköp, nyanställning och återbesättning av tjänster. Natur- och byggnadsförvaltningen beskriver att förvaltningens ledningsgrupp kommer att diskutera olika åtgärder för att minska kostnader och förhindra ett prognostiserat underskott. Detta kommer att presenteras i en åtgärdsplan vid slutet av november. Tillsynsnämnden

29 14 november 2016 KS-2016/ (14) Natur- och byggnadsförvaltningen anger att resultatet (+1,6 mnkr) är rättvisande för perioden. Förvaltningen bedömer att nämnden klarar sin budget för året och prognostiserar ett överskott med 0,4 mnkr (+0,4 mnkr i delårsrapport 2/2016). Finansförvaltningen Finansförvaltningens resultat per oktober är ett plus med 22 mnkr och avser främst reserverade medel. I medelsreserven har 22 mnkr av det tillfälliga statsbidraget för att möta ökade kostnader till följd av flyktingsituationen budgeterats för ytterligare fördelning. I delårsrapport 2 är förslaget att fördela 17,2 mnkr till socialnämnden och att resterande 4,9 mnkr kvarstår i medelsreserven för eventuell ytterligare fördelning under Övrig avvikelse avser pensioner och avskrivningar. Kostnaderna för pensioner ökar i den senaste prognosen och bedömningen för helåret är ett minus för finansförvaltningen med cirka 10 mnkr, exklusive statsbidraget för flyktingsituationen. Exploateringsverksamhet Exploateringsverksamhetens utfall är 32 mnkr. Prognosen i delårsrapport 2/2016 är ett utfall på 40 mnkr, 30 mnkr lägre än budgeterat. Finansnetto Utfallet för finansnettot är ett plus med 6 mnkr jämfört med periodens budget. De fortsatt låga räntenivåerna påverkar kommunens finansnetto med lägre ränteintäkter för vidareutlåning och placering av kommunens likviditetsöverskott. En höjning av borgensavgiften vid halvårskiftet och en överskottsutdelning från Kommuninvest förbättrar finansnettot med 7-8 mnkr. Prognosen i delårsrapport 2/2016 är plus 5,4 mnkr. Personal Antalet anställda och årsarbetare 1 har ökat Nämnderna har i oktober anställda (5 473 tjänstgörande Anställda /Årsarbetare årsarbetare). Jämfört med oktober föregående år har antalet anställda ökat med 2,7 procent (cirka 170 anställda), främst Oktober 2016: /5 473 Oktober 2015: 6 457/ med anledning av att nya verksamheter öppnat inom grundskolan, förskolan och inom äldreomsorgen. Personalstatistiken uppdateras innevarande månad vilket innebär att exempelvis sjukfrånvaro som rapporteras efter månadens löneutbetalning kommer med först efter nästa månadsuppdatering. Det betyder även att antal tjänstgörande årsarbetare för perioden kan komma att förändras något. 1 Antalet anställda omvandlat till heltid, exkluderat frånvarande personal. Med frånvaro menas all frånvaro, exempelvis sjukfrånvaro och föräldraledighet, förutom semester.