Slutrapport Gröna Korridorer 20 december 2012

Transkript

1 PM Ärendenr: Trafikverket: TRV 2010/83737A VINNOVA: Sjöfartsverket: Till: Näringsdepartementet Från: Trafikverket i samråd med Sjöfartsverket och Vinnova Slutrapport Gröna Korridorer 20 december 2012

2 Inledning Detta är en gemensam redovisning för de tre myndigheterna, Sjöfartsverket, Trafikverket och Vinnova. Projektet Gröna Korridorer är ett regeringsuppdrag som påbörjades hösten 2010 och löpte fram till årsskiftet 2012/2013. Inom ramen för projektet har tre delrapporter lämnats tidigare. Denna rapport är den slutliga och den är en sammanfattning av vad som gjorts sedan förra avrapporteringen daterad 26 september 2012 samt en sammanställning av de viktigaste delarna av arbetet under hela projektet. Rapporten innehåller även förslag på hur man kan arbeta vidare med gröna korridorer. Arbetet med regeringsuppdraget Gröna Korridorer har drivits av ett sekretariat under ledning av Kenneth Wåhlberg från Trafikverket. Sekretariatet har även bestått av ytterligare tre personer från Trafikverket Rikard Engström, Annelie Nylander och Anna Hansson, två personer från VINNOVA, Eva Schelin fram till augusti 2012 och därefter Rein Jüriado samt Magnus Sundström från Sjöfartsverket. Sekretariatet har rapporterat till en Styrgrupp där Jerker Sjögren inledningsvis som representant för Näringsdepartementet varit ordförande och därefter lämnat över till Sofia Lundberg. Övriga deltagare i styrgruppen har varit Jerker Sjögren- CLOSER, Stefan Back-Transportgruppen, Maria Jobenius-Scania, Stig Wiklund-Stora Enso, Eva Schelin -VINNOVA, Magnus Sundström- Sjöfartsverket och Annelie Nylander-Trafikverket samt Kenneth Wåhlberg- Trafikverket som föredragande. Det har också funnits en storgrupp, som fungerat som en referensgrupp, bestående av ca 150 personer från näringsliv, organisationer, akademi och offentlig sektor. Arbetet med regeringsuppdraget har varit mycket intensivt. Genom föredrag, deltagande i konferenser, deltagande i andra projekt, kontakter och nära samarbete med EU-kommissionen och ministerierna i ett antal andra Europeiska länder samt i samverkan med andra aktörer och projekt har Gröna Korridorer blivit ett etablerat begrepp och en första grön korridor är etablerad. Korridoren invigdes vid en internationell Demodag i Malmö av statsekreterare Ingela Bendrot. 2(24)

3 Innehåll 1. Bakgrund Uppdraget Vad är en Grön Korridor Samarbetet med EU-kommissionen och andra projekt Utvecklingsprojekt Etablering av två Gröna korridorer Inledning Korridor Oslo-Randstad Korridor Narvik-Neapel Bildande av partnerskap Informationsinsatser Finansiering av Gröna Korridorer Slutsatser Fortsatt arbete Utvecklingsprojekt Fortsatt arbete med korridoren Oslo- Randstad Korridoretablering etablering av korridoren Narvik-Neapel Informationsspridning Prioriteringsverktyg Forskning och innovation EU-samarbete Hur ska detta arbete bedrivas och av vem? (24)

4 1. Bakgrund Kraven på långsiktig hållbarhet är en omfattande utmaning för logistikbranschen eftersom transporter är en viktig orsak till världens miljöproblem. Ett sätt att anta utmaningen är att arbeta med att utveckla sammodala transportstråk s.k. gröna korridorer. Dessa lanserades av EUkommissionen 2007 i Freight Transport Logistics Action och enkelt uttryckt handlar de gröna korridorerna om att minska transporternas miljö- och klimatpåverkan samt att öka säkerhet och effektivitet i transporter. Under 2008 tog Sverige med regeringens Logistikforum i spetsen initiativ till ett brett svenskt engagemang på området. Detta var startskottet för en intensiv verksamhet inom området under åren Logistikforum är regeringen och infrastrukturministerns rådgivande organ som syftar till att skapa hållbara logistik- och transportlösningar. Det är en arena för samverkan med ca 25 deltagare från näringsliv, intresseorganisationer och akademi. Det stora intresset för grön logistik och klimatsmarta transporter hos varuägare och transportföretag har resulterat i ett stort engagemang hos olika parter. Gröna korridorer har också pekats ut som ett strategiskt satsningsområde av IVA inom ramen för Transport Under 2010 tog arbetet till viss del en ny riktning då regeringen gav Trafikverket, Sjöfartsverket och Vinnova i uppdrag att driva det svenska initiativet Gröna Korridorer vidare. Arbetet kännetecknas av stark samverkan mellan samhället, näringslivet, forskningsvärlden samt internationellt. 4(24)

5 2. Uppdraget Det gemensamma sekretariatet har under uppdraget deltagit aktivt i arbetsgrupper, samverkansgrupper med intressenter, organisationer och företag både internationellt och nationellt. Arbetet med Gröna Korridorer har på detta sätt också kopplats till arbetet med EU:s transportnät, TEN-T, Östersjöprogrammet och Östersjöstrategin. Regeringen gav hösten 2010 Trafikverket, Sjöfartsverket och Vinnova i uppgift att bistå regeringen i arbetet med att utveckla konceptet gröna korridorer. För det ändamålet skulle myndigheterna bilda ett sekretariat och Trafikverket gavs uppdraget att leda arbetet samt bistå med underlag och resurser både med avseende på administration och med avseende på ekonomi. Sjöfartsverket har i uppdraget utsetts till att särskilt verka för att resultaten från Motorways of the Sea-projekten tas till vara i arbetet med Gröna Korridorer. VINNOVA har i uppdraget utsetts till att särkilt bevaka och ta till vara på att aspekten med forskning och innovation lyfts i arbetet. I VINNOVAs uppdrag har också ingått att ta fram besluts- och mätkriterier samt bevaka utvecklingen av EUs utvecklingssatsningar för ett eventuellt möjligt positivt utfall för Gröna Korridorer. Målsättningen med regeringsuppdraget Gröna korridorer har varit: Att genom olika utvecklingsprojekt driva arbetet med Gröna Korridorer mot nya effektiva och hållbara lösningar. Att etablera minst en grön korridor inom, till och från Norden där nya lösningar tillämpas. Att bevaka vad som sker inom området gröna korridorer och sprida kunskap kring dessa frågor. 5(24)

6 3. Vad är en Grön Korridor Definition och kännetecken av en Grön Korridor Enkelt uttryckt handlar Gröna Korridorer om att minska miljö- och klimatpåverkan samt att öka säkerhet och effektivitet. En grön korridor utmärks av: hållbara logistiklösningar med dokumenterat minskad miljö- och klimatpåverkan, hög säkerhet, hög kvalitet och effektivitet integrerade logistikupplägg med ett optimalt utnyttjande av trafikslagen harmoniserat regelverk med öppenhet för alla aktörer en koncentration av nationell och internationell godstrafik på relativt långa transportsträckor effektiva och strategiskt placerade omlastningspunkter samt anpassad och stödjande infrastruktur en plattform för forskning, utveckling och demonstration av innovativa logistiklösningar (informationssystem, samverkansmodeller och teknik) Den gröna korridoren består alltså såväl av infrastrukturella förutsättningar som förutsättningarna för de transportrörelser som sker i korridoren. Till förutsättningarna hör t ex regelverk, lager- och produktionsfilosofier, lastbärare och beteenden. 6(24)

7 4. Samarbetet med EU-kommissionen och andra projekt Det har varit viktigt att följa och proaktivt påverka EU-kommissionens arbete med Gröna Korridorer. Sekretariatet har därför haft löpande kontakt med kommissionen och påverkat arbetet med avseende på det gröna korridorperspektivet i revideringen av EU:s vitbok för transporter och även revideringen av EU:s Transportnät, det s.k. TEN-T samt det EU finansierade forskningsprojektet SuperGreen. EU- kommissionen kommer att prioritera arbetet med att utveckla klimatsmarta transporter och i vitboken kan man läsa: EU behöver särskilt utvecklade godstransportkorridorer som optimerar energianvändningen, är utsläppssnåla och miljövänliga men även attraktiva på grund av att de är tillförlitliga, minskar trafikbelastningen och medför låga driftskostnader och administrativa kostnader. I januari 2013 kommer EU-kommissionens flaggskeppsprojekt inom gröna korridorer SuperGreen att avslutas med en konferens i Göteborg. Till denna slutkonferens är en representant från regeringsuppdraget Gröna Korridorer inbjuden som talare. Det svenska sekretariatet för Gröna Korridorer har fortlöpande haft kontakter med SuperGreen och även arrangerat en konferens tillsammans med projektet i Malmö. Genom detta har också en harmonisering av resultat mellan SuperGreen och regeringsuppdraget skett. I november 2011 besökte delar av sekretariatet EU-kommissionen för att presentera det svenska arbetet med Gröna Korridorer och blev då uppmanade att ansöka om medel för att etablera en Grön Korridor i det kommande Core Corridor Network som kommissionen skissade på i sin revidering av Transportnäten. Ansökan om medel, projektet SWIT, skickades in till kommissionens ansökningsomgång våren 2012 men fick tyvärr avslag. Ansökan kommer att bearbetas och skickas in som förslag på den ansökningsomgång som kommissionen lanserat i november 2012 med sista ansökningsdatum januari Tack vare en sammanhållande och strategisk satsning från de svenska aktörerna har tjänstemän på EU-kommissionen (framför allt på DG MOVE Mobility and Transport) vid många tillfällen även haft informella erfarenhetsutbyten med sekretariatet. 7(24)

8 5. Utvecklingsprojekt För att kunna utveckla Gröna Korridorer krävs det ökad kunskap om transport- och logistiklösningar, transportkorridorer, transporttekniker samt policys och regelverk, samt vilken forskning och vilka demonstrationsprojekt som är gjorda inom respektive område. Mycket arbete har därför lagts ned på att samla in denna information. Inom ramen för uppdraget har vi även initierat projekt som vi ansett nödvändiga för att uppnå uppdragets mål, samt vävt in projekt i arbetet som redan pågår i någon av myndigheterna som deltar i arbetet. Nedan beskrivs mer ingående hur detta arbete bedrivits. Korridorer, länkar och noder Infrastrukturen: järnväg, väg, sjö, terminal Transportteknik Följa godset, lyfta över, bränsle, smarta uppfinningar Transport och logistiklösningar Smarta lösningar, multimodalitet, kunskapshöjning, modeller, optimering, affärsmodeller Policies och regelverk som stöd -Styrmedel, var man får köra, hur bred etc 8(24)

9 Under vintern 2011/2012 genomfördes en studie som syftade till att analysera vilka insatser som saknas för att få till stånd fungerande och affärsmässiga gröna korridorer (en s.k. gapanalys). Huvudsakliga slutsatser från studien är att outnyttjad innovationspotential främst finns inom områdena infrastruktur, stödjande system, transportteknik och kunskap om slutkunder. Resultatet har varit till stöd i arbetet med att prioritera ansökningar som inkommit till VINNOVA och ansträngningar har också gjorts för att påbörja arbete inom de områden som identifierats. Under 2011 och 2012 genomfördes en kartläggning av projekt med relevans för Gröna Korridorer. Över 200 projekt företrädesvis från Sverige men också från andra länder inom Europa identifierades varav ett 40-tal ansågs vara högst intressanta. Lärdomar från projekten kan komma att utgöra en viktig utgångspunkt för ett eventuellt större demoprojekt om gröna korridorer. Några av dessa projekt visades upp vid demodagarna 2011 och Exempel på projekt var MONALISA, East West Transport Corridor, Preems Evolution Diesel, Svenska Elvägar m.fl. I slutet av 2011 startade VINNOVA och Trafikverket i samverkan med aktörer från näringsliv och universitet CLOSER, ett nationellt centrum för transporteffektivitet. Gröna Korridorer utgör ett av tre temaområden för CLOSER som ska initiera, koordinera och nyttiggöra den forskning, utveckling och innovation som bedrivs i samverkan mellan akademins, näringslivets och samhällets aktörer inom transporteffektivitet. Avsikten med CLOSER är även att det ska fungera som en plattform för att driva större demonstrationsprojekt. MONA LISA MONALISA är ett innovations- och demonstrationsprojekt inom ramen för TEN-T och Motorways of the Sea. Projektet, som leds av Sjöfartsverket, syftar till effektivare och säkrare sjöfart med minskad negativ miljöpåverkan. ( Inom ramen för MONALISA tas nu de första stegen i riktning mot trafikledning inom sjöfarten, med inspiration från det arbete som bedrivs inom flyget genom SESARprogrammet. Fokus har i MONALISA varit på att utveckla konceptet med dynamisk- och proaktiv ruttplanering samt lösa de tekniska utmaningarna. Den första hårdoch mjukvaran har utvecklats och tester har inletts. Som ett resultat av det ökande intresset för MONALISA kommer testbedden i MONALISA att vidgas till att också omfatta Medelhavet samt en definitionsstudie om ett Trafikledningssystem för sjöfarten Sea Traffic Management. För att genomföra detta kommer en ansökan om MONALISA 2.0 att lämnas in i EU:s utlysning för Motorways of the Sea som öppnade 28 november (24)

10 Beräkningsmanual och kalkylverktyg I projektet har en handbok med tillhörande kalkylverktyg tagits fram för att kunna mäta hur grön en transport är avseende vissa klimat- och miljörelevanta parametrar. I synnerhet kan verktyget användas för att visualisera förändringar av alternativa transport- och logistiklösnigar i ett givet transportupplägg (mellan två platser). Under första halvan av 2012 har handboken reviderats. Vid framtagandet av kalkylverktyget har mottot varit användarvänlighet. I utvecklingen av kalkylverktyget har Scania varit behjälpliga med att testa det och föreslå förändringar. Båda produkterna finns tillgängliga på projektets hemsida. Organisationen bakom arbetet med beräkningsmanualen (Nätverket för Transporter och Miljön NTM) har också varit aktiv internationellt i olika arenor, bland annat inom internationell standardisering av utsläppsberäkning. Myndigheterna och NTM har dessutom haft hjälp av AB Volvo i framtagandet av manualen. NTMs verksamhetsansvarig Magnus Swahn har även agerat som granskare av SuperGreen å EU-kommissionen vägnar. Det är dock inte möjligt att se i vilken omfattning och på vilket sätt verktyget faktiskt använts. Under den internationella demonstrationsdagen demonstrerades kalkylverktyget för en mycket intresserad publik. 10(24)

11 6. Etablering av två Gröna korridorer 6.1 Inledning I samband med att regeringsuppdraget lämnades, pekades två gröna korridorer ut som projektet skulle arbeta med. Dessa två är: Oslo-Randstad Narvik-Neapel 11(24)

12 Projektet har jobbat vidare med att etablera och utveckla dessa enligt nedan: Modell för skapande av en grön korridor - korridoretablering En modell för korridoretablering har tagits fram som innebär att ett antal steg behöver genomföras enligt följande: 1. Korridorens geografiska omfattning med länkar och noder klarläggas. 2. En inventering av korridorens egenskaper genomförs med avseende på bland annat vilken typ av gods samt vilka mängder som transporteras, vart det transporteras samt vilka de viktigaste aktörerna är i korridoren. 3. En analys av vilka brister som finns i transportsystemet görs. Inom denna analys ryms bland annat brister i infrastruktur, teknisk utveckling, informationssystem, returgods, fyllnadsgrad, regelverk samt administration och en sammanställning av bristerna görs. 4. Därefter undersöks vilka av dessa brister som redan tidigare identifierats och som finns med i någon form av beslutad åtgärdsplan som t.ex. andra aktörer i korridoren avser avhjälpa. För resterande brister att åtgärda tas åtgärdsförslag fram som effektbeskrivs. 5. Med bristanalysen och åtgärdsförslagen som underlag tas en handlingsplan fram för hur bristerna i korridoren kan avhjälpas. 6. Slutligen knyts korridoren ihop av ett antal avsiktsförklaringar där alla inblandade partners tecknar överrenskommelser om ett antal åtaganden som respektive part åtar sig att genomföra för att förverkliga handlingsplanen. Dessa åtaganden följs sedan upp vid resultatkonferenser. 6.2 Korridor Oslo-Randstad Korridoren Oslo Randstad följer en av norra Europas viktigaste godstransportvägar. I samband med den internationella demonstrationsdagen invigdes denna korridor av statssekreterare Ingela Bendrot, Näringsdepartementet. Innan invigningen skrev ett antal inblandade partners under avsiktsförklaringar (se 6.3) som syftar till att stärka den gröna korridoren. En stor del av arbetet med att etablera korridoren har genomförts inom ramen för ett antal EUfinansierade strukturfondsprojekt. Dessa projekt är: 12(24)

13 GreCOR som leds av Trafikverket och omfattar 14 partners i sex länder. Det löper under åren COINCO North II som omfattar delen Oslo-Köpenhamn samt STRING som syftar till att utveckla delen Malmö-Hamburg. En rapport har tagits fram av WSP m.fl. inom ramen för GreCOR som beskriver korridoren med förslag till åtgärder för att utveckla korridoren. En del av sträckan på den nu utpekade Gröna korridoren Oslo-Randstad är också del av Godskorridor 3, Stockholm Palermo. Arbetet kommer därför att beröra två korridorer vilket är värdefullt. 6.3 Korridor Narvik-Neapel Korridoren Narvik-Neapel knyter ihop viktiga transportflöden från norra Europas producenter till konsumenterna i södra Europa. Arbetet med etableringen av denna korridor har inte kommit lika långt som arbetet med korridoren Oslo-Rotterdam. I den nordligaste delen är emellertid arbetet i full gång inom ramen för strukturfondsprojektet BGLC, Bothnian Green Logistic Corridor. Dessutom har sekretariatet för Gröna Korridorer tagit fram en projektansökan för delen söder därom, från Mälardalen ner till Italien med arbetsnamnet SWIT. Denna har dock inte beviljats utan en ny projektansökan med delvis förändrat innehåll och partnerskap är under framtagande. 6.4 Bildande av partnerskap Avsikten, för korridoren Oslo Randstad, var att avsiktsförklaringar ska vara tecknade under Vid Demo dagen hade drygt 20 avsiktsförklaringar tecknats, såväl från den offentliga som från den privata sidan. Detta arbete kommer att fortsätta. I avsiktsförklaringarna beskrivs på vilket sätt respektive organisation primärt avser bidra till den gröna korridorens hållbarhet. Flera företag, regioner och akademier har uttryckt sig positiva till att delta i utvecklandet av den gröna korridoren på detta vis. Detta ger en bra grogrund för ett fortsatt arbete med att fylla den fysiskt infrastrukturella korridoren med trafikeringslösningar som bidrar till grönskan enligt den modell som gröna korridorer-arbetet vilar på. Inom ramen för bildandet av ett partnerskap för korridoren Oslo-Randstad, med tillhörande avsiktsförklaringar, sker en intensiv samverkan med Interreg-projektet GreCOR som Trafikverket leder. Detta innebär att arbete för närvarande pågår med att knyta kontakter med myndigheter, näringsliv och akademi i Norge, Sverige, Danmark, Tyskland, Nederländerna och för GreCORs syften även i Storbritannien. 13(24)

14 7. Informationsinsatser En viktig uppgift i regeringsuppdraget har varit att inhämta och sprida information om Gröna Korridorer. Informationsinsatserna under projektet har bland annat bestått av informationsmöten (kallas vanligen stormöten), framtagande av informationsmaterial, deltagande i ett antal konferenser samt aktuell och uppdaterad hemsida. Under regeringsuppdragets genomförande har ett nära samarbete förevarit med ett antal andra projekt som också helt eller till en del arbetat med konceptet Gröna Korridorer. Ett stort mått av informationsöverföring och erfarenhetsutbyte har därigenom kunnat uppnås. Sekretariatet har arrangerat ett par heldagar per år då storgruppen, ca 150 aktörer från näringsliv, akademi, organisationer och offentlig sektor, fått information om projektets framsteg samt möjlighet att ge inspel till arbetet med Gröna Korridorer. Nedan följer en uppräkning av de därutöver viktigaste evenemangen som personer från sekretariatet alt styrgruppen för regeringsuppdraget Gröna Korridorer deltagit i sedan förra avrapporteringen , för aktiviteter innan dess se de tre tidigare avrapporteringarna enligt bilagor. Den 3-4 oktober hölls partnerskapsmöte i Amsterdam för GreCOR. Den 5 oktober 2012 informerades representanter från Nederländernas Transportministerie om regeringsuppdraget samt den korridorinvigning som planerades i december Kontinuerlig information i de EU-projekt som vi driver/deltar i inom regeringsuppdraget Gröna Korridorer (GreCOR, COINCO, STRING och Bothnian Green Logistic Corridor) Beslut har också tagits om ett närmare samarbete mellan GreCOR, STRING och COINCO. Tagit fram vepa, deltagarmapp och övrigt informationsmaterial om Gröna Korridorer. Reportage i tidningen Godset m fl. tidningar. 14(24)

15 Demonstartionsdagen och invgning av den första Gröna Korridoren Denna påannonserades i SVT. Informerat Europeiska Ekonomiska & Sociala Kommittén (EESK) om Gröna Korridorer. Medarrangör i en konferens i EESK:s regi om kopplingen mellan EU:s transportpolitk och civilsamhällets organisationer. Bl.a. togs det svenska arbetet med Gröna Korridorer upp som gott exempel på samverkan med näringslivet. 15 oktober presenterades Gröna Korridorer för regeringens Logistikforum. Deltagande i TEN-T Days i Bryssel med diskussion om utveckling av korridoren Stockholm-Palermo. Demodagar Gröna Korridorer har tillsammans med CLOSER/Lindholmen Science Park under uppdragets gång arrangerat två demodagar, i september 2011 respektive december Demodagen 2012 hölls på den nya mässhallen i Malmö den 12 december. Dagen besöktes av ca 250 personer och ca 35 företag och projekt fanns på plats för att demonstrera sina lösningar. I samband med demodagen invigdes Europas första gröna korridor mellan Oslo-Randstad. Detta gjordes klockan genom att statssekreterare Ingela Bendrot höll ett tal och att representanter för de länder som ingår i korridoren i samverkan knöt ihop vimplar i respektive lands färger till en sammanhängande internationell vimpel. Under dagen hölls ett antal presentationer av bland annat: Gudrun Schulze Europa kommissonen Sergio Barbarino Proctor & Gamble (Transportköpare) Linda Bergsten DHL (Transportutförare) Under dagen genomfördes också en paneldiskussion där flera länders representanter redogjorde för respektive lands arbete med gröna korridorer. Även synen på områdets fortsatta utveckling diskuterades. 15(24)

16 8. Finansiering av Gröna Korridorer VINNOVA har tagit fram en sammanställning över alternativa finansieringsformer för utvecklingsprojekt inom EU:s ramprogram, strukturfonderna samt annan möjlig finansiering som identifierats. En sammanställning av dessa har presenterats för flera olika intressenter inom Gröna Korridorer, exempelvis storgruppen. Ett antal myndigheter finansierar aktiviteter inom eller med relevans till Gröna Korridorer. VINNOVA:s program Utmaningsdriven innovation och Fordonsstrategisk Forskning och Innovation (FFI) är två exempel på satsningar som finansierar samhällsfokuserade eller tekniska projekt inom området. Energimyndigheten har finansierat ett antal projekt som syftar till att effektivisera energianvändningen inom transportsektorn. En betydande del av Trafikverkets investeringar går till att förbättra och bygga ut infrastruktur för effektivare och miljövänligare transporter. Som ett led i Sjöfartsverkets arbete med att knyta ihop Gröna korridorer med sjömotorvägskonceptet (Motorways of the Sea) har en rapport som beskriver sjömotorvägskonceptet samt de projekt som har svensk anknytning tagits fram. På EU-nivå pågår arbetet med nya riktlinjerna för det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) där miljövänliga transportlösningar kan komma att ge högre bidrag från EU:s budget. Sekretariatet har även bidragit till att Motorways of the Sea, som är ett betydelsefullt finansieringsinstrument för miljöåtgärder inom sjöfarten, återfinns i det förslag till finansieringsförordning (Connecting Europe Facility) som nu behandlas inom EU:s institutioner. Flera stora korridorprojekt är finansierade via EU:s strukturfonder och EU:s program för det transeuropeiska transportnätet (TEN-T). Myndigheterna följer noggrant detta arbete för att identifiera samverkansmöjligheter och följdfinansiering. Utvecklingen av EU:s Marco Polo II bevakas med målsättningen att påverka satsningarna så att de främjar Gröna Korridorer. Detta gäller även utvecklingen av EU:s strukturfonder och TEN-T som kommer att bevakas för ett möjligt positivt utfall för Gröna Korridorer. Projektmedel har beviljats för korridorrelaterade projekt både ur Östersjöprogrammet (Botnian Green Logistic Corridor) samt Nordsjöprogrammet (Coinco North, GreCor). Sekretariatet har även stöttat EU-finansierade satsningar inom ramen för Motorways of the Sea som syftar till att testa och demonstrera alternativa miljövänligare bränslen för sjöfarten i de två utpekade korridorerna. 16(24)

17 9. Slutsatser Inom ramen för regeringsuppdraget har vi försökt skapa oss en bild av vilka olika utvecklingsprojekt som pågår med mer eller mindre god bäring på Gröna Korridorer och en lista på närmare 200 projekt har tagits fram. Dessa projekt har vi grupperat i områdena infrastruktur, teknikutveckling, logistiklösningar samt regler och policy, se figuren nedan. Utifrån denna kartläggning kan vi konstatera att det pågår en hel del teknikutvecklingsprojekt men inte alls lika många när det gäller t.ex. logistiklösningar och regelverk. Inom dessa områden skulle det behöva göras en del ytterligare. Inte minst gäller detta långväga transporter över landsgränser där olika regelverk och praxis många gånger råder. Under arbetets gång har vi själva tagit initiativ till nya projekt i syfte att utveckla konceptet Gröna Korridorer. Några av dessa fortsätter att löpa efter slutrapporteringen av regeringsuppdraget som exempelvis BGLC och GreCOR. Arbetet med regeringsuppdraget Gröna Korridorer har lett till många kontakter inom och utom landet med projekt, grupper och initiativ som arbetar med snarlika frågor. Det är mycket svårt att få en helhetsbild av vad som pågår och vad som ytterligare behöver göras. Inte minst beror detta på området gröna korridorers diffusa avgränsningar. En relativt god bild av olika arbeten med Gröna Korridorer inom Östersjöområdet har dock varit möjlig att åstadkomma och vi har på olika sätt själva medverkat i många av dessa projekt. I ett eventuellt fortsatt arbete med Gröna Korridorer skulle en samordning av dessa initiativ vara till fördel. 17(24)

18 En återkommande diskussionsfråga när ämnet dryftats i olika sammanhang har varit tolkningen av begreppet Gröna Korridorer och ett förslag till kännetecken för en Grön Korridor formulerad i sex punkter har tagits fram. Denna definition har sedan prövats i flera olika sammanhang och befunnits vara väl ägnad att tillämpas som kännetecken för en Grön Korridor vilket inneburit att den vunnit gehör såväl inom som utom Sverige. Det bör påpekas att det fortfarande råder lite olika tolkningar om vad gröna korridorer är, inte minst utanför Sveriges gränser, även om en samsyn för den svenska modellen vinner allt mer genomslag. De informationsinsatser som gjorts behöver således få en fortsättning efter regeringsuppdragets slut. Glädjande är också det goda samarbete som etablerats med EUkommissionen som innebär att utvecklingen att göra TEN-T Core Network grönare sker i samråd med det svenska arbetet och ett fortsatt samarbete efterfrågas. I det sammanhanget kan också nämnas att ett nytt EU-projekt finansierat över TEN-budgeten håller på att tas fram för den östra korridoren från Mellansverige ner till Italien. Förhoppningsvis ska detta bidra till fortsatt utveckling av TEN-T nätverket och till att göra Europas godstransportkorridorer effektivare och grönare En återkommande fråga inom området Gröna Korridorer rör hur man ska mäta förbättringar som uppnås genom olika åtgärder. Inom ramen för regeringsuppdraget en handbok och en beräkningsmanual utvecklats. Nu vore det lämpligt att öka användningen av dessa beräkningsmodeller för att jämföra faktiska och hypotetiska förändringar i en transportkedja. Även i ett europeiskt perspektiv, genom det av EU-kommissionen finansierade projektet SuperGreen, har ett arbete gjorts inom detta område. Slutsatserna av dessa arbeten är i stort överensstämmande. Inom ramen för regeringsuppdraget har också ett förslag till Modell för korridoretablering tagits fram. Den har börjat tillämpas inom projektet GreCOR för korridoren Oslo-Randstad. En viktig punkt i det sammanhanget är också hur en Grön Korridor ska förvaltas och hur en förvaltningsorganisation skulle kunna se ut. En studie kring detta har påbörjats genom ett doktorandprojekt vid Luleå Tekniska Universitet. I samband med den Demodag som vi arrangerade i Malmö så öppnade statssekreterare Ingela Bendrot korridoren Oslo-Randstad via Göteborg, Malmö, Köpenhamn och Hamburg. Detta ska ses som starten på ett arbete med att utveckla godstransporterna från södra delarna av Norge genom Sverige, Danmark och Tyskland ner mot Holland/Belgien och naturligtvis i motsatt riktning. Avgränsningen av korridoren ska tolkas brett och inkludera t.ex. sjötransporter mellan Trelleborg och Rostock såväl som sjötransporterna från Rotterdam direkt till Göteborg. Det fortsatta arbetet med att utveckla denna korridor kommer att i stor utsträckning ske inom 18(24)

19 ramen för de EU-finansierade projekten GreCOR, COINCO Noth II och Green STRING Corridor där den sistnämnda har fokus på delen Malmö/Köpenhamn-Hamburg inklusive ny fast förbindelse vid Fehmarn Belt. I denna korridor finns nu förutsättningar att utveckla konceptet Gröna Korridorer och här skulle tillfället kunna tas att testa nya okonventionella lösningar som också kan kräva dispens från gällande regelverk. I dessa båda projekt är den politiska nivån ide berörda regionerna i Norge, Sverige, Danmark, Tyskland och Nederländerna drivande. De nationella myndigheterna utanför Sveriges gränser och den nationella politiska nivån är inte alls engagerade i samma omfattning och inte heller näringslivet. En starkare medverkan från dessa parter vore önskvärd. Ett brett partnerskap som spänner över offentliga aktörer, privat näringsliv och akademi är viktigt för att nå fortsatt framgång i arbetet med Gröna Korridorer.. 19(24)

20 10. Fortsatt arbete 10.1 Utvecklingsprojekt Efter den breda genomgång som gjorts inom regeringsuppdraget av olika utvecklingsprojekt som mer eller mindre kan knytas till gröna korridorer kan också konstateras att det inom vissa områden som t.ex. regler och policy finns ytterligare utvecklingspotential. Detta handlar såväl om nationellt givna förutsättningar men också dem som sätts i en internationell kontext (företrädesvis på EU-nivå). Inte minst gäller det harmonisering över landsgränser där såväl regelverk som tillämpningen av dessa skiljer sig åt och är till nackdel för effektiviteten i transportkorridorerna. Ett fortsatt arbete för ökad harmonisering och regelverk som går lite utöver det som tillämpas i transportsystemet som helhet skulle vara till stor nytta för europeiskt näringsliv. Eftersom det här handlar om de stora tunga godstransportkorridorerna genom Europa så skulle det vara fullt möjligt att åstadkomma ett system som bättre utnyttjar stordriftsfördelarna inom transport- och logistiksystemen i korridoren än vad man gör idag. Effekterna av sådana satsningar behöver utredas. Vidare behöver resultaten av de olika utvecklingsprojekten spridas mer och inte minst till andra länder inom EU bl.a. i syfte att få en internationell uppslutning kring den svenska synen på begreppet Gröna Korridorer. Detta gäller även sättet att mäta effekterna av vidtagna åtgärder. Förutom det som gjort inom ramen för det svenska regeringsuppdraget har ett stort arbete bedrivits inom det av EU kommissionen stödda projektet Super Green. Dessa två arbeten har haft ett nära samarbete och en fortsatt utveckling och spridning av dessa resultat för en allmän tillämpning i Europa vore önskvärd. Härutöver finns en hel del framtagna resultat och idéer som skulle behöva tas vidare till demonstration och praktisk tillämpning. Den korridor som nu öppnats mellan Oslo och Randstad skulle på sikt kunna tjäna som testarena för sådana nya innovationer Fortsatt arbete med korridoren Oslo- Randstad I samband med Demodagen 2012 öppnades korridoren Oslo Randstad och ett 20-tal partners i länderna längs korridoren har skrivit under avsiktsförklaringar om att samarbeta kring en fortsatt utveckling av korridoren. En konsultrapport har också tagits fram med förslag till handlingsplan för den fortsatta utvecklingen. Detta förslag till handlingsplan ska nu diskuteras inom ramen för EU projekten GreCOR, COINCO North II och Green STRING Corridor i syfte att komma överens om en gemensam handlingsplan som ett relativt stort antal aktörer längs korridoren kan ställa 20(24)

21 sig bakom. Därefter vidtar arbetet med att effektuera handlingsplanen där de olika aktörerna ansvarar för genomförandet av respektive åtagande. Tanken är att Gröna Korridorer ska vara ett ständigt pågående arbete i syfte att främja effektivare och grönare transporter. De förväntas också ha positiva effekter på den totala infrastrukturella kostnaden eftersom attraktiviteten i korridorerna stärks gentemot alternativ infrastruktur. De gröna korridorerna behöver följas upp under de kommande åren för att säkerställa att de i handlingsplanen och av parterna gjorda åtagandena utförs. Detta föreslås följas upp bl.a. genom konferenser där resultaten av så långt vidtagna åtgärder redovisas, även i form av effekter på effektivitet och miljö. Vid dessa konferenser kan också nya innovationer visas upp som skulle kunna förbättra korridoren ytterligare med avseende på klimatsmarthet och logistik Korridoretablering etablering av korridoren Narvik-Neapel Redan i inledningen av regeringsuppdraget pekades två gröna korridorer ut som förhoppningsvis skulle kunna etableras till och från Norden. Förutom Oslo Randstad, pekades också Narvik Neapel ut. Här har arbetet inte kommit lika långt som i den västra korridoren. Genom medverkan i projektet BGLC har arbetet kommit igång för den norra delen från Narvik ner till Mälardalen. För fortsättning av denna korridor har kontakter tagits med EU kommissionen och ett antal partners längs sträckan Sverige Italien i såväl Tyskland, Danmark, Österrike som Italien förutom Sverige. Syftet är att åstadkomma ett gemensamt projekt i likhet med GreCOR och söka bidrag från EU s TEN-T budget för att få resurser till genomförandet av ett sådant projekt. Det skulle då kunna bli en parallell till GreCOR för den östra korridoren Informationsspridning Som tidigare nämnts har den definition av Gröna Korridorer som tagits fram fått en god uppslutning i Sverige och inom EU. Det finns nu ett behov av att gå vidare och sprida detta synsätt även utanför Norden. Dessutom finns det all anledning att sprida resultaten av den forskning och utveckling som skett och sker inom detta område på ett bättre sätt fortsättningsvis. Det vore önskvärt med en fortsatt uppföljning och spridning av information kring arbetet med att göra godstransportkorridorerna genom Europa grönare och effektivare. 21(24)

22 10.5 Prioriteringsverktyg Det finns anledning att gå vidare med frågan om man ska införa någon form av prioritering och förmåner för transporter som är grönare och effektivare än normalt. Alternativt studera effekter av differentierade avgifter beroende på transportens kvalité där särskilda regler och avgiftsuttag kan gälla i de prioriterade transportkorridorerna En förutsättning för detta är att det går att mäta utvecklingen i korridorerna, jämfört med nuläge. Ett sätt att göra det är mätning enligt vår manual på ett antal nuvarande typtransporter. När ett sådant "golv" har fastsällts på ett rimligt sätt kan ett fortsatt projekt redovisa vad olika åtgärder i korridorerna innebär dels för företagen själva men även aggregerat i huvudflödena, och slutligen fastställa kraven för en differentiering av transporter i den aktuella korridoren. Från EU-kommissionen efterfrågas en verktygslåda för utveckling av TEN-T Core Network mot ett grönare och effektivare godstransportnät. Ett fortsatt arbete borde inriktas till att ta fram den typen av verktyg i olika delar från management till tekniska lösningar Forskning och innovation I den nya forsknings- och innovationspropositionen (2012/13:30) skriver regeringen att transportsektorns samlade utmaning är att kunna möta en kraftigt ökad efterfrågan på transporter och samtidigt utveckla ett långsiktigt hållbart transportsystem. Det förutsätter en förnyelse av transportsystemets alla delar i en högre takt än tidigare. Det ökar behoven av forskning och innovation på en mängd delområden, som infrastruktur, fordon, bränslen m.fl. I synnerhet finns det behov av ökat samarbete mellan akademi, näringsliv och offentliga aktörer genom hela innovationskedjan från forskning till tillämpning. Större test- och demonstrationsprojekt inom området gröna korridorer kan bidra till att nya tekniska lösningar samt nya sätt att organisera transporter kommer till nytta för samhället EU-samarbete Under hela arbetsperioden med regeringsuppdraget har det varit ett nära samarbete med EU kommissionen. Detta har skapat ett ömsesidigt förtroende för varandras arbete och ett intresse från Kommissionens sida av att följa utvecklingen av det svenska arbetet. Kommissionen har dessutom vid flera tillfället uppmanat oss att gå vidare i arbetet. I Kommissionens fortsatta arbete med TEN-T är man mycket intresserade av att ta tillvara de erfarenheter som vunnits i arbetet med Gröna Korridorer 22(24)

23 för att implementera detta synsätt i strävan att göra Europas godstransportkorridorer grönare. Här finns all anledning att gå vidare i detta samarbete dels för att bistå Kommissionen i dess fortsatta arbete med TEN-T men också för att öka Sveriges möjligheter att påverka den fortsatta utvecklingen till nytta för Sverige och svenskt näringsliv. Bl.a. har Kommissionen framfört uppmaningen om att gå vidare med en ansökan om TEN-T medel för korridoren Stockholm-Palermo i syfte att ta fram modeller och verktyg som kan bidra till utvecklingen av de i TEN-T utpekade tunga transportkorridorerna genom Europa Hur ska detta arbete bedrivas och av vem? (Organisation) Sammanfattningsvis gör vi den bedömningen att det finns all anledning att gå vidare med arbetet kring Gröna Korridorer i en eller annan form. Ett nytt eller förlängt regeringsuppdrag skulle naturligtvis ge ökad tyngd åt ett fortsatt arbete, inte minst i internationella sammanhang är det en klar styrka att kunna hänvisa till att arbetet sker på regeringens uppdrag. I ett fortsatt arbete med att göra transportkorridorerna grönare och effektivare är det viktigt att kunna gå från idé till verklighet dvs. att nya innovativa lösningar kan demonstreras i full skala i verkliga miljöer och därigenom testas huruvida de håller för implementering i reella trafiksituationer. Detta också som ett led i produktutvecklingen av nya lösningar som kan skapa affärsmöjligheter för svenska företag i den internationella konkurrensen. För att den typen av demonstrationer ska kunna bli verklighet krävs i vissa fall dispenser från gällande regelverk. För att underlätta detta arbete är det angeläget att en tillståndsgivande myndighet som Transportstyrelsen närmare knyts till det fortsatta arbetet. Dessutom måste givetvis näringslivet ha en fortsatt stark ställning i arbetet med utvecklingen av transportkorridorerna för att påverka utvecklingen och bidra med nya kommersiellt gångbara produkter och lösningar. Organisationen för det fortsatta arbetet med det som beskrivits ovan bör byggas upp utifrån något av nedanstående förslag för att ge största möjliga nytta och utfall: Antingen genom att tilldela Vinnova, Sjöfartsverket, Trafikverket och Transportstyrelsen ett nytt regeringsuppdrag på 2-3 år med tydliga utpekanden om vad som ska åstadkommas. Eller genom att i regleringsbreven för dessa fyra myndigheter skriva in att samarbete med utvecklingen av de Gröna Korridorerna skall ske. Detta arbete ska då bygga på redan uppnådda resultat och en vidareutveckling av dessa samt att det ska ske i nära samarbete med EU Kommissionen och näringslivet samt till Sverige angränsande länder. 23(24)

24 Bilagor: Uppdrag till Trafikverket, VINNOVA och Sjöfartsverket (TRV/ ) Avrapportering Avrapportering Avrapportering (24)