Uppföljning bland hushåll av delmål kopplade till den nya regionala avfallsplanen

Transkript

1 Rapport Uppföljning bland hushåll av delmål kopplade till den nya regionala avfallsplanen Eftermätning/kvantitativ studie för SÖRAB:s räkning via telefonintervjuer Mars KERSTIN AHNE MARKET RESEARCH AB Box 1297 SE LIDINGÖ Tel E-post:

2 Innehåll Sammanfattning... 1 Bakgrund och syfte... 8 Metod... 8 Målgrupp, urval och urvalsstorlek... 8 Frågeformulär... 9 Svarsfrekvens... 9 Resultatredovisning Undersökningens resultat Kunskap om varför avfall ska sorteras och vilken nytta det gör (Delmål 2.2) I vilken utsträckning källsorterar hushållet sina sopor Kännedom om varför avfall ska sorteras Önskar man mer information om varför avfall ska sorteras? Kunskap om vad som är farligt avfall och var det ska lämnas (Delmål 4.1) Spontan kännedom om produkter, som blir farligt avfall Kännedom via hjälpt erinran om produkter, som blir farligt avfall Hur pass väl informerad är man om hur farligt avfall ska hanteras Hur pass väl informerad är man om hur olika typer av hushållsavfall ska källsorteras Kartläggning av vad man gör med några olika typer av farligt avfall I vilken utsträckning lämnar hushållet in sitt farliga avfall Värdering av insamlingssystemet för farligt avfall/tillgång till ett tillfredsställande insamlingssystem (Delmål 4.2) Lätt eller svårt att lämna farligt avfall? Hur väl är insamlingssystemet anpassat till hushållets behov? Återanvändning (Delmål 5.1) Köper/säljer man begagnade varor via nätet? Återanvänder man begagnade varor på annat sätt? Medvetna val med syfte att minska avfallsmängden (Delmål 3.1) Tror man att hushållets avfallsmängd kommer att öka eller minska i framtiden Om minska/varför? KERSTIN AHNE MARKET RESEARCH AB Box 1297 SE LIDINGÖ Tel E-post: kerstin.ahne@telia.com

3 Kartläggning av olika typer av medvetna val I vilken utsträckning tror man att hushållet i framtiden kommer att göra medvetna val Sortering av matavfall Sorterar hushållet ut matavfall idag? Om nej/skulle man kunna tänka sig att sortera ut matavfallet? Om nej/om matrester kan bli biogas? Besök på återvinningscentral och tillgänglighet (Delmål 6.5) Brukar man besöka någon återvinningscentral Om nej/varför? Hur pass nöjd är man med närheten/tillgängligheten Tror man att hushållet skulle källsortera mera, om det fanns närmare insamling Förtroendet för kommunens avfallshantering Bakgrund Miljöengagemang Kön, ålder, boendeform, hushållsstorlek och hushållssammansättning Val av belöning Appendix Figur 1 13 Bilaga: Detaljresultat (databearbetning) KERSTIN AHNE MARKET RESEARCH AB Box 1297 SE LIDINGÖ Tel E-post: kerstin.ahne@telia.com

4 Eftermätning av delmål kopplade till den nya regionala avfallsplanen 1. Sammanfattning SÖRAB har tillsammans med samtliga nio ägarkommuner tagit fram en gemensam plan för avfallshanteringen till år Planförslaget utgår från EU:s avfallshierarki "avfallstrappan" som innebär att vi ska undvika att lägga avfall på soptippen och i stället använda avfallet som en resurs. genomförde vi för SÖRAB:s räkning en nollmätning bland hushåll för att stämma av kunskap och attityder till ett antal delmål i den gemensamma avfallsplanen. Syftet med nollmätningen var att kvantifiera ett antal frågeområden, som är kopplade till sex olika delmål Denna eftermätning är en uppföljning för att kontrollera i vilken utsträckning de sex olika delmålen har uppnåtts. Samma frågor ingår i bägge studierna. Ytterligare några frågeområden har tillkommit i eftermätningen. Vi har genomfört telefonintervjuer totalt uppdelat på 675 hushåll som bor i småhus och 675 hushåll i flerbostadshus inom SÖRAB:s nio kommuner. (Sjuttiofem intervjuer med småhus respektive 75 intervjuer med flerbostadshus/ kommun.) Målgrupp för studien är medlemmar i hushållet inom åldrarna år. Vi har intervjuat den person i hushållet, som främst ansvarar för hushållets sopor/sophantering. Genomgående har vi jämfört resultaten för småhus med flerbostadshus i denna rapport. Syftet med studien har inte varit att bryta ner resultatet och analysera det per kommun. Bastalen är låga per kommun, men i vissa fall påpekar vi inne i rapporten signifikativa skillnader i resultat på kommunnivå. Delmål 2.2: År ska minst 80 procent av hushållen ha kunskap om varför avfall ska sorteras och vilken nytta det gör. De flesta hushåll källsorterar sina sopor idag åtminstone i ganska stor utsträckning och de sorterar i något högre utsträckning i års mätning jämfört med. Närmare nio av tio hushåll som bor i småhus uppger att de källsorterar sina sopor i ganska stor utsträckning eller t.o.m. i mycket stor utsträckning. Vart sjunde/åttonde hushåll svarar "i inte särskilt stor utsträckning" eller "inte alls". Hushåll som bor i flerbostadshus uppger att de sorterar i något lite mindre utsträckning än hushåll som bor i småhus. Nittiosju procent av samtliga hushåll anger något skäl till varför hushållen ska källsortera sina sopor. Precis som i nollmätningen så anger nästan samtliga hushåll något skäl till varför hushållen ska källsortera sina sopor endast två procent bland boende i småhus respektive fyra procent bland boende i flerbostadshus svarar att de inte känner till varför. I genomsnitt anger man cirka 1,5 svar per person. Cirka tre av fyra svarar spontant att hushållen ska källsortera sina sopor för "miljönyttan"/"för miljöns skull". Drygt fyra av tio nämner ordet "återvin-

5 Eftermätning av delmål kopplade till den nya regionala avfallsplanen 2. ning" som skäl. Andra spontana svar är: "minska sopberget", "klimatfaktorn", "minska avfallets farlighet", "avfall är råvaror" osv. En procent av småhushållen pekar på att vi är "tvungna att sortera"/"skyldighet enligt lag". Drygt hälften av hushållen önskar mer information om resultatet som uppnås. Lite drygt vart tionde hushåll vill ha mer information om varför avfall ska sorteras och cirka vart fjärde hushåll vill ha mer information om vilken nytta det gör. Men det är framför allt resultatet som uppnås, som hushållen vill ha mer information om drygt hälften av hushållen i småhus efterlyser resultatet som uppnås och nästan lika många av hushållen i flerbostadshus vill ha mer information om detta. Vi uppmäter i stort sett samma resultat som i nollmätningen. De som svarar "nej", dvs. de som inte önskar mer information ligger på en till sju procent fler nu jämfört med nollmätningen. Delmål 4.1: År ska minst 90 procent av hushållen ha kunskap om vad som är farligt avfall och var det ska lämnas. Batterier toppar fortfarande listan åtta av tio svarar spontant "batterier" som exempel på produkter som blir farligt avfall. Därefter kommer glödlampor och lågenergilampor, färg-, lim- och lackrester, elektronik och kemikalier, som spontant nämns frekvent som produkter som blir farligt avfall. Ytterligare en mängd produkter kommer spontant upp, både sådana som blir farligt avfall och som inte tillhör gruppen. I genomsnitt uppger varje intervjuperson närmare fyra olika produkter spontant, som de vet eller tror blir farligt avfall. Endast 1 3 procent svarar "vet ej", dvs. kan inte ge något exempel på farligt avfall överhuvudtaget. Den spontana kännedomen om produkter, som blir farligt avfall, ligger i princip på samma nivå nu som i nollmätningen. Några produkter nämns spontant av några procent fler i denna eftermätning, men vi ser även exempel på motsatsen. Kännedomen via hjälpt erinran om produkter, som blir farligt avfall, låg på hög nivå redan i nollmätningen och vi uppmäter fortsatt hög nivå i denna eftermätning. När vi ställer frågan via hjälpt erinran, så svarar samtliga (100) att batterier är en sådan produkt som blir farligt avfall. Vi kan notera små variationer mellan boendeformerna, men samtliga eller nästan samtliga känner till att följande produkter blir farligt avfall: bekämpningsmedel, färgburkar/rester, lösningsmedel, typ lacknafta, kvicksilvertermometrar och kemikalier. Mellan 93 och 98 procent känner till att glödlampor/lågenergilampor, smått elavfall som t.ex. miniräknare och mobiler samt överbliven medicin blir farligt avfall.

6 Eftermätning av delmål kopplade till den nya regionala avfallsplanen 3. Kännedomen om att glödlampor/lågenergilampor blir farligt avfall har ökat något i den här mätningen jämfört med nollmätningen (96 jämfört med 93) bland samtliga svaranden. Frityrolja är inte exempel på farligt avfall, men nästan fyra av tio svarar "ja" på vår fråga, t.o.m. något fler än i nollmätningen. Cirka hälften känner till att frityrolja inte är en produkt som blir farligt avfall och resten svarar "vet ej". Drygt nio av tio känner sig ganska eller t.o.m. mycket väl informerade om hur farligt avfall ska hanteras. Ser vi till medelvärdet så ligger vi på samma nivå nu som i nollmätningen. Hushållen är ganska väl informerade med dragning mot mycket väl om hur de ska hantera sitt farliga avfall. Något fler svarar "mycket väl informerad" i eftermätningen. Vi uppmäter i princip samma nivå för hur väl informerade hushållen är om "hur farligt avfall ska hanteras" som för hur väl informerade hushållen är om "hur hushållet ska källsortera olika typer av hushållsavfall överhuvudtaget". Ytterst lite färg, rengöringsmedel, kemikalier och elavfall läggs i soppåsen/soptunnan eller hälls i avloppet/toaletten. Eftermätningen visar i stort sett samma resultat som nollmätningen för de här produktgrupperna. I princip uppger samtliga hushåll att de lämnar färg, rengöringsmedel och olika kemikalier till återvinningscentral, miljöstation, grovsoprum eller annat alternativ där farligt avfall ska läggas. Endast två procent av flerbostadshushållen uppger att de lägger sådana produkter i soppåsen/soptunnan. Samma sak gäller elavfall, typ miniräknare, mobiler. De lämnas till återvinningscentral, grovsoprum, miljöstation, "Röda boxen" eller annat alternativ där farligt avfall ska läggas. Endast en procent av hushållen boende i småhus respektive hushållen boende i flerbostadshus svarar att de lägger den här avfalltypen i soppåsen/soptunnan. Drygt åtta av tio hushåll uppger att de lämnar överbliven medicin till apoteket. Tre fyra procent av hushållen svarar att de lägger den i soppåsen/soptunnan och en procent av flerbostadshushållen häller ut medicinen i avloppet/toaletten. Vi uppmätte samma resultat i nollmätningen. Färre glödlampor och lågenergilampor läggs i soppåsen/soptunnan nu jämfört med nollmätningen. Glödlampor hamnar oftare i soptunnan än övriga produkter som vi kartlägger samtidigt ser vi att andelen hushåll som lägger glödlampor och lågenergilampor i soppåsen/soptunnan nu ligger på 8 9 jämfört med i nollmätningen. Drygt nio av tio hushåll uppger att de lämnar in allt eller åtminstone det mesta av sitt farliga avfall. Hushåll boende i småhus uppger "lämnar in allt" i något högre utsträckning än hushåll boende i flerbostadshus.

7 Eftermätning av delmål kopplade till den nya regionala avfallsplanen 4. Delmål 4.2: År ska minst 90 procent av hushållen anse sig ha tillgång till ett tillfredsställande insamlingssystem för farligt avfall. Tre av fyra hushåll som bor i småhus tycker att det är ganska lätt eller t.o.m. mycket lätt att lämna farligt avfall. Bland hushåll i flerbostadshus ligger nivån något lägre två av tre anser att det är ganska eller mycket lätt medan närmare vart femte hushåll i den här boendeformen tycker att det är svårt. Vi såg samma sak i nollmätningen. Cirka vart fjärde hushåll anser att insamlingssystemet av farligt avfall inte är särskilt väl eller inte alls anpassat för hushållets behov. Tre av fyra hushåll som bor i småhus tycker att kommunens system för insamling av allt farligt avfall är ganska väl anpassat eller t.o.m. mycket väl anpassat för hushållets behov. Bland hushåll i flerbostadshus ligger nivån något lägre två av tre anser att det är ganska eller mycket väl anpassat. Vi uppmätte i princip samma resultat i nollmätningen. Delmål 5.1: År ska minst 80 procent av invånarna uppge att de "handlar" med begagnade och/eller återanvända varor. Andelen har ökat med ca 13 procent bland samtliga hushåll som svarar att de brukar köpa och/eller sälja begagnade varor via nätet jämfört med nollmätningen. Närmare två av tre hushåll i småhus uppger att de brukar köpa och/eller sälja begagnade varor via nätet och cirka hälften av hushållen i flerbostadshus svarar samma sak. Andelen har ökat med ca 4 procent bland samtliga hushåll som svarar att de brukar lämna/skänka varor till organisationer/företag jämfört med nollmätningen. Närmare nio av tio hushåll i småhus (89) uppger att de brukar lämna/skänka varor till organisationer/företag. Bland hushåll i flerbostadshus ligger nivån något lägre (82). Delmål 3.1: År ska minst 10 procent fler invånare än göra medvetna val med syfte att minska avfallsmängden. Vart tredje hushåll i småhus tror att mängden avfall i hushållet kommer att minska i framtiden. Bland hushåll i flerbostadshus ligger nivån lägre vart femte hushåll tror på minskad avfallsmängd. Vi uppmätte samma resultat i nollmätningen. Drygt vart tionde hushåll tror att avfallsmängden i framtiden kommer att minska beroende på att hushållet kommer att göra medvetna val eller kommer att köpa färre prylar i framtiden. Ungefär vart tjugonde hushåll tror att de kommer återvinna mer. Men främsta skälet till att avfallsmängden i framtiden kommer att minska beror på hushållsstorleken; cirka vart åttonde/nionde hushåll svarar att det blir färre

8 Eftermätning av delmål kopplade till den nya regionala avfallsplanen 5. personer i hushållet i framtiden, ett faktum som påverkar det enskilda hushållet, men knappast den totala avfallsmängden i stort. Cirka vart sjätte hushåll totalt tror att de i mycket stor utsträckning i framtiden kommer att försöka göra medvetna val med syftet att minska hushållets avfallsmängd. Cirka vart femte hushåll tror inte att de kommer att göra det i särskilt stor utsträckning eller inte alls. Nollmätningen visade samma resultat. Cirka vart tredje hushåll i småhus uppger att de sorterar ut hushållets matavfall idag. Ytterligare en andel (13) svarar att de har egen kompost. Bland hushåll i flerbostadshus ligger andelen lite lägre. Cirka vart fjärde hushåll i flerbostadshus svarar att de sorterar ut matavfallet och ytterligare en andel (3) uppger att de har egen kompost. (Denna fråga ställdes inte i nollmätningen.) Bland de som inte sorterar ut hushållets matavfall idag är andelen mycket hög, som skulle kunna tänka sig att göra det i framtiden, om kommunen erbjuder ett system för det. Drygt tre av fyra hushåll boende i småhus svarar "ja" och en ännu högre andel bland de som bor i flerbostadshus; närmare nio av tio svarar "ja" i den här gruppen. När vi berättar att matresterna är en resurs, som kan bli biogas som sopbilar och bussar kan köras på, så ökar andelen till nio av tio hushåll, som kan tänka sig sortera ut hushållets matavfall i framtiden. Cirka vart tionde hushåll kan inte tänka sig att sortera ut matavfall i framtiden, trots denna information. Delmål 6.5: År ska återvinningscentralerna ha en bättre tillgänglighet jämfört med år Samtliga boende i småhus utom en enda procent svarar att de brukar besöka någon återvinningscentral. Bland boende i flerbostadshus är andelen lägre, men drygt tre av fyra uppger att de brukar besöka någon återvinningscentral. I nollmätningen var andelen högre, sex procent fler. Främsta skälen till att man inte besöker någon återvinningscentral är att hushållet inte har något behov av det. Antingen kan man lämna allt avfall där man bor eller så anser man att hushållet inte har något sådant avfall, som ska lämnas på återvinningscentral. Andra skäl är att man inte har tillgång till bil eller att återvinningscentralen ligger för långt bort. Det handlar om ca 10 procent av hushållen i flerbostadshus, som inte brukar besöka någon återvinningscentral pga. att det inte finns någon i närheten och/eller att de inte har bil. I nollmätningen uppmätte vi lägre nivå 4 5 procent.

9 Eftermätning av delmål kopplade till den nya regionala avfallsplanen 6. Lite drygt åtta av tio hushåll är mycket eller ganska nöjda med närheten/ tillgängligheten till återvinningscentralen. Knappt vart femte hushåll totalt är inte särskilt nöjd eller inte alls nöjd. Vi uppmätte ungefär samma resultat i nollmätningen. Hushåll som bor i Upplands Väsby är mest nöjda och hushåll i Danderyd minst nöjda. Närmare hälften av hushållen svarar att de tror att hushållet skulle källsortera mera i framtiden, om det fanns närmare insamling andelen är något högre bland boende i flerbostadshus än i småhus. Även i denna fråga kan vi konstatera att resultatet är ungefär detsamma nu som i nollmätningen. Närmare vart tionde hushåll oavsett boendeform anser att de inte kan sortera mera än vad de redan gör idag. Resten tycker att systemet är tillräckligt bra idag och svarar "nej" på vår fråga, dvs. de skulle inte källsortera mera även om det fanns närmare insamling. Förtroendet för kommunens avfallshantering ligger på samma nivå som i nollmätningen det är ganska stort bland hushållen. Cirka tre av fyra hushåll i småhus uppger att de har ett ganska stort eller t.o.m. mycket stort förtroende för kommunens avfallshantering. Cirka vart femte hushåll svarar "varken eller" och cirka vart tjugonde uppger att de har ett ganska litet förtroende eller inget förtroende alls. Hushåll i flerbostadshus ligger något lägre i resultat, men närmare två av tre uppger att de har ett ganska stort eller t.o.m. mycket stort förtroende för kommunens avfallshantering. Miljöengagemanget ligger på hög nivå i vår eftermätning liksom i nollmätningen. Tre av fyra anger att de rent allmänt är ganska eller t.o.m. mycket engagerade i miljöfrågor och det gäller såväl hushållen som bor i småhus som i flerbostadshus. Slutord Resultatet av den här eftermätningen visar att hushållens kunskap om varför avfall ska sorteras och vilken nytta det gör, är hög målet "minst 80 procent" får anses uppnått men många önskar mer information om resultatet som uppnås. Kunskapen om produkter som blir farligt avfall och var det ska lämnas är också god målet "minst 90 procent" får därför anses uppnått. Kommunens system för insamling av allt farligt avfall är relativt väl anpassat för hushållens behov men målet "minst 90 procent av hushållen anse sig ha tillgång till ett tillfredsställande insamlingssystem för farligt avfall" verkar inte vara fullt uppnått ännu. (Cirka vart fjärde hushåll anser att systemet inte är särskilt väl eller inte alls anpassat för hushållets behov.) Återanvändning av varor i form av att lämna/skänka till organisationer/företag är hög bland hushållen. Målet "minst 80 procent av invånarna uppge att de 'handlar' med begagnade och/eller återanvänder varor" får anses uppnått och vi noterar att andelen har ökat sedan nollmätningen. Även andelen som svarar att de brukar köpa och/eller sälja begagnade varor via nätet har ökat med drygt 10 procent sedan nollmätningen och är ett utbrett beteende bland hushållen.

10 Eftermätning av delmål kopplade till den nya regionala avfallsplanen 7. Drygt vart tionde hushåll tror att avfallsmängden i framtiden kommer att minska beroende på att hushållet kommer att göra medvetna val eller kommer att köpa färre prylar i framtiden. Många hushåll uppger att de redan idag gör medvetna val, åtminstone i teorin, men om det finns koppling till att minska avfallsmängden eller andra orsaker, kan vi inte vara säkra på. Målet "minst 10 procent fler invånare än göra medvetna val med syfte att minska avfallsmängden" är svårt att utläsa, men vi kan ge ett exempel. Ett medvetet val kan vara att "ha skylt på dörren, där man undanber sig reklam ('Ingen reklam, tack!"')". De yngre (25 34 år) är den åldersgrupp, som i störst utsträckning svarar att de har en sådan skylt på dörren och andelen har ökat med 14 procent sedan nollmätningen bland unga personer boende i flerbostadshus. De flesta hushållen i vår studie besöker någon återvinningscentral. De som inte gör det anger som främsta skäl, att de inte har något behov av det. Ett annat skäl är tillgängligheten, det finns ingen återvinningscentral i närheten och/eller så saknar man bil. (Cirka 10 procent av hushållen boende i flerbostadshus uppger detta som skäl.) Målet "År ska återvinningscentralerna ha en bättre tillgänglighet jämfört med år 2006". Jämför vi eftermätningens resultat med nollmätningens från, så kan vi konstatera att nöjdheten ligger på samma nivå. I de studier vi har gjort på SÖRAB:s återvinningscentraler vid fem tillfällen sedan 1999 med målgruppen hushållskunder, kan vi konstatera att tillgängligheten i form av inställning till "öppettider" successivt har förändrats i positiv riktning för Hagbys del, men inte för övriga. Vi hoppas att denna eftermätning tillsammans med resultatet från studien, som redovisas i rapporten "Besöksintervjuer bland hushållskunder på fem återvinningscentraler för SÖRAB:s räkning" (september 2011) kan ge en viss vägledning i det vidare arbetet för att nå målen. Lidingö Kerstin Ahne

11 Eftermätning av delmål kopplade till den nya regionala avfallsplanen 8. Bakgrund och syfte SÖRAB har tillsammans med samtliga nio ägarkommuner tagit fram en gemensam plan för avfallshanteringen till år Planförslaget utgår från EU:s avfallshierarki "avfallstrappan" som innebär att vi ska undvika att lägga avfall på soptippen och i stället använda avfallet som en resurs. En avfallsplan behövs för att kommunerna ska kunna: bestämma riktlinjer för sophanteringen fram till år 2020, enas om hur de ska arbeta för att nå målen, kontrollera att de är på rätt väg för att uppfylla målen. genomförde vi för SÖRAB:s räkning en nollmätning bland hushåll för att stämma av kunskap och attityder till ett antal delmål i den gemensamma avfallsplanen. Syftet med nollmätningen var att kvantifiera ett antal frågeområden, som är kopplade till sex olika delmål. Dessa framgår i innehållsförteckningen längst fram i rapporten. Denna eftermätning är en uppföljning för att kontrollera i vilken utsträckning de sex olika delmålen har uppnåtts. Samma frågor ingår i bägge studierna. Ytterligare några frågeområden har tillkommit i eftermätningen, efter det att vi har genomfört en kvalitativ studie och där vaskat fram frågeställningar, som upplevdes som relevanta att kvantifiera. Metod Undersökningen har genomförts via telefonintervjuer. Anledningen till att vi valde denna metod och inte en postal enkät, var att vi ville mäta vissa frågor via spontan kännedom/spontana attityder, vilket inte är möjligt i den postala enkäten. Vi har även bättre kontroll över intervjusituationen i en telefonintervju. Fältarbetet genomfördes under perioden 31 januari 29 februari. För fältarbetet svarade Concilia AB. Som tack för intervjun skickade vi i efterhand en trisslott tillsammans med ett tackbrev. Alternativt kunde man välja att utsläppsrätter köptes för samma belopp. Målgrupp, urval och urvalsstorlek Målgrupp för studien är hushåll med medlemmar inom åldrarna år inom de nio kommunerna, som SÖRAB täcker in.

12 Eftermätning av delmål kopplade till den nya regionala avfallsplanen 9. Eftersom vi ville kunna särstudera resultaten bland boende i småhus respektive flerbostadshus, så kvoterade vi urvalet. Sjuttiofem intervjuer per kommun genomfördes bland boende i småhus (villa, radhus, kedjehus) och 75 intervjuer per kommun bland boende i flerbostadshus (hyreslägenhet, bostadsrätts-/ andelslägenhet). Totalt genomfördes alltså intervjuer: 675 bland småhus och 675 bland flerbostadshus. Ett slumpmässigt urval beställdes från TA Teledress Information, selekterat på ålder (25 65 år) samt boendeform (villa respektive lägenhet). Bruttourvalet var fem gånger större än vad vi behövde netto. Lämplig intervjuperson söktes inledningsvis via frågan: "Vi söker den person i ert hushåll, som främst ansvarar för hushållets sopor/sophantering." Frågeformulär Ett strukturerat frågeformulär togs fram och godkändes efter justeringar av uppdragsgivaren. Samtliga frågor i nollmätningen ingick. Dessutom tillkom ytterligare fem frågor. Svarsfrekvens Svarsfrekvensen ligger på 45 procent. Den främsta bortfallsorsaken är vägran tidsbrist, ämnet, princip (31,5). Därefter kommer orsaken att intervjupersonen ej har varit anträffbar under intervjuperioden, trots sju kontaktförsök (23). Bruttourval: (Totalt antal utlottade)./. A-bortfall (definieras bort) (55) Ej kontaktade Fel telefonnummer, fax 105 Talar ej svenska 60 Dubbletter 6 Långtidssjuk 1 Nettourval (Tillhör undersökningspopulationen)./. B-bortfall (55) Vägran (tidsbrist, ämnet, princip) 950 Ej anträffade 695 Antalet genomförda intervjuer (45)

13 Eftermätning av delmål kopplade till den nya regionala avfallsplanen 10. Resultatredovisning Resultatet har databearbetats och redovisas med totalsiffror samt med uppdelning på följande undergrupper: Resultatredovisning Småhus Flerbostadshus st st Total Kommun Danderyd Järfälla Lidingö Sollentuna Solna Sundbyberg Täby Upplands Väsby Vallentuna Bor i Fristående villa Radhus eller kedjehus Bostadsrätts-/andelslägenhet Hyreslägenhet Kön Man Kvinna Hushållsstorlek 1 person personer eller fler personer Hushållssammansättning Har barn i hushållet (0 19 år) Har ej barn i hushållet (0 19 år) Åldersgrupp år år år år Källsorterar Mycket stor utsträckning Ganska/inte särskilt/inte alls Informerad om farligt avfall Mycket väl Ganska/inte särskilt/inte alls Informerad om Mycket väl källsortering Lätt/svårt lämna farligt avfall Systemet anpassat för hushållets behov Mängden avfall i hushållet kommer att Göra medvetna val i framtiden Sorterar matavfall Engagemang i miljöfrågor Förtroende för kommunens avfallshantering Ganska/inte särskilt/inte alls Mycket/ganska lätt Varken eller Mycket/ganska svårt Mycket/ganska väl Inte särskilt/inte alls öka minska ingen skillnad Mycket/ganska stor utsträckning Inte särskilt/inte alls Ja Ja, kompost Nej Mycket/ganska engagerad Inte särskilt/inte alls Mycket/ganska stort Varken eller Ganska litet/inget

14 Eftermätning av delmål kopplade till den nya regionala avfallsplanen 11. Undersökningens resultat Nedan följer en sammanfattning av undersökningens resultat. En övergripande sammanfattning av studien finns längst fram i rapporten. Kunskap om varför avfall ska sorteras och vilken nytta det gör (Delmål 2.2) Delmål 2.2: År ska minst 80 procent av hushållen ha kunskap om varför avfall ska sorteras och vilken nytta det gör. I vilken utsträckning källsorterar hushållet sina sopor Vi ställde inledningsvis följande fråga: "I vilken utsträckning källsorterar du/ ditt hushåll era sopor idag, dvs. skiljer på vanligt hushållsavfall och sådant avfall som ska sorteras och lämnas separat? Skulle du vilja säga att det är i?" Skalan lästes upp. I vilken utsträckning källsorterar hushållet sina sopor Mycket stor utsträckning Ganska stor utsträckning Inte särskilt stor utsträckning Inte alls Medelvärde (Figur 1 i Appendix.) Jämför vi resultatet med nollmätningens resultat, så kan vi notera att hushållen i denna eftermätning källsorterar sina sopor i något högre utsträckning jämfört med. Närmare nio av tio hushåll som bor i småhus uppger att de källsorterar sina sopor i ganska stor utsträckning eller t.o.m. i mycket stor utsträckning. Vart sjunde/åttonde hushåll svarar "i inte särskilt stor utsträckning" eller "inte alls". Hushåll som bor i flerbostadshus uppger att de sorterar i något lite mindre utsträckning än hushåll som bor i småhus. Vi kan notera en signifikant avvikelse i undergruppen kommuner: hushåll, som bor i småhus i Sundbyberg, uppger i större utsträckning än övriga kommuner, att de sorterar i "mycket stor utsträckning". (Signifikanta avvikelser anges med plus- respektive minustecken i tabellerna.) Vi kan också notera att äldre (55 65 år) svarar "i mycket stor utsträckning" i högre grad än övriga åldersgrupper.

15 Eftermätning av delmål kopplade till den nya regionala avfallsplanen 12. De som uppger att de är "mycket väl informerade om hur hushållet ska källsortera olika typer av hushållsavfall" svarar också att de sorterar "i mycket stor utsträckning" i betydligt högre grad än de som uppger att de inte är lika väl informerade om källsortering. Källsorterar hushållets sopor i mycket stor utsträckning Bas: Kommun Småhus Flerbostadshus Danderyd Järfälla Lidingö Sollentuna Solna Sundbyberg Täby Upplands Väsby Vallentuna Kännedom om varför avfall ska sorteras "Känner du till varför hushållen ska källsortera sina sopor? Vad anser du vara det främsta skälet till detta?" Vi lät intervjupersonerna svara spontant på vår fråga. Kännedom om varför avfall ska sorteras Miljönyttan/för miljöns skull/inte slösa på jordens resurser Återvinning Minska sopberget Klimatfaktorn Ekonomisk vinning för hushållet/någon form av bonus Minska avfallets farlighet Avfall är råvaror Samhället vinner ekonomiskt på det Våra barns framtid/kommande generationer Skyldighet enligt lag/tvungen att sortera 1 1 Annat svar Nej/Vet ej

16 Eftermätning av delmål kopplade till den nya regionala avfallsplanen 13. Vi uppmäter i stort sett samma resultat i denna eftermätning som i nollmätningen. Nästan samtliga hushåll anger något skäl till varför hushållen ska källsortera sina sopor endast två procent bland boende i småhus respektive fyra procent bland boende i flerbostadshus svarar att de inte känner till varför. I genomsnitt anger man cirka 1,5 svar per person. Vi kan knappt notera några skillnader i resultat mellan boendeformerna. Samma skäl anges i princip av lika många, oavsett om man bor i småhus eller flerbostadshus. Cirka tre av fyra svarar spontant att hushållen ska källsortera sina sopor för "miljönyttan"/"för miljöns skull". Drygt fyra av tio nämner ordet "återvinning" som skäl. Andra spontana svar är: "minska sopberget", "klimatfaktorn", "minska avfallets farlighet", "avfall är råvaror" osv. En procent av småhushållen pekar på att vi är "tvungna att sortera"/"skyldighet enligt lag". "Annat svar" står för följande: Småhus Resurs-/energibesparingar; Det blir platsbrist i soppåsen om man inte källsorterar; Göra det lättare för de som hanterar soporna; Ger bränsle; Minska energiförluster; Biogasutvinning (2 pers); Minska energiförluster; För energi (2 pers); Spara energi; Använda naturresurser på ett bra sätt; Resurshantering; För att företagen ska gå med vinst. Flerbostadshus Sortera matavfall så det blir biogas; Lättare för sopgubbarna att göra sitt jobb; Energibesparing (2 pers); Utvinna bränsle; Spara energi; Lättare sophantering; Ordning och reda; Biobränsle; Framställning av biogas; Hållbart samhälle, hänsyn; Spara energi; Bränsle. Önskar man mer information om varför avfall ska sorteras? Vi ställde följande frågor till samtliga: "Hushållens källsortering av olika avfallstyper, t.ex. tidningar, glas, förpackningar, metall, plast, elavfall osv., innebär att återvinningen ökar och avfallets skadlighet minskar. Skulle du vilja ha mer information om varför avfall ska sorteras? Skulle du vilja ha mer information om vilken nytta det gör? Skulle du vilja ha mer information om resultatet som uppnås?"

17 Eftermätning av delmål kopplade till den nya regionala avfallsplanen 14. Önskar mer information om varför avfall ska sorteras Ja Nej vilken nytta det gör Ja Nej resultatet som uppnås Ja Nej (Figur 2 i Appendix.) Vi uppmäter i stort sett samma resultat som i nollmätningen. De som svarar "nej", dvs. de som inte önskar mer information ligger på en till sju procent fler nu jämfört med nollmätningen. Lite drygt vart tionde hushåll vill ha mer information om varför avfall ska sorteras och cirka vart fjärde hushåll vill ha mer information om vilken nytta det gör. Men det är framför allt resultatet som uppnås, som hushållen vill ha mer information om drygt hälften av hushållen i småhus efterlyser resultatet som uppnås och nästan lika många av hushållen i flerbostadshus vill ha mer information om detta. Vi kan alltså notera en viss liten skillnad mellan boendeformerna: att hushållen i småhus vill ha något mer information om resultatet än vad hushållen i flerbostadshus önskar. Vi kan även notera att kvinnor boende i småhus önskar mer information genomgående än män boende i småhus. Önskar mer information om Bas: Boende i småhus Kön Män Kvinnor Varför avfall ska sorteras Vilken nytta det gör Resultatet som uppnås Kunskap om vad som är farligt avfall och var det ska lämnas (Delmål 4.1) Delmål 4.1: År ska minst 90 procent av hushållen ha kunskap om vad som är farligt avfall och var det ska lämnas.

18 Eftermätning av delmål kopplade till den nya regionala avfallsplanen 15. Spontan kännedom om produkter, som blir farligt avfall "Ett antal olika produkter som används i hushållet räknas som farligt avfall då de är förbrukade. Vilka sådana produkter, som blir farligt avfall, känner du till? Någon mer?" Vi lät intervjupersonerna svara spontant på vår fråga. Spontan kännedom om produkter som blir farligt avfall Batterier Glödlampor och lågenergilampor Färg-, lim- och lackrester Elektronik Kemikalier Medicinska produkter Lösningsmedel, t.ex. lacknafta Sprayflaskor Metall Plast Glas Spillolja Rengöringsmedel Datorer Kvicksilvertermometrar Bekämpningsmedel Vitvaror, värmepumpar TV-apparater Mobiltelefoner Burkar Tidningar Sprutor och kanyler 1 1 Papper Lysrör 1 2 Kartong/mjölkkartong Annat Vet ej Den spontana kännedomen om produkter, som blir farligt avfall, ligger i princip på samma nivå nu som i nollmätningen. Några produkter nämns spontant av några procent fler i denna eftermätning, men vi ser även exempel på motsatsen, att några färre spontant tänker på t.ex. batterier. Batterier är fortfarande den produkt som främst spontant nämns som exempel på produkter som blir farligt avfall. Drygt åtta av tio hushåll i småhus svarar spontant batterier och drygt tre av fyra hushåll i flerbostadshus hushåll med barn i något större utsträckning än hushåll utan barn. Därefter kommer glödlampor och lågenergilampor, färg-, lim- och lackrester, elektronik och kemikalier, som spontant nämns frekvent som produkter som blir farligt avfall.

19 Eftermätning av delmål kopplade till den nya regionala avfallsplanen 16. Ytterligare en mängd produkter kommer spontant upp, både sådana som blir farligt avfall och som inte tillhör gruppen. I genomsnitt uppger varje intervjuperson närmare fyra olika produkter spontant, som de vet eller tror blir farligt avfall. Endast 1 3 procent svarar "vet ej", dvs. kan inte ge något exempel på farligt avfall överhuvudtaget. "Annat svar" står för följande: Småhus Brandvarnare, brandsläckare (2 pers); Tryckimpregnerat trä; Lysrör (7 pers); Väggskivor, maskiner; Lysrör (5 pers); Matoljor; Allt som har med bilen att göra; Olja (4 pers); Leksaker (4 pers); Stearinljus; Sminkprodukter; Bensin (2 pers); Gasflaskor (2 pers); Brädor; Maskiner; Tungmetaller; Petflaska; Gas; Nagellack. Flerbostadshus Nålar, smällare, krut; Gasbehållare; Lysrör (5 pers); Brandvarnare (2 pers); Kolsyrepatroner; Gaspatroner; Parfym; Smink; Bly (3 pers); Leksaker, lysrör, ledningar, laddare; Kylskåp; Termometrar; Aerosoler (2 pers); Bensin, oljeprodukter; Aceton; Folie, byggmaterial; Deodoranter; Aceton. Kännedom via hjälpt erinran om produkter, som blir farligt avfall "Jag ska läsa upp några olika produkter som finns i de flesta hushåll och för varje produkt skulle jag vilja veta om det är en avfallstyp som du vet eller tror är farligt avfall. Låt oss börja med batterier, är det farligt avfall? (Alltså förbrukade batterier.) Och bekämpningsmedel, typ medel mot ohyra?" Kännedom via hjälpt erinran om produkter som blir farligt avfall Ja, blir farligt avfall Batterier, dvs. småbatterier, ej bilbatterier Bekämpningsmedel, typ medel mot ohyra Färgburkar/rester Glödlampor/lågenergilampor Lösningsmedel, typ lacknafta Kvicksilvertermometrar Frityrolja Kemikalier, t.ex. syror, fotokemikalier Smått elavfall som t.ex. miniräknare och mobiler Överbliven medicin (Figur 3 i Appendix.) Kännedomen via hjälpt erinran om produkter, som blir farligt avfall, låg på hög nivå redan i nollmätningen och vi uppmäter fortsatt hög nivå i denna eftermätning.

20 Eftermätning av delmål kopplade till den nya regionala avfallsplanen 17. Batterier toppar listan i båda mätningarna och ligger på 100 kännedom, såväl bland boende i småhus som flerbostadshus. Vi kan notera små variationer mellan boendeformerna, men samtliga eller nästan samtliga känner till att följande produkter blir farligt avfall: bekämpningsmedel, färgburkar/ rester, lösningsmedel, typ lacknafta, kvicksilvertermometrar och kemikalier. Mellan 93 och 98 procent känner till att glödlampor/lågenergilampor, smått elavfall som t.ex. miniräknare och mobiler samt överbliven medicin blir farligt avfall. Kännedomen om att glödlampor/lågenergilampor blir farligt avfall har ökat något i den här mätningen jämfört med nollmätningen (96 jämfört med 93) bland samtliga svaranden. Fortfarande kan vi notera att kännedomen är signifikant lägre i den yngre åldersgruppen boende i flerbostadshus jämfört med övriga åldersgrupper. Kännedom via hjälpt erinran att glödlampor/lågenergilampor blir farligt avfall Ålder år år år år Kännedom via hjälpt erinran att frityrolja blir farligt avfall Ja Nej Vet ej Frityrolja är inte exempel på farligt avfall, men nästan fyra av tio svarar "ja" på vår fråga, t.o.m. något fler än i nollmätningen. Cirka hälften känner till att frityrolja inte är en produkt som blir farligt avfall och resten svarar "vet ej". Hur pass väl informerad är man om hur farligt avfall ska hanteras "Hur pass väl informerad skulle du vilja säga att du är när det gäller hur hushållet ska hantera sitt farliga avfall? Är du?" Skalan lästes upp.

21 Eftermätning av delmål kopplade till den nya regionala avfallsplanen 18. Informerad om hur farligt avfall ska hanteras Mycket väl informerad Ganska väl informerad Inte särskilt informerad Inte alls informerad 1 1 Medelvärde (Figur 4 i Appendix.) Ser vi till medelvärdet så ligger vi på samma nivå nu som i nollmätningen. Hushållen är ganska väl informerade med dragning mot mycket väl om hur de ska hantera sitt farliga avfall. Vi uppmäter något fler i denna mätning, som svarar "mycket väl informerad". Drygt vart tredje hushåll som bor i småhus anser sig vara mycket väl informerad om hur farligt avfall ska hanteras. Hushåll som bor i flerbostadshus uppger "mycket väl" i något mindre utsträckning cirka vart tredje hushåll. Vi kan notera att det är den äldre åldersgruppen (55 65 år) som anser sig vara mest informerad om hur farligt avfall ska hanteras, vilket vi även såg i nollmätningen. Mycket väl informerad om hur farligt avfall ska hanteras Ålder år år år år Hur pass väl informerad är man om hur olika typer av hushållsavfall ska källsorteras "Och hur pass väl informerad skulle du vilja säga att du är, när det gäller hur hushållet ska källsortera olika typer av hushållsavfall överhuvudtaget?" Denna fråga var ej med i nollmätningen.

22 Eftermätning av delmål kopplade till den nya regionala avfallsplanen 19. Informerad om hur olika typer av hushållsavfall ska källsorteras Bas: Samtliga Småhus Flerbostadshus Mycket väl informerad Ganska väl informerad Inte särskilt informerad 5 6 Inte alls informerad 1 1 Medelvärde Drygt var tredje hushåll som bor i småhus anser sig vara mycket väl informerad om hur olika typer av hushållsavfall ska källsorteras. Hushåll som bor i flerbostadshus uppger "mycket väl" i något mindre utsträckning vart tredje hushåll. Återigen kan vi notera att den äldre åldersgruppen (55 65 år) anser sig vara mest informerad. Mycket väl informerad om hur olika typer av hushållsavfall ska källsorteras Bas: Samtliga Småhus Flerbostadshus Ålder år år år år Kartläggning av vad man gör med några olika typer av farligt avfall Samtliga fick spontant svara på följande frågor: "Vad gör du oftast med farligt avfall som färg, rengöringsmedel och olika kemikalierester?" "Vad gör du oftast med ditt elavfall, typ miniräknare, mobiler?" "Vad gör du oftast med glödlampor och lågenergilampor?" "Vad gör du oftast med överbliven medicin?"

23 Eftermätning av delmål kopplade till den nya regionala avfallsplanen 20. Kartläggning av vad man gör med några olika typer av farligt avfall Färg, rengöringsmedel och olika kemikalier Lämnar till återvinningscentral Lämnar till miljöstation (på bensinstation) Lämnar i grovsoprum Lägger i gemensam container i området Lagrar hemma Lägger i "Röda boxen"/lådan 1 1 Lämnar till miljöbil som åker runt, "Returen" ("Glassbil") Lägger i soppåsen/soptunnan Häller i avlopp/toalett 1 Har ej sådant avfall Vet ej 1 1 Elavfall, typ miniräknare, mobiler Lämnar till återvinningscentral Lämnar till miljöstation (på bensinstation) Lägger i "Röda boxen"/lådan Lämnar i grovsoprum Lägger i gemensam container i området Lagrar hemma Beställer hämtning 1 1 Lämnar till miljöbil som åker runt, "Returen" ("Glassbil") Lämnar till inköpsstället/leverantören Lägger i soppåsen/soptunnan Har ej sådant avfall Vet ej 1 1 Glödlampor och lågenergilampor Lämnar till återvinningscentral Lägger i soppåsen/soptunnan Lägger i "Röda boxen"/lådan Lämnar till miljöstation (på bensinstation) Lämnar i grovsoprum Lägger i gemensam container i området Lämnar till sopbilen 1 1 Lagrar hemma Lämnar till miljöbil som åker runt, "Returen" ("Glassbil") 1 3 Har ej sådant avfall 1 1 Vet ej

24 Eftermätning av delmål kopplade till den nya regionala avfallsplanen 21. Forts. Kartläggning av vad man gör med några olika typer av farligt avfall Överbliven medicin Lämnar till apoteket Lägger i soppåsen/soptunnan Lämnar till återvinningscentral Lagrar hemma Häller i avlopp/toalett 1 1 Har ej sådant avfall Vet ej "Annat svar" listas nedan. Småhus Färg, rengöringsmedel och olika kemikalier Slänger i ett dike utomhus; Eldar upp. Elavfall, typ miniräknare, mobiler Lämnar till Myrorna; Låda på arbetsplatsen för elavfall; Ger till mina barn som leksaker. Glödlampor och lågenergilampor Solna Forum; Lämnar på jobbet. Överbliven medicin Lämnar på jobbet (sjukhuset). Flerbostadshus Färg, rengöringsmedel och olika kemikalier Samlas in i Brf; Speciellt kärl på jobbet. Elavfall, typ miniräknare, mobiler Lämnar till föreningen (2 pers); Lämnar på jobbet; Elbur i föreningen; Föreningens elskrotbehållare; Speciellt hus i området; Avsedd behållare, gemensamt hus för sådant; Speciellt rum för det på jobbet (2 pers); Skänker bort. Glödlampor och lågenergilampor Insamling på IKEA; Lämnar till föreningen; Lämnar på jobbet; Lampåtervinningsbehållare; Speciella containrar; Avsedd behållare/gemensamt hus för sådant; Rum för det; På jobbet; Tar det till jobbet. Överbliven medicin Äter upp; Lämnar på jobbet; Till jobbet. Eftermätningens resultat överensstämmer i stort med nollmätningens. Ytterst lite farligt avfall läggs i soppåsen/soptunnan eller hälls i avloppet/toaletten. Glödlampor hamnar oftare i soptunnan än övriga produkter som vi kartlägger samtidigt ser vi att andelen hushåll som lägger glödlampor och lågenergilampor i soppåsen/soptunnan nu ligger på 8 9 jämfört med i nollmätningen. I princip samtliga hushåll uppger att de lämnar färg, rengöringsmedel och olika kemikalier till återvinningscentral, miljöstation, grovsoprum eller annat alternativ där far-

25 Eftermätning av delmål kopplade till den nya regionala avfallsplanen 22. ligt avfall ska läggas. Endast två procent av flerbostadshushållen uppger att de lägger sådana produkter i soppåsen/soptunnan. Samma sak gäller elavfall, typ miniräknare, mobiler. De lämnas till återvinningscentral, grovsoprum, miljöstation, "Röda boxen" eller annat alternativ där farligt avfall ska läggas. Endast en procent av småhushållen respektive av flerbostadshusen svarar att de lägger den här avfallstypen i soppåsen/soptunnan. När det gäller glödlampor och lågenergilampor, så stiger andelen till cirka vart tolfte hushåll som uppger att de lägger den här avfallstypen i soppåsen/soptunnan. Samtidigt kan vi notera att andelen har minskat med fem procent nu i eftermätningen jämfört med nollmätningen. Resten svarar att de lämnar lamporna till återvinningscentral, "Röda boxen", miljöstation, grovsoprum etc. Drygt åtta av tio hushåll uppger att de lämnar överbliven medicin till apoteket. Tre fyra procent av hushållen svarar att de lägger den i soppåsen/soptunnan och en procent av flerbostadshushållen häller ut medicinen i avloppet/toaletten. Vi uppmätte samma resultat i nollmätningen. Vi kan notera att kvinnor i större utsträckning än män uppger att de lämnar överbliven medicin till apoteket samt att den äldre åldersgruppen år gör det mest frekvent. Samma sak såg vi i nollmätningen. Var hushållen lämnar sitt farliga avfall skiljer sig en del åt i de nio olika kommunerna. Vi kan t.ex. notera att alternativet "miljöstation" främst gäller Sundbybergs och Vallentuna kommun. "Röda boxen"/lådan är ett alternativ som fler anger i Täby än i övriga kommuner. Miljöbil anges främst i Sundbyberg och Danderyd. I vilken utsträckning lämnar hushållet in sitt farliga avfall "Vilket av följande påstående beskriver bäst din hantering av farligt avfall från hushållet? Skalan lästes upp. Frågan var ej med i nollmätningen utan ställdes först i denna eftermätning. I vilken utsträckning lämnar hushållet in sitt farliga avfall Bas: Samtliga Småhus Flerbostadshus Lämnar in allt Lämnar in det mesta Lämnar in en del 4 6 Lämnar inte in något 1 Drygt nio av tio hushåll uppger att de lämnar in allt eller åtminstone det mesta av sitt farliga avfall. Hushåll boende i småhus uppger "lämnar in allt" i något högre utsträckning än hushåll boende i flerbostadshus. De som i tidigare fråga uppgivit att de är "mycket väl informerade om hur hushållet ska hantera sitt farliga avfall", svarar att de "lämnar in allt" i högre utsträckning än de som inte är lika informerade.

26 Eftermätning av delmål kopplade till den nya regionala avfallsplanen 23. I vilken utsträckning lämnar hushållet in sitt farliga avfall Bas: Mycket väl informerad om hur farligt avfall ska hanteras Småhus (251) Flerbostadshus (210) Lämnar in allt Lämnar in det mesta Lämnar in en del 2-4 Lämnar inte in något Bas: Ganska väl/inte särskilt väl eller inte alls informerad om hur farligt avfall ska hanteras Småhus (423) Flerbostadshus (463) Lämnar in allt Lämnar in det mesta Lämnar in en del 6 7 Lämnar inte in något 1 Värdering av insamlingssystemet för farligt avfall/tillgång till ett tillfredsställande insamlingssystem (Delmål 4.2) Delmål 4.2: År ska minst 90 procent av hushållen anse sig ha tillgång till ett tillfredsställande insamlingssystem för farligt avfall. Lätt eller svårt att lämna farligt avfall? "Tycker du att det är lätt eller svårt att lämna farligt avfall? Skulle du vilja säga att det är? Skalan lästes upp. Lätt eller svårt att lämna farligt avfall Mycket lätt Ganska lätt Varken lätt eller svårt Ganska svårt Mycket svårt Medelvärde (Figur 5 i Appendix.) Vi uppmäter i princip samma resultat som i nollmätningen ser vi till medelvärdet så är det "ganska lätt" att lämna farligt avfall. Andelen som anger "mycket lätt" ligger på 25 bland samtliga hushåll i studien.

27 Eftermätning av delmål kopplade till den nya regionala avfallsplanen 24. Tre av fyra hushåll som bor i småhus tycker att det är ganska lätt eller t.o.m. mycket lätt att lämna farligt avfall. Bland hushåll i flerbostadshus ligger nivån något lägre två av tre anser att det är ganska eller mycket lätt medan närmare vart femte hushåll i den här boendeformen tycker att det är svårt. Män svarar "mycket lätt" i större utsträckning än kvinnor. Den äldsta åldersgruppen (55 65 år) är den åldersgrupp som mest frekvent svarar att det är mycket lätt. De som anser sig vara mycket väl informerade om hur man ska hantera hushållets farliga avfall, svarar att det är lätt att lämna farligt avfall i större utsträckning än de som inte är lika informerade om hanteringen. Lätt eller svårt att lämna farligt avfall Bas: Boende i småhus Kön Män Kvinnor Mycket lätt Ganska lätt Varken lätt eller svårt Ganska svårt Mycket svårt Medelvärde Bas: Boende i flerbostadshus Mycket lätt Ganska lätt Varken lätt eller svårt Ganska svårt Mycket svårt Medelvärde