Samrådsmöte KFR och socialförvaltningen

Transkript

1 SID 1/3 Samrådsmöte KFR och socialförvaltningen Tid: 10 november 2015, kl. 09:00-11:00 Plats: Rosendal, Socialförvaltningen, Torggatan 11 Närvarande från KFR: Ann-Sofie Pettersson (DHR), Gunnar Lundgren (MP), Leif Pehrson (SRF) och Linnéa Nyman (IFS). Närvarande från Socialförvaltningen: David Gyllenstråle, punkt 1 och 2 (Controller), Vildana Zorlak (Avdelningschef Verksamhetsstöd och kvalitet) och Ylva Rånge Klinghoffer (Utredare LSS). 1. Föregående mötesanteckningar Vildana gick igenom minnesanteckningar från föregående samrådsmöte. Kompletterande information gavs gällande nedanstående frågor: Erfarenheter från feriearbetande ungdomar inom socialförvaltningen Vildana informerade om att det fungerat mycket bättre under sommaren 2015 än föregående år. Ungdomarna har bland annat arbetat med inventering och inom äldreomsorgen. Skrivelse från KFR från 2014 gällande fixartjänst för avfallshantering (SN ) Ylva informerade om att socialnämnden den 26 maj 2015 beslutat att anta socialförvaltningens yttrande som sitt. Enligt yttrandet ser socialförvaltningen i dagsläget inte att man ska förändra innehållet i erbjudna tjänster i fixartjänsten. Bedömningen görs utifrån en samlad bedömning av behovet, kostnader och konkurrensaspekt. 2. Information om planerade förändringar i socialförvaltningens budget för 2016 avseende frågor som berör personer med funktionsnedsättning David informerade om att budgeten för 2016 är lagd. Det blir minskade kostnader för daglig verksamhet, Hjälmstavägen. Det blir ökade kostnader för Vallentuna arbetscoachning, Svedjan, hälso- och sjukvård inom LSS, personlig assistans, ledsagarservice, anhörigstöd och kontaktperson. MYNDIGHETSAVDELNINGEN TORGGATAN VALLENTUNA TFN: FAX: SF@VALLENTUNA.SE

2 SID 2/3 3. Information om pågående uppdrag, projekt m.m. på socialförvaltningen Korttidsvistelse Ylva informerade om att en utredning gällande korttidsvistelse enligt LSS i kommunens egen regi genomförts. Flera utvecklingsområden har identifierats och en handlingsplan kommer att tas fram. Utredningen bifogas till minnesanteckningarna. Övertagande av Hälso- och sjukvårdsansvar, LSS Ylva informerade om övertagande av ansvar för hälso- och sjukvård från landstinget från och med 1 oktober Övertagandet gäller insatser av sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt LSS. När det gäller personer som bor eller har daglig verksamhet inom kommunen kommer insatserna utföras av en ny kommunal hälso- och sjukvårdsorganisation. För personer som är placerade utanför kommunen har individuella lösningar gjorts. Linnéa frågade om de kommunal hälso- och sjukvårdsinsatserna är kostnadsfria för den enskilde. Det blir i så fall kostnadsskillnader mellan personer som omfattas av LSS och personer med psykisk ohälsa. Vildana informerade om att det i nuläget inte finns några planer på att ta ut avgifter för kommunala hälsooch sjukvårdsinsatser. Boende för personer med psykisk ohälsa Vildana informerade om utbyggnaden av Alléns stödboende. Socialförvaltningen gjorde i maj en beställning till samhällsbyggnadsförvaltningen gällande en förstudie av gemensamhetslokal. Förstudien presenterades för socialnämndens arbetsutskott den 6 oktober Enligt det förslag som tagits fram uppgår kostnaderna till cirka 6,5 miljoner kronor. Arbetsutskottet beslutade att återremittera ärendet till förvaltningen. Socialförvaltningen ska ta fram ett förslag där kostnaden minimeras. Linnéa frågade hur planerna ser ut när det gäller övrigt behov av boende för personer med psykisk ohälsa. Vildana informerade om att Socialförvaltningen gjort en beställning till samhällsbyggnadsförvaltningen gällande 12 lägenheter för målgruppen personer med psykiska funktionsnedsättningar enligt socialtjänstlagen (SoL). Önskemålet är att socialförvaltningen kan få tillgång till lägenheterna inom tre år. Lägenheterna kommer att hyras ut till de personer i målgruppen som har behov av stödinsatser från kommunen såsom boendestöd, daglig sysselsättning och öppenvård. Riktlinjer Vildana informerade om att följande riktlinjer gällande handläggning beslutats av socialnämnden: MYNDIGHETSAVDELNINGEN TORGGATAN VALLENTUNA TFN: FAX: SF@VALLENTUNA.SE

3 SID 3/3 Äldre och personer med funktionsnedsättning SoL Barn och familj Vuxna personer med missbruk och beroende Vård av missbrukare (LVM) Vuxna personer med psykisk funktionsnedsättning enligt SoL I februari 2016 ska beslut tas gällande riktlinjer för handläggning enligt LSS och ekonomiskt bistånd. 4. Övriga frågor Färdtjänstutredning Leif frågade om socialförvaltningen är involverade i den utredning som landstingets trafiknämnd genomför. Utredningen gäller om handläggning av färdtjänst ska flyttas över till trafiknämnden från kommunerna. Vildana känner inte till något om denna utredning, men tog på sig att undersöka detta till nästa möte. Det finns en handläggare på halvtid på förvaltningen som handlägger ansökningar om färdtjänst. Upphandling av daglig verksamhet Vildana informerade om den upphandling som gjorts gällande daglig verksamhet enligt lagen om offentlig upphandling. Inget giltigt anbud kom in vilket ledde till att upphandlingen fick avbrytas. Som en följd av detta har pågående placeringar på Bäckebo dagliga verksamhet sagts upp och de personer det gäller har erbjudits plats i kommunens egen regi. Avgifter och extra kostnader Ann-Sofie tog upp att det är svårt för många att klara av de extra kostnader som personer med funktionsnedsättning har, till exempel avgifter för avfallshantering och larm. Dessa täcks inte av bostadstillägg och handikappersättning. Leif informerade om att kostnader för avfallshantering kommer att tas upp i KFR:s arbetsutskott. 5. Kommande möte Vårens möte blir tisdagen den 8 mars 2016, klockan Mötet äger rum på Socialförvaltningen, Torggatan 11, 2 trappor. Mötesdeltagarna behöver inte anmäla sig i receptionen utan kan komma direkt till andra våningen. Leif framförde önskemål om att det framgår vilka som är kallade på kallelsen Ylva Rånge Klinghoffer MYNDIGHETSAVDELNINGEN TORGGATAN VALLENTUNA TFN: FAX: SF@VALLENTUNA.SE

4 SID 1/22 YLVA RÅNGE KLINGHOFFER UTREDARE Vallentuna kommuns korttidsvistelse Hur ser det ut nu och vad behöver vi förändra? 1. Sammanfattning Korttidsvistelse utanför det egna hemmet är en insats enligt 9 6 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Insatsen gäller framförallt barn och ungdomar med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Syftet med vistelsen är dels att den enskilde ska få miljöombyte, rekreation och stimulans i den personliga utvecklingen, dels att anhöriga ska få avlastning. Det finns två korttidshem som drivs i kommunens egen regi, Åbyvillan och Bällsta korttidshem. Bällsta är uppdelat i två hus (hus 9 och 11) som har olika inriktning. Kommunen köper även platser av externa utförare i Vallentuna och andra kommuner i Stockholmsområdet. Syftet med denna utredning är att beskriva den korttidsverksamhet som bedrivs i kommunens egen regi samt att identifiera förbättringsområden. Bakgrunden är bland annat att det kommit signaler om att det finns brister i korttidsverksamheten för barn med omfattande och komplexa omvårdnadsbehov. Utredningen har genomförts med stöd av en arbetsgrupp som på olika sätt kommer i kontakt med målgruppen och deras anhöriga. Det har även genomförts samtal med kunder, föräldraforum, anhörigkonsulent och personal. Det har också gjorts studiebesök hos de egna korttidshemmen samt hos två privata korttidshem i Vallentuna. Utredningen visar att korttidsverksamheten fungerar väl i stora delar, men att det finns väsentliga utvecklingsområden. Några områden är generella, medan andra enbart berör Bällsta och då främst hus 11. De generella områdena är: Mer kunskap om utåtagerande beteende, framförallt hos flickor. Tydligare information om vilka metoder som används. Större helhetssyn vid insatser för barn/ungdomar som tillhör samma målgrupp, t.ex. bättre samordning mellan olika utförarverksamheter. Tydligare beslut/uppdragsbeskrivningar. Ökad tillgänglighet för barn med fysiska funktionsnedsättningar. Mer systematiskt kvalitetsarbete. Resursfördelning utifrån behov. Mer specificerad budgetuppföljning.

5 SID 2/22 Det finns även önskemål om större valfrihet vid val av utförare. De områden som berör båda husen på Bällsta är: Mer stimulerande utomhusmiljö. Större delaktighet vid planering, utformning och uppföljning av genomförandeplaner. Tillgång till fasta jourplatser. De områden som enbart berör Bällsta, hus 11 är: Ökad delaktighet i samhällslivet. Mer individuell utformning av insatser. Bättre samverkan med skola samt hälso- och sjukvården. Bemötande och kompetens gällande barn/unga med autismspektrumtillstånd, utvecklingsstörning och utåtagerande beteende. Sommaröppet/utflyttad verksamhet. Utifrån de utvecklingsområden som identifierats lämnas följande förslag på fortsatt arbete: Göra en mätning/skattning av hur kompetensen ser ut nu samt ta fram en strategi för kompetensutveckling och rekrytering på kort och lång sikt. Göra en kunskapsöverföring mellan korttidshemmen för att lära av varandra. Göra en översyn av hur stödet i kvalitetsarbetet kan förbättras. Säkerställa att avvikelser, synpunkter och klagomål hanteras och följs upp. Ta fram verksamhetsuppdrag gällande korttidsvistelse och korttidstillsyn för att tydliggöra vilka krav som finns. Utreda organisation av verksamheten för att kunna få en bättre helhetssyn kring olika kundgrupper. Utreda behovet att utöka verksamheten i egen regi för att kunna möta framtida behov. Utreda förslag om ny verksamhet för unga vuxna som riskerar att isolera sig hemma. Utreda behov av att utveckla inom- och utomhusmiljön på Bällsta. Förbättra samordningen mellan Myndighetsavdelningen och Utföraravdelningen samt tydliggöra roller och ansvarsfördelning. Ta fram en plan för information och marknadsföring. Göra en översyn av finansiering och budgetuppföljning för att se om dessa behöver justeras. 2. Bakgrund Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) syftar till att människor med funktionsnedsättningar ska få det stöd som behövs för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet är en insats enligt 9 6 LSS). Insatsen kan enligt 1 LSS ges till den som tillhör någon av följande personkretsar: 1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. 2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.

6 SID 3/22 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Socialförvaltningens ledningsgrupp gav i mars 2015 avdelningen för verksamhetsstöd och kvalitet i uppdrag att göra en kartläggning av den korttidsvistelse som drivs i egen regi. Bakgrunden är bland annat att det inkommit synpunkter från flera föräldrar, framförallt gällande brister på Bällsta korttidshem hus 11. Det finns en oro över att små barn vistas där samtidigt med unga vuxna som har ett utåtagerande beteende. Föräldrarna upplever inte heller att personalen har tillräcklig kunskap gällande autismspektrumtillstånd, utvecklingsstörning och utåtagerande beteende. Det har också kommit synpunkter från medarbetare och ledning på Bällsta. Synpunkterna gäller bland annat att inom- och utomhusmiljön på hus 11 inte är anpassad till de skilda och ofta komplexa behov som de barn som vistats där har. 3. Syfte Syftet med kartläggningen är att: Ta fram en nulägesbeskrivning av korttidsvistelse i egen regi. Inventera framtida behov av platser. Identifiera områden som behöver utvecklas för att ge ett gott stöd och god service och omvårdnad. 4. Genomförande Utredningen har genomförts med stöd av en arbetsgrupp som på olika sätt kommer i kontakt med målgruppen och deras anhöriga. Det har även genomförts samtal med kunder, föräldraforum, anhörigkonsulent och personal. Det har också gjorts studiebesök på Åbyvillans korttidshem, Bällsta korttidshem, Ikasus korttidshem och KÅS Omsorgsverksamhet i Vallentuna. Arbetsgruppen har bestått av: Verksamhetschef för Bällsta korttidshem, Utföraravdelningen. Enhetsledare för Åbyvillans korttidshem, Utföraravdelningen. Chef för enheten för äldre och funktionshindrade, Myndighetsavdelningen. Samordnare LSS, Myndighetsavdelningen. Bällsta korttidshem har bytt enhetsledare i augusti 2015, detta har inte beaktats i utredningen. 5. Frågeställningar Utredningen har utgått från följande frågeställningar: Hur är korttidsvistelsen i egen regi utformad? Hur många kunder finns det? Hur ser kostnaderna ut för korttidsverksamheten? Hur ser behovet av korttidsvistelse ut på kort och lång sikt?

7 SID 4/22 Hur väl uppfyller vi de kvalitetskrav/kvalitetskriterier som finns i LSS? o Personalens kompetens. o Självbestämmanderätt, inflytande och integritet. o Delaktighet. o Tillgänglighet. o Helhetssyn. o Kontinuitet. Övriga utvecklingsbehov? 6. Resultat av kartläggningen 6.1 Nulägesbeskrivning Korttidsvistelse kan utformas som korttidshem, stödfamilj eller lägerverksamhet (kollo). Insatsen ska kunna erbjudas regelbundet eller vid akuta behov i familjen. Insatsen kan ges till både barn och vuxna. Syftet är att anhöriga ska få avlastning och utrymme för avkoppling, och att personen med funktionsnedsättning ska få rekreation och miljöombyte. Det kan också vara ett sätt att bidra till en frigörelseprocess mellan barn och vårdnadshavare eller som en förberedelse för den som ska flytta hemifrån. Det är drygt personer som har korttidsvistelse enligt LSS i landet. Nästan alla finns i personkrets 1 och cirka 64 procent är män/pojkar. Det är främst barn och unga som beviljas insatsen, varav merparten är mellan 7 och 22 år. Det finns två utförare av korttidsvistelse i egen regi i Vallentuna kommun. Bällsta korttidshem och Åbyvillans korttidshem. Dessa tar tillsammans emot 46 kunder i åldrarna 9 till 23 år. Det finns för tillfället ingen person som har korttidsvistelse i form av korttidsfamilj eller stödfamilj Bällsta korttidshem Bällsta korttidshem tillhör Vallens boendeenheter. Inom Vallens boendeenheter finns även tre boenden med särskild service för vuxna i form av gruppbostäder. Bällsta består av två hus som har olika inriktning, hus 9 och 11. Det finns en verksamhetschef på 25 procent samt en enhetsledare på heltid som har det dagliga ansvaret för verksamheten i båda husen. Hus 9 Hus 9 vänder sig till barn i åldrarna 9-15 år med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, såsom Aspergers syndrom, ADHD/ADD och Touretts syndrom 1. Huset har öppet alla vardagar och helger och kan maximalt ta emot fem barn per dygn. Huset är stängt 4 veckor på sommaren och har istället utflyttad verksamhet i form av kollo under cirka 10 dagar. 1 De kunder som placeras där kan både ha beslut enligt LSS och SoL.

8 SID 5/22 Hus 9 erbjuder även korttidstillsyn enligt 9 7 LSS, dvs. fritidsverksamhet för skolungdom över 12 år. Det finns för närvarande tolv barn som har korttidsvistelse på hus 9, varav åtta även har korttidstillsyn. Flertalet är pojkar. Barnen är vanligtvis där var tredje helg sam en vardag i veckan. Syftet med korttidsvistelsen är framförallt att ge anhörig avlösning i omvårdnadsarbetet. Personalen består, förutom verksamhetschef och enhetsledare, av cirka 4,4 årsarbetare plus extra resurser vissa helger. Bemanningen är i regel två per arbetspass, nattetid finns en sovande jour. Personalen behöver vara närvarande ofta och ge stöd vid flera moment när olika aktiviteter/hemarbete sker. 2 Hus 11 Hus 11 vänder sig till barn och unga med utvecklingsstörning, autism och autismliknande tillstånd. Huset har öppet alla vardagar och helger kan maximalt ta emot fem barn per dygn. Huset är stängt under 4 veckor på sommaren och har ingen utflyttad verksamhet. Det är för närvarande totalt 14 barn som vistas där i åldrarna 9 till 23 år. Merparten är pojkar. Omfattningen av korttidsvistelsen varierar mellan 2 och 15 dagar i månaden. En del kunder är där en helg i månaden, medan andra är där varannan helg och flera vardagar i månaden. Syftet med korttidsvistelsen är framförallt att ge anhörig avlösning i omvårdnadsarbetet. Personalen består, förutom verksamhetschef och enhetsledare, av cirka 6,3 årsarbetare plus extra resurser vissa helger. Personaltätheten är flexibel och baseras på behovet av bemanning de olika dagarna och helgerna. Vissa helger och kvällar är fyra personal i tjänst. Det finns alltid en vaken nattpersonal. Barnen/ungdomarna har mycket olika behov och diagnoser. Många har även fysiska funktionsnedsättningar. Det finns också kunder som har beteendeproblematik och är utagerande. Samtliga kunder behöver stöd och hjälp av personalen med de flesta moment Åbyvillans korttidshem Åbyvillans korttidshem tillhör Stöd och behandling. På enheten finns bland annat, arbetscoachning, dagverksamhet, daglig verksamhet, öppenvård, beroendemottagning och familjerådgivning. Åbyvillan riktar sig till ungdomar i åldrarna ca år med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, såsom Aspergers syndrom, ADHD/ADD och Touretts syndrom 4. Korttidshemmet har öppet tre-fyra vardagar i veckan samt tre helger i månaden och har 6-7 platser per dygn, varav en jourplats. Åbyvillan har stängt 4 2 Kunderna är inte nivåbedömda med den genomsnittliga vårdnivån uppskattas till 3 av 5 möjliga. 3 Kunderna är inte nivåbedömda med den genomsnittliga vårdnivån uppskattas till 4 av 5 möjliga. 4 De kunder som placeras där kan både ha beslut enligt LSS och SoL.

9 SID 6/22 veckor på sommaren och erbjuder utflyttad verksamhet i form av kollo under cirka 10 dagar. Åbyvillan erbjuder även korttidstillsyn enligt 9 7 LSS. Det är för närvarande totalt cirka 21 ungdomar som har plats på Åbyvillan, varav 16 har korttidsvistelse. Ungdomarna har ett måttligt hjälpbehov och behöver framförallt stöd för att komma igång med aktiviteter. 5 Syftet med korttidsvistelsen är främst att ge ungdomarna miljöombyte och rekreation. Det finns en tjejgrupp och två killgrupper som roterar. Varje grupp är där ett dygn i veckan samt var tredje helg. Det finns ibland ungdomar som är beviljade ett extra dygn i veckan. Åbyvillan har en verksamhetschef på 25 procent samt en enhetsledare på halvtid. Det finns därutöver 4,5 årsarbetare fördelat på 6 personer. Bemanningen är två personal på eftermiddag och kväller samt en sovande jour Externa utförare Kommunen köper även platser på korttidshem hos externa utförare. Anledningen är vanligtvis att barnet/ungdomen går i skola hos den specifika utföraren eller att den privata utföraren bättre kan möta den enskildes behov utifrån en specifik diagnos. Andelen pojkar/män hos privata utförare är 69 procent, vilket är en lägre andel än i egen regi. Det finns i augusti 15 personer som har korttidsvistelse i form av korttidshem hos privata utförare. Sex av dem är placerade hos privata utförare i Vallentuna kommun; Frösunda Omsorg och KÅS Omsorgsverksamhet. Övriga placeringar är hos externa utförare i Stockholmsområdet. Under sommaren har tolv personer beviljats korttidsvistelse i form av lägerverksamhet (sommarkollo). I bilaga 1 görs en översiktlig beskrivning av de externa utförare som kommunen köper platser av. Beskrivningen omfattar inte de utförare som kommunen endast har enstaka placeringar hos. 6.2 Kostnader för korttidsverksamheten Den totala kostnaden för korttidsverksamheten i egen regi beräknas till cirka 11,1 miljoner kronor för 2015, vilket är en ökning med cirka 7 procentenheter jämfört med utfallet för Bällsta korttidshem Budgeterad kostnad för Bällsta är 7,5 miljoner kronor för I detta inkluderas även utflyttad verksamhet (kollo) och korttidstillsyn enligt 9 7 LSS på Bällsta hus 9. 5 Kunderna är inte nivåbedömda med den genomsnittliga vårdnivån uppskattas till 2 av 5 möjliga.

10 SID 7/ Åbyvillans korttidshem Budgeterad kostnad för Åbyvillan är 3,6 miljoner kronor för I detta inkluderas även utflyttad verksamhet (kollo) och korttidstillsyn enligt 9 7 LSS. Då kostnaderna för korttidsvistelsen inte är särredovisade har en grov uppskattning av den genomsnittliga dygnskostnaden gjorts. I denna beräkning ingår inte overheadkostnader. TABELL 1: KOSTNADER FÖR KORTTIDSVISTELSE I EGEN REGI INKL. KOLLO 6 Utförare Antal kunder (medelvärde) Vårdnivå (medelvärde) Antal dygn per månad (medelvärde) Dygnskostnad per person (medelvärde) Bällsta hus kr Bällsta hus kr Åbyvillan kr Totalt kr Källa: QlikView samt uppgifter från arbetsgrupp Externa utförare Den totala kostnaden för korttidsverksamheten i extern regi beräknas till cirka 9,2 miljoner kronor för 2015, vilket är en ökning med 16 procentenheter jämfört med utfallet föregående år. Kostnadsökningen härrör till stor del från lägerverksamhet, vilken redovisas separat nedan. Korttidsvistelsen beräknas kosta cirka 4,7 miljoner kronor, exklusive lägerverksamhet. Jämfört med 2014 har kostnaden ökat med cirka kr per månad. TABELL 2: KOSTNADER FÖR KORTTIDSVISTELSE I EXTERN REGI EXKL. KOLLO, MAJ 2015 Utförare Antal kunder Vårdnivå (medelvärde) Antal dygn per månad (medelvärde) Dygnskostnad per person (medelvärde) Balders Hus kr Enigma kr Frösunda kr KÅS kr Mind Me kr Stockholms stad kr Tamburinen kr TioHundra kr Totalt kr Källa: Visma. Momskompensation med ca 4,9 procent är inte inräknad. 6 Kostnaderna utgår från en uppskattning av hur stor del av kostnaderna som avser korttidsvistelse (59 %) respektive korttidstillsyn (41 %). Uppskattningen utgår från motsvarande kostnader för extern verksamhet. Dessutom har en uppskattning av fördelningen av kostnader för Bällsta gjorts utifrån antalet årsarbetare på respektive hus. Antalet kunder varierar över året så ett medelvärde har använts.

11 SID 8/22 De relativt höga kostnaderna kan förklaras av att de privata utförarna har en högre bemanning och en viss överkapacitet för att kunna erbjuda större flexibilitet vid bokning av platser. Det är dock svårt att göra direkta jämförelser då kostnaderna redovisas och följs upp olika sätt. De barn och ungdomar som placeras har mycket olika stöd- och hjälpbehov samt omfattning vilket också försvårar jämförelser. 6.3 Kostnad för lägerverksamhet Ett försök har gjorts att särskilja kostnaden för lägerverksamhet, då det är den som har ökat mest under året. Då alla utgifter inte konterats på rätt aktivitet och behoven skiljer sig åt är det dock svårt att göra jämförelser mellan egen och extern regi Bällsta korttidshem Den utflyttade verksamheten i form av sommarkollo på Bällsta hus 9 kostade cirka kr för 11 personer i cirka 10 dygn Det ger en genomsnittlig dygnskostnad på kr per person Åbyvillans korttidshem Den utflyttade verksamheten i form av sommarkollo på Åbyvillan kostade cirka kr för 16 personer i cirka 10 dygn Det ger en genomsnittlig dygnskostnad på kr per person Externa utförare Kostnaderna för extern lägerverksamhet i form av sommarkollo är hittills cirka kr för 13 personer. Omfattningen varierar mellan 3 och 17 dygn och personerna har skiftande stöd- och hjälpbehov. Den genomsnittliga dygnskostnaden är kr per person. Tre av dessa personer har sin ordinarie korttidsvistelse på Bällsta hus 11, snittkostnaden för dess är 3 8oo per dygn och person. Den totala kostnaden för extern lägerverksamhet beräknas ökat med cirka 35 procentenheter i år. Det beror på att antalet ansökningar ökat samtidigt som utförarna höjt sina priser och förlängt kolloperioderna. 7. Framtida behov Den kundgrupp som kommer in med mest ansökningar är barn med högfungerande autism i skolåldern. Det har varit svårt att överblicka hur kapaciteten ser ut på Bällsta. Detta beror dels på att omfattningen hos de barn som vistas där är så varierande, dels på att all bokning sker manuellt. Det uppges finnas möjlighet att ta emot ytterligare några barn/ungdomar på Bällsta, framförallt hus 9 som vissa nätter inte har några barn. Åbyvillan kan inte ta emot ytterligare ungdomar i nuläget. Det finns behov av att köpa minst två externa platser utöver de 16 som kommunen redan köper. Dessa placeringar gäller barn med mycket omfattande behov som inte kan tas emot på Bällsta eller Åbyvillan. Antalet externa placeringar ser därför ut att

12 SID 9/22 öka jämfört med de tre senaste åren då antalet legat mellan 14 och 15. Som framgår under avsnittet kostnader är det också allt fler som efterfrågar extern lägerverksamhet. Enligt Vallentunas befolkningsprognos kommer antalet skolbarn öka stadigt under de närmaste åren. Det indikerar att det inte kommer att ske någon minskning av behovet av korttidsvistelse på lång sikt. 8. Utvecklingsområden Den enskilde ska genom de särskilda insatserna i LSS tillförsäkras goda levnadsvillkor (7 ) och verksamheten ska vara av god kvalitet (6 ). Goda levnadsvillkor kan ses som ett övergripande begrepp som anger kvalitet och nivå på de särskilda insatserna. De särskilda insatserna ska vara samordnade och utformade så att de stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv och kunna delta aktivt i samhällslivet. Insatserna måste grundas på de behov och önskemål som den enskilde tycker är angelägna för att kunna leva så självständigt och oberoende som möjligt. Utredningen har visat att korttidsvistelsen fungerar väl i stora delar, men att det finns väsentliga utvecklingsområden. En del områden är generella, medan andra enbart berör Bällsta korttidshem och då framförallt hus Personalens kompetens För att ge ett gott stöd och en god service och omvårdnad ska det enligt LSS finnas den personal som behövs (6 ). Personalen ska vidare ha den utbildning och erfarenhet som krävs för varje specifik uppgift. Det ska finnas en föreståndare i verksamheten, som ansvarar för det dagliga arbetet och säkerställer att verksamheten bedrivs med god kvalitet. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd behöver personalen bland annat ha kunskap om gällande lagar och regelverk samt ha förmåga att utforma ett individuellt stöd tillsammans med den enskilde och bemöta den enskilde på ett respektfullt sätt. Medarbetarna bör vid behov få fortbildning och handledning i syfte att upprätthålla sina kunskaper och förmågor samt möjlighet att följa kunskapsutvecklingen på området. Därutöver kan det vara nödvändigt att personalen har eller tillägnar sig fördjupade kunskaper för att kunna ge rätt stöd till personer med vissa typer av funktionsnedsättningar. De som arbetar med personer med autism behöver till exempel ha kunskap om visuella redskap, tekniker och material som ger stöd vid samtal och socialt lärande. De som möter personer med grav utvecklingsstörning behöver bland annat ha förmåga att kunna uppfatta de ibland mycket små uttryck som den enskilde kan uttrycka samt att skapa nya stimulerande upplevelser.

13 SID 10/22 Ökad kompetens om autismspektrumtillstånd, utvecklingsstörning och utåtagerande beteende (Bällsta hus 11) De privata utförarna har ofta nischat in sig på en specifik målgrupp/diagnos och fokus ligger på utbildning, kompetens och erfarenhet inom detta område, framförallt autismspektrumtillstånd. Det finns ofta en tydligt beskriven metod som ligger till grund för verksamheten, t.ex. tydliggörande pedagogik som används inom alla verksamheter som tillhör Solhagagruppen samt tillämpad beteendeanalys 7 som används på Ikasus korttidshem. Verksamheten i egen regi måste kunna möta alla. På Bällsta hus 11 vistas barn med mycket skilda behov och komplexa diagnoser samtidigt, vilket ställer stora krav på att personalen har en bred kompetens. Majoriteten av personalen har gymnasieutbildning med olika inriktningar. De flesta har lång erfarenhet av liknande verksamhet. Samtlig personal har deltagit eller deltar i handledning i autism, beteendeproblematik, kommunikation/bemötande och tydliggörande pedagogik 8. Det har inkommit synpunkter från flera föräldrar på att personalens kompetens om barn/ungdomar med autismspektrumtillstånd, utvecklingsstörning och utåtagerande beteende inte är tillräcklig. Föräldrarna upplever även att personalens bemötande och förhållningssätt mot barnen skiljer sig åt beroende på vilka som arbetar. I några fall har barn fått flyttas till extern regi för att deras behov inte kunnat mötas på ett bra sätt på hus 11. Mer kunskap kring utåtagerande beteende hos flickor (Åbyvillan och Bällsta hus 9) På Bällsta hus 9 har personalen liknande utbildningsbakgrund och erfarenheter som på hus 11. På Åbyvillan är majoriteten av arbetsgruppen är habiliteringsassistenter, en i gruppen har högskoleutbildning (socialpedagog). Samtlig personal använder den pedagogiska metoden tydliggörande pedagogik och behandlingsmodellen Ett självständigt liv 9. Personalen får regelbunden kompetensutveckling. Åbyvillan och Bällsta hus 9 har en avgränsad målgrupp och personalen har en väl upparbetad kunskap och erfarenhet kring neuropsykiatriska diagnoser. Det som kan utvecklas är kunskapen kring utåtagerande beteende, framförallt hos flickor som är en ökande kundgrupp. 7 Tillämpad beteendeanalys (TBA) är en behandlingsform för personer med autism. Med hjälp av beteendeanalytiska insatser kan barn med autism ofta lära sig och utveckla viktiga funktioner som språk och kommunikation, lek, vardagsfärdigheter (ADL) och skolkunskaper. Barnen kan också få hjälp att hantera problembeteenden som utbrott och stereotypier (upprepade fasta rörelsemönster). 8 Metoden tydliggörande pedagogik syftar till att göra händelser, människors handlingar och miljön begriplig och därmed hanterbar. Målet är att skapa förutsättningar för personen att bli delaktig och så självständig som möjligt i olika situationer och aktiviteter livet igenom. 9 Ett självständigt liv (ESL) är en socialpedagogisk behandlingsmodell för personer med psykisk funktionsnedsättning, särskilt schizofreni. Syftet med insatsen är att ge den enskilde ökade kunskaper om sin sjukdom samt färdigheter inom olika livsområden, för att han eller hon bättre ska kunna hantera de svårigheter som sjukdomen medför och få ökade möjligheter till ett självständigt liv.

14 SID 11/ Självbestämmanderätt, inflytande och integritet Verksamheten ska vara grundad på respekt för den enskildes rätt till självbestämmande, inflytande och integritet. Den enskildes integritet måste respekteras i alla situationer och vid alla tillfällen, och den är oberoende av den enskildes förmåga, hjälpbehov m.m. Den enskilde ska ges största möjliga inflytande och medbestämmande över det stöd som ges och insatserna ska präglas av en hög grad av individualisering. Att ha inflytande innebär dels att kunna bestämma själv i olika vardagssituationer, men även att kunna påverka beslut på olika nivåer. För personer med omfattande funktionshinder, som dagligen är mycket eller helt beroende av andras stödinsatser, är det särskilt viktigt att inflytande och självbestämmande garanteras. Omgivningen måste därför göra sitt bästa för att förstå och respektera den enskildes vilja i alla situationer. Större delaktighet vid arbete med genomförandeplaner (Bällsta hus 9 och 11) På Åbyvillan har ungdomarna stort inflytande över sina egna genomförandeplaner och får vara med och påverka vilka gemensamma aktiviteter som ska genomföras. Det samma verkar vara fallet hos de externa utförare som intervjuats. Det har däremot framförts synpunkter på att barn/ungdomar och föräldrar inte är tillräckligt delaktiga vid planering, utformning och uppföljning av genomförandeplaner på Bällsta hus 9 och 11. Större flexibilitet vid bokning av tider (Bällsta hus 11) Det finns önskemål om större möjlighet att utforma lösningar utifrån barnens och familjernas önskemål och behov. De privata utförarna anses erbjuda större flexibilitet vid val av tider och det är lättare att byta dagar vid sjukdom eller annan frånvaro. Vissa utförare har även fri bokning av platser. Kunna möta alla barns behov (Bällsta hus 11) Inomhusmiljön på hus 11 sätter idag begränsningar och gör det svårt att möta de skilda och ofta komplexa behov som de barn som befinner sig där samtidigt har. Det finns exempelvis behov av större ytor alternativt fler rum för lek och aktiviteter samt möjlighet till lugn. En del av barnen är små och har nedsatt rörelseförmåga och vistas därmed på golvet för lek och rörelse. Andra barn (de flesta) är i behov av att kunna leka och röra sig på stora ytor. De behöver också träning för att kunna behålla och utveckla sin motorik. Samtidigt finns det barn som har behov av lugn och ro för att fungera bra i vardagen utan att bli störda av andra barn. Deras oro kan leda till ett utagerande beteende och det är flera föräldrar som uttryckt rädsla över att deras yngre barn vistas på hus 11 samtidigt med unga vuxna som har ett utåtagerande beteende. Det finns också behov av ett mindre rum där barnen kan sitta i lugn och ro med uppgifter från skolan och övrig träning. Det finns därutöver behov av en avskild del i

15 SID 12/22 huset om föräldrar önskar spontana samtal, vilket förekommer ganska ofta. Det personalutrymme som finns är väldigt begränsat. Det finns önskemål från föräldrar om att mindre och mer homogena grupper gällande kön, ålder och diagnos/funktionsnedsättning, i likhet med vad Åbyvillan, Bällsta hus 9 och flera privata utförare erbjuder. Det är idag svårt att göra gruppindelningar då omfattningen hos de barn som vistas där är så varierande. Detta är också motstridigt med önskemålen om större flexibilitet vid bokning av tider. Större valfrihet vid val av utförare Det har även framförts önskemål om större valfrihet vid val av utförare. Flera föräldrar uppger att de fått rekommendationer om privata utförare såsom Enigma och Ikasus från andra föräldrar, sjukvårdspersonal m.fl. samt att de mest hört negativa saker om kommunens egen verksamhet, framförallt Bällsta. Några föräldrar har uppgett att de valt att inte ansöka om plats då de inte känner sig trygga med att lämna sina barn på Bällsta. 8.3 Delaktighet Verksamheten ska enligt 5 LSS främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Det innebär bland annat att kunna göra samma saker som jämnåriga och personer i övrigt som har likartade intressen. Den enskilde ska också ges förutsättningar att kunna ta del av och fullgöra sina medborgerliga rättigheter och skyldigheter. Delaktighet i samhällslivet (Bällsta hus 11) Båda korttidshemmen har fokus på att utveckla barnens/ungdomarnas självständighet och de är delaktiga i matlagning och andra hushållsgöromål. På Åbyvillan och Bällsta hus 9 genomförs ett flertal olika aktiviteter och utflykter. Detta ger ungdomarna ett socialt sammanhang och bidrar till delaktighet i samhällslivet. På Bällsta hus 11 verkar utflykter och andra sociala aktiviteter ske i begränsad omfattning i jämförelse med externa utförare som riktar sig till samma målgrupper. Användningen av kognitiva hjälpmedel, behöver också utvecklas. Flera föräldrar upplever att deras barn inte får tillräcklig stimulans under korttidsvistelsen utan att det mest känns som ett förvaringsställe. Mer stimulerande utomhusmiljö (Bällsta hus 9 och 11) Den fysiska utomhusmiljön, som är gemensam för båda husen, behöver utvecklas för att barnen ska få bättre möjlighet att leka och göra samma saker som jämnåriga. 8.4 Tillgänglighet De särskilda insatserna ska vara lätt tillgängliga. Tillgänglighetsbegreppet har i detta sammanhang en vid betydelse. När det gäller fysisk utformning måste lokaler och bostäder vara tillgängliga och användbara.

16 SID 13/22 Möjlighet att ta del av information måste finnas för alla människor. Kommunen är ansvarig för att informera om LSS och verka för att personer som har rätt till insatser även kan använda dessa. Information om LSS och dess insatser måste vara lätt åtkomlig och förståelig för alla. Vidare ska verksamhet som ger stöd och service till personer med funktionsnedsättning organiseras överskådligt och den ska vara lätt att nå för dem som behöver insatser. Bättre tillgänglighet för barn med fysiska funktionsnedsättningar (samtliga) När det gäller tillgängligheten för barn med fysiska funktionsnedsättningar är inomhusmiljön väl anpassad på Bällsta, medan utomhusmiljön behöver tillgängliggöras ytterligare. Bällsta behöver även tillgängliggöras i det avseendet att barn/ungdomar med enbart fysiska funktionsnedsättningar kan tas emot och ges en stimulerande korttidsvistelse. Åbyvillan kan i nuläget inte ta emot barn som har fysiska funktionsnedsättningar, då verksamheten bedrivs i en äldre villa med flera trappor. Tydliggöra vilka metoder som används (samtliga) Det har idag otydligt utåt vilken pedagogik och vilka metoder som används på Åbyvillan och Bällsta. De privata utförarna upplevs vara bättre på att marknadsföra sig och har tydligare information om vilken pedagogik och vilka metoder som används. Tydligare beslutsmotiveringar (Myndighetsavdelningen) Det finns föräldrar som haft synpunkter på att de avslagsbeslut de fått är otydliga och innehåller skäl som de inte tycker är relevanta. De upplever därför att besluten är godtyckliga och att det bara handlar om pengar. Av de beslut som överklagas är det dock få som leder till ändring i förvaltningsrätten. 8.5 Helhetssyn Avgörande för ett gott stöd och en god service är att insatserna ges utifrån varje enskild persons behov och önskemål. I begreppet helhetssyn ingår bl.a. att stödet planeras och ges utifrån den enskildes samlade behov och livssituation. Både starka och svaga sidor hos den enskilde måste beaktas liksom samspelet med den omgivande sociala miljön. Bättre samverkan med skola (Bällsta hus 11) Det finns problem när det gäller samverkan med skolan för några barn, vilket gör det svårt att ge stöd utifrån den enskildes samlade behov. Detta beror på att föräldrarna inte gett sitt medgivande, vilket tyder på att det finns ett bristande förtroende. Bättre samverkan med hälso- och sjukvården (Bällsta hus 11) Det finns även behov av att öka samarbetet med hälso- och sjukvårdspersonal, exempelvis arbetsterapeut, för att kunna få ett mer individuellt anpassat stöd, t.ex. kognitiva hjälpmedel.

17 SID 14/22 Bättre samverkan internt (Myndighetsavdelningen och Utföraravdelningen) Samverkan mellan Utföraravdelningen och Myndighetsavdelningen har utvecklats under våren och det finns en vilja hos båda avdelningarna att hitta gemensamma lösningar utifrån kundernas behov. Samverkan kan dock utvecklas ytterligare, exempelvis genom att tydliggöra ansvar och förväntningar. Utföraravdelningen har framfört önskemål om tydligare beslut/ uppdragsbeskrivningar från handläggarna. Det har visat sig i samband med individuppföljningar att det finns olika bilder av vad uppdraget innebär. Helhetssyn mellan utförarverksamheterna (Utföraravdelningen) Det har framförts önskemål om att ha en större samsyn och en röd tråd hos de utförarverksamheter som kommer i kontakt med samma kundgrupp, t.ex. mellan Åbyvillan och Bällsta hus 9 samt mellan korttidsverksamhet och dagverksamhet/ daglig verksamhet. Detta förekommer naturligt hos flera externa utförarna som driver olika verksamheter som riktar sig mot samma målgrupp. Det finns även behov av en mjukare övergång mellan korttidsvistelse och eget boende, t.ex. aktiviteter för ungdomar som flyttat hemifrån och som riskerar att bli isolerade. 8.6 Kontinuitet Begreppet kontinuitet innebär att den enskilde och hans eller hennes familj ska kunna känna trygghet i att stödet varar så länge behovet finns, vilket bidrar till att göra tillvaron mer överblickbar för den enskilde. I en snävare bemärkelse handlar det om att stödet inte ska upphöra eller förändras om inte den enskilde själv deltagit i ett sådant beslut. Bättre flöde mellan korttidshemmen (Åbyvillan och Bällsta hus 9) Det finns brister när det gäller flödet mellan Bällsta hus 9 och Åbyvillan som riktar sig till samma målgrupp. Det har bland annat medfört att det ibland funnits kö till Bällsta samtidigt som det funnits tomma platser på Åbyvillan. Detta uppges bland annat bero på att rollfördelning mellan myndighetsavdelningen och utföravdelningen är otydlig. Båda avdelningarna anser t.ex. att det borde vara den andra avdelningen som kallar till samverkansmöten. Sommaröppet/utflyttad verksamhet (Bällsta hus 11) Den utflyttade verksamheten på Åbyvillan och Bällsta hus 9 är mycket uppskattad av deltagarna. Bällsta hus 11 sedan flera år har sommarstängt under fyra veckor. Det beror på ett beslut av tidigare nämnd för att minska kostnaderna. Enligt verksamhetschefen har det saknats efterfrågan om att ha sommaröppet, vilket kan bero på att föräldrarna inte känt till att möjligheten finns.

18 SID 15/22 Det är tre personer från hus 11 som beviljats sommarkollo hos externa utförare i år, men det finns troligtvis fler familjer som har behov av korttidsvistelse även på sommaren. Enligt de synpunkter som framkommit är sommaren den period då föräldrarna har störst behov av avlastning, särskilt under senare delen av sommaren. Några föräldrar har uppgett att de inte brytt sig om att göra någon ansökan då de väntat sig att få avslag. Under hösten har beslut tagits om att ha sommaröppet på hus 11 från och med nästa år. Tillgång till fasta jourplatser (Bällsta hus 9 och 11) Det finns önskemål om fler fasta jourplatser vid akuta behov. Det finns en fast jourplats på Åbyvillan. Bällsta hus 9 har vissa nätter möjlighet att ta emot ytterligare barn/ungdomar, men inge fast plats. 8.7 Systematiskt kvalitetsarbete Verksamheten ska enligt 6 LSS systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Utföraren ska använda socialförvaltningens ledningssystem, i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9. Mer systematik i kvalitetsarbetet (samtliga) Det sker ett fortlöpande arbete med att utveckla kvaliteten även om systematiken kan förbättras. Den bild som framkommit när det gäller Bällsta hus 11 är att det behövs en större förändringsvilja hos personalen för att kunna utveckla verksamheten. 8.8 Övrigt Resursfördelning utifrån behov (Verksamhetsstöd och kvalitet) Korttidshemmen har idag så kallad anslagsfinansierad budget, till skillnad mot t.ex. gruppbostäderna som har resursfördelning utifrån nivåbedömningar. Detta upplevs ge mindre möjlighet att anpassa och styra ekonomin. Det är framförallt problematiskt på Bällsta hus 11, när det kommer nya kunder som har komplexa behov. De behöver då öka personaltätheten, vilket påverkar kostnaderna, men får ingen kompensation för detta i budgeten. Mer specificerad budgetuppföljning (Verksamhetsstöd och kvalitet) Det görs ingen åtskillnad mellan ordinarie verksamhet och utflyttad verksamhet vid budgetuppföljning. Det görs inte heller någon åtskillnad mellan kostnader för korttidsvistelse och korttidstillsyn. Detta gör det svårt att jämföra kostnaderna med externa verksamheter samt att följa utvecklingen över tid.

19 SID 16/22 9. Förslag till fortsatt arbete 9.1 Ta fram en strategi för kompetensutveckling och rekrytering Det behöver göras en mättning/skattning av hur kompetensen ser ut nu och vad som eventuellt saknas (genom verktyget KOLL). Det behöver också tas fram en strategi för hur personal- och kompetensförsörjningen ska säkras på kort och lång sikt vilket bland annat inkluderar att: Utarbeta kompetensutvecklingsplaner för var och en av arbetstagarna samt för arbetslagen som helhet. Vid behov utbilda handledare som kan ge introduktion till nyanställda och studenter. Utbilda informatörer som kan gå ut i skolor m.m. och informera om de yrkesroller som finns för att få en bredare rekryteringsbas på sikt. Därutöver behöver det ske en kunskapsöverföring mellan de båda korttidshemmen, för att kunna lära av varandra. 9.2 Förbättra stödet i kvalitetsarbetet Det behöver göras en översyn av vilket stöd som behövs för att få en mer systematisk kvalitetsutveckling. Det kan till exempel handla om att skapa tydligare processer och rutiner samt att säkerställa att avvikelser, synpunkter och klagomål hanteras och följs upp. Ett annat förslag är att införa en ny roll som är en länk mellan enhetsledare och arbetsgrupp (administratör/stödpedagog). Denna person kan stödja personalen i arbetet med genomförandeplaner/utvecklingsplaner, möten med föräldrar samt utföra visa administrativa arbetsuppgifter. För att tydliggöra vilka krav verksamheten ska uppfylla behöver det också utarbetas uppdrag gällande korttidsvistelse och korttidstillsyn till verksamheterna i egen regi. 9.3 Utreda organisation av korttidsverksamheten För att få ett bättre flöde mellan Bällsta hus 9 och Åbyvillan och mer samordnade insatser föreslås att organisationen av korttidsverksamheten utreds vidare. Ett förslag är att flytta över Bällsta hus 9 till Stöd och behandling för att samla kompetensen gällande barn/ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser och bygga vidare på verksamheten i Åbyvillan som idag fungerar väl. Förslaget innebär att det kommer att behövas en ny lokal, t.ex. ett radhus, som ligger nära Åbyvillan och som består av fem sovrum samt gemensamhetsutrymmen. Inom ramen för detta bör även utredas hur det kan skapas en bättre samsyn mellan de utförarverksamheter som möter samma kundgrupp, t.ex. daglig verksamhet, dagverksamhet, öppenvård och boenden. Förslag på alternativa lösningar finns i bilaga 2.

20 SID 17/ Utreda behov av att utöka verksamheten Hus 11 är idag för litet för att kunna ta emot samtliga barn som har omfattande stödoch hjälpbehov. Det behöver därför utredas vidare på vilket sätt dessa behov ska tillgodoses. Ett alternativ är att fortsätta köpa externa platser. Ett annat alternativ är att byta inriktning på Bällsta hus 9 så att verksamheten på hus 11 kan utökas. Det ger större möjlighet att anpassa verksamheten utifrån de olika behov som kunderna har, till exempel indelning i grupper. Detta innebär att en ny lokal behövs för att kunna ta emot de barn som idag vistas på hus 9 och att denna verksamhet inlemmas i Åbyvillan enligt förslag i 9.3. Det har även kommit ett förslag om att starta en form av utflyttad korttidsverksamhet eller annan biståndsbedömd insats för unga inom autismspektrumet som riskerar att isolera sig hemma. Det skulle ske i form av en spelklubb med anställd personal som har datorkunskap och erfarenhet av arbete med denna målgrupp. Tanken är bygga på intresset för dataspel och i det hitta gemenskap och en väg ur isolering, exempelvis pröva brädspel m.m. och ha kul med andra. Förslagsvis skulle Träffpunktens lokaler kunna användas för detta. Något liknande har prövats på Västra Hisingen i Göteborg, i form av utflyttad korttidsverksamhet, med mycket positiv utveckling för dessa ungdomar. 9.5 Utreda behov av att utveckla inom- och utomhusmiljön Tillgängligheten för barn med fysiska funktionshinder behöver utredas vidare för att se hur denna kan utvecklas. Det behöver även göras en översyn av inom- och utomhusmiljön på Bällsta för att se hur den kan göras mer stimulerande för de barn som vistas där. 9.6 Bättre samordning mellan Myndighetsavdelningen och Utföraravdelningen Då det finns oklarheter i roller och ansvarsfördelning behöver detta tydliggöras från förvaltningsledningen. Det behöver också ske en dialog mellan handläggare och utförarsidan kring hur samverkan kan förbättras och hur beslut/uppdragsbeskrivningar kan göras tydligare. 9.7 Plan för information och marknadsföring Det behöver utarbetas tydligare information om vad kommunen erbjuder och vilka metoder som används på de olika korttidshemmen. Detta kan exempelvis ske i form av broschyrer och information på kommunens webb-plats. I samband med detta behöver det också tas fram en plan för marknadsföring. 9.8 Utreda finansiering och budgetuppföljning Det behöver göras en översyn av finansiering och budgetuppföljning för att se om dessa behöver justeras, exempelvis införa resursfördelning. 10. Referenser

21 SID 18/22 Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Prop. 1992/93:159 Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS - Delredovisning av regeringsuppdrag. Socialstyrelsen, SOSFS 2014:2. Socialstyrelsens allmänna råd om kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning. Socialstyrelsen, Uppdrag och yrkesroll. Barn- och ungdomsverksamhet. Carpe, Barn som tänker annorlunda - Barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd s. 39. Socialstyrelsen, 2010.

22 SID 19/22 Bilaga 1 Översiktlig beskrivning av externa utförare som Vallentuna kommun köper platser av. Enigma Omsorg Kommunen har ramavtal med Enigma Omsorg AB som är en del av Solhagagruppen. Enigma Omsorg driver ett flertal korttidshem i Täby och Bromma som även erbjuder korttidstillsyn. Målgruppen är barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd eller utvecklingsstörning. Enigma Omsorg driver även grundskola, barn- och ungdomsboende, vuxenboende, daglig verksamhet, arbetsträning och boendeträning för vuxna som riktar sig mot samma målgrupp. Kommunen avropar i augusti plats för två personer som är beviljade 12 respektive 15 dygn per månad. Båda personerna har ett omfattande stöd- och hjälpbehov. Det finns därutöver en person som beviljats korttidsvistelse i form av sommarkollo. Frösunda Omsorg Kommunen har ramavtal med Frösunda Omsorg AB som driver Ikasus korttidshem i Vallentuna. Korttidshemmet riktar sig till barn och ungdomar med autism/ autismliknande tillstånd och utvecklingsstörning. Frösundagruppen driver även Ikasus friskola i Vallentuna med grundsärskola och gymnasium som riktar sig till samma målgrupp som korttidshemmet. De har även korttidstillsyn i anslutning till skolverksamheten. Kommunen avropar i augusti plats för fyra personer som är beviljade sex till nio dygn per månad. Personerna har ett varierande stöd- och hjälpbehov. KÅS Omsorgsverksamhet Kommunen har ramavtal med KÅS Omsorgsverksamhet AB. KÅS har två lokaler i Vallentuna och erbjuder korttidsvistelse främst i form av lägerverksamhet på helger och lov. Målgrupp är ungdomar mellan år med lindrig/måttligt utvecklingsstörning och Aspergers syndrom/högfungerande autism. Kommunen avropar i augusti plats för två personer som är beviljade två respektive sex dygn per månad. Personerna har ett måttligt stöd- och hjälpbehov. Under sommaren har dessa personer plus tre ytterligare deltagit i sommarkollo. Stockholms Stad Stockholms Stad driver korttidshemmet Navet som är kommunövergripande. Navet riktar sig till personer med fysisk funktionsnedsättning och/eller en lindrig eller måttlig kognitiv funktionsnedsättning. Kommunen köper i augusti plats för två personer på Navet. Dessa är beviljade tre respektive fyra dygn per månad. Personerna har ett varierande stöd- och hjälpbehov. Under sommaren är det dessutom tre personer som deltar i sommarkollo som anordnas av en underleverantör till Stockholms Stad. Samtliga har ett omfattande stöd- och hjälpbehov.