KARLEBY STAD BESKRIVNING FÖR BRUDSKÄR DELGENERALPLAN

Transkript

1 KARLEBY STAD BESKRIVNING FÖR BRUDSKÄR DELGENERALPLAN KARLEBY STADS PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER

2 DELGENERALPLAN FÖR BRUDSKÄR BESKRIVNING KARLEBY STADS PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER Planens namn: DELGENERALPLAN FÖR BRUDSKÄR (Planen har burit namnet Delgeneralplan för Sandstrand - Brudskär under tiden Planarbetet uppdelades i två skilda delgeneralplaner, Koncern- och stadsutvecklingssektionen ) Planområdets omfattning: Planområdet för delgeneralplanen omfattar hela Brudskär. Utarbetare: För utarbetningen av delgeneralplanen har hos Karleby stad svarat planläggningschef Veli-Pekka Koivu (fram till ) och planläggningschef Jouni Laitinen from Beslut om att planarbetet inleds: Stadsstyrelsen Offentlig framläggning av planförslaget: Beslut om att godkänna planen: Stadsfullmäktige.. KARLEBY STADS PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER

3 INNEHÅLL BESKRIVNING BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER PLANOMRÅDETS LÄGE PLANENS SYFTE FÖRTECKNING ÖVER BESKRIVNINGENS BILAGOR FÖRTECKNING ÖVER BAKGRUNDSUTREDNINGAR OCH KÄLLMATERIAL SAMMANDRAG PLANERINGSPROCESSEN SAMT BESLUTSORGANENS BEHANDLING AV PLANEN DELGENERALPLAN GENOMFÖRANDE AV DELGENERALPLANEN UTGÅNGSPUNKTERNA FÖR ARBETET MED DELGENERALPLANEN UTREDNING OM FÖRHÅLLANDENA I PLANOMRÅDET ALLMÄN BESKRIVNING AV OMRÅDET MARKINNEHAV BASKARTA OMRÅDETS HISTORIA VÄXTLIGHET OCH NATURMILJÖ JORDGRUND KARLEBY STADS PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER

4 3.1.7 DJURVÄRLD DEN BYGGDA MILJÖN PLANLÄGGNINGSSITUATION LANDSKAPSPLAN GENERALPLAN DETALJPLAN UTREDNINGAR SOM GETT BAKGRUNDSFAKTA FÖR GENERALPLANERINGEN DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN (VAT) ÖVERSVÄMNINGSOMRÅDEN FORNMINNEN ARBETET MED DELGERALPLANEN BEHOVET AV DELGENERALPLAN PLANERINGSSTART OCH BESLUT SOM GÄLLER DEN DELTAGANDE OCH SAMVERKAN INTRESSENTER DELTAGANDE OCH VÄXELVERKAN ENKÄT TILL OMRÅDETS HUSÄGARE MYNDIGHETSSAMARBETE MÅL FÖR DELGENERALPLANEN ALTERNATIV TILL PLANLÖSNINGEN OCH DERAS KONSEKVENSER KARLEBY STADS PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER

5 5. REDOGÖRELSE FÖR DELGENERALPLANEN ALLMÄN BESKRIVNING AV DELGENERALPLANEN DIMENSIONERING UPPNÅENDET AV MÅLEN FÖR MILJÖNS KVALITET BETECKNINGAR OCH OMRÅDESRESERVATIONER ANVÄNDNINGSÄNDAMÅL FÖR OMRÅDENA SÄRSKILDA BESTÄMMELSER SOM STYR DETALJPLANLÄGGNINGEN ÖVRIGA BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER TRAFIKSYSTEM OCH GATUNÄT DELGENERALPLANENS KONSEKVENSER KONSEKVENSER FÖR MÄNNISKORS LEVNADSFÖRHÅLLANDEN OCH LIVSMILJÖ KONSEKVENSER FÖR JORD- OCH BERGGRUNDEN, VATTNET, LUFTEN OCH KLIMATET KONSEKVENSER FÖR VÄXT- OCH DJURARTER, NATURENS MÅNGFALD OCH NATURRESURSERNA KONSEKVENSER FÖR REGION- OCH SAMHÄLLSSTRUKTUREN, SAMHÄLLS- OCH ENERGIEKONOMIN OCH TRAFIKEN SAMT INDUSTRIOMRÅDETS MARKANVÄNDNING KONSEKVENSER FÖR STADSBILDEN, LANDSKAPET, KULTURARVET OCH DEN BYGGDA MILJÖN UPPNÅENDET AV DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN GENOMFÖRANDE AV GENERALPLANEN DELGENERALPLANENS STYRANDE VERKAN PÅ DETALJPLANERINGEN TIDSPLAN FÖR GENOMFÖRANDET UPPFÖLJNING AV GENOMFÖRANDET KARLEBY STADS PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER

6 7. KONTAKTUPPGIFTER KARLEBY STADS PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER

7 1.2 PLANOMRÅDETS LÄGE Planområdet ligger norr om centrala Karleby, vid Gamlahamnsvikens östra del; planområdet omfattar hela Brudskär. Avståndet från stadskärnan till Brudskär är ca fyra kilometer. Planområdets areal är ca 43 hektar. Inom planens influensområde ligger området för fritidsbostäder vid Trullö udds sydöstra strand, Gamla varvet, Räihä egnahemsområde i norra delen av Halkokari samt segelföreningens och sommarrestaurangens område Mustakari. Inom influensområdet ligger även hela Gamlahamnsvikens vattenområde och därmed också de flesta av stadens strandanknutna rekreations- och fritidsfunktioner, bl.a. stadens största badstrand och campingområde. FIGUR 1 Planområdets läge och ungefärliga avgränsning. Guidekarta Karleby stad. KARLEBY STADS PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER

8 1.3 PLANENS SYFTE I delgeneralplanen som gäller Brudskär har man undersökt hurdan beredskap klimatförändringen och översvämningar från havet kan förutsätta. Målet har varit att utarbeta en delgeneralplan som har rättsverkan och som också avgör vilka markanvändningskriterier som ska gälla vid framtida detaljplanering och uppgörande av arrendeavtal. 1.4 FÖRTECKNING ÖVER BESKRIVNINGENS BILAGOR Programmet för deltagande och bedömning ELY-keskuksen lausunto Morsiussaaren rakentamiskorkeudesta Tulvamallinnus, 2012 (Ramboll Finland Oy) 1.5 FÖRTECKNING ÖVER BAKGRUNDSUTREDNINGAR OCH KÄLLMATERIAL Programmet för deltagande och bedömning Museiverkets inventering "Byggda kulturmiljöer av riksintresse" (RKY 2009) Rakennusinventointi, (Kokkolan kaupunki) Patamäen pohjavesialueen geologisen rakenteen selvitys (Kokkolan kaupunki) Pohjavesialueen virtausmalli (Kokkolan kaupunki) Kokkolan suurteollisuusalueen turvallisuusriskikartoitus maankäytön suunnittelua varten, 2010 (Gaia Consulting Oy) Kokkolan Vanhansatamanlahden yleiskaavan ilmastovaikutukset, 2008 (VTT) Metsäsuunnitelma (Kokkolan kaupunki) Lepakkokysely, 2009 (Kokkolan kaupunki) Kokkolan Vanhansatamanlahden yleiskaavan luontoselvitykset ELY-keskuksen lausunto Morsiussaaren rakentamiskorkeudesta Luontoselvitysten päivitys, (Ramboll Finland Oy) Lepakkotutkimus, (Ramboll Finland Oy) Sannanrannan huvila-alueen kehittämis- ja ympäristösuunnitelma, diplomityö, 2012 (Jenny Jungar, Ramboll Finland Oy) Morsiussaaren kunnallistekniikan periaatesuunnittelu, 2012 (Ramboll Finland Oy) Tulvamallinnus, 2012 (Ramboll Finland Oy) Lintuharrastajien haastattelut (KPLY) KARLEBY STADS PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER

9 2. SAMMANDRAG 2.1 PLANERINGSPROCESSEN SAMT BESLUTSORGANENS BEHANDLING AV PLANEN Programmet för deltagande och bedömning: Stadsstyrelsen beslöt att utarbetningen av en delgeneralplan för Sandstrand-Brudskär inleds. Meddelande om att planläggning inletts/ programmet för deltagande och bedömning offentligt framlagt Utkastet till delgeneralplan: Koncern- och stadsutvecklingssektionen beslöt att planutkastet läggs fram offentligt. Offentlig framläggning av och hörande om utkastet Koncern- och stadsutvecklingssektionen gav planläggningstjänster i uppdrag att utarbeta ett förslag till delgeneralplan med hänsyn till de anmärkningar som inkommit under beredningsfasen, utreda byggnadsskyddsfrågorna med museimyndigheterna och sörja för myndighetssamråden. Förslaget till delgeneralplan: Koncern- och stadsutvecklingssektionen gav sin bedömning av lämpligheten av de planbeteckningar och planbestämmelser som planläggningstjänster föreslagit inför utarbetningen av själva förslaget till delgeneralplan. Planarbetet uppdelades i två skilda delgeneralplaner, Koncern- och stadsutvecklingssektionen Stadsstyrelsen godkände förslaget till delgeneralplan..20. Förslaget hölls offentligt framlagt och nödvändiga utlåtanden bads om det. Ett myndighetssamråd enligt 66 i markanvändnings- och bygglagen ordnades..20. Stadsstyrelsen behandlade de inkomna anmärkningarna och utlåtandena..20 och beslöt föreslå stadsfullmäktige att delgeneralplanen godkänns. BILAGA A Bemötande av utlåtandena och anmärkningarna Planens fastställelse: Stadsfullmäktige godkände delgeneralplanen för Brudskär..20. KARLEBY STADS PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER

10 2.2 DELGENERALPLAN I delgeneralplanen som gäller Brudskär har man undersökt hurdan beredskap klimatförändringen och översvämningar från havet kan förutsätta. Brudskär anges i delgeneralplanen som småhusområde, avsett att detaljplaneras som kvartersområde för fristående småhus så att området för fritidsbostäder kan börja omvandlas till ett egnahemsområde i början av Hela Brudskär med undantag av klippområdet i dess norra del ligger inom området med översvämningsrisk. För de enskilda tomterna på Brudskär kommer man att ange noggrannare lägsta bygghöjder i samband med utarbetningen av detaljplanen. Delgeneralplanen anvisar två båthamnar och tre områden för närrekreation på Brudskär. Den sydligaste delen av Brudskär anges som område som ska skyddas. 2.3 GENOMFÖRANDE AV DELGENERALPLANEN Delgeneralplanen styr de berednings- och planeringsprocesser genom vilka utarbetningen av detaljplaner och omvandlingen av miljön på Brudskär svarar mot intressenternas och stadsbornas behov och gemensamma vilja. När delgeneralplanen har vunnit laga kraft kan utarbetningen av detaljplanen för området inledas. 3. UTGÅNGSPUNKTERNA FÖR ARBETET MED DELGENERALPLANEN 3.1 UTREDNING OM FÖRHÅLLANDENA I PLANOMRÅDET ALLMÄN BESKRIVNING AV OMRÅDET Brudskär i Gamlahamnsvikens nordöstra del är en ca en kilometer lång och meter bred ö som ligger i ungefär nord-sydlig riktning mitt emot Soldatskär och Gamla Varvet. Ön har en mycket tät villabebyggelse; där finns sammanlagt 59 huvudbyggnader. Antalet arrendetomter är sammanlagt 58. Till Brudskärs sydöstra del går en väg från fastlandet över en liten bro som börjar vid Gamla Varvsvägen. Genom områdets mitt går den ca 0,9 kilometer långa Brudskärsvägen i nord-sydlig riktning. I Brudskärs västra och södra delar finns stora vassbevuxna områden med steniga och grunda stränder. Vid öns östra strand finns ett stort antal bryggkonstruktioner som hör till fritidsbostäderna. Enligt enkätsvaren används området av sammanlagt 52 personer varav tre uppgav sig bo där permanent. KARLEBY STADS PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER

11 FIGUR 2. Flygfoto över mitten av Brudskär i en snedbild från söder (bild: Karleby stad). KARLEBY STADS PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER

12 3.1.2 MARKINNEHAV Planområdet hör till donationsbyns område där byggplatserna är arrenderade för semesterbebyggelse. Arrendeavtalen upphör Planområdets mark- och vattenområden ägs av Karleby stad. FIGUR 3. Markinnehavet i planområdet på Brudskär (Karleby stad = blått raster, privat = vitt). KARLEBY STADS PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER

13 3.1.3 BASKARTA Som grund för planeringen används Karleby stads baskartsmaterial (nivåkoordinatsystemet ETRS- GK23, höjdsystemet N2000), terrängdatabasmaterial och vid behov annat även kartmaterial OMRÅDETS HISTORIA Gamlakarleby grundades Staden fick stapelrättigheter som innebar rätt till fri utrikeshandel 1765, varefter fartygstrafiken i Halkokari hamn ökade betydligt. I Gamlakarleby liksom i många andra finländska kuststäder började det i mitten av 1800-talet uppstå sommarbebyggelse då förmögna handelsmän, skeppsredare, borgare och tjänstemän byggde s.k. villor i stadens utkanter, Yxpila och Sandstrand. Motsvarande bebyggelse uppstod också på andra sidan Gamlahamnsviken, på Trullö udd, där arbetare och hantverkare hade sina villor. Av Brudskär syntes i slutet av 1800-talet bara det högsta klippområdet i öns norra spets där också öns äldsta hus ligger. Huset byggdes på 1870-talet som bostadsbyggnad men började senare användas som villa. Resten av Brudskär kom genom landhöjningen långsamt upp ur havet först i början av 1900-talet. De första villorna som byggdes på utfylld mark är från 1910-talet och ligger mot Brudskärsviken. Sedan dess har byggnadsbeståndet på ön kompletterats i jämn takt under årtiondenas lopp. Av de gamla villorna i snickarstil finns bara några få kvar VÄXTLIGHET OCH NATURMILJÖ Naturen i planområdet granskades vid besök i terrängen bl.a , , och Brudskärs naturvärden är väl kartlagda sedan tidigare. Vad gäller naturmiljön finns det också rikligt med material att använda som utgångsdata vid planläggningen. Inför de naturutredningar som delgeneralplanen förutsätter genomgicks de utredningar och inventeringar som stadens miljötjänster gjort, Mellersta Österbottens ornitologiska förenings tärnobservationer och stadens skogsvårdsplaner som gäller planområdet. Dessutom intervjuades villaägarna i området. I de preciserande naturutredningar som gjordes för delgeneralplanen upptäcktes inga nya naturobjekt utöver dem som redan varit kända. Brudskärs västra strand karakteriseras av rätt stora vassbevuxna strandängar av delvis muddermassor och med insprängda båthamnar. Ett litet klippområde i öns norra spets ger landskapet variation. Det område i öns södra spets där muddermassor bretts ut har blivit en vassbevuxen och förbuskad strandäng. Vattenområdena runt ön består av Kaustarviken på västra sidan, Brudskärsviken på östra sidan och den flada på öns södra sida som växer igen men hålls i förbindelse med havet genom muddrade kanaler. Trots den täta bebyggelsen präglas naturen på ön av en artrikedom. De bebyggda tomterna har inga nämnvärda naturvärden med undantag av några tomter med gammalt trädbestånd. Dessa fungerar som matplatser för bl.a. mindre hackspett. KARLEBY STADS PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER

14 Växtvärlden på strandängarna har förlorat det mesta av sitt värde i och med att ängarna blivit upplag för muddermassor och överbevuxna med vass. Det är möjligt att förbättra ängarnas naturvärden med vårdåtgärder, såsom vasslåtter och nyttjande av ängarna som betesmark. I öns sydvästra del finns en liten lågväxt röräng som kantas av muddermassor och vassängar. Objektet är den enda naturliga strandängen i hela planområdet. Den flada som finns på södra sidan om Brudskär är ett rätt bra objekt vad gäller både fåglar och växter. Den grunda och instängda lilla viken utgör en viktig skyddad plats och matplats för i synnerhet andfåglarnas kullar och en fortplantningsplats för vårlekande fiskar. Även vikens vattenvegetation präglas av en rätt stor mångfald. Muddringen av båtfarleder och kanaler som förbättrar vattenutbytet har förändrat naturens tillstånd i viken så mycket att objektet inte längre torde kunna anses som en sådan flada som bör skyddas enligt vattenlagen. Kanalerna upprätthåller på ett konstgjort sätt livsmiljön för de arter som trivs i en flada. Utan muddringarna skulle fladan söder om Brudskär sannolikt redan ha förvandlats till en glosjö med havsförbindelse bara under tider av högvatten JORDGRUND Vid tiden för Litorinahavet låg planområdet under vatten och därför kan det finnas sura sulfatjordar i området. Sulfatjordar finns mestadels i Österbotten, inom zonen Närpes Uleåborg, men också inom en smalare zon som sträcker sig till Södra Finlands kustregion. Sulfatjorden ligger i huvudsak på ett djup av ca 60 meter under havsnivån men ställvis också meter under havsnivån. Det finns inga förorenade markområden på planområdet. lila = finjord (lera, mjäla, finmo), gyttjig finjord och gyttja; rosa = torv (tjocklek över 60 cm); vit = Litorinaområdets gräns FIGUR 4. Planområdets läge i förhållande till den högsta kustlinjen vid tiden för Litorinahavet (GTK:s kartläggning av sura sulfatjordar). KARLEBY STADS PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER

15 3.1.7 DJURVÄRLD I Karlebytrakten påträffas nordisk fladdermus och mustaschfladdermus som hör till arterna i bilaga IV i EU:s naturdirektiv. Enligt de enkätsvar som kommit från Karleby med omnejd har man heller inte observerat några fladdermusflockar inför en höstflyttning. I enkäten som gjordes om Brudskärs miljö- och naturvärden nämnde områdets arrendetagare ett stort antal vadar- och måsfåglar samt flygekorre. Vid de terrängbesök som gjordes i planområdena under inventeringstiden för flygekorre observerades dock inga flygekorrar. Fågelräkning utfördes i planområdet under ett par dagar i slutet av maj och i juni 2011, dvs , 10.6 och Brudskärs viktigaste områden med avseende på fågelbeståndet är ängarna söder om den muddrade kanal som skär genom öns södra del, den igenväxande fladan samt de små holmarna i öns sydvästra del. Objekten utgör ett på landskapsplan anmärkningsvärt naturobjekt på grund av sitt värdefulla fågelbestånd. På ängarna och fågelskären häckar bl.a. de hotade eller sårbara arterna svarthakedopping (2 p) och vigg (9 p), de missgynnade arterna småskrake (9 p), skrattmås (över p), rödbena (4 p) och drillsnäppa (2 p) samt dvärgmås (50 p), strandskata, skäggdopping, gräsand och tärnor DEN BYGGDA MILJÖN Brudskär är en långsmal ö som i dag skiljs från fastlandet av bara en smal fåra. En bro förbinder ön med fastlandet och genom ön går en väg. På båda sidorna om vägen finns tät villabebyggelse. De äldsta villorna ligger utmed Brudskärsviken och de nyare har byggts på öns landhöjningsmark. De äldsta villorna härstammar från 1910-talet. Av de gamla villorna finns bara några kvar. Av ön syntes bara den steniga norra udden i slutet av 1800-talet. På udden byggdes på 1870-talet det första huset, en lantgård som sedan talet använts som villa. Resten av Brudskär steg upp ur havet i början av 1900-talet. De gamla villorna har utan undantag två våningar med dekorerade verandor till och de liknar villorna i snickarstil på Sandstrand. 3.2 PLANLÄGGNINGSSITUATION För området gäller Mellersta Österbottens landskapsplan och generalplanen för Gamlahamnsviken LANDSKAPSPLAN Karleby stad hör till verksamhetsområdet för Mellersta Österbottens förbund. Landskapsplanens etapper 1, 2 och 3 har fastställts. Landskapsplanen anger följande områdesreservationer som gäller för planområdet: KARLEBY STADS PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER

16 Område för tätortsfunktioner Planeringsbestämmelse: I den detaljerade planeringen av området ska särskild uppmärksamhet fästas vid främjandet av en enhetligare samhällsstruktur. Särskild uppmärksamhet ska också fästas vid minimeringen av risker av extrema väderförhållanden och översvämningar på låglänta och öppna områden. Dessutom ska vid planeringen betonas tätorternas särdrag samt iakttagandet av miljö-, rekreations-, natur-, och kulturvärden. Område med turistattraktioner/utvecklingsområde för turism och Rekreation Utvecklingsprinciper: mv-5 Gamlahamnsviken Utvecklandet av området baserar sig på naturen samt på rekreations- och fritidsverksamheter som anknyter till olika evenemang. Stadsutvecklingsområde FIGUR 5. Utdrag ur landskapsplanens sammanställningskarta Utvecklingsprinciper: Landskapscentrum Karleby M02 Karleby stads ställning som Mellersta Österbottens landskapscentrum bör utvecklas. De viktigaste tjänsterna i landskapet ska styras antingen till stadens centrum eller längs huvudgatorna som avgränsar staden, så att de är väl tillgängliga från huvudvägnätet. Detaljhandelns storenheter ska placeras i centrum eller i dess omedelbara närhet. Storindustrin ska utvecklas på sitt nuvarande läge i närheten av hamnen och bannätet. Övriga kommunöverskridande arbetsplatsområden ska placeras längs huvudvägnätet. Den nuvarande stadsstrukturen ska koncentreras. Dragningskraften hos centrum och Gamlahamnsviken ska ökas. Det ska säkerställas att de huvudvägar som är viktiga med tanke på områdes- och samhällsstrukturen förverkligas och att de funktionella kraven uppfylls. KARLEBY STADS PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER

17 3.2.2 GENERALPLAN För planområdet gäller generalplanen för Gamlahamnsviken. Den har rättsverkan sedan den fastställdes ( 158). Syftet med den var att utreda principerna för den framtida markanvändningen på Gamlahamnsvikens område och skapa beredskap för uppgörande av sådana detaljplaner och andra markanvändningsplaner som får områdets framtida användning att motsvara stadsinvånarnas gemensamma önskemål och som uppfyller markanvändnings- och bygglagens krav på en god livsmiljö. De centrala mål som generalplanen strävar efter är följande: 1) Områdets vattendrag, havet, bör vara den preliminära utgångspunkten och man bör kunna använda det för rekreation. 2) Gamlahamnsvikens stränder bör i huvudsak vara i allmänt bruk. 3) Utgångspunkten för planering är att förbereda sig på ändringar i markanvändningen med års intervall. Generalplanen bör justeras efter år. 4) Man planerar havsinfluerade verksamheter i riktning mot staden och urbana aktiviteter mot havet. Gamlahamnsvikens och Sundets stränder blir en mötesplats för stadsstrukturen och havsinfluerade aktiviteter. 5) Karleby utvecklas till havsstad genom att inrikta byggnadsverksamheten till närheten av havet. Generalplanen för Gamlahamnsviken anger en tidsbegränsning vad gäller användningsändamålet för fritidsbebyggelsen på Brudskär: RA/L BETECKNINGEN AVSER ATT OMRÅDET BIBEHÅLLS SOM ETT OMRÅDE FÖR FRITIDSHUS FRAM TILL ÅR 2017 Reparations- och ändringsarbeten i byggnader och nybyggen bör vara sådana att området bibehålls som ett område för fritidshus. Vid nybyggnad av fritidshus får den maximala våningsytan uppgå till högst 80 m2 vy. Dessutom får bastubyggnaden uppgå till högst 20 m2 vy och ekonomiebyggnaden till 25 m2 vy. På grund av att området är låglänt får ingen källarvåning byggas. På området tillåts inte åretruntboende. Övriga beteckningar som gäller i planområdet: FIGUR 6. Utdrag ur generalplanen för Gamlahamnsviken KARLEBY STADS PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER

18 3.2.3 DETALJPLAN Området har ingen detaljplan. Ett förslag till stranddetaljplan har utarbetats för Brudskär men planen bortföll under behandlingstiden. Förslaget och utredningarna i anslutning till det har kunnat utnyttjas vid utarbetningen av delgeneralplanen. 3.3 UTREDNINGAR SOM GETT BAKGRUNDSFAKTA FÖR GENERALPLANERINGEN Utredningar som gjorts tidigare i planområdet: Museiverkets inventering "Byggda kulturmiljöer av riksintresse" (RKY 2009) Rakennusinventointi, (Kokkolan kaupunki) Patamäen pohjavesialueen geologisen rakenteen selvitys (Kokkolan kaupunki) Pohjavesialueen virtausmalli (Kokkolan kaupunki) Kokkolan suurteollisuusalueen turvallisuusriskikartoitus maankäytön suunnittelua varten, 2010 (Gaia Consulting Oy) Kokkolan Vanhansatamanlahden yleiskaavan ilmastovaikutukset, 2008 (VTT) Metsäsuunnitelma (Kokkolan kaupunki) Lepakkokysely, 2009 (Kokkolan kaupunki) Kokkolan Vanhansatamanlahden yleiskaavan luontoselvitykset I samband med utarbetningen av generalplanen gjordes bl.a. följande utredningar och undersökningar: Luontoselvitysten päivitys, (Ramboll Finland Oy) Lepakkotutkimus, (Ramboll Finland Oy) Morsiussaaren kunnallistekniikan periaatesuunnittelu, 2012 (Ramboll Finland Oy) Meritulvalausunto, Etelä-Pohjanmaan Ely-keskus ja Ilmatieteen laitos 2010 Tulvamallinnus, 2012 (Ramboll Finland Oy) Lintuharrastajien haastattelut (KPLY) DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN (VAT) Kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser Områdesanvändningen ska främja bevarandet av kulturmiljön och byggnadsarvet samt områden som är värdefulla med tanke på naturens mångfald. Riksomfattande inventeringar som gjorts av myndigheter ska beaktas som utgångspunkt för planeringen av markanvändningen. KARLEBY STADS PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER

19 3.3.2 ÖVERSVÄMNINGSOMRÅDEN Statens tekniska forskningscentral (VTT) har i sin rapport (2008) "Kokkolan Vanhansatamanlahden yleiskaavan ilmastovaikutukset" bedömt konsekvenserna av den generalplan som i dag gäller för planområdet genom att lägga fokus på motverkandet av och anpassningen till klimatförändringen. Undersökningen i fråga utgör en del av Karleby stads ASTRA-projekt. Rapporten innehåller en prognos för hur klimatet på orten förändras inom de närmaste 100 åren. Följande figurer som är tagna ur rapporten visar havsytans nivåer fram till 2100 enligt minimi- och maximiscenariot samt nivåerna för 1,5 meters stormflod. Meteorologiska institutet gav 2010 ett utlåtande om att vågsvallets höjdresning ska beaktas när det gäller Brudskär. Vattenståndets stigning framgår mer detaljerat av de flodmodeller som följer med som bilagor till planbeskrivningen (Ramboll Finland Oy, 2011) FORNMINNEN På planområdet finns tre fasta fornlämningar: Brudskär (klippristningar från 1800-talet), objekt SM 1 på plankartan 2426 Brudskärs västra del (vrakdelar från 1700-talet), objekt SM 2 på plankartan 1846 Brudskärs sydöstra strand (vrakdelar, tidsperiod okänd), objekt SM 3 på plankartan FIGUR 9. Fasta fornlämningar vid Brudskär KARLEBY STADS PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER

20 4. ARBETET MED DELGERALPLANEN 4.1 BEHOVET AV DELGENERALPLAN En orsak till att delgeneralplanering av Brudskär aktualiserades var behovet att utreda om holmen kan omvandlas från ett område för fritidsbosättning till ett småhusområde i enlighet med stadsstyrelsens principbeslut och hur de nya anvisningar som gäller översvämningshöjd påverkar holmens nuvarande byggnadsbestånd och styr den framtida byggnationen på holmen när Brudskär detaljplaneras. 4.2 PLANERINGSSTART OCH BESLUT SOM GÄLLER DEN Karleby stadsstyrelse beslöt att en delgeneralplan för Sandstrand-Brudskär ska börja utarbetas och beslöt godkänna programmet för deltagande bedömning. Programmet hölls offentligt framlagt En kungörelse om påbörjad planläggning gavs Planarbetet uppdelades i två skilda delgeneralplaner, Koncern- och stadsutvecklingssektionen DELTAGANDE OCH SAMVERKAN INTRESSENTER 1. Alla de vars boende, arbete och övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen: Alla kommuninvånare och andra vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen. Planområdets och de angränsande områdenas arrendetagare och fritidsboende. 2. Myndigheter och sammanslutningar vars verksamhet kan påverkas av generalplanen Karleby stads förvaltningsgrenar, förtroendeorgan och affärsverk Stadsfullmäktige Stadsstyrelsen Ungdomsfullmäktige Stadsstrukturnämnden Byggnads- och miljönämnden Kultur- och ungdomsnämnden NTM-centralen i Södra Österbotten Mellersta Österbottens förbund Museiverket, K.H. Renlunds museum Karleby Energi / Kenet Ab KARLEBY STADS PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER

21 Karleby vatten Anvia Abp Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk Brudskärs villaförening Kokkola-Seura Mellersta Österbottens ornitologiska förening Gamlakarleby Fågel- och Naturvänner Karlebynejdens Natur rf Kokkolan Nuoret Luonnonystävät ry Gamlakarleby Segelförening Områdets övriga företag, lokala sammanslutningar och organisationer vars verksamhetsområde berörs av delgeneralplanen DELTAGANDE OCH VÄXELVERKAN I enlighet med programmet för deltagande och bedömning har information getts ut om de olika faserna av delgeneralplaneringen för Sandstrand-Brudskär på det sätt som markanvändnings- och bygglagen föreskriver via kungörelser på stadshusets anslagstavla, lokala dagstidningar och brev till de centrala intressenterna. Under beredningsfasen informerades om delgeneralplanen i samband med hörandet om utkastet Samverkan med intressenterna sker genom att deras synpunkter hörs, de inbjuds till förhandling och får ge utlåtanden i enlighet med vad markanvändnings- och bygglagen förutsätter. De synpunkter som kommit fram under samverkan med intressenterna har styrt innehållet och de val som träffats i delgeneralplanen. Skriftliga eller muntliga åsikter har kunnat framföras om tillräckligheten av programmet för deltagande och bedömning fram till dess att förslaget till delgeneralplan läggs fram offentligt. Myndighetssamråd: Myndighetssamråd: Planläggningsstart: Programmet för deltagande och bedömning: Offentlig framläggning av programmet för deltagande och bedömning: NTM-samråd om översvämningshöjder på Sandstrand: Planutkastet: Offentlig framläggning planutkastet: Samråd med museet om byggnadsskydd Planarbetet uppdelades i två skilda delgeneralplaner, Koncern- och stadsutvecklingssektionen Planförslaget..20 Myndighetssamråd..20 KARLEBY STADS PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER

22 4.3.3 ENKÄT TILL OMRÅDETS HUSÄGARE Karleby stads planläggningstjänster sände i november 2011 en enkät till dem som enligt registerdata innehar arrenderätt till planområdets fastigheter. I enkäten ombads arrendetagarna berätta om sina planer, önskemål och förslag som sedan skulle kunna beaktas i planläggningen. Utöver frågorna av typen kryss i rutan fanns det också plats för andra kommentarer. I enkäten hade arrendetagarna möjlighet att berätta om områdets miljö- och naturvärden och förmedla hälsningar, kommentarer och tilläggsinformation till planerarna. Genom enkäten samlades information om följande: Grunduppgifter om Om invånarnas mål när det gäller arrendetomterna, invånarnas verksamhet på planområdet och deras ålder, användningsändamålet för byggnaderna samt byggnadernas storlek, ålder och skick samhällstekniska anslutningar, havsvattnets nivå, båtförvaring och muddring samt miljö- och naturvärden byggnader och gårdsplaner samt tomtstorlekar, båtförvaring, tilläggsbyggande samt rekreationsbruk Antalet enkäter som sändes var 57 st och senare sändes enkäten ännu till några enstaka som hade bett om den. Antalet enkäter som besvarades var totalt 36 st, dvs. ca 63 procent av de utsända enkäterna, vilket är en hög svarsprocent (jämfört med genomsnittet som är ca 30 procent när det gäller generalplaneprojekt i allmänhet). Användarna av Brudskär önskade framför allt snabba beslut i frågan om framtida byggnation. Användarna upplever att utvecklingsprojekten står stilla för tillfället. På Brudskär finns det enligt enkätsvaren ett tydligt intresse för att få bygga till. En del av dem som svarade önskade att fritidsboende kunde vara möjligt också i fortsättningen. Det fördes också fram önskemål om att tomtarrendet i framtiden bör stå i rimligt förhållande till användningen av fastigheten (permanent boende, fritidsboende). Ett allmänt önskemål var att ön får förbli det trivsamma villaområde med karaktär av område som den är i dag. Brudskär är fortfarande ett område som utvecklas starkt, vilket också syns i användarnas åldersfördelning. Det finns ett stort tryck på att få bygga på Brudskär; det kommunalpolitiska beslutet om att omvandla Brudskär till ett område för permanent boende efter 2017 verkar vara rätt också på basis av enkätsvaren. KARLEBY STADS PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER

23 Om markägarenkäten har en separat rapport framställts av konsulten (Sannanrannan-Morsiussaaren osayleiskaava - vuokraoikeuksien omistajakyselyn raportti, Ramboll Finland Oy, 2012) MYNDIGHETSSAMARBETE Ett myndighetssamråd om tillräckligheten av programmet för deltagande och bedömning har ordnats enligt markanvändnings- och bygglagen MÅL FÖR DELGENERALPLANEN För Brudskär gäller generalplanen för Gamlahamnsviken där de anges som områden för fritidsbostäder. Arrendeavtalen för dessa områden upphör Karleby stadsstyrelse beslöt 2006 att Brudskär förvandlas till ett småhusområde efter Målet för delgeneralplaneringen av Brudskär är att utarbeta en delgeneralplan som har rättsverkan och som avgör den markanvändningsmässiga grunden för den framtida detaljplaneringen och de arrendeavtal som kommer att göras upp gällande Brudskär. Ett ytterligare mål är att skapa beredskap för klimatförändringen och de översvämningar som den för med sig. Utöver dessa har även de övriga sedvanliga utredningar gjorts som markanvändnings- och bygglagen förutsätter av en generalplan. har uppdaterats för att motsvara den noggrannhet som utarbetningen av en generalplan kräver. 4.5 ALTERNATIV TILL PLANLÖSNINGEN OCH DERAS KONSEKVENSER För Brudskärs del har planeringsuppdraget gått ut på att ta fram en modell som lämpar sig för permanent boende. Med utgångspunkt i utlåtandet om översvämning har en terrängmodell utarbetats över den nuvarande terrängen och tagits till grund för analysen. 5. REDOGÖRELSE FÖR DELGENERALPLANEN Avsikten med beteckningarna och bestämmelserna i delgeneralplanen är att styra utvecklingen och detaljplaneringen av Brudskär. Vid detaljplaneringen är det viktigt att beakta klimatförändringen och bereda sig för översvämningar från havet. 5.1 ALLMÄN BESKRIVNING AV DELGENERALPLANEN Hela området kring Gamlahamnsviken anges i landskapsplanen som område med turistattraktioner/ utvecklingsområde för turism och rekreation där utvecklingen ska baseras på principer som enligt bestämningen av områdesavgränsningen hänför sig till naturen eller rekreations- och fritidsfunktioner i anslutning till olika evenemang. Enligt beteckningen i landskapsplanen eftersträvas en utveckling av områdets miljö som ett kultur- och rekreationsområde och därmed en utveckling av hela området kring KARLEBY STADS PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER

24 Gamlahamnsviken till ett område som främjar turismen i staden, vid sidan av bl.a. Neristan i centrum. När det gäller Brudskär går det centrala innehållet i planen ut på att anvisa ett område för fristående småhus (AO) i överensstämmelse med stadsstyrelsens beslut Planen anger sammanlagt sex separata AO-områden på Brudskär. Områdena detaljplaneras som kvartersområden för fristående småhus så att området kan börja omvandlas från ett fritidsbostadsområde till ett egnahemsområde i början av Hela Brudskär ligger inom området för översvämningsrisk. Området har angetts med raster och i samband med detaljplaneringen kommer bestämmelser ges om lägsta bygghöjd. Brudskärsvägen och Brudskärsstigen har beteckningen gata/väg och anges behålla sin nuvarande sträckning. De grund och skär i Brudskärs södra del som är viktiga för fågelbeståndet har försetts med beteckningen S-1 (skyddsområde). Med beteckningen SM anges sammanlagt tre fornminnesobjekt; ett på öns norra spets, ett på vattenområdet i öns södra del och ett på S-1-området. Holmarna med deponimassorna väster om ön har angetts med beteckningen för utredningsområde. Grönområdena (sammanlagt tre) vid öns norra och södra stränder anges med beteckningen VL (område för närrekreation). Vid den västra stranden av öns mellersta del samt vid öns södra spets anvisas småbåtshamnar (LV), som får användas av dem som bor på Brudskär. På plankartan framställs delgeneralplanens ledande tanke i anslutning till beteckningarna och bestämmelserna DIMENSIONERING Brudskär, planområdets totalareal: 43,3856 ha, genomsnittlig tomtstorlek 2310 m2. ANVÄNDNINGSÄNDAMÅL AREAL ANDEL AV OMRÅDET Småhusområden (AO) 13,4 ha 30,9 % Grönområden (VL) 1,7 ha 4,0 % Skyddsområden (S-1) 2,5 ha 5,8 % Småbåtshamnar (LV) 0,3 ha 0,8 % Vattenområde (W) 24,4 ha 56,2 % KARLEBY STADS PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER

25 Gatuområden 1,0 ha 2,3 % 5.2 UPPNÅENDET AV MÅLEN FÖR MILJÖNS KVALITET Delgeneralplanens mål som berör miljöns kvalitet uppnås genom de detaljplane- och lovprocesser som ofta är kopplade till enskilda projekt och som styrs av delgeneralplanens ledande tanke och innehållet i planbeteckningarna och planbestämmelserna. 5.3 BETECKNINGAR OCH OMRÅDESRESERVATIONER ANVÄNDNINGSÄNDAMÅL FÖR OMRÅDENA Delgeneralplanen anger huvudsakliga användningsändamål för områdena. Brudskär anges i delgeneralplanen som område för fristående småhus. Dessutom anvisas områden för närrekreation (VL), småbåtshamnar (LV), skyddsområden (S-1) och vattenområde (W). KARLEBY STADS PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER

26 5.3.2 SÄRSKILDA BESTÄMMELSER SOM STYR DETALJPLANLÄGGNINGEN BESTÄMNING AV BYGGRÄTT Enligt bestämmelserna i delgeneralplanen fastställs byggrätten för områdena för fristående småhus (AO) i samband med utarbetningen av detaljplanen. BESTÄMNING AV BYGGHÖJD Området för översvämningsrisk anges med raster i delgeneralplanen. Enligt bestämmelserna i delgeneralplanen fastställs den lägsta bygghöjden tomtvis i områdena för fristående småhus (AO) i samband med utarbetningen av detaljplanen ÖVRIGA BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER I planen anges tre fornminnesobjekt. Numreringen av dem hänvisar till objektbeskrivningen TRAFIKSYSTEM OCH GATUNÄT Delgeneralplanen anger de nuvarande vägarna Brudskärsvägen och Brudskärsstigen. 5.4 DELGENERALPLANENS KONSEKVENSER KONSEKVENSER FÖR MÄNNISKORS LEVNADSFÖRHÅLLANDEN OCH LIVSMILJÖ KARLEBY STADS PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER

27 Rekreationsmöjligheterna för dem som använder området har beaktats i stor omfattning genom reservering av rekreationsområden som å ena sidan möjliggör allemansrättens förverkligande och andra sidan utgör ett skydd mot den övriga markanvändningen i omgivningen. I Brudskär är de del blir konsekvenserna mer betydande på grund av nybyggnationens större omfattning och höjning av marken genom påfyllnad KONSEKVENSER FÖR JORD- OCH BERGGRUNDEN, VATTNET, LUFTEN OCH KLIMATET De konsekvenser som planen har för jord- och berggrunden är lokala och berör områden som ska bebyggas. På Brudskär kommer konsekvenserna för vattnet att vara störst under tiden för markbyggnad och eventuell muddring men läget återgår till det normala efter att arbetena slutförts. Konsekvenserna för klimatet består främst av de utsläpp som den ökande trafiken orsakar. Omvandlingen av Brudskär till ett område för permanent boende leder däremot till att trafikvolymen ökar uppskattningsvis femfaldigt och trafikutsläppen ökar i samma mån KONSEKVENSER FÖR VÄXT- OCH DJURARTER, NATURENS MÅNGFALD OCH NATURRESURSERNA Genomförandet av delgeneralplanen har ringa konsekvenser för växt- och djurarterna och naturens mångfald. Naturobjekt som är väsentliga med tanke på naturvärdena har beaktats i planen och, vad som är viktigast, också i skogsvårdsplanen. Därmed säkerställs också de mer krävande arternas livsmiljöer KONSEKVENSER FÖR REGION- OCH SAMHÄLLSSTRUKTUREN, SAMHÄLLS- OCH ENERGIEKONOMIN OCH TRAFIKEN SAMT INDUSTRIOMRÅDETS MARKANVÄNDNING Brudskärs omvandling till ett område för permanent boende kommer att förändra stadsområdets samhällsstruktur anmärkningsvärt i och med att gränsen för området för permanent boende flyttas norrut, mot havet. Detta medför en större ökning av den genomsnittliga trafikprestation som består av resorna till och från service samt kostnaderna för infrastrukturen jämfört med vad det kostar att förtäta den befintliga stadsstrukturen. Här är det dock inte fråga om att samhällsstrukturen skulle splittras, eftersom bebyggelsen redan i dag sträcker sig till närheten av Brudskär KONSEKVENSER FÖR STADSBILDEN, LANDSKAPET, KULTURARVET OCH DEN BYGGDA MILJÖN Planen har betydande konsekvenser för stadsbilden och kulturarvet på Brudskär. När ett område för fritidsboende omvandlas till ett område för permanent boende, förändras den byggda miljön så att strukturen blir tätare och husstorleken ökar. Brudskärs nuvarande, delvis rätt glest bebyggda, villamiljö förvandlas till en miljö med tät bebyggelse för permanent boende. Förändringen på Sandstrand kommer att bli mycket mindre. KARLEBY STADS PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER

28 5.4.6 UPPNÅENDET AV DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN De tidigare beskrivna målen för områdesanvändningen har kunnat beaktas i planläggningen så att den valda planlösningen inte ger upphov till några konsekvenser som skulle strida mot dessa mål. Konsekvenstyp Konsekvensens omfattning Centrala föremål för konsekvensen Konsekvenser för människors Liten/måttlig På Brudskär förändras områdets karaktär, men rekreationsområdena har ändå levnadsförhållanden och livsmiljö beaktats i stor omfattning. Konsekvenser för jord- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet Konsekvenser för växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna Konsekvenser för region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin samt trafiken Konsekvenser för stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön Liten Liten Måttlig Omfattande Jordgrunden bearbetas i de områden som bebyggs, vilket i någon mån kan påverka vattnet så att det blir grumligt och eventuellt slammigt för en kort tid. Konsekvenserna för växterna och djuren är ringa, eftersom de arter som finns i området är vanliga och de värdefulla objekten är identifierade. De små ytor där tilläggsbyggande är möjligt är koncentrerade till nuvarande gårdsområden i stället för områden med värdefull natur. Brudskärs omvandling till ett område för permanent boende leder till att stadsstrukturen i Karleby breder ut sig norrut, vilket innebär utmaningar för infrastrukturen och servicestrukturen. Trafikvolymen ökar betydligt. Stadsbilden, landskapet och den byggda miljön förändras betydligt på Brudskär. 6. GENOMFÖRANDE AV GENERALPLANEN 6.1 DELGENERALPLANENS STYRANDE VERKAN PÅ DETALJPLANERINGEN Delgeneralplanen för Brudskär kommer att styra detaljplaneringen av området. 6.2 TIDSPLAN FÖR GENOMFÖRANDET De praktiska åtgärderna för att iordningsställa och anlägga områdena för närrekreation, småbåtshamnarna och strandområdena beror på vilka anslag som upptas i stadens ekonomiplan. En del av kostnaderna för dessa åtgärder kan täckas med medel som kommer in när staden överlåter tomter i bostadsområdena. Hur stora inkomsterna och utgifterna blir beror på beslut som fattas i samband med detaljplaneringen och vid prissättningen av de tomter som ska överlåtas. Arrendeavtalen som gäller på Brudskär kommer att upphöra Brudskärs detaljplanering börjar bli brådskande, eftersom stadsstyrelsen 2006 fattade beslut om att Brudskär ska omvandlas till ett småhusområde efter När delgeneralplanen har vunnit laga kraft kan utarbetningen av detaljplaner inledas. KARLEBY STADS PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER

29 6.3 UPPFÖLJNING AV GENOMFÖRANDET Genomförandet av delgeneralplanen följs upp i samband med den årliga planläggningsöversikten som tjänar som arbetsprogram för planläggningstjänster. 7. KONTAKTUPPGIFTER Planläggare: För uppgörandet av planen svarar planläggningschef Jouni Laitinen, Karleby stad planläggningstjänster, PB 43, Karleby, tfn , e-post: förnamn.efternamn@kokkola.fi Arkitekt för planen: Karleby stad : generalplanearkitekt Päivi Cainberg, tfn , detaljplanearkitekt Elina Nissinen, tfn förnamn.efternamn@kokkola.fi Konsulten: Ramboll Finland Oy / arkitekt Jenny Jungar Planberedning: Karleby stad / Tanja Hakala och Ingela Borgmästars-Hagnäs KARLEBY STADS PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER