CKS en östgötsk innovation

Transkript

1 CKS en östgötsk innovation Centrum för kommunstrategiska studier Karin Sandberg Innovativa kommuner 2003:2

2 CKS en östgötsk innovation Centrum för kommunstrategiska studier Karin Sandberg Innovativa kommuner 2003:2 Centrum för kommunstrategiska studier Linköpings universitet I serien Innovativa kommuner har tidigare publicerats: Ledningsnätverk för kommunal förnyelse: om ett regionalt samarbete mellan forskning och praktik Leif Jonsson & Sven-Inge Arnell Innovativa kommuner 2003:1 Tryck: UniTryck, Linköpings universitet 2003

3 Innehåll Förord 5 1 Bakgrund 7 2 Organisation Kommunforskningsråden Centrum för kommunstrategiska studier 9 3 Uppgift och arbetssätt Kommunforskningsråden Centrum för kommunstrategiska studier 13 4 Projekt genom tjänsteköp 16 5 Seminarie- och konferensverksamhet 19 6 Utbildning 21 7 Styrelsen 22 8 Övrigt 24 9 CKS projekt Stadsnät som kommunal attraktionskraft i nätverksamhället Nätverket för utvärdering av Kunskapslyftet Småföretagande som uttryck för kulturell hållning 29 Bilaga 1 Forskningsprojekt Bilaga 2 Forskningsprojekt Bilaga 3 Seminarieverksamhet 47 Bilaga 4 Vetenskapliga beredningens ledamöter Bilaga 5 Kommunforskningsrådens och CKS styrelse, Bilaga 6 Doktors- och licentiatavhandlingar som CKS medverkat till att finansiera 57 Källförteckning 59

4

5 Förord Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) vid Linköpings universitet har under år 2003 tillsammans med Arbetslivsinstitutet i Norrköping påbörjat ett projekt benämnt Östergötlands kommuner formar en lokalt förankrad forsknings- och utvecklingspolitik. Syftet är att stödja kommunerna i deras arbete med denna uppgift. Bakgrunden till projektet är det allt mer ökande intresset för kunskapsbildning som kan skönjas i kommunerna. Östgötakommunernas satsning på CKS kan ses som ett uttryck för detta. Utvecklingen kan också ses som ett resultat av de förändrade villkor och krav på förändringar som kommunerna ställs inför. Medel för detta treåriga projekt söktes från Svenska kommunförbundets, Landstingsförbundets, Vinnovas m.fl. gemensamma utlysning av forskningsmedel ur programmet Innovativa kommuner, landsting och regioner. Medel beviljades av Vinnova och projektet inleddes med en kartläggningsfas under våren Projektet leds av en styrgrupp bestående av professor Elisabeth Sundin, Arbetslivsinstitutet och professor Tora Friberg, tema Kultur och samhälle samt CKS; forskaren Leif Jonsson, Arbetslivsinstitutet samt undertecknad. Olika forskare kommer under projektets gång att engageras i det konkreta arbetet. En central aktör vad gäller framväxten av en medveten FoU-politik i regionen är CKS. Det är därför naturligt som en del av projektets kartläggningsarbete dokumentera CKS historia sedan tillkomsten 1997, samt dess föregångare Östsvenska kommunforskningsrådet, tidigare Regionala kommunforskningsrådet. I rapporten redovisas centrums inriktning och skilda verksamheter under de gångna åren samt dess centrala aktörer. Sammanställningen har gjorts av FK Karin Sandberg som varit projektanställd för att genomföra arbetet. Föreliggande rapport är projektets andra delrapport i CKS serie Innovativa kommuner. Linköping i oktober 2003 Björn Eklund Föreståndare 5

6 6

7 1 Bakgrund Östergötlands kommunförbund och Linköpings universitet beslutade att i samverkan bygga upp och driva ett regionalt kommunforskningsråd för att förbättra kunskapsbasen och den kommunrelevanta utbildningen. Sedan 1990 har parterna samarbetat kring forskning om kommunala frågor. Östergötlands kommuner företräddes av Östergötlands kommunförbund, senare Östsam. 1 Linköpings universitets samarbetsorgan benämndes till en början Regionala kommunforskningsrådet (RKF) för att därefter ombildas till Östsvenska kommunforskningsrådet (ÖKF). Namnbytet skedde i maj 1996 för att bättre svara mot ett vidgat regionsamarbete. 2 Regionala kommunforskningsrådets och Östsvenska kommunforskningsrådets primära uppgift var att årligen dela ut medel till forskningsprojekt med kommunrelevans. Under hösten 1994 togs de första stegen mot en utveckling av verksamheten och organisationen. En internutredning tillsattes där frågor som forskningsprogram, samverkansplaner och organisation behandlades. 3 Det var också här som centrumtanken först formuleras. Östergötlands kommunförbund beslutade 1995 att årligen avsätta 3,5 miljoner kronor för samarbetet med universitetet samt att rekrytera en kommunikatör knuten till verksamheten tecknades ett samverkansavtal mellan Linköpings universitet och Östergötlands kommuner. Den gamla rådstanken övergavs och Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) blev den nya benämningen på forskningsorganet. 5 Samverkansavtalet innebar att arbetssättet breddades. Strävan var att projekt hädanefter skall kunna genomföras på olika sätt. Dels genom utlysning men också genom samplanering med andra anslagsgivare och genom tjänsteköp via avtal 1 Avtal mellan Östergötlands kommunförbund och Linköpings universitet ÖKF protokoll RKF protokoll samt Utredningsdirektiv Utredning inom området Kvalitet utvärdering styrning inom kommunal verksamhet av Michael Nydén, Linköpings universitet, RKF protokoll a, Östergötlands kommunförbunds protokoll , RKF protokoll Samverkansavtal mellan Östergötlands kommunförbund och Linköpings universitet

8 med andra forskningsinstitutioner. Även utredningsprojekt inom kansliet skulle kunna bedrivas likväl som utvecklings- och utvärderingsprojekt. 6 6 CKS mål och verksamhetsplan

9 2 Organisation 2.1 Kommunforskningsråden Regionala kommunforskningsrådet och Östsvenska kommunforskningsrådets beslutande organ var en styrelse som bestod av totalt åtta ledamöter. Fem ledamöter var utsedda av kommunerna medan tre var utsedda av universitetsstyrelsen. För förberedelser av styrelsens beslut i vetenskapliga ärenden fanns en vetenskaplig beredning. Den vetenskapliga beredningen bestod av tio ledamöter som företrädde forskningsvärlden och sex ledamöter som företrädde den kommunala verksamheten. 7 Sekreterarens uppgift i rådet var att genom kontakter med kommuner och forskare på universitetet verka för att lämpliga forskningsprojekt formulerades. 8 Kommunikatörstjänsten, som inrättades under 1995, har till uppgift att främja kontakterna mellan kommunerna och universitetet. Kommunikatören anställs av kommunerna genom Östergötlands kommunförbund (idag Östsam), men har sin arbetsplats lokaliserad till universitetet Centrum för kommunstrategiska studier När ombildningen till Centrum för kommunstrategiska studier skedde angavs i instruktionen för den nya centrumbildningen att CKS skulle ledas av en styrelse om nio ledamöter. Fem ledamöter utsågs av kommunerna medan fyra representerade universitetet. En av universitetets fyra ledamöter var dessutom föreståndare för CKS. Ledamöterna utsågs för tre år, eller för kortare eller längre tid enligt rektors beslut. Rektor utsåg föreståndare för centret och ordförande i styrelsen. En kommunrepresentant innehade ordförandeposten i styrelsen. Föreståndarens uppgift var att fungera som vetenskaplig rådgivare till kommunerna. 7 Avtal mellan Östergötlands kommunförbund och Linköpings universitet RKF protokoll a. 9 RKF protokoll , Östergötlands kommunförbunds protokoll

10 Det fastslås också i samverkansavtalet från våren 1997 att universitetet skulle finansiera en vetenskaplig ledare i egenskap av en professur knuten till CKS. 10 Rektor beslutade att inte tillsätta befattningen med hänvisning till att centrumbildningen tillkommit och att det därför skulle vara möjligt att formulera ett annat program som bättre svarade mot existerande behov. 11 En professur hade redan varit aktuell i samband med en utredning inom området Kvalitet, utvärdering och styrning inom kommunal verksamhet som påbörjades under hösten Centrumbildningens föreståndare innehade tjänsten som t.f. professor från 1997 till slutet av Under år 2000 stod professuren helt vakant. 13 Avsaknaden av en ordinariebesättning av professuren var något som kritiserades i en utvärdering av CKS verksamhet som genomfördes i slutet av Syftet med utvärderingen var att ge vägledning för CKS fortsatta verksamhet och organisation. 14 I maj 1999 fick professor Göran Graninger i uppgift att skriva fram ett förslag till professorstjänsten. 15 Utredaren återkom i början av år 2000 med en diskussion om professurens inriktning och organisatoriska placering. Efter att frågan bordlagts vid första tillfället beslutade styrelsen att ställa sig bakom utredarens förslag. Tjänsten föreslogs få en inriktning mot lokalsamhällets kultur och skulle därvid uppmärksamma hur värden och normer förändras i kommunerna och bland dess medborgare. Nära förbundet med detta perspektiv är frågan om hur kunskapsförmedling och kunskapsbildning sker i kommunerna. Mot bakgrund av detta föreslogs att professuren knyts till det kommande temat Kulturarv och kulturproduktion (Tema Q). 16 I samband med tillsättningen av professuren skulle också en åtskillnad mellan det vetenskapliga ledarskapet och föreståndarskapet göras. Utlysning av professuren skedde under våren 2001, tillsättningsproceduren påskyndades och 10 Beslut av universitetsstyrelsen Instruktion för Centrum för kommunstrategiska studier Dnr LiU 911/97-10 samt samverkansavtal mellan Östergötlands kommunförbund och Linköpings universitet Verksamhetsberättelse 1997, s Utredning inom området Kvalitet-utvärdering-styrning inom kommunal verksamhet av Michael Nydén, Linköpings universitet , RKF protokoll samt bilaga, RKF protokoll , RKF protokoll Verksamhetsberättelse 1997, s. 3, Verksamhetsberättelse 1998, s. 2, Verksamhetsberättelse 1999, s. 1; Verksamhetsberättelse 2000, s Rapport Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings universitet en utvärderingsrapport för perioden , Sture Blomgren, Björn Brorström och Lars Olof Persson CKS protokoll CKS protokoll

11 tillträdde sker i oktober år Tjänsten tillsattes med en ordinarie innehavare Professuren är knuten till Tema Q med programrubriceringen Kulturmönster och lokal utveckling. 17 CKS protokoll i. 11

12 3 Uppgift och arbetssätt 3.1 Kommunforskningsråden Kommunforskningsrådens uppgift var att stimulera och finansiera kommunrelaterad tillämpad forskning. Råden skulle bidra långsiktigt till uppbyggnaden av vetenskaplig kompetens och forskningsresurser som rörde frågor som hade eller kom att få betydelse för den regionala utvecklingen och kommunernas verksamhet. Kommunforskningsrådens uppgift var också att ligga till grund för vidare samverkan och stöd för kommunernas utveckling. 18 Huvuduppgiften var att utifrån givna ekonomiska ramar dela ut medel till forskningsprojekt med kommunrelevans. Förfaringssättet gick till enligt följande: en gång om året utlystes att forskningsmedel var möjliga att söka. De inkomna ansökningarna bedömdes utifrån vetenskaplig kvalitet och kommunrelevans, medel beviljades till vissa projekt som sedan utfördes och rapporterades av till RKF eller ÖKF. Forskningsresultaten fördes sedan vidare till kommunerna och andra intressenter genom spridning av slutrapporter, artiklar och seminarier med mera. Mellan 1991 och 1996 utdelades medel till 37 kommunforskningsprojekt. 19 Verksamheten finansierades under denna period med totalt kronor per år, där hälften kom från universitetet och resten från Östergötlands kommunförbund. 20 I starten betonades vikten av att koncentrera programarbetet mot några få forskningsområden och att anpassa det till resurserna. 21 I forskningsprogrammet från 1992 definierades tre olika karaktärer av forskningsområden. En del hade betydelse för hela det kommunala verksamhetsområdet och var sektorsövergripande till karaktären medan andra rörde sektorsspecifika områden. Vissa områden hade slutligen övergripande regional karaktär. Under rådets första period identifierades en mängd tänkbara forskningsområden. Nio områden valdes ut och bland dessa prioriterades fem områden under de två första åren. Prioriteringen grundade sig på en kombination av en sammanvägning av 18 RKF Forskningsprogram , förordet. 19 Uppföljning av projekt finansierade av KFR och CKS (1999) av Jan Andersson, s RKF protokoll RKF protokoll

13 kommunala intressen och tillgång till vetenskaplig kompetens. 22 Under den inledande perioden var ambitionen att prioritera projekt som hade ett mångvetenskapligt angreppsätt. De nio olika forskningsområdena kopplade till de olika karaktärerna framgår av nedanstående. Prioriterade områden har markerats med *. Sektorsövergripande teman Förändring i styrning, organisation och ledarskap* Kommunal demokrati och attityder till kommunal verksamhet* Kvalitet och metoder för att mäta kvalitet Personal Sektorsspecifika områden Barn och ungdom i kommunen och i familjen* Omsorg om äldre* Fritid och kultur Energi och miljöfrågor Områden av övergripande regional karaktär Regional utveckling* Totalt beviljades 37 olika projekt mellan 1991 och 1996 medel. Fördelningen mellan de olika forskningsområdena, forskningsprojekt, medel etc. framgår av bilaga 1. Sedan 1995 finansieras verksamheten med 3,5 miljoner i årliga anslag från kommunerna och med 1 miljon från Linköpings universitet Centrum för kommunstrategiska studier I och med övergången till centrumorganisation 1997 breddades uppgifterna. Efter möten mellan representanter för CKS och förtroendevalda inom kommunerna betonades att forskningsorganets viktigaste uppgift nu låg i att etablera en kommunrelevant forsknings- och utvecklingsverksamhet vid universitetet. Från att ha varit ett i huvudsak anslagsbeviljande organ söker CKS nu aktivt föra 22 RKF Forskningsprogram RKF protokoll b, Samverkansavtal

14 samman kommunrelevanta forskningsområden genom att utveckla kontakten mellan forskningen och den kommunala verksamheten. Kommunrelevans eftersträvas land annat genom att projekt planeras i samverkan med kommunerna och att samfinansiering eftersträvas i så stor utsträckning som möjligt. I samband med beviljade projekt bedrivs även en aktiv kontaktverksamhet med seminarier, kontaktdagar och kommunbesök. En utvärdering av forskningsprojektets kommunrelevans med hjälp av kommunal expertis är också något som eftersträvas. 24 Till CKS uppgifter hör även att följa den nationella och internationella forskningen inom kommunforskningsområdet. Centrumbildningen skall fylla en funktion som kommunernas ingång till universitetet i frågor som rör kunskaps- och utvecklingsstöd. 25 Det övergripande forskningsområdet definieras från 1997 som Demokrati och styrning av kommunal verksamhet. Forskningsområdet skulle spegla ett synsätt på kommunen som en organisations- och utvecklingsarena och innebar en avgränsning som tydligare definierar vad kommunstrategisk forskning egentligen är. Centrumbildningen har utifrån detta perspektiv valt att arbeta med fyra prioriterade delområden: 2000-talets skola Lokalsamhällets sociala utveckling Regionens ekonomiska och kulturella utveckling Miljöpolitik i ett systemperspektiv. Totalt beviljades mellan 1997 och 2002 medel till 71 projekt. Arbetsformerna förändras efter centrumbildningens tillkomst. I huvudsak genomförs projekten nu på fyra olika sätt. Förutom årlig utlysning av medel för projekt bedrivs nu även projekt genom samplanering med andra anslagsbeviljande organ och kommuner, projekt inom kansliet och genom delfinansiering av tjänster vid universitetet. Projekten kan ha karaktären både av utvecklings- och utvärderingsprojekt. 26 Vilka delprojekten varit, hur stor andel som tillfallit varje projekt, finansiering etc. framgår i bilaga 2. Uppbyggnaden av skriftserier där projekten dokumenteras påbörjades under Dokumentationen sker i form av en rapportserie men också i en något enklare form som kallas arbetsnotat. 27 I dagsläget (våren 2003) har totalt 24 Ibid., s. 12, CKS mål och verksamhetsplan Samverkansavtal mellan Östergötlands kommunförbund och Linköpings universitet CKS mål och verksamhetsplan Verksamhetsberättelse 1997, s

15 16 rapporter och 28 arbetsnotat utkommit. Under hösten 1998 publicerades även ett första kvartalsbrev, något som fortsättningsvis utkommer regelbundet. 28 Våren 1999 utlystes för första gången en uppsatstävlan för studenter på C- och D-nivå där de inbjöds att delta med kommunrelaterade uppsatser eller examensarbeten där vinnaren eller vinnarna belönas med en prissumma på 5000 kronor till kronor. 29 I och med tillträdandet av professuren introduceras programområdet Kulturmönster och lokal utveckling. Forskningen inom programområdet överlappar forskningsinriktningen för Tema Kultur och samhälle och CKS Verksamhetsberättelse 1998, s CKS Protokoll , CKS Protokoll , Verksamhetsberättelse 1999, s Verksamhetsberättelse 2002, s

16 4 Projekt genom tjänsteköp För att svara mot de nya och breddade arbetsformerna som uttrycktes i mål och verksamhetsplanen från 1998 introduceras flera projekt som innebär delfinansiering av tjänster eller tjänsteköp. På styrelsens decembersammanträde 1997 fattades beslut om ett samarbete med Avdelningen för industriell miljöteknik kring kommunalt miljöarbete som löpte över fyra år. 31 CKS finansierade en halv forskarassistenttjänst med uppgift att påbörja uppbyggnaden av forskningsresurser inom området miljöfrågor. Centrum finansierade även tjänsten genom att tillföra ett miljöinventeringsarbete under Syftet med tjänsten var under 1998 att sprida information om tjänsten, knyta kontakter och få en överblick över intressanta forskningsområden. Flera kommuner besöktes och politiker och tjänstemän informerades om miljöstrategiska frågor och en diskussion fördes om eventuella samarbetsprojekt. Två utredningar utfördes. En för Linköpings kommuns räkning, den andra för Länsstyrelsen. Den ena var en beställning av Linköpings kommun och rörde en utredning av mål kring taxesättning för tekniska tjänster, miljömässiga effekter och uppfyllandet av dessa mål. Den andra beställningen rörde miljöaspekter på det regionala tillväxtavtalet. 33 Under 1999 finansierades även en projektanställning med samma miljöinriktning av medel från CKS. Informationsinsatser om projektet genomfördes under 1999 i Linköpings och Åtvidabergs kommuner. Deltagande och arrangerande av seminarier var verksamhet som bedrevs under hela perioden. Avdelningen deltog som utvärderare i de Lokala investeringsprogrammen för Linköping och Mjölby. Dessutom deltog man som kunskapsresurs i DaMoFu- projektet i Motala, ett EU-stött projekt mellan Motala kommun och dess vänort Daugavspils i Lettland. I projektet ingick bland annat att utveckla den kommunala miljöredovisningen. En kunskapsöversikt över kommunal miljöledning sammanställdes. 34 Under 2000 övergick den tidigare projektanställde till en doktorandtjänst inom området kommunal miljöledning. CKS finansierade därefter delar av doktorandtjänsten. Avtalet mellan CKS och Avdelningen för industriell miljöteknik löpte ut Innan avtalstiden löpt ut utfördes en extern utvärdering av verksamheten. 31 CKS protokoll Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 1998, s. 7f. 34 Verksamhetsberättelse 1999, s. 4f. 16

17 Utvärderarna rekommenderade en fortsättning av samarbetet. Ett nytt samarbetsavtal till och med 2003 slöts. Kommunala miljöledningssystem och uppsökande verksamhet hos länets kommuner var liksom föregående år i fokus. Under 2000 lade doktoranden fram sin licentiatavhandling. 35 Beslut fattades på styrelsemötet i december 1997 att även inleda ett fyraårigt samarbete om läs- och skrivsvårigheter med Institutionen för pedagogik och psykologi (IPP). Avtalet innebar att kommunerna fick tillgång till Resurscentrum för kompetensutveckling (EMIR, Eve Malmqvist Institute of Reading) vad gäller läsning- och läspedagogik inom barn-, ungdoms- och vuxenundervisningen. 36 Under 1998 omstrukturerades verksamheten till att bli en nationell och regional utvecklingsresurs inom det läspedagogiska området. Ett inventeringsarbete kring tillgången på läspedagogiska resurser i länet genomfördes. En specialpedagogisk magisterutbildning initierades under året och ett uppbyggnadsarbete kring läspedagogiskt forsknings- och utbildningsarbete inleddes. Seminarieverksamhet och en informationsdag riktad till kommunpolitiker var andra verksamheter som bedrivits under Kurser på B- och C-nivå i utvärderings- och forskningsmetodik startades även inom projektet. I verksamheten ingick även ett åtagande mot två kommuner kring kompetensutvecklingsinsatser och utvärderingsstöd i anslutning till kommunala skolutvecklingsprojekt. EMIR nyttjades för föreläsningar och forskarcirklar. 38 Under 2000 spelade EMIR en aktiv roll i ett nätverk kring forskning om läs- och skrivsvårigheter med sekretariatet förlagt till Linköpings universitet. 39 Ett nätverk för personer som nyligen gått en magisterutbildning i specialpedagogik startade våren Målsättningen var att arbeta med fortsatt kompetensutveckling samt att göra deras kompetens känd i kommuner och på enskilda institutioner och enheter. 40 Från och med 2002 etablerades ett samarbete med Arbetslivsinstitutet kring ett forsknings- och utvecklingsprogram benämnt Ledning av kommuner. Tre projekt har främst involverat CKS. Det ena behandlar kommunchefers ledningssituation, det andra ledningsarbetet som utförs av kommunstyrelseordföranden och det tredje fokuserar organisering av politiskt arbete i kommuner. Kommunchefs- och kommunstyrelseordförandeprojekten vill skapa kunskap och förståelse kring rollerna samt arbeta med utveckling av befintliga kommun- 35 Verksamhetsberättelse 2002, s CKS protokoll , Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 1998, s. 8 f. 38 Verksamhetsberättelse 1999, s Verksamhetsberättelse 2000, s Verksamhetsberättelse 2001, s. 7 17

18 chefer och kommunstyrelseordföranden i de medverkande kommunerna. I projektet som rör organisering av politiskt arbete i kommunerna har samarbetet rört vitalisering av kommunfullmäktiges arbete och förnyelse av formerna för medborgarkontakter. Inom projekten bedrivs kursverksamhet som pågår fortlöpande riktad till kommunchefer, styrelseordförande och andra berörda. 41 Ett projekt som inte rör finansiering av tjänster eller tjänsteköp men väl etableringen och uppbyggnaden av en ny centrumbildning var Regionala kommunforskningsrådet inbegripet i på ett tidigt stadium av sin verksamhet. Sedan 1995 understöddes etableringen av Centrum för handikappvetenskaps (CHV) verksamhet vid Linköpings universitet. Den nya centrumbildningen erhöll ett sammanlagt bidrag på 1,5 miljon kronor att utbetalas under tre år med början Verksamhetsberättelse 2002, s RKF Protokoll

19 5 Seminarie- och konferensverksamhet Vad gäller den utåtriktade verksamheten har seminarier varit ett ständigt återkommande inslag i CKS:s historia. Sedan 1996 har bland annat Kommunforskningsdagar genomförts vid fyra tillfällen. Var, när och vilket tema som var aktuellt framgår av nedanstående. Norrköping 1996 Östgötakommuner inför 2000-talet Ödeshög 1997 Kommuner och forskning i samverkan exemplet Ödeshög Motala 1999 Demokrati, ledning och förnyelse en studiedag om och med kommunpolitiker Åtvidaberg 2001 Har kommunerna någon framtid? Syftet med kommundagarna var att ge en bred överblick över forskning kring intressanta områden för kommuner, att redovisa projekt samt att skapa nya kontakter mellan forskare och praktiker. Parallella seminarier hölls där deltagarna kunde ta del av aktuella programpunkter kring respektive kommundags tema eller där CKS-stödda projekt presenterades. Som ett svar på önskemål från av konferensdeltagarna sändes dokumentation av dagarna ut till deltagarna. Vid den första konferensen som hölls i De Geer salen i Norrköping 1996 deltog 500 personer. Kommundagen i Ödeshög 1997 tog sin utgångspunkt i forsknings- och utvecklingsområden som berörde Ödeshög. Syftet var att visa på en konkret samverkan mellan universitetet och kommunalt utvecklingsarbete. Den kommunpolitiska vardagen, miljö, kulturturism, kommunal organisation, skola liksom ny kunskap om innovationssystem, var frågor som behandlades. Kommundagen i Ödeshög samlade cirka 130 personer. Ett kulturhistoriskt projekt kring Holaveden inleddes i anslutning till konferensen. 43 Till kommundagen i Motala 1999 hade planeringen skett i direkt samråd med kommunfullmäktige. CKS vände sig under denna kommundag till förtroendevalda som en speciell målgrupp. En nyhet var också att man särskilt hade bjudit in studenter, för att understryka förnyelseaspekten inom kommunal förvaltning. 43 Verksamhetsberättelse 1997, s. 8 samt kapsel F2 Seminarier i CKS arkiv. 19

20 Huvudtalare var ordföranden för Ungdomens demokratikommission som talade under rubriken Revolt eller delaktighet ungdomar och politiskt arbete. 160 personer deltog i konferensen. Spridningen bland deltagare såg ut på följande sätt: 76 förtroendevalda, 30 studenter, 25 tjänstemän, 4 CKS, 3 forskare, 22 övriga. 44 Vid konferensen i Åtvidaberg 2001 med temat Har kommunerna någon framtid? deltog 125 personer. Huvudtalare var en representant från Näringsdepartementet. 45 Seminarier har hållits sedan Under den första tiden är dock handlingar bevarade från enbart tre seminarietillfällen trots att betydligt fler seminarier hölls. De bevarade handlingarna kommer från seminarier som rör bildandet av det regionala kommunforskningsrådet, forskningsprogram och finansiering av kommunforskning och seminariehandlingar från den första Kommunforskningsdagen. Att följa seminarieverksamheten under den första tiden i de bevarade handlingarna ger en fragmentarisk bild. Mellan åren 1997 och 2002 håller CKS drygt 60 seminarier. 44 är egenarrangerade medan 20 hållits i samarbete med en eller flera arrangörer. Seminarier som helt arrangerats av någon utomstående arrangör där någon representant från CKS kansli (t.ex. föreståndare, kommunikatör eller professor) medverkat är inte medräknade då fokus här ligger på CKS egen seminarieverksamhet. Vad behandlar då seminarierna? Seminarierna tenderar att i de allra flesta fall behandla två olika saker. Som en del i avrapporteringen av CKS stödda projekt ingår ofta ett seminarium. Många seminarier presenterar CKS verksamhet för olika intressenter eller samarbetspartners. Ibland förekommer att en speciell fråga som ligger inom CKS intresseområden behandlas i seminarieform. 46 Seminarier har hållits inom alla delområden som definierats i 1998 års mål och verksamhetsplan: 2000-talets skola, Lokalsamhällets sociala utveckling, Regionens ekonomiska och kulturella utveckling, Miljöpolitik i ett systemperspektiv samt inom det övergripande temat Demokrati och styrning av kommunal verksamhet. För att få en överblick över vilka seminarier som hölls hänvisas till bilaga 3. Där framgår även antal och vilka deltagarna har varit, när dylika uppgifter funnits. Uppgifter om var seminarierna har hållits framgår i de flesta fall inte av arkivmaterialet. 44 Verksamhetsberättelse 1999, s. 15 samt kapsel F2 Seminarier i CKS arkiv. 45 Verksamhetsberättelse 2001, s För mer information se respektive års verksamhetsberättelse under rubriken Seminarier. 20

21 6 Utbildning Till CKS uppgifter hör även att arrangera utbildningar. En utbildning för kommunal personal som syftar till att kommunerna skall öka sin kompetens genom kvalitetsutvecklings- och förändringsarbete startades CKS initierade utbildningen som genomfördes i samverkan med avdelningen för sociologi samt avdelningen för kvalitetsteknik vid Linköpings universitet och Östergötlands kommunförbund (senare Östsam). Kursen är en 40-poängs utbildning och gick först under benämningen Kvalitet och förändring för att sedan övergå till benämningen Ledarskap och förändring i kommunal verksamhet. Utbildningen vänder sig till ledare på alla nivåer; förtroendevalda, utredare, handläggare, personalchefer och ekonomer etc.. Kursen ges på halvfart. Delkurser som ingår under den första perioden 1999 och 2000 är: organisationsteori, metoder i offensiv kvalitetsutveckling, forsknings- och utvärderingsmetodik, ledarrollen i lärande organisationer. Ett avslutande projektarbete motsvarande 20 poäng utförs under den avslutande delkursen. 47 Den huvudsakliga examinationen sker genom textseminarier med analys av den egna organisationen. Kursen ingår som en del i nätverket kring det större utvecklingsprojektet Gothia som bedrivs av CKS och Östergötlands kommunförbund i samverkan och finansieras av Socialstyrelsen och kommunerna. Inom ramen för forsknings- och utvecklingsprogrammet Ledning av kommuner, i samarbete med Arbetslivsinstitutet i Norrköping, startade under 2002 ett ledarutvecklingsprogram som bedriver kurser riktade till kommunala chefer. Vid starten medverkade 18 chefer från hälften av kommunerna i Östergötland och från några kommuner utanför länet. Kursverksamheten ingår i en långsiktig satsning på ledarutveckling inom den kommunala sektorn. 48 Samarbetet med Institutionen för pedagogik och psykologi om läs- och skrivsvårigheter (EMIR) resulterade i att kurser om 40 poäng i specialpedagogik utvecklades. Kurserna var ett första steg mot utvecklingen av magisterutbildningen i samma ämne. 47 Verksamhetsberättelse 1999, s Verksamhetsberättelse 2002, s. 9 21

22 7 Styrelsen Styrelsen har sedan starten varit beslutande organ för kommunforskningsrådens och centrumbildningens verksamhet. Under kommunforskningsrådens period bestod styrelsen, som tidigare nämnts, av åtta ledamöter där fem utsågs av kommunerna och tre av universitetsstyrelsen. Ordförande utsågs av styrelsen. Ordförande valdes bland kommunrepresentanterna och vice ordförande utsågs bland universitetsledamöterna. Till sin hjälp hade styrelsen en vetenskaplig beredning som skulle fungera som rådgivande vid medelsfördelning samt utforma förslag till forskningsprogram. Den vetenskapliga beredningen bestod av 16 ledamöter, där 10 representerade forskning och 6 kommunerna. 49 Den vetenskapliga beredningens sammansättning framgår av bilaga 4. Styrelsens primära uppgift under den första perioden var att utifrån de ekonomiska ramarna prioritera forskningsprojekt som behandlats av den vetenskapliga beredningen. Sekreterarens uppgift fastställdes till att genom kontakter med kommuner och forskare på universitetet verka för att forskningsprojekt formuleras. 50 Sedan 1997 bestod styrelsen av nio ledamöter där fem representerade kommunerna och fyra universitetet. Universitetsrepresentanter och ordförande utses av rektor. 51 Styrelsen har genom åren haft sammanträden vid tre till sex tillfällen om året. Vanligen har sammanträden hållits fyra gånger om året. Styrelsens sammansättning framgår av bilaga 5. Frågor som behandlats av styrelsen rör det egna arbetssättet, ledamöter, programarbete (både vad gäller forsknings- och tillsättningsprogram), finansiering och inte minst bedömning av inkomna ansökningar. Till den sistnämnda frågan hör också att fatta beslut om fördelning av forskningsmedel, riktlinjer för utbetalning och dokumentation av projekten. Tjänstetillsättningar kan också vara ärenden som styrelsen handhar. Kommunikatörstjänsten var t.ex. föremål för behandling vid tillsättningen Professuren var sedan 1994 ett flitigt återkommande spörsmål innan tillsättningen slutligen sker under hösten 49 Avtal mellan Östergötlands kommunförbund och Linköpings universitet RKF protokoll Instruktion för Centrum för kommunstrategiska studier Dnr LiU 911/ RKF protokoll

23 Seminarieverksamheten tillhör också de ärenden som behandlas av styrelsen. Sedan 1996 avrapporteras kommunbesök och s.k. kommunsamtal om utvecklingsbehov och forskningsinriktning som förts med kommunstyrelser i länet vid styrelsemötena. Från 1997 behandlas samverkansprojekten med Institutionen för pedagogik och psykologi (IPP) och Avdelningen för industriell miljöteknik (IMT) enligt den nya mål och verksamhetsplanen. 54 Sedan 1998 gäller detta även Ekonomiska institutionen (EKI). 55 Studieresor till likartade organisationer för erfarenhetsutbyte är verksamhet som bedrivs både av styrelse och kansli och som avrapporteras och avhandlas vid styrelsemötena. 56 Uppföljning, utvärdering och inventering av den egna verksamheten samt av projekt som erhållit medel från CKS tillhör också spörsmål som avrapporteras och som kräver styrelsens synpunkter ibland. 57 Det går inte att ur protokollen utläsa något om vilken part, universitetsrepresentant, kommunrepresentant eller föreståndare, som agerar initiativtagare eller pådrivande kraft i frågor som behandlas. Styrelsemötena förläggs stundtals till olika institutioner och arbetsenheter vid universitetet där information om CKS:s verksamhet samtidigt ges. Styrelsens sammansättning finns i bilaga RKF protokoll , , , , ÖKF protokoll , CKS protokoll d), , , , , , a), i), e), , i). 54 CKS protokoll , CKS protokoll CKS protokoll , CKS protokoll CKS protokoll , 12, , CKS protokoll , CKS protokoll

24 8 Övrigt Ett av de större samplanerade projekten som CKS drivit är utvecklingsprojektet Gothia. Från början var projektet ett treårigt utvecklingsarbete med inriktning på kvalitet i socialtjänsten som inleddes Projektet bedrevs i samverkan mellan CKS och Östergötlands kommunförbund (senare Östsam) och finansierades av Socialstyrelsen. En utvärdering visade på behov av en fortsättning av projektet, något som också realiserades. Efter 1999 fortsatte projektet i en andra fas där det övergripande syftet var att etablera en kvalitets- och utvärderingskultur för kommunal verksamhet. Projektet finansierades även under den andra fasen av medel från Socialstyrelsen. Samtliga östgötska kommuner och Gotlands kommun medverkade. Ett hundratal personer har varit direkt involverade i projektet efter 1999 som genomförts i följande nätverk: Nätverk för social- och äldreomsorgschefer Nätverk för chefer inom individ- och familjeomsorgens verksamheter Nätverk för ordförande i social- och omsorgsnämnder Kvalitet och förändring, 40-poängs utbildning Gothia I-nätverket som startades först av alla fortsätter och erbjuds fortsatt stöd efter önskemål och behov. Utanför nätverkets ram har ytterliggare aktiviteter genomförts: Kommunledningar stöd för att utveckla den politiska ledningens roll i kvalitetsarbetet ISO-systemet kvalitetssäkringssystem inom äldreomsorgen i Åtvidaberg. Föreläsningar, utbildningar och erfarenhetsutbyte har ingått i projektet, liksom åtaganden där deltagare skulle genomföra ett kvalitetsprojekt på hemmaplan. Då erfarenheterna var goda fortsatte projektet från 2001 i ny form i ytterligare tre år under benämningen Kvalitet Öst. Projektet finansierades efter 2001 genom deltagaravgifter. Kommunstyrelser från tio av länets kommuner deltog och fick stöd och handledning i utvecklingsarbetet. Ett nätverkssamarbete för kvalitetssamordnare i länets kommuner innebar att all personal i länets kommuner kom att beröras. Till detta nätverk för kvalitetssamordnare beviljades stöd från EU:s mål 3. En utvärdering av projektet avslutades i början av Utvärderingen byggde på dokumentation av projekten och intervjuer med 24

25 deltagare. Projektet hade generellt upplevts som positivt och givande och kvalitetstänkande hade etablerats i flera kommunala verksamheter i länet. 58 CKS har medverkat till finansieringen av nio doktors- och sex licentiatavhandlingar Författare, titel och utgivningsår framgår av bilaga CKS Rapport 2003:1 Kommunalt kvalitetsarbete i samverkan av Maria Arvidsson samt Verksamhetsberättelser 1997, 1998, 1999, 2000, 2001, 2002 under rubrik Gothia/Kvalitet Öst. 25

26 9 CKS projekt För att spegla CKS:s huvudsakliga uppgift, som anslagsgivare till projekt med kommunrelevans, har tre olika former av projekt utvalts för närmare studium. De tre projekten har olika karaktär både vad avser initiativtagare och genomförande. Projekten studeras utifrån frågeställningar som rör inriktning, resurser, tidsaspekt, lokalitet och effekter. Det första projektet är ett praktikerinitierat forskningsprojekt som delvis finansieras av CKS och rör bredbandsutbyggnad. Det andra är också ett praktikerinitierat utvecklingsprojekt som rör utvärdering av Kunskapslyftet men är helt externfinansierat. Det tredje är ett exempel på ett forskarinitierat projekt som studerar förhållandet mellan kultur och småföretagande och är helt finansierat av CKS. 9.1 Stadsnät som kommunal attraktionskraft i nätverksamhället Projektet ingår i kategorin Regional utveckling som i sin tur ingår i delområdet Regionens ekonomiska och kulturella utveckling. Studien av bredbandsutbyggnaden är ett exempel på ett praktikerinitierat forskningsprojekt. Det var Mjölby kommun som kontaktade CKS i slutet av 2000 för att få kontakt med forskare som kunde utvärdera kommunens arbete med bredbandsutbyggnaden. CKS tog därefter kontakt med tema Teknik och social förändring (tema T) vid Linköpings universitet och några andra kommuner som kunde tänkas vara intresserade. Beslut om medelstilldelning fattades i mars 2001 under förutsättning att ytterligare två kommuner, förutom Mjölby kommun, gick med som delfinansiärer. 59 Detta också infriades då Motala och senare även Tranås kommun kom att finansiera och omfattas av studien. Samplanerande parter blev de tre nyss nämnda kommunerna, CKS, tema Teknik och social förändring och Institutionen för datavetenskap. Projektet passade väl in i tema T:s forskargrupp MITS (Människa Informationsteknik Samhälle) verksamhet vid Linköpings universitet under ledning av professor Lars Ingelstam. Projektet fick titeln Stadsnät som kommunal attraktions- 59 CKS protokoll

27 kraft och ingick som en förstudie till ett större forskningsprojekt kallat Bredband: budskapet, branschen, brukarna. Analysen utfördes i huvudsak av FD Elin Wihlborg och FD Magnus Johansson medan empirin utfördes av doktorand Wiktoria Glad och FM Lina Larsson, bägge projektanställda. Alla hade sin arbetsplats vid Linköpings universitet. Medel till projektet från CKS var kronor samt planeringsanslag från Kommunikationsforskningsberedningen (KFB), Näringsdepartementet, Mjölby, Motala och Tranås kommun. Projektet resulterade i följande: En förstudie till ett större projekt Bredband: budskapet, branschen, brukarna med fokus på kommunernas roll i etableringen av den svenska utbyggnaden av IT-infrastruktur med bredbandskapacitet. I anslutning till förstudien skrevs uppsatser som hade anknytning till projektet av studenter bl.a. magisteruppsatserna The future of broadband in Sweden (Ehrenholm, 2001), The expansion of Broadband. A case study of two Swedish municipalities with a system of innovation approach (Otteskog, Thörnell 2001). En rapport med en analys av användandet av bredband i media- och riksdagsdebatten arbetades fram. VINNOVA (Verket för Innovationssystem) beviljade forskningsanslag till projektet Konvergens för användning av teknik. Projektets fokus ligger på hur bredband används i hushåll och hur olika tjänster och tekniker konvergerar där. En rapport kallad Stadsnät som lokal attraktionskraft som ingår i CKS serie Arbetsnotat, nr 28. Rapportens målgrupp är kommunala tjänstemän och politiker som arbetar med frågor kring IT-infrastruktur. Rapporten behandlades vid ett seminarium kallat IT-samhälle i förändring som CKS inbjudit till. Slutrapportering av projektet skedde enligt protokoll den 1 oktober 2002 då projektet presenterades och arbetsnotatet anmäldes CKS protokoll

28 9.2 Nätverket för utvärdering av Kunskapslyftet Projektet ingår i kategorin Utbildning som i sin tur ingår i delområdet talets skola. Nätverket för utvärdering av Kunskapslyftet är ett exempel på ett praktikerinitierat utvecklingsprojekt. Projektet är helt externfinansierat. I samband med att kommunerna i länet inledde sitt planeringsarbete kring Kunskapslyftet kontaktades CKS 1997 av kommunrepresentanterna Göran Tevell och Ylva Björk för att bygga upp formerna för samarbete kring utvärdering av kunskapslyftssatsningen. Tre seminarier hölls under våren 1997 där representanter från östgötakommunerna och några smålandskommuner deltog. Projektet inleddes 1998 då ett nätverk byggdes upp med tio av Östergötlands kommuner. De tio kommunerna var Boxholm, Finspång, Mjölby, Motala, Linköping, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Åtvidaberg och Ödeshög. Projektet genomfördes i de medverkande kommunerna som också stod för finansieringen. En samordnare för projektet utsågs vid Institutionen för pedagogik och psykologi, IPP, vid Linköpings universitet. Martin Lundberg, projektanställd utredare, innehade samordnaransvaret åren Doktoranderna Liselott Assarsson och Katarina Sipos-Zackrisson vid Institutionen för beteendevetenskap (IPP:s nya beteckning) övertog funktionen som samordnare från Andra personer från nyss nämnda institution medverkade vid seminarier som hölls ute i kommunerna. Alla inblandade hade sin arbetsplats förlagd till Linköpings universitet. Projektet har resulterat i följande: Nätverksträffar med ansvariga för vuxenutbildningen inom kommunerna genomförs vid månadsvisa möten. Träffarna har varierande innehåll utifrån deltagarnas önskemål och behov. Olika föreläsare inbjuds där ämnen som lärande, organisation, pedagogiskt ledarskap och utvärdering behandlas. Seminarieverksamhet har hållits i kommuner där kunskapslyftssatsningar och utvärderingar i andra kommuner beskrivs. Uppsatser om Kunskapslyftet skrivs av studenter på C- och D-nivå. Samordnaren/samordnarna ger utvärderingsstöd och fungerar som handledare åt personer som genomför utvärderingar ute i kommunerna och åt studenter på C- och D-nivå. Lärarfortbildningsprojekt utförs inom ramen för nätverket. Utvärderingen av satsningen på Kunskapslyftet kom med tiden alltmer att sätta fokus på den kommunala vuxenutbildningen. Syftet var att skapa ett kunskapsoch utvärderingsnätverk mellan kommuner och forskare inom den vuxenpeda- 61 Verksamhetsberättelse 1997, 1998, 1999, 2000 under rubrik Kunskapslyftet. 28

29 gogiska forskningen vid Linköpings universitet. Efter 2000 riktades intresset mot vad som inträffade när avvecklingen av den femåriga satsningen på Kunskapslyftet skedde. Innehållet vidgades till att omfatta vuxenpedagogik i stort. Verksamheten bedriver sedan 2000 även så kallade pedagogiska caféer för lärare och andra aktörer relaterade till den vuxenpedagogiska arenan med inbjudna externa föreläsare. Nätverket omformades efter ett femårigt samarbete 2002 till Östgötaforum för vuxnas lärande och vardag med fokus på att djupodla det vuxenpedagogiska samtalet. Samverkan med andra aktörer betonades. Länsbibliotek och fackliga organisationer är aktörer som redan är medlemmar. Nätverket kom så småningom även att inbegripa de forskare i pedagogik som genomför nationella utvärderingar av Kunskapslyftet. 62 Tolv östgötakommuner var i mars 2003 representerade i nätverket. 63 Projektet pågår således fortfarande, dock i en annan form än i initialskedet. CKS roll i satsningen idag är att verka som samtalspartner och bistå med praktiskt stöd. 9.3 Småföretagande som uttryck för kulturell hållning Projektet räknas till kategorin och delområdet Lokal utveckling. Det är ett exempel på ett forskarinitierat forskningsprojekt. Småföretagande som uttryck för kulturell hållning finansieras enbart av CKS. Professor Anders Hjort af Ornäs, knuten till tema Vatten och EPOS (Environmental Policy and Society) vid Institutionen för tema vid Linköpings universitet, inkom 1997 med en forskningsansökan kallad Efter storföretaget: från brukssamhälle till småföretagande. Medel på kronor reserverades. 64 Ansökan bedömdes som intressant men med svagt fokus. Andra orsaker som anfördes mot ansökan var att forskarmiljön och kompetensen för just detta projekt var oklar. 65 I protokoll från anges att kansliet träffat projektledningen och utvecklat idéer av projektansökan med fler kommuner och aspekter i projektet. Detta gav ett positivt gensvar och man meddelar vidare att kronor släppts för planering och kontakter med berörda kommuner. En fullständig projektansökan skall inkomma under hösten I december samma år lämnade Anders Hjort af Ornäs in en ny ansökan med titeln Småföretagande som kulturell hållning. Lokalsamhällets förutsätt- 62 Hängmapp märkt Kunskapslyftet under pågående projekt i CKS arkivskåp. 63 CKS nyhetsbrev nr 1, mars CKS protokoll i. 65 Sammanställning av CKS ansökningar CKS protokoll

30 ningar inför regionalisering som postindustriell reflex. Ärendet bordlades. 67 En forskningsöversikt inkommer i maj 1999 där frågeställningen småföretagande och kultur i ett lokalt perspektiv diskuteras. Delar av reserverade medel på kronor samt kronor till publicering av en kunskapsöversikt anslogs till projektet. 68 Kunskapsöversikten var en litteraturgenomgång om småföretagande med syfte att formulera frågeställningar för tillämpad forskning. Projektet anlade ett socialantropologiskt synsätt på kulturforskning där sambandet mellan kultur och småföretagande var i fokus. Förutom professor Anders Hjort af Ornäs var även FM TiiaRiitta Granfelt knuten till projektet. Översikten publicerades i CKS rapportserie 1999 under benämningen Småföretagandets kultur: det saknade sammanhanget. 69 Rapporten var en förstudie till ett större fortsättningsprojekt som CKS beviljade anslag till år Totalsumman för förstudien och fortsättningsprojektet var kronor. Den fortsatta studien undersökte samspelet mellan småföretag och kommuner och faktorer som skapar ett gott småföretagarklimat. Projektet genomfördes i Kinda, Valdemarsvik och Åtvidaberg där forskarna på nära håll följde samspelet mellan kommun och företagare på möten, i samtal och olika verksamheter. Historia, traditioner och personer som haft betydelse för företagsamhetens utveckling studerades. 70 Studien syftar till att vara till nytta för kommunala beslutsfattare i framtiden. I juni 2003 erhöll Anders Hjort af Ornäs kronor från CKS för ett nytt projekt som också berör småföretagande kallat Lokala utvecklingsstrategier på regionalt initiativ: effekter av LEGS CKS protokoll CKS protokoll CKS rapport 1999:3 Småföretagandets kultur: det saknade sammanhanget av Anders Hjort af Ornäs &, TiiaRiitta Granfelt. 70 CKS Rapport 2003:3 Näringlivsklimat i kommunerna: en fråga om kultur och samspel av TiiaRiitta Granfelt & Anders Hjort af Ornäs. 71 CKS protokoll

31 Bilaga 1 Forskningsprojekt Hur många projekt bedrevs då mellan 1991 och 1996 kopplat till de nio definierade forskningsområdena? Totalt beviljades 37 projekt medel under den aktuella perioden, varav 8 var delvis externfinansierade. Inget projekt var helt externfinansierat. Antal projekt knutet till de nio forskningsområdena, den procentuella fördelningen mellan kategorierna och antal externfinansierade projekt inom varje område framgår av följande sammanställning. Även områden som inte haft något projekt har tagits med. Prioriterade områden har även i tabellen fått behålla sin * för tydlighetens skull. Projektområde Antal Andel i % Externfinansiering Förändring i styrning, organisation och ledarskap* Kommunal demokrati och attityder till kommunal verksamhet* Kvalitet och metoder för att mäta kvalitet Personal Barn och ungdomar i kommun och familj* Omsorg om äldre* Energi och miljö Regional utveckling* Övrigt Totalt: Av framställningen framgår att den absolut största andelen projekt återfinns inom området Förändring i styrning, organisation och ledarskap som utgör 32 % av den totala andelen projekt. Regional utveckling följer därefter med 19 %. Dessa två hör också till de prioriterade inriktningarna. Av de prioriterade områdena saknar ett helt projekt. Inga projekt har kunnat klassificeras till området Kommunal demokrati och attityder till kommunal verksamhet. Inte heller inom området Kvalitet och metoder för att mäta kvalitet har det bedrivits några projekt, detta område tillhör dock inte områdena som prioriteras. Energi och miljö följer därpå rent storleksmässigt och upptar 16 %. Två av de prioriterade områdena Barn och ungdomar i kommun och familj samt Omsorg 31

32 om äldre upptar 11 % av den totala andelen projekt. En ny kategori som rör övriga ärenden har identifierats. Denna kategori upptar 8 % av den totala andelen projekt. Här återfinns två projekt som rör arbetslöshetsfrågor och ett som rör finansiering av den nyinrättade centrumbildningen Centrum för handikappvetenskap. Slutligen upptar området Personal den minsta andelen projekt, en kategori dit bara ett projekt kan räknas under den aktuella perioden. I det följande framgår vilka projekt kommunforskningråden utdelat medel till och till vilket område de knutits under den aktuella tidsperioden. Kategoriseringen bygger på uppföljningen av projekt som utfördes av Jan Andersson 1999 (Arbetsnotat nr 11). Jan Anderssons kategorisering förefaller vara hållbar även fortsättningsvis och föranleder därför ingen förändring. Projekt knutet till respektive övergripande projektområde ser ut enligt nedanstående. Personal, summa kronor Nr Projektnamn Medel Finansiering Begynnelseår 17 Sjukfrånvaron i socialt arbete RKF 1994 Salutogenes, patogenes och möjligheter till rehabilitering Barn och ungdom i kommun och familj, summa kronor Nr Projektnamn Medel Finansiering Begynnelseår 23 Flyktingbarn: Familj, skola och RKF 1995 samhälle 24 Betingelser för 5, 6, och 7 åringars RKF 1995 inlärning och utveckling inom barnomsorg och skola 25 Sexuella övergrepp mot barn RKF, SFR Elever i svårigheter: förhållningssätt och bemästringsstrategier RKF