Allmänna instruktioner för uppsatser och avhandlingar inom ämnet folkrätt

Transkript

1 Allmänna instruktioner för uppsatser och avhandlingar inom ämnet folkrätt 2016 LAYOUT Pärmen: Se modell i slutet av dessa instruktioner (bilaga 3) OBS! Ange inte ditt matrikelnummer på pärmen! Längd: Kandidatavhandling ord Magisterseminarieuppsats ord Avhandling pro gradu ord Font och radavstånd: Texten: Times New Roman, fontstorlek 12, radavstånd 1½. Fotnoterna: fontstorlek 10, radavstånd 1. Indragna citat: fontstorlek 10, radavstånd 1. Marginaler: Jämna vänster- och högermarginaler i texten och fotnoterna (3 cm på båda sidor). Även övre och nedre marginalen ska vara 3 cm. Indelningen i kapitel och avsnitt: Löpande numrering för rubriker (t.ex. 1, 1.1, 1.2, 2, 2.1, 2.2, 2.2.1, ). Det skall alltid finnas flera rubriker på samma nivå (t.ex. om det finns kapitel 2.1 måste det även finnas kapitel 2.2) Inledningen ska utgöra max. 10 % av texten, avslutningen max. 5 %. Inledningen skall ha följande underavsnitt: 1.1 Inledning/bakgrund (kan döpas om), 1.2 Frågeställning och avgränsning (kan inte döpas om) och 1.3 Material och metod (kan inte döpas om).

2 Om det finns rubriker på nivå 2.1 och skall det inte vara uppsatstext mellan 2.1 och 2.1.1, utan texten skall följa rubriken på den lägsta nivån d.v.s Exempel nedan. Exempel: Rätt 1. Inledning 1.1 Om det folkrättsliga folkmordsförbudet 1.2 Målsättningar och avgränsningar 1.3 Material och metod Fel 1. Inledning 1.1 Om det folkrättsliga folkmordsförbudet 1.2 Målsättningar och avgränsningar 1.3 Material och metod Sidnumrering: Sidnumreringen löper från brödtextens första sida (inte titelblad eller innehållsförteckning) till textens sista sida (inte källförteckning). Se separat information på kursens Moodle sida för hur man skapar sektioner i word-dokument. Innehålls- och källförteckning numreras med romerska siffror (i, ii, iii, iv, v, vi ). Markering av nytt stycke: Markering av nytt stycke görs genom blankrad, dvs. en tom rad. Rubriken för innehålls- och källförteckningen Uppsatsen skall ha en innehållsförteckning och en källförteckning. Rubricera dessa gärna med "Innehåll" respektive "Källor". Om en lista på förkortningar ingår, ska den placeras efter innehållsförteckningen HÄNVISNINGSTEKNIK Det finns flera olika hänvisningstekniska traditioner. Men eftersom vi vill se en enhetlig stil i samtliga uppsatser/avhandlingar, ska utgångspunkten vara det som sägs i denna guide. Ändamålet med hänvisningar är att visa läsaren vilka tankar, lösningar eller motiveringar som tagits ur källorna (m.a.o. att dokumentera information). Med hänvisningar försöker man binda texten till dess källor. Använd fotnoter (inte s.k. endnotes) och löpande fotnotsnumrering. Enbart direkta laghänvisningar kan placeras i själva texten. Exempel: I Finlands grundlag (731/1999) 80 stadgas att

3 Om det inte finns en hänvisning, tolkas detta som att skribenten framför ett eget argument. Bekanta dig på ÅAs web med plagiatgranskning och forskningsetik! Fotnoter kan grovt indelas i två grupper: dokumenterande och argumenterande. En dokumenterande fotnot anger endast källan varifrån uppgiften är tagen. Exempel: Suksi 2005, s. 5. Ibid., s. 73. Wienkonventionen on traktaträtten 1969, artikel 31. RP 36/1995, ss En argumenterande/debatterande fotnot inkluderar, utöver en hänvisning, också en kommentar till källan eller sådana detaljer som skribenten inte vill placera i själva texten. Exempel: Grunden för en sådan möjlighet finns i FörvL 4 3 mom. Se närmare Niemivuo & Keravuori 2003, ss Det bör påpekas att personer som anmäler sin misstanke till polisen inte kan förbli anonyma. Amayo 1984, s. 7. Det förekommer fortfarande vissa former av intieringsriter i många afrikanska samhällen, om än dessa anpassats till moderna samhällsstrukturer. Man kan också använda sig av ord som se även, se dock, jämför, jämför dock för att visa om källan är av samma eller avvikande åsikt som skribenten. Börja dock inte varje fotnot med "se". Alla tänkbara källor kan inte uppges, men nog de centralaste. Allt behöver inte ha en hänvisning; våga presentera egna åsikter och synpunkter. Uppsatsens egentliga argumentering/diskussion ska inte föras i fotnoterna! Att hänvisa till rättsfall: referat av fallet ges ifall det för frågeställningen är ett centralt avgörande, som analyseras och kommenteras mera ingående. Annars räcker det med hänvisning i fotnot. Ibid. är latin (förkortning av ibidem) och betyder på samma plats. Används endast när följande fotnot är exakt samma som den föregående. OBS! Använd inte ibid. när du arbetar med texten för om du flyttar på fotnoterna kan hänvisningarna bli fel. Efter ett direkt citat (... ) eller satser av typ enligt Scheinin... skall det alltid finnas en fotnot! Fotnoten alltid skall sättas efter skiljetecknet (d.v.s. punkten, ibland kommatecknet). Om du gör hänvisningar till finländskt rättsligt material och EU-rätt, kolla hänvisningsanvisningar i Svenskt lagspråk i Finland. När man hänvisar till internationella organisationers material bör man använda dokumentnummer om organisationen i fråga använder dokumentnummer. T.ex. UN Doc. S/RES/2023 (2011). När man gör hänvisningar till en internationell domstols rättspraxis kolla hur man brukar hänvisa till den i domstolens domar. Praxisen varierar från domstol till domstol. Man kursiverar namn på rättsfall.

4 HÄNVISNINGSTEKNIK: CITAT Kortare direkta citat anges med citattecken... in i texten (högst två-tre rader) medan längre citat särskiljs ur texten genom indragning. (Se textexemplet i Bilaga 1). I citaten skall man ordagrant ange vad originalkällan har sagt. Citat kan därför inte kursiveras ifall inte originalet är kursivt. Ändringar (t.ex. det att man lämnat bort något ord eller en del av texten) bör markeras med tre punkter... eller [...]. FÖRKORTNINGAR Använd etablerade förkortningar. Om du använder en förkortning för t.ex. en konvention ange första gången hela konventionsnamnet och förkortningen inom parentes. Efter detta skall du systematiskt i uppsatsen använda förkortningen. T.ex. Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (MP-konventionen). Om du använder mycket förkortningar inkludera en förkortningslista i början av uppsatsen. KÄLLOR Använd förstahandskällor så långt det går. Endast i fall där det är praktiskt taget omöjligt att få tillgång till originalkällan får en s.k. andrahandshänvisning göras. T.ex. Suksi 1998, s. 14 (hänvisar till rättsfallet Gonzales (1973), Paraguays högsta domstol). Ifall t.ex. ett FN-dokument hittas på webben, sök fram dokumentets nummer/kod/namn och hänvisa till dokumentnumret och inte webbsidan (t.ex. UN Doc. S/RES/2023 (2011)). Uppsatserna skall i inledningsavsnittet ha en materialdiskussion där du skall påvisa att du behärskar rättsområdets rättskällelära! Använd alltid den svenska översättningen av konventionstexter, termer etc. ifall det finns en (officiell) svensk översättning tillhanda. Kolla i första hand om Finland har ratificerat en konvention (Finlands författningssamlings fördragsserie, kolla numret på internet och sök svenska texten på t.ex. huvudbiblioteket) och i andra hand om Sverige har gjort det (Sveriges internationella överenskommelser, Konventioner: ange både UNTS-nummer ( och Fördragsserienummer (kan hittas genom att söka igenom Finlands författnings fördragsserie Gällande t.ex. EU-fördrag kan i stället för UNTS anges O.J.-numret. Ange även när en konvention internationellt har trätt i kraft. Rapporter av medborgarorganisationer kan användas riktgivande/exemplifierande, men inte som auktoritativa källor. Internetkällor kan användas. Var dock källkritisk och märk att källorna uppvisar stora skillnader i kvalitet. Wikipedia och uppslagsverk av olika slag är inte bra källor för akademiska uppsatser!

5 KÄLLFÖRTECKNING I källförteckningen bör alla de källor som det referats till i fotnoterna finnas. I källförteckningen skall det inte finnas material som man inte har hänvisat till i fotnoterna. Observera att det gällande monografier skall anges förlagsort (och inte tryckort). Dela in källmaterialet i kategorier. Indelningen kan t.ex. vara följande: Monografier och artiklar Överenskommelser och Konventioner Nationell lagstiftning Internationella rättsfall Nationella rättsfall Material från internationella organisationer (resolutioner, deklarationer, rapporter, mm.) Övrigt material (förberedande arbeten, konferensmaterial, mm.) Eftersom mycket material i dagens läge t.ex. som organisationer producerar finns på internet, kan även en www-länk anges. Ange länken i sådan form att den går att följa. Publicerat material som även finns på nätet (t.ex. böcker, artiklar i tidskrifter, konventioner, etc. behöver du inte ange en länk för) OBS! Ifall du har dokument från flera olika internationella organisationer kan det vara befogat att i stället för "Resolutioner" och "Deklarationer" ha "FN-dokument", "EUdokument" etc. SPRÅK Skriftspråk privatspråk Använd samma, vetenskapliga språknivå genom hela uppsatsen. Undvik tidningsspråk (slitna klichéer, värdeladdade uttryck, ord och uttryck som ingenting betyder). Undvik jag. Skriv begripligt och använd egna formuleringar (allmänheten behöver inte förstå, men nog andra inom det egna ämnesområdet). Be någon läsa igenom din uppsats och spell-checka den alltid. Använd de verktyg som finns! T.ex. icke-ämnesspecifika handböcker såsom Svenska skrivregler och ämnesspecifika handböcker såsom Svenskt lagspråk i Finland och Juridikordboken.

6 BILAGA 1: EXEMPEL PÅ HUR EN SIDA I EN UPPSATS KAN SE UT [ ] Denna tillämpning görs trots att organet inte uttryckligen ålagts en tolkningsuppgift. 1 I fråga om Förenta nationerna (FN) förespråkades detta redan då organisationen upprättades: In the course of the operations from day to day of the various organs of the organization, it is inevitable that each organ will interpret such parts of the Charter as are applicable to its particular functions. This process is inherent in the functions of any body which operates under an instrument defining its functions and powers. 2 Detta har även Internationella domstolen (ICJ) senare bekräftat. 3 Samma argumentering kan även anses gälla för andra internationella organisationer. Vid denna tolkning och vid tolkning av organens beslut (förutom reglering av anställningsförhållanden) är de användbara tolkningsmedlen lika som vid konstitutionell tolkning. Det kan dock förekomma olikheter i betoning. Vid frånvaro av motsatt antydan är nödvändighetsargument således tillämpbara. 4 Den inomorganisatoriska tolkningens karaktär påverkas anmärkningsvärt av huruvida tolkningen görs av politiska eller rättsliga organ. Många internationella organisationer förser uttryckligen sina politiska organ med befogenheter för tolkning och lösning av tvister. 5 Politiska organ kan anses mer lämpliga för denna uppgift än domstolar eftersom [ ] 1 Sato 1996, s. 163, Schermers och Blokker 1995, s Den s.k. San Francisco-konferensens rättesnören för tolkning av FN-stadgan återges i Sohn 1995, ss Se även Simma 1994, s Proposals made during the drafting of the Charter to place the ultimate authority to interpret the Charter in the International Court of Justice were not accepted... therefore each organ must, in the first place at least, determine its own jurisdiction., Certain Expenses of the United Nations (article 17, paragraph 2 of the Charter), Advisory opinion, ICJ Reports 1962, s. 168 (hädanefter Certain Expenses-målet). Se även Amerasinghe 1996, s Amerasinghe 1996, ss Av FN:s fackorgan används detta förfarande t.ex. av Internationella valutafonden (International Monetary Fund, IMF). Avtalet om Internationella valutafonden 1944, artikel XVIII.

7 BILAGA 2: MODELLKÄLLFÖRTECKNING KÄLLOR MONOGRAFIER OCH ARTIKLAR van Boven, Theo, "Reliance of Norms of Humanitarian Law by United Nations Organs" i Delissen, Astrid J.M. och Tanja, Gerald J (red.), Humanitarian Law of Armed Conflict Challenges Ahead, , 1991, Dordrecht: Martinus Nijhoff Publishers. Cohn, Ilene och Goodwin-Gill, Guy, Child Soldiers - The Role of Children in Armed Conflict, 1994, Oxford: Clarendon Press. Schultz, Jennifer, The GATT/WTO Committee on Trade and the Environment Toward Environmental Reform, American Journal of International Law 1995, vol. 89, nr 2, ÖVERENSKOMMELSER OCH KONVENTIONER 2002 Fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, O.J. C 325, American Convention on Human Rights, San José , i kraft , OAS Treaty Series No Internationell konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering, New York , i kraft , 660 UNTS 195, FördrS 37/ Tilläggsprotokollet till europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Paris , i kraft , CETS No. 009, FördrS 18-19/1990. NATIONELL LAGSTIFTNING Finland Lag om likabehandling 2004/21. Finlands grundlag 1999/731. Senegal

8 La Constitution de la République du Sénégal, adoptée au référendum du 07 janvier INTERNATIONELLA RÄTTSFALL Legality of the Threat or Use of Nuclear Weapons, (Advisory Opinion, 8 July 1996), ICJ Reports NATIONELLA RÄTTSFALL HD 1991:2 MATERIAL FRÅN INTERNATIONELLA ORGANISATIONER Commission on Human Rights, Resolution 2002/23, Right to Education, UN General Assembly, A world fit for children, Special Session of the General Assembly on Children, Resolution A/RES/S-27/2, UN General Assembly, Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna, Resolution 217 A (III), UN Human Rights Committee, General Comment No. 28: Equality of Rights between Men and Women (Art.3), , CCPR/C/21Rev.1/Add.10. Organisation of American States, American Declaration of the Rights and Duties of Man, O.A.S. Res. XXX, Bogotá, 2 May ÖVRIGT MATERIAL The National Security Strategy of the United States of America, tillgänglig på besöktes Weiler, Joseph, The Dominik Lasok Lecture 2002: The Convention on the Future of the European Union: Some Unconventional Observations, ljudfil tillgänglig på besöktes

9 BILAGA 3: PÄRMMODELL Författarens för- och efternamn AVHANDLINGENS TITEL Avhandling pro gradu i folkrätt/ Kandidatavhandling i folkrätt / Magisterseminarieuppsats i folkrätt Handledare: [ditt namn] Fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi Åbo Akademi [årtal]