OR:s skrivanvisningar: Allmänna instruktioner för uppsatser och avhandlingar inom ämnet offentlig rätt

Transkript

1 OR:s skrivanvisningar: Allmänna instruktioner för uppsatser och avhandlingar inom ämnet offentlig rätt 2/2015 LAYOUT Pärmen: -Avhandling (modell finns i bilaga 3): namn och titel; ämne, handledare, institution, Åbo Akademi, Åbo + årtal -Seminarieuppsats: rubrik (mitt på sidan); Magisterseminarieuppsats i offentlig rätt; namn, vår/höst + år, handledare -OBS! Ange inte ditt matrikelnummer på pärmen om uppsatsen skall publiceras åt de andra kursdeltagarna i Moodle! Längd: -Kandidatavhandling ca 25 sidor -Magisterseminarieuppsats sidor -Avhandling pro gradu sidor Font och radavstånd: -Texten: Times New Roman, fontstorlek 12, radavstånd 1½. -Fotnoterna: fontstorlek 10, radavstånd 1. -Längre indragna citat: fontstorlek 10, radavstånd 1. Marginaler: -Jämna vänster- och högermarginaler i texten och fotnoterna (3 cm på båda sidor). Även övre och nedre marginalen ska vara 3 cm. Indelningen i kapitel och avsnitt: -Löpande numrering för rubriker (t.ex. 1, 1.1, 1.2, 2, 2.1, 2.2, 2.2.1, ). -Det skall alltid finnas flera rubriker på samma nivå (t.ex. om det finns 2.1 måste det även finnas 2.2). -Inledningen kan utgöra 5-10 % av texten, avslutningen ända upp till 10 % (dvs. gärna en ordentlig slutdiskussion med svar på forskningsfrågorna). -I inledningen bör man använda frågeställningar, dvs. satser som slutar med ett frågetecken, för att identifiera forskningsfrågorna och undvik användningen av s.k. placeboord (undersöka, utreda, beskriva, redogöra för, belysa, etc.; dessa ord kan med fördel användas i avgränsningen, dvs. när man förklarar vad som inte behandlas i arbetet. -Undvik i inledningen användningen av s.k. metaplaceboord (syfte, målsättning, etc.), för de tvingar fram en användning av ovannämnda normala placeboord. Ett akademiskt skrivarbete har ett enda syfte eller en enda målsättning, nämligen att ge svar på frågeställningarna i avslutningen. -Inledningen skall ha följande underavsnitt: 1.1 Inledning, 1.2 Frågeställning och avgränsningar och 1.3 Material och metod.

2 - Förbudet att ha herrelösa stycken : Om det finns rubriker på nivå 2.1 och skall det inte vara uppsatstext mellan 2.1 och 2.1.1, utan texten skall följa rubriken på den lägsta nivån d.v.s Exempel nedan (d.v.s. det skall inte finnas text direkt under rubrik 1): Rätt 1. Inledning 1.1 Betydelsen av principer i förvaltningen 1.2 Frågeställning och avgränsningar Förhållandet mellan principerna Avgränsningar 1.3 Material och metod Fel 1. Inledning 1.1 Betydelsen av principer i förvaltningen 1.2 Frågeställning och avgränsningar Avgränsningar 1.3 Material och metod Sidnumrering: -Sidnumreringen löper från brödtextens första sida (inte titelblad eller innehållsförteckning) till textens sista sida (inte källförteckning). -Innehålls- och källförteckning numreras med romerska siffror (t.ex. i, ii, iii, iv, v, vi ). Markering av nytt stycke: -Markering av nytt stycke kan göras genom indrag eller blankrad. Vid RVI/offentlig rätt används blankrad, dvs. en tom rad. Rubriken för innehålls- och källförteckningen -Uppsatsen skall ha en innehållsförteckning och en källförteckning. Rubricera dessa gärna med "Innehåll" respektive "Källor". HÄNVISNINGSTEKNIK -Det finns flera olika hänvisningstekniska traditioner varav en del är enklare och en del mera krävande. Eftersom vi vill se en enhetlig stil i samtliga uppsatser/avhandlingar, ska utgångspunkten vara det som sägs i denna guide. Vi önskar också föreskriva en enkel metod för att spara tid för det egentliga skrivarbetet. -Ändamålet med hänvisningar är att visa läsaren vilka tankar, lösningar eller motiveringar som tagits ur källorna (m.a.o. att dokumentera information). Med hänvisningar försöker man binda texten till dess källor. -Använd fotnoter (inte s.k. slutnoter eller interna referenser i parentes i brödtexten) och löpande fotnotsnumrering. Enbart direkta laghänvisningar kan placeras i själva texten. Exempel: I Finlands grundlag (731/1999) 80 stadgas att Då behövs ingen fotnot i och med att hänvisningen redan finns i brödtexten. -Om det inte finns en hänvisning, tolkas detta som att skribenten framför ett eget argument. Bekanta dig med Åbo Akademis www-sidor om plagiatgranskning och forskningsetik för att undvika tråkigheter!

3 -Fotnoter kan grovt indelas i två grupper: dokumenterande och argumenterande. En dokumenterande fotnot anger endast källan varifrån uppgiften är tagen. Exempel: -Suksi 2005, s. 5. -RP 36/1995, ss En argumenterande/debatterande fotnot inkluderar, utöver en hänvisning, också en kommentar till källan eller sådana detaljer som skribenten inte vill placera i själva texten. Exempel: -Grunden för en sådan möjlighet finns i FörvL 4 3 mom. Se närmare Niemivuo & Keravuori 2003, ss Det bör påpekas att personer som anmäler sin misstanke till polisen inte kan förbli anonyma. -Amayo 1984, s. 7. Det förekommer fortfarande vissa former av intieringsriter i många afrikanska samhällen, om än dessa anpassats till moderna samhällsstrukturer. -Man kan också använda sig av ord som se även, se dock, jämför, jämför dock för att visa om källan är av samma eller avvikande åsikt som skribenten. Börja dock inte varje fotnot med "se". -Alla tänkbara källor kan inte uppges, men nog de centralaste. -Allt behöver inte ha en hänvisning; våga presentera egna åsikter och synpunkter. -Uppsatsens egentliga argumentering/diskussion ska inte föras i fotnoterna! -Att hänvisa till rättsfall: referat av fallet ges ifall det för frågeställningen är ett centralt avgörande, som analyseras och kommenteras mera ingående. Annars räcker det med hänvisning i fotnot. -Ibidem är latin (förkortn. ibid., vilken förkortning man inte eg. behöver använda, då det ursprungliga ordet är nästan lika kort) och betyder på samma plats. Används endast när följande fotnot är exakt samma som den föregående. OBS! Använd inte ibidem när du arbetar med texten för om du flyttar på fotnoterna kan hänvisningarna bli fel. -Efter ett direkt citat (... ) eller satser av typ enligt Wahlberg... skall det alltid finnas en fotnot! -Inom vissa ämnen vid Åbo Akademi placeras fotnotssiffran på olika plats beroende på om man vill att referensen skall vara till hela stycket eller endast meningen före fotnoten. Vid RVI följs Svenska skrivreglers rekommendation att fotnoten alltid skall sättas efter skiljetecknet (d.v.s. efter punkten, ibland efter kommatecknet). -Om du gör hänvisningar till finländskt rättsligt material och EU-rätt, kolla hänvisningsanvisningar i Svenskt lagspråk i Finland (SLAF), som hittas på nätet. -När man hänvisar till internationella organisationers material bör man använda dokumentnummer om organisationen i fråga använder dokumentnummer. T.ex. UN Doc. S/RES/2023 (2011). -När du gör hänvisningar till en internationell domstols rättspraxis bör du kontrollera hur man brukar hänvisa till den domstolens domar. Praxisen varierar från domstol till domstol. Man kursiverar namn på utländska rättsfall. -Betrakta varje fotnot som en sats och avsluta den med en punkt även i det fall att den endast innehåller en kort hänvisning, t.ex. Wahlberg 2014, s. 9. HÄNVISNINGSTEKNIK: CITAT -Kortare direkta citat anges med citattecken... in i texten (högst två-tre rader) medan längre citat särskiljs ur texten genom indragning. (Se textexemplet i Bilaga 1).

4 -I citaten skall man ordagrant ange vad originalkällan har sagt. Ändringar (t.ex. det att man lämnat bort något ord eller en del av texten) bör markeras med tre punkter i klammers på följande sätt: [...]. -OBS! I citat ska texten även se likadan ut som i originalet! Kursivera aldrig citat ifall inte även originalet är kursiverat! FÖRKORTNINGAR -Använd etablerade förkortningar (t.ex. GL, RP, GrUU, FörfS, FördrS, EMRD, EMRK, ETS, FN, UNTS, EU, EUT). En förteckning över vedertagna förkortningar finns i början av verket Finlands Lag (t.ex. Finlands Lag 2013, s. XXIX). -Om du använder en förkortning för t.ex. en lag, ange första gången lagens hela namn och förkortningen inom parentes. Efter detta skall du systematiskt i uppsatsen använda förkortningen. T.ex. lagen om offentlig upphandling (UpphandlingsL). -Om du använder mycket förkortningar inkludera en förkortningslista i början av uppsatsen. KÄLLOR -Använd alltid primärkällor (dvs. lagar, förordningar, direktiv, fördrag, överenskommelser, konventioner, domstolars domslut, etc.), i stället för andrahandskällor (dvs. böcker som återger vad dessa överenskommelser, domslut, etc. innehåller), då det är möjligt. Endast i fall där det är praktiskt taget omöjligt att få tillgång till originalkällan får en s.k. andrahandshänvisning göras. -Ifall t.ex. ett EU-dokument hittas på webben, sök fram dokumentets nummer/kod/namn och hänvisa till dokumentnumret och inte webbsidan (t.ex. Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG (32009L0028); EUT N:o L 140, ). -Uppsatserna skall i inledningsavsnittet ha en materialdiskussion där du skall påvisa att du behärskar rättsområdets rättskällelära! -Om det blir aktuellt med internationella fördrag, använd alltid den svenska versionen av konventionstexter, termer etc. ifall det finns en (officiell) svensk översättning tillhanda. Kontrollera i första hand om Finland har ratificerat fördraget, för då finns en publicerad svensk version i Finlands författningssamlings fördragsserie (sök fram numret på internet FINLEX eller sök svenska texten på t.ex. huvudbiblioteket) och i andra hand, om inte Finland har ratificerat fördraget, men Sverige har gjort det, i Sveriges internationella överenskommelser, SÖ, -Fördragsserienummer (kan hittas genom att söka igenom Finlands författnings fördragsserie eller i publikationen Vieraiden valtioiden kanssa tehdyt sopimukset II - monenväliset (UM 2009). Gällande t.ex. EU-fördrag kan i stället för UNTS anges EUTnumret. Ange när en konvention internationellt har trätt i kraft. -Internetkällor kan användas om tryckt källa inte existerar eller inte hittas genom det finländska bibliotekssystemet. Var dock källkritisk och märk att de elektroniska källorna uppvisar stora skillnader i kvalitet. Wikipedia får inte användas i akademiska uppsatser! KÄLLFÖRTECKNING -I källförteckningen bör alla de källor som det referats till i fotnoterna finnas. I källförteckningen skall det inte finnas material som man inte har hänvisat till i fotnoterna.

5 -För böckers (dvs. monografiers) del används följande format: Efternamn, Förnamn, Titel. Förlagsort: Förlag, År. Notera att titeln på boken är kursiverad. -För artiklars del, när de finns i tidskrifter, används följande format: Efternamn, Förnamn, Artikelns titel, ss. Xxx-xxx i Tidskriftens namn, tidskriftens nummer och årgång. Notera, att artikelns titel placeras inom enkla citattecken och att tidskriftens namn är kursiverat. -För artiklars del, när de finns i samlingsverk, används följande format: Efternamn, Förnamn, Artikelns titel, ss. Xxx-xxx i Redaktörens förnamn, Redaktörens Efternamn (red.), Samlingsverkets titel. Förlagsort: Förlag, År. Notera, att artikelns titel placeras inom enkla citattecken och att samlingsverkets titel är kursiverad. -Observera att det gällande monografier skall anges förlagsort (och inte tryckort). -Dela in källmaterialet i kategorier. Indelningen kan t.ex. vara följande (indelningen kan variera en hel del beroende på hurdant material man använder): -Monografier och artiklar -Lagstiftning -Lagberedningsmaterial -Rättsfall -Fördrag -Resolutioner -Deklarationer -Internationella rättsfall -Övriga dokument -Internetmaterial SPRÅK -Skriftspråk privatspråk. -Använd samma vetenskapliga språknivå genom hela uppsatsen. Undvik tidningsspråk (slitna klichéer, värdeladdade uttryck, ord och uttryck som ingenting betyder). Undvik jag. -Skriv begripligt och använd egna formuleringar (allmänheten behöver inte förstå, men nog andra inom det egna ämnesområdet). -Be någon läsa igenom din uppsats och låt datorn sköta stavningskontroll (men lita inte helt på den, för den upptäcker inte allt). -Använd de verktyg som finns! T.ex. icke-ämnesspecifika handböcker såsom Svenska skrivregler och ämnesspecifika handböcker såsom Svenskt lagspråk i Finland (SLAF) och Juridikordboken. -Använd dig även av den information, råd, guider, etc. som Centret för språk och kommunikation erbjuder:

6 BILAGA 1: EXEMPEL PÅ HUR EN SIDA I EN UPPSATS KAN SE UT (EU-rättslig magisteruppsats, med tillstånd av studerande Fanny Stoor)...gäller import av sådana drycker som lagligen har producerats och tillverkats i en annan medlemsstat. EU-domstolens ställningstagande i fallet Rewe-Zentral-AG kom således att utvidga tolkningen av åtgärder med motsvarande verkan till att även omfatta nationellt vidtagna åtgärder som reglerar inhemska och utländska varor på ett icke- diskriminerande sätt. Bakgrunden till detta var det s.k. dubbelbördesresonemanget, d.v.s. bestämmelser som formellt sett påverkar inhemska och importerade varor lika belastar i själva verket importerade varor tyngre, vilket kan komma att begränsa varors fria rörlighet mellan medlemsstaterna. Denna s.k. Cassis-doktrinen har sedermera ansetts omfatta nationella krav gällande bl.a. varors tillverkningsprocess, innehåll och form. 1 Tillämpningsområdet för artikel 34 FEUF har ytterligare utvidgats bl.a. i de förenade fallen Jan van de Haar och Kaveka de Meern BV från år EU-domstolen konstaterade att hinder även kan anses vara oförenliga med artikel 34 FEUF trots att de är ringa. Detta innebär således att det inte finns något minimikrav på hur stor effekten ska vara av den handelshindrande åtgärden. Utgående från ovanstående resonemang kan det konstateras att omfattningen av begreppet åtgärder med motsvarande verkan som kvantitativa importrestriktioner har ständigt ökat sedan EU-domstolens dom i fallet Dassonville år I de förenade fallen Bernard Keck och Daniel Mithouard från år 1993 och i fallet Matteo Peralta från år 1994 ändrade EUdomstolen emellertid sin rättspraxis. 4 I de förenade fallen Bernard Keck och Daniel Mithouard ansåg EU-domstolen nämligen att tillämpningen av nationella bestämmelser som 1 Bernitz & Kjellgren 2010, ss De förenade fallen C-177/82 och C-178/82, Brottmål mot Jan van de Haar och Kaveka de Meern BV. 3 Det bör även påpekas en åtgärd med motsvarande verkan inte måste omfatta någon särskild form utan avgörande har vanligtvis varit vilken effekt den kan ha på varors fria rörlighet. Det kan vara frågan om såväl nationell lagstiftning som administrativ praxis men även andra nationellt vidtagna åtgärder som kan komma att begränsa handeln. Chalmers, Davies & Monti 2010, ss De förenade fallen C-267/91 och C-268/91, Brottmål mot Bernard Keck och Daniel Mithouard, och fall C- 379/92, Brottmål mot Matteo Peralta.

7 begränsar eller förbjuder vissa försäljningsformer gällande varor från andra medlemsstater inte avser att direkt eller indirekt, faktiskt eller potentiellt begränsa handeln mellan medlemsstaterna på ett sådant sätt som avses i Dassonville. En förutsättning för detta är dock att bestämmelserna tillämpas lika på alla näringsidkare inom den ifrågavarande staten och... BILAGA 2: MODELLKÄLLFÖRTECKNING (i detta fall från en magisteruppsats med EU-rättslig inriktning, med tillstånd av studerande Fanny Stoor) KÄLLOR MONOGRAFIER OCH ARTIKLAR Bernitz, Ulf & Kellgren, Anders, Europarättens grunder. Stockholm: Nordstedts Juridik AB, Borchardt, Klaus-Dieter, The ABC of European Union Law. Luxembourg: Publications Office of the European Union, Chalmers, Damian, Davies, Gareth & Monti, Giorgio, European Union Law: Cases and Materials. Cambridge: Cambridge University Press, Jacobs, Francis, The Role of the European Court of Justice in the Protection of the Environment. Journal of Environmental Law, Vol. 18, No. 2/2006, ss Jans, Jan H. & Vedder, Hans H.B., European Environmental Law. Groningen: Europa Law Publishing, Krämer, Ludwig, EC Environmental Law. London: Sweet & Maxwell Langlet, David & Mahmoudi, Said, EU: s miljörätt. Stockholm: Nordstedts Juridik AB, Paunio, Elina, Ympäristönsuojelu ja tavaroiden vapaa liikkuvuus EU:ssa. Helsinki: University of Helsinki Conflict Management Institute, EU- LAGSTIFTNING Fördrag Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna av den 26 oktober 2012/C 326/02. EUT C 326/ (konsoliderad version). Fördraget om Europeiska unionen av den 26 oktober 2012/C 326/01. EUT C 326/ (konsoliderad version). Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt av den 26 oktober 2012/C 326/01. EUT C 326/ (konsoliderad version). Protokoll (nr 2) om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna av den 26 oktober 2012/C 326/01. EUT C 326/ Protokoll (nr 25) om utövande av delade befogenheter av den 26 oktober 2012/C 326/01. EUT C 326/307.

8 Direktiv Rådets direktiv 1999/31/EG om deponering av avfall. EGT 1999/L 182/1-19. Rådets direktiv 83/206/EEG om ändring av direktiv 80/51/EEG om begränsning av buller från underljudsluftfartyg. EGT 1983/L 117/ Rådets direktiv 80/51/EEG om begränsning av buller från underljudsluftfartyg. EGT 1980/L 18/ RÄTTSFALL EU- domstolens domar och förslag till avgörande Dom av den i mål C-320/03, Europeiska kommissionen mot Republiken Österrike, REG 2005, I Dom av den i mål C-6/03, Deponiezweckerverband Eiterköpfe mot Land Rheinland-Pfalz, REG 2005, s. I Dom av den i mål,preussen Elektra AG mot Schleswag AG, REG 2001, s. I Dom av den i mål C-67/97, Brottmål mot Ditlev Bluhme, REG 1998, s. I Dom av den i mål C-389/96, Aher-Waggon GmbH mot Förbundsrepubliken Tyskland, REG 1998, s. I Dom av den i mål C-379/92, Brottmål mot Matteo Peralta, REG 1994, s. I Dom av den i de förenade målen C-267/91 och C-268/91, Brottmål mot Bernard Keck och Daniel Mithouard, REG 1993, I Dom av den i mål C-2/90, Europeiska gemenskapernas kommission mot Konungariket Belgien, Rättsfallssamling 1992, svensk specialutgåva s. 31. Dom av den i mål C-302/86, Europeiska gemenskapernas kommission mot Konungariket Danmark, Rättsfallssamling 1988, svensk specialutgåva s Dom av den i mål C-240/83, Procureur de la République mot Association de défense des brûleurs d huiles usagées, REG 1985, s. I-531. Dom av den i de förenade målen C-177/82 och C-178/82, Brottmål mot Jan Van de Haar och Kaveka de Meern BV, REG 1984, s Dom av den i mål C-120/78, Rewe-Zentral AG mot Bundesmonopolverwaltung für Branntwein, Rättsfallssamling 1979, svensk specialutgåva s Dom av den i mål C-104/75, Adriaan de Peijper, directeur de la société Centrafarm BV, Rättsfallssamling 1976, svensk specialutgåva s. 91. Dom av den i mål C-8/74, Procureur du Roi mot Benoît et Gustave Dassonville, Rättsfallssamling 1974, svensk specialutgåva s Dom av den i mål C-29/72, S.p.A. Marimex mot Administrazione Finanziaria Italiana, REG 1972, s Generaladvokatens förslag till avgörande i mål C-379/98. Föredraget den Generaladvokatens förslag till avgörande i mål C-67/97. Föredraget den Tribunalens domar Förstainstansrättens dom av den i de förenade målen T-366/03 och T-235/04,

9 Land Oberösterreich och Republiken Österrike mot Europeiska kommissionen, REG 2005, s. II BILAGA 3: PÄRMMODELL Författarens förnamn och tillnamn AVHANDLINGENS TITEL

10 Kandidatavhandling i offentlig rätt Handledare: Markku Suksi Rättsvetenskapliga institutionen Åbo Akademi Åbo 2014