Budget Härnösands kommun

Transkript

1 Budget Härnösands kommun

2 Innehållsförteckning Del 1 Inledning Del 2 Budgetberättelse Del 3 Ekonomisk redovisning Form: Prinfo Sundsvall

3 Inledning Kommunstyrelsens ordförande Satsning på jobb, de unga, solidaritet och ekologisk utveckling! Den tillträdande rödgröna majoriteten avser att revidera den budget för som Kommunfullmäktige antog i juni. Fackligt samråd sker innevarande vecka. Vi har följande skäl till revideringen: De senaste prognoserna avseende skatter, statsbidrag och pensioner ska beaktas Tidigare besparingskrav på 30 mnkr (inköp, tjänster) ska fördelas över nämnderna och anpassas till en realistisk nivå Anspråket på finansiellt stöd från kommunens bolag ska anpassas till en realistisk nivå Kostnaderna för satsningar som beslutats under hösten ska belasta budgeten Kostnader för vissa kommande satsningar för Härnösands utveckling ska beaktas Den kommunala skattesatsen ska ligga kvar på samma nivå som innevarande år Den tillträdande majoriteten konstaterar att förutsättningarna att på ett sent stadium genomföra betydande förändringar av budget saknas. De förändringar som nu görs är trots det begränsade utrymmet en tydligt markerad viljeinriktning. Det är viktigt att nämnder och förvaltningar ges rätt förutsättningar inför arbetet med budget och därför kommer det arbetet att inledas under december. Budgeten ställer krav på en effektiv kommunal förvaltning Till grund för detta vill den rödgröna majoriteten lyfta fram tre avgörande frågor. 1. Tydlig ledning, styrning och uppföljning. Detta ställer höga krav på politiskt ledarskap och på kommunikation med förvaltningsledningarna. 2. Ökad och bättre samverkan mellan nämnder och mellan nämnder och bolagen. 3. Tydlig och konstruktiv personalpolitik som ger medarbetare ökade möjlighet att påverka och utveckla verksamheten. Effektiviseringar i de kommunala förvaltningarna. Tillsammans ska nämnderna spara 10 mnkr främst genom effektivare inköp, minskade inköp, trohet till ingångna avtal, återhållsamhet med tillsättning av tjänster mm. Beloppet fördels så att skolan sparar 5 mnkr, socialförvaltningen 3 mnkr, arbetslivsförvaltningen 1 mnkr och samhällsförvaltningen och kommunstyrelseförvaltningen 500 tkr. Detta innebär ganska höga krav på nämnderna men sparkravet bedöms som realistiskt och viktigt för en god hushållning. Samtidigt avvisas den tidigare majoritets krav på att nämnderna skulle spara hela 30 mnkr. Effektiviseringar inom hemtjänsten Utifrån gjorda beräkningar läggs ett sparbeting på 15 mnkr hemtjänsten i relation till LOVen. Besparingen ställer särskilda krav på utveckling av logistiken. Utdelning från Hemab. Tidigare majoritet riktade anspråk på 15 mnkr från kommunens bolag. I det nya budgetförslaget modifieras detta till en förväntan på att styrelsen för Hemab ska pröva möjligheten att göra en utdelning på 9 mnkr. En sådan utdelning skall uppfattas som en särskild lösning för närmast en engångsutdelning och skall inte uppfattas som krav på upprepad årlig avkastning. Ökad effektivitet ska åstadkommas genom praktisk samordning mellan bolagen och mellan bolagen och nämnderna. Budgeten innehåller satsningar på förnyelse i kommunen Trots de begränsade förutsättningar som ekonomin medger väljer vi att genomföra en rad satsningar under. Särskilt prioriteras 1. insatser som leder till jobb 2 satsning på de unga 3. insatser för solidaritet och ekologisk utveckling Hälsningar! Fred Nilsson (s) Kommunstyrelsens ordförande Fem år i sammandrag Resultat, Mnkr % av skatter och statsbidrag Eget kapital, Mnkr Soliditet, % 3 Utfall -26,1-2, ,4 0, Budget 0,1 0, ,8 0, ,1 4,

4 Budgetberättelse 4

5 Omvärldsanalys Nationellt/kommunalt perspektiv (utdrag från SKL s ekonomirapport) Kommunsektorns intäkter har på ett betydande sätt påverkats av den ekonomiska krisen. De positiva resultaten för år och beror främst på återhållsamhet, tillfälliga faktorer och extra konjunkturstöd från staten. Inför är situationen mörkare. I vår prognos för räknar vi ändå med ett överskott på dryga 3 miljarder kronor, men ansträngningen för att komma dit är tuff. Kostnaderna måste vara lägre än vad trycket från den demografiska utvecklingen kräver. Sektorn har dock under de senaste åren visat prov på förmåga att klara ekonomisk balans och samtidigt värna verksamheten. Vi bedömer därför att den kommer att klara även denna utmaning. På lång sikt pressas dock kostnaderna upp av trycket från demografi, stigande efterfrågan och höga ambitioner. Hittills har volymen ökat med 1 procent per år utöver vad som kan förklaras av demografin. Vi räknar med att den utvecklingen fortsätter vilket gör att kommuner och landsting får svårt att hålla tillbaka kostnadsutvecklingen under en längre period.1 Risken finns därför att resultaten successivt försämras om inte intäkterna ökar mer framöver. Fortsatt återhämtning men långt kvar till normaltillståndet Det fria fallet i den globala konjunkturen bromsades upp i mitten av. Sedan förra sommaren har det skett en gradvis återhämtning till exempel i världshandeln, som drabbades av ett dramatiskt fall i samband med sammanbrottet på de finansiella marknaderna hösten Historiska erfarenheter talar dock för att återhämtningen efter en djup finansiell kris blir långsam och hackig eftersom långt ifrån alla finansiella surdegar har hunnit jäsa färdigt. Den senaste tidens tumult kring Greklands och andra skuldsatta länders statsfinanser är ett talande exempel på att det återstår stora problem. Även om Grekland är en liten ekonomi av föga direkt betydelse för den svenska ekonomin, till exempel via utrikeshandeln, riskerar likafullt effekterna av ett eventuellt grekiskt statsfinansiellt sammanbrott att få allvarliga konsekvenser för Sverige. Inte minst skulle skadeverkningarna på det globala finansiella systemet riskera att bli betydande vilket obönhörligen drabbar även Sverige. En grekisk smitta till andra utsatta länder, inte minst kring Medelhavet, skulle göra ont värre. Vi räknar dock med att världsekonomin fortsätter att gradvis förbättras, vilket är en nödvändig förutsättning för att den exportberoende svenska ekonomin ska få upp farten. Efter att exportvägd bnp föll med 3,4 procent räknar vi nu med en tillväxt med 1,8 procent i år och med 2,4 under. För Sverige, som drabbades betydligt hårdare är genomsnittet under med ett bnp-fall på hela 4,9 procent, 5 förväntar vi oss nu att ekonomin klarar sig lite bättre än våra handelspartners och växer med 2,5 procent i år och 3,2 år. Än så länge går det dock relativt trögt för svensk industri, trots att svenska exportföretag under krisen gynnades av en mycket svag krona. Det främsta skälet är sannolikt sammansättningen av den svenska exporten, såväl produktmässigt som geografiskt: Svenska företag tillverkar i stor utsträckning insats- och investeringsvaror med främsta destination till ett långsamt växande Europa. Att den globala bilindustrin går kräftgång gör inte saken bättre! Däremot svarar tillväxtländerna i Asien och på andra håll, som har fått upp farten, för en förhållandevis liten del av svensk export. Det som ändå gör oss relativt optimistiska om den svenska ekonomin de närmaste åren är att situationen på hemmaplan ser rätt ljus ut. De offentliga finanserna är bland de starkaste inom oecd, vilket ger utrymme för ytterligare finanspolitisk stimulans och minimerar risken för finansiella kriser à la Grekland. Dessutom har svenska hushåll en stark finansiell ställning med ett historiskt högt sparande, samtidigt som ränteläget är extremt lågt. Även om räntorna gradvis kommer att stiga framöver vi räknar med att Riksbanken höj er reporäntan mycket måttligt det närmaste året förblir räntekostnaderna förhållandevis låga, samtidigt som en förbättring på arbetsmarknaden bidrar till såväl stigande inkomster som spirande optimism och därmed ett minskat sparande bland hushållen. Arbetsmarknaden överraskar positivt Något som kan sägas ha överraskat positivt under de senaste årens kris, är att arbetsmarknaden inte försvagats riktigt så dramatiskt som de flesta befarade. Visserligen har det försvunnit drygt jobb och arbetslösheten har stigit till drygt 9 procent men det borde ha blivit mycket värre med tanke på kollapsen i produktionen. Givet det historiska mönstret borde arbetade timmar i ekonomin ha fallit med nästan 5 procent under, att jämföra med cirka 2,5 som blev utfallet. Att företagen varit försiktiga med att minska arbetsstyrkan under krisen innebär dock troligen att sysselsättningsökningen framöver blir begränsad, trots hyfsad ekonomisk tillväxt. Företagen har gott om lediga resurser och kan öka produktionen utan att öka kapaciteten. Vi räknar nu med att arbetslösheten endast faller långsamt och ligger kvar över vad vi bedömer vara en normal nivå ända till Vad det gäller arbetade timmar, som är den enskilt viktigaste faktorn för skatteunderlaget i kommunsektorn, är prognosen ett fall på 0,5 procent och en motsvarande ökning under. Vi räknar samtidigt med att timlönerna i ekonomin ökar i genomsnitt 2,3 procent både i år och nästa år.

6 Svag tillväxt i skatteunderlaget Trots att konjunkturen nu vänder uppåt ska vi dock inte räkna med några gyllene tider för den svenska kommunsektorn. På grund av den svaga återhämtningen på arbetsmarknaden och måttliga löneökningar, räknar vi endast med svag tillväxt i skatteunderlaget, 1,4 procent. År ökar skatteunderlaget med 2,4 procent. I reala termer, det vill säga med hänsyn taget till pris och kostnadsutvecklingen, räknar vi med att skatteunderlaget faller 0,3 procent i år för att sedan växa med mycket måttliga 0,7 procent. Inte förrän och framåt räknar vi med mer normal tillväxt i skatteunderlaget, i takt med att arbetsmarknad och löneökningar tar fart. Nu påverkas sektorns intäkter även av andra faktorer än arbetsmarknaden, inte minst den ekonomiska politiken, men även annat. Att så är fallet var utvecklingen ett bra exempel på: Istället för ett mindre underskott, som Sveriges Kommuner och Landsting prognostiserade i maj, blev resultatet dryga 14 miljarder plus! De främsta skälen till den goda utvecklingen var en bättre arbetsmarknad än förväntat, besparingar i verksamheten, låga räntekostnader och extra tillskott, bland annat i form av premiebefrielse från afa försäkring. För har staten tillfälligt ökat statsbidragen med 17 miljarder kronor. Syftet med det ökade statsbidraget är att förhindra stora uppsägningar och skattehöjningar samt värna välfärdens kärna. Även om det är svårt att uttala sig med bestämdhet tyder mycket på att effekterna på sysselsättningen blir begränsad, tillskotten föranledde inga större revideringar i de ekonomiska ramarna inför. Däremot bedömer vi att det tillfälliga stödet bidrog till attförhindra skattehöjningar med över 1 miljard kronor. Synen på arbetsmarknadens utveckling de kommande åren skiljer sig påtagligt mellan olika prognosmakare. I Vårpropositionen var regeringen mer optimistisk än förbundet om sysselsättningsutvecklingen och räknade med betydligt starkare tillväxt i arbetade timmar och därmed högre skatteunderlag för. Regeringen gjorde därför bedömningen att det inte fanns anledning att ompröva tidigare beslut att höjningen av statsbidraget ska vara tillfällig. Skillnaden går delvis att spåra i att regeringen, liksom Konjunkturinstitutet, räknar med en högre bnp-tillväxt men också på att regeringen utgår från att den svaga produktivitetstillväxten består. Skilda uppfattningar om utvecklingen på arbetsmarknaden ger också olika förutsättningar för utvecklingen av andra delar av skatteunderlaget som pensionsinkomster och arbetslöshetsersättning. 6 Vad har staten råd att ge i statsbidrag till sektorn? Sverige har goda offentliga finanser totalt sett. Vi räknar med att den offentliga sektorns totala finansiella sparande uppgår till 1,7 procent av bnp år 2015, givet dagens politik. Det finansiella sparandet uppfyller därmed överskottsmålet på 1 procent av bnp med råge. Vi gör i denna Ekonomirapport en sidokalkyl över vad staten har råd att ge i statsbidrag till sektorn. Vi har i kalkylen utgått från att pengarna från det tillfälliga konjunkturstödet blir kvar, samtidigt som statsbidragen från och med skrivs upp i samma takt som skatteunderlaget. Analysen visar att statens andel av det finansiella sparandet då blir 1,2 procent av bnp. Staten kan alltså ge kommuner och landsting förutsättningar att utveckla verksamheten enligt den långsiktiga trenden för kostnadsutveckling och ändå klara god ekonomisk hushållning, utan att behöva höja skatten. Det innebär att sektorn skulle kunna klara den utmaning som demografi och ökade krav på förbättringar innebär samtidigt som sparandet är tillfredsställande i så väl kommunsektorn som hela den offentliga sektorn. Bra resultat, sämre Som nämnts blev det ekonomiska resultatet ett rejält plus. Tack vare det tillfälliga konjunkturstödet räknar vi med att även kommer att uppvisa betydande överskott: 18,6 miljarder kronor. För ser emellertid situationen betydligt mer bekymmersam ut, även om vi också då förutser ett mindre överskott (3,5 miljarder), ett resultat som inte motsvarar kravet på god ekonomisk hushållning. Detta förutsätter emellertid i stort sett oförändrad verksamhetsvolym, trots ökande behov, vilket ställer höga krav på kommuners och landstings förmåga att anpassa sin verksamhet. Enligt enkätsvar från kommunerna kommer de tillfälliga konjunkturstöden endast i begränsad utsträckning att användas till ökade driftskostnader under. Istället kommer medlen att användas till underhållsåtgärder med mera. Dessa åtgärder höjer inte den kommunala kostnadsnivån på sikt men kan bidra till ökad privat sys sel sättning. Vår bedömning är att kostnadsvolymen ökar med 1,3 (1,2) procent för kommunerna (landstingen) under och med endast 0,1 (0,4) år.

7 Demografi Nationellt och regionalt perspektiv Den positiva befolkningsutvecklingen totalt sett för hela riket fortsätter. Den beror dels på ett födelsenetto på plus drygt personer samt en fortsatt stor nettoinvandring (plus personer). För regionen är utvecklingen negativ under första kvartalet, totalt minskade länets befolkning med 128 personer. Endast tre kommuner minskade dock under första kvartalet, Kramfors (-50), Ånge (-60) och Örnsköldsvik (-71). Härnösands kommuns befolkning Folkmängden i Härnösands kommun uppgick till , det vill säga en ökning jämfört med med 14 personer. Vid en jämförelse med samma period föregående år är befolkningen oförändrad. Födelsenettot var positivt (+12). God ekonomisk hushållning Härnösand har i kommunfullmäktige antagit Balanspaketet 2015, vilket innehåller det finansiella målen för Härnösand. Målen som är uppsatta är att det egna kapitalet skall vara minst 30 mnkr 2015 med en fördelning per år med ett värde på minst -100 mnkr för, resultatet skall vara minst 20 mnkr per år samt att koncernens låneskuld skall vara maximalt 800 mnkr. Definitionen av god ekonomisk hushållning är att resultatet skall vara minst 20 mnkr, det egna kapitalet skall vara minst -75 mnkr, låneskulden i koncernen maximalt 800 mnkr. Med anledning av att borgenstaken för koncernen inte behandlas kan ingen analys göras över detta mål i budgetdokumentet. 7

8 Finansiell analys Resultat och kapacitet Aspekten resultat visar på det budgeterade resultatet och dess orsaker. Rörelseriktning mot ökade obalanser är en varningssignal. Här behandlas även investeringar. Aspekten kapacitet visar den långsiktiga betalningsberedskapen och ger en indikation på den långsiktiga motståndskraften. Årets resultat Resultat, mnkr % av skatter och statsbidrag Utfall Budget -26,1 0,4 0,1 10,8 58,1-2,2 0,0 0,0 0,9 4,5 I planen har verksamhetens kostnader och intäkter lämnats oförändrade och en prognos har gjorts av finansiella poster samt skatter och statsbidrag. För periodens plan kommer kommunfullmäktiges mål om ett överskott på 20 mnkr per år ej att uppnås. Eget kapital Eget kapital, mnkr Soliditet, % Utfall Budget Målet med att nå god ekonomisk hushållning vilket har definierats bland annat genom att det egna kapitalet skall öka till 30 mnkr 2015 ser inte att kunna uppnås under planeringsperioden. Risk och kontroll Aspekten risk visar kommunens finansiella exponering. Kommuner med god ekonomisk hushållning behöver inte på kort sikt vidta några åtgärder för att möta finansiella problem. Aspekten kontroll visar bland annat följsamheten mot fattade beslut inklusive budget. Likviditet Balanslikviditet, % Likviditet, mnkr Utfall Budget Balanslikviditeten som speglar kommunens kortsiktiga betalningsförmåga kommer under budgetperioden att vara god, även när hänsyn tas till utbetalningen till pensionsstiftelsen. Detta med anledning av de reverser som AB Härnösandshus koncernen löste i samband med försäljning av de kommunala verksamhetsfastigheterna till Kungsleden hösten Ingen hänsyn har dock tagits till att sätta av mer medel till pensionsstiftelsen. Borgenstaken för de kommunala bolagen och Härnösand folkhögskola kommer att behandlas i ett särskilt ärende. Borgensåtagandet påverkas av borgenstakens nivå. Vid beräkning av borgenstak så används lånets ursprungliga belopp, medan vid beräkning av borgensåtagandet så används den faktiska skulden på bokslutsdagen. Genom målet i Balanspaketet att låneskulden i koncernen skall vara maximalt 800 mnkr har borgensåtagandet minskat. Tidigare har också kommunstyrelsen beslutat om målsättningen att borgenstaket för Härnösands folkhögskola skall minskas. 8

9 Pensionsåtagande Avsättning Utfall Budget Avsättningen för pensionsåtagandet minskade under med anledning av att medel och åtagande överförts till en pensionsstiftelse. Ingen hänsyn har tagit till eventuell fortsatt överföring till pensionsstiftelsen. Känslighetsanalys Skatteförändring, 1 kr Löneökning, 1% Lösen av borgen, 10% Utfall Budget ,9 8,0 8,1 8,2 8,3 9,0 9,0 9,0 9,0 9,0 Bedömning av känslighetsanalys i ett budgetperspektiv är mycket svår att göra. Den politiska viljeinriktningen är att ett flertal verksamheter skall drivas i alternativa driftformer, vilket medför att kostnaderna kommer att flyttas från lönekostnader till tjänster. Hur stor denna effekt kommer att bli under budget och planeringsperioden är svår att bedöma. 9

10 Ekonomisk redovisning 10

11 Kommunens budget Driftbudget, tkr Ansvarsområde Kommunstyrelsen Arbetslivsnämnden Samhällsnämnd Socialnämnden Skolnämnden SUMMA Utdelade prel skattemedel Förslag till skattemedel Investeringsbudget, tkr Kommunstyrelsen 2014 KSF investeringar Internbanken KS exploatering Skillnad Samhällsnämnden Fritidsverksamhet Bygg o Miljö Simhallsinvestering Resecentrum TOTALT Totalt Totalt

12 Resultaträkning, mnkr Verksamhetens nettokostnader Avskrivning Verksamh etens nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Skatteintäkter Statsbidrag Resultat Extra ordinära Resultat Balansräkning Investeringsvolym Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Budget förslag ,2-22, ,2 18,0-53,0 969,8 276,5 0, ,2-23, ,2 10,0-55,8 996,1 272,7 10, ,2-24, ,2 10,0-44, ,1 274,7 58,1 0,4 0,1 10,8 58, Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Avsättningar Pensionsavsättning Pensionsskuld Löneskatt Övriga avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Finansieringsanalys Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för avsättning ej r.k. poster 1. Verksamhetsnetto Investeringar 2. Investeringsnetto Finansiering Utlåning Upplåning/amortering 3. Finansieringsnetto Summa förändring likvida medel (1+2+3) 12 Budget ,6-23, ,6 9,0-14,0 946,0 274,0 0,4 Budget 0,1 58,0 58,1-75,0-75,0 0,0 0,0-16,9

13