ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET I SAMARBETE MED ROLF LUFTS CENTRUM FÖR DIABETESFORSKNING ANNONS DIABETESFORSKNING

Transkript

1 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET I SAMARBETE MED ROLF LUFTS CENTRUM FÖR DIABETESFORSKNING ANNONS DIABETESFORSKNING VID KAROLINSKA INSTITUTET JULI 2005 Diabetes folksjukdomen som drabbar allt fler Många har diabetes utan att veta om det. Omkring fyra procent av Sveriges befolkning, cirka människor, har sjukdomen. Man brukar skilja mellan typ 1- och typ 2-diabetes. Typ 2 ökar mest; procent av all diabetes utgörs av typ 2. SID 4 Kerstin Brismar, professor i diabetes och dess komplikationer. Svensk diabetesforskning tillhör världstoppen Samtidigt som de statliga anslagen till diabetesforskning minskar ökar antalet diabetespatienter för varje år. För att lösa den ekonomiska krisen tog professorerna Kerstin Brismar och Per-Olof Berggren initiativet till att utveckla diabetesforskningen inom ramen för Rolf Lufts Centrum för diabetesforskning vid Karolinska Institutet. Detta initiativ startade våren 2004 och är till stor del finansierat av svenskt och internationellt näringsliv och genom donationer från stiftelser. Här går utbildning, forskning och behandling hand i hand. Vår arbetsmetodik innebär att forskningsresultat direkt kommer patienterna till godo, säger Kerstin Brismar, professor i diabetes och dess komplikationer. SID 6 Vartannat dödsfall orsakas av hjärt-kärlsjukdomar Arv, stress, rökning, mat- och motionsvanor men även förhöjda blodfetter, högt blodtryck, diabetes och fetma är bidragande faktorer till hjärt-kärlproblem. När det gäller hjärtinfarkter är diabetiker överrepresenterade. Mellan procent av alla som får en hjärtinfarkt har diabetes eller förstadium till diabetes. SID 8 Förebygg benskörhet med kost & motion Osteoporos, benskörhet, orsakas av att benvävnaden blir skör och ömtålig. Detta resulterar i benbrott, speciellt i handleder och höfter men också i ryggkotor. Som diabetiker ökar risken för benskörhet men genom sunda och regelbundna kost- och motionsvanor kan man förebygga risken att drabbas. SID 13 Lyckad forskning gav bättre behandling av svårläkta fotsår Fotsår är en av de allvarligaste komplikationerna vid diabetes men tack vare framstående forskning kan diabetiker idag leva relativt besvärsfria. Men det är viktigt att diabetespatienten själv noggrant sköter sina fötter och kontaktar läkare vid minsta sårbildning i foten. SID 15 Beställ världens minsta blodsockermätare sid 3 ANNONS ANNONS Effektiv vård för patientens skull Capio S:t Görans Sjukhus är Stockholms mest centralt belägna akutsjukhus. Akutmottagningen, som är en av landets största, tar emot nära patienter per år. Capio S:t Görans upptagningsområde har i år ökat till människor i Bromma, Ekerö, Hässelby- Vällingby, Kista, Kungsholmen, Norrmalm, Rinkeby, Spånga-Tensta och Östermalm. FOTO ALEXANDER RUAS Fakta om Capio S:t Göran Diabetesvården bedrivs i team, bestående av läkare, diabetessjuksköterska, dietist, fotvårdsspecialist och kurator. Först i Sverige. Capio S:t Görans Sjukhus blev 1994 det första bolagiserade och 1999 det första privat ägda akutsjukhuset i Sverige. Det ägs av Capio, en av Europas ledande hälso- och sjukvårdskoncerner. Akuten-on-line är en internettjänst som visar akut- mottagningens väntetider i realtid. Akutenon-line når du via Steget före är ett av sjukhusets framgångsfaktorer som innebär att vi ska vara nytänkare och våga gå före i utvecklingen. Vårt mål är att bli Sveriges första processorienterade sjukhus. MEDFÖLJER SOM OBEROENDE TEMATIDNING I SVENSKA DAGBLADET JULI 2005

2 2 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET I SAMARBETE MED ROLF LUFTS CENTRUM FÖR DIABETESFORSKNING ANNONS Det ska inte kännas tungt att få diagnosen diabetes! INNEHÅLL Diabetes folksjukdomen som drabbar allt fler sid 4 Varför ska man forska? sid 4 Varför ska man skänka pengar för forskning? sid 4 Att få må bra och vara frisk, känna sig stark och full av energi med lust för livet, arbete, familj och vänner är allas önskan. Detta är föräldrars högsta önskan för sina barn och barnens önskan för sina föräldrar. När du går i pension vill du må så bra som möjligt så att du kan njuta av livet och kanske äntligen få tid att göra det som du längtar efter. Att få diagnosen diabetes kan vara mycket tungt för både barn, föräldrar och vuxna. Under semestern och sommaren när vi kan vara ute och få mer tid så har vi möjlighet att göra något som bidrar till att vi och vår familj kan må så bra som möjligt.varför inte sätta upp mål för detta? Börja med att varva ner, minska stressen, bry er om varandra, rör på dig mera (välj något du tycker är roligt). Minska intag av socker, godis, vitt bröd. Ät mer frukt och grönsaker. Börja inte röka eller snusa. Om du har gjort det så sluta. Svensk diabetesforskning tillhör världstoppen sid 6 Vartannat dödsfall orsakas av hjärt-kärlsjukdomar sid 8 Övervikt och fetma fortsätter att öka sid 8 9 Stress på jobbet kan ge diabetes sid 10 Impotens drabbar många med diabetes sid 11 Förebygg benskörhet med kost & motion sid 12 Våra politiker bör också sätta upp mål för att nå en bättre folkhälsa. Satsa på information alltifrån barnaåren, i skolan,tv, tidningar, på arbetsplatser. Satsa på utbildning och forskning så att vi kan underlätta livet med diabetes. Målet med forskningen är att förebygga sjukdom, förbättra behandlingen, undvika komplikationer så att det inte längre känns tungt att få diagnosen diabetes. Stockholm den 27 juni 2005 Kerstin Brismar Professor Per-Olof Berggren Professor Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus DIABETESFORSKNING VID KAROLINSKA INSTITUTET en tidning från MEDIAPLANET i samarbete med Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset Projektledare: Paula Lidström Redaktion: Petter Renhuldt Grafisk form: Katarina Engwall Repro: Ordbild Tryck:Tidningstryckarna För info om bilagor i dags- och kvällspress: Christer Dånsjö Mediaplanet Distribueras med Svenska Dagbladet Juli 2005 Tyck till om våra tidningar: synpunkter@mediaplanet.se

3

4 4 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET I SAMARBETE MED ROLF LUFTS CENTRUM FÖR DIABETESFORSKNING ANNONS Diabetes folksjukdomen som drabbar allt fler Många har sjukdomen utan att veta om det. Diabetes är en av de sjukdomar som blir allt vanligare till följd av vårt leverne. Genom att leva rätt och med bättre behandling kan man såväl undvika att få sjukdomen som att slippa de allvarliga komplikationerna om man redan fått diabetes. TEXT: ULRIKA GUSTAFSSON Omkring fyra procent av Sveriges befolkning har diabetes, vilket innebär runt människor. Man brukar skilja mellan typ 1- och typ 2- diabetes. Typ 1 kallades tidigare för ungdomsdiabetes och karaktäriseras av att kroppens egen insulinproduktion helt har upphört. Vid typ 2, eller åldersdiabetes, är förmågan att producera insulin inte helt borta procent av all diabetes utgörs av typ 2. Orsaken till diabetes Ändrade kostvanor, för mycket stillasittande som leder till viktuppgång och arbetsrelaterad stress, sägs vara de värsta bovarna bakom uppkomsten av typ 2-diabetes. Sjukdomen kryper allt längre ner i åldrarna och drabbar numera även barn. Ju mer överviktigt barnet är, desto högre risk för att utveckla typ 2-diabetes. Även typ 1-diabetes hos barn ökar. På bara tjugo år har antalet barn som drabbats nästan fördubblats i Sverige. Man vet ännu inte varför. Orsaken till typ 1-diabetes är oklar, men faktorer som hög födelsevikt, infektioner, psykiskt stress och kraftig viktuppgång under de första levnadsåren kan bidra. Ärftlighet påverkar inte insjuknande i typ 1-diabetes i särskilt hög grad, däremot bär 15 procent av befolkningen på arvsanlag för att utveckla typ 2-diabetes. Bättre och bättre behandling De första tecknen för sjukdomen brukar vara stora urinmängder, ökad törst, yrsel, onormal trötthet, viktnedgång och klåda i underlivet. De är desamma för de båda diabetestyperna. Vid typ 1 har kroppens egen insulinproduktion helt eller nästan helt upphört. Behandlingen går då ut på att tillföra insulin genom injektioner. För typ 2- diabetiker består behandlingen av att lägga om kosten för att gå ned i vikt och regelbunden motion. Viktminskningen gör att den egna insulinproduktionen räcker. Vissa behöver tabletter för att hålla blodsockret i schack. Andra kan behöva dagliga insulininjektioner på samma vis som för människor med typ 1-diabetes. Behandlingen har förbättrats avsevärt under senare år. Blodsockerbehandling tillsammans med blodtryckssänkande och blodfettssänkande mediciner har lett till att patienter idag kan leva betydligt längre än för bara tjugo år sedan, säger professor Kerstin Brismar vid Rolf Lufts Centrum för diabetesforskning. Allvarliga komplikationer Risken att drabbas av komplikationer är större ju längre tid man har haft diabetes. Högt blodsocker under lång tid ger skador på kärl och nerver, som drabbar framför allt ögon, hjärta, njurar och fötter. Forskning som bedrivs bland annat på Karolinska Institutet har visat goda resultat. Idag blir nästan inga diabetiker blinda och ett mindre antal drabbas av allvarlig njursjukdom, säger Kerstin Brismar. Vikten av bra kost och motion Det går i många fall att förebygga diabetes. Ändrade levnadsvanor hos befolkningen skulle kunna hejda den stora ökningen av personer som får främst typ 2-diabetes. Genom att hålla sig normalviktig, motionera regelbundet, äta sund och fiberrik mat och inte röka eller snusa kan man undvika att sjukdomen bryter ut. Typ 1- eller ungdomsdiabetes uppträder i unga år då bukspottskörtelns produktion av insulin upphör. Till sjukdomsbilden hör förändringar i blodkärl som liknar förändringar vid åderförkalkning och som drabbar kärl i njurarna och ögonen. Cirka svenskar är drabbade och sjukdomen kräver livslång insulinbehandling. Vid typ 2- eller åldersdiabetes är förmågan att producera insulin inte helt borta men mängden insulin räcker inte för kroppens behov. Cirka svenskar är drabbade, och sjukdomen har ofta utlösts på grund av övervikt, för högt blodtryck eller åderförkalkning. Sjukdomen kryper allt längre ner i åldrarna och drabbar numera även barn. Omkring människor av Sveriges befolkning har diabetes Varför ska man forska? Man ska forska för att hålla kunskaperna och vetandet på en hög nivå. Detta gör att man kan följa utvecklingen och snabbare överföra ny kunskap till vården av patienten, och undervisningen av studenter och blivande specialister. Utvecklingen sker snabbt och deltar man inte själv aktivt så kan man inte tillgodogöra sig nya kunskaper och inte heller utvärdera andras studier. Forskningen är av stor betydelse för att förbättra behandlingen av Diabetes Mellitus. Diabetes ökar dramatiskt bland såväl barn som vuxna i Sverige.Varje dag insjuknar flera vuxna och varje vecka flera barn och ungdomar i diabetes. Idag har vi cirka barn med diabetes och cirka ungdomar och vuxna med diabetes. Diabetes innebär livslång behandling, kontroll av blodsocker dagligen, oro för att inte kunna få barn och kortare livslängd. Dessutom rädsla för komplikationer såsom att bli blind, amputerad, blodsockret svänger, blodsockerfall och medvetslöshet. Varför ska man skänka pengar för forskning? Forskning utförs av professorer, docenter, yngre forskare och doktorander på heltid och deltid. Deras löner betalas i genomsnitt bara till 10 % av staten. Resten måste forskaren själv dra in från anslag alternativt fritidsforska. Lokalhyror för laboratorium måste också betalas (mer än kronor / m 2 ) och driftskostnader, instrument, kemikalier etc. Forskaren och forskningen är således beroende av externa donationer. Det är omöjligt idag att stimulera unga, begåvade forskare att ägna sitt liv åt forskning om inte medel finns för detta. Det är också omöjligt att attrahera excellenta forskare från andra länder om inte medel finns för detta. Sveriges framtid är beroende av en egen innovativ konkurrenskraftig forskning som kan skapa nya produkter, företagsamhet och arbetstillfällen. Utveckling av nya metoder att förebygga, tidigt upptäcka och behandla sjukdomstillstånd har stor betydelse för folkhälsan, minskning av sjukskrivningar och ökning av välbefinnande och därmed arbetsförmåga. Stockholm den 1 juni 2005 KERSTIN BRISMAR

5 Stiftelsen Svenska Diabetesförbundets Forskningsfond arbetar för att bli en ledande inspiratör för mer och ny diabetesforskning. Ökad kännedom om hur patienter upplever sin sjukdom ger också bättre möjlighet till hjälp och stöd. Forskningsfond med diabetes i fokus Varje minut dör sex personer på grund av följdkomplikationer av diabetes. Att leva med diabetes innebär en ständig oro för att drabbas av allvarliga komplikationer, såsom hjärt- och kärlsjukdomar, blindhet eller njurskador. För en människa med diabetes kan ett fotsår leda till amputation. Eftersom antalet människor med diabetes ökar kraftigt hela tiden, ökar därmed också behovet av forskning för att ta reda på orsakerna och hitta metoder för behandling. Enligt Världshälsoorganisationen WHO har i dag över 170 miljoner människor sjukdomen, bara i Sverige är barn och vuxna diagnosticerade. Ledande inspiratör Stiftelsen Svenska Diabetesförbundets Forskningsfond arbetar för att bli en ledande inspiratör för mer och ny diabetesforskning. Ökad kännedom om hur patienter upplever sin sjukdom ger också bättre möjlighet till hjälp och stöd. Stefan Leufstedt, ordförande i Svenska Diabetesförbundet, förklarar vikten av denna forskning. Möjlighet till egenvård och nya behandlingsformer av diabetes och dess komplikationer har lett till att livskvaliteten hos människor med diabetes har förbättrats avsevärt de senaste årtiondena. Detta är i huvudsak tack vare den forskning som har bedrivits och de kunskaper som forskningsresultat har genererat. Kvalitet är avgörande Avgörande för den forskning som Svenska Diabetesförbundets Forskningsfond stödjer är att den håller hög kvalitet, eftersom det är sådan forskning som kan leda till ny och användbar kunskap. Ett sätt att stimulera till gränsöverskridande forskning är att skapa möten mellan forskare från olika discipliner, såväl som mellan forskare och människor med diabetes. Stiftelsen ger bidrag till forskning som spänner över hela diabetesområdet. Att hitta nya metoder för transplantation av insulinproducerande celler från bukspottskörteln är ett exempel. Ett annat är att hitta genetiska orsaker till typ 2-diabetes och fetma, liksom orsaker till typ 1-diabetes hos små barn där immunsystemet och inverkan av stress kan ha betydelse. Ett tredje exempel är forskning som leder till metoder för att påskynda och förbättra behandlingen av följdkomplikationer hos diabetespatienter. På initiativ av patienten Stiftelsen Svenska Diabetesförbundets Forskningsfond arbetar även för att förena högsta möjliga kvalitet på forskningen med ett ökat patientinflytande. Vi har nära kontakt med människor som lever med diabetes. Det gör att vi kan fånga upp deras problem och vad de upplever som viktigast att finna lösningar på. Denna kunskap kan i förlängningen leda till ny forskning. Att initiativet kommer från patienterna är något som vi inte har sett i forskningen tidigare, säger Stefan Leufstedt. Ansökan om anslag Anslag tilldelas i de flesta fall forskargrupper med mera omfattande program. Stiftelsen ser gärna även initiativ på samarbetsprojekt där flera forskarteam och finansiärer tillsammans tagit sig an ett bredare forskningsområde. Det vetenskapliga rådet inom Stiftelsen bedömer ansökningarna och ger i sin tur förslag på kandidater. Styrelsen fattar därefter beslutet om fördelning. Anslagen går att söka årligen, för 2005 års anslag går ansökningstiden ut den 15 september. Vill du stödja diabetesforskningen, ge ditt bidrag på postgironummer: Mer information om Stiftelsen Svenska Diabetesförbundets Forskningsfonds verksamhet finns på

6 6 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET I SAMARBETE MED ROLF LUFTS CENTRUM FÖR DIABETESFORSKNING ANNONS Svensk diabetesforskning tillhör världstoppen Trots bättre behandling blir patienterna fler och kostnaderna ökar för samhället. Diabetes och dess följdsjukdomar står för procent av de totala sjukvårdskostnaderna. Vid Rolf Lufts Centrum för diabetesforskning, finansierat av bland annat svenskt näringsliv, har man samlat internationell spjutspetskompetens. Forskningen ska leda till bättre diagnostik, förbättrad behandling och nya läkemedel. Vi är professorer som ansvarar för undervisning och forskning. På samma gång arbetar vi även med patienter på sjukhuset. Det innebär att forskningsresultat direkt kommer patienterna till godo, säger Kerstin Brismar, professor i diabetes och dess komplikationer vid Karolinska Institutet. Professor Per-Olof Berggren vid Rolf Lufts Centrum för diabetesforskning vid Karolinska Insitutet. Foto:Veijo Mehtonen På Karolinska Universitetssjukhuset pågår ständigt klinisk forskning som försöker ta reda på varför människor får diabetes och hur insulinkänsligheten kan förbättras. Men forskningen är hotad. Trots att allt fler får diabetes minskar de statliga anslagen. För att lösa den ekonomiska krisen tog professorerna Kerstin Brismar och Per- Olof Berggren initiativet till att utveckla diabetesforskningen vid Rolf Lufts Centrum för diabetesforskning vid Karolinska Insitutet. Detta initiativ startade våren 2004 och är till stor del finansierat av svenskt och internationellt näringsliv och genom donationer från stiftelser. Här går utbildning, forskning och behandling hand i hand. Vi är professorer som ansvarar för undervisning och forskning. På samma gång arbetar vi även med patienter på sjukhuset. Det innebär att forskningsresultat direkt kommer patienterna till godo, säger Kerstin Brismar, professor i diabetes och dess komplikationer. Framstående forskare Till Rolf Lufts Centrum för diabetesforskning har man knutit många av de bästa svenska och utländska forskarna. Rolf Lufts Centrum för diabetesforskning är idag ett av världens största laboratorier inom betacellsforskning. Professor Per-Olof Berggren leder grundforskningen. För att ta reda på orsakerna till diabetes måste man gå på djupet och studera hur de mänskliga cellerna uppför sig, både hos friska och diabetessjuka. Per-Olof Berggrens forskargrupp har exempelvis visat att de spänningsberoende kalciumkanalerna i den insulinproducerande betacellens membran har en avgörande roll i regleringen av insulinfrisättningen under normala betingelser och att störningar i regleringen av dessa kanaler också kan ha en avgörande betydelse, vad det gäller betacellens död och därmed uppkomsten av typ 1- diabetes. Likaså har man kunnat visa hur de två bindningsställena för insulin fungerar i regleringen av betacellens funktion. Denna kunskap är viktig och belyser hur betacellen såväl frisätter som tillverkar nytt insulin. Vår forskning kommer att ge svaret på vad som går fel vid diabetes och därmed kommer vi att kunna ta fram nya terapeutiska principer i behandlingen av denna sjukdom. Färre komplikationer Många diabetiker får svåra komplikationer, till exempel nervskador som kan leda till allvarliga sår eller skador på bland annat fötterna. Försummade fotsår kan leda till att ett ben måste amputeras. Hur och varför kroniska sår utvecklas är frågor som Kerstin Brismar i sin forskning försöker ge svar på. Vi tittar på hur olika mediciner kan öka insulinkänsligheten, förbättra sockerkontrollen och förbättra behandlingen av svårläkta kroniska fotsår. Med hjälp av olika preparat hoppas vi kunna öka syresättningen i vävnaden och stimulera cellernas förmåga att bilda nya celler och slutligen läkningen av såret. I förebyggande syfte Det går i många fall att förebygga typ 2-diabetes. Professor Claes-Göran Östenson vid Karolinska Institutet har i studier påvisat att risken att få diabetes typ 2 är mångfaldigt ökad för personer med övervikt och diabetes i släkten. Diabetesrisken ökar ytterligare av tobakskonsumtion och av kronisk stress, till exempel på arbetet. Genom att hålla sig normalviktig, motionera regelbundet och inte röka eller snusa kan man minska risken för typ 2-diabetes, säger Claes-Göran Östenson. ULRIKA GUSTAFSSON

7 Ny förbättrad säkerhetsfunktion mätaren är nu låst i mmol/l Snabb, enkel, tillförlitlig Inte undra på att alla kan använda den! PORTOFRITT SVARSKORT OneTouch är ett registrerat varumärke tillhörande LifeScan Inc. LifeScan Sverige/2005 Skicka in svarskortet senast 15 juli*, så får du kostnadsfritt ett par sköna specialsockor! #! Jag vill ta del av information och erbjudanden från LifeScan och godkänner därför att LifeScan lagrar nedanstående fakta i sin databas. Jag vill att mina specialsockor ska vara för! Dam! Herr Hur behandlas din typ av diabetes?! Insulinpump! Insulinpenna! Tabletter! Kost/motion Hur ofta testar du ditt blodsocker?! Max en gång/vecka! 2-10 gånger/vecka! gånger/vecka! Mer än 21 gånger/vecka Vilken mätare använder du i huvudsak idag?! Har ingen! EuroFlash! OneTouch Ultra! OneTouch UltraSmart!"GlucoTouch!"Ascensia Elite!"Ascensia DEX! Ascensia Contour! Freestyle! Freestyle Mini!"Precision Xceed! Accu-Chek Aviva!"Accu-Chek Compact!"Accu-Chek Sensor!"Glucocard X-meter!"Annan, nämligen: Namn: Född år: Adress: Postnr: Ort: Telefon hem: Arb: E-post: Underskrift Datum: (Målsmans underskrift krävs om du är under 18 år). Fyll i svarskortet och skicka det snarast. Du kan även skicka ditt svar portofritt genom att lägga det i ett kuvert och kopiera adressen som står bredvid till höger. *Erbjudandet gäller så långt lagret räcker. LifeScan kommer att spara de uppgifter du uppger i en databas. Uppgifterna kommer eventuellt att sändas vidare inom Johnson & Johnsons företagsgrupp runt om i världen för databehandlingsändamål, men de kommer ej att vidarebefordras till andra parter. Du har rätt att tillgå de uppgifter vi har som berör dig, samt att begära att eventuellt felaktiga uppgifter korrigeras. Skulle du begära tillgång till de uppgifter vi eventuellt har om dig är det vårt ansvar att kunna verifiera din identitet. Om du har några frågor angående hur dina uppgifter behandlas eller om du vill ha tillgång till dina personuppgifter hos LifeScan ber vi dig kontaka LifeScan kundservice: SvD, tematidning Frankeras ej. Mottagaren betalar portot. LifeScan Johnson & Johnson Svarspost Kundnr Sollentuna $ OneTouch Ultra passar för personer i alla åldrar, eftersom den är snabb och enkel att använda och ger tillförlitliga värden. Därför har den också blivit en av de mest använda blodsockermätarna i världen. Men på LifeScan gör vi mer än att bara designa och tillverka blodsockermätare vi engagerar oss även starkt i våra kunders välmående genom att tillhandahålla både utbildning och supportmaterial, och i detta fall specialsockor! Svara på några enkla frågor om din diabetes på det portofria svarskortet här bredvid, så skickar vi ett par sköna specialsockor inom några veckor. Sockorna är framtagna särskilt med tanke på personer med diabetes av fotspecialister på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Har du frågor om blodsockermätning, våra mätare och tillbehör, är du alltid välkommen att ringa oss på (vardagar mellan kl 8 och 16) eller att besöka vår hemsida:

8 8 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET I SAMARBETE MED ROLF LUFTS CENTRUM FÖR DIABETESFORSKNING ANNONS Vartannat dödsfall orsakas av hjärt-kärlsjukdomar Den vanligaste dödsorsaken i västvärlden idag är hjärt-kärlsjukdomar. Det finns ett tydligt samband mellan höga kolesterolvärden, högt blodtryck och diabetes och risken för hjärtinfarkt eller stroke. Mellan procent av alla som får en hjärtinfarkt har diabetes eller förstadium till diabetes. TEXT: ULRIKA GUSTAFSSON Hjärt-kärlsjukdomar är ett samlingsbegrepp på till exempel hjärtinfarkt, stroke och kärlkramp. Hjärtat är den muskel som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Om kranskärlen, som försörjer hjärtat med blod, täpps igen drabbas hjärtat av syrebrist och en hjärtinfarkt hotar. Stroke beror däremot på en blodpropp eller blödning i hjärnan. Risken ökar vid diabetes Uppkomsten av hjärt-kärlsjukdomar beror på en rad faktorer, bland annat arv, stress, rökning, mat- och motionsvanor. Även förhöjda blodfetter och högt blodtryck, diabetes och fetma leder till ökad risk. Varje år drabbas omkring svenskar av en stroke och drygt av dessa får den på grund av sin diabetes. Diabetiker har ofta för höga halter triglycerider och låga halter av det goda HDL-kolesterolet, varför risken att drabbas av sjukdomar som hjärtinfarkt och stroke ökar. Det är viktigt att kontrollera sina blodfettsvärden och få behandling för att sänka halterna. Kolesterolbehandling räddar diabetiker Peter Båvenholm, docent vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset, bedriver flera studier kring diabetes. Han menar att blodfettssänkande Uppkomsten av hjärt-kärlsjukdomar beror på en rad faktorer, bland annat arv, stress, rökning, mat- och motionsvanor behandling skulle rädda många diabetiker från att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom är 2-4 gånger högre hos diabetiker än icke-diabetiker. Idag är rekommendationen att alla med typ 2-diabetes ska behandlas med blodfettssänkande statin. Men i verkligheten är det endast procent av patienterna som får sådan behandling. Bland de som får behandling uppnår endast cirka 2/3 de uppsatta målvärdena enligt svenska behandlingsrekommendationer. Det föreligger därmed en betydande underbehandling av diabetikerna, säger Peter Båvenholm. Idag diskuteras också att man bör eftersträva en ytterligare skärpning av målvärden för blodfettsnivåerna hos typ 2-diabetiker som tidigare haft någon form av hjärt-kärlsjukdom. Se över din livsstil Läkemedel är ett sätt att sänka blodtryck och kolesterol till rekommenderade målvärden, men de måste kombineras med en hälsosam livsstil. Att sluta röka, motionera regelbundet och äta mer frukt och grönt skyddar mot såväl diabetes som hjärt-kärlsjukdomar. Genom att välja omättat fett från exempelvis fisk och nötter, kan man påverka det onda kolesterolet LDL. Likaså har fiberrik kost positiva effekter på hälsan och kan sänka både blodtryck och kolesterolvärde. Övervikt Statistik visar att vi blir allt fetare i takt med att livsstilsmönsten förändras. Diabetes är en av de sjukdomar som blir allt vanligare till följd av vårt sätta att leva med för lite motion och dåliga kostvanor. Att nära två och en halv miljoner svenskar beräknas vara överviktiga är skrämmande fakta. Av dessa lider en halv miljon av fetma, det vill säga har ett kroppsmassindex (BMI) på över 30, eller ett midjemått över 102 cm om man är man eller 88 cm om man är kvinna. Samhällets direkta och indirekta kostnader för övervikt, fetma och fetmarelaterade kostnader är betydande. I SBU:s rapport om fetma från 2002 uppskattas att de direkta sjukvårds- Önskvärd nivå av målvärden för kolesterol och blodtryck. Läkemedelsverket och SBU rekommenderar nedanstående målvärden. För diabetiker diskuteras nu ännu lägre värden. Kontakta läkare för att mäta dina värden. Totalkolesterol <5 mmol/l LDL-kolesterol <3 mmol/l Blodtryck <140/85 mmhg Symptom att se upp med. Sök omedelbart läkare om dessa symptom uppträder dessa kan föranleda en stroke: Förlust av känseln i ena sidan av kroppen Plötslig synförlust på ena ögat Svaghet i armen eller benet Svårigheter att andas eller tala Yrsel i kombination med huvudvärk, illamående och dubbelseende Dessa symptom kan vara tecken på hjärtinfarkt: Krampaktig och tryckande smärta centralt över bröstet Smärta som strålar ut över vänster arm, käke eller rygg Andnöd, matthet, kallsvettningar, svimningskänslor Smärta i buken

9 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET I SAMARBETE MED ROLF LUFTS CENTRUM FÖR DIABETESFORSKNING ANNONS 9 och fetma fortsätter att öka kostnaderna för fetma och dess följdsjukdomar, utgör omkring två procent av de totala utgifterna för hälso- och sjukvård. Detta motsvarar en kostnad på cirka tre miljarder kronor per år i Sverige. Därtill kommer indirekta kostnader på grund av sjukfrånvaro och förtidspensioner som är minst lika höga. Värst i västvärlden Det finns tydliga kopplingar mellan den kraftiga ökningen av överviktiga i världen och ökningen av livsstilssjukdomar, som typ 2-diabetes. Risken att drabbas av diabetes ökar med så mycket som 27 gånger för män och sju gånger för kvinnor om man är överviktig och har diabetes i släkten. Omkring fyra procent av Sveriges befolkning har diabetes och många fler befinner sig i riskzonen. I USA är siffran ännu högre, där en av tio har diabetes. Även i Asien som för femtio år sedan verkade skonat ökar nu förekomsten kraftigt. Det är i stor utsträckning en fråga om att Asien tagit efter det västerländska sättet att leva, säger Suad Efendic, professor vid Karolinska Institutet och verksam vid Rolf Lufts Centrum för diabetesforskning. Kosten är livsviktig En väl balanserad kost och regelbunden motion är den bästa medicinen för såväl överviktiga och feta som för diabetiker och hjärt-kärlsjuka. Kostrekommendationer vid diabetes är i princip de samma som rekommendationer som Livsmedelsverket ger friska människor. Du bör med andra ord äta lika mycket vitaminer, fibrer och fett oavsett om du har diabetes eller inte. ULRIKA GUSTAFSSON Räkna ut ditt BMI BMI står för body mass index och bygger på förhållandet mellan längd och vikt. När BMI ligger mellan 18,5 och 25 är man normalviktig. Mellan 25 och 30 räknas man som övervikig och med ett BMI över 30 har man fetma. Räkna ut ditt BMI med denna formel: Vikt (kg) / Längd 2 (m). Eller ta hjälp av en enkel räknesnurra på Är du i riskzonen mät ditt midjemått Bukfetma innebär en starkt ökad risk för att drabbas av högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes och hjärt- och kärlsjukdom. Är midjemåttet över 102 cm för män och 88 cm för kvinnor är risken för ohälsa, framför allt olika hjärt- och kärlsjukdomar, mycket ökad. KÄLLA: Livsmedelsverkets kostrekommendationer Minst 0,5 kg frukt och grönsaker per dag Minst 0,5 dl kokta baljväxter (ärter, bönor och linser) per dag 1-2 portioner potatis, ris eller pasta per dag 6-8 skivor grovt bröd och en portion flingor/gryn per dag (helst nyckelhålsmärkt) 0,5 l mager mjölk, fil eller yoghurt per dag En portion magert kött per dag 2-3 portioner fisk eller skaldjur per vecka Flytande margarin eller olja till matlagning Diabetes hos hjärtsjuka upptäcks tidigare Majoriteten av patienter med hjärt- och kärlsjukdom har diabetes eller störningar i sockeromsättningen, men många vet inte om det. På Danderyds sjukhus har man sedan flera år ett samarbete mellan sektionen för hjärtmedicin och enheten för endokrinologi och diabetologi, där man identifierar patienter med akut kranskärlssjukdom och störningar i sockeromsättningen. Syftet med detta samarbete är att förbättra omhändertagandet och uppnå förbättrad blodsockerkontroll. Samarbetet över enheterna för att optimera behandlingen, har varit lyckosamt, säger Marie Bennermo, biträdande överläkare på hjärtmedicin och Pia Lundman, överläkare vid sektionen för hjärtmedicin, Danderyds sjukhus. Diabetes mellitus, framförallt diabetes typ 2, ökar stadigt och det är känt att diabetiker har två till tre gånger så hög risk att insjukna i hjärt- och kärlsjukdom, jämfört med icke-diabetiker. Personer med typ 2- diabetes har även ökad risk för komplikationer och återinsjuknande i hjärt-kärlsjukdom. Forskning visar att en förbättrad metabol kontroll i form av lägre HbA1cnivåer förbättrar prognosen. HbA1c är ett blodprov som visar hur blodsockret har legat den senaste månaden. Om man sockerbelastar patienter med hjärtinfarkt visar forskning att upp till två tredjedelar har diabetes typ 2 eller störning i sockeromsättningen, så kallad nedsatt glukostolerans. FOTO: ROLF ANDERSSON, SJUKHUSFOTOGRAF DS Ökat samarbete Mot denna bakgrund initierade läkare vid sektionen för hjärtmedicin respektive enheten för endokrinologi och diabetologi vid Danderyds sjukhus en process som syftar till att förbättra den metabola kontrollen hos patienter med känd diabetes samt upptäcka diabetes eller nedsatt glukostolerans hos patienter med akut kranskärlssjukdom. Alla patienter med akut kranskärlssjukdom utan känd diabetes genomgår sedan knappt ett år sockerbelastning. Tack vare ett ökat samarbete mellan kardiologer, hjärtsjuksköterskor, diabetologer och diabetessjuksköterskor har patienter med såväl känd som nyupptäckt diabetes kunnat omhändertas snabbare och enklare. Utifrån patientens metabola kontroll skräddarsys omhändertagandet. Detta innebär kontakt med diabetessjuksköterska, genomgång av självkontroll och blodsockermätare samt undervisningsvecka. Alternativt erbjuds information om livsstilsförändringar av dietist och sjukgymnast, säger Lena Hellström, överläkare vid enheten för endokrinologi och diabetologi och Pia Lundman, överläkare vid sektionen för hjärtmedicin, Danderyds sjukhus. Förbättrat blodsocker Genom medicinering, egenkontroll och ökad kunskap har de patienter som inkluderats i processen förbättrat sin metabola kontroll. HbA1c-nivåerna sjönk från 7,9 till 6,3 % på tre månader under 2004, säger Marie Bennermo, biträdande överläkare vid sektionen för hjärtmedicin på Danderyds sjukhus. Motsvarande positiva siffror såg vi år Det visar att vårt arbete att uppmärksamma blodsockret hos dessa patienter och samarbeta över enheterna för att optimera behandlingen, har varit lyckosamt, avslutar Marie Bennermo. Tfn vx

10 10 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET I SAMARBETE MED ROLF LUFTS CENTRUM FÖR DIABETESFORSKNING ANNONS Stress på jobbet kan ge diabetes När vi inte har kontroll över vår situation blir vi stressade.akut stress innebär att vår kropp förbereder sig för en plötslig utmaning, vi blir alerta och energi frigörs. Skadlig blir stressen först när den blir långvarig och vi inte får tillfälle till återhämtning. Ett ständigt hormonpåslag påverkar såväl vikt som blodsocker negativt. Det kan leda till typ 2-diabetes. Stress är en naturlig reaktion som ger oss styrka att klara en plötslig utmaning. Musklerna spänns och stresshormonerna adrenalin och noradrenalin pumpas in i blodomloppet. Vi blir alerta och uppmärksamma, vi andas snabbare, hjärtat slår fortare, blodtrycket höjs och energi frigörs. Fortgår däremot stressen utan chans till återhämtning ökar risken för ohälsa. Stresshormonet kortisol utsöndras som regel efter långvarig stress och påverkar hjärnans aktivitet och hämmar immunsystemets funktioner. Två av tio utvecklade diabetes Negativ stress på jobbet och små möjligheter att påverka sin arbetssituation kan ha ett samband med ökad risk för typ 2-diabetes. Forskning har visat att psykosocial stress kan påverka immunsystemet och kroppens beroende av insulin. Hypofysen skickar signaler till binjurebarken, där stresshormonet kortisol utsöndras. Det leder i sin tur till att insulinet förlorar sin förmåga att hjälpa sockret in i muskelcellerna som därför stannar kvar i blodet. Claes-Göran Östenson, professor vid Karolinska Institutet och verksam vid Rolf Lufts Centrum för diabetesforskning, har tillsammans med doktoranden Emilie Agardh i en studie som löpt under tio år funnit ett samband mellan arbetsstress och diabetes typ 2. Särskilt starkt påverkades diabetesrisken hos personer som inte kunde påverka sin stressande arbetssituation män och kvinnor fick göra ett glukostoleranstest för att se om de ännu ej hade upptäckt typ 2-diabetes, och sedan svara på frågor om bland annat livsstil och stress. Det visade sig att cirka 20 procent av de undersökta under en tioårsperiod utvecklat typ 2-diabetes eller förstadium till diabetes. Riskfaktorerna var bland annat övervikt, tobaks- och alkoholbruk och psykosocial stress. ULRIKA GUSTAFSSON Varningssignaler på skadlig stress: Du känner dig trött på morgonen efter att ha sovit länge och ostört flera nätter i rad. Du känner dig likgiltig och reagerar som en helt annan person olik dig själv. Du kan få ont i magen, få spänningshuvudvärk eller hjärtklappning. Du är ständigt irriterad över småsaker. KÄLLA: SOCIALSTYRELSENS FOLKHÄLSORAPPORT 2001 Förebygg stress med motion Socialstyrelsens rapporter visar att regelbunden motion förebygger hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck, diabetes och benskörhet. Fysisk aktivitet hjälper oss även att lättare hantera skadlig stress. Promenader är ett utmärkt sätt att stressa av och samtidigt öka flåset. För att få tid att varva ner och återfå kontrollen över sin tid, är planering och prioritering A och O. Lär dig att sortera ut de viktigaste sakerna som du behöver och vill göra och planera in tillräckligt mycket tid för att utföra dem. Då försvinner känslan av att aldrig hinna med och stressen minskar. Hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt, hjärtsvikt och hypertoni är dominerande orsaker till ökad sjuklighet och mortalitet hos personer med diabetes. SHC har bred kompetens och lång erfarenhet av utredning och behandling av hjärt-kärlsjukdomar. Med remiss har du rätt att fritt välja var du vill göra dina undersökningar. För besök hos hjärtspecialist behövs inte remiss. Vi har landstingsavtal frikort gäller. Ring för tidsbokning. Telefon: Fax: Kungsgatan 38, 7 tr, Stockholm I september öppnar vi en filial i Vällingby Läkarhus.

11 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS 11 Impotens drabbar många med diabetes Erektionsproblem drabbar män i alla åldrar, men blir vanligare ju äldre man är. Diabetiker har dock en större risk än den genomsnittlige mannen att drabbas av impotens. 75 procent av alla män med diabetes kommer någon gång under livet att få varaktiga eller återkommande erektionsproblem. Men de flesta kan bli hjälpta. TEXT: ULRIKA GUSTAFSSON ISverige lider runt män av impotens i någon form. Var tredje man med diabetes i åldern år och varannan över 60 år lider av impotens. Men även unga män med typ 1-diabetes drabbas. I Sverige är totalt cirka människor med diabetes impotenta till följd av sin sjukdom. Orsakerna oftast kroppsliga Orsakerna till impotens är i ungefär 75 procent av fallen kroppsliga, främst på grund av nervskador. En annan orsak, som främst drabbar hjärt-kärlsjuka är problem med blodcirkulationen. Även prostataoperation, hormonrubbningar och medicinering av olika slag kan bidra till erektionsstörningar, liksom överkonsumtion av alkohol och tobak. Psykosociala faktorer kan också ligga bakom impotens. Bland unga och för övrigt friska män är stress den vanligaste orsaken till impotens. Stress försämrar flödet i blodkärlen, vilket försvagar eller omöjliggör erektion. Förbättrad behandling Impotens är en av många komplikationer som uppkommer till följd av diabetes. Den vanligaste orsaken till att diabetiker får erektionsproblem är nervskador. Andra faktorer som påverkar potensen är försämrad blodcirkulation, kraftiga blodsockersvängningar och dåligt inställd diabetes. Idag går det att behandla i stort sett alla som lider av impotens. Cirka 70 procent av männen blir hjälpta av tabletter. Tabletterna åstadkommer en ökad blodgenomströmning och hjälper därmed till att förbättra erektionen. Injektionsläkemedel, tekniska hjälpmedel och sexologisk rådgivning är andra behandlingsformer.

12 Ett äpple om dagen är inte det enda som håller doktorn borta. Sommaren är den lätta måltidens årstid. Utflykt i det gröna, ett par läckra smörgåsar på verandan, lättlunch i bersån. En smörgås på nyckelhålsmärkta Polarpärlan Fullkorn är härligt enkel sommarmat som är både nyttig och god. Bakad på 50 procent fullkorn är Polarpärlan Fullkorn en riktig välgörare. Forskning visar att en hälsosam livsstil och en väl sammansatt kost, rik på fullkornsprodukter, minskar risken för hjärtsjukdom. Så unna dig något Gott Nyttigt Norrländskt.

13 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET I SAMARBETE MED ROLF LUFTS CENTRUM FÖR DIABETESFORSKNING ANNONS 13 Förebygg benskörhet med kost & motion Diabetes ökar risken för benskörhet, hos både män och kvinnor. Regelbunden motion och allsidig kost, liksom god blodsockerkontroll för diabetiker, ökar chanserna att slippa drabbas av benskörhet och frakturer. Ta vara på solljuset. Arbeta i trädgården, spela golf,vandra i fjällen eller varför inte paddla kajak Osteoporos, benskörhet, är en sjukdom som orsakas av att benvävnaden blir skör och ömtålig. Detta resulterar i benbrott, speciellt i handleder och höfter men också i ryggkotor. Risken att drabbas av en fraktur på grund av benskörhet har tredubblats de senaste 50 åren kvinnor löper större risk än män. Diabetes ökar risken Uppbyggnaden av skelettet sker fram till års ålder. Därefter minskar bentätheten gradvis. För att skelettet ska kunna bibehålla sin styrka är en nybildning av skelettet nödvändig. Men efter års ålder kompenseras inte förlusten helt. Åldrande är en orsak, men vår livsstil spelar en större roll. För lite motion, dåliga kostvanor och rökning är kända riskfaktorer. Dessutom visar undersökningar att patienter med diabetes lättare drabbas tidigare i livet av benskörhet och frakturer än icke-diabetiker. En faktor är högt blodsocker samt minskad tillgång på tillväxtfaktorer. En annan faktor kan vara att förändringar i könshormonbalansen, till exempel kan kvinnor med diabetes komma i klimakteriet tidigare än andra. När östrogenhalten som skyddar skelettet avtar försvinner benmassa snabbare. På samma sätt fungerar det för män. När halten av det manliga könshormonet testosteron som skyddar skelettet minskar, ökar risken för benskörhet. Kalk och muskler ger skydd Maten är en livsstilsfaktor vi kan påverka mer kalcium och D-vitamin i kosten är väsentligt. Får kroppen inte tillräckligt med kalcium genom maten förbrukar den istället kalciumet i skelettet. Motion gör också skelettet gott. Vid unga år är motion bra för att bygga upp skelett och benmassa. I vuxen ålder hjälper motion till att benmassan kan bibehållas. Balans och muskelstyrka minskar risken för att ramla och bryta ben, vilket är lätt hänt i hög ålder. ULRIKA GUSTAFSSON Stärk skelettet med motion Motionera 30 minuter per dag med relativt intensiv belastning, till exempel promenad eller hushållssysslor. Motionera med högre tempo minst tre gånger i veckan.variera träningsformen. Snabba rörelser och hopp stärker skelettet. Spela squash och innebandy eller gå på ett aerobicspass. Styrketräning på gym eller träning med gummiband belastar skelettet bra. Ta vara på solljuset.arbeta i trädgården, spela golf, vandra i fjällen eller varför inte paddla kajak. Du kan vinna upp till kronor! Till dig med DIABETES Bayer har länge varit ledande i utvecklingen av hjälpmedel för diabetiker, främst glukosmätare med tillbehör. Ascensia är namnet på vår satsning inom diabetesvården och hundra-tusentals människor har genom åren använt och haft hjälp av våra Ascensia-produkter (f.d. Glucometer). Vi önskar också kunna bidra i form av inspiration och kunskap. Därför har vi lanserat Ascensia Dream Fund och Ascensia Club. JA, jag vill ha information om Ascensia Dream Fund. JA, jag vill ha information om Ascensia Club. Förnamn Efternamn Har du diabetes? Eller tillhör du en diabetesförening? Har du dessutom en dröm du vill förverkliga? Då har du möjlighet att göra det genom att ansöka till Ascensia Dream Fund! Drömmen kan vara stor eller liten, annorlunda eller vardaglig. Vi har alla olika drömmar - vilken är din? Vi har redan i år korat en lycklig vinnare som fått sin dröm förverkligad! Ytterligare en vinnare kommer att utses under året och prissumman är upp till kronor. Läs mer på eller skicka efter mer information på svarstalongen nedan. Simon vann kronor! Adress Postnr Postadress Telefonnr E-post Vi har skapat en klubb för personer med diabetes. Som medlem i Ascensia Club får du en välkomstpremie (för närvarande en pannlampa/cykellampa). Du får dessutom vår medlemstidning Your Life. Your Way som innehåller diabetesnyheter, nyttig information, spel, tävlingar mm. Bayer AB Frankeras ej. Mottagaren betalar portot. GRØSET Vi vill på detta sätt dela med oss av vår kunskap och hoppas kunna hjälpa dig i din vardag. Medlemsskapet är gratis. Bli medlem på vår hemsida eller skicka efter mer information på svarstalongen nedan. Bayer AB Tel: ascensia@bayer.se SVARSPOST Göteborg

14 Pappa säger att man måste kunna lita på instrumenten. HILANDERS Cristian Sirola är tretton år och har haft diabetes i ett år. Ibland får jag insulinkänningar. Då blir mamma och pappa oroliga för att pumpen kanske inte är rätt inställd. Därför skaffade pappa en HemoCue Monitor till mig. Han vet ju hur viktigt det är med säkerhet. HemoCue Monitor är ett svensktillverkat instru ment för egenkontroll av blodsocker. Det är speciellt fram taget för dem som har speciella behov av säkra värden, till exempel barn, insulinpumpanvändare, gravida och nyupptäckta typ 1. Precisionen och nog grann heten är lika hög som med avancerade labora torie - instru ment. För mer information kontakta din diabetessjuksköterska. Du är också välkommen att ringa oss (utan kostnad) så skickar vi en skrift med detaljerad information om vad HemoCue Monitor kan betyda för dig. HemoCue AB, Box1204, Ängelholm. Telefon

15 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS 15 Bättre behandling av svårläkta fotsår Fotsår är en av de allvarligaste komplikationerna vid diabetes.tack vare framstående forskning kan diabetiker idag leva relativt besvärsfria. Men det är viktigt att diabetespatienten själv noggrant sköter sina fötter och kontaktar läkare vid minsta sårbildning i foten. TEXT: ULRIKA GUSTAFSSON De flesta diabetiker får nervskador som bland annat ger nedsatt känsel, förhårdnader och risk för svårläkta sår på fötterna. I allvarliga fall kan nervskadorna och försummade fotsår leda till att foten måste amputeras. Så många som cirka diabetiker måste amputera delar av eller hela sin fot varje år i Sverige. I hela världen behöver två personer varje minut amputera sitt ben på grund av diabetes. Förlorad känsel och förhårdnader Fotsår uppstår när syret inte kan transporteras som det ska på grund av högt blodsocker, nervskador och försämrad blodcirkulation. Varför fotsåren uppstår, hur patienterna kan undvika att få dem och hur man ska undvika amputation, utgör en del av professor Kerstin Brismars kliniska forskning vid Rolf Lufts Centrum för diabetesforskning. 65 procent av diabetikerna har autonoma nervskador som leder till att foten blir torr och lättare får sår. 40 till 50 procent av diabetikerna lider av förlorad känsel i foten. De kan inte känna skillnaden mellan vasst och trubbigt, eller varmt och kallt. Det kan leda till svåra sår på grund av skoskav eller en sten i skon, eller att de lättare bränner eller förfryser sig. För ytterligare en grupp sjunker fotvalven ner och patienten får förhårdnader som kan leda till sår. De flesta diabetiker får nervskador som bland annat ger nedsatt känsel, förhårdnader och risk för svårläkta sår på fötterna Forskning med goda resultat Idag finns det många metoder och mediciner för att förebygga komplikationer. Genom årliga kontroller upptäcker man risker för komplikationer i tid och kan sätta in rätt behandling. Kerstin Brismars forskning har bland annat visat att om man behandlar såret med syrgas så ökar nybildningen av sårceller. Dessutom har forskargruppen sett att det finns ett samband mellan låga nivåer av tillväxthormonet IGF 1 och komplikationer. Forskningen har visat att om man får ner sockret och får kontroll över tillväxthormonerna så minskar man komplikationerna. Ett 60-tal patienter vi har som gått under ständig behandling, har knappt några märkbara komplikationer, trots att de har haft diabetes i mer än 50 år. Fotsår uppstår när syret inte kan transporteras som det ska på grund av högt blodsocker, nervskador och försämrad blodcirkulation

16