Skrivning i Medicinsk kemi,

Transkript

1 Mappnr: 1 1. Stärkelse och glykogen är två polysackarider. Var finns dessa? Ange grunddragen i deras strukturer. Ange deras funktioner. Svar: Stärkelse i grönsaker, t ex potatis, ris. Ett viktigt näringsämne i vår kost. Glykogen, ett sockerlager i animala celler (lever, muskulatur). Bägge är polysackarider uppbyggda av glukosenheter. Bägge grenade, men glykogen i högre grad. Funktioner, att vara näringslager. Leverglykogenet särskilt betydelsefullt för att upprätthålla blodsockernivån. 2. Beskriv den principiella uppbyggnad för laktos (ingående sockermolekyler och specifik bindning skall anges). Rita! (1p) Svar: D-Galaktos och D-glukos sammanfogade med ß(1-4)-O glykosidbindning.

2 Mappnr: 2 3. Nämn minst fyra proteinfunktioner och ge exempel på ett protein för var och en av dessa. (1p) Svar: Katalysatorer (enzymer), t ex hexokinas. Transportörer, t ex hemoglobin Strukturproteiner, t ex collagen Hormoner, t ex thyroidea stimulerande hormon (TSH) Receptorer, som adrenalinreceptorn (7-transmembrane G-proteinkopplad) eller de intracellulära steroidhormonreceptorena 4. Hur uppstår en peptidbindning. Rita! Förklara även vad som menas med cis och trans i detta sammanhang! Svar: Se Med. Biochem. Fig. 2.5, sid. 13, samt föreläsning.

3 Mappnr: 3 5. Vilka fyra interaktioner / bindningar är viktiga för stabilisering av proteiners tertiärstruktur? Svar: Se Baynes & Dominiczak sid 16. Disulfidbryggor, vätebindningar, jonbindningar (=saltbryggor), samt hydrofoba interaktioner 6. Vilka olika lipider ingår i cellers membraner? Vilka krafter/interaktioner är sammanhållande för ett cellmembran och hur påverkas membranets struktur av omättade fettsyror. Förutom lipider, vilken annan typ av biomolekyl är vanlig i membraner? Förklara gärna med en enkel skiss! (3p) Svar: Fosfolipider samt kolesterol. Grundstrukturen är ett dubbelskikt av fosfolipider som sammanhålles med hydrofob interaktion mellan de opolära fettsyrasvansarna samt genom van der Waals-bindningar mellen närliggande och parallella fettsyrasvansar. När en mättad fettsyra i en fosfolipid ersätts med en omättad fettsyra uppstår en knyck i kedjan och fosfolipiden kräver större utrymme i membranet graden av van der Waals-interaktion minskar och funktionellt medför detta ökad fluiditet hos membranet. Kolesterol å andra sidan ger membranet ökad styvhet. Även proteiner (enzymer, jonkanaler, receptorer) förekommer ofta i cellens olika membraner.

4 Mappnr: 4 7. Linolsyra är en essentiell ω6-fettsyra. Beskriv denna fettsyras uppbyggnad samt förklara begreppen essentiell och ω6-fettsyra med utgångspunkt från linolsyra. Svar: Linolsyra (C 18:2 cis 9,12 ) består av en metylgrupp (ω-kolet), och i princip16 metylengrupper (-CH 2 -) samt en karboxylgrupp (-COOH); mellan kol 9 och 10 samt 12 och 13 är metylengrupperna oxiderade till CH och kolen sammanfogas med dubbelbindningar. Med en ω6-fettsyra menas en omättad fettsyra där den första dubbelbindningen räknat från ω kolet finns på kol 6. En essentiell fettsyra måste intagas med dieten beroende på att vi ej kan syntetisera fettsyran. 8. Vid förbränning, det vill säga oxidation av födoämnen, avges energi, dels i kemisk form, dels i form av värme. Beskriv cellens tillvägagångssätt att binda energi i kemisk form för överföring till energikrävande processer. Vad heter den molekyl som huvudsakligen bildas, var och i vilken process bildas den, samt beskriv schematiskt dess struktur. (3p) Svar: Se Med. Biochem. sid , Fig. 8.2.

5 Mappnr: 5 9. Rita energidiagram för en exergon reaktion. Markera aktiveringsenergin och ändringen i fri energi. Hur ändras dessa parametrar i närvaro av en katalysator? Svar: Se Med. Biochem. Fig. 5.1, sid Efter en måltid frisätts peptidhormonet insulin. Beskriv insulinreceptorn och dess intracellulära signallering. Vilka är de två viktigaste effekterna av insulin? (3p) Svar: Receptorn är uppbyggd av två subenheter (vardera bestående av två domäner sammanhållna med en disulfidbrygga) sammanfogade med en disulfidbrygga. Inbindning av insulin till en alfadomän leder till strukturpåverkan intracellulärt och korsvis autofosforylering av Tyr-rester. Hela receptorligandkomplexet fungerar nu som ett kinas och kan fosforylera ett dockningsprotein IRS1 (insulin receptor substrat) som känns igen av olika andra proteiner. Till exempel PI-3K som kan fosforylera PIP 2 till PIP 3 som i sin tur kännes igen av PKB som i aktiverad form (PKB-P) kan katalysera olika reaktioner. Insulin stimulerar upptag av glukos (GLUT4) till muskulatur samt fettväv. Hämmar lipolysen (fettnedbrytning) genom hämning av enzymet hormonkänsligt lipas.

6 Mappnr: Katjonen Ca 2+ i extracellulärvätskan påverkar muskel- samt nervfunktion. Vilka tre hormoner styr koncentrationen av Ca 2+ i ECV? För respektive hormon, ange var det bildas, samt målorgan och effekt på Ca 2+ koncentrationen. (3p) Svar: Tre hormoner reglerar Ca 2+ i extracellulärvätskan: Parathormon (PTH), peptidhormon som bildas i parathyroidea körtlarna, stimulerar osteoklast aktivitet i ben, Ca 2+ mobileras från skelettet, ECV-Ca 2+ ökar. Verkar även i njuren, upptag av Ca 2+ ökas samtidigt som upptag av fosfatjoner minskas. Även aktivering av enzymet som bildar aktivt vitamin D 3 i njuren. VitaminD 3, steroidliknande hormon som bildas genom omvandlingar av 7- dehydrokolesterol, först i huden (UV-ljus), följt av hydroxylering i levern, sist en hydroxylering i njuren. Ger slutligen den aktiva substansen 1,25-diOH-vitamin D 3. Verkar på tarmen, upptaget av Ca 2+ från födan stimuleras. ECV-Ca 2+ ökar. Kalcitonin, peptidhormon som bildas i thyroidea, verkar på ben, osteoklasternas aktivitet i skelettet, ECV-Ca 2+ sänks. 12. Glukos-6-fosfat kan, förutom att metaboliseras vidare i glykolysen, även omvandlas via två andra viktiga syntesvägar. Vilka? (1p) Svar: HMP-shunten och glykogenesen.

7 Mappnr: Vilka är glykolysens slutprodukter, vid aerob respektive anaerob metabolism? (1p) Svar: Aerobt, pyruvat som går vidare till citronsyracykeln. Anaerobt, laktat. 14. Vad menas med lipoproteinpartiklar? Ange två sådana, samt deras huvudsakliga funktion. Vad bestämmer lipoproteinpartiklars densitet? Svar: Lipoproteinpartiklar är stora aggregat av lipider samt proteiner. Ett exempel är chylomikroner som bildas i tarmepitelet. Transportör av fett från tarmen till blodcirkulationen (via lymfan), och därmed vidare till andra celler i kroppen. Ett andra exempel är VLDL (very low density lipoprotein). Transportör av fett från levern till blodet och därmed vidare till andra celler i kroppen. Då VLDL krymper (då triacylglycerol avges) bildas en remnant particle, först IDL, som sedan övergår i LDL (low density lipoprotein). LDL är den lipoproteinpartiklel som innehåller merparten av det kolesterol som finns i plasma. HDL (high density lipoprotein) transporterar kolesterol från perifer vävnad till levern. I lipoproteinpartiklar ingår apolipoproteiner samt olika lipider såsom fosfolipider, trigacylglyceroler, kolesterol, koleseterolestrar. Ju större andel fett, desto lägre densitet.

8 Mappnr: Vad finns det för likheter mellan trombin och trypsin? Var bildas och verkar dessa enzymer? Svar: Båda enzymerna är endopeptidaser som finns i pankreas resp. blodbanan som zymogen (inaktiv proform) som aktiveras på rätt ställe (duodenum respektive vid ett skadeställe i kärlväggen) vid rätt tidpunkt. De aktiveras genom irreversibel kovalent modifiering, de innehåller båda en katalytisk domän och en katalytisk triad (Ser, His, Asp) de är serinproteaser. Båda enzymerna klyver sina substrat efter basiska aminosyrarester (Lys och Arg: trypsin) och mera specifikt för Arg- Gly (trombin). 16. Vilken roll spelar urea-cykeln vid omhändertagande av kväve? Beskriv (rita) schematiskt dess förlopp (ej formler) Svar: Tar hand om aminogrupper som frigöres vid metabolism av aminosyror, alltså vid oxidativa deamineringar. Som utsöndring av detta kväveöverskott bildas urea, som går ut I urinen. Se figur 18.7 i Med. Biochem..

9 Mappnr: Beskriv det enterohepatiska kretsloppet. Beskriv i detta sammanhang även uppbyggnaden för en micell. (3p) Svar: Vid en fettrik måltid utsöndras gallsalter för att hjälpa till med emulgeringen av fett. Gallsalterna, som bara finns i en begränsad pool, och måste därför återanvändas under en måltid. Gallsalterna dekonjugeras av bakterier i tarmen och ibland sker också viss dehydroxylering innan de i tunntarmens distala delar (ileum) återabsorberas genom företrädesvis aktiv transport (även faciliterad diffusion). I blodbanan binder de till albumin (på grund av hydrofob karaktär hos gallsyrorna) och transporteras till vena porta och levern. I levern återabsorberas gallsyrorna för återanvändning och blir då sekundära gallsyror resp. gallsalter (efter konjugering med glycin/taurin) varefter de återigen utsöndras. Micellens uppbyggnad, se schema i bok eller kompendium, t.ex. Människokroppens kemi (fig. 2.52) samt B&D Med. Biochem. sid 121. Sfäriska aggregat av partiellt spjälkat fett med polära delar i ytskiktet och opolära delar centralt. Innehåller även fettlösliga vitaminer (A, D, E, K). Måste innehålla viss halt av gallsalter för att bli stabila.

10 Mappnr: Redogör för digestion och absorption av proteiner i magtarmkanalen. Ange dessutom vilka tre hormoner som primärt är involverade i denna process och vad de fyller för funktion. (5p) Svar: Magen denaturering av proteiner, aktivering (sur miljö och/eller autoaktivering) av enzymet pepsinogen till pepsin bryter ned proteiner till polypeptider. I tunntarmslumen forsatt nedbrytning m.h.a. endo- och exopeptidaser. Endopeptidaser (trypsinogen, kymotrypsinogen och proelastas) liksom exopeptidaset (karboxypeptidas) utsöndras som zymogener/inaktiva proenzymer från exokrina pankreas. Trypsinogen aktiveras (genom spjälkning) i tarmlumen till trypsin av enteropeptidas som utsöndras från celler i tarmväggen. Trypsin aktiverar i sin tur de övriga zymogenerna från pankreas, samt ett aminopeptidas utsöndrat från celler i tarmväggen. Aminopeptidas och carboxypeptidas är endopeptidaser medan de övriga är exopeptidaser. Dessa enzymer har olika substrat/aminosyraspecificitet och fortsätter nedbrytningen av polypeptiderna till aminosyror och samt di- och tripeptider. De enskilda aminosyrorna samt di- och tripeptiderna absorberas sedan från tarmlumen m.h.a. olika aminosyra/peptidtransportörer genom faciliterad diffusion och/eller genom aktiv transport Na + /K + - eller H + /K + ATPas beroende symport (likartad den för glukos/galaktos). Fortsatt nedbrytning av di- och tripeptider sker i mukosacellerna m.h.a. intracellulära peptidaser. Fortsatt faciliterad diffusion av aminosyror in i blodbanan. Hormoner. I magen gastrin som direkt stimulerar parietalcellerna att utsöndra H + samt indirekt via stimulering av EC-cellerna och frisättning av histamin. Från duodenum insöndras sekretin (stimuli: surt ph och födoämnen), som stimulerar exokrina pankreas att utsöndra HCO 3 - för att buffra det sura maginnehållet i duodenum och därmed möjligöra för de av CCK (stimuli födoämnen såsom fett; insöndring från duodenum) frisatta pankreasproteaserna att verka i tunntarmen på polypeptiderna.

11 Mappnr: Beskriv citronsyracykeln, dess funktion och betydelse. Rita schematiskt dess förlopp (ej formler). Var i cellen utspelar sig citronsyracykeln? Hur är den kopplad till glykolysen respektive andningskedjan? Förklara vad som menas med substratfosforylering, och ange en sådan reaktion i citronsyracykeln. (5p) Svar: Se B&D Medical Biochemistry kap.13, figur Vid substratfosforylering klyvs en energirik bindning och det frigörs så mycket energi att ATP eller GTP kan bildas. SuccinylCoA blir succinat. Thioesterbindningen klyvs och det bildas GTP från GDP.

12 Mappnr: Vid hårt långvarigt arbete, som till exempel när man cyklar Vätternrundan eller springer ett Maratonlopp, behöver muskulaturen efter ca 2-3 timmar få energi från något annat än bara glukos. Hur får muskler energi under denna del av loppet? Redogör för vad som händer i kroppens största energidepå, samt ange kortfattat hur detta signaleras hormonellt (signaltransduktionsmekanism ska anges, men ej beskrivas). Redogör också för transporten till musklerna, samt i detalj (substrat och produkt med strukturformler samt coenzym) för de olika steg som är nödvändiga för nedbrytning av de upptagna föreningarna till en intermediär som kan vara ett substrat för citronsyracykeln. (5p) Svar: Huvudsteg: lipolys, transport av FFA med albumin passivt upptag, aktivering till acyl-coa, karnitinskytteln, β-oxidation. Kroppens största energidepå är fettväven, där lipolysen har aktiverats. Detta sker med hjälp av hormonerna glukagon och adrenalin eller signalsubstansen noradrenalin, som aktiverar camp-pka-systemet. Detta leder till fosforylering och aktivering av triacylglycerollipas (hormonkänsligt lipas). Enzymet spjälkar tracylglyceroler (TAG) till DAG + FFA. DAG hydrolyseras vidare till glycerol och ytterligare fettsyror m.h.a. andra ospecifika lipaser. Fettsyrorna frisätts och transporteras i blodet bundna till albumin [max 10 FFA/molekyl albumin]. Inne i muskelcellerna aktiveras FFA till acyl-coa. Detta är en energikrävande process där ATP omvandlas till AMP + PP i. Intrasport till mitokondrien sker sedan med hjälp av karnintinskytteln (se Baynes & Dominiczak fig 14.2, sid 191). Därefter β-oxidation till acetyl-coa, som kan gå in i citronsyracykeln (se Baynes & Dominiczak fig 14.4). Under β-oxidationen bildas också FADH 2 och NADH som vid återoxidation i elektrontransportkedjan ger upphov till bildning av ATP.

13 Mappnr: Koldioxid bildas vid normal ämnesomsättning i flertalet av kroppens celler. I vilket metabolt förlopp bildas merparten av koldioxiden i vår kropp? Beskriv hur koldioxid transporteras (på tre sätt) från perifer vävnad till lungan, och ut ur kroppen. Beskriv hur koldioxidtransport och syrgastransport samverkar. (5p) Svar: Koldioxid bildas främst vid oxidativa dekarboxyleringar i citronsyracykeln. CO 2 diffunderar ut från vävnaden där den bildats, till blodbanan. Transportform 1: CO 2 går in i erytrocyter. Med hjälp av enzymet karbanhydras omvandlas här en stor andel till kolsyra, och vidare till vätekarbonat samt proton. Vätekarbonatet forslas delvis inne i erytrocyten, delvis går vätekarbonat ut i blodplasma, i utbyte mot klorid (kloridjonskiftet). Protonen buffras på hemoglobin, som härvid övergår i syraform. Detta gör att Hb:s bindning till syrgas försvagas, därmed släpper Hb sin last av syrgas (syremättnadskurvan blir högerförskjuten). Ca 65-70% av CO 2 transporteras på detta sätt. I lungan går alla reaktioner baklänges, och återbildad CO 2 ventileras ut. Transportform 2: CO 2 som diffunderat in i erytrocyter reagerar med aminogruppen på N-terminala änden av hemoglobinmolekyler. Härvid bildas karbamino-hb. Karbamino-Hb har lägre affinitet för O 2, även detta bidrager till att Hb:s syremättnadskurva blir högerförskjuten", Hb släpper lättare sin last av syrgas. Ca 20-25% av totala CO 2 transporteras på detta sätt. I lungan går alla reaktioner baklänges, och återbildad CO 2 ventileras ut. Transportform 3: Som fysilkaliskt löst CO 2 i blodplasma. Ca 5-10% av CO 2 transporteras på detta sätt. Koldioxid samt syrgastransporter samverkar genom att hög halt koldioxid ger försurning, samt karbamino-hb. Dessa två faktorer ger Bohr-effekten, d.v.s. bidrager till högerförskjutning av syremättnadskurvan för Hb, och syrgaslasten lossas i metabolt aktiv vävnad där ju mycket CO 2 bildas. Även hög temperatur (som i arbetande muskulatur) påverkar Hb-strukturen så att O 2 blir lösare bundet. Dessa tre faktorer (surare, mer CO 2, varmare) underlättar alltså leveransen av O 2 just till metabolt aktiv vävnad, t.ex. benmuskulaturen då man springer.

14 Mappnr: Vilket enzym klyver urea (urinämne, karbamid) i saliv och plack och vad bildas? Vilken betydelse har produkterna? Svar: Urea bryts ned av enzymet ureas till ammoniak och koldioxid: (NH 2 ) 2 CO + H 2 O 2NH 3 + CO 2 Enzymet ureas finns hos många bakteriearter, men också i körtelsaliv. Ammoniaken som är en gas är löslig i vatten och bildar då NH 4 + som verkar phhöjande i saliven och i placket. Den bildade koldioxiden verkar buffrande. 23. Berätta om salivens viskositet. (Definiera begreppet viskositet; hur förhåller sig de olika salivsekreten i detta avseende; faktorer som påverkar?) Svar: Viskositeten anger hur trögflytande en vätska är, ju högre viskositet desto mer trögflytande. (Mer fysikaliska definitioner, t ex Newtons, kan också godkännas om de är riktiga). Viskositet anges ofta i relation till vatten och är för parotissaliv 1,5, för submandibularsaliv 3,4 och för sublingualsaliv 13,4 (värden i andra enheter, t ex Pa s kan godkännas). Detta är anledningen till att man finner en trådig och seg saliv i munbotten. Salivens viskositet är också beroende av ph. Vid lågt ph är viskositeten låg. Kalcium ökar viskositeten. Viskositeten är också beroende av salivflödeshastigheten. Patienter med lågt salivflöde brukar dock ha en seg, högviskös saliv. (Försök har gjorts att sätta viskositeten i samband med munsjukdomarna, dock utan större framgång.)

15 Mappnr: Beskriv en hydroxylapatitkristalls jämvikter med emaljvätskan vid normalt och lågt ph. (3p) Svar: Formellt kan hydroxylapatitens stökiometriska upplösning beskrivas med Ca 10 (PO 4 ) 6 (OH) 2 10Ca PO OH - Enligt massverkans lag kan man enligt en konvention (massverkans lag) beskriva hydroxylapatitens jonprodukt (IP) i den omgivande vätskan: [Ca 2+ ] 10 [PO 4 3- ] 6 [OH - ] 2 = IP. Definitionsmässigt gäller att vid jämvikt är jonprodukten lika med en konstant kallad löslighetsprodukten, k sp : [Ca 2+ ] 10 [PO 4 3- ] 6 [OH - ] 2 = k sp K sp kan bestämmas experimentellt och är för hydroxylapatit ungefär ,2, ett mycket litet tal. Ofta ser man konstanten skriven som pk sp = 117,2 (p är där den negativa logaritmen på samma sätt som för ph). Förhållandet mellan jonprodukten och löslighetsprodukten kommer att avgöra vad som nu inträffar. När IP=K sp är det jämvikt. För att vi skall få en upplösning gäller att IP<< K sp, dvs jonprodukten är mycket mindre än löslighetsprodukten. Hur kan detta inträffa? Vid sjunkande ph, t ex när plackets bakterier producerar syror, sker en omfördelning i koncentrations-förhållandena mellan fosfatsystemets joner: H 3 PO 4 H 2 PO 4 - HPO4 2- PO4 3- När ph sjunker minskar koncentrationen av PO 4 kraftigt. Detta gör att denna faktor minskar i hydroxylapatitens jonprodukt. Också halten av hydroxyljoner minskar. För vattnets jonprodukt gäller: [H + ][OH - ] = k w = När ph sjunker ökar H +, följaktligen minskar OH-koncentrationen. I ph-området 5,2-5,8 underskrider jonprodukten apatitens löslighetsprodukt. Detta ph, som alltså beror på den omgivande vätskans sammansättning, brukar kallas det kritiska ph-värdet. I detta läge måste joner lämna kristallen för att jämvikt ånyo skall uppnås, d v s tandmineralet löses upp. Man inser att det kritiska ph-värdet är beroende av vätskans sammansättning av kalcium och fosfat.

16 Mappnr: Redogör för den mekanism med vilken fluor hämmar enzymet enolas. Svar: I glykolysen ingår ett enzym, enolas, som katalyserar hydrolysen av 2- fosfoglycerat till fosfoenolpyrovat. Enolas är beroende av magnesium som cofaktor. Om det finns höga halter av fluor i bakterien, t ex efter en munsköljning med fluorlösning, komplexbinder fluor magnesium till MgF +. Då undanhålls enolaset magnesium, vilket gör att det inte fungerar optimalt. Om fluor finns i placket i tillräckligt höga koncentrationer påverkas ph-fallet efter en sockerexposition i hög grad. 26. Berätta (allt vad du kan) om peroxidaser i munnen: typer, funktion, verkningsmekanismer, betydelse. (3p) Svar: Salivperoxidas har en medelmolekylvikt av 78 kd. Salivperoxidas adsorberas lätt till ytor i munnen och finns därför i hög halt i tandbeläggningarna, och är ett enzym av glykoproteintyp, som med hjälp av bakteriemetaboliten väteperoxid, H 2 O 2, omvandlar tiocyanat till hypotiocyanit: H 2 O 2 + SCN - OSCN - + H 2 O Hypotiocyanit, som är mycket giftigt, kan penetrera bakteriers cellmembraner och i cellen hämma vissa av de enzymer som är viktiga för bakteriernas glykolys. Myeloperoxidas kommer från leukocyter som kommer in i munhålan genom tandköttsfickan. Detta betyder t ex att tandlösa individer har låg koncentration av myeloperoxidas. Flera tandvårdsprodukter använder sig av detta system för att uppnå en antibakteriell effekt. De mest kända av dessa är tandkrämerna Zendium (som innehåller ett H 2 O 2 -genererande enzymsystem) och Biotene (som innehåller peroxidassystemets samtliga komponenter).

17 Mappnr: Redogör för salivmucoiden (byggnad, funktion etc). (4p) Svar: Mucoiden (mukoiden) är komplex av protein och kolhydrat. Kolhydratdelen byggs upp av galaktos, fukos och mannos varvat med N-acetylglukosamin. Längst ut på kedjan sitter sialinsyra. Kedjan är ofta grenad och avslutas då med L-glukos (6-deoxygalaktos). Kedjornas sammansättning är dock mycket varierande och ibland sulfaterade genom en esterbindning med aminosocker, vilket bidrar till molekylens negativa laddning vid neutralt ph. På proteinkedjan omväxlar områden med ett stort antal kolhydratkedjor med nakna partier. Kolhydratkedjorna med sialinsyran ytterst är vid normalt saliv-ph negativt laddade. Då spänns proteinkedjan ut, samtidigt som två närliggande molekyler repellerar varandra. Detta brukar anges som orsak till salivens egenskap att vara hal, en egenskap som bidrar till mucoidens skydd av slemhinnorna. Då sidokedjorna är hydrofila binder mucin mycket vatten. Detta minskar vattnets rörlighet och alltså ökar salivens viskositet. På så sätt bildas en hydratiserad film som förhindrar slemhinneepitelets uttorkning samt fungerar som smörjmedel vid tuggning, sväljning och tal. Mucinskiktets kvalitet har troligen betydelse kliniskt vid muntorrhet. Huvuddelen av mucinerna utgörs av två olika molekyler kallade MG1 och MG2. MG1 (MUC5B) tycks vara den mest effektiva och långlivade som skyddsprotein och den produceras av vissa bestämda acini i submandibularis och vissa småkörtlar framförallt i gommen. MG1:s molekyl är också betydligt större (molekylvikt > 1000 kda med en längd ofta >1 µm) än MG2 (omkring kda). MG1 kan interagera specifikt med streptokocker, vilket ger upphov till agglutination av bakterierna.

18 Mappnr: Du äter en sockerbit. Skriv en kort essä om vad som kan tänkas hända i munnen under första minuterna. (4p)