MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Transkript

1 För projektet För vindkraftsanläggning på del av fastigheten 1:5 i Habo kommun Eolus Vind AB Besöksadress: Kungsgatan 43 Postadress: Box 26, Vårgårda Telefon:

2 ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING Eolus Vind AB har bedömt att området strax norr om Habo samhälle har goda förutsättningar och önskar där att uppföra 3 vindkraftverk i en vindkraftsanläggning. Vindkraft är en förnybar energikälla som under elproduktionen inte medverkar till utsläpp av koldioxid, svavel- eller kväveoxider. Den miljöpåverkan som utgår från ett vindkraftverk är istället lokal såsom ljud och skuggor samt förändringar i landskapsbilden. Det så kallade nollalternativet innebär att inga fysiska ingrepp görs, det vill säga att inget vindkraftverk byggs i området. Detta alternativ innebär att ingen störning sker på den lokala natur- och kulturmiljön och inte heller på boendemiljön. Nollalternativet innebär dock att de positiva effekterna av ett vindkraftverk uteblir och att energin då måste tas från en annan källa, vilken kan generera koldioxidutsläpp, radioaktivt avfall eller torrläggning av strömmande vattendrag. Huvudalternativet i denna MKB beskriver 3st vindkraftverk med vardera en installerad effekt på 2-3 MW. Elen från denna anläggning ger hushållsel till ca familjer. Vindkraftverk alstrar buller och för att utreda vilka närliggande bostäder som kan drabbas av detta ljud har en bullerberäkning gjorts. Enligt denna kommer ingen i området att utsättas för buller som överstiger riktvärdet på 40 db(a). När solen skiner på vindkraftverk kan också närliggande bostäder påverkas med skuggeffekter, d.v.s. försätta dem i omväxlande sol och skugga. Riktvärdet är att ett bostadshus inte ska utsättas för mer än 8 skuggtimmar per år, vilket kan begränsas genom att installera skuggautomatik. Vindkraftverk påverkar landskapsbilden eftersom de på grund av gynnsamma vindförhållanden uppförs på höjder i landskapet. Verken är gråvita i färgen och roterar med låg hastighet när vinden är svag, vilket ger ett lugnare intryck. När ett vindkraftverk monterats ner efter sin livslängd återstår endast ett betongfundament under marken samt en väg i anslutning till denna. Även dessa kan om behov finns tas bort. Etableringsområdet utgörs av skogsmark och anläggningen kommer att planeras så att omgivande mark påverkas så lite som möjligt. Varken vilda eller tama däggdjur verkar störas mer än initialts av vindkraftverk och risken att fåglar kolliderar med dem är mycket liten. Huvudalternativet antas medverka till viss miljöpåverkan rörande buller, skuggeffekter och en förändrad landskapsbild. Huvudalternativet kommer att bidra till en hållbar utveckling genom att producera ca MWh förnybar el per år

3 Innehållsförteckning MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Syfte Vindkraften och miljön PROJEKTBESKRIVNING Sökanden Etableringsplatsen Anläggningen Huvudalternativet Studerade alternativ Lokaliseringsalternativ Nollalternativet Vindkraftverken Fundament Vägar och anläggningsplatser Elanslutning Byggfas och drift Områdets återställande MILJÖKONSEKVENSER Hälsa och säkerhet Buller Skuggeffekter Säkerhetsrisker Landskapsbild Naturmiljö Flora Däggdjur Vattendrag Fåglar Friluftsliv Hushållning med resurser Jordbruk Kulturmiljö Övrigt Flygverksamhet Radio- och telekommunikation Försvaret Markupplåtelse Nollalternativets konsekvenser MILJÖBALKENS HÄNSYNSREGLER SAMRÅD SAMLAD BEDÖMNING REFERENSER OCH KÄLLOR BILAGOR

4 1 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 1.1 Syfte För att få uppföra och driva den planerade vindkraftanläggningen på del av fastigheten 1:5 i Habo kommun krävs enligt miljöbalken anmälan alternativt frivilligt tillstånd. Frivilligt tillstånd kommer att sökas i detta ärende och inleds med ett samrådsförfarande med kommun och länsstyrelse. Det som framkommer i samråd och andra kontakter kommer beskrivas i denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som skall belysa verksamheten och dess positiva och negativa påverkan på hälsa och miljö, hushållning med naturresurser, mm. Samråd och MKB syftar också till att minimera anläggningens omgivningspåverkan och vara underlag för myndighetsbeslut. Konsekvenserna av etableringen skall bedömas i förhållande till ett s.k. nollalternativ (2.3.3 Nollalternativet). 1.2 Vindkraften och miljön Vindkraft är en förnyelsebar energiform som under produktion av el inte medför några utsläpp av skadliga ämnen. Därmed kommer anläggningen att bidra till en miljömässigt hållbar energiproduktion. Efter 3-6 månader har vindkraftverk producerat all den energi som åtgått vid tillverkningen av verket. Därefter produceras ren energi under den period som är verkets resterande livslängd. Den miljöpåverkan som vindkraften orsakar är lokal och innefattar skugga och ljud från vindkraftverk i drift, en förändring av landskapsbilden samt en påverkan på närmiljön vid byggnation av fundament och vägar. En vindkraftsanläggning har en tekniskt och kommersiell livslängd på år. När anläggningen har tjänat ut kan den monteras ner eller ersättas med en ny anläggning. De spår som återstår efter nedmontering är eventuellt ett fundament kvarlämnat som en betongklump under marken samt väg i anslutning till etableringsplatsen. Till skillnad från de tidigare förändringarna i Sveriges energiförsörjning så motiveras övergången till vind och andra förnybara bränslekällor inte av brist på energi. Det är den växande omsorgen om miljön som har fått oss att tänka om. I mars 2006 lämnade regeringen en vindkraftsproposition till riksdagen. Regeringen vill med propositionen betona vikten av att kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter aktivt bidrar till förbättrade förutsättningar för planering av en lokalt förankrad, förnybar och långsiktigt hållbar elproduktion från vind. Vindkraft bör enligt regeringen ges högre prioritet än i dag. I propositionen presenteras inriktningen på regeringens arbete med vindkraft och vindbruk under de kommande fem åren.[1] Riksdagen antog 1999 femton nationella miljökvalitetsmål och kompletterade dessa med ytterligare ett Målen, som ska nås inom en generation (25-30 år) beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar

5 De sexton miljökvalitetsmålen följer: MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Begränsad klimatpåverkan 9 Grundvatten av god kvalitet 2 Frisk luft 10 Hav i balans, levande kust och skärgård 3 Bara naturlig försurning 11 Myllrande våtmarker 4 Giftfri miljö 12 Levande skogar 5 Skyddande ozonskikt 13 Ett rikt odlingslandskap 6 Säker strålmiljö 14 Storslagen fjällmiljö 7 Ingen övergödning 15 God bebyggd miljö 8 Levande sjöar och vattendrag 16 Ett rikt växt- och djurliv En av de stora delarna i arbetet med att uppfylla målen är att ställa om energisystemet i Sverige till att bli miljömässigt och ekonomiskt hållbart. Vindkraften är en ren energikälla som inte ger några utsläpp och den kommer att spela en viktig roll vid denna omställning. EU föreslog vid toppmötet om hållbar utveckling, i Johannesburg sommaren 2002, att 15 procent av världens energiproduktion ska bestå av förnybar energi senast år Även FN pekar ut energi som en av fem prioriterade utmaningar i arbetet för en hållbar utveckling. Den svenska riksdagen har satt ett planeringsmål för vindkraften till 10 terawattimmar till Jämfört med nuvarande 2 terawattimmar (2008) är det en kraftig utbyggnad som man från politiskt håll anser nödvändig. För att uppfylla de nationella och globala miljö- och vindkraftsmålen krävs att även bra vindplatser i Sveriges inland används som etableringsområde för vindkraft. Hittills har utbyggnaden i Sverige bestått av ett mindre antal aggregat på land, främst slättlandskap, och några grupper i kustnära havsområden. Avgörande för vindkraftens ekonomi är tillgången på vind. Kännedom om lämpliga utbyggnadsplatser för vindkraft utgör därför grunden för planeringen. I Sverige är det plan- och bygglagen som reglerar var och hur vindkraften kan uppföras. Det är kommunerna som har planmonopol och instrumentet är översiktsplanen. 2 PROJEKTBESKRIVNING 2.1 Sökanden Eolus Vind AB är ett företag som etablerar och äger vindkraftverk. Företaget har medverkat vid etableringen av ca 200 vindkraftverk i Sverige. Bolaget har hanterat bygglovshandlingar, utfört miljökonsekvensbeskrivningar, upphandlat vindkraftverk, elanläggningar m.m. Eolus har i flera projekt etablerat vindkraftanläggningar och sålt dem nyckelfärdiga till olika intressenter. Se Bilaga 1. Information om Eolus Vind AB. 2.2 Etableringsplatsen Eolus Vind AB önskar att uppföra 3 vindkraftverk på del av fastigheten 1:5 i Habo kommun. Anläggningsområdet kallas i denna MKB för och är beläget ungefär 2 km norr om Habo samhälle och 2,5 km väster om Vättern

6 Området är beläget cirka 200 m över havsytans nivå och ca 100 meter över Vättern. Se Översiktskartor och fastighetskarta Figurer 1-5. Sökanden har bedömt att området vid bör ha väldigt goda förutsättningar för att uppföra en vindkraftsanläggning. Skälen är bland annat den höga marknivån jämfört med omgivande landskapet. Avstånden från till bostäder är tillräckliga för att klara de buller- och skuggnormer som finns för vindkraftetableringar, delvis med anledning av etableringsområdet, som är beläget 1500 meter utanför norra delen av samhället. Därmed i samstämmighet till Habo kommuns vindkraftspolicy, vilken kräver ett skyddsavstånd till samhället på >1000 meter. Kommunen har avyttrat markområden i anslutning till samhället som ligger mot den tilltänkta vindbruksplatsen. Förfarandet framhåller föga expanderingsplaner för samhället i området. Området hyser även en bergstäckt i direkt anslutning till etableringsplatsen vilket medför miljöpåverkan genom bland annat lastbilstransporter och sprängningar, vilket än mer bör stärka motivet för en vindkraftsetablering. Vad gäller naturmiljön och den eventuella fysiska påverkan för det område som inskränks till själva byggplatsen, finns inga specifika skyddsvärden enligt de GIS kartor som har studerats. Däremot berörs angivet område i enlighet med Skogsstyrelsens karta Skogens pärlor [Figur 2], vilken redovisar värdefulla miljöer. Detta medför att en inventering har genomförts på området för att bedöma dess biotopkvalifikationsvärde. Resultatet av denna kommer att rapporteras så fort de kommer in men preliminära resultat visar att eventuellt det södra verket påverkar områden med höga miljövärden. Sökande ser helst en flyttning av verket till en plats som är bättre, men om det inte är görligt önskas tillstånd för de två andra verken. Figur 1 Översiktskarta, inom den röda rektangeln är det tänkt att vindkraftverken skall placeras

7 Figur 2 Karta över skogens parlor I Figur 3 och Figur 4 visas etableringsplatsen med den tänkta placeringen av vindkraftverken. Figur 4 visar även de vägar som kommer att nybyggas, andra vägar kan komma att kräva förstärkning

8 Figur 3 De röda verken är det föreslagna Huvudalternativet för nyetablering av vindkraft.[2] Figur 4 Den tänkta nyetableringen inlagd på fastighetskarta, här kan också ses hur vindkraftverken ligger i förhållande till bergtäkten som finns i området. Planerad vägdragning visas i rosa, befintliga vägar kan behövas breddas och förstärkas. [3] - 8 -

9 2.3 Anläggningen Huvudalternativet Den planerade anläggningen, Huvudalternativet består av 3 st vindkraftverk med ca 110 meters torn och ca 100 meters rotordiameter, märkeffekt på upp till 3000 kw per verk. Verkens placering inklusive numrering kan ses enligt Figur 5. Statistiskt sett, använder en lägenhet i Sverige med en boende ungefär 3000kWh hushållsel per år. Denna siffra kan jämföras med den produktion på mellan miljoner kwh/år motsvarande lägenheter som den sökta anläggningen i årligen beräknas producera. Produktionen kan också jämföras med enfamiljshus totala energibehov. Vindkraftverkens effekt, tornhöjd och rotordiameter kan komma att förändras något jämfört med Huvudalternativet då olika typer/fabrikat av vindkraftverk har olika effekt, höjd och rotordiameter samt då ständiga förändringar av verken sker, i takt med utvecklingen. Gällande bestämmelser och gränsvärden för etablering kommer dock ej att överskridas. Figur 6 visar hur ljudkurvan breder ut sig kring verken. Den tjocka orangea ISO-linjen är markeringen för 40 db(a) vilket är gränsvärdet för buller vid ett boningshus. De andra ljudlinjerna in mot verken indikerar en höjning på 5 db(a) vardera. Figur 5 Sammanställning av verkens numrering, fastighetskartan skala 1:

10 Figur 6 Bild över ljudutbredningen från de planerade vindkraftverken Studerade alternativ Det går att bygga en vindkraftsanläggning i samma storleksklass på annan lämplig plats. Eftersom det är angeläget att producera förnybar energi är det lämpligt att alla de bästa platserna utnyttjas optimalt. På etableringsplatsen går det att sätta upp mindre verk, detta kommer leda till att det krävs fler verk för att producera samma mängd energi. Den tänkta elenergin kan även genereras i en annan typ av anläggning men vindkraft är i dagsläget ett av de miljövänligaste och kostnadseffektiva alternativen Lokaliseringsalternativ I nordvästra delen av Habo kommun, angränsande till Mullsjö kommun ligger Ängelstorp [Figur 7]. Området är till sin kvalificering nästintill likvärdigt med platsen, detta med hänsyn till de uppskattade vindresurserna och restriktiva områdena för Figur 7 Upplyst område visar lokaliseringsområdet Ängelstorp

11 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING kommunen[figur 8]med undantag av ett fåtal avgöranden. Utvärderingen av Ängelstorp innefattar likt huvudalternativet en struktur av 3 stycken vindkraftverk med c:a 110 meters torn, c:a 100 meter i rotordiameter och en märkeffekt med upp till 3000 kw. Figur 8 Restriktiva områden anges som fält med röd kant och vindkraftsområdena som gula fält Vindkraftverken är utplacerade på lämpliga höjder förhållande till omgivande landskap och med inbördes avstånd för att ge bästa möjliga energiproduktion [Figur 9]. Den väsentligaste skillnaden vidkommer dock landskapsbild och ingrepp på orörd mark. Vad gäller huvudalternativet ligger tilltänkta verk inom ett redan industrialiserat område, där bergstäckten redan har medfört påverkan på närliggande miljö. Jämväl kommer ingreppen av vägdragningar bli mindre markanta, då förutsättningen att ansluta till redan befintlig väg finns i dessa områden. Samma sak gäller för anslutning till elnätet. En etablering inom lokaliseringsalternativet skulle således betyda ett större ingrepp på mark jämfört med huvudalternativet. Ängelstorp är dessutom närbeläget ett naturvårdsområde, vilket gör valet av huvudplacering än mer rättfärdigande. Sammantaget gör detta att utreds mest lämpligt för etablering Figur 9 Placering av vindkraftverken genom att framförallt mildra landskapspåverkan

12 2.3.4 Nollalternativet Om inget vindkraftverk byggs innebär detta att inga fysiska ingrepp görs i den lokala natur- och kulturmiljön. Landskapsbilden förändras inte, på kort sikt förändras inte heller fågel eller djurlivet. Påverkan på boendemiljön uteblir. Dock kommer de positiva effekter som vindkraftverken står för utebli. Eftersom el från vindkraftverk ersätter el från fossileldade kraftverk kommer nollalternativet att innebära mer utsläpp av koldioxid. 2.4 Vindkraftverken Vindkraftverken kommer att ha rörtorn av stål eller en kombination av betong och stål, 3-bladiga rotorer och troligen vara målade med gråvit eller grönvit färg. De kommer att rotera med variabelt varvtal - lågt varvtal vid låg vindstyrka och högre varvtal vid hög vindstyrka. Rotationshastigheten är maximallt 15,3 varv per minut. Verken börjar producera el från 3 m/s och stoppas vid 25 m/s vindstyrka. Märkvinden, d.v.s. då full effekt uppnås, är knappt 15 m/s. Se Prospekt på vindkraftverk i Bilaga 2. I dagsläget är det inte bestämt vilket fabrikat som kommer att byggas. 2.5 Fundament Fundamenten, vars sida är cirka 18 m, grundläggs cirka 2-3 m under markplan se Figur 10. Pålning kan eventuellt komma att krävas. Före byggnation görs en geoteknisk undersökning för att fastställa de geologiska förutsättningarna för fundamentgrundläggning på de aktuella platserna. Fundament Jordtäckning 2-3m Figur 10 Typskiss av fundament 18m 2.6 Vägar och anläggningsplatser Fram till de tänkta vindkraftsplatserna kommer viss väg att anläggas i samråd med markägare, viss befintlig väg kommer också att kräva förstärkning. Där det är möjligt kommer väg att anläggas i skiftesgränser eller på ett sådant sätt att jord- eller skogsbruket påverkas i så liten utsträckning som möjligt. Dessa vägar kommer att vara ca 5 meter breda och vara anslutna till den allmänna vägen öster eller söder om etableringsområdet, tänkt tillfartsväg, se Figur 4. Vattenavrinningen kring vägarna kommer att lösas med så små ingrepp som möjligt. Projektörens bedömning är att inga vattendrag kommer få en mätbar påverkan av vattenflöden

13 I anslutning till vindkraftverken behövs, förutom väg (cirka 200 m per verk), även yta till fundament, transformatorer samt uppställningsplats för kran och servicefordon. För etableringen blir totala markåtgången då cirka 3000 m 2 per verk. I Bilaga 3 får man en överskådlig bild av hur en kranuppställningsplats kan se ut. Sökanden har internt satt upp Allmänna förhållningsregler för att minimera den lokala påverkan på naturen vid vägbygge, fundamentsbyggnation och kabeldragning vid vindkraftetablering. Dessa allmänna förhållningsregler ses i Bilaga Elanslutning Habo Kraft AB är för närvarande nätägare av elnätet i området och tar därmed besluten angående elanslutning. Då detta inte ligger inom vårt ansvarsområde kommer I dagsläget kan det ej redovisas om det blir luftledning eller markkabel fram till anläggningen. Några anslutningspunkter till det lokala elnätet kan i dagsläget inte heller redovisas. Det troligaste är att Habo kraft AB anlägger en markkabel eftersom de ligger långt fram i kablifieringen av elnätet. Vad gäller transformatorstationer beror det på vilket fabrikat som kommer att väljas, likväl kommer de stationer tillhörande verken stå i direkt anslutning. 2.8 Byggfas och drift För att transportera fram material till fundament och vindkraftverk beräknas att cirka 300 lastbilstransporter krävs. Det finns lokal tillgång till bergkross. För tillsyn och skötsel fodras enstaka personbilstransporter per månad. De kemikalier som används under vindkraftverkets livstid finns i Tabell 1. Siffrorna gäller per vindkraftverk. Vid etablering av vindkraftverken kommer leverantörens egenkontrollprogram för etablering att kontrolleras och följas. Eftersom detta kan variera något mellan leverantörerna är det svårt att ange exakt hur det ser ut. I de fall vindkraftverken måste tvättas efter transport till platsen görs detta i enlighet med egenkontrollprogrammet, i vanligaste fall används enbart vatten. Det finns även vindkraftverk som saknar växellåda och hydraulsystem, detta medför att mindre mängd olja används i dessa verk. Artikel Volym Kommentar Oljmängd i växellåda Oljemängd i hydraulsystem Broms liter Bytesintervall efter anmärkning på oljeprov (2-7 år) 315 liter Ingår i hydrauliksystemet Vridaxel Ca 36 liter Bytesintervall ca 8 år Batterier Fett Transformator 6 pennlampsbatterier, 2st LC-R 127R2PG, 12V/7,2 Ah Ca 29 kg i verket när det lämnar fabriken I maskinhuset: torrisolerad, innehåller inte olja Pennlampsbatterier byts 1 gång/år vid huvudservice Ca 7,7 kg fett pumpas i vid service var 6:e månad

14 Tabell 1 Kemikalier [4] 2.9 Områdets återställande Ett vindkraftverks livslängd beräknas till cirka år. Eventuellt kommer då verken att bytas mot en ny generation vindkraftverk. Om detta inte blir fallet kan området återställas. Verken skall nedmonteras och också fundamentplatserna kan återställas för att återigen kunna brukas. Vägen tas bort i den omfattning som markägaren bedömer som lämpligt. Elkablar kan, om så krävs, grävas upp. Kostnaden för dessa återställningsåtgärder skall enligt arrendeavtalet med markägarna avsättas under arrendetidens 5 sista år. Därmed bör rimligen finansieringen för att återställa området vara säkrad. 3 MILJÖKONSEKVENSER 3.1 Hälsa och säkerhet Buller Figur 11, visar ljud- och skuggkänsliga punkter (bostadshus) kring verken och i Tabell 2 finns avståndet mellan vindkraftverken och de ljud- och skuggkänsliga punkterna utsatta. NSA (noise area) Fastighetsbeteckning Från VKV 1 (meter) Från VKV 2 (meter) Från VKV 3 (meter) A Övre Starbäck 3: B Simonstorp 1: C Simonstorp 1: D Simonstorp 1: E 1: F 1: G 1: H 1: I Kämparp 1: J Kämparp 1: K Dykärr 1: L Kivarp 1: M Kivarp 1: Tabell 2 Avstånd (m) till Ljudkänsligas punkter (NSA) från respektive verk. Det buller som vindkraftverken alstrar kommer dels från maskinhus och dels från rotorbladen. På avstånd som överstiger 200 m hörs normalt inte det mekaniska ljudet utan enbart rotorbladens vindbrus. Ljudnivåerna är beräknade med avseende på förhållandena vid 8 m/s vindstyrka. I det aktuella området finns det redan bullerpåverkan från den närliggande bergstäkten. Gränsnivån för buller från vindkraftverk är 40 db(a) enligt Naturvårdsverkets rekommendationer [5]. Beräkning har utförts i ett bullerberäkningsprogram, där ingen hänsyn tas till bullerdämpande vegetation, byggnader m.m., mellan vindkraftverk och

15 bostäder [6]. Ingen får enligt bullerberäkningarna högre ljudnivåer än gränsvärdet, ett utdrag av resultatet kan ses i figur 8, hela resultatet kan ses i Bilaga 5. Riktvärdena kommer att hållas från det att vindkraftverken är uppförda. Inkörningstid och testkörning kommer inte inverka ljudnivån. Hur eventuell nerisning av vingarna påverkar ljudnivåerna är individuellt från nerisning till nerisning. Figur 11 Ljud- och skuggkänsliga punkter Max 40,0dB(A) Figur 12 Utdrag från resultatet från bullerberäkningen Skuggeffekter

16 När solen står bakom vindkraftverkens rotor kan växlingarna mellan ljus och skugga uppfattas som störande. Fenomenet inträffar i solsken, då vindkraftverket är i drift, på de platser som kan skuggas av vindkraftverket. I praktiken uppstår skuggeffekterna på närliggande bostäder när solen står lågt och skugga därmed kastas långt. Detta kan infalla under vintern på dagen, respektive morgon/kväll under sommaren. Skuggan blir mer diffus ju längre avståndet är till vindkraftverket. Direktivet för skuggbildning kring vindkraftverk innebär att en yta motsvarande boningshusets uteplats (5x5 meter) inte skall behöva acceptera mer än åtta timmar skuggtid per år [7]. Sökanden har gjort skuggberäkningar [8] med skuggtider som tydliggör ett störningskänsligt område på, vid varje boningshus inom en radie av 1 km kring varje verk. Se Figur 13 för utdrag ur skuggberäkning. De bostadshus som ingår i beräkningen (skuggkänsliga tomter) har markeringarna A M.. Ingen av bostäderna kring vindkraftverken får en skuggtid som är mer än 8h/år. Hela skuggberäkningen finns i Bilaga 6. Maxvärde = 8h/år Figur 13 Utdrag från skuggberäkningen Säkerhetsrisker Vindkraftverk kan utgöra en säkerhetsrisk. Brand kan uppstå i en generator eller transformator, rotorbladen kan lossna eller släppa is. Övervakning och regelbunden service gör dock sannolikheten för olyckor liten och så vitt känt har ingen olycka där utomstående har drabbas av personskador förekommit vid Sveriges ca 1000 vindkraftverk. Isdetektorer har erfarenhetsmässigt inte fungerat och kommer, om det tekniska läget inte förändras, ej att användas. Vindkraftverken är placerade i skogsmark i ett område där människor sällan vistas. Risken för skador till följd av haverier, isbildning etc. bedöms som mycket liten. Avståndet till större allmän trafikerad väg är ca 1000 m. Till närmsta bostadshus är avståndet 800 m,

17 3.2 Landskapsbild Placeringen av vindkraftverken blir i ett skogigt, högt beläget landskap och kommer därför från vissa riktningar att synas på långt håll, men kommer från andra väderstreck att täckas av berg och höjder. Hur mycket landskapsbilden påvekas kommer till viss del att påverkas beroende på vegetationen i området. I de väderstreck där verken syns kommer landskapsbilden att bli annorlunda. Vindkraftverken som är aktuella roterar med ett lägre varvtal vid svag vind, vilket är en viktig egenskap för att minska verkens landskapspåverkan då ett lägre rotorvarvtal ger ett lugnare intryck. Verken kommer antagligen att få en gråvit färgton. Ett antal fotopunkter har tillsammans med kommun och länsstyrelse valts runt etableringsplatsen för att visualisera hur vindkraftverken kommer inverka på landskapsbilden, karta över valda fotopunkter ses i Figur 14. Fotomontagen är gjorda med ett program som visar hur vindkraftverken kan komma att påverka landskapsbilden. Vindkraftverken i fotomontagen är gjorda med vindkraftverket V100 av märket Vestas med 100 meters torn och 100 meters rotor Figur 14 Karta över valda fotopunkter Figur 15, visar ett fotomontage taget ifrån Habo samhälle, korsningen mellan Gröne väg och Hjovägen

18 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Figur 15 Fotopunkt 1, Fotomontage från korsningen Gröne väg Hjovägen. Fotomontage är även gjorts från väg 195 i sydöstlig riktning från etableringsplatsen, se Figur 16. Även från väster har en fotopunkt valts och den är belägen strax söder om Gäbo utmed länsväg 1829, se Figur 16. Projektören har även försökt göra fotomontage från Gustav Adolf kyrkan men detta har inte lyckats. Figur 16 Fotopunkt 2, Fotomontage från länsväg 195 Figur 14 visar fotopunkt 3 som illustrerar landskapsbilden då man se mot etableringsplatsen från länsväg

19 Figur 17 Fotopunkt 3, Fotomontage från länsväg 1829, strax söder om Gäbo. Då man kör från Kivarp mot Habo på väg 195 ses Figur 15 Figur 18 Fotopunkt 4, Fotomontage från från Kivarp öster om Ulvestorp 3.3 Naturmiljö Flora Etableringen görs på ängs- och hagmarker samt skogsmark med viss känd skyddsvärd flora. Området innehåller bland annat ädellövträd. Det är projektörens bedömning att etablering går att utföra på ett sätt som inte skadar skyddsvärda biotoper Däggdjur Erfarenheter i olika länder visar att varken vilda eller tama däggdjur verkar störs mer än initialts av vindkraftverk. Får och kor betar alldeles intill och i Sverige har också vilt observerats alldeles inpå vindkraftverk [10]. Vilt förekommer i trakten kring det tänkta

20 vindkraftsområdet. Från områden där vindkraftverk har uppförts har vilt observerats i direkt närhet till vindkraftverken. De planerade vindkraftverken kommer inte ta habitat från fladdermöss, eventuellt kan fladdermöss drabbas om deras jakt eller flyttning ska ske i området. Insekter är dåliga flygare och när det blåser söker de lä i lägre liggande områden. Fladdermöss håller sig vanligtvis på flyghöjder runt 40 meter, detta är klart under rotorbladens lägsta punkt[10*]. Sammantaget ser projektören små risker för att fladdermöss skall påverkas negativt av en etablering Vattendrag I närheten av etableringsområdet finns Knipån som är ett nationellt särskilt värdefullt vatten. Från det närmsta verket kommer avståndet till Knipån vara ca 200 meter och exploatörens bedömning är att Knipån inte kommer att påverkas varken under etablering eller vid drift av vindkraftverken Fåglar Riskerna för att vindkraftverk skall medföra störningar av fågellivet är av två slag, dels att fåglar kolliderar med vindkraftverk, dels att fåglar skräms bort av vindkraftverk. Vid de platser som har studerats i olika länder visar undersökningarna att risken för att fåglar kolliderar med vindkraftverk i allmänhet är mycket liten. Ett flertal studier pekar på att vindkraftverk har liten inverkan på häckningen. Vissa arter kan störas men tycks flytta sina häckningsplatser till ett annat område, förutsatt att andra lämpliga häckningsplatser finns. Fåglar som rastar och söker föda tycks vara relativt opåverkade av vindkraftverk. [10] Etableringens närområde är ett ängs-, hag- och skogsmark med därtill hörande fågelarter. 3.4 Friluftsliv Det aktuella området används till viss del som strövområde för invånarna i Habo. Det finns inga anlagda stigar för friluftslivet. I vilken omfattning som området används är svårt att bedöma. Det finns en bergtäkt inom området vilket gör att området är kraftigt påverkat och rimligtvis inte det attraktivaste friluftsområdet i Habo kommun. 3.5 Hushållning med resurser Jordbruk Etableringsområdet utgör ängs-, hag- och skogsmark. Vindkraftsanläggningen kommer att anläggas så att brukningen av jorden påverkas i så liten utsträckning som möjligt, och i samförstånd med markägarna. Den yta som åtgår för fundament, vägar och övrigt kring de tre vindkraftverken är totalt ungefär 6000 m Kulturmiljö I det tänkta etableringsområdet finns inga kända intressen för kulturmiljön. [9]

21 3.7 Övrigt Flygverksamhet Luftfartsverket har inget att erinra mot tänkt lokalisering även Jönköpings flygplats har kommit med ett positivt uttalande om placering och höjder. Se Bilaga Radio- och telekommunikation Post och telestyrelsen har kontaktats och det finns två radiolänkar i området. Projektören kommer att lösa eventuella problem med berörda operatörer. Se Bilaga Försvaret Försvarsmakten anser att det södra verket stör deras system. Det är projektörens förhoppning att detta går att lösa annars får projektet minskas ned till 2 verk eller flytta det tredje verket till en inte lika bra placering. Se Bilaga Markupplåtelse Arrendeavtal har tecknats med markägaren. 3.8 Nollalternativets konsekvenser Då vindkraftverken ersätter elproduktion från icke förnyelsebara och förorenande energikällor kommer nollalternativet inte att minska de miljöbelastande utsläppen. Då el från vindkraftverken som denna MKB avser (ca MWh/år) produceras med hjälp av vindkraft istället för i koleldade energianläggningar sparas utvinningen av nästan ton kol (vilket motsvarar ca 6 kg kol per minut). Utsläppen av koldioxid minskar med ca ton, utsläppen av svaveldioxid minskar med ca 18 ton samt kväveoxider med ca 15 ton och naturen sparas för brytning av kol, långtransporter samt aska.* *Ett vindkraftverk på 1 MW kan varje år: Producera ca 2500 MWh el per år. Det motsvarar behovet för hushållsel i 500 villor. Spara utvinningen av knappt 1000 ton kol, vilket motsvarar nära 1 kg kol per minut. Minska utsläpp av koldioxid med ca 2500 ton. Minska utsläpp av svaveldioxid med ca 3 ton, samt kväveoxider med ca 2½ ton. Spara naturen för brytning av kol, långtransporter samt aska. Aggregaten kan dessutom i allt väsentligt återvinnas vid skrotning. [11] Utebliven vindkraftsetablering kan också innebära en ökad produktion av radioaktivt avfall eller torrläggning av strömmande vattendrag eftersom energianvändningen i världen hela tiden ökar

22 4 MILJÖBALKENS HÄNSYNSREGLER Nedan följer en redovisning av hur de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. MB uppfylls i och med den nya verksamheten. [12] 2 kap. Miljöbalken Om någon vill göra något, eller tänker göra något, som kan få inverkan på miljön eller på människors hälsa, skall de allmänna hänsynsreglerna följas om inte åtgärden är av försumbar betydelse med hänsyn till balkens mål. Syftet med reglerna är framför allt att förebygga negativa effekter och att miljöhänsynen i olika sammanhang skall öka. Bevisbörderegeln 1 Verksamhetsutövaren skall visa att de allmänna hänsynsreglerna följs. Den som bedriver en verksamhet eller har för avsikt att bedriva en skall kunna visa att verksamheten kan bedrivas på ett miljömässigt godtagbart sätt i förhållande till hänsynsreglerna. Han skall också kunna visa att verksamheten inte medför effekter eller på annat sätt motverkar miljöbalkens mål på ett sätt som inte kunnat begränsas. I praktiken innebär detta att verksamhetsutövaren med stöd av t.ex. utredningar, undersökningar eller faktasammanställningar lämnar in en redovisning i samband med en ansökan om tillstånd, samt när tillsynsmyndigheten särskilt begär det. Denna s.k. bevisbörderegel innebär att det är den som skall vidta en åtgärd som skall bevisa att hänsynsreglerna uppfylls. Den som riskerar att drabbas av en olägenhet skall inte behöva bevisa motsatsen. Paragrafens krav bör anses uppfyllda genom att sökanden gjort denna miljökonsekvensbeskrivning (förkortas MKB). Syftet med en MKB är att objektivt identifiera, beskriva och analysera alla de konsekvenser som projektet medför. Etableringen kan då anpassas så att eventuella negativa effekter blir så små som möjligt. Kunskapskravet 2 Kunskapsregeln understryker vikten av att i förväg klargöra konsekvenserna för miljön av ett visst handlande. Syftet med bestämmelsen är att kunskap skall gå före handling och att skador och olägenheter därmed skall kunna förebyggas. Den kunskap det handlar om, är tillräcklig kunskap i varje enskilt fall för att kunna avgöra hur åtgärden eller verksamheten påverkar eller riskerar att påverka människors hälsa eller miljön. Hur långt kunskapskravet sträcker sig, varierar naturligtvis med verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning. Paragrafens krav bör anses uppfyllda genom att sökanden gjort denna miljökonsekvensbeskrivning samt att sökanden under de senaste 15 åren har medverkat vid etableringen av cirka 120 vindkraftverk. Bolaget äger och driver dessutom vindkraftverk och samarbetar, i byggandet och vid driften av verken, med tillverkarna av dessa. Verken övervakas såväl av en lokal driftansvarig som via datakommunikation av tillverkarna. Försiktighetsprincipen - den grundläggande hänsynsregeln 3 3 innehåller tre olika principer; miljöbalkens försiktighetsprincip, principen om att förorenaren betalar och principen om bästa teknik. Försiktighetsprincipen innebär att redan risken för skador och olägenheter medför en skyldighet att vidta åtgärder som behövs för att negativa effekter på hälsa och miljö skall förebyggas, hindras eller motverkas. Skyldigheten gäller alltså inte bara konstaterade skador och olägenheter, utan även möjliga/sannolika/troliga skador och olägenheter. Principen om att förorenaren betalar (Polluters Pays Principle, PPP) innebär att det alltid är den som orsakar eller riskerar att orsaka en miljöstörning som ska bekosta de förebyggande eller avhjälpande åtgärderna. Uttrycket bästa möjliga teknik omfattar både den teknologi som används, det sätt på vilket en anläggning konstrueras, utformas, byggs, underhålls, leds och drivs samt avvecklas och tas ur bruk. Tekniken måste, från teknisk och ekonomisk synpunkt, vara industriellt möjlig att använda inom branschen i fråga. Paragrafens krav bör anses uppfyllda genom att byggherren och ägaren av vindkraftverken är medveten om paragrafens innebörd och att de har ekonomiska möjligheter eller försäkring

23 som täcker kostnader för att avhjälpa ev. skada, samt att de planerade vindkraftverken är kvalitets- och säkerhetstypgodkända i ett EU-land. Lokaliseringsprincipen 4 Lokaliseringsprincipen bygger på det faktum att platsvalet har stor betydelse för vilka miljöeffekter som uppkommer i samband med att en verksamhet bedrivs och att man genom att välja rätt plats kan minimera olägenheter för både miljö och människors hälsa. Paragrafens krav bör anses uppfyllda genom att de planerade vindkraftverken är kvalitetsoch säkerhetstypgodkända i ett EU-land, att de är placerade på betryggande avstånd från bebyggelse, att verkens ljud/skuggpåverkan på bostäder blir inom gällande riktlinjer och att vindkraftverken använder modern teknik. Hushållningsprincipen 5 Denna princip innebär att all verksamhet skall drivas på ett sådant sätt att råvaror och energi används så effektivt som möjligt och förbrukningen samt avfallet minimeras. Med förnybara energikällor menas flödande energikällor som sol, vind och vatten samt biologiskt förnyarna energikällor. Paragrafens krav bör anses uppfyllda genom att vindkraft är en förnyelsebar energiform som under produktion av el inte medför några utsläpp av skadliga ämnen. Därmed kommer anläggningen att bidra till en miljömässigt hållbar energiproduktion. Efter 3-6 månader har ett vindkraftverk producerat all den energi som åtgått vid tillverkningen av verket. Därefter produceras ren energi under den period (20-25 år) som är verkets beräknade livslängd. Kretsloppsprincipen 5 Denna princip innebär att vad som utvinns ur naturen skall kunna användas, återanvändas, återvinnas och bortskaffas på ett uthålligt sätt med minsta möjliga resursförbrukning och utan att naturen skadas. Denna princip siktar mot slutna materialflöden. Paragrafens krav bör anses uppfyllda genom att vindkraftverkens olika metalldelar kan återanvändas respektive återvinnas. Vindkraftverken kommer under sin drifttid att producera energi gånger sin egen tillverkningsenergi. De aktuella vindkraftverkens tillverkare och serviceansvarig är miljöcertifierade. Produktvalsprincipen 6 Produktvalsprincipen (utbytesregeln) innebär att alla skall undvika att använda eller sälja kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan innebära risk för människors hälsa eller miljön, om produkterna kan ersättas med andra, mindre farliga produkter. Detta gäller också för varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism. Att undvika kan betyda att man helt avstår från att använda en produkt som i och för sig är tillåten. Paragrafens krav bör anses uppfyllda genom att de aktuella vindkraftverkens tillverkare är miljöcertifierade samt att verksamheten är planerad så att den skall motsvara miljöbalkens krav på att inte skada människors hälsa eller miljön. Skälighetsregelns innebörd 7 Alla hänsynsregler skall tillämpas efter en avvägning mellan nytta och kostnader. Kraven som ställs skall vara miljömässigt motiverade utan att vara ekonomisk orimliga. Någonstans går en gräns där nyttan för miljön inte uppväger de kostnader som läggs ned på försiktighetsmåtten. Nyttan för miljön har dock företräde vid avvägningen

24 Om kostnaderna för att vidta åtgärder är för höga, men åtgärderna är miljömässigt motiverade, träder den s.k. stoppregeln i kraft. Verksamheten får då bara bedrivas om det finns särskilda skäl. Detta gäller oavsett vilken typ av verksamhet det rör sig om. Paragrafens krav bör anses uppfyllda genom att byggherren och ägaren av vindkraftverken är medveten om paragrafens innebörd och att de har ekonomiska möjligheter eller försäkring som täcker kostnader för att avhjälpa ev. skada. Ansvarig för att avhjälpa skada 8 Den som har orsakat en skada eller olägenhet ansvarar för att avhjälpa skadan. Skyldigheten gäller till dess olägenheterna har upphört, oavsett om verksamheten fortfarande bedrivs eller om den lagts ned eller överlåtits. Ansvaret gäller alltså ända till dess skadan eller olägenheten har avhjälpts. När det gäller miljöfarliga verksamheter gäller bestämmelsen bara om verksamheten varit i drift efter den 1 juli 1969, vilket är den tidpunkt då miljöskyddslagen trädde i kraft, och om verkningarna av verksamheten alltjämt pågår vid miljöbalkens ikraftträdande. Paragrafens krav bör anses uppfyllda genom att byggherren och ägaren av vindkraftverken är medveten om paragrafens innebörd och att de har ekonomiska möjligheter eller försäkring som täcker kostnader för att avhjälpa ev. skada. Stoppregelns innebörd 9 Stoppregeln är generellt tillämplig på all verksamhet och alla åtgärder som ryms inom miljöbalkens tillämpningsområde. Liksom de övriga hänsynsreglerna gäller den både vid nyanläggning och vid befintliga verksamheter. Genom bestämmelsen förbjuds verksamheter och åtgärder som orsakar eller riskerar att orsaka skada eller olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa eller miljön. Risken för skada på grund av verksamheten eller åtgärden får inte vara försumbar, utan skada måste kunna förutses med viss sannolikhet. Regeln gäller också både åtgärder som kan ha en bestående inverkan och sådana som har en tillfällig. Om en prövningsmyndighet finner att stoppregeln skall gälla, skall myndigheten besluta att verksamheten inte får komma till stånd eller fortsätta. Paragrafens krav bör anses uppfyllda genom att byggherren och ägaren av vindkraftverken är medveten om paragrafens innebörd samt att området kan återställas till ursprungligt skick efter driftens upphörande. 5 SAMRÅD Under år 2008 genomfördes ett antal samråd. Ett första möte med närboende hölls den 23 april på s gårdsplan. Ett tidigt samråd hölls med Habo kommun den 15 april och länsstyrelsen i Jönköpings län den 22 maj då även representant från kommunen närvarade. Närboende informerades vid ytterligare ett möte på s gårdsplan den 23 April. Ett samråd med allmänheten enligt miljöbalken 6 kap 5 hölls den 16 juni 2009 i Gustav Adolf s bygdegård. Nedan redovisas i korthet vad som framkommit vid dessa samråd, för en mer information och närvarolistor hänvisas till Bilaga Kommun och Länsstyrelse Samrådet började med att Eolus Vind AB presenterade placeringarna inom området och det material som tagits fram. Eolus önskar placera vindkraftverken på höjderna och området har goda avstånd till närboende. Ljud och skuggberäkningar presenterades både hur de gjorts och resultatet. Under samråden med kommun och länsstyrelse fick sökande uppgifter på var skyddsvärda biotoper finns i området

25 Allmänheten Vid samrådet med allmänheten presenterade Eolus Vind den ljud och skuggpåverkan som är beräknad. Hur vägdragning och transporterna troligen kommer ske presenterades med kartor. Även delar av den informationen som kommit fram vid mötena med kommun och länsstyrelse presenterades. Intresset för delägarskap visade sig vara stort efter en kortare presentation från Eolus om möjliga delägarformer. De muntliga synpunkter som kom fram var frågor angående den visuella påverkan från västra sidan av verken vilka redovisas i denna MKB. Allmänheten fick fram till den 1 augusti på sig att lämna ytterligare synpunkter, inga synpunkter har dock kommit in. 6 SAMLAD BEDÖMNING Området anses vara ett mycket bra område ur vindenergisynpunkt samt påverkan av närboende och landskapsbild. Konsekvenser i landskapsbilden är kanske den faktor som kan ge mest åsikter. Annars är placeringen väl vald med jordbruksmark i närområdet utan att påverka kända skyddsvärda biotoper. I och med konsekvenserna från de olika alternativen på anläggning är det bättre ur energisynpunkt att bygga stora (2-3 MW) vindkraftverk enligt Huvudalternativet

26 7 REFERENSER OCH KÄLLOR MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING [1] Vindkraftsproposition, [2] Lantmäteriverket, Gävle Gröna kartan CD-ROM för Windows [3] Fastighetskarta/Blockkarta, Lantmäteriet [4] Friberg, K Vestasvind Svenska AB. Kemikalier i vindkraftverk. [5] Naturvårdsverkets webbplats, [6] Bullerberäkningsprogrammet DECIBEL, EMD International A/S i Ålborg, Danmark [7] Planering och prövning av vindkraftsanläggningar. Boverket 2003, KAPITEL 4 OMGIVNINGSPÅVERKAN OCH ALLMÄNNA INTRESSEN Boverket i samråd med Energimyndigheten, Naturvårdverket och Riksantikvarieämbetet. [8] Skuggberäkningsprogrammet SHADOW, EMD International A/S i Ålborg, Danmark. [9] Sveriges länskartor [10*] Fladdermöss och havsbaserade vindkraftverk studerade i södra Skandinavien VINDVAL Rapport 5748 [10] Rätt plats för vindkraften - Slutbetänkande från Vindkraftsutredningen SOU 1999:75, Kap 8. Påverkan och hänsynstaganden i vindkraftverkens närområde. [11] Rätt plats för vindkraften - Slutbetänkande från Vindkraftsutredningen SOU 1999:75, N.Moe Bilaga 3 Vindkraften i ett storregionalt och globalt perspektiv. [12] Att söka tillstånd för miljöfarlig verksamhet enligt 9 kapitlet i Miljöbalken, Version Länsstyrelsen i Västra Götaland. Vårgårda Christoffer Askerlund Eolus Vind AB Besöksadress: Kungsgatan 43, Vårgårda Postadress: Box 26, Vårgårda, Tel:

27 8 BILAGOR 1. Informationsblad om sökanden Eolus Vind AB. 2. Prospekt på vindkraftverk som kan bli aktuella att bygga. 3. Beskrivning av kranuppställningsplats som kan bli i anslutning till varje vindkraftverk. 4. Sökandens interna förhållningsregler för att minimera miljö/naturpåverkan under byggnation. 5. Bullerberäkning för Huvudalternativet. 6. Skuggberäkning för Huvudalternativet. 7. Fotomontage för Huvudalternativet. 8. Remissvar. 9. Protokoll från myndighetssamråd samt deltagarlista 10. Förteckning från samrådet för allmänheten