MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Bengtsfors, Bäcken

Transkript

1 Bengtsfors, Bäcken för planerade vindkraftverk på delar av fastigheterna Bäcken 1:44, Bäcken 1:16, Björtveten 1:27, Hjulsrud 1:10, Björtveten 1;54, Björtveten 1:63, Hjulsrud 1:8, Regineberg 1:1 samt Björtveten 1:11 i Bengtsfors kommun SAMRÅDSUNDERLAG Allmänna uppgifter Sökande Eolus Vind AB Organisationsnr Handläggare i detta ärende: Eolus Vind AB - Vårgårda Kristina Eriksson Box Vårgårda Tfn / kristina.eriksson@eolusvind.com

2 Icke-teknisk sammanfattning Eolus Vind har bedömt att platsen vid fastigheterna Bäcken 1:44, Bäcken 1:16, Björtveten 1:27, Hjulsrud 1:10, Björtveten 1;54, Björtveten 1:63, Hjulsrud 1:8, Regineberg 1:1 samt Björtveten 1:11 i Bengtsfors kommun har goda förutsättningar och önskar där att uppföra en vindkraftsanläggning bestående av upp till 10 vindkraftverk. Vindkraft är en förnybar energikälla som under elproduktionen inte medverkar till utsläpp av koldioxid, svavel- eller kvävedioxider. Den miljöpåverkan som utgår från ett vindkraftverk är istället lokal såsom ljud och skuggor samt förändringar i landskapsbilden. Det så kallade nollalternativet innebär att inga fysiska ingrepp görs, det vill säga att inget vindkraftverk byggs i området. Detta alternativ innebär att ingen störning sker på den lokala natur- och kulturmiljön och inte heller på boendemiljön. Nollalternativet innebär dock att de positiva effekterna av ett vindkraftverk uteblir och att energin då måste tas från en annan källa, vilken kan generera koldioxidutsläpp, radioaktivt avfall eller torrläggning av strömmande vattendrag. Huvudalternativet i denna miljökonsekvensbeskrivning innebär att 10 stycken vindkraftverk med en totalhöjd på max 175 meter etableras i området som utgörs av skogsmark. Verken beräknas producera ca 7-10 GWh el per år och styck, vilket motsvarar hushållsel till drygt 2000 villor. Vindkraftverk alstrar buller och för att utreda vilka närliggande bostäder som kan drabbas av detta ljud har en bullerberäkning gjorts. Enligt denna kommer inga bostäder i området att utsättas för buller som överstiger riktvärdet på 40 db(a). Placeringen sker också delvis i ett redan bullerpåverkat område på grund av närheten till väg 166. När solen skiner kan vindkraftverk också påverka närliggande bostäder med skuggeffekter, d.v.s. försätta dem i omväxlande sol och skugga. Riktvärdet är att ett bostadshus inte ska utsättas för mer än 8 skuggtimmar per år, vilket kan begränsas genom att installera skuggautomatik. Vindkraftverk påverkar landskapsbilden eftersom de på grund av gynnsamma vindförhållanden uppförs på platser som ligger högt i förhållande till omgivningen. Verken är gråvita i färgen och roterar med låg hastighet när vinden är svag, vilket ger ett lugnare intryck. När ett vindkraftverk monterats ner efter sin livslängd återstår endast ett betongfundament under marken samt en väg i anslutning till denna. Området omfattas inte av några riksintressen och är utpekat som lämpligt för vindkraft av kommunens förslag på vindkraftsplan. Inga särskilda naturvärden finns i det aktuella området och inga fornminnen kommer att beröras. Området ingår i ett större orört område men sökandens bedömning är att närheten till väg 166 gör att området trots detta är påverkat av ljud från mänsklig aktivitet. Varken vilda eller tama däggdjur störs normalt av vindkraftverk och risken att fåglar kolliderar med dem är mycket liten. Etableringen bedöms ej innebära ett hot för sällsynta växter. Sammantaget får etableringen sannolikt en positiv påverkan på naturmiljön då vindkraftverken ersätter annan miljöbelastande elproduktion. Huvudalternativet bedöms medföra små konsekvenser på boendemiljön med aspekt på buller, skuggeffekter och säkerhet. Huvudalternativet anses också ha den mest lämpliga utformningen, och beräknas att bidra till en hållbar utveckling genom att producera ca 80 GWh förnybar el per år. 2

3 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Syfte Vindkraften och miljön PROJEKTBESKRIVNING Sökanden Etableringsplatsen Bengtsfors kommuns Vindbruksplan Nollalternativ Studerade alternativ Anläggningen Transporter El-anslutning Byggfas och drift Områdets återställande MILJÖKONSEKVENSER Hälsa och säkerhet Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Hushållning med resurser SAMRÅD SAMLAD BEDÖMNING

4 1. BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 1.1 Syfte Denna miljökonsekvensbeskrivning, MKB, avser en vindkraftanläggning med upp till 10 vindkraftverk på delar av fastigheten fastigheterna Bäcken 1:44, Bäcken 1:16, Björtveten 1:27, Hjulsrud 1:10, Björtveten 1;54, Björtveten 1:63, Hjulsrud 1:8, Regineberg 1:1 samt Björtveten 1:11 i Bengtsfors kommun. MKB:n skall belysa verksamheten och dess negativa och positiva påverkan på hälsa och miljö. Miljökonsekvensbeskrivningen syftar också till att minimera anläggningens omgivningspåverkan och vara underlag för myndighetsbeslut. Miljökonsekvenserna av etableringen bedöms i förhållande till ett s.k. nollalternativ. 1.2 Vindkraften och miljön Vindkraft är en förnyelsebar energiform som under produktion av el inte medför några utsläpp av skadliga ämnen. Därmed kommer anläggningen att bidra till en miljömässigt hållbar energiproduktion. Inom cirka 9 månader har ett vindkraftverk producerat all den energi som åtgått vid tillverkningen av verket. Därefter produceras ren energi under den period som är verkets beräknade livslängd. Den miljöpåverkan som vindkraften orsakar är lokal och innefattar skugga och ljud från vindkraftverk i drift, en förändring av landskapsbilden samt en påverkan på närmiljön vid byggnation av fundament och vägar. Avgörande för vindkraftens ekonomi är tillgången på vind. Kännedom om lämpliga utbyggnadsplatser för vindkraft utgör därför grunden för planeringen. I Sverige är det planoch bygglagen (PBL) som reglerar var och hur vindkraften kan uppföras. Det är kommunerna som har planmonopol och de framställer en översiktsplan för att beskriva hur kommunens markanvändning ska utvecklas. Till skillnad från de tidigare förändringarna i Sveriges energiförsörjning motiveras övergången till vindkraft och andra förnybara bränslekällor inte enbart av brist på energi. Den växande medvetenheten om miljöns betydelse för vår framtid för utvecklingen framåt mot en mer hållbar energiförsörjning. Riksdagen antog 1999 femton nationella miljökvalitetsmål och kompletterade med ytterliggare ett Målen, som ska nås inom en generation (25-30 år) beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. De sexton miljökvalitetsmålen är: 1 Begränsad klimatpåverkan 9 Grundvatten av god kvalitet 2 Frisk luft 10 Hav i balans, levande kust och skärgård 3 Bara naturlig försurning 11 Myllrande våtmarker 4 Giftfri miljö 12 Levande skogar 5 Skyddande ozonskikt 13 Ett rikt odlingslandskap 6 Säker strålmiljö 14 Storslagen fjällmiljö 7 Ingen övergödning 15 God bebyggd miljö 8 Levande sjöar och vattendrag 16 Ett rikt växt- och djurliv En av de stora delarna i arbetet med att uppfylla målen är att ställa om energisystemet i Sverige till att bli miljömässigt och ekonomiskt hållbart. Vindkraften kommer att spela en viktig roll vid denna omställning. FN föreslog vid toppmötet om hållbar utveckling, i Johannesburg sommaren 2002, att 15 procent av världens energiproduktion ska bestå av förnybar energi senast år FN pekar även ut energi som en av fem prioriterade utmaningar i arbetet för en hållbar utveckling. 4

5 Den svenska riksdagen har satt en planeringsram som innebär att vindkraft ska kunna bidra med 30 TWh år 2020, vilket jämfört med nuvarande cirka 3 TWh innebär att en kraftig utbyggnad är nödvändig. För att uppfylla de nationella och globala miljö- och vindkraftsmålen krävs att bra vindplatser i Sveriges inland används som etableringsområde för vindkraft. Hittills har utbyggnaden i Sverige bestått av ett antal mindre aggregat på land och några grupper i kustnära havsområden. Ett vindkraftverk på 2 MW kan varje år: Producera drygt 5000 MWh el per år. Det motsvarar behovet för hushållsel i 1000 villor. Spara utvinningen av knappt 2000 ton kol. Minska utsläpp av koldioxid med ca 5000 ton. Minska utsläpp av svaveldioxid med ca 6 ton, samt kväveoxider med ca 5 ton. Spara naturen för brytning av kol, långtransporter samt aska. 2. PROJEKTBESKRIVNING 2.1 Sökanden Eolus Vind AB är ett företag som etablerar och äger vindkraftverk. Bolaget har idag medverkat vid etableringen av cirka 280 vindkraftverk. Bolaget hanterar bygglovshandlingar, utför miljökonsekvensbeskrivningar, upphandlar vindkraftverk, el-anläggningar mm. Eolus Vind AB har i flera projekt etablerat vindkraftsanläggningar och sålt dem nyckelfärdiga till olika intressenter. Eolus lobbar för ett lokalt delägarskap och har hjälpt till att starta ett antal delägarföreningar. Mer information om Eolus Vind AB kan fås på vår hemsida Etableringsplatsen Sökanden önskar att uppföra en vindkraftanläggning med upp till 10 vindkraftverk på delar av fastigheterna Bäcken 1:44, Bäcken 1:16, Björtveten 1:27, Hjulsrud 1:10, Björtveten 1;54, Björtveten 1:63, Hjulsrud 1:8, Regineberg 1:1 samt Björtveten 1:11 i Bengtsfors kommun. Platsen är belägen cirka 3 km sydväst om Bäckefors, drygt en km nordost om väg 166, se översiktskartorna i Figur 1. Anläggningsområdet är kuperad skogsmark med bergstoppar och sänkor med små sjöar och kärr. Höjdpartierna ligger cirka meter över havet. Eolus Vind AB har bedömt att platsen har goda förutsättningar för vindkraftsetablering. Skälen är bland annat höjden över havet i förhållande till omgivningen, att avstånden till bostäder är tillräckliga för att klara de buller- och skuggnormer som finns för vindkraftetableringar, samt att området redan idag är påverkat av mänsklig aktivitet på grund av närheten till väg 166. Att landskapet är blåsigt bekräftas av MIIU-modellen, som klassar in landskapet i olika färger beroende på beräknad årsmedelvind, se figur 2. Beräkningarna är gjorda på höjden 72 m ovan nollplansförskjutningen, vilket innebär 72 m ovan skog och mark. 5

6 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Figur 1: Översiktskarta över etableringsplatsen. Figur 2: MIIU-modellen, karta över Västra Götaland De tänkta verken hamnar i det gula området, se figur 3, vilket innebär en årsmedelvind på mellan 6,5-7 m/s. 6

7 Figur 3: Den röda ringen visar de tänkta verken inlagda i MIIU-modellen. En årsmedelvind över 6,5 m/s på 71 meters höjd innebär att vindkraftverk i området kommer att ge en bra elproduktion. De av Energimyndigheten utpekade områdena med riksintresse för vindkraft har som kriterium att medelvinden ska vara 6,5 m/s eller mer. 2.3 Bengtsfors kommuns Vindbruksplan Dalslands kommuner har gjort ett förslag på gemensam vindbruksplan. Bengtsfors kommuns förslag finns utställt t.o.m. 28 februari 2011, varefter synpunkter ska sammanställas innan förslaget antas. I förslaget är det aktuella området utpekat som en del av område B5, Lämpliga områden, se figur 4. I förslaget kan man läsa att Lämpliga områden med förutsättningar för vindbruksparker. Lämpliga områden har bra vindförhållande. I stort sett saknas konflikter mellan vindkrafts etableringar och motstående intressen, alternativt har områden genom politiska beslut prioriterats med hänsyn till vindkraftsintresset. Här skall etablering av vindkraft förordas. Områdena är viktiga att skydda mot åtgärder som kan motverka större vindkraftsetableringar inom området. Mer information kan fås på Figur 4: Utdrag ur Dalslands kommuners vindbruksplan. 7

8 2.4 Nollalternativ Nollalternativet innebär att inga fysiska ingrepp görs i den lokala natur- och kulturmiljön, det vill säga inga vindkraftverk uppförs. Landskapsbilden förändras då inte och på kort sikt förändras inte heller fågel eller djurlivet. Även påverkan på boendemiljön uteblir. Då vindkraftverken ersätter elproduktion från icke förnyelsebara och förorenande energikällor kommer dock nollalternativet att innebära att de positiva effekterna av vindkraftverken uteblir. Ingen minskning de miljöbelastande utsläppen kommer att ske. Utebliven vindkraftsetablering kan också innebära en ökad produktion av radioaktivt avfall eller torrläggning av strömmande vattendrag till följd av att el framställs på ett mindre hållbart sätt. 2.5 Studerade alternativ Huvudalternativ Huvudalternativet innebär att upp till 10 vindkraftverk med max 175 meters totalhöjd uppförs. Parametrarna på tornhöjd, rotordiameter och effekt varierar och kan komma att förändras. Detta beror på att olika typer eller fabrikat av vindkraftverk har olika effekt, höjd och rotordiameter samt att ständiga förändringar av verken sker i takt med utvecklingen. Märkeffekten (maximala effekt) kommer att vara upp till 3 MW och varje verk förväntas producera ca 7-10 GWh el per år beroende på vilken typ som väljs. Eolus Vind AB har bedömt att platsen har goda förutsättningar för vindkraftsetablering. Verken kommer att placeras på ett avstånd till omgivande bostäder som gör att riktvärdet för buller, 40 db(a) inte kommer att överskridas. Den mest frekventa och mest energirika vinden är sydvästlig. Placeringarna är något svårjusterade i området på grund av den mycket branta terrängen och sänkornas mossar och kärr Alternativ anläggning En alternativ anläggning på den givna placeringen innebär att verk med mindre rotor och lägre tornhöjd än i huvudalternativet etableras. Det gäller exempelvis vindkraftverk med totalhöjd på max 150 meter och en installerad effekt på max 2 MW. Det får då plats maximalt 14 vindkraftverk. Detta alternativ innebär att det produceras mindre el än vad det finns förutsättningar för, vilket gör att markens vindläge inte utnyttjas optimalt. Störningarna från mindre vindkraftverk minskar inte i samma omfattning. Ljudpåverkan är lika stor och landskapsbilden påverkas fortfarande, om än inte på lika långt håll, och kan till och med öka eftersom det etableras fler vindkraftverk. Hinderbelysningen kommer att bli annorlunda; ett rött blinkande ljus istället för ett vitt. Sammanlagt blir ändå störningarna större i förhållande till miljönyttan. Sökanden förordar anläggningen i huvudalternativet eftersom detta alternativ utnyttjar de befintliga vindförhållanden i största möjliga mån utifrån platsens förutsättningar, med hänsyn tagen till omgivningen, d.v.s. utan att gällande gränsvärden överskrids. 2.6 Anläggningen Den planerade anläggningen består av upp till 10 vindkraftverk med en totalhöjd på max 175 meter. Den beräknade årliga elproduktionen blir cirka 7-10 GWh per verk, vilket motsvarar drygt 2000 familjers förbrukning av hushållsel. Det avstånd som krävs mellan verken är olika beroende på vilken rotorstorlek som slutligen väljs, med 100 meters rotor krävs minst 500 m, helst något mer i sydvästlig riktning då verken annars vindskuggar varandra. 8

9 2.6.1 Vindkraftverken Vindkraftverken kommer att ha rörtorn av stål eller en blandning av betong- och ståltorn, där 2/3 av tornet är betong och sista 1/3 upp till maskinhuset är av stål. Rotorn blir 3-bladig och troligen kommer vindkraftverken vara målade med gråvit färg. Verken kommer att rotera med variabelt varvtal - lågt varvtal vid låg vindstyrka och högt varvtal vid hög vindstyrka. Rotationshastigheten är ca varv per minut. Verken startar vid cirka 3 m/s och stoppar vid cirka 25 m/s vindstyrka. Märkvinden, det vill säga den vind då full effekt uppnås, är ca 12 m/s Fundament Fundamenten, vars sida är omkring18 m, grundläggs cirka 3 m under markplan. Se Figur 8. Pålning kan eventuellt komma att krävas. Före byggnation görs en geoteknisk undersökning för att fastställa de geologiska förutsättningarna för fundamentgrundläggning på den aktuella platsen. Fundament Jordtäckning 3m Figur 8. Typskiss av fundament. 18m Vägar Fram till de tänkta vindkraftsplatserna kommer vägar att anläggas. Vägar som är 4,5-5 m breda måste anläggas från den befintliga vägen fram till etableringsplatserna. I Figur 9 ses en kartan där preliminära vägsträckningar är markerade med grönt. Figur 9: Karta med förslag på placering av vindkraftverk och preliminär vägsträckning. 9

10 I anslutning till vindkraftverken behövs, förutom vägar, även yta till fundament, transformatorer samt uppställningsplats för kran och servicefordon. 2.7 Transporter För att transportera fram material till vägar, fundament och vindkraftverk beräknas att cirka 200 lastbilstransporter kommer att krävas per verk. För tillsyn och skötsel fodras ett fåtal personbilstransporter per år. 2.8 El-anslutning Vattenfall är för närvarande nätägare. Vilka anslutningspunkter som är möjliga vid tiden för uppförandet kan i dagsläget inte redovisas på grund av att elnätet behöver förstärkas. 2.9 Byggfas och drift De kemikalier som används under vindkraftverkets livstid finns i Figur 10. Siffrorna gäller per vindkraftverk. Det finns även vindkraftverk som saknar växellåda och hydraulsystem, varför mindre mängd olja används i dessa verk. När huvudalternativet är fastställt, i den färdiga ansökan, kommer mer exakta siffror att redovisas. Oljemängd i växellåda Oljemängd i hydraulsystem Broms Huvudalternativet Kommentar liter Bytesintervall efter anmärkning på oljeprov (4-7 år) Upp till 200 liter Ingår i hydrauliksystemet Vridaxel Ca 36 liter Bytesintervall ca 8 år Batterier 4 ficklampsbatterier (typ pinnlampa) Fett Ca 29 kg fett i verket när det lämnar fabriken. Transformator I maskinhuset: epoxyisoleras, innehåller inte olja. Längst ned i tornet/utanför: innehåller drygt 800 liter mineralolja. Figur 10: Kemikalier 2.10 Områdets återställande Pennlampsbatterier byts 1 gång/år vid huvudservice Ca 7,7 kg fett pumpas i vid service var 6:e månad. Transformatorn placeras antingen längst ned i tornet, i maskinhuset eller utanför vindkraftverket beroende på fabrikat. Ett vindkraftverks livslängd beräknas till cirka år. Eventuellt kommer då verken att bytas mot en ny generation vindkraftverk och om så inte blir fallet skall området återställas. Verken skall nedmonteras och fundamentsplatserna skall återställas för att marken återigen ska kunna brukas. Vägen skall tas bort i den omfattning som markägaren bedömer som lämpligt. Elkablar kan om så krävs grävas upp. Kostnaden för dessa återställningsåtgärder bedöms ungefär motsvaras av vindkraftverkens skrotvärde, därmed bör rimligen finansieringen för att återställa området vara säkrad. I det fall vindkraftverkets torn är ett betongtorn kommer det i köpekontraktet säkerställas att pengar avsätts under driftstiden för att trygga ett miljösäkert undanskaffande av tornet samt det avfall som genereras. 10

11 3. MILJÖKONSEKVENSER 3.1 Hälsa och säkerhet MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Buller Figur 11 visar ljudkänsliga punkter (bostäder) kring verken. De rosa ringarna kring husen har radien 700 meter. Det finns inga generella avståndskrav till bostäder men för att klara de riktvärden som finns för ljud från vindkraftverk kan det behövas ett ungefärligt avstånd på 700 m när det gäller en park med cirka 10 stycken. Är antalet vindkraftverk färre kan avståndet minskas. Figur 11: Rosa ringar runt hus med radie 700 m. Figur 12: Utdrag ur bullerberäkning Figur 12 visar föreslagna vindkraftverk som är markerade med röda propellrar. Ljudutbredningen kring vindkraftverken visas med ringar kring verken. Den röda ringen visar 40dB(A). Det buller som vindkraftverken alstrar kommer dels från maskinhus och dels från rotorbladen. På avstånd som överstiger 200 m hörs normalt inte det mekaniska ljudet utan enbart rotorbladens vindbrus. Ljudnivåerna är beräknade med avseende på förhållandena vid 8 m/s vindstyrka. Gräns för buller vid bostadshus från vindkraftverk vid denna vindhastighet är 40,0 db(a) enligt Naturvårdsverkets riktvärden. Beräkning har utförts i ett bullerberäkningsprogram, där ingen hänsyn tas till bullerdämpande vegetation, byggnader m.m. som kan finnas mellan vindkraftverk och bostäder. 11

12 Det blir allt svårare att finna platser som inte är utsatta för buller, inte minst i närheten av större tätorter. Trafiken, särskilt vägtrafiken, är den största störningskällan men även bergtäkter, skjutbanor, överflygande flygplan och liknande sprider buller långt ut i naturen. Det tänkta etableringsområdet är idag redan påverkat av buller från väg 166. Av bullerutredningen framgår att samtliga bostäder klarar det för nattetid rekommenderade riktvärdet på 40,0 db(a). Vindkraftverken bedöms därför medföra små konsekvenser på boendemiljön med aspekt på buller. När huvudalternativet är fastställt, i den färdiga ansökan, kommer uppdaterade ljudberäkningar att tas fram Skuggeffekter När solen står bakom vindkraftverkens rotor kan växlingarna mellan ljus och skugga uppfattas som störande. Fenomenet inträffar i solsken, på de platser som kan skuggas av vindkraftverket. I praktiken uppstår skuggeffekterna på närliggande bostäder när solen står lågt och skugga därmed kastas långt. Skuggan blir mer diffus ju längre avståndet är till vindkraftverket. Direktivet för skuggbildning kring vindkraftverk innebär att ett bostadshus inte skall behöva acceptera mer än 8 timmar förväntad skuggtid per år eller 30 minuter maximalt per dag. Sökanden har gjort skuggberäkningar med hjälp av ett skuggberäkningsprogram där ett skuggkänsligt område på 5x5 meter, motsvarande en tänkt uteplats, beräknas vid bostadshus. Skuggberäkningen är gjord för vindkraftverk med 119 m navhöjd och 112 m rotor. Skuggberäkningen tar ej hänsyn till träd, byggnader eller liknande mellan vindkraftverk och skuggkänsliga punkter. Beräkningen visar att några uteplatsen vid bostäder kan få något mer skuggpåverkan än vad riktvärdena anger. När placeringar och typ av verk är fastställt kommer beräkningarna att uppdateras. För att uteplatser vid bostäder inte skall få mer skugga än vad riktvärdet tillåter kan skuggautomatik att installeras för de gällande bostäderna. Med skuggautomatik menas ett dataprogram som känner av hur vindkraftverkets rotor står i förhållande till solen respektive de utsatta boningshusen. Programmet känner av när skuggor kastas mot bostaden och om mer Figur 13: Exempel på skuggkalender för ett bostadshus skuggtid än tillåtet inträffar stängs verket av tills dess att skuggan inte faller på den aktuella byggnaden. För att få en bild av när på året skugga faller på de olika boningshusen tas en skuggkalender fram när placeringarna är fastställda. Se exempel i figur 13. De olika färgerna representerar de olika vindkraftverken Luftkvalitet Om el från de vindkraftverk som denna MKB avser produceras med hjälp av vindkraft istället för koleldade energianläggningar sparas utvinningen av kol. Utsläppen av koldioxid, 12

13 svaveldioxid samt kväveoxider minskar. Naturen sparas också från långa transporter samt utsläpp av aska Säkerhetsrisker Vindkraftverk kan utgöra en säkerhetsrisk. Is kan släppa från vingarna, brand kan uppstå i en generator och rotorbladen kan lossna. Övervakning och regelbunden service gör dock att sannolikheten för olyckor är mycket liten. Vindkraftverken är placerade i skogsmark där människor sällan vistas. Risken för skador till följd av haverier, isbildning etc. bedöms som liten. 3.2 Landskapsbild Placeringen av vindkraftverk skall på grund av vindförhållandena helst ske i öppna landskap eller på höjder. För att lättare beskriva området och dess utseende har foton tagits. I Figur 14a finns en karta med fotopunkterna utsatta Figur 14a: Karta över fotopunkter Från fotopunkt 1, Bäcken, kommer vindkraftverken att synas ovan träden, se figur 14b. Vindkraftverken som står längst bort syns inte utan kommer att döljas av höjderna framför. Avståndet är cirka 1,3 km väster om etableringsområdet. 13

14 Figur 14b: Foto taget från Bäcken (fotopunkt 1). Nästa foto är taget från väg 166 drygt 1,5 km från det närmsta verket, se figur 14c. Härifrån har man utsikt över höjderna med åkermarker i förgrunden. Figur 14c: Foto taget från väg 166 (fotopunkt 2). Foto nummer 3 är taget från infarten till Regineberg som ligger lite drygt 1 km sydväst om etableringsplatsen, se figur 14d. Här kommer de närmsta vindkraftverken att synas över hustak och träd. Vindkraftverken som ligger längt åt nordost kommer inte att synas. Figur 14d: Fotot är taget från fotopunkt 3, Regineberg. De vindkraftverk som är aktuella i denna MKB roterar med ett lägre varvtal vid svag vind än vid starkare vind, vilket då ger ett lugnt intryck. Detta är en viktig egenskap för att minska verkens landskapspåverkan. Vindkraftverken kommer troligen att få en gråvit färgton. Det har visat sig mycket svårt att objektivt värdera vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden, några ser vindkraftverk som ett naturligt inslag i ett redan kulturpåverkat landskap - andra uppfattar vindkraftverken som fula ingrepp i detsamma. 14

15 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 3.3 Naturmiljö Naturvärden Enligt Länsstyrelsens hemsida ligger etableringsområdet inte inom riksintressen för naturvård eller inom skyddsvärt naturområde, se Figur 15. I öster gränsar området till riksintresse för naturvård. Figur 15: Karta över områden med riksintresse och naturreservat Vattendrag I området finns gott om små sjöar, vattendrag och kärr. Vindkraftsanläggningen kommer inte att inkräkta på strandskyddet eftersom det närmsta verket är placerat drygt 100 meter från vattendrag. Om vägen som anläggs är tvungen att korsa ett dike kommer vattenavrinningen att lösas Flora Etableringen görs i skogsmark utan känd skyddsvärd flora. Två små områden med nyckelbiotoper finns inom etableringsområdet, den ena är barrskog och det andra är en bergbrant med lättvittrade skiffrar. Områden med sumpskogar kommer att undvikas. En inventering av naturvärden har genomförts av oberoende konsult Fåglar Etableringens närområde är ett skogslandskap med därtill hörande vanliga fågelarter. Riskerna för att vindkraftverk skall medföra störningar av fågellivet är av två slag, dels att fåglar kolliderar med vindkraftverk, dels att fåglar skräms bort av vindkraftverk. Vid de platser som har studerats i olika länder visar undersökningarna att risken för att fåglar kolliderar med vindkraftverk är mycket liten. Ett flertal studier pekar också på att vindkraftverk har liten inverkan på häckningen. Vissa arter kan störas men tycks flytta sina häckningsplatser till ett annat område, förutsatt att andra lämpliga häckningsplatser finns. Fåglar som rastar och söker föda tycks vara relativt opåverkade av vindkraftverk. En fågelinventering har genomförts av oberoende konsult. 15

16 3.3.5 Däggdjur Vilt förekommer i trakten kring det tänkta vindkraftsområdet. Erfarenheterna i olika länder visar att varken vilda eller tama däggdjur störs av vindkraftverk. Får och kor betar alldeles intill och i Sverige har också älg och rådjur observerats alldeles inpå vindkraftverk Trafikbuller Den planerade vindkraftsanläggningen ligger drygt 1,5 km från väg 166. Denna väg är på Länsstyrelsens kartor markerad med bullerzoner, se Figur 16. Bullerområdet sträcker sig till den gräns där trafikbullret understiger 30,0 db(a). Figur 16: Karta över etableringsområdet med bullerområdet inritat. 3.4 Kulturmiljö Området består huvudsakligen av skogsmark och här finns inga kända kultur- eller kulturhistoriskt värdefulla platser i området som störs av en etablering. Några fornminnen har inte hittats i området. Ett par kilometer norr om etableringsplatsen finns ett riksintresse för kulturmiljövård, se Figur 17. En arkeologisk förundersökning har genomförts av oberoende konsult. 16

17 Figur 17. Kulturmiljöer och fornminnen i området kring de planerade vindkraftverken. 3.5 Friluftsliv Det aktuella området är kuperad skogsmark och bedöms inte ha speciellt stor betydelse för friluftsliv. 3.6 Hushållning med resurser Skogsbruk Etableringsområdet utgörs av skogsmark. Vindkraftsanläggningen kommer att anläggas så att skogsbruket påverkas i minsta möjliga utsträckning, i samförstånd med markägare Ämnen och material Inga värdefulla ämnen eller material bedöms att beröras av anläggningen Mark- och Vattenanvändning Brunnar eller annan vattentäkt berörs ej av anläggningen. 4. SAMRÅD Ett informationsmöte hölls med närboende den 27 april Ett samråd med berörda myndigheter, närboende och andra intressenter kommer att hållas 8 mars SAMLAD BEDÖMNING Området anses vara ett mycket bra område ur vindenergisynpunkt. Detta visar också kommunens förslag på Vindbruksplan. Etableringen av vindkraftverk kommer ej medverka till bullernivåer som överskrider de av Naturvårdsverket uppsatta riktlinjerna. Skuggpåverkan kan minimeras till under 8 h rörlig skugga från verken per år med så kallad skuggautomatik, vilket innebär att verken stannas automatiskt då skugga faller på den aktuella platsen. 17

18 Inventeringar av naturvärden, fåglar och en arkeologisk förundersökning har genomförts och innan exakt placering och vägdragning bestäms kommer resultatet av dessa att sammanställas och eventuellt kompletteras. Landskapsbilden kommer att förändras då vindkraftverk uppförs i området. Etableringen bedöms inte innebära ett hot för sällsynta växter, däggdjur eller fåglar. Sammantaget får etableringen sannolikt en positiv påverkan på naturmiljön då vindkraftverken ersätter annan miljöbelastande elproduktion. Huvudalternativet bedöms medföra små konsekvenser på boendemiljön med aspekt på buller, skuggeffekter och säkerhet. Huvudalternativet anses också ha den mest lämpliga utformningen, och beräknas att bidra till en hållbar utveckling genom att producera ca 7-10 GWh förnybar el per år och styck. Vårgårda Kristina Eriksson Eolus Vind AB 18