Delkurshandledning Litteratur, 7,5hp Grundlärare G05

Transkript

1 LINKÖPINGS UNIVERSITET VT 20 Institutionen för kultur och kommunikation, 4-6 Inriktning svenska, delkurs 2, litteratur Delkursansvarig: Delkurshandledning Litteratur, 7,5hp Grundlärare G05

2 Innehåll... 3 Arbetssätt... 3 Lärplattformen LISAM... 3 Barn- och ungdomslitteraturens historia... 4 Barnlitteraturens teorier och begrepp... 4 Minnesanteckningar från ILS-arbetet... 4 (Del)kursmål... 4 Examinationer:... 4 STN SRE4, VFU- uppgift barnlitteraturläsning, estetiska lärprocesser och läromedel, 1,5hp (U-G)... 4 OBL2, Muntlig gruppredovisning av ett författarskap (D)... 4 OBL5... Fel! Bokmärket är inte definierat. Betygskriterier:... 4 STN5, 6hp (U-VG)... 4 SRE4, 1,5hp (U-G)... 5 OBL2, (D) Läsande förebilder... 6 OBL5 (D)... 6 Obligatorisk facklitteratur... 7 Textkompendium innehåll... 8 Referenslitteratur... 8 Obligatorisk skönlitteratur... Skönlitteraturen i bokstavsordning... Loggbok på skönlitteraturen OBL Momentschema v 9-, 18,

3 Välkommen till delkursen litteratur! Undervisande lärare i kursen v 9-,18, 19 (delkursansvarig) marie-helene.klementsson@liu.se Tel Rum 34 Key, IKK Lena Hägle lena.hagle@liu.se Kursmentor Linda Kernell Linda.kernell@liu.se Estetlärare Innehåll Under kursdelen litteratur kommer vi att arbeta med barn- och ungdomslitteratur. Allra största fokus kommer att ligga på den skönlitterära läsningen och hur man kan arbeta med den ur ett didaktiskt perspektiv. Den skönlitterära läsningen kommer även att analyseras enligt barn- och ungdomsromanens teoribildning, framförallt med hjälp av receptionsanalys men stor vikt kommer att ligga även på barn- och ungdomslitteraturen ur ett historiskt perspektiv. Kåreland och Boglind & Nordenstam är den kurslitteratur vi främst arbetar med och följer. Skönlitteraturen som ingår i delkursen är omfattande och kräver därmed god planering och framförhållning för att kunna hanteras (få tag på och läsas). All skönlitteratur finns på Campusbiblioteket som refex. Det innebär att ni kan läsa all litteratur på plats. Den skönlitteratur vi arbetar med är inte enbart inriktad mot --åringar utan riktar sig såväl mot 6-9-åringar som åringar. Detta är viktigt då lärarens uppgift är att veta vilken svårighetsgrad och innehåll i skönlitteraturen som lästs av de elever som kommer från lågstadiet. Lika viktigt är det för läraren att känna till vilken skönlitteratur eleverna kommer att möta på högstadiet. Under delkursens gång arbetar ILS-gruppen bland annat med begreppshantering. Detta innebär att studenten ska kunna förhålla sig till begrepp/uttryck i anknytning till litteratur, skola och samhälle. Dessa begrepp finns att tillgå på LISAM under kursdokument och det heter Begreppshantering. De flesta av dessa begrepp, kommer studenten tillhanda genom föreläsningar och seminarier. Resterande begrepp finns att tillgå i kurslitteraturen eller diskuteras fram i ILS-gruppen. Arbetssätt Lärplattformen LISAM används under kursen för inlämningar, kursinformation och dokument. På lärarplattformen får studenterna feedback på inlämningsuppgifter etc. Inga inlämningar sker via mail. Allmänna frågor skickas däremot till vanliga mailen. 3

4 Barn- och ungdomslitteraturens historia läser vi främst med hjälp av Boglind & Nordenstams Från Fabler till Manga 1. Denna inläsning sker framförallt hos studenten, då den ligger som en viktig bakgrund till föreläsningar, ILS-seminarier och sedermera tentamen. Barnlitteraturens teorier och begrepp lär vi oss främst med hjälp av Kårelands Skönlitteratur för barn och unga (bra referens kan Nikolajevas Barnbokens Byggklossar vara). Minnesanteckningar från ILS-arbetet. I gruppen arbetar studenterna i ILS-grupper med uppgifter i anknytning till föreläsningarna/seminarierna. En del av ILS-uppgifterna görs inför en föreläsning och en del arbetas med efteråt. Det är mycket viktigt att ni försöker få igång en väl fungerande ILS-grupp. Under delkursen jobbar ILS-gruppen tillsammans under de schemalagda tillfällena. Till vart och ett av dessa tillfällen finns det uppgifter att göra. Från varje ILS-tillfälle ska gruppens minnesanteckningar lämnas in. ILS-uppgifterna hämtas i kursdokumenten och lämnas in gruppvis på LISAM i inlämningsmappen. (Del)kursmål redogöra för grundläggande litteraturdidaktiska teorier redogöra för barn- och ungdomslitteraturens multimodala former och institutionella förutsättningar analysera, granska och diskutera exempel på barn- och ungdomslitteratur kopplat till skolans värdegrund genus, klass, etnicitet, normalitet och avvikelse exemplifiera hur estetiska lärprocesser kan stödja språk- läs- och skrivutveckling Examinationer: STN 5, Skriftlig hemtentamen didaktiskt arbete, 6hp (U-VG) SRE4, VFU- uppgift barnlitteraturläsning, estetiska lärprocesser och läromedel, 1,5hp (U-G) OBL2, Muntlig gruppredovisning av ett författarskap (D) OBL5, Portfolio loggbok på skönlitteraturen, D (denna uppgift stäcker sig över delkurs 2+4) Betygskriterier: STN5, 6hp (U-VG) Denna skriftliga tentamen bedöms med poäng. För att få godkänt krävs minst 60% av provets totala poäng. För att uppnå ett VG på densamma krävs 85% av provets totala poäng. 4

5 VG Visar en mycket god överblick över barn- och ungdomsbokens nutida genrer och historiska utveckling, över läsarorienterad teoribildning (receptionsteori), litteraturdidaktiska teorier och multimodala texter, samt visar en mycket god förmåga att analysera, tolka och kritiskt granska barn- och ungdomslitteratur (utifrån relevant teoribildning.) Visar en mycket god överblick över det litterära systemets uppbyggnad vad avser litterära och institutionella förutsättningar samt en mycket god förmåga att problematisera litterära normer och värderingar i förhållande till genus, klass, etnicitet, normalitet och avvikelse. G Visar en tillfredsställande överblick över barn- och ungdomsbokens nutida genrer och historisk utveckling, över läsarorienterad teoribildning, litteraturdidaktiska teorier och multimodala texter, samt visar en tillfredsställande förmåga att analysera, tolka och kritiskt granska barn- och ungdomslitteratur (utifrån relevant teoribildning.) Visar en tillfredsställande överblick över det litterära systemets uppbyggnad vad avser litterära och institutionella förutsättningar samt en tillfredsställande förmåga att problematisera litterära normer och värderingar i förhållande till genus, klass, etnicitet, normalitet och avvikelse. U Visar en otillräcklig överblick över barn- och ungdomsbokens nutida genrer och historiska utveckling, över läsarorienterad teoribildning och över litteraturdidaktiska teorier, samt visar en bristande förmåga att analysera, tolka och kritiskt granska barn- och ungdomslitteratur utifrån relevant teoribildning. Visar en otillräcklig överblick det litterära systemets uppbyggnad vad avser litterära och institutionella förutsättningar, samt en otillräcklig förmåga att problematisera litterära normer och värderingar i förhållande till litteraturvetenskapliga metoder och synsätt. SRE4, 1,5hp (U-G) Denna inlämning är en av VFU-uppgifterna. Den här handlar i huvudsak om läsning av barnoch ungdomslitteratur ute på skolan. Uppgiften finns i sin helhet på LISAM. Uppgiften redovisas skriftligt såväl som muntligt. G Studenten har på ett tillfredställande sätt kartlagt den skönlitterära läsningen på sin VFU-plats, genom att ha sammanställt sina intervjuer med undervisande lärare, elever och skolbibliotekarie. Ett kortare arbete med estetiska lärprocesser kopplat till skönlitteratur har genomförts, under VFU-perioden, och upplägg, genomförande och resultatanalys beskrivs på ett tillfredsställande sätt. 5

6 U Studenten har på ett otillräckligt sätt redovisat kartläggningen av den skönlitterära läsningen på VFU-platsen. OBL2, (D) Läsande förebilder Denna uppgift är en muntlig gruppredovisning av ett författarskap. Den finns i sin helhet på LISAM under namnet OBL2. Uppgiften bedöms endast med ett D, vilket innebär genomförd och godkänd redovisning. OBL5 (D) OBL5 är ett loggboksarbete som fortgår under delkurserna två och fyra, allt eftersom skönlitteraturen läses. Använd mallen som finns på LISAM. För att få godkänt krävs att samtliga skönlitterära verk finns med i loggboken och att den lämnas in på LISAM fredagen i vecka 37. För betyget D Studenten visar på förmåga att med ett ämnesdidaktiskt synsätt, med sikte på den egna yrkesrollen, relatera till och förhålla sig till skönlitteratur i och runt den aktuella åldersgruppen. Studenten visar på förmåga att diskutera litterära texter utifrån didaktiska problemställningar, och hur dessa kan tillämpas i praktisk verksamhet. Studenten visar på förmåga att utifrån barn- och ungdomslitteratur, samt viss övrig skönlitteratur, läsa, tolka och estetiskt värdera litterära texter. 6

7 Obligatorisk facklitteratur De som rekommenderas att köpa har*, de som finns på LISAM har*** ***Brink, Lars (2005) Boksamtal under mellanåren Kåreland, Lena (red) Modig och stark eller ligga lågt. Skönlitteratur och genus i skola och förskola, Stockholm: Natur och kultur, kap. 7 *Boglind, Ann & Nordenstam, Anna (2015) Från fabler till manga 1. Malmö: Gleerups ***Klementsson (2005) Den nya svenska flickboken *** Klementson (2006) Historiens vingslag i amerikansk barn- och ungdomslitteratur under 1800-talet ***Klementsson (20) Elsa Beskow Beatrix Potter s Swedish counterpart *Kåreland, Lena (2015) Skönlitteratur för barn och unga. Historik, genrer, termer, analyser. Lund: Studentlitteratur. Körling, Anne-Marie (2013) Hur läser man högt? ( Kursplaner i Svenska för grundskolan Langer, Judith, A. (2005) Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterär förståelse. Göteborg: Daidalos, kapitel 2 ***Nilsson, Maria (2013) Att flicka sig. Hur flickor gör genus i chick lit och teen noir Söderberg, E., Österlund, M., Formark, B. (red) Flicktion. Perspektiv på flickan i fiktionen. Malmö: Universeus Academic Press, S ***Ramstrand, (2005) Vilka äventyr borde få finnas? Bröderna Lejonhjärta och kritiken. Stockholm: Barnboken 2005:1 ***SBI trender och tendenser år 2015, 2009, 2007 (sbi.kb.se) ***SOU 20:65 Läsandets kultur. Slutbetänkande av Litteraturutredningen (kapitel 3) 7

8 Textkompendium innehåll Andersson, Maria (20) Att bli människa: barn, sedlighet och kön i Amanda Kerfstedts, Helena Nybloms och Matilda Mallings författarskap, Göteborg: Makadam förlag s Andersson, Maria, Druker, Elina (20) Barnlitteraturanalyser, Borta bra men hemma bäst, Lund: Studentlitteratur, s Andræ, Marika, (2001) Rött eller grönt? Flicka blir kvinna och pojke blir man i B. Wahlströms ungdomsböcker , Stockholm: B. Wahlströms, s. 13-, * Bergsten, Staffan & Elleström, Lars (2004) Litteraturhistoriens grundbegrepp, Lund: Studentlitteratur, s.9-11, Hansson, Gunnar (1997) Läsarnas litteraturhistoria när, hur och varför?, i; Litteratursociologi. Texter om litteratur och samhälle, red. L. Furuland & J. Svedjedal, Lund: Studentlitteratur, s Ingemansson, Mary (20) Det kunde lika gärna ha hänt idag. Maj Bylocks drakskeppstriologi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna, Göteborg: Makadam förlag, s Lundqvist, Ulla (1994) t&f tradition och förnyelse svensk ungdomsbok från sextiotal till nittiotal. Stockholm: Rabén & Sjögren, s Lundqvist, Ulla. (1981) Ungdomsboken i skolan sex konkreta exempel, i; Kring den svenska ungdomsboken, red U. Lundqvist & S. Svensson, Stockholm: Natur och Kultur, s Westin, Boel (1998) Vad är barnlitteraturforskning? i Litteraturvetenskap en inledning, red Staffan Bergsten, Lund: Studentlitteratur, s Wolf, Lars (2003) och en fräck förgätmigej. Lund: Studentlitteratur, s Referenslitteratur Andersson, Jonas (2015) Ett systematiskt mord på läslusten Svenskläraren nr Andersson, Jonas (2015) Med läsning som mål. Om metoder och forskning på det läsfrämjande området. Kulturrådets skriftserie 2015:3 8

9 Byréus, Katrin. (20) Du har huvudrollen i ditt liv: om forumspel som pedagogisk metod för frigörelse och förändring. Stockholm: Liber. Chambers, Aidan (1998) Böcker inom oss om boksamtal (eller Böcker inom och omkring oss, endast böcker inom oss läses). Stockholm: Rabén & Sjögren Fast, Carina (2015) Läslust i hemmet. Så stödjer du ditt barns skriv- och läsutveckling. Stockholm: Natur & Kultur. Körling, Anne-Marie (20) Den meningsfulla högläsningen. Stockholm: Natur & Kultur Läromedel. Nikolajeva, Maria. (2004) Barnbokens byggklossar. Lund: Studentlitteratur ***Ommundsen, (2008) På vei mot barnelitteraturens grense? Erlend Loes Kurtby Schmidt, Catarina (2013) Att bli en sån som läser: barns menings- och identitetsskapande genom texter. Örebro universitet. ( Att bli en sån som läser ) 9

10 Obligatorisk skönlitteratur Till de verk som har en* ska ni känna till handlingen, karaktärerna etc. men ni måste inte ha läst dem. De med ** finns som e-bok på Götabiblioteken. Tänk på att låna eller köpa skönlitteraturen i god tid före kursstart, då det kan vara svårt att få tag på all skönlitteratur just då ni behöver den. Ni är många studenter som ska ha skönlitteraturen samtidigt, men med god framförhållning brukar det lösa sig speciellt om ni hjälps åt i gruppen. All skönlitteratur ska finnas både på Campus Valla och i Norrköping som refex. Detta innebär att ni alltid kan läsa den på plats. Om ni läser skönlitteraturen i förväg, till exempel då ni har tillgång till den, läs den med tanke föreläsningens tema och ILS-uppgiftens frågor och skriv i loggboken. Lathundar till loggboken finns på lisam. Skönlitteraturen i bokstavsordning Andersen H.C. Valfri saga **Angerborn, Tredje tecknet Beecher-Stowe, Onkel Toms stuga* Beskow ett valfritt verk **Burnett, Den hemliga trädgården Burnett, Lille lorden Bylock, Drakskeppet **Collins, Hungerspelen (bok eller film) Dickens, Oliver Twist* **Fitinghoff, Barnen ifrån Frostmofjället Jansson, Det osynliga barnet (novellen) ( Jansson, Vem ska trösta knyttet?( Juno (filmen) **Lewis, Häxan och lejonet (gärna filmen) Lindgren, Bröderna Lejonhjärta Lindgren, Mio min Mio Loe, Kurt i Kurtby Nesbit, Huset Ardens gåta **Nilsson, The Return of Hjärtans Fröjd Potter, Beatrix läs någon av Pelle Kaninböckerna Salinger, Räddaren i nöden Sandwall-Bergström, Kulla-Gulla **Von Bredow, Som jag vill vara Wahl, Därvarns resa alternativt Den långa resan **Walfrid, Johnson Främlingen i skogen Wilder, Det lilla huset på prärien + de verk som ingår i OBL2

11 Loggbok på skönlitteraturen OBL5 Hemtentamen OBL5 är ett arbete som fortgår under hela delkurserna två och fyra, allt eftersom skönlitteraturen läses. Använd mallen som finns i kursdokument på LISAM. Där finns även de instruktioner och den hjälp ni kan behöva för att hantera loggboken. För att få godkänt på OBL5 krävs att samtliga skönlitterära verk i delkurs två och fyra finns med i loggboken och att den lämnas in på LISAM. Tänk på att dokumentet urkundstestas. Att arbeta med och ta ställning till i samband med den skönlitterära läsningen: a) Skriv ett referat på boken med ungefär ord b) Ta ut bokens tema och några motiv c) Typ av läsare - resonera kring följande frågeställningar och motivera ditt resonemang: För vilken ålder passar den? För vilken typ av läsare (avancerad, medel eller svag läsare) passar den? Är den riktad till pojkar och/eller flickor? d) Typ av läsning - resonera kring bokens vara eller icke vara i undervisningen. Motivera ditt resonemang. Beakta då följande, är boken lämpad för: Högläsning Helklassläsning Parläsning Parallelläsning Temaarbete Gruppläsning (dvs ingår den i ett läsprojekt med exempelvis tre till sju titlar där eleverna får välja att läsa en eller flera av titlarna) Bänkboksläsning Fritidsläsning Inte alls? e) Egna tankar och reflektioner 11

12 V 6 datum Tors 9 feb Tors 9 feb V 9 Datum Momentschema v 9-, 18,19 tid tp lärare Ingen inläsning till tillfället Key1-13 FÖ WS LK 1. Perspektiv på bilderboken. Högläsning Intro delkurs 2, OBL2 författarskap och föreläsning Key1 OBS!.00 Förbered er individuellt enligt uppgift på lisam. Sveriges läsambassadör Anne-Marie Körling den egna läsningens betydelse hos verksamma lärare. Körling, Hur läser man högt? ( (referenslitteratur som rekommenderas Körling, Den meningsfulla högläsningen) 1. Perspektiv på bilderboken. Högläsning Gemensam läsning och workshop. Seminariegrupp 1 Ky 24 (MH) Seminariegrupp 2 Ky 25 (LK) tid tp lärare Innehåll läses inför varje föreläsning, seminarium eller ILS! Tis 28 feb Intro. Litteratursociologi och kanon och litteraturkritik Bergsten & Elleström s.9-11,31-43, Boglind & Nordenstam kap Hansson s Kåreland 7-13, 15-28, 53-62, Ramstrand Westin Tis 28 feb 15- FÖ, AF, AR Lindgren, Bröderna Lejonhjärta Bröderna Lejonhjärta Astrid Lindgrens fortsättning (finns på LISAM) 3. Skolbibliotekets roll i undervisningen och tillgänglighet för alla Fokusbibliotekarie Andreas Rocklöv och tillgänglighetsbibliotekarie Anna Fahlbeck kommer och föreläser. Ons 1 Fre 3 ILS ILS-arbete 1 Begrepp, kanon och 1800-tal Uppgift hämtas på LISAM och minnesanteckningarna lämnas in gruppvis på LISAM i inlämningsmappen. Obs! Uppgiften är omfattande. Planera noga talets barn- och ungdomslitteratur Andersson ur Att bli människa (kompendium) Klementsson Historiens vingslag... Kåreland Barnbokens framväxt Hodgson-Burnett, Lille lorden (Lord Fauntleroy) Hodgson-Burnett, Den hemliga trädgården (The Secret Garden) Walfrid Johnson Främlingen i skogen Wilder, Det lilla huset på prärien

13 Fre ILS ILS-arbete 1 Begrepp, kanon och 1800-tal Uppgift hämtas på LISAM och minnesanteckningarna lämnas in gruppvis på LISAM i inlämningsmappen. Obs! Uppgiften är omfattande. Planera noga. V Datum tid tp lärare Innehåll läses inför varje föreläsning, seminarium eller ILS! Tis 7 5. Viktorianska kvinnor, Victorian Era, 1900-talet i Sverige - guldåldrarna Andersson, Druker ur Barnlitteraturanalyser (kompendium) Boglind & Nordenstam kap 5 Klementsson Elsa Beskow Kåreland Barnbokens genrer 69-74, 77-78, Barnbokens kontexter 91-0, Barnboken i teorin , Kåreland, Modig och stark, kap 7 SOU 20:65 (kapitel 3) Ons 8 Ons 8 Fre H.C. Andersen läs en valfri saga Beatrix Potter läs någon av Pelle Kaninböckerna Elsa Beskow läs ett valfritt verk Laura Fitinghoff Barnen ifrån Frostmofjället Tove Jansson Vem ska trösta knyttet? 6. Att arbeta med skönlitteratur med eleverna Boglind & Nordenstam Litteraturdidaktisk och metodisk orientering ILS-arbete 2 Guldåldrarna, klassiker och den historiska romanen Uppgift hämtas på LISAM och minnesanteckningarna lämnas in gruppvis på LISAM i inlämningsmappen. (Obs! Tiden är kort. Planera noga.) 7. Klassiker och pojk- och flickboken Andrae Rött eller grönt? (kompendium) Boglind & Nordenstam kap 4 Kåreland Barnbokens genrer 62-64, Barnboken i teorin Klementsson, Den nya svenska flickboken Nilsson Att flicka sig FÖ ILS Lena Hägle Fre - Collins, Hungerspelen (bok eller film) Sandwall-Bergström, Kulla-Gulla (Ni ska känna till vad Beecher-Stowes, Onkel Toms stuga* och Dickens, Oliver Twist* handlar om) 8. Den historiska romanen och faktaböcker för barn Ingemansson Det kunde lika gärna hänt idag, s 9-24, (kompendium) Kåreland Barnboken i teorin , , Barnbokens genrer Fre 13- Bylock, Drakskeppet Wahl, Därvarns resa alternativt Den långa resan ILS ILS-arbete 2 Guldåldrarna, klassiker och den historiska romanen Uppgift hämtas på LISAM och minnesanteckningarna lämnas in gruppvis på LISAM i inlämningsmappen. (Obs! Tiden är kort. Planera noga.) 13

14 V 11 Datum tid tp lärare Innehåll läses inför varje föreläsning, seminarium eller ILS! Tis Att läsa fiktion analysmodeller, karaktärer och talet Chambers boksamtal Chatman The Text Greimas aktantmodell Lundqvist s (kompendium) Lundqvist s (kompendium) Kåreland Barnbokens berättande 1-154, Barnboken i teorin Propps funktioner Tis 14 Tis 15 Tors 16 Fre Salinger, Räddaren i nöden. Litteraturdidaktik - tema sex & samlevnad Boglind & Nordenstam (OBS! lisam) Von Bredow, Katarina, Som jag vill vara Nilsson, Per, The Return of Hjärtans Fröjd Filmen Juno ILS-arbete 3 Analysmodeller, berättande och litterär ILS nutidshistoria Uppgift hämtas på LISAM och minnesanteckningarna lämnas in gruppvis på LISAM i inlämningsmappen. OBS! Inlämning av OBL2. ILS 11. OBL2 reflektion på bokredovisningarna Ni arbetar i gruppen med att titta igenom de andra gruppernas redovisningar. Gemensamt ger ni nyanserad feedback på samtliga deltagare och filmer. Ert dokument lämnas in gruppvis i samarbetsytan och i inlämningsmappen.. Den kollektiva huvudpersonen, intertextualitet, främmandegöring och ironi Kåreland Barnbokens berättande 1-154, Barnboken i teorin (Ommundsen referenslitteratur finns på LISAM) Fre Fre ILS LK Fitinghoff, Laura Barnen ifrån Frostmofjället Jansson, Tove, Det osynliga barnet (novellen) Lewis, C.S. Häxan och lejonet (gärna filmen) Loe, Erlend Kurt i Kurtby 13. Estetiska lärprocesser Att bearbeta och levandegöra barnlitteratur. Vad är värderingsövningar, bildteater och nyckelscener. (Byréus) Widholm ILS-arbete 4 Kollektiv huvudperson, textanalys och nyckelscener Uppgift hämtas på LISAM och minnesanteckningarna lämnas in gruppvis på LISAM i inlämningsmappen. 14

15 V Datum tid tp Lärare Innehåll läses inför varje föreläsning, seminarium eller ILS! Tis Fantasy, magiska berättelser och fanfiction Boglind & Nordenstam kap 6 Kåreland Barnbokens genrer Tis 21 Tis 21 Ons 22 Tor Angerborn, Tredje tecknet Nesbit, Huset Ardens gåta 15. Redovisning nyckelscener RE, Seminariegrupp 1, sal 2207 LK Seminariegrupp 2, sal 4257 LK ILS ILS-arbete 5 Fantasy, fanfiction och textanalys Uppgift hämtas på LISAM och minnesanteckningarna lämnas in gruppvis på LISAM i inlämningsmappen. GE Lena Hägle 16. VFU- introduktion Att planera en lektion Lgr 11 läses på inför genomgången. Ta med utvecklingsguiden TE TENTAMEN STN5 Glöm inte att anmäla dig! V 18 datum Ons 2 maj V 19 datum Tis 9 maj Ons maj V 33 datum Tors aug tid tp Lärare Innehåll läses inför varje föreläsning, seminarium eller ILS! OTE OMTENTAMEN STN5 Glöm ej att anmäla dig! tid tp Lärare Innehåll läses inför varje föreläsning, seminarium eller ILS! RE GE /? Lena Hägle tid tp Lärare Innehåll. SRE4 redovisning Muntlig redovisning av VFU-uppgiften. Seminariegrupp 1 Seminariegrupp 2? 18. Att skapa ett läsprojekt OBL3 Ingemansson OTE OMTENTAMEN STN5 - Glöm inte att anmäla dig! 15