VÅRD OCH OMSORGSPLAN

Transkript

1 VÅRD OCH OMSORGSPLAN

2 INNEHÅLL SID 1 Inledning 5 2 Vad styr verksamheten? 2.1 Nationell lagstiftning Den politiska organisationen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 6 3 Mål 3.1 Svedala kommuns målområden Socialnämndens övergripande mål Socialnämndens verksamhetsmål Vård och omsorgs verksamhet 4.1 Ledning och stab Individ och familjeomsorg LSS Socialpsykiatri Äldreomsorg Anhörigstöd Hemsjukvård Hjälpmedel 13 5 Demografisk utveckling 5.1 Befolkningsprognos för Svedala kommun Region Skånes prognos , personer 85 år och äldre 16 6 Vård och omsorgs framtida behov 6.1 Befolkningsutveckling i relation till ekonomi Personal Bostäder Individ och familjeomsorg LSS Socialpsykiatri Äldre och funktionsnedsatta 18 7 Prioriterade områden 7.1 Gemensamt för Vård och omsorg Individ och familjeomsorg LSS Socialpsykiatri Äldreomsorg 26 Antagen i kommunfullmäktige att gälla från och med

3 1 INLEDNING Vård och omsorgsplanen är framtagen på uppdrag av socialnämnden i syfte att få en långsiktigare och fylligare planering än vad traditionella årsbudgetar ger. Vård och omsorgsplanen är kommunens plattform för arbetet med äldre, personer med funktionsnedsättning och individ- och familjeomsorgens målgrupper. Planen är ett uttryck för den politiska viljeinriktningen för verksamheten. Planen är ett stöd för att kunna planera och utveckla kommunens vård och omsorg utifrån framtida behov. Planen beskriver de områden som särskilt kommer att behöva beaktas i framtiden. Planen är även ett dokument där medarbetarna kan hämta stöd för sitt arbete samt vägledning för vilka frågor som ska prioriteras. Vård och omsorgsplanen har utformats av Vård och omsorgs ledningsgrupp under ledning av socialchefen. Pensionärsråd och anhörigföreningarna har varit referensgrupper. Ett 50-tal brukare, anhöriga, chefer och medarbetare och ledamöter i socialnämnden har deltagit i så kallade fokusgrupper om framtida vård och omsorg i Svedala kommun. Socialnämnden står inför utmaningar som innebär ökad omfattning av insatser, men som även kräver nytänkande, utveckling av kvalitetsarbetet och förmåga att använda kommunens resurser på ett effektivt sätt. Vård och omsorg Anna Borgius socialchef Socialnämnden Per Mattsson (M) ordförande 4 5

4 2 VAD STYR VERKSAMHETEN? 2.1 Nationell lagstiftning Riksdag och regering fastställer och beslutar om övergripande mål för vård och omsorg genom lagstiftning, nationella handlingsplaner samt anvisningar och reglementen. Staten svarar för tillsyn på både nationell och regional nivå inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt lagen för stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) genom Inspektionen för vård och omsorg (IVO). På ett nationellt plan arbetar Socialstyrelsen fram stöd till vård och omsorgs olika verksamheter. Arbetet inom Vård och omsorg styrs i huvudsak av kommunallagen, förvaltningslagen, socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL). 2.2 Den politiska organisationen Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige har det övergripande ansvaret för att vården och omsorgen av kommunens medborgare genomförs i enlighet med lagar och förordningar. Socialnämnden Socialnämnden ansvarar för äldreomsorg, hälso- och sjukvård, LSS, socialpsykiatri, anhörigstöd, förebyggande verksamhet, individ och familjeomsorg, alkoholhandläggning, färdtjänst, riksfärdtjänst och mottagande av asylsökande barn utan legal vårdnadshavare, så kallade ensamkommande barn. Socialnämnden har ett utskott som beslutar i ärenden som rör enskilda personer enligt de lagar och förordningar som finns inom socialnämndens verksamhet. För att stärka medborgarinflytandet och öka kunskapen om verksamheten har socialnämndens ledamöter uppdrag som kontaktpolitiker inom Vård och omsorgs olika verksamheter. Pensionärsråd Socialnämnden är ansvarig för det kommunala pensionärsrådet. Pensionärsrådet fungerar som samrådsorgan till kommunens styrelser och nämnder i frågor som särskilt berör äldre och pensionärer. Tillgänglighetsfrågor Teknisk nämnd är ansvarig för referensgruppen för tillgänglighetsfrågor och socialnämnden har i uppdrag att utse representanter till referensgruppen. 2.3 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Vård och omsorgs ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete utgår från Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9. Ledningssystemet gäller hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS. Ledningssystemet finns för att systematiskt och fortlöpande kunna utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Varje år sammanställs och analyseras Vård och omsorgs kvalitetsarbete i ett kvalitetsbokslut. 6 7

5 3 MÅL Vuxna, såväl som barn, som kommer i kontakt med Vård och omsorgs verksamhet ska få ett professionellt bemötande. Kommunens medborgare ska erhålla ett respektfullt bemötande och insatser av hög kvalitet. I de fall det visar sig att den enskilde har behov av Vård och omsorgs insatser ska dessa utredas skyndsamt och utformas på ett sådant sätt att de egna resurserna tillvaratas och stärks. Målet är att verka för delaktighet i samhället och att den enskilde kan leva ett självständigt liv. Vid åtgärder som rör barn direkt eller indirekt ska omtanke om barnets bästa alltid stå i förgrunden. 3.1 Svedala kommuns målområden Kommunen ska planera för en långsiktigt hållbar utveckling och tillväxt. Kommunens verksamheter ska tydligt präglas av medborgarperspektiv och medborgarinflytande med hög servicekänsla, god tillgänglighet och gott bemötande. Kommunens verksamheter och organisation är kostnadseffektiv och ekonomin är i balans med fokus på kärnverksamheten. 3.2 Socialnämndens övergripande mål Medborgaren ska känna delaktighet och ha möjlighet att leva ett självständigt liv genom att erbjudas god omsorg och insatser av hög kvalitet. 3.3 Socialnämndens verksamhetsmål Verksamheten ska ha en förebyggande inriktning. Myndighetsutövningen ska vara effektiv och rättssäker med medborgaren i fokus. Medborgaren ska få rätt insats med bästa möjliga resultat. Medborgaren ska vara nöjd med den insats som hen har fått. Kommunfullmäktige har beslutat om mål för År 2018 kommer nya mål att tas fram för mandatperioden

6 4 VÅRD OCH OMSORGS VERKSAMHET Vård och omsorg är organiserad i följande områden: Ledning och stab, Individ och familjeomsorg, LSS, Socialpsykiatri, Äldreomsorg och Hälso- och sjukvård. 4.1 Ledning och stab Ledning och stab leds av socialchef och består av områdeschefer samt stabspersoner. Ledning och stab leder, samordnar och koordinerar uppdrag inom Vård och omsorg och ger stöd och service till politiken. 4.2 Individ och familjeomsorg Individ och familjeomsorgens verksamhet omfattar: Barn och ungdomsvård Missbruks- och beroendevård Familjehem Familjerådgivning Familjerätt Föräldrastöd Kontaktperson och kontaktfamilj Arbete med våld i nära relationer Handläggning och tillsyn enligt alkohollagen Social jour Dödsboanmälan Navet 1 Huvuduppgifterna är att i sociala frågor arbeta med råd och stöd, myndighetsutövning och verkställighet av beslut. Arbetet ska inriktas så att den enskildes behov av stöd i största möjliga mån kan lösas genom tidiga insatser som inte kräver myndighetsbeslut. Inom verksamheten erbjuds insatser till både enskilda individer och till grupper. 4.3 LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) betecknas som en rättighetslag. Insatser enligt lagen ska ges till personer som bedöms tillhöra personkretsen, har behov av insatsen och att insatsen inte kan tillgodoses på annat sätt. Insatserna ska skapa goda levnadsvillkor, anpassas individuellt utifrån respekt om den enskildes självbestämmande och stärka förmågan att leva ett självständigt liv. Boende med särskild service Kommunen har fyra gruppbostäder med personal tillgänglig dygnet runt. Det finns även trapphusboenden med personal tillgänglig dag- och kvällstid. Korttidstillsyn och korttidsvistelse Korttidstillsyn ges till skolbarn över 12 år som har behov av tillsyn före och efter skoldagen samt under lovdagar och studiedagar. Korttidsvistelsen ges till barn och unga för att få miljöombyte samt för att ge avlösning till anhöriga. Daglig verksamhet Kommunen har en daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder och som inte förvärvsarbetar eller studerar. Personlig assistans, ledsagar- och avlösarservice När personlig assistans beviljas har den enskilde rätt att själv välja vem som ska vara assistansanordnare och vem som ska anställas. En privat utförare ansvarar för assistansen hos de som väljer kommunen som anordnare. Kommunen har verksamhet för ledsagar- och avlösarservice. 4.4 Socialpsykiatri Socialpsykiatrin vänder sig till personer med psykisk ohälsa och omfattar boendestöd, träffpunkt och anhörigstöd. Boendestöd Kommunen har boendestöd till personer med psykisk ohälsa. Genom insatser i hemmet och närmiljön ska stöd ges så att den enskilde ska kunna bo kvar i eget boende. Träffpunkt Träffpunkten erbjuder aktiviteter för att ge meningsfull och strukturerad vardag samt träning i sociala sammanhang. Den arbetslivsinriktade delen arbetar för att ge den enskilde individuellt stöd för att nå sina mål avseende arbete och studier. 4.5 Äldreomsorg Äldreomsorgen ska ge äldre och funktionsnedsatta möjlighet att leva ett normalt och självständigt liv. En förutsättning är att kommunen på olika sätt stödjer detta i samhällsplaneringen, utformar bostäder med hög tillgänglighet, har en öppen verksamhet och att det finns tillgång till hemtjänst och hemsjukvård. Vid behov ska plats i särskilt boende beviljas. Värdighetsgarantier Svedala kommun har sedan 2012 lokala värdighetsgarantier inom hemtjänst, särskilt boende, dagverksamhet och dagcentraler. Värdighetsgarantierna är en viljeinriktning vilken kvalitet äldreomsorgen ska hålla och utgör en tydlighet för den enskilde vilken kvalitet de kan förvänta sig. Hemtjänst För att kunna bo kvar hemma erbjuder kommunen hemtjänst i form av serviceinsatser, omvårdnadsinsatser, sociala insatser, ledsagning samt hemkörning av färdiglagad varm mat. Hur insatsen ska genomföras utformas i samtal mellan hemtjänstens personal och den enskilde. Kommunen tillämpar kundval inom hemtjänsten. Insatserna omfattar service, omvårdnad och delegerad hälso- och sjukvård. Särskilt boende Den enskilde kan ansöka om särskilt boende när behovet av vård och omsorg är omfattande och den enskilde inte klarar av att bo kvar i ordinärt boende med hjälp av insatser i hemmet. I det särskilda boendet ges service, omvårdnad och tillsyn dygnet runt. Kommunen har fem särskilda boenden där vissa har inriktning på demenssjukdomar Samverkan mellan socialtjänst och skola. 11

7 Korttidsboende Korttidsboende erbjuds bland annat för vård, rehabilitering, avlastningsplats, växelvård och palliativ vård. Trygghetsboende Kommunen har två trygghetsboenden och de förmedlas direkt av bostadsbolag. Det behövs ingen biståndsbedömning. Kravet är att den enskilde är 70 år eller äldre. Kommunen står för gemensamhetslokal och värdinnetjänst. Dagcentraler Dagcentralerna är öppna mötesplatser för seniorer och erbjuder ett varierat utbud av aktiviteter. Dagverksamhet Det finns en biståndsbedömd dagverksamhet för personer med demenssjukdom. Syftet är att genom aktiva dagar med social samvaro underlätta för den enskilde att bo kvar i det egna hemmet. Fixarservice Fixarservice ger praktisk hjälp med vardagliga sysslor för att förebygga olika risker, som exempelvis fallolyckor. En del av arbetsuppgifterna utförs av omvårdnadspersonal genom delegation. Som en speciell resurs finns en demenssjuksköterska som svarar för stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga samt personal. Rehabilitering kan ske i hemmet eller i samband med vistelse på korttidsboende/särskilt boende. Rehabilitering innebär att den enskilde får träning för att bättre kunna tillvarata sina fysiska, psykiska och sociala funktioner. 4.8 Hjälpmedel Kommun och landsting ansvarar tillsammans för hjälpmedel till personer med funktions- och aktivitetsnedsättning. Kommunen ansvarar för hjälpmedel till personer som har fyllt 20 år med undantag av kommunikationshjälpmedel, hjälpmedel för omgivningskontroll och elrullstolar som är Region Skånes ansvar. Hjälpmedel förskrivs till personer med funktions- och aktivitetsnedsättning efter en bedömning av kommunens arbetsterapeut eller fysioterapeut/sjukgymnast. Kök Det finns tre tillagningskök 2 som lagar mat till särskilt boende, dagverksamheter och till personer som har matdistribution. 4.6 Anhörigstöd Anhörigstöd finns integrerat inom Vård och omsorgs olika verksamheter och kan bestå av anhöriggrupper, studiecirklar, informationsträffar, mötesplatser, utbildning, må bra-aktiviteter och caféverksamhet. Anhörigstödet bedrivs i nära samarbete med olika frivilligorganisationer. Ett anhörigcenter finns i anslutning till en dagcentral. Anhörigsamordnare och anhörigombud Inom Vård och omsorg finns anställda anhörigsamordnare på deltid. Deras uppdrag är att samordna och utveckla anhörigstödet, ge råd och stöd anpassat till den enskildes livssituation. Det finns ett antal utbildade anhörigombud inom äldreomsorgens verksamhet vars uppdrag är att bidra med anhörigperspektivet i den egna verksamheten. Avlösning i hemmet och trygghetshotell Anhöriga kan få avlösning i hemmet med upp till tio timmar per månad. Insatsen är avgiftsfri. Trygghetshotell för anhöriga finns och kan bokas under en kortare period. Båda insatserna är utan biståndsbeslut. 4.7 Hemsjukvård Vård och omsorg ansvarar för hemsjukvård i såväl ordinärt boende som i särskilt boende. Hemsjukvården omfattar äldre, funktionsnedsatta och andra personer som har behov av insatser och inte själva kan ta sig till vårdcentral. Kommunen har ett hälso- och sjukvårdsansvar upp till och med sjuksköterskenivå. Hälso- och sjukvårdspersonal svarar för bedömningar, hälsoförebyggande arbete, rådgivning och sjukvårdsuppgifter. Även förskrivning av inkontinenshjälpmedel och vissa läkemedel ingår i uppdraget Köken är organiserade inom Miljö och teknik, serviceenheten. 13

8 5 DEMOGRAFISK UTVECKLING Sveriges befolkning var nästan 9,9 miljoner år , varav drygt 1,9 miljoner var personer 65 år och äldre. Åldersgruppen förväntas öka till drygt 2,1 miljoner år 2020, motsvarande en ökning med 8,1 procent och drygt 2,4 miljoner år 2030, motsvarande en ökning med 24,8 procent jämfört med år Det är den åldersgruppen som ökar mest under prognosperioden. 5.1 Befolkningsprognos för Svedala kommun Svedala kommuns befolkning 4 visar följande: Personer 65 år och äldre År 2015 var personer 65 år och äldre, vilket motsvarade 17,6 procent av kommunens befolkning. Åldersgruppen förväntas öka till personer år 2020, motsvarande en ökning med 8,7 procent (315 personer). År 2030 förväntas personer att vara i åldersgruppen, motsvarande en ökning med 16,6 procent (597 personer) jämfört med år ANTAL PERSONER 65 ÅR OCH ÄLDRE, , SVEDALA KOMMUN Antal Personer år År 2015 var 640 personer år. Åldersgruppen förväntas öka till 775 personer år 2020, motsvarande en ökning med 21,1 procent (135 personer). År 2030 förväntas personer att vara i åldersgruppen, motsvarande en ökning med 91,3 procent (584 personer) jämfört med år ANTAL PERSONER ÅR OCH ÄLDRE, , SVEDALA KOMMUN Antal År Personer 90 år och äldre År 2015 var 127 personer 90 år och äldre. Åldersgruppen förväntas öka till 155 personer år 2020, motsvarande en ökning med 22 procent (28 personer). År 2030 förväntas 209 personer att vara i åldersgruppen, motsvarande en ökning med 64,6 procent (82 personer) jämfört med år ANTAL PERSONER 90 ÅR OCH ÄLDRE, , SVEDALA KOMMUN Antal 209 År År Statistiska centralbyrån, SCB, Svedala kommuns befolkningsprognos, KAAB Prognos AB,

9 5.2 Region Skånes prognos , personer 85 år och äldre Enligt den demografiska utvecklingen som Region Skåne har tagit fram i samband med nytt hälso- och sjukvårdsavtal, förväntas andelen personer 85 år och äldre i Svedala kommun att öka med 22,3 procent under prognosperioden Detta är den fjärde högsta ökningen av samtliga kommuner i Skåne. 6 VÅRD OCH OMSORGS FRAMTIDA BEHOV 6.1 Befolkningsutveckling i relation till ekonomi Sveriges kommuner och landsting (SKL) genomförde 2015 en analys av Svedala kommuns ekonomistyrning. Vid analysgruppens presentation framkom att andelen personer år kommer att öka med 7,9 procent under perioden I åldersgruppen som är i behov av flest insatser från Vård och omsorg, det vill säga personer 80 år och äldre, beräknas ökningen vara 25 procent. Enligt SKLs beräkningar innebär volymökningarna inom äldreomsorgen kostnadsökningar på 27 procent motsvarande 45,4 miljoner kronor under SKLs analysgrupp beräknar att kommunens kostnader för personer med funktionsnedsättning kommer att öka med 6 procent under vilket motsvarar 4,4 miljoner kronor. Den aktuella flyktingsituationen i världen medför en ny och svår planeringssituation. Antalet ensamkommande barn som anvisas till kommunen styrs av hur många barn som söker asyl i Sverige. Antalet kan snabbt förändras och förändringen förorsakas av faktorer som ligger utanför kommunens kontroll. 6.2 Personal Det finns en risk för framtida obalans mellan tillgång och efterfrågan på utbildad personal. Enligt resultatet av Arbetskraftsbarometern 2015, Statistiska centralbyråns (SCB) undersökning som mäter arbetsgivarnas behov av utbildad arbetskraft, ökar bristen på högskoleutbildad personal. Bristen finns framför allt inom yrkeskategorierna sjuksköterskor, specialistsköterskor och socionomer. Det förutspås även bli brist på chefer inom välfärdssektorn. Vård och omsorgs största yrkeskategori är undersköterskor och där visar SCBs prognoser på risk för kraftig brist på sikt. I riket är närmare 60 procent av undersköterskorna 45 år eller äldre och ett stort antal går i pension Svedala kommun har 216 tillsvidareanställda undersköterskor och 56 procent befinner sig i ålderskategorin 45 år eller äldre vilket är något färre än riksgenomsnittet. 6.3 Bostäder En persons ekonomi, anställningsförhållanden, ålder, hälsa och eventuell funktionsnedsättning påverkar möjligheten att få bostad. Att möta framtida behov av bostäder är en utmaning och arbetat måste bedrivas på olika nivåer i samhället. 6.4 Individ och familjeomsorg Förväntningarna på barn- och ungdomsvården har ökat som en följd av en större uppmärksamhet på barn och ungas förhållande och utsatthet. I kommunen har antalet anmälningar ökat och fler har beviljats stöd från socialtjänsten, motsvarande ökning syns även nationellt. Det kan bero på att fler barn och unga far illa men kan även vara en följd av attityd- och samhällsförändringar

10 Under föregående planperiod ökade Individ och familjeomsorgens ansvar då ett stort antal ensamkommande flyktingbarn anvisades till kommunen. Detta sammantaget ger för handen att den sociala barn- och ungdomsvården står inför stora utmaningar. Individ och familjeomsorgen ska eftersträva en god arbetsmiljö med bra stödfunktioner och rimlig arbetsbelastning. 6.5 LSS Under de närmaste åren behöver LSS arbeta för att höja livskvaliteten för personer med funktionsnedsättning genom att skapa ett meningsfullt vardagsliv. De områden som kommer att omfattas är boende, arbetsliv och fritid. Kommunen ska tillhandahålla olika boendeformer utifrån målgruppernas behov. Insatser ska anpassas efter den enskildes individuella behov. För att möta de skiftande behoven behöver personal ha specifika kunskaper och kompetenser. Daglig verksamhet behöver utvecklas för att möta den enskildes individuella behov. 6.6 Socialpsykiatri Stödet till dem med psykisk funktionsnedsättning som bor i eget boende ska utvecklas. Gruppen unga vuxna med psykisk ohälsa och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kräver samordnade insatser från flera samhällsaktörer. I socialpsykiatrins träffpunkt och i samverkan med andra ska sysselsättning skapas och ge ökade möjligheter för den enskilde att arbeta på den öppna arbetsmarknaden. 6.7 Äldre och funktionsnedsatta Den demografiska utvecklingen ger en klar och tydlig riktning att äldreomsorgen kommer att behöva byggas ut. Allt fler äldre lever allt längre. Det ställer höga krav på kommunerna att formulera en långsiktig strategi för hur morgondagens äldreomsorg ska kunna möta de äldres behov. Vilka lösningar är mest fördelaktiga utifrån både individ- och samhällsperspektiv är viktiga framtidsfrågor inom äldreomsorgen. Det är främst personer med demenssjukdom och personer med komplex sjukdomsbild som kommer ha behov av plats i särskilt boende. Behovet av särskilt boende beror på olika komponenter som utvecklingen av stöd i ordinärt boende, tillgången till korttidsvård och dagverksamhet. Det är även viktigt att satsa på förebyggande och hälsofrämjande insatser i form av dagcentralsverksamhet och anhörigstöd. Det finns stora fördelar med att förebygga och skjuta upp behovet av äldreomsorg, både ur ett individperspektiv men även för att begränsa kostnaderna för morgondagens äldreomsorg. Förebyggande åtgärder och rehabilitering kommer spela en viktig roll för en fortsatt positiv utveckling av de äldres funktionsnivå. ANDEL PERSONER I SVEDALA KOMMUN SOM 2015 VAR BEVILJADE BISTÅND AVSEENDE STÖD I ORDINÄRT BOENDE OCH PLATS I SÄRSKILT BOENDE Ålder Andel med behov av stöd i ordinärt boende, procent Andel i särskilt boende, procent Summa, procent Under 65 år 0,2 0,0 0, år 4,9 0,8 5, år 38,4 7,7 46,1 90 år och äldre 62,2 36,2 98,4 Framför allt är det personer 80 år och äldre som kommer att påverka framtidens behov av vård och omsorg eftersom vårdbehovet ökar med stigande ålder. Enligt den demografiska utvecklingen och dagens konsumtionsmönster kommer behov av stöd i ordinärt boende och platser i särskilt boende 7 att öka successivt. Alternativa boendeformer i form av seniorboende och trygghetsboende med flera alternativa boendeformer kommer att vara nödvändigt för att tillgodose framtida behov. Planeringen av morgondagens äldreomsorg måste utgå från äldres skilda behov och anpassas till en ökad hetrogenitet. Det finns ett underskott på mellanboende jämfört med vad som efterfrågas. Undersökningar visar att drygt hälften av morgondagens äldre uppger att de vill flytta till någon form av mellanboende även om de enbart skulle behöva hjälp med praktiska sysslor. Fördelen de ser med ett mellanboende är att lättare kunna klara sig själva. Idag bor uppskattningsvis endast procent av de äldre med lätt funktionsnedsättning och måttliga omsorgsbehov på ett mellanboende. Kostnadsanalyser 5 som gjorts talar för att det är samhällsekonomiskt motiverat att öka tillgången till mellanboende Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Motsvarande 34 personer, varav 3 personer under 65 år bor i särskilt boende Hemtjänst, hemsjukvård, hemrehabilitering, korttidsplatser och dagverksamhet för personer med demenssjukdom.

11 ÖKNING AV ANTALET PERSONER MED STÖD I ORDINÄRT BOENDE Antal År ÖKNING AV ANTALET PLATSER I SÄRSKILT BOENDE Antal Är det denna bilden Äldre dam med hatt ni önskar? År Framtida behov av stöd i ordinärt boende Den genomsnittliga ökningen av antalet personer med behov av stöd i ordinärt boende kommer att vara 14 per år vilket kommer att motsvara ett resurstillskott på 2,0 miljoner kronor per år fram till år Efter 2020 kommer antalet personer med behov av stöd i ordinärt boende att öka till 17 per år vilket kommer att motsvara ett resurstillskott på 2,4 miljoner kronor per år. Framtida behov av platser i särskilt boende Behovet av ytterligare platser i särskilt boende kommer att vara 4 platser per år vilket kommer att motsvara ett resurstillskott på 2,4 miljoner kronor per år fram till år Efter 2020 kommer behovet att platser att öka till 5 platser per år vilket kommer att motsvara ett resurstillskott på 3,0 miljoner kronor per år. Framtida behov, ordinärt boende och särskilt boende Det totala resurstillskottet kommer att vara 4,4 miljoner kronor per år vilket kommer att motsvara sammanlagt nästan 22 miljoner kronor fram till år Från 2020 fram till 2030 kommer resursbehovet uppgå till drygt 54 miljoner kronor

12 7 PRIORITERADE OMRÅDEN Prioriterade områden under kommer att vara: 7.1 Gemensamt för Vård och omsorg Stöd till anhöriga Anhörigstödet ska underlätta för personer som vårdar eller stödjer närstående. Stödet ska ge anhöriga en förbättrad livssituation och minska deras fysiska och psykiska belastning. Genom hög kvalitet inom Vård och omsorgs ordinarie verksamhet skapas indirekt goda förutsättningar för att förbättra de anhörigas situation. Bra bemötande och god kommunikation mellan personal och anhörigvårdare skapar trygghet. Det preventiva arbetet ska vara utgångspunkt när det gäller stödet till personer som vårdar, hjälper eller stödjer en närstående. Behov av stöd ska uppmärksammas i ett tidigt skede. Anhörigstödet ska vara lättillgängligt och flexibelt. Individuella behov kräver individanpassade lösningar. För att nå anhöriga som inte har kontakt med kommunens verksamheter ska information ges via flera olika kanaler. Samverkan ska ske med andra huvudmän, intresseorganisationer och frivilliga i syfte att utveckla, samordna och engagera stödet till anhöriga. Evidensbaserat arbetssätt Den som behöver Vård och omsorgs insatser ska erbjudas hjälp som bygger på bästa tillgängliga kunskap. Målet är att de metoder som socialtjänsten använder ska vara till nytta och göra gott för brukaren. I ett evidensbaserat arbetssätt integreras: Den bästa vetenskapliga kunskapen om insatsers effekter. Brukarens erfarenheter och förväntningar. Den lokala situationen och omständigheter. Den professionelles expertis. Personal Våra medarbetare är våra viktigaste ambassadörer. Vi vill att våra medarbetare ska uppleva och bidra till att verksamheten är målinriktad, effektiv och har fokus på kommuninvånarnas bästa. Vård och omsorg ska vara en verksamhet där alla tar sitt ansvar och hjälps åt att skapa ett gott arbetsklimat. Vård och omsorg vill låta medarbetarna vara med och påverka verksamhetens utveckling. Det effektiviserar verksamheten, ger nöjdare kommuninvånare, bättre arbetsmiljö och lägre kostnader. För att säkerställa att kommuninvånarna erbjuds en god och säker vård och omsorg är det viktigt att medarbetarna har rätt kompetens. Medarbetarna ska erbjudas kontinuerlig kompetensutveckling. Ett tydligt och närvarande ledarskap skapar god kommunikation med korta beslutsvägar och en god arbetsmiljö som följd. Cheferna ska ha rimliga uppdrag där det ges förutsättningar att kunna leda och utveckla verksamheten. Arbetstagarna har idag större frihet att välja vilken arbetsgivare de vill arbeta hos. Detta innebär en ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Vård och omsorg måste därför anstränga sig ännu mer för att ses som en attraktiv arbetsplats med bra arbetsvillkor så att personal väljer att stanna. Genom karriärsmöjligheter och utökat ansvar ska personalen ges möjlighet att utvecklas i sin yrkesroll. Vård och omsorg ska sprida information om vilka jobbmöjligheter som finns inom verksamhetsområdet. Förmedla att det är arbete som gör skillnad och lyfta fram egna medarbetarna som goda förebilder. Verksamhetens styrkor ska marknadsföras ännu tydligare. Kommunikation ska ske via kanaler och arenor där våra framtida medarbetare finns. Sommarjobb, praktik och traineeplatser ska uppmuntra unga att i framtiden välja Vård och omsorg som arbetsgivare. Nyanländas kompetens ska tas tillvara för att kunna tillgodose framtida brist på arbetskraft. Teknikutveckling För att ta tillvara de möjligheter som ny teknik innebär har socialnämnden antagit en plan för att öka införandet av tekniska lösningar inom Vård och omsorg under perioden Ett ökat användande av tekniska lösningar syftar till att skapa ökad delaktighet och underlätta vardagen för den enskilde kommuninvånaren och att skapa mer effektiva arbetssätt. För ett lyckat resultat krävs att hänsyn tas till etik, ekonomi och kvalitet. Mat och näring En särskild kostpolicy finns för Vård och omsorg. Inom verksamheten ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla ska känna sig trygga med att maten som serveras är god, näringsrik och väl sammansatt. 7.2 Individ och familjeomsorg Personalförsörjning Socialsekreterarnas arbetstyngd ska mätas då ärendebelastningen ofta anges som orsak till att socialsekreterare söker sig bort från socialtjänstens myndighetsutövning. Mätningen syftar till lägre personalomsättning samt ökad kompetens och erfarenhet hos personalen. En metod ska införas för att kategorisera barn- och ungdomsärenden utifrån hur arbetsfordrande de är. Kategoriseringen syftar till att löpande mäta arbetstyngden för socialsekreterarna. Ett introduktionsprogram för nyanställda ska utformas. En kompetensstrategi ska tas fram i syfte att erbjuda erfarna medarbetare en kvalificerad kompetensutveckling och en arbetsplatsförlagd kompetenstrappa för nya medarbetare. Barns delaktighet I fortsatt utvecklingsarbete ska socialtjänsten ha som regel att lyssna på och ta tillvara synpunkter från barn och unga som verksamheten möter. Familjehemsvård Fler familjehem inom kommunens egen regi ska rekryteras och antalet konsultledda familjehem ska minska. Familjehemmen ska erbjudas vidareutbildning och individuell handledning. Tillgänglighet, kompetens och kontinuitet är faktorer som värderas av familjehemmen och som enligt forskning möjliggör goda resultat. Familjehemsplaceringar ska kunna ses som ett fullgott alternativ till traditionella placeringar på institution. Bedömnings- och screeninginstrument Verksamhetens målsättning är att använda och implementera bedömnings- och screeninginstrument. Individ och familjeomsorg ansvarar för att utreda och besluta om insatser till de i sin målgrupp. Bedömningsinstrument är beslutsunderlag för den enskildes behov av insatser. Bedömningsinstrument har även en funktion att fylla för att kunna följa upp om insatsen fått effekt

13 24 25

14 7.3 LSS Verksamheten inom LSS ska arbeta för att utveckla den enskildes självständighet och självbestämmande. En stor del av insatserna har tidigare bedrivits i kollektiv form. Det ska strävas efter mer individuella aktiviteter och insatser. För att genomföra detta krävs nya arbetsmetoder/arbetssätt. För att öka kvaliteten i verksamheten och arbeta mer utvecklingsinriktat behövs nya kompetenser. Medarbetarna ska arbeta med en tydliggörande kommunikation och ett pedagogiskt förhållningssätt för att stödja den enskildes utveckling och självständighet. Den enskilde ska beredas största möjliga delaktighet och inflytande i utredning, beslut och utförande av insatser. Boendeinsatser ska anpassas ytterligare för att möta den enskildes behov. Den enskilde ska utifrån individuellt beslut ha möjlighet till en meningsfull sysselsättning, arbete och fritid som tar tillvara den enskildes resurser och leder till utveckling. Att de olika verksamheterna som den enskilde kommer i kontakt med ska i så stor utsträckning som är möjligt arbeta på samma sätt för att öka känslan av sammanhang och förståelse. Samverka med andra samhällsaktörer i syfte att utveckla daglig verksamhet. En viktig grund för att arbeta utifrån den enskildes behov och självbestämmande är genomförandeplaner. Dessa ska utvecklas och utgöra grunden för arbetet. Evidensbaserat arbetssätt kommer att utvecklas genom deltagande i Socialstyrelsens kunskapsstöd för att förebygga och minska utmanande beteende Socialpsykiatri Socialpsykiatrin ska arbeta aktivt med inflytande och medskapande. Det är centralt att åsikter och möjlighet att påverka tas tillvara för att insatserna ska generera ett så gott resultat som möjligt. Personer inom målgruppen har ofta svårigheter inom olika livsområden såsom boende, arbete, sysselsättning, ekonomi, sociala relationer och fritid. Boendestöd För att säkerställa en bättre kvalitet för målgruppen behöver insatsen boendestöd utvecklas. Detta kräver nya arbetssätt och arbetsmetoder. Insatsen boendestöd behöver utvecklas med större fokus på just boende och vardagsliv. Träffpunkt Träffpunkten ska öka sitt rehabiliterande arbete i ett tidigt skede. Socialpsykiatrins öppna träffpunkt ska erbjuda insatser som syftar till att öka funktionsförmågan, minska ohälsan och förbättra delaktigheten i samhället. Hemtjänst och hemsjukvård Allt fler äldre bor idag kvar i ordinärt boende, även med stora omvårdnads- och sjukvårdsbehov. Detta tillsammans med att antalet äldre ökar kommer att medföra att det behövs en utökning av hemtjänst och hemsjukvård. Utökning av verksamheten kräver en organisationsöversyn för att uppnå effektivitet och kvalitet. En långsiktig satsning på ett mer socialt och rehabiliterande förhållningssätt inom hemtjänsten ska utvecklas. Målet är en meningsfull vardag för vårdtagaren samt att stödja och utveckla den äldres egna resurser. Satsningen på IT-stöd behöver fortsatt utvecklas för att förbättra planering, uppföljning och utveckling av verksamheten. Med allt mer avancerad hemsjukvård kommer samverkansformer med andra vårdgivare och arbetet för ett bra läkarstöd att vara ett prioriterat utvecklingsområde. Ett fortsatt skadeförebyggande arbete för att minska antalet fallolyckor kommer att fortsätta. Fall är den vanligaste orsaken till att äldre personer skadar sig och konsekvenserna blir ofta allvarliga som till exempel fraktur, smärta, nedsatt funktion och rörelse samt försämrade levnadsvillkor. Vård i livets slutskede, den palliativa vården, är en helhetsvård i ett skede när sjukdomen inte svarar på kurativ och botande behandling och när kontroll av smärta eller andra problem är av största vikt. Det övergripande målet är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för den enskilde, anhöriga och närstående. Förslag på ett utvecklingsavtal mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne är framtaget och om kommunfullmäktige ställer sig bakom förslaget kommer planen att kompletteras med ytterligare information. Särskilt boende Utveckling och utformning av innehåll i det särskilda boendet måste möta krav på ett vårdbehov som klarar personer med demenssjukdom och gruppen svårt sjuka äldre. Verksamhetens innehåll måste utvecklas med betoning på personcentrerad vård. Den enskilde ska känna delaktighet och inflytande i sin vardag. Det sociala innehållet ska vidareutvecklas och ge större valmöjligheter. Dagcentraler och dagverksamhet Dagcentralernas verksamhet ska utvecklas för att i större omfattning arbeta hälsofrämjande fysiskt, psykiskt och socialt. Demensvård Den största gruppen bland äldre som har behov av tillsyn dygnet runt är personer med demenssjukdom. Den övergripande målsättningen inom demensvården är att skapa förutsättningar för ett gott liv. För att kunna åstadkomma detta krävs en fortsatt kunskapsutveckling, kontinuerlig handledning samt en satsning på spjutspetskompetens inom området. Inom samtliga avdelningar inom särskilt boende med platser reserverade för personer med demenssjukdom ska BPSD 9 användas som arbetsmetod. 7.5 Äldreomsorg En nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen kommer att tas fram. Syftet är att genom långsiktiga insatser inom strategiskt viktiga områden säkra utvecklingen av god kvalitet i den framtida äldreomsorgen. Planen kommer föreslå åtgärder som syftar till högre kvalitet och ökad effektivitet, bättre förebyggande och rehabiliterande insatser, tryggad personalförsörjning, översyn av särskilda boendeformer, flexibla former för beslut om äldreomsorg samt användning av välfärdsteknologi Funca, ett stödverktyg för personer med funktionsnedsättning. 9 Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens. 27

15 Vård och omsorg i Svedala kommun Foto: Scandinav Bildbyrå/Agnetha Tillnert, Justem Johnsson, Calle Bredberg, Ingela Nyman, Jörgen Wiklund. Mari, Billy Lindberg.