VÅRD OCH OMSORGSPLAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VÅRD OCH OMSORGSPLAN 2012 2015"

Transkript

1 VÅRD OCH OMSORGSPLAN

2 INNEHÅLL 1 Inledning 4 2 Vad styr verksamheten? Nationell lagstiftning Kommunfullmäktige Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre Avtal och överenskommelse med Region Skåne Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 7 3 Mål Vision för Vård och omsorg Gemensamma övergripande mål för Vård och omsorg Övergripande mål för Individ och familjeomsorg Övergripande mål för LSS Övergripande mål för Socialpsykiatri Övergripande mål för Äldreomsorg Övergripande mål för Hälso- och sjukvård Resultatmål för Vård och omsorg 9 4 Vård och omsorgs verksamhet Gemensam verksamhet Individ och familjeomsorg Biståndshandläggning LSS och socialpsykiatri Äldreomsorg Anhörigstöd Hemsjukvård Hjälpmedel Bostadsanpassning Nyckeltal 15 5 Demografisk utveckling Befolkningsprognos för Svedala kommun Befolkningsprognos för Bara 21 6 Vård och omsorgs framtida behov Individ och familjeomsorg LSS och socialpsykiatri Äldre och funktionsnedsatta 23 7 Prioriterade områden Gemensamt för Vård och omsorg Individ och familjeomsorg Biståndshandläggning LSS och socialpsykiatri Äldreomsorg Äldreomsorg 30 Antagen i kommunfullmäktige

3 1 Inledning En ökande och åldrande befolkning i kombination med allt större krav på omsorgens innehåll och kvalitet kommer att vara en utmaning framöver. Utvecklingen mot ökat inflytande och valfrihet för den enskilde kommer att fortsätta. Äldreomsorgen behöver i högre grad arbeta för att se till och bevara det friska hos den enskilde. Det ligger väl i linje med socialtjänstlagens nya paragraf om värdighet och välbefinnande. I takt med ökande livslängd ökar andelen personer med komplexa sjukdomstillstånd. Sjukhusens resurser koncentreras på akut omhändertagande och därefter sker behandling via primärvården. Vårdtiderna inom slutenvården blir allt kortare. Det innebär att allt fler äldre bor hemma med behov av hemsjukvård och/eller hemrehabilitering. Forskning och utveckling av avancerad sjukvård innebär att fler barn som föds med grava funktionsnedsättningar överlever upp i vuxen ålder och personer med funktionsnedsättning lever längre. Fler kommer därmed att tillhöra personkretsen LSS och därmed vara i behov av insatser enligt LSS. Barn och ungdomsvården har de senaste åren kännetecknats av ett utvecklat barnperspektiv och förbättrad struktur i utredningar. Samtidigt krävs en utveckling av det förebyggande arbetet samt utveckling av öppenvården. Verksamheterna inom Vård och omsorg påverkas av förändringar i samhället. Förändringar i befolkningsstrukturen, men även nya lagar och statliga satsningar, påverkar behovet av insatser. Vård och omsorg är genom lagstiftningen styrd att verkställa behovet av insatser och det är den enskildes behov som ska styra insatsens art och mängd. Den som behöver Vård och omsorgs insatser ska erbjudas hjälp som bygger på bästa tillgängliga kunskap. Det är därför viktigt att utveckla ett evidensbaserat arbetssätt. Syftet med ett evidensbaserat arbetssätt är att öka möjligheten att göra gott och minska risken att oavsiktligt skada. Gemensamt för arbetet med äldre, personer med funktionsnedsättning samt individ- och familjeomsorgens målgrupper är att det rehabiliterande och preventiva arbetet kommer att behövas lyftas fram allt mer. Relativt små insatser på ett tidigt stadium kan få stor betydelse för människors välbefinnande och förmåga att leva självständigt samtidigt som de utgör en viktig faktor för kostnadsutvecklingen. För att möta framtidens utmaningar är verksamheten i behov av engagerade och ansvarstagande medarbetare. För att Vård och omsorg ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare måste medarbetarna uppleva känslan av delaktighet, trygghet samt ges möjlighet till kompetensutveckling och individuella utvecklingsmöjligheter. Vård och omsorgsplanen är kommunens plattform för arbetet med äldre, personer med funktionsnedsättning och individ- och familjeomsorgens målgrupper. Planen ska ses som ett uttryck för den politiska synen på verksamheten, särskilt prioriterade områden och hur kvalitetsarbetet ska bedrivas. Vård och omsorgsplanen ska även vara ett dokument där medarbetarna kan hämta stöd för sitt arbete samt vägledning för vilka frågor som ska prioriteras. Vård och omsorg Beredningen för vård och omsorg Anna Borgius Per Mattsson (M) Lars Schultz (S) socialchef ordförande vice ordförande 2 Vad styr verksamheten? 2.1 Nationell lagstiftning Riksdag och regering fastställer och beslutar om övergripande mål för vård och omsorg genom lagstiftning, nationella handlingsplaner samt anvisningar och reglementen. Statens uppföljning av vård och omsorg för äldre och funktionsnedsatta utförs på regional och nationell nivå av Socialstyrelsen. Arbetet inom Vård och omsorg styrs i huvudsak av kommunallagen, socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Av kommunallagen framgår att kommuner och landsting ska behandla alla medborgare lika om det inte finns sakliga skäl för något annat. Samhällets socialtjänst ska enligt socialtjänstlagen främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor samt aktiva deltagande i samhällslivet. LSS är en rättighetslag som genom individinriktade insatser ska ge personer som tillhör personkretsen goda levnadsvillkor. Hälso- och sjukvårdslagen reglerar att det ges god och säker vård. Övriga lagar är: Lag om vård av missbrukare (LVM) Lag om vård av unga (LVU) Alkohollag (AL) Föräldrabalk Lag om färdtjänst Lag om riksfärdtjänst Lag om assistansersättning (LASS) Patientsäkerhetslag Lag om medicintekniska produkter Lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre Lag om valfrihet (LOV) Lag om bostadsanpassningsbidrag Offentlighets- och sekretesslag (OSL) 2.2 Kommunfullmäktige KOMMUNFULLMÄKTIGE Kommunfullmäktige har det övergripande ansvaret för att vården och omsorgen av kommunens medborgare genomförs i enlighet med lagar och förordningar. Beredningen för vård och omsorg Beredningen för vård och omsorg är en av de fem kommunfullmäktigeberedningarna. Beredningen för vård och omsorgs uppdrag finns beskrivet i arbetsordningen för kommunfullmäktige. Beredningens uppdrag är exempelvis att planera och utveckla verksamheten, vara medborgarföreträdare samt att väcka frågor och ärenden i kommunfullmäktige. Myndighetsnämnden för socialtjänst och skola Myndighetsnämnden för socialtjänst och skola beslutar enbart i ärenden som avser myndighetsutövning. Myndighetsnämnden ska fullgöra kommunens myndighetsutövande uppgifter inom socialtjänstlagen, lag om färdtjänst, lag om riksfärdtjänst, LSS, skollagen och i övrigt vad som sägs i lagen om författning om socialnämnd och skolstyrelse. 4 5

4 Lokala styrdokument Viktiga styrdokument för verksamheten är vård och omsorgsplan, anhörigplan, kostpolicy och framtagna riktlinjer inom respektive område. Boende- och brukarmöten För att stärka medborgarinflytandet och öka kunskapen om verksamheten genomför beredningen för vård och omsorg boende- och brukarmöten varje år. Boende- och brukarmötena är ett led i beredningens uppföljning och utvärdering av Vård och omsorgs verksamhet. Pensionärsråd Pensionärsrådet är knutet till beredningen för vård och omsorg och fungerar som samrådsorgan till kommunens styrelser och beredningar i frågor som särskilt berör äldre och funktionsnedsatta. Tillgänglighetsfrågor En referensgrupp för tillgänglighetsfrågor är knutet till beredningen för samhällsbyggnad och tillväxt. Uppgiften är att bevaka tillgänglighetsfrågor i kommunen. 2.3 Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre År 2006 antog riksdagen Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg av äldre och olika ekonomiska satsningar. Planen omfattar de tio kommande årens utveckling av vården och omsorgen av äldre. Prioriterade utvecklingsområden är följande: Höja kvaliteten i demensvården Bättre vård och omsorg om de mest sjuka äldre Den sociala omsorgen Rehabilitering Nutritionsarbete Läkemedelsgenomgångar Personalen Förebyggande arbete 2.4 Avtal och överenskommelse med Region Skåne Svedala kommun och Region Skåne har en överenskommelse som reglerar ansvar och samverkan inom hälso- och sjukvårdsområdet. Överenskommelsen omfattar grundläggande gemensamma principer för ansvarsfördelning och samverkan mellan huvudmännen samt förtydligande inom bland annat områdena rehabilitering, habilitering och palliativ vård. Till överenskommelsen finns ramavtal avseende läkarmedverkan i den kommunala hälso- och sjukvården och ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning. Dessutom finns övriga avtal och överenskommelser för samordnad vårdplanering, uppsökande tandvård, hjälpmedelsverksamhet samt kostnadsansvar avseende förbruknings- och sjukvårdsartiklar. Det finns även rekommendationer för gränssnitt och samverkan, tillämpning av tröskelprincipen 1 samt vägledande rekommendationer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. 2.5 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Den 1 januari 2012 kom nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS. Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2 ska tillämpas tillsammans med Socialstyrelsens andra föreskrifter och övrig lagstiftning. Ett ledningssystem som är utformat enligt de nya föreskrifterna ska säkerställa att verksamheterna uppfyller kraven i den övriga lagstiftningen. Ett ledningssystem är ledningens verktyg för att leda och planera samt kontrollera, följa upp och utvärdera verksamheten. Enligt de nya föreskrifterna och allmänna råden ska verksamheten identifiera, beskriva och fastställa de processer som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Rutiner för hur aktiviteterna i en process ska utföras kan också behövas. De nya föreskrifterna och allmänna råden ställer tydligare krav på att vårdgivaren, eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS, förbättrar sin verksamhet på ett systematiskt sätt. Arbetet ska omfatta riskanalys, egenkontroll och utredning av avvikelser. 6 1 Tröskelprincipen innebär att om den enskilde själv eller med hjälp av assistans/ledsagare kan ta sig till vårdcentral har Region Skåne vårdansvaret. 2 SOSFS 2011:9. 7

5 3 Mål Vuxna, såväl som barn, som kommer i kontakt med Vård och omsorgs verksamhet ska få ett professionellt bemötande. Kommunens medborgare ska erhålla ett respektfullt bemötande och insatser som är och upplevs vara av hög kvalitet. Verksamheten ska präglas av samarbete och samtycke. I de fall det visar sig att den enskilde har behov av Vård och omsorgs insatser ska dessa utredas skyndsamt och utformas på ett sådant sätt att de egna resurserna tillvaratas och stärks. Målet är att verka för delaktighet i samhället och att den enskilde kan leva ett självständigt liv. Vid åtgärder som rör barn direkt eller indirekt ska omtanke om barnets bästa alltid stå i förgrunden. 3.1 Vision för Vård och omsorg Svedala kommun, Vård och omsorg en kommun med medborgaren i fokus, där: Alla medborgare ska känna trygghet och kunna leva ett självständigt liv. Mötet med medborgaren ska präglas av respekt och värdighet. Verksamheten ska ha en förebyggande inriktning, ge valfrihet för medborgaren då så är möjligt, utmärkas av samarbete över gränserna och sträva efter ett evidensbaserat arbetssätt. Anhöriga ska uppmärksammas och stöttas. 3.2 Gemensamma övergripande mål för Vård och omsorg Vård och omsorg ska under : Höja kompetensen för Vård och omsorgs personal för att möta framtidens krav och behov. Hitta nya modeller för att i ett så tidigt stadium som möjligt nå ut till anhöriga för att underlätta deras livssituation fysiskt, psykiskt och socialt. Främja evidensbaserat arbetssätt för att utvecklas och höja kvaliteten. Främja sociala aspekter i samhällsplaneringen. Främja samarbete med föreningslivet och andra samarbetspartners. 3.3 Övergripande mål för Individ och familjeomsorg Individ och familjeomsorgen ska under : Verka för att alla barn och unga växer upp under trygga förhållanden och ge stöd och insatser till de barn och familjer som behöver det. Verka för att missbruket minskar samt tillhandahålla stöd och insatser till dem som behöver det. Verka för att barn så långt det är möjligt ska ha tillgång till båda sina föräldrar och andra viktiga närstående. Vidare ska familjerätten verka för att föräldrar hittar lösningar som tillgodoser barns behov av goda uppväxtförhållanden. Verka för att de som uppbär försörjningsstöd blir självförsörjande och att säkerställa en skälig levnadsnivå för dem som inte kan tillgodose sina behov. Erbjuda stöd och hjälp till de som utsatts för våld i nära relationer. Barn som levt i våldets närhet ska uppmärksammas. 3.4 Övergripande mål för LSS LSS ska under : Verka för ökad delaktighet och självbestämmande. Utveckla den enskildes självständighet, rätt till meningsfull sysselsättning anpassad efter behov, intressen och förutsättningar. Verka för att öka den enskildes möjligheter till en aktiv och stimulerande fritid. 3.5 Övergripande mål för Socialpsykiatri Socialpsykiatrin ska under : Verka för ökad delaktighet i samhällslivet. Utveckla den enskildes självständighet. Verka för att öka den enskildes möjligheter till att komma ut i arbetslivet eller i studier. Utveckla utbudet av aktiviteter och sysselsättningar utifrån olika behov, intressen och förutsättningar. 3.6 Övergripande mål för Äldreomsorg Äldreomsorgen ska under : Verka för att den enskilde i alla sina möten med verksamheten ska uppleva värdighet och välbefinnande. Bygga på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Ge god, nära och säker vård och omsorg. Verka för att den enskilde ska kunna åldras i trygghet. Främja den enskildes möjlighet att efter eget önskemål bo kvar i ordinärt boende med bibehållen livskvalitet. Hänsyn ska tas till såväl fysisk, psykisk som social trygghet. Främja mötesplatser som är aktiverande och stödjande. 3.7 Övergripande mål för Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården ska under : Bygga på respekt för alla människors lika värde. Tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen. Vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig. Erbjuda rehabilitering, habilitering och hjälpmedel till funktionsnedsatta. 3.8 Resultatmål för Vård och omsorg I samband med att beredningen för vård och omsorg lämnar förslag till budget presenteras även resultatmål. 3 Resultatmålen ska grunda sig på Vård och omsorgs övergripande mål. De ska vara produktionsinriktade, realistiska, tidsatta och mätbara. Resultatmålen ska även vara väl förankrade i organisationen. 8 3 Kommunfullmäktige, 1,

6 4 Vård och omsorgs verksamhet 4.1 Gemensam verksamhet Vård och omsorg är organiserad i följande områden: Ledning/administration, Individ och familjeomsorg/ biståndshandläggning, LSS och socialpsykiatri samt Äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Ledning/administration omfattar socialchef, områdeschefer, medicinskt ansvar och stab/administration. Inom Ledning/administration finns utvecklingsarbete, politiskt service, administration, information, IT-samordning, avgiftshantering samt utredningsfunktion. 4.2 Individ och familjeomsorg Individ och familjeomsorgens verksamhet omfattar: Barn och ungdomsvård Missbruksvård Försörjningsstöd Familjerätt Familjerådgivning Kvinnofrid /Mansmottagning Dödsboanmälan Handläggning och tillsyn enligt alkohollagen Socialjour Huvuduppgifterna är att i sociala frågor arbeta med råd och stöd, myndighetsutövning och verkställighet av beslut. Arbetet ska inriktas så att den enskildes behov av stöd i största möjliga mån kan lösas genom tidiga insatser som inte kräver myndighetsbeslut. Inom verksamheten erbjuds insatser till både enskilda individer och till grupper. Råd och stöd Med råd och stöd avses stöd och hjälp till exempel i form av information, rådgivning eller vägledande samtal som enskilda eller grupper kan få utan krav på utredning och biståndsbedömning. Navet är en verksamhet i samverkan mellan socialtjänst och skola. På Navet erbjuds stöd och hjälp såsom stödsamtal och gruppverksamhet till barn och unga 0 20 år och till deras föräldrar. Socialtjänsten har en alkoholmottagning på vårdcentralen i Svedala. Alkoholmottagningens målgrupp är personer över 18 år som har alkoholberoende eller är anhöriga till personer med beroendeproblematik. Svedala kommun har avtal med familjerådgivningen i Lund. Myndighetsutövning Myndighetsutövning innebär att för enskild fatta ett bindande beslut som kan vara gynnande eller missgynnande. Individ och familjeomsorgs myndighetsutövande verksamhet omfattar utredning, beslut samt uppföljning av beslut. Verkställighet av beslut Med verkställighet avses det som följer på ett myndighetsbeslut och som leder till att den enskilde får det som beslutats. Exempel på verkställighet är att rekrytera familjehem och kontaktfamiljer, att handleda dessa vid en placering eller att ge vård på ett hem för vård och boende (HVB). 4.3 Biståndshandläggning Verksamheten består av biståndshandläggning för äldre och för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen samt handläggning enligt LSS. Inom verksamheten handläggs även färdtjänst. Biståndshandläggarnas myndighetsutövande verksamhet omfattar utredning, beslut samt uppföljning av beslut. Fattade beslut kan för den enskilde vara gynnande eller missgynnande. Biståndshandläggarna bedriver även uppsökande verksamhet tillsammans med distriktssköterska/ sjuksköterska. 4.4 LSS och socialpsykiatri LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag. Den som uppfyller kriterierna för att tillhöra lagens personkrets har rätt att få vissa insatser. Förutsättningen är att den enskilde har ett behov av insatsen och att behovet inte är tillgodosett på annat sätt. Boende med särskild service Kommunen har fyra gruppbostäder med personal tillgänglig dygnet runt. Det finns även två trapphusboenden med gemensam personal tillgänglig dag- och kvällstid. Korttidstillsyn/korttidsvistelse Kommunen har verksamhet för korttidstillsyn/korttidsvistelse. Korttidstillsyn ges till skolbarn över 12 år och som har behov av tillsyn före och efter skoldagen samt under lovdagar. Korttidsvistelsen ges till barn och unga för att få rekreation och miljöombyte samt för att ge avlösning till anhöriga. Daglig verksamhet Kommunen har en daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder och som inte förvärvsarbetar eller studerar. Personlig assistans, ledsagar- och avlösarservice Kommunen har verksamhet för personlig assistans, ledsagar- och avlösarservice. När personlig assistans beviljas har den enskilde rätt att själv välja vem som ska vara assistansanordnare och vem som ska anställas. Socialpsykiatri Socialpsykiatrin vänder sig till personer med psykisk ohälsa omfattande boendestöd och dagverksamhet. Verksamheten har nära samarbete med Region Skånes psykiatri, försäkringskassa, arbetsförmedling, Individ och familjeomsorg och kommunens arbetsmarknadsenhet. Boendestöd Kommunen har boendestöd till personer med psykisk ohälsa. Genom insatser i hemmet och närmiljön ska stöd ges så att den enskilde ska kunna bo kvar i eget boende. Dagverksamhet Dagverksamheten består dels av en träffpunkt och dels av en arbetslivsinriktad verksamhet. Träffpunkten erbjuder individ- och gruppinriktade aktiviteter för att ge den enskilde en meningsfull och strukturerad vardag samt träning i sociala sammanhang. Den arbetslivsinriktade delen arbetar för att ge den enskilde individuellt stöd för att nå sina mål avseende arbete och studier

7 4.5 Äldreomsorg Äldreomsorgen ska ge äldre och funktionsnedsatta möjlighet att leva ett normalt och självständigt liv. En förutsättning är att kommunen på olika sätt stödjer detta i samhällsplaneringen, utformar bostäder med hög tillgänglighet, har en öppen verksamhet och att det finns tillgång till hemtjänst och hemsjukvård. Vid behov ska plats i särskilt boende erbjudas. Hemtjänst För att kunna bo kvar hemma erbjuder kommunen hemtjänst i form av serviceinsatser, omvårdnadsinsatser, sociala insatser, ledsagning samt hemkörning av färdiglagad varm mat. Hur insatsen ska genomföras utformas i samtal mellan hemtjänstens personal och den enskilde. Serviceinsatser kan vara hjälp med städning, inköp och tvätt. Tvätt utförs av extern entreprenör. Omvårdnadsinsatser kan gälla personlig hygien, hjälp vid måltid och tillsyn. För att ges möjlighet till en aktiv och meningsfull tillvaro erbjuder kommunen även sociala insatser exempelvis aktiviteter, promenader och stöd för att ta sig till dagverksamhet. Kommunen erbjuder äldre och funktionsnedsatta som har ett behov av trygghet en installation av ett trygghetslarm i bostaden. Hemtjänstval Kommunen tillämpar kundval inom hemtjänsten. Insatserna omfattar service, omvårdnad och delegerad hälso- och sjukvård. Särskilt boende Den enskilde kan ansöka om särskilt boende när behovet av vård och omsorg är omfattande och den enskilde inte klarar av att bo kvar i ordinärt boende med hjälp av insatser i hemmet. I det särskilda boendet ges service, omvårdnad och tillsyn dygnet runt. Kommunen har fem särskilda boenden där vissa har inriktning på demenssjukdomar. Platserna omfattar lägenheter eller rum förlagda i grupp med gemensamma utrymmen såsom kök och vardagsrum. Den största gruppen som behöver plats är personer med demenssjukdom och därefter personer som har en komplex sjukdomsbild. Ensamstående kan ha större behov av särskilt boende än gifta och sammanboende. Kommunen tillämpar parbogaranti i det särskilda boendet. 4 Korttidsboende Korttidsboende erbjuds bland annat för vård, rehabilitering, avlastningsplats, växelvård och palliativ vård. Servicelägenheter och trygghetsboende För att erhålla bostad i form av servicelägenhet eller av trygghetsboende behövs ingen biståndsbedömning. Servicelägenheter förmedlas av Vård och omsorg. Trygghetsboende förmedlas direkt av bostadsbolag. Kravet är att den enskilde är i åldersgruppen 70 år och äldre. Kommunen står för gemensamhetslokal och värdinnetjänst. Kök Det finns tre tillagningskök 5 som lagar mat till särskilt boende, dagverksamheter och till personer som har matdistribution. Dagcentraler Dagcentralerna erbjuder dels programverksamhet och dels öppen verksamhet för äldre och funktionsnedsatta. Dagverksamhet Det finns en biståndsbedömd dagverksamhet för personer med demenssjukdom. Syftet är att genom aktiva dagar med social samvaro underlätta för den enskilde att bo kvar i det egna hemmet. Fixarservice Fixarservice ger praktisk hjälp med vardagliga sysslor för att förebygga olika risker, som exempelvis fallolyckor. Föreningsstöd För att främja och stimulera föreningars verksamhet lämnas stöd till bland andra pensionärsföreningar och föreningar för funktionsnedsatta. Pensionärsföreningar organiserar omkring hälften av kommunens pensionärer och erbjuder en omfattande programverksamhet. 4.6 Anhörigstöd Anhörigstödet består av anhöriggrupper, studiecirklar, informationsträffar, caféverksamhet, utbildning, avlösning, må bra-aktiviteter och enskilda stödsamtal. Det finns ett anhörigcenter på en av dagcentralerna. Anhörigstödet sker i vissa delar i samverkan med frivilligorganisationer. Avlösning i hemmet och trygghetshotell Anhöriga kan få avlösning i hemmet med upp till tio timmar per månad. Insatsen är avgiftsfri. Trygghetshotell för anhöriga finns och kan bokas under en kortare period. Båda insatserna är utan biståndsbeslut. 6 Dialog om anhörigfrågor Svedala Anhörigförening har möjlighet till dialog och att avge synpunkter på frågor som rör äldreomsorg och anhörigfrågor till beredningen för vård och omsorg. 4.7 Hemsjukvård Vård och omsorg ansvarar för hemsjukvård i såväl ordinärt boende som i särskilt boende. Hemsjukvården omfattar äldre, funktionsnedsatta och andra personer som har behov av insatser och inte själva kan ta sig till vårdcentral. Kommunen har ett hälso- och sjukvårdsansvar upp till och med sjuksköterskenivå. Hälso- och sjukvårdspersonal svarar för bedömningar, hälsoförebyggande arbete, rådgivning och sjukvårdsuppgifter. Även förskrivning av inkontinenshjälpmedel och vissa läkemedel ingår i uppdraget. En del av arbetsuppgifterna utförs av omvårdnadspersonal genom delegation. Som en speciell resurs finns en demenssjuksköterska som svarar för stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga samt personal. Rehabilitering kan ske i hemmet eller i samband med vistelse på korttidsboende/särskilt boende. Rehabilitering innebär att den enskilde får träning för att bättre kunna tillvarata sina fysiska, psykiska och sociala funktioner. Sjukgymnast och arbetsterapeut kan ta emot personer för individuell träning på dagrehabilitering på Holmagården. 4 Förutsättningen är att båda makarna har beviljats plats i särskilt boende. 6 I första hand under projekttiden Köken är organiserade inom Miljö och teknik, Serviceenheten. 13

8 4.8 Hjälpmedel Huvudmännen kommun och landsting ansvarar tillsammans för merparten av hjälpmedel till funktionsnedsatta. Kommunen ansvarar för hjälpmedel till personer som har fyllt 20 år med undantag av kommunikationshjälpmedel, hjälpmedel för omgivningskontroll och elrullstolar som är Region Skånes ansvar. Behovet av kognitiva hjälpmedel kommer framöver att öka i omfattning. Hjälpmedel erbjuds till personer med funktionsnedsättning efter en bedömning av kommunens arbetsterapeut eller sjukgymnast. 4.9 Bostadsanpassning Behov och bedömning av bostadsanpassning såsom borttagning av trösklar och anpassning av hygienutrymmen görs i samverkan mellan arbetsterapeut och handläggare inom Miljö och teknik Nyckeltal Följande nyckeltal är hämtade från Sveriges Kommuner och Landstings Kvalitet i korthet, Svedala kommuns personalstatistik och från Vård och omsorgs kvalitetsuppföljning och avser 2010/2011. Individ och familjeomsorg Genomsnittlig utredningstid för försörjningsstöd, antal dagar 12 Genomsnittlig utredningstid för barn och unga, antal dagar 100 Andel barn och unga år som inte återaktualiseras inom ett år efter avslutad insats, procent 83 Utredningstid för vuxna missbrukare, antal dagar 67 Antal vårddygn på Hem för vård och boende (HVB) 0-20 år Antal vårddygn i familjehem 0 21 år Antal vårddygn för vuxna missbrukare Information svarsfrekvens för vissa sökord, procent 100 Nöjda brukare, medelbetyg på 5-gradig skala 3,

9 Äldre och funktionsnedsatta Äldre Antal platser särskilt boende 112 Antal platser korttidsboende 7 15 Antal vårddygn externa placeringar 65 år och äldre 411 Andel invånare 65 år och äldre i särskilt boende, procent 3,3 Antal ärenden ordinärt boende Andel invånare ordinärt boende 65 år och äldre med stödinsatser, procent 12,1 Genomsnittlig väntetid till särskilt boende, antal dagar 38 Genomsnittligt antal vårddygn korttidsboende 24 Andel personer under 65 år, procent 4,8 Information svarsfrekvens för vissa sökord, procent 89 Nöjda brukare särskilt boende, medelbetyg på 5-gradig skala 4,37 Nöjda brukare hemtjänst, medelbetyg på 5-gradig skala 3,82 Mätning av inställelsetid trygghetslarm, antal minuter 37 Personalkontinuitet inom hemtjänsten, median 13 LSS och socialpsykiatri Antal platser boende med särskild service 36 varav antal platser i gruppbostad 23 varav antal platser i trapphus 13 Antal vårddygn externa placeringar Genomsnittlig väntetid till boende med särskild service, antal dagar 134 Antal barn/ungdomar korttidstillsyn 8 Antal vårddygn barn/ungdomar korttidsvistelse 689 Antal personer med personlig assistans 29 varav antal personer med kommunal assistansanordnare 9 varav antal personer med privat assistansanordnare 20 Antal personer med ledsagning 44 Antal personer med avlösning 6 Antal personer med boendestöd 30 Andel personer 65 år och äldre, procent 15 Andel personer under 30 år, procent 48,5 Information svarsfrekvens för vissa sökord, procent 58 Nöjda brukare boenden med särskild service, medelbetyg på 5-gradig skala 4,11 Nöjda brukare socialpsykiatri/boendestöd, medelbetyg på 5-gradig skala 4,08 Färdtjänst Antal tillstånd färdtjänst 574 Personal Individ och familjeomsorg Antal anställningar 9 20 Antal årsarbetare 19,6 Genomsnittlig sysselsättningsgrad, procent 98,0 Medelålder, antal år 43,8 Sjukfrånvaro, procent 3,3 Andel män, procent 10,0 Nöjda medarbetare, medelbetyg på 5-gradig skala 3,03 Personal LSS och socialpsykiatri Antal anställningar Antal årsarbetare 85,6 Genomsnittlig sysselsättningsgrad, procent 80,1 Medelålder, antal år 44,5 Sjukfrånvaro, procent 6,5 Andel män, procent 12,2 Nöjda medarbetare, medelbetyg på 5-gradig skala 3,43 Personal Äldreomsorg Antal anställningar 230 Antal årsarbetare 180,9 Genomsnittlig sysselsättningsgrad, procent 76,6 Medelålder, antal år 46,0 Sjukfrånvaro, procent 6,5 Andel män, procent 3,4 Nöjda medarbetare, medelbetyg på 5-gradig skala 4,25 Andel omvårdnadspersonal med undersköterskekompetens/motsvarande, procent 81,7 Personal Hälso- och sjukvård Antal anställningar 38 Antal årsarbetare 31,9 Genomsnittlig sysselsättningsgrad, procent 83,9 Medelålder, antal år 52,2 Sjukfrånvaro, procent 5,6 Andel män, procent 7,8 Nöjda medarbetare, medelbetyg på 5-gradig skala 3,69 7 Varav 1 plats trygghetshotell. 9 Antal anställningar omfattar tillsvidareanställda och månadsanställda vikarier Hemtjänst inklusive matdistribution och/eller trygghetslarm. 10 Varav 7 anställda inom socialpsykiatrin. 17

10 5 Demografisk utveckling De kommande decennierna kommer antalet äldre i Sverige att öka. 11 År 2010 var mer än 1,7 miljoner personer 65 år och äldre vilket motsvarade 18,6 procent av befolkningen. Andelen 65 år och äldre kan förväntas öka till 20 procent år 2015 och 22 procent av Sveriges befolkning år Befolkningsprognos för Svedala kommun Befolkningsprognosen för hela kommunen visar följande: 65 år och äldre År 2010 var personer 65 år och äldre vilket motsvarade 15,4 procent av kommunens befolkning. År 2015 kommer personer att vara 65 år och äldre 12 vilket kommer att motsvara 17,1 procent. Det innebär att antalet personer 65 år och äldre kommer att öka med 666 personer fram till år År 2025 kommer personer att vara 65 år och äldre vilket kommer att motsvara 17 procent av kommunens befolkning. 80 år och äldre År 2010 var 686 personer 80 år och äldre vilket motsvarade 3,5 procent av kommunens befolkning. År 2015 kommer 780 personer att vara 80 år och äldre vilket kommer att motsvara 3,6 procent. Det innebär att antalet personer 80 år och äldre kommer att öka med nästan 100 personer fram till år År 2025 kommer personer att vara 80 år och äldre vilket kommer att motsvara 5,1 procent av kommunens befolkning. Antal personer 65 år och äldre, , Svedala kommun Totalt w Enligt Statistiska centralbyråns beräkningar. 12 Enligt Svedala kommuns befolkningsprognos, KAAB Prognos AB,

11 5.2 Befolkningsprognos för Bara Befolkningsprognosen för Bara visar följande: 65 år och äldre År 2010 var 595 personer 65 år och äldre vilket motsvarade 17,6 procent av Baras befolkning. År 2015 kommer 835 personer att vara 65 år och äldre vilket kommer att motsvara 21,4 procent. Det innebär att antalet personer 65 år och äldre kommer att öka med 240 personer fram till år År 2025 kommer 977 personer att vara 65 år och äldre vilket kommer att motsvara 21,6 procent. 80 år och äldre År 2010 var 68 personer 80 år och äldre vilket motsvarade 2,0 procent av Baras befolkning. År 2015 kommer 110 personer att vara 80 år och äldre vilket kommer att motsvara 2,8 procent av. Det innebär att antalet personer 80 år och äldre kommer att öka med 42 personer fram till år År 2025 kommer 306 personer att vara 80 år och äldre vilket kommer att motsvara 6,8 procent av Baras befolkning

12 6 Vård och omsorgs framtida behov 6.1 Individ och familjeomsorg Förväntningarna på barn- och ungdomsvården har ökat som en följd av en större uppmärksamhet på barn och ungas förhållande och utsatthet. Nationellt har antalet anmälningar ökat och fler har beviljats stöd från socialtjänsten. Det kan bero på att fler barn och unga far illa men kan även vara en följd av attityd- och samhällsförändringar. Det ekonomiska konjunkturläget i samhället påverkar framtidens vårdbehov. Framtida konsekvenser av rådande lågkonjunktur är svåra att bedöma. Det finns dock en uppenbar risk att utanförskapet i form av arbetslöshet kan innebära en ökning av antalet ärenden avseende försörjningsstöd, missbruk och bristande föräldraförmåga. Den ekonomiska krisen medför troligen även att unga vuxna år kommer att öka som riskgrupp. Unga vuxna är idag hårt drabbade genom svårigheten att få arbete och bostad. På grund av bristen på tillgång av hyreslägenheter riskerar personer framöver att ställas utanför den ordinarie bostadsmarknaden. Antalet ärenden och dess karaktär har oftast inte någon direkt koppling till kommunens befolkningsutveckling. Skulle dock en familj med stor social problematik flytta in eller lämna kommunen kan ett enskilt ärende göra en markant skillnad i det ekonomiska utfallet. Dock förmodas behovet av budget- och skuldrådgivning att öka i takt med att befolkningen ökar. Kommunstyrelsen har beslutat om utveckling av öppenvården. Målet är att detta ska minska antalet personer som är i behov av placering utanför hemmet och samtidigt minska kommunens kostnader. Det återkommande problemet för Individ och familjeomsorgs verksamhet är dock svårigheten att göra prognoser samt de höga kostnader som en enskild placering innebär. 6.2 LSS och socialpsykiatri Personer med funktionsnedsättning är en del i samhällets gemenskap. Verksamheten ska arbeta för att insatserna ska främja människors jämlikhet i levnadsvillkor och fulla delaktighet i samhällslivet. Det innebär fortsatt fokus på att den enskilde ska ges samma möjligheter till att leva som alla andra. Personer med funktionsnedsättning möter på flera hinder i vardagen. Det gäller inte enbart fysiska hinder utan också människors uppfattningar om hur det är att leva med funktionsnedsättning. För att förändra samhällets föreställningar och attityder krävs ett aktivt främjande arbete. Det innebär behov av nära samverkan med flera samhällsaktörer som arbetar med att ge information för att förhindra utanförskap. Verksamheten behöver under de närmaste åren arbeta för att höja livskvaliteten för personer med funktionsnedsättning genom att skapa ett meningsfullt vardagsliv. De områden som kommer att innefattas är boende, arbetsliv och fritid. För att kommunen ska uppfylla lagens intentioner för trapphusboende enligt LSS behöver kommunen erbjuda gemensamhetslokal i nära anslutning till boendet. Inom personlig assistans kan kommunen successivt ges ökat kostnadsansvar i och med att försäkringskassan förändrar sina bedömningskriterier gällande de grundläggande behoven. Kommunen behöver utveckla verksamheten för att kunna erbjuda en aktiv fritid som passar målgrupperna och den enskilde. Det innebär att insatserna ska utformas så att de bryter isolering och främjar den sociala gemenskapen. 6.3 Äldre och funktionsnedsatta I framtiden kommer personer med demenssjukdom och personer med en komplex sjukdomsbild att behöva tillgång till särskilt boende med personal dygnet runt. Behovet av särskilt boende beror på olika komponenter som utvecklingen av stöd i ordinärt boende, tillgången till korttidsvård och dagverksamhet. Det är också viktigt att satsa på förebyggande och hälsofrämjande insatser i form av dagcentralsverksamhet och anhörigstöd. Enligt den demografiska utvecklingen och dagens konsumtionsmönster kommer behov av stöd i ordinärt boende och platser i särskilt boende att öka successivt. Alternativa boendeformer i form av seniorboende och trygghetsboende kommer att vara nödvändigt för att tillgodose framtida behov. Andel personer för olika åldersgrupper med behov av stöd i ordinärt boende och plats i särskilt boende, år 2011 Ålder Andel med behov av stöd i ordinärt boende, procent Andel i särskilt boende, procent Summa, procent Under 65 år 0,1 0 0, år 5,0 0,4 5,4 80 år och äldre 38,0 14,3 52,3 Idag har 5,4 procent av personer år och 52,3 procent av personer 80 år och äldre stöd i ordinärt boende 13 eller bor i särskilt boende. Dessutom har 0,1 procent av personer under 65 år stöd i ordinärt boende. 14 Framför allt är det personer 80 år och äldre som kommer att påverka framtidens behov av vård och omsorg eftersom vårdbehovet ökar med stigande ålder. Kommunen ska tillhandahålla olika boendeformer utifrån målgruppernas behov. Gruppen unga vuxna med psykisk ohälsa och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kommer att öka de närmaste åren. Det är en grupp som har komplexa behov och som kräver samordnade insatser från flera samhällsaktörer. Det finns även behov av anpassat boende för dessa personer. Behovet av traditionella platser inom LSS för personer över 65 år kommer att minska de kommande åren. För att möta framtida behov kommer en förnyelse av befintliga gruppbostäder att behövas. 13 Hemtjänst, hemsjukvård, hemrehabilitering, korttidsplatser och dagverksamhet för personer med demenssjukdom Motsvarande nästan 20 personer. 23

13 Den genomsnittliga ökningen av antalet insatser med stöd i ordinärt boende kommer att vara 10 stycken per år vilket kommer att motsvara ett resurstillskott på 1,1 miljoner kronor per år fram till år Efter 2020 kommer behovet av insatser att öka till 20 stycken per år vilket kommer att öka behovet till 2,3 miljoner kronor per år. Behovet av ytterligare platser i särskilt boende kommer att vara 3 platser per år vilket kommer att motsvara ett resurstillskott på 1,5 miljoner kronor per år fram till år Efter 2020 kommer behovet att platser att öka till 9 stycken per år vilket kommer att öka behovet till 4,6 miljoner kronor per år. Det totala resurstillskottet kommer att vara 2,6 miljoner kronor per år vilket kommer att motsvara sammanlagt nästan 21,3 miljoner kronor fram till år Från 2020 fram till 2025 kommer resursbehovet uppgå till drygt 34 miljoner kronor. Ökning av antalet ärenden i ordinärt boende och platser i särskilt boende Ordinärt boende Särskilt boende 24 25

14 7 Prioriterade områden Vård och omsorg ska under perioden prioritera följande områden: 7.1 Gemensamt för Vård och omsorg Stöd till anhöriga En kartläggning ska genomföras för att utveckla kommunens anhörigstöd så att samtliga målgrupper omfattas och erbjuds anhörigstöd. Kartläggningen är en förutsättning för att identifiera utvecklingsbehoven och eventuell utbyggnad av stödinsatser. För att nå anhöriga som inte har kontakt med kommunens verksamheter måste information ges via flera olika kanaler. Olika former av informationssatsningar kommer att genomföras. Vård och omsorg har som målsättning att informera om och förankra anhörigstödet till alla anställda inom verksamheten. Utbildningsinsatser för personal avseende anhörigperspektiv kommer att genomföras i olika former. Även utbildningstillfällen och föreläsningar för anhöriga ska genomföras efter behov och efterfrågan. Samverkan har betydelse för utvecklingen av anhörigstödet. För att uppnå målen enligt anhörigplanen ska samarbetet och samverkan vidareutvecklas mellan beredningen för vård och omsorg, verksamheten och frivilligorganisationerna. Det finns även behov av att öka antalet mötesplatser. Evidensbaserat arbetssätt Den som behöver Vård och omsorgs insatser ska erbjudas hjälp som bygger på bästa tillgängliga kunskap. Målet är att de metoder som socialtjänsten använder ska vara till nytta och aldrig till skada för brukaren. I Socialstyrelsens Evidensbaserad praktik i socialt arbete definieras evidensbaserad praktik som en noggrann, öppet redovisad och omdömesgill användning av den för tillfället bästa evidensen för beslutsfattande om insatser för enskilda individer. Syftet med ett evidensbaserat arbetssätt är att öka möjligheten att göra gott och minska risken att oavsiktligt skada. Ett evidensbaserat arbetssätt innebär en ökad transparens genom att motiven till beslut och val av insats blir uttalade och synliga. I ett evidensbaserat arbetssätt integreras: Den bästa vetenskapliga kunskapen om insatsers effekter. Brukarens erfarenheter och förväntningar. Den lokala situationen och omständigheter. Den professionelles expertis. Det nationella och lokala sammanhanget, exempelvis lagstiftning, riktlinjer och resurser, bestämmer på vilket sätt de olika delarna vägs samman. Vård och omsorg och Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst 15 kommer att samarbeta för att etablera ett evidensbaserat arbetssätt inom vård, omsorg och socialtjänst. Vård och omsorg ska senast 2013 ta fram en plan för hur ett evidensbaserat arbetssätt ska utvecklas i verksamheten. Personal Frisk och nöjd personal under ett väl fungerande ledarskap är en förutsättning för en bra verksamhet. Personalens kompetens och engagemang är en viktig faktor för framgång och kvalitet inom hela Vård och omsorgs verksamhet. Arbetet blir allt mer kvalificerat på grund av att brukarnas behov av insatser blir mer sammansatta och att kvalitetskraven ökar. Adekvat kompetens hos personalen är av stor betydelse men också att personalen ges utökade befogenheter och ett vidgat ansvar att tillsammans med den enskilde utforma vården och omsorgen. Vård och omsorg ska erbjuda personalen kontinuerlig utbildning. Det är viktigt att stärka personalens ställning, kunna erbjuda goda arbetsvillkor, anställningsförhållanden och utvecklingsmöjligheter. Ledarskapet har stor betydelse i alla verksamheter. Uppdraget är att hitta och påverka de förutsättningar som gör att människor och arbetsgrupper fungerar och mår bra. En förutsättning för god vård och omsorg är engagerade ledare som arbetar verksamhetsnära. Ett nära ledarskap på alla nivåer skapar god kommunikation med korta beslutsvägar och en god arbetsmiljö som följd. Väl definierade uppdrag, tydlighet, ansvar och befogenheter är Vård och omsorgs redskap för att skapa en trygg arbetsmiljö och stimulera personalen till att ta ansvar. Systematiskt kvalitetsarbete Vård och omsorg ska ta fram ett policydokument omfattande ett samlat ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd. Redan idag finns mätinstrument för flera kvalitetssäkringsområden. Kvalitetsuppföljning via enkäter bland brukare, anhöriga och medarbetare genomförs årligen. Mat och näring En särskild kostpolicy finns för Vård och omsorg. Inom verksamheten ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla ska känna sig trygga med att maten som serveras är god, näringsrik och väl sammansatt. I normalfallet ska huvudmålet vara varm mat. Fortsatt utvecklingsarbete kommer att ske när det gäller nutrition och en översyn av matsituationen kommer ske Individ och familjeomsorg Utveckling av förebyggande arbete Om allvarliga sociala problem hade kunnat förebyggas skulle personligt lidande undvikas samtidigt som det hade varit kostnadseffektivt. För att kommunen ska kunna bedriva ett gott förebyggande arbete måste arbetet fokusera på följande: Identifiera vad som orsakar eller bidrar till att sociala problem uppstår. Hitta dem som riskerar att drabbas av ett visst socialt problem. Inhämta kunskap för att veta hur man ska ingripa för att förhindra att sociala problem uppstår eller blir så små som möjligt. Utveckling av öppenvården Syftet med att utveckla öppenvården är att kunna erbjuda stöd och hjälp till barn och deras föräldrar och därmed kunna bidra till att placeringstiderna kortas ner samt att nya placeringar utanför det egna hemmet förhindras. Utvärderingen av Navets verksamhet ska vara klar Utvärderingen genomförs i samverkan med Utbildning Med Kommunförbundet Skåne och Region Skåne som huvudmän. 16 Stimulansbidrag till kommuner och landsting för insatser inom vård och omsorg om äldre personer. 27

15 Uppföljning Det är många som får psykosocialt stöd och behandling men verksamheten vet för lite om hur det går för dessa personer. För att kunna följa upp resultaten krävs uppföljning efter avslutad insats. System för uppföljning ska implementeras i verksamheten. Samverkan Intern samverkan inom Individ och familjeomsorg är en förutsättning för att ge en god service till den enskilde och för att insatserna ska vara kostnadseffektiva. Verksamheten måste säkerställa en fungerande intern samverkan och genom detta öka förutsättningarna för god kvalitet. Samverkan med andra kommunala aktörer ska utvecklas i syfte att stärka det främjande och förebyggande arbetet samt utveckla lokala insatser. Samarbetet med skolan och fritidsenheten ska särskilt prioriteras. Syftet är att i ett tidigt skede få kunskap om och fånga upp barn som är i behov av stöd. Andra viktiga externa samverkanspartners som ska prioriteras är när- och specialistsjukvård, polis, försäkringskassa, arbetsförmedling, kriminalvård och frivilligorganisationer. Alla medborgare har rätt till ett bra och eget boende. Genom samverkan med det kommunala bostadsbolaget ska det säkerställas att det finns bra och varierande bostäder för alla medborgare. Kommunens samlade insatser ska verka för att enskilda/familjer erhåller bostad på den ordinarie bostadsmarknaden inom rimlig tid, med rimliga villkor och där målet är egna kontrakt. 7.3 Biståndshandläggning För att säkerställa en rättssäker myndighetsutövning ska riktlinjer för biståndshandläggning tas fram. 7.4 LSS och socialpsykiatri LSS Verksamheten inom LSS ska satsa på att utveckla den enskildes självständighet och självbestämmande. Det innebär att personalen ska utveckla sitt arbets- och förhållningssätt. Den enskilde ska erbjudas en genomförandeplan. För att utveckla kvaliteten ska ledningsgruppen för LSS och socialpsykiatri ta fram uppdragsbeskrivningar. Ur dessa ska varje enhet ta fram verksamhetsnära mål och rutiner för hur arbetet ska utföras. Verksamheten ska de kommande åren: Medverka i samhällsplaneringen vad det gäller tillgänglighetsfrågor och boende. Samverka med andra samhällsaktörer i syfte att utveckla verksamheten. Arbeta för att skapa meningsfulla sysselsättningar, utifrån den enskildes intressen och förutsättningar. Arbeta för att förbättra informationen och att ta fram prognoser för framtida planering av verksamheten. Socialpsykiatri I samhället finns många fördomar kring personer med psykisk ohälsa och deras situation. Socialpsykiatrin ska verka för att minska fördomar genom att ge och sprida information. Socialpsykiatrin ska arbeta för att bryta social isolering genom att erbjuda en öppen träffpunkt med gemenskap och olika aktiviteter. För att utveckla kvaliteten ska ledningsgruppen för LSS och socialpsykiatri ta fram uppdragsbeskrivningar. Ur dessa ska varje enhet ta fram verksamhetsnära mål och rutiner för hur arbetet ska utföras. Socialpsykiatrin ska de kommande åren: Utveckla förebyggande insatser genom att bedriva uppsökande verksamhet. Samverka med olika samhällsaktörer. Utveckla den arbetslivsinriktade verksamheten. Arbeta med att förbättra informationen och ta fram prognoser för framtida planering av verksamheten. 7.5 Äldreomsorg Hemtjänst/hemsjukvård Allt fler äldre och funktionsnedsatta bor idag kvar i ordinärt boende, även med stora omvårdnads- och sjukvårdsbehov. Detta tillsammans med att antalet äldre ökar kommer att medföra en ökad belastning på hemtjänst/hemsjukvård. En långsiktig satsning på ett mer socialt och rehabiliterande förhållningssätt inom hemtjänsten ska utvecklas. Målet är en meningsfull vardag för vårdtagaren samt att stödja och utveckla den äldres egna resurser

16 Arbetet med att vidareutveckla kontaktmannaskap och genomförandeplaner inom hemtjänsten kommer att vara en förutsättning för att förbättra kvaliteten hos vårdtagaren. Satsningen på särskilt IT-stöd behöver fortsatt utvecklas för att förbättra planering, uppföljning och utveckling av verksamheten. För att förenkla och skapa kvalitet inom hemtjänsten är införande av nyckelfri hemtjänst en prioritering. Med allt mer avancerad hemsjukvård kommer samverkansformer med andra vårdgivare och arbetet för ett bra läkarstöd att vara ett prioriterat utvecklingsområde. Utveckling av särskilt boende Utveckling och utformning av innehåll i det särskilda boendet måste möta krav på ett vårdbehov som klarar personer med demenssjukdom och gruppen svårt sjuka äldre. Verksamhetens innehåll måste utvecklas med betoning på personcentrerad vård. Det sociala innehållet ska vidareutvecklas och ge större valmöjligheter. Den enskilde ska känna delaktighet och inflytande i hur vården utförs. Sedan ett par år tillbaka deltar särskilt boende i en rad olika forskningsprojekt inom demensområdet för att evidensbasera vården. Detta arbete kommer att intensifieras de kommande åren. Värdegrund Sedan 2011 finns en ny bestämmelse i socialtjänstlagen om värdegrund inom äldreomsorgen. Där står att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). Syftet med värdegrunden är att tydliggöra de etiska värden och normer som bör vara grunden för arbetet inom äldreomsorgen. Värdegrunden omfattar handläggning av ärenden och utförande av insatser. Detta gäller både för individuellt beslutade insatser och för allmänt inriktade insatser. Värdegrunden innefattar två begrepp: Demensvård Den största gruppen bland äldre som har behov av tillsyn dygnet runt är personer med demenssjukdom. Den övergripande målsättningen inom demensvården är att skapa förutsättningar för ett gott liv. För att kunna åstadkomma detta krävs en fortsatt kunskapsutveckling, kontinuerlig handledning samt en satsning på spjutspetskompetens inom området. Vård och omsorg om de mest sjuka äldre De mest sjuka äldre har ofta ett omfattande behov av hjälp med både omvårdnads- och sjukvårdsinsatser. Mat och näring, det sociala innehållet, rehabilitering samt kontinuitet i insatserna är prioriterade för de mest sjuka äldre. Behov finns att utveckla läkarmedverkan i form av hembesök och regelbundna genomgångar av läkemedel både i det ordinära och i det särskilda boendet. För att säkra vården och omsorgen ska Vård och omsorg registrera fallrisk, nutrition och trycksår i Senior alert som är ett nationellt kvalitetsregister. Vård i livets slutskede Vård i livets slutskede, den palliativa vården, är en helhetsvård i ett skede när sjukdomen inte svarar på kurativ och botande behandling och när kontroll av smärta eller andra problem är av största vikt. Det övergripande målet är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för den enskilde, anhöriga och närstående. Vård och omsorg använder sig av det nationella palliativa kvalitetsregistret för att säkra vården. Skadeförebyggande arbete Fall är den vanligaste orsaken till att äldre personer skadar sig och konsekvenserna blir ofta allvarliga som till exempel fraktur, smärta, nedsatt funktion och rörelse samt försämrade levnadsvillkor. Det som orsakar fall hos äldre kan vara dålig syn, olika sjukdomar, balansproblem samt vissa läkemedel. Genom att arbeta med skadeförebyggande arbete på olika sätt kan antalet fall minska kommer rutiner för fallförebyggande åtgärder att tas fram. Utbildning kommer att genomföras för personal och därefter kommer rutiner att implementeras i verksamheten. Värdigt liv: insatser av god kvalitet, privatliv och integritet, självbestämmande, individanpassning, delaktighet och gott bemötande. Välbefinnande: trygghet och en meningsfull tillvaro. Äldreomsorgen ska arbeta med att implementera värdegrund i syfte att förbättra kvaliteten. Under kommande år kommer landets kommuner på frivillig basis att kunna ansöka om värdegrundsmärkning av verksamheten. Svedala kommun har som målsättning att göra en sådan ansökan. Värdighetsgarantier Svedala kommun har 2011 beviljats medel för att utarbeta lokala värdighetsgarantier inom hemtjänst, särskilt boende och öppen verksamhet. Värdighetsgarantierna är en viljeinriktning vilken kvalitet äldreomsorgen i Svedala kommun ska hålla och utgör en tydlighet för den enskilde vilken kvalitet de kan förvänta sig kommer kommunen att fatta beslut om värdighetsgarantier. Dagcentraler och dagverksamhet Dagcentralernas verksamhet ska utvecklas för att i större omfattning arbeta hälsofrämjande fysiskt, psykiskt och socialt. På grund av ett ökat behov av platser inom dagverksamhet för personer med demenssjukdom ska en översyn av öppettider ske

17 Vård och omsorg i Svedala kommun Foto: Katarina Nilsson, Bildarkivet.se/Rebecca Wallin, Stephan Berglund, Susanne Lindholm, JC Rönnquist, Lars Owesson, Agnetha Tillnert. Tryck: Elanders Sverige AB.

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Service och omvårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Kommunens verksamhet inom Vård och omsorg ska ge äldre och funktionshindrade möjlighet att leva

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

ANHÖRIGPLAN 2012-2015

ANHÖRIGPLAN 2012-2015 ANHÖRIGPLAN 2012-2015 INLEDNING Anhörigplanen för Svedala kommun 2012-2015 är kommunens plattform för anhörigstödet. Planen ska ses som ett uttryck för den politiska synen på verksamheten, övergripande

Läs mer

Äldreplan för Härjedalens kommun. år

Äldreplan för Härjedalens kommun. år Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-11-24 Dnr 709-189-10 Sn 2 (7) Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Syfte och användning Enligt 3 kap 1 i socialtjänstlagen

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER Äldreomsorg, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 117 Dnr 2012/100-730, 2012.1036 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 4 Värdegrund för

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSPLAN

VÅRD OCH OMSORGSPLAN VÅRD OCH OMSORGSPLAN 2016 2019 INNEHÅLL SID 1 Inledning 5 2 Vad styr verksamheten? 2.1 Nationell lagstiftning 6 2.2 Den politiska organisationen 6 2.3 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 6

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den

Läs mer

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun Kvalitetskrav i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för bostäder med särskild service för vuxna

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen OF-Omsorg till personer med funktionsnedsättning Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Äldrenämndens. inriktningsmål

Äldrenämndens. inriktningsmål Äldrenämndens inriktningsmål Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Sid 3 Verksamhetsidé Sid 4-5 Vision Sid 6 Uppdrag Sid 7 Ekonomi Sid 8 Verksamhet Sid 9-11 Personal/Organisation Sid 12 Inledning

Läs mer

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

2015-04-27. Uppdragshandling. Socialnämnden 2015

2015-04-27. Uppdragshandling. Socialnämnden 2015 -04-27 Uppdragshandling Socialnämnden 1 -04-27 1 UPPDRAG 1.1 Uppgift Vision Verksamheten skall bidra till att: - Skapa ekonomisk och social trygghet för invånarna - Skapa jämlikhet i levnadsvillkor och

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den 1 januari

Läs mer

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5

Läs mer

Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad

Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Plan Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte och omfattning... 3 Leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag...

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-08 Eksjö kommun 575 80 Eksjö Tfn 0381-360 00 Fax 0381-166

Läs mer

Stöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen

Stöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen Stöd & Service Funktionsstödsförvaltningen STÖD OCH SERVICE FRÅN FUNKTIONSSTÖDSFÖRVALTNINGEN Vi vill att denna broschyr ska ge dig en bild av de insatser som Funktionsstödsförvaltnigen kan erbjuda dig

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Socialnämndens Verksamhetsplan 2014

Socialnämndens Verksamhetsplan 2014 Socialnämndens Verksamhetsplan 2014 SOCIALNÄMND Kommunfullmäktige 18 juni 2013 2014 2015 2016 Kommunbidrag, tkr 453 592 444 300 444 371 varav: serviceutökning, tkr 2 000 priskompensation, tkr 1 910 engångsanslag,

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och

Läs mer

2013-2020. Vård- och omsorgsprogram

2013-2020. Vård- och omsorgsprogram 2013 2020 Vård och omsorgsprogram Antaget av Kommunfullmäktige den 27 mars 2013, 60, Dnr: KS 236/11770 Vård och omsorgsprogram 2013 2020 Båstads kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara valet

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Stöd för personer med funktionsnedsättning

Stöd för personer med funktionsnedsättning Stöd för personer med funktionsnedsättning Stöd för personer med funktionsnedsättning Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning 1 (6) Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning Version 1 1 2 (6) Inledning Socialförvaltningens verksamheter ska genomsyras av den

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Dokumentnamn: Rapport - översyn av vård- och omsorgsförvaltningens anhörigstöd

Dokumentnamn: Rapport - översyn av vård- och omsorgsförvaltningens anhörigstöd Sida: 1 (7) Bakgrund Vård- och omsorgsförvaltningen har fått i uppdrag av nämnden att göra en översyn av kommunens anhörigstöd i sin helhet och ge förslag på hur det kan vidareutvecklas. I detta dokument

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

Service- och värdighetsgarantier

Service- och värdighetsgarantier 1(6) Service- och värdighetsgarantier Antagna av socialnämnden 2016-11-23 160 Vårt gemensamma mål Du som har kontakt med oss som arbetar inom Socialtjänsten i Mullsjö kommun ska möta en kunnig och vänlig

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder

Läs mer

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012. VÄRDEGRUND Äldreomsorgen, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.1034 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 3 Värdegrund för vadstena kommuns

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Reglemente för socialnämnden

Reglemente för socialnämnden 1(5) Reglemente för socialnämnden Detta reglemente är beslutat av kommunfullmäktige den 28 februari 2011, 102. Utöver vad som anges i kommunallagen (1991:900) och i Trelleborgs kommuns reglemente med gemensamma

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

Information om förslag till allmänna råd om baspersonalens kompetens

Information om förslag till allmänna råd om baspersonalens kompetens Information om förslag till allmänna råd om baspersonalens kompetens Värnas konferens vid Sigtunastiftelsen 25 september 2013 Ulla Clevnert 2013-10-08 Grundläggande kunskaper hos personal som ger stöd,

Läs mer

Målprogram för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014

Målprogram för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014 program för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014 program för vård- och omsorgsnämnden 2011-2014 Vår vision Köpings kommuns insatser inom vård och omsorg ska vara bland de bästa i Sverige. Det ska kännas

Läs mer

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS (S) Allmänna råd Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

HEMTJÄNST VÅRD OCH OMSORG

HEMTJÄNST VÅRD OCH OMSORG HEMTJÄNST VÅRD OCH OMSORG Information om Hemtjänst! Verksamheten utgår från att kommunmedborgaren ska erbjudas möjlighet till en fungerande vardag. Verksamheten vänder sig till äldre samt personer med

Läs mer

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

INFORMATION. Socia(qänsten Övertorned fj(ommun

INFORMATION. Socia(qänsten Övertorned fj(ommun INFORMATION Socia(qänsten Övertorned fj(ommun Telefonnummer och kontaktuppgifter Biståndshandläggare (telefontid 08.00-09.30) Birgitta Emanuelsson (personer födda dag 1-15) 0927-72156 Annica Lahti (personer

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

(Antagen av socialnämnden den 21 november 2006) (Antagen av Kommunfullmäktige den 11 januari 2007)

(Antagen av socialnämnden den 21 november 2006) (Antagen av Kommunfullmäktige den 11 januari 2007) (Antagen av socialnämnden den 21 november 2006) (Antagen av Kommunfullmäktige den 11 januari 2007) INNEHÅLL Sida Inledning 3 Mål 3 Beskrivning av verksamheten 3 Befolkningsutveckling 4 Nationell handlingsplan

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2 PROGRAM FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I UPPSALA KOMMUN Antaget av Kommunfullmäktige 29 maj 2001. Reviderat i april 2002 på grund av ändringar i lagen. Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Läs mer

Kommunens stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Pia Ehnhage, socialförvaltningen, avdelningen för stadsövergripande sociala frågor

Kommunens stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Pia Ehnhage, socialförvaltningen, avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Kommunens stöd och service till personer med funktionsnedsättning Pia Ehnhage, socialförvaltningen, avdelningen för stadsövergripande sociala frågor The Capital of Scandinavia Detta seminarium ska handla

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Information om Funktionsnedsättning Stöd och Service enligt LSS

Information om Funktionsnedsättning Stöd och Service enligt LSS Information om Funktionsnedsättning Stöd och Service enligt LSS Verksamheten Funktionsnedsättning Stöd och Service (FuSS) enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) FuSS-verksamhetens

Läs mer

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Övertorneå kommun Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla personer med funktionsvariation har, vid behov, möjlighet till stöd och

Läs mer