Bostadsförsörjningsprogram

Transkript

1 Bostadsförsörjningsprogram Skara kommun, Västra Götalands län Lagakraft handling Maj 2016

2 Innehåll 1. Inledning 3 2. Bostadsmarknadens utveckling 8 3. Kommunens verktyg Mål och ställningstaganden Handlingsplan 18 Bilaga 1. Kommande detaljplaner 21 Bilaga 2. Framtida områden för bostäder 22 Bilaga 3. Befintliga byggrätter 30 Bilaga 4. Befolkningsutveckling 34 Bilaga 5. Bostadsmarknadens utveckling 36 Referenser 38 Titel: Bostadsförsörjningsprogram , Skara kommun, Västra Götalands län Version: Lagakraft handling - maj 2016 Datum, senast reviderad: Diarienummer: KS Medverkande tjänstemän: Åsa Jelinek, Anders Kyrkander, Malin Tell, Eric Alnemar Omslagsfoto: Janne Andersson, 2015 Skara kommun Telefon: Kommunledningskontoret E-post: skara.kommun@skara.se Avd. för näringsliv och samhälle Webbplats: Skara

3 1. Inledning Inriktning Ett bostadsförsörjningsprogram (hädanefter bfp ) är precis vad det låter som - det handlar om hur kommunen ska försörjas med bostäder och utvecklas på sikt. Bra boendemiljöer för dagens och framtida invånare är prioriterat. För att kommunen ska ha en god bostadsförsörjning så krävs ett bostadsbyggande som håller någorlunda jämna steg med inflyttning och hushållsbildning. Det gäller också att det är rätt typ av bostäder som byggs eftersom olika grupper i samhället har olika möjligheter. I samband med att nya bostäder byggs frigörs bostäder i det äldre bostadsbeståndet som kan vara till nytta för andra samhällsgrupper, så kallade flyttkedjor, och detta är i grunden positivt. Det är en angelägen fråga för Skara kommun att det finns ändamålsenliga bostäder för alla invånare i Skara och att arbeta aktivt för de grupper som har det speciellt svårt, av olika skäl, att hitta en bostad. Bfp fokuserar på fem identifierade bostadssociala grupper: äldre unga vuxna nyanlända personer med särskilda behov nya skaraborgare Kommunen har ett antal mer eller mindre effektiva verktyg för att påverka bostadsbyggandet, så som att vara markägare eller att man har ensamrätt till planläggning av nya områden. Det finns dock omvärldsfaktorer som kommunen inte har möjlighet att påverka men som fortfarande har stor betydelse för bostadsmarknadens utveckling, för att nämna några uppenbara exempel - reporäntan och byggkostnader. Kommunen ska ses som en part i den ekvation som tillsammans skapar en god bostadsmarknad. Definitioner av grupper Nyanlända Termen nyanlända används för att beskriva den grupp som erhållit uppehållstillstånd och har rätt till att delta i kommunala introduktionsprogram. Asylsökande Med termen asylsökande menas den grupp som inte erhållit uppehållstillstånd. Personer med särskilda behov Detta är en brokig grupp som har det gemensamt att man har särskilda behov på bostaden, det kan vara allt från personer med missbruksproblematik till funktionshindrade. Äldre Med äldre avses personer som är 65 år och äldre med speciellt fokus på personer som är 85 år och äldre. Unga vuxna Omfattar personer i åldrarna år. Nya skaraborgare Med nya skaraborgare menas inflyttare eller återflyttare från andra delar av landet än Skaraborg. Kommunens översiktsplan är det främsta instrumentet för att planera för framtida bostadsförsörjning. Skaras översiktsplan anger inga specifika befolkningsmål utan målet är istället att ha en god planberedskap och byggbar mark för småhus, flerbostadshus och verksamheter i samtliga tätort samt att bostadsbeståndet ska präglas av en variation av upplåtelseformer, karaktär, storlek och lägen. Kommunens vision 2025 har inte heller något uttalat befolkningsmål utan betonar kvalitet i det befintliga framför befolkningstillväxt. Bfp är ett sätt att ändå hantera den befolkningstillväxt och förändrade behov som med stor sannolikhet kommer att ske. 3

4 Bostadsförsörjning är ett kommunalt ansvar men för att skapa en sund bostadsmarknad måste blicken lyftas och även omfatta vårt omland. Skaraborg som delregion blir alltmer integrerad som arbetsmarknadsregion. På samma sätt som arbetsmarknaden är en delregional fråga är också bostadsförsörjningen numera det. Detta bfp pekar på behov och utmaningar i ett ytterst lokalt perspektiv men det är mycket angeläget att bostadsförsörjning behandlas som en delregional frågeställning framöver. Frågeställningarna och utmaningarna i våra grannkommuner liknar våra. Inte minst skaraborgskommunernas gemensamma arbete med Strukturbild Skaraborg (2015) lyfter detta som ett nyckelprojekt för att stärka vår delregion. Varför ett bostadsförsörjningsprogram? Kommunernas bostadsförsörjningsansvar regleras i lag (2000:1383). Varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Förändras förutsättningarna för de antagna riktlinjerna ska nya riktlinjer upprättas och antas av kommunfullmäktige. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande uppgifter: 1. kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, 2. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och 3. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning ska vara vägledande vid tillämpningen av 2 kap. 3 punkt 5 Plan- och bygglagen (2010:900). Det innebär att översikts- och detaljplanering ska främja bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. 4

5 Utgångspunkter för programmet Bostadsförsörjningen har bäring på ett vitt spektra av nationella, regionala och kommunala mål, planer och program. Av de som har haft särskild relevans i arbetet med bostadsförsörjningsplanen kan nämnas nationella mål för boende och bostadsbyggande, integrationspolitiken, folkhälsa, funktionshinder, kulturmiljö, arkitektur, jämställdhetspolitiken och miljömålet En god bebyggd miljö. Den regionala visionen om Det goda livet och Västragötalandsregionens riktlinjer och standard för tillgänglighet har också varit av betydelse. Det delregionala arbetet med strukturbild Skaraborg och kommunens vision 2025 är också viktiga utgångspunkter. Samtliga dessa mål, planer och program kan sammanfattas med hjälp av de tre perspektiven av hållbarhet som ofta omnämns i strategiskt och långsiktigt arbete. Då kommunens mål och åtgärder för bostadsförsörjning har formulerats har nedanstående aspekter varit viktiga utgångspunkter. Social hållbarhet Det handlar om att medborgare ska känna delaktighet och ha inflytande över valet av bostad och kommunala beslut. Beslut ska vara rättssäkra och ske i samarbete med omkringliggande kommuner. Det handlar också om att bostäder är tillgängliga, jämställda, trygga, inbjudande, funktionsblandade samt att det minskar utanförskapet och att det finns närhet till samhällsservice. Miljömässig hållbarhet Byggnadsverk ska vara långsiktigt hållbara, resurs- och energieffektiva samt ha närhet till kollektivtrafik och gång- och cykelvägar. De förnybara systemen ska värnas. Ekonomisk hållbarhet Det ska finnas en fungerande bostadsmarknad där utbud möter efterfrågan och där det finns goda förutsättningar för byggande. Fler bostäder bör byggas. Attraktiva boendemöjligheter som stärker konkurrenskraften är också viktigt. Kommunens uppgift är att skapa förutsättningar för sina invånare att vara nöjda med att leva och bo i Skara. Detta är tydligt i kommunens vision I visionen finns fyra utvecklingsområden: stolthet, konkurrenskraftig livsstil, entreprenörskap och hållbarhet. Med hjälp av dessa perspektiv vill Skara kommun skapa konkurrenskraft. Kopplat till bostadsförsörjningsprogrammet så handlar det om att 5

6 möjliggöra olika boendeformer med olika karaktär. Det handlar också om att främja ett öppet samhälle där mångfalden välkomnas både på landsbygden och i tätorterna och där kvinnor och män har samma möjligheter till utveckling och ett rikt liv. Här utgör olika mötesplatser och sociala nätverk viktiga grundpelare. Det är också viktigt att arbeta för en väl fungerande infrastruktur och för att attrahera näringslivets satsningar i kommunen. Avgränsningar Skara kommuns bfp omfattar planering och produktion av bostäder inom kommunens gränser men med uppfattningen att detta delvis är en delregional fråga framgent. Programmet omfattar i första hand den nuvarande mandatperioden men arbetet med bostadsförsörjning är givetvis mer långsiktig än så. Bfp omfattar i första hand åtgärder där kommunen har verktyg och mandat att agera. Programmet lägger särskilt fokus på de bostadssociala grupper som tidigare nämnts men även bostadsmarknaden som helhet. Programmets aktualitet och ansvar Bfp ska aktualitetsförklaras och, i de fall det behövs, revideras i början av varje mandatperiod. Ansvaret för att revidera bfp ligger hos kommunledningskontoret. Ansvar för genomförande av handlingsplanen ligger hos respektive initiativtagare. Uppföljning av genomförda åtgärder sker årsvis. Programmet ligger till grund för kommunens vidare uppdrag gällande planer, utredningar, kommunikationsinsatser och ägardirektiv. Årliga beslut kring bostadsbyggande fattas i budget, ägardirektiv och investeringsprocessen. Läshänvisning Ta hänsyn till att alla prognoser, statistik och siffror är en ögonblicksbild från november 2015 och är under ständig förändring. 6

7 7

8 2. Bostadsmarknadens utveckling Befolkning Antal hushåll Befolkningsprognos Skara (VGR) År Antal hushåll (VGRs prognos / 2,2 (SCB) År Länsstyrelsens prognos: Behov av bostäder per år Antal bostäder genomsnitt/år Obs! Större diagram finns i bilaga 4 och 5. Befolkning Vid årsskiftet 2014/2015 hade Skara kommun invånare, varav invånare bodde i Skara tätort och resterande på landsbygden. Under 2013 ökade befolkningen med 299 invånare och under 2014 med 167 invånare. Ökningen beror främst på ett positivt flyttningsnetto, och då framförallt utrikes flyttnetto, men också att den negativa trenden av födelsetalet har vänt och ökat med 31 personer. I kommunens vision Skara Vision 2025 finns inget anspråk på en ökande befolkning utan Skara kommuns uppgift är att skapa förutsättningar för invånarna att vara nöjda med att leva och bo i Skara. Kommunen har två befolkningsprognoser att förhålla sig till, Statistiska Centralbyråns befolkningsprognos och Västra Götalandsregionen befolkningsprognos De båda prognoserna skiljer sig markant åt. De olika prognoserna som finns visar att beräkningar av kommande bostadsbehov inte är någon exakt vetenskap utan att det rör sig om bedömningar som i sin tur är beroende av tillförlitligheten i den statistik som finns. Bfp är ett sätt att ändå hantera den befolkningstillväxt och ändrade behov som med stor sannolikhet kommer att ske. Kommunen råder inte fullt ut över hur många nya bostäder som kommer byggas men kan genom ägardirektiv låta det kommunala fastighetsbolaget gå före och genom olika planberedskap och olika typer av insatser arbeta för att stimulera bostadbyggandet i kommunen. Statistiska Centralbyråns befolkningsprognos Statistiska Centralbyråns befolkningsprognos för Skara kommuns befolkningsutveckling fram till 2033 visar på en ökning med 380 invånare under perioden Prognosen visar en minskad befolkning mellan åren , och därefter en successiv ökning fram till Skara har dock inte följt den trenden hittills då det istället blev en relativt sett stor befolkningsökning 2014, ökningen har dock minskat jämfört med Västra Götalandsregionen befolkningsprognos Enligt Västra Götalandsregionens befolkningsprognos , kommer Skara kommun 2025 ha invånare, vilket är en ökning med 1353 invånare. En betydligt kraftigare ökning av invånarantalet jämfört med Statistiska Centralbyråns prognos. Antaganden om inrikes flyttningar baseras på Västra Götalandsregionens egna bedömningar med bland annat hjälp av bostadsmarknadsanalysen 8

9 framtagen av Länsstyrelsen i Västra Götaland. Länsstyrelsen utgår från Västra Götalandsregionens befolkningsprognos när de gör sina bedömningar av det framtida bostadsbehovet i kommunerna. Boende och bostadsbyggande Skara har, i likhet med Sverige i stort, stora utmaningar på bostadsmarknaden. Bostäder av alla typer byggs inte ut i den takt som det finns behov för. Behoven är stora men paradoxalt nog finns inte ekonomiska incitament att bygga bostäder i landsbygdskommuner eftersom marknadsvärdet av en sådan investering ofta inte motsvarar produktionskostnaden (Tobins q). Detta är sant med undantag för några få attraktiva områden i Skaraborg. Det finns flera låsningar på bostadsmarknaden idag som underbygger problemet. Många av dessa har finansiella orsaker. Det är svårt att finansiera nya bostäder, hushållen kan inte finansiera dem i samma utsträckning som tidigare och nyproduktionen av bostadsoch äganderätter är låg. En nyproducerad hyresrätt ger en dyrare boendekostnad än ett ägt boende, allt annat lika. Detta påverkar i hög grad kvarboendet i fel typ av boendeform vilket i sin tur får konsekvenser för hela flyttkedjor. Det är viktigt att särskilja begreppen efterfrågan och behov. Efterfrågan är ett resultat av betalningsvilja och upplevt behov. Är behovet stort men betalningsviljan lägre än kostnaden för varan eller tjänsten föreligger ingen efterfrågan. Betalningsviljan i sin tur avgörs dels av betalningsförmågan dels av den upplevda nyttan, exempelvis investeringens lönsamhet. För att få till stånd nyproduktion av bostäder krävs kapital. Normalt antas detta kapital komma från försäljningen av befintlig bostad, men i Skaraborg har värdeökningen i det befintliga beståndet inte lett till priser som kan finansiera nybyggnation. Hushållen saknar i hög utsträckning medel för att kunna efterfråga nyproduktion, oavsett hur stort deras behov är. Teorin om flyttkedjor är att dessa uppstår vid byggande av nya bostäder och att det då frigörs bostäder i det äldre beståndet. Det har dock visat sig att flyttkedjor ofta håller sig inom ett och samma bostadssegment, det vill säga det frigörs mest små lägenheter om man bygger små till medelstora lägenheter. Därför är det rimligt att anta att för att skapa rotation på bostadsmarknaden bör fler bostäder inom samma bostadsegment byggas i kombination med bostäder riktade till vissa bostadssociala grupper. Enligt den prognos som Länsstyrelsen har tagit fram uppskattas behovet av nyproducerade lägenheter (hyresrätter, bostadsrätter Beviljade bygglov, nybyggnad Enbostadshus Antal lägenheter, flerbostadshus

10 18,0% 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Vakansgrad hyresrätter Obs! Större diagram finns i bilaga 4 och 5. 1 rok 2 rok 3 rok 4 rok och äganderätter) vara 61 stycken/år i Skara. De senaste 10 åren har produktionstakten inte varit hälften av detta, ca 24 stycken/ år, med stora variationer över åren. Det finns inget som tyder på att detta kommer förändras i det nuvarande klimat som råder på bostadsmarknaden. Behoven av små hyresrätter, 1-2 rok, förefaller vara mycket stort med en vakansgrad på 1-2% de senaste åren. Nybyggnation av småhus ligger på en förhållandevis låg nivå med ett snitt på ca 10 nyproducerade villor per år. I kommunens markreserv finns uppskattningsvis beredskap för ca 94 småhus, 6 par/ radhus och 109 flerfamiljsbostäder. Det finns med andra ord ett utbud av byggklara tomter men nybyggnadstakten är låg. Kommunen bedömer att det på medellång till lång sikt finns möjligheter att planera för mellan bostäder i kommunen, se bilaga 2 Framtida områden för bostäder. Kommunen kommer att initiera några av de byggprojekt som leder till klara bostäder men merparten bör vara privata projekt. 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Nuläge SäBo Korttid De ordinära boenden som finns i Skara är i mycket stor utsträckning byggda under 60- och 70-talet och är inte anpassade till äldre personer och deras behov. Det saknas hiss i stora delar av Skaras lägenhetsbestånd. Andra hinder är innerdörrar som är för smala, höga trösklar, toaletter och duschutrymmen som är trånga och otillgängliga och tvättstugor och torkrum är vanligen belägna i källarutrymmen. Detta gäller till exempel hela lägenhetsbeståndet på Valhall, Brunnsbogatan och Bågen. Det kommer innebära stora svårigheter för Skaras äldre att bo kvar i sina hem och det saknas också anpassade boenden att flytta till. Bostäderna behöver vara utformade så att äldre kan ha en fungerande vardag i sin bostad. Att beakta är att äldre kvinnor är en av de mest resurssvaga grupperna i samhället. De har i regel en lägre pension, lever längre och känner sig mer otrygga än männen. En faktor som är viktig att ha med vid plane- Ungefärligt behov 0% 7% Ökning av platser 30% Ökning personer % 60% 69% 80% 102% 105% 95% % 5% Ökning personer % 7% 13% 14% 13% 12% 13% 16% Behov av bostäder för äldre Äldreomsorgens största utmaning är den kommande demografiutvecklingen med ett ökat antal äldre. Den senaste befolkningsprognosen visar att antalet personer över 80 år i Skara kommer att öka med 740 stycken (69 %) fram till Omsorgsnämnden ser därför behov av nya platser i särskilt boende. Idag finns 1071 kommuninvånare i Skara över 80 år och av dem bor 130 personer i särskilt boende, vilket motsvarar ungefär 12%. Utöver det finns också 18 korttidsboende. Omsorgsnämnden gör bedömningen att behovet av platser i särskilt boende kommer att öka succesivt för åldersgruppen från Det kommer behövas ytterligare 39 nya platser på särskilt boende och 5 nya korttidsboende fram till

11 ring och byggnation av till exempel trygghetsboende. Behov av bostäder för unga Den andel av befolkningen som utgörs av unga i åldern år är för tillfället relativt hög, vilket beror på de stora barnkullarna i början av 1990-talet. Barnafödandet minskade sedan fram till Från 1999 och framåt har utvecklingen pendlat från år till år. Trenden har ändå varit ökande födelsetal. Man kan konstatera att en begränsad tillgång till lämpliga bostäder och bristande ekonomiska förutsättningar försvårar för unga vuxna att etablera sig på bostadsmarknaden. Det är främst hyresrätter i det befintliga beståndet som har boendekostnader som är rimliga för unga vuxna och för samtliga grupper som har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden. Därför är omsättningen i det befintliga beståndet, som även nyproduktionen bidrar till, mycket viktig för dessa gruppers bostadsförsörjning. Förklaringar äldre Särskilt boende boende som tillhandahåller bostäder eller platser för heldygnsvistelse tillsammans med insatser i form av vård och omsorg för äldre personer med behov av särskilt stöd Korttidsboende tillfällig boendeform när den enskilde under en begränsad tid inte kan bo i det egna hemmet Trygghetsboende boendeform för personer över 70 år, som känner otrygghet i det egna boendet. I anslutning till boendet finns tillgång till restaurang och gemensamhetslokal Behov av bostäder för nyanlända Länsstyrelserna och kommunerna har fram till och med 2015 tecknat frivilliga överenskommelser om hur många nyanlända en kommun kan ta emot. Skara kommun har haft ett avtal med Länsstyrelsen om att ta emot 45 nyanlända årligen plus 40 stycken ensamkommande barn. Riksdagen har under januari 2016 antagit regeringens förslag till en ny lag om mottagnade av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Lagen kommer att börja gälla från 1 mars I korthet innebär lagen att alla kommuner i Sverige har en skyldighet att ha ett mottagande av nyanlända. Varje år fastställs hur många personer respektive kommun ska ta emot. Fördelningen görs utifrån arbetsmarknadsförutsättningar, befolkningsstorlek och hur stort mottagande kommunen har haft av nyanlända och ensamkommande barn. Under 2016 har Skara en skyldighet att ta emot 10 personer. I skrivande stund kvarstår avtalet om 40 ensamkommande barn under 2016 men att nytt avtal håller på att tas fram. Vid årsskiftet 2015/2016 var 234 nyanlända inskrivna inom etableringen på Arbetsförmedlingen i Skara. Vid samma tidpunkt fanns 870 asylsökande i kommun. Under 2015 placerade Migrationsverket 75 asylsökande ensamkommande barn i Skara, för vilka Skara har ett utrednings- och omsorgsansvar bosatte sig 170 personer som hade fått uppehållstillstånd i Skara. Av dessa var 8 ensamkommande barn. Arbetsförmedlingen ansvarar för etableringen av nyanlända, men först när 11

12 de bosatts i en kommun. Dagens situation bidrar till att både de som söker asyl och de som redan fått asyl bor kvar under längre tid på Migrationsverkets anläggningsboende och hinner rota sig på orten. Har man fått asyl och bor kvar på anläggningsboendet ett år blir man per automatik kommuninvånare i den kommun där anläggningsboendet är beläget. Det stora antalet nyanlända och de sociodemografiska förutsättningarna är en stor utmaning för kommunens bostadsförsörjning. För gruppen nyanlända har inneboendet ökat kraftigt under de senare åren. Detta bidrar till klustrifiering av personer med utländsk bakgrund. Utvecklingen är ogynnsam både för individen och för samhället. Barn är de som påverkas mest. För ett långsiktigt hållbart mottagande av nyanlända behövs fler hyresrätter och ett jämnare mottagande där alla kommuner tar ett ansvar. Om bristen på hyresrätter kvarstår finns risken för en polarisering mellan olika grupper av bostadssökande. En sådan utveckling vore negativ inte bara för de individer som drabbas utan för länet i sin helhet. Behov av bostäder för personer med särskilda behov Förklaringar personer med särskilda behov LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Syftet med lagen är att människor med funktionsnedsättningar ska få det stöd som behövs för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Korttidsboende Tillfällig boendeform för barn och ungdomar för miljöutbyte, stimulans och möjlighet till att knyta gemenskap Boendestöd Bistånd i form av stöd i den dagliga livsföringen riktat till särskilda målgrupper i eget boende. LSS och Boendestöd Kommunen har enligt LSS skyldighet att ordna bostad åt personer med funktionsnedsättningar. Bostaden ska vara en fullvärdig lägenhet med gemensamhetsutrymmen, service, aktiviteter och omvårdnad dygnet runt. Bostaden ska vara integrerad i det övriga bostadsbeståndet. Det finns ett ökat behov av boende både för LSS boende och för boendestöd. Det finns ett stort behov av att bygga bort de stora brister på tillgänglighet som finns för personer med funktionsnedsättning. Det handlar inte enbart om boende för den enskilde utan lika mycket om möjligheten för personer med funktionsnedsättning att kunna besöka vänner och bekanta och för dessa att kunna ta emot besök. Skara kommun har i dagsläget 35 LSS platser, men det finns ytterligare behov av 12 platser. På grund av det ökade behovet av boende för funktionshindrade planerar omsorgsnämnden ett nytt LSS boende år 2016 med 6 boendeplatser. Ytterligare ett LSS boende för personer med diagnos autism planeras till Ett nytt och större korttidsboende planeras också till år Kommunen ger utöver LLS boenden också boendestöd till 45 per- 12

13 soner, en verksamhet som växer. Hemlösa Enligt lagen om kommunens bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun planera för bostadsförsörjningen i syfte att ge alla kommunens invånare förutsättningar för ett bra boende. Socialttjänsten har inget generellt ansvar för att ordna boende till bostadslösa men de kan ge bistånd enligt socialtjänstlagen till boende med olika individuellt utformade insatser som syftar till att den enskilde skall få ett självständigt liv. De mest socialt utsatta grupperna består av nyanlända flyktingar, personer med missbruksproblematik, psykisk ohälsa och social problematik. De har gemensamt att de har små möjligheter att lösa sitt boende på egen hand. Det finns en ökande trend av exkludering som bidrar till att antalet helt bostadslösa personer ökar och att andelen belastade personer med eget kontrakt eller andrahandskontrakt minskar, samtidigt som andelen som bor hos vänner och familj ökar. Det är Skara kommuns försörjningsstödsenhet som arbetar med dessa grupper. Enhetens bostadskoordinator arbetar heltid med att lösa bostadsförsörjningen för de utsatta grupperna. I dagsläget hyr kommunen 40 lägenheter och har tre borgensåtaganden. Det som fungerar bäst är när öppen vård kombineras med ny lägenhet med korttidskontrakt, med möjlighet till besittningsrätt efter 9 månader. Optimalt vore att de 30-tal individer som står utanför bostadsmarknaden idag skulle få tillgång till en egen integrerad bostad, med undantag för svårt psykiskt sjuka där ett integrerat boende inte är lämpligt. På grund av bostadsbristen är det svårt att få fram fler lägenheter. Det är också en utmaning att få de privata fastighetsbolagen att bevilja kontrakt till dessa grupper. Kommunen får då hyra lägenheter och stå som garant för att sedan hyra ut dem i andra hand till de personer som behöver den stöttningen. Bostäder för nya skaraborgare Kommunen har utöver det bostadssociala ansvaret ett ansvara att profilera kommunen och lyfta dess styrkor. Förhoppningen är att Skara kommun som boendeort attraherar både de som redan valt att Definition av hemlöshet Socialstyrelsen definition av hemlöshet är bred och omfattar fyra olika situationer personer kan befinna sig i. Situation 1 En person är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende eller är uteliggare. Situation 2 En person är intagen/inskriven på antingen; kriminalvårdsanstalt/ behandlingsenhet eller stödboende inom socialtjänst/landsting/privat vårdgivare/hvb-hem/sis-institution och som planeras skrivas ut inom tre månader efter mätperioden, men utan egen bostad ordnad inför utskrivningen/utflyttningen. Hit räknas även de personer som skulle ha skrivits ut/flyttat ut, men som är kvar på grund av att de inte har någon egen bostad ordnad. Situation 3 En person bor i en av kommunen ordnad boendelösning (till exempel försökslägenhet/träningslägenhet/socialt kontrakt/kommunalt kontrakt) på grund av att personen inte får tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden. Det handlar om boendelösningar med någon form av hyresavtal där boendet är förenat med tillsyn och/eller särskilda villkor eller regler. Situation 4 En person bor tillfälligt och kontraktslöst hos kompisar/bekanta, familj/släktingar eller har ett tillfälligt (kortare än tre månader efter mätperioden) inneboende- eller andrahandskontrakt hos privatperson. Den uppgiftslämnande verksamheten har haft kontakt med personen av detta skäl och känner till att denna hemlöshetssituation gäller under mätperioden. 13

14 bosätta sig här och potentiella hitflyttare. Skara kommuns strategiska läge mitt i Skaraborg, mellan Skövde och Lidköping gör att invånare i kommunen har tillgång till en bred arbetsmarknad. Kollektivtrafikstråket mellan Skövde, Skara och Lidköping har också högst turtäthet i hela Skaraborg. Detta i kombination med unika natur- och kulturvärden, flera stora besöksmål och ett starkt föreningsliv bidrar till att det är lätt att leva ett hållbart liv både på landsbygden och i tätorterna i Skara kommun. I grund och botten handlar det om att möjliggöra olika boendeformer med olika karaktärer som upplevs som tilltalande för människor utanför Skaraborg, i synnerhet så kallade återflyttare eller familjebildare. Sammanfattning SCB:s och VGR:s befolkningsprognoser skiljer sig åt vilket gör det svårt att fullt ut göra en egen prognos över hur många bostäder som behöver tillskapas. Behoven av bostäder för vissa grupper är enklare att förutse än exakt hur stor befolkningsökningen kommer att bli. Bfp fokuserar i huvudsak på olika gruppers behov genom att skapa en god planberedskap i kommunen. Nybyggnation frigör bostäder i det äldre beståndet vilket skapar möjlighet för resurssvaga grupper att etablera sig på bostadsmarknaden, så kallade flyttkedjor. Behoven av bostäder i alla upplåtelseformer är stora men efterfrågan av nyproduktion och därtill högre boendekostnader är låg. Kommunens utbud av tomter för bostadsbyggnation är förhållandevist stort. Det är i första hand frånvaro av ekonomiska incitament som bidrar till den låga efterfrågan. Behoven av hyreslägenheter är stort och efterfrågan på billiga hyreslägenheter kommer att öka de kommande åren, framförallt från grupperna nyanlända, unga vuxna och personer med särskilda behov Det finns en stor efterfrågan på tillgänglighetsanpassade boendeformer med hiss, i synnerhet från grupperna äldre och personer med särskilda behov. Andelen äldre över 80 år kommer öka framöver vilket ställer större krav på anpassade boendeformer. Skara behöver tillskapa attraktiva lägen som uppmuntrar nybyggnation 14

15 15

16 3. Kommunens verktyg Skara kommun kontrollerar ett antal verktyg för att nå en god bostadsförsörjning. Genom att tillämpa dessa på rätt sätt skapas möjligheten till en hög, jämn och effektiv bostadsplanering och byggande. I slutändan är det dock marknadens efterfrågan som avgör om ett projekt kommer igång och kan färdigställas. Kommunens möjlighet att påverka är främst genom att bygga i egen regi genom den helägda kommunala bostadsbolaget. Markägare Kommunen kan som markägare styra och ställa vissa krav på vad som produceras och till vilken kvalitet. Med egen rådighet ökar handlingsfriheten och friheten att skapa mervärden i såväl nya som gamla områden. Kommunen arbetar med strategiska markförvärv av nya fastigheter till den kommunala markreserven. Planmonopol Kommunen har enligt plan- och bygglagen planmonopol och har därmed inflytande på all planläggning och bygglovsgivning i kommunen. Bostadsförsörjning är som sagt ett kommunalt ansvar och avvägning mellan det allmänna intresset bostadsförsörjning och övriga allmänna intressen sker i kommunens översiktsplanering. Avvägning mellan allmänna intressen och enskilda intressen sker i kommunens detaljplanering. Kommunala bolag Kommunens bolag, både fastighetsbolag och energibolag, är viktiga aktörer för hållbar bostadsmarknad både vad gäller miljöarbete som i arbetet med bostadssociala frågor. Genom sk ägardirektiv kan ägaren ge uppdrag och ställa krav, dock i enlighet med rådande lagstiftning. Tomtkön Kommunens säljer fastigheter till privatpersoner genom kommunens tomtkö. Bostadsanpassningsbidrag Bostadsanpassningsbidrag möjliggör för personer med olika typer av funktionsnedsättning att anpassa sitt boende, t ex genom att ta bort trösklar, bredda dörrar eller byta badkaret mot en dusch. 16

17 4. Mål och ställningstaganden Nedan presenteras ett antal mål och ställningstaganden för kommunens bostadsförsörjning. Målen representerar den långsiktiga ambitionen och viljeriktning som kommunen har för bostadsförsörjningen. Ställningstagandena är ett uttryck för kommunens inställning och kontinuerliga arbete med bostadsförsörjning under mandatperioden. Utöver detta preciseras ett större antal tidssatta projekt under rubriken 5. Handlingsplan. Mål för bostadsförsörjningen Hög kvalitet och tillgänglighet i det befintliga bostadsbeståndet God planberedskap för alla typer av upplåtelseformer Privata aktörer bygger bostäder i Skara Alla bostadssociala grupper får möjlighet att etablera sig på bostadsmarknaden Skaraborgs kommuner samverkar kring bostadsförsörjning Skara är en attraktiv boendekommun där det finns stort utbud av valmöjligheter och boenden med olika karaktär Ställningstaganden Kommunen ska: Planera för hiss i alla nya flervåningshus och se över möjligheten till fler hissar i befintligt bestånd Tillhandahålla småhusområden för nybyggnation med olika karaktär Arbeta med planprogram för att knyta upp exploatörer i ett tidigt skede Genom sitt bostadsbolag agera föregångare i nya områden och bygga i ett tidigt skede Ha en mer aktiv marknadsföring och intensiv skötsel av bostadsområden som inte är utbyggda Föra en dialog kring bostadsförsörjning i delregionalt plankollegium Föra en aktiv dialog med näringslivet och andra aktörer hur vi möter alla gruppers behov av bostäder 17

18 5. Handlingsplan Detta är kommunens handlingsplan för bostadsförsörjning fram till mandatperiodens slut Den innefattar tidssatta åtgärder i form av utredningar, planering, riktlinjer, bostadsbyggnation och kommunikation. Förslag på åtgärd Varför/därför att Initiativtagare Involverade parter Tid Utredningar, planering och riktlinjer Ta fram en markpolicy För att använda vid markanvisningar och för att skapa tydlighet gentemot exploatörer. Kommunstyrelsen 2016 Analysera och föreslå åtgärder utifrån hissinventeringen. För att skapa en större kunskap kring var behoven av hiss är som störst. Gynnar gruppen äldre och personer med särskilda behov. Information om samhällsvinsterna. Kommunstyrelsen 2016 Ta fram en LIS-plan (landsbygdsutveckling i strandnära läge) För att hitta områden som kan vara unika och attraktiva. Gynnar framförallt gruppen nya skaraborgare. Kommunstyrelsen 2018 Definiera platser i Skara där det är lämpligt att bygga på höjden, detta gäller även påbyggnader i befintligt bostadsbestånd För att byggherrar ska få bättre ekonomi i sin exploatering. Gynnar alla grupper. Kommunstyrelsen 2016 Inventera bidrag kopplat till bostadsförsörjning och informera de parter det berör För att växla upp investerade medel. Gynnar alla grupper. Kommunstyrelsen Årsvis 18

19 Förslag på åtgärd Varför/därför att Initiativtagare Involverade parter Tid Utreda möjligheten att inrätta ytterligare lägenheter och platser för olika boendetyper för äldre För att behoven av bostäder för äldre kommer att öka de kommande åren. Gynnar gruppen äldre och personer med särskilda behov. Kommunstyrelsen Omsorgsförvaltningen, Centrumbostäder i Skara AB, Skara äldrehem privata aktörer 2018 Utred behovet av en bostadskö för det kommunala bostadsbolaget Kan detta vara ett sätt att skapa attraktivitet och långsiktighet? Gynnar alla grupper. Centrumbostäder i Skara AB 2017 Utred möjligheten att utveckla tomtkön Kan tomtkön bli mer publik? Gynnar gruppen nya skaraborgare. Kommunstyrelsen 2016 Byggnation Se över möjligheten att omvandla befintliga lokaler till bostäder Det är bättre att omvandla befintliga lokaler till boenden än att bygga nytt med lågt ställda byggnadskrav. Gynnar alla grupper. Kommunstyrelsen Lokalförsörjningsgruppen, Centrumbostäder i Skara AB, Omsorgen, privata aktörer 2016 Detaljplan: Simmesgården, Varnhem (beteckning V3) Kan innefatta seniorboende, tillgänglighetsanpassade flerbostadshus, radhus, småhus. Uppskattat antal boplatser 40 st. Kommunstyrelsen 2016 Detaljplan: Del av Stationsområdet, Skara (beteckning S7) Kan innefatta flersbostadshus med möjlighet till seniorboende. Handel i bottenplan. Hög exploateringsgrad. Uppskattat antal boplatser, 45 st. Kommunstyrelsen

20 Förslag på åtgärd Varför/därför att Initiativtagare Involverade parter Tid Detaljplan: Vattentornsparken, Skara (befintlig byggrätt) Det finns en befintlig detaljplan med byggrätter för området men exploateringen är inte ändamålsenlig och tar stor del av parken i anspråk. Förslaget är att ta fram en ny detaljplan där det tillskapas byggrätter i norr mot Folkungagatan, eventuellt också i söder mot Munkågatan. Uppskattat antal boplatser, 15 st. Kommunstyrelsen 2016 Detaljplan: Del av Tullportagärdet, Skara (beteckning S10) Kan innefatta demensboende, LSS, trygghetsboende och stadsradhus/ flerbostadshus. Avser delen norra delen närmast Viktoriasjöarna. Kommunstyrelsen 2018 Detaljplan: Mindre lucktomter och privata initiativ Kommun/privat Kontinuerligt Kommunikation och marknadsföring Uppmuntra avstyckning på privat mark på landsbygden genom kommunikationsinsatser och pilotprojekt För att stimulera nybyggnation på landsbygden, i synnerhet där det finns teknisk och fysisk infrastruktur på plats. Gynnar gruppen nya skaraborgare. Kommunstyrelsen 2016 Utveckla dialogen mellan intresseföreningar för äldre och bostadsbolag För att knyta upp intressenter i ett tidigt skede, lyssna av önskemål. Hitta olika lösningar för byggande. Gynnar gruppen äldre. Intresseföreningar för äldre Kommunledningskontoret

21 Bilaga 1. Kommande detaljplaner Denna bilaga motsvarar de detaljplaneuppdrag som pekas ut i 5. Handlingsplan. För den nuvarande mandatperioden föreslås nedanstående områden att detaljplaneras. En strävan är att i första hand hitta nya områden inom befintlig bebyggelsestruktur. Utöver de områden som nämns här och i handlingsplanen finns det områden som redan idag är möjliga att bebygga, se. Bilaga 3. Befintliga byggrätter. Bortom den nuvarande mandatperioden finns det möjlighet att fortsätta detaljplanera områden som pekas ut i Bilaga 2. Framtida områden för bostäder. Beslut om planuppdrag tas av kommunstyrelsen och framtagandet av detaljplaner följer 5 kap. plan- och bygglagen (2010:900). Prioriterade områden: Del av Stationsområdet, Skara (beteckning S7) Kan innefatta flersbostadshus med möjlighet till seniorboende. Handel i bottenplan. Hög exploateringsgrad. Uppskattat antal boplatser, 45 st. Påbörjas Simmesgården, Varnhem (beteckning V3) Kan innefatta seniorboende, tillgänglighetsanpassade flerbostadshus, radhus, småhus. Uppskattat antal boplatser 40 st. Påbörjas Vattentornsparken, Skara (befintlig byggrätt) Det finns en befintlig detaljplan med byggrätter för området men exploateringen är inte ändamålsenlig och tar stor del av parken i anspråk. Förslaget är att ta fram en ny detaljplan där det tillskapas byggrätter i norr mot Folkungagatan, eventuellt också i söder mot Munkågatan. Bör hanteras tillsammans med stationsområdet. Uppskattat antal boplatser, 15 st. Påbörjas Del av Tullportagärdet, Skara (beteckning S10) Kan innefatta demensboende, LSS, trygghetsboende och stadsradhus/flerbostadshus. Avser delen närmast Viktoriasjöarna. Påbörjas Mindre lucktomter och privata initiativ 21

22 Bilaga 2. Framtida områden för bostäder Detta är områden som bedöms som lämpliga att utreda för bostadsbyggnation. Avvägning mellan det allmänna intresset bostadsförsörjning och övriga allmänna intressen görs i kommunens översiktsplanering. Några områdena, eller delar av dem, pekas ut som prioriterade att fortsätta med detaljplanering under nuvarande mandatperiod, se 5. Handlingsplan. Kod i karta Namn Plats Typ av boende Antal boplatser Markägare Kommentar S1 Biskopen, nordvästra Skara Blandad bebyggelse Kommun Utökning av kv Biskopen nära museijärnvägen. Närheten till museijärnvägen behöver beaktas samt infartsväg. S2 Biskopen, nordöstra Skara Blandad bebyggelse, i huvudsak flerbostadshus Kommun Utökning av kv Biskopen nära Skarabergsrondellen. Buller och infartsväg behöver beaktas S3 Frej 1 Skara Flerbostadshus Privat Möjlig utökning av kv Frej. Parkeringar behöver ses över. Marken är inte i kommunal ägo. S5 Petersburg, södra Skara Småhus Privat Naturnära och nära till fritidsanläggning. VAanslutning måste lösas. Möjlig fortsättning på Sörskogen när det är utbyggt. Marken är inte i kommunal ägo. S6 Skaravallen Skara Blandad bebyggelse Kommun Centralt område bland befintlig bebyggelse. Ny bebyggelse bör vara blandad. Del av området bör sparas för idrott/spontanidrott. 22

23 Kod i karta Namn Plats Typ av boende Antal boplatser Markägare Kommentar S7 Stationsområdet Skara Flerbostadshus Kommun Centrumnära. Bör planeras även för handel. Hög exploateringsgrad. Parkering, kollektivtrafik, arkeologi och förorenad mark är viktiga hänsyn. S8 Sörskogen, norra Skara Blandad bebyggelse Kommun Sörskogen bör kompletteras med andra boendeformer. Närhet till E20 är ett viktigt hänsyn. S9 Sörskogen, östra Skara Blandad bebyggelse, men i huvudsak småhus Kommun Utökning av Sörskogen på sikt. S10 Tullportagärdet, norra Skara Blandad bebyggelse, i huvudsak stadsradhus och flerbostadshus Kommun En del av en ny stadsdel i Skara, förtätning. Attraktivt centrumnära område vid Viktoriasjöarna. S11 Tullportagärdet, södra Skara Blandad bebyggelse, i huvudsak flerbostadshus Delvis kommun Finns befintlig verksamhet där idag. Bör kunna planeras för bostäder på sikt. 23

24 Kod i karta Namn Plats Typ av boende Antal boplatser Markägare Kommentar S12 Venus 8 Skara Flerbostadshus Kommun Tomten har varit bebyggd sedan innan och det finns en befintlig byggrätt som medger bostäder och handel i flera våningar. Kan eventuellt behöva att korrigeras. Parkering tas i anspråk. V1 Pickagården, norra Varnhem Radhus, småhus 5 Kommun Kompletteringsbebyggelse som bildar en fond mot väg 49. Möjligt radhus i 1 1/2 till 2 våningar. V2 Pickagården, södra Varnhem Flerbostadshus Kommun Den mest centrala platsen i Varnhem. Kan tas i anspråk genom att området omdisponeras och om hållplatsen flyttar i samband med ombyggnation av väg 49. V3 Simmesgården/ Varnhems by Varnhem Blandad bebyggelse Kommun Ett större område med blandad bebyggelse i Varnhem. Bör inte byggas ut förrän Varnhemskorsningen sänks. V4 Varnhem södra Varnhem Blandad bebyggelse, i huvudsak småhus Privat Exploatering på jungfruelig jordbruksmark, utbyggnad på lång sikt. Hänsyn till åkerholme, fornlämning och allé. V5 Överbo Varnhem Småhus, radhus 8 Delvis kommun Kompletteringsbebyggelse för att slutföra bygatan. 24

25 Kod i karta Namn Plats Typ av boende Antal boplatser Markägare Kommentar L1 Hålltorp Ljungstrop Småhus 5-10 Privat Söderläge på Billingesluttningen, mycket attraktivt. Hänsyn bör tas till sluttningsförhållanden. Privat markägare. L2 Ljungstorp, söder om bygdegården Ljungstrop Blandad bebyggelse, i huvudsak småhus Kommun Större område som kan byggas ut då korsningen vid väg 49 byggs om, blandad bebyggelse men i huvudsak småhus. L3 Ljungstorp, övriga tomter Ljungstrop Småhus Privat Möjlighet till avstyckning av längre skiften. Privat mark. Ö1 Katthagen / Örnsrovägen Utanför tätort Småhus Privat Kan vara lämpligt som profilboende på landet. Nära Skara tätort med cykelbana. Privat mark. Totalt

26 26 Karta: Framtida områden för bostäder - Skara tätort Kartorna är kopplade till tabellerna på föregående sidor.

27 Karta: Framtida områden för bostäder - Varnhem 27

28 28 Karta: Framtida områden för bostäder - Ljungstorp

29 Karta: Framtida områden för bostäder - övrig landsbygd 29

30 Bilaga 3. Befintliga byggrätter Detta är områden som redan i dagsläget tillåter bostadsbyggnation, det finns en så kallad byggrätt. Det här är kommunens bank eller planberedskap för framtida bostäder. Uppgifterna är en ögonblicksbild från november 2015 och det sker hela tiden förändringar i takt med att nya bostäder byggs. Till tabellen hör också kartor på kommande sidor. Ort Område Småhus Par/ radhus Skara Skaraberg 18 Flerfamilj Totalt Skara Skaraberg 6 Skara Skara Domprostegården/ Månglaren Brogården*/ Kastanjen & Lönnen Skara Sörskogen 33 Skara Vattentornsparken 18 Skara Sankt Anne Äng/ Munin 30 Skara Västermalm 1 Skara Hindsbo 1 Skara Rådhuset 1 20 Axvall 10 Varnhem Pickagården 7 Eggby 2 Ardala 3 Totalt

31 Karta: Byggrätter i Skara Karta: Byggrätter i Skara 31

32 Karta: Byggrätter i Varnhem Karta: Byggrätter i Axvall 32

33 Karta: Byggrätter i Eggby Karta: Byggrätter i Ardala 33

34 Bilaga 4. Befolkningsutveckling Befolkning Befolkningsprognos Skara (VGR) År Antal hushåll (VGRs prognos / 2,2 (SCB) Antal hushåll År

35 Länsstyrelsens prognos: Behov av bostäder per år Antal bostäder genomsnitt/år 120% 100% Ökning personer % 102% 105% 80% 60% 54% 60% 69% 80% 40% 30% 20% 0% 0% 7% % 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Ökning personer % 13% 14% 13% 13% 12% 6% 7% 5% 0%

36 Bilaga 5. Bostadsmarknadens utveckling 18,0% Vakansgrad hyresrätter 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 1 rok 2 rok 3 rok 4 rok 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Beviljade bygglov, nybyggnad 70 Enbostadshus Antal lägenheter, flerbostadshus

37 2500 Medelpris för småhus Medelpris i tkr Hela riket Grästorp Essunga Karlsborg Gullspång Vara Götene Tibro Töreboda Mariestad Lidköping Skara Skövde Hjo Tidaholm Falköping

38 Referenser Länsstyrelsen (2015). Bostadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande. Regeringen (2015). Mål för boende och bostadsbyggande. mal-for-boende-och-byggande/ Regeringen (2015). Mål för folkhälsan och sjukvård. regeringen.se/regeringens-politik/folkhalsa-och-sjukvard/malfor-folkhalsa-och-sjukvard/ Regeringen (2015). Mål för jämställdhet. se/regeringens-politik/jamstalldhet/mal-for-jamstalldhet/ Regeringen (2015). Miljömål. Regeringen (2015). Mål för nyanländas etablering. regeringen.se/regeringens-politik/nyanlandas-etablering/malfor-nyanlandas-etablering/ SCB (2015). Medelpris för småhus. SCB (2015). Befolkningsprognos för Skara. Skaraborgs kommunalförbund (2015). Strukturbild Skaraborg. Skara kommun (2007). Markberedskap för bostäder och exploatering - Diskussionsunderlag. Skara kommun (2015). Vision Skara kommun (2015). Äldreomsorgsplan. Behov av särskilda boendeplatser. Skara kommun (2015). Äldreomsorgsplan. Procentuell förändring av antalet äldre i förhållande till

39 Skara kommun (2015). Landsbygdsstrategi - remissutgåva. Veidekke (2015). Fra leie til eie. Från att hyra till att äga - riktlinjer för en ny bostadspolitik i en efterfrågestyrd marknad. web.pdf Västra Götalandsregionen (2005). Vision Västra Götaland - Det goda livet. Västra Götalandsregionen (2012). Riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet. Västra Götalandsregionen (2015). Befolkningsprognos för Skara. 39

40