köbildning av länder som visat intresse för detta, mycket p.g.a. den ekonomiska kris som råder i EU.

Transkript

1 Första mötet med Havsvindform Den 22 augusti träffades intresserade aktörer i det nationella nätverket för havsbaserad vindkraft hos Västra Götalandsregionen, som är en av initiativtagarna till Havsvindforum. Deltagarna var eniga om den stora potential havsbaserad vindkraft har för elproduktion och näringslivsutveckling. En styrgrupp tillsattes för att driva arbetet i forumet vidare. Inledning Leif Blomqvist, regionråd (s), Västra Götalandsregionen, inledde med att tydligt koppla vindkraften till regionens mål om att bli fossilfria och oberoende av fossila bränslen. Därtill är Västra Götalandsregionen en industriregion med en stark kombination av verkstadsindustri, maritim sektor och energiteknikföretag, vari det också finns en koppling till vindkraft. Leif menar vidare att havsbaserad vindkraft är mycket intressant och den skapar både möjligheter och utmaningar. Det är inte minst nödvändigt att ha i åtanke att frågan om havsbaserad vindkraft är kontroversiell och att rationella argument inte alltid kan användas för att bemöta emotionella reaktioner. Nuläget för havsbaserad vindkraft Matthias Rapp, Straits International Ltd. Presenterade en bild över nuläget för havsbaserad vindkraft och vilka möjligheter och utmaningar som utbyggnaden står inför. Ett starkt alternativ för storskalig elproduktion Europa och Sverige står inför en stor utmaning i att ställa om elproduktionen till ett system med ringa eller inga utsläpp av växthusgaser. Dessutom måste gamla anläggningar ersättas, totalt rör det sig om ca 3000 TWh år Även om landbaserad vindkraft och solkraft kommer att vara en viktig del så är det i huvudsak tre alternativ som är möjliga för ny storskalig elproduktion I Sverige: 1. Kärnkraft. Något ny anläggning kanske byggs för effektbehov 2. Biokraftbaserad kondenskraft. Mycket dyrt men kan behövas om ingen ny kärnkraft byggs. 3. Havsbaserad vindkraft. Idag finns tillstånd anläggningar som kan leverera 8 TWh och 25 TWh kan byggas till år Dessa kan byggas till konkurrensmässiga priser. Det har gjorts en del studier om potentialen för havsbaserad vindkraft. Skulle man använda 6000 km 2 skulle det kunna ge 105 TWh. Matthias förklarade att anledning till att Naturgasen inte är med som alternativ, är för att den saknar infrastruktur i Sverige, vilket är kostsamt att bygga samt att CCS-tekniken har lagts på is i Tyskland. Det förekommer dock fortfarande försök i Nordsjön. Stödsystem för havsbaserad vindkraft Det befintliga stödsystem som finns i Sverige fungerar inte för havsbaserad vindkraft. De länder som bygger ut havsbaserad vindkraft har alla ett separat stöd och i Tyskland, Danmark och Storbritannien betalar man även för elanslutning. Det är dock ett svagt intresse från svenska politiker att införa ett separat system. Detta särskilt då vi nu har ett elöverskott och når våra mål till 2020 ändå. Kvar finns då möjligheten att använda sig av samarbetsmekanismerna. Detta innebär att andra länder har möjlighet att nå sina 2020 mål genom att köpa projekt i Sverige istället för att bygga egna. Det är dock ingen

2 köbildning av länder som visat intresse för detta, mycket p.g.a. den ekonomiska kris som råder i EU. Det behövs sammanfattningsvis ett separat stöd till havsbaserad vindkraft, vilket kan vara: Kostnad för nätutbyggnad ut till vindkraftsparken, Någon typ av Feed-in tariffer (fastpris) eller havscertifikat, att utnyttja samarbetsmekanismerna, men det måst ske nu. Samhällsnyttan av havsbaserad vindkraft IUC har gjort en samhällsekonomisk kalkyl för att visa samhällsnyttan vid en utbyggnad av havsbaserad vindkraft på totalt 25 TWh. Resultatet pekar på 19,5 miljarder i skatteintäkter och helårsarbeten. Dessutom skulle elpriset sjunka med 7-8 öre/kwh enligt beräkningar av Telge kraft. En viktig anledning till varför vi startar havsvindforum var för att skapa de ekonomiska förutsättningarna för att bygga denna teknik, lyfta upp alternativ elproduktion och visa på affärsmöjligheter. Av investeringen i havsbaserad vindkraft är endast 35% själva vindkraftverket - resten går till hamnar, stål och betong, elnät m.m. Handlingsplan för havsbaserad vindkraft i Sverige Staffan Jacobsson, Chalmers, inledde med att presentera den omfattande kapacitetsomställning som Europa står inför. Fram till 2050 behövs ca 1700 TWh fossilbaserad elproduktion ersättas, dessutom måste gamla anläggningar ersättas. Detta tillsammans med ökad efterfrågan på el inom Europa ger ett behov på koldioxidneutral elproduktion fram till år 2050 på ca 3000 TWh. Vindkraft till havs kommer att vara ett kostnadseffektivt alternativ som kan lämna ett kraftfullt bidrag för att minska glappet på el-kapacitet i Europa. Enligt EU:s vision för 2050 förväntas havsbaserad vindkraft byggas ut med 850 TWh. Men det är inte bara Europa som står inför en utmaning - även Sverige står inför en stor utmaning med åldrande kärnkraftsanläggningar. Med ett antagande om en livslängd på 50 år uppstår redan 2032 ett behov på ca 40 TWh. Havsbaserad vindkraft har en stor potential att kunna säkerställa tillgång på el till ett rimligt pris och samtidigt bidra till att uppfylla EU:s klimatmål. Denna enorma efterfrågan på el-kapacitet i Europa kommer att skapa stora affärsmöjligheter för svenska företag till att utveckla både produkter och tjänster, dels för en inhemsk marknad men även för export. I Sverige finns redan stora och små företag som är etablerade inom vindkraftsbranschen. Det handlar om att stimulera industriell utveckling i hela värdekedjan. Sverige skulle kunna bli exportör av kostnadseffektiv el som byggts med innanhavsteknik. Det handlar om hiskliga mänger i investeringar, bara fram till 2020 beräknas investeringarna till 1000 miljarder. I handlingsplanen föreslår vi ett mål på 35 TWh till år 2030, vilket motsvarar 10 GW i installerad effekt. Det är inte omöjligt då det finns existerande projekt i Sverige på 26 TWh som har och söker tillstånd. Tyskland har ett mål på 25 GW till år 2030 och Storbritannien siktar på 33 GW. Men kommer leverantörerna ha kapacitet att leverera

3 den mängden? Gör man en Backcasting ser man att branschen måste kunna leverera 9.3 GW till år 2022 och sedan hålla den nivån till Elcertifikaten är inte kostnadstäckande och skapar en oro när nivån fluktuerar. I handlingsplanen föreslår vi två alternativ till styrmedel för en marknadsutveckling: 1. Upphandling: Finns idag i Danmark, där staten upphandlar el till ett fast pris. Vi förslår att genomföra upphandlingen i tre steg och att dessa inte är knutna till specifika platser. En första upphandling på 6 TWh skulle kunna utlysas år Inmatningslag: Finns idag i Tyskland och införs nu i Storbritannien. Det svåra är att bestämma rätt nivå. Det är ett system som ger en bättre balans mellan risk/intäkt. Vi föreslår att det sätts ett tak och att ersättning sätt till 100 öre/kwh initialt och att den sedan minskas då man uppnått önskad volym. Det behövs dock en stor statlig insats för att undvika flaskhalsar: Havsplanering och tillståndsprocessen. Det tar tid och är komplext med många inblandade aktörer. Det måste till en koordinering mellan utbyggnad av elnät och utbyggnaden av produktionsanläggningar. Finansiellt kapital är en trång sektor och det behövs bl.a. riskavlyft. Riksgälden lånar ut till samma ränta som till bankerna. M.fl Havsvindforum Matthias Rapp berättade om Havsvindforum. Havsvindforum är ett forum för diskussion och riktar sig till branschorganisationer, universitet och högskolor samt politiska organisationer och NGOs. Forumet är idag ingen förening och saknar organisationsnummer. Forumet kommer att jobba med att ta fram fakta och underlag om havsbaserad vindkraft för att tydliggöra för olika branscher och dess medlemmar om den stora potential och vilka möjligheter för affärer och utveckling den havsbaserade vindkraften innehar. Det finns ingen avgift kopplat till deltagandet i forumet, men vi vill ha aktiva medlemmar. Ett sätt att få medlemmarna att engagera sig inom sitt respektive exportområde och arbetar med frågor som berör dem och är kopplat till deras verksamhet som t.ex. stål, betong, fartyg, hamnar m.m. enom att ta fram bra faktabaserat underlag sa kan alla medlemmar tala samma språk och ha en bra faktagrund att stå på. Med underlaget kan vi göra gemensamma uppvaktningar och presentationer i olika sammanhang samt skriva gemensamma debattartiklar i nationell och lokal press. Västra Götalandsregionen har de senaste åren satsat betydande medel på att nationellt främja utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Det finns en önskan att medlemmar i Havsvindforum kan vara med och bidra till den framtida finansieringen av verksamheten. Diskussion kring Havsvindforum och fortsatt arbete Anders Carlberg, Västra Götalandsregionen, inledde diskussionen med att berätta att regionen har ett stort intresse av havsbaserad vindkraft och att regionen har lagt ner både tid och resurser på detta. Men vi ser en stor potential utanför Västra Götaland som

4 vi och andra kustregioner skulle ha stor nytta av. Därför vill vi att intresset för havsbaserad vindkraft lyfts till en nationell nivå. Matthias Rapp berättade om det tidigare arbetet på Svensk vindenergi, där man hade ett uppifrån perspektiv. I detta forum gör vi tvärs om, nu går vi genom kustkommuner och regioner som direkt påverkas och har nytta av detta och låter det sippra upp. Peter Askman, Region Skåne, framförde att det är viktigt att ta reda på vad beslutsfattarna behöver ha för att kunna göra åtgärder och att det finns en risk i att mycket går i stå i ett mellanlångt tidsperspektiv. Viktigt att skapa den lokala anknytningen i arbete och skapa allianser för lokala och regional aktörer och visa på utvecklingsmöjligheterna. Lennart Tyrberg, Energikontor Sydost, berättade att projektet i Blekinge nog är ett av de viktigaste projekten för att åstadkomma regional utveckling i regionen. Vi försöker att organisera och visa på möjligheterna i vår region. Vi jobbar med att engagera det regionala näringslivet det är svårt att slå sig in, men de kan samla sig i cluster och t.ex. bilda konsortium. Jan-Anders Palmqvist, Region Blekinge, berättade att det är viktigt att lyfta frågan. Det handlar inte enbart om energipolitik och det handlar inte heller enbart om att detta ska rädda de industrijobb vi har i Sverige. Utan det handlar också om att bygga en ny industriell kapacitet. Det måste komma in som ett paket: behålla och skapa jobb samtidigt som man bidrar till omställningen/klimatmål. Leif Blomqvist tog upp Torp som ett exempel där det offentliga ställer upp med infrastruktur när det kommer en industri. När IKEA kommer till köpcentrumet Torp ställer både kommun och region upp och går in och finansierar vägutbyggnaden. Carl Carlsson, Sveriges Redareförening, berättade att man ser en koppling till havsbaserad vindkraft och att det är fantastisk roligt att vi har medlemmar som är intresserade. Vi har dock inte en enda båt med Svensk flag och där går vi en match mot myndigheter. Åsa Westrin, Regionförbundet i Kalmar län, föreslog att man kan använda de befintliga anläggningarna för att se vad vi kan göra för att förbereda regioner och samla näringslivet. Forumet kan hjälpa till i dialogen och på informationsträffar samt konferenser. Anders Carlberg tyckte att det är viktigt att få till en övergripande planering i havet. Ett arbete som Havs- och vattenmyndigheten har påbörjat, med det finns idag ingen lagstiftning på plats som gör det möjligt att godkänna en plan. Men det är viktigt att nätverket är med och påverkar samt är en part de vill föra en dialog. Lennart Värmby, Vindkraftssamordnare, påpekade att det är medlemmarna som är viktiga och att man ska inte vänta tills allt är färdigt. Man kan t.ex. redan försöka få Dagens Industri att gör ett reportage kring BasEl och Sveriges hamnar och hur de jobbar för att möta framtiden på ett offensivt sätt och bidra till att utvecklingen inom nya områden.

5 Flera ansåg det som viktig med en faktabaserade underlag med tydliga mål som sprids till viktiga och strategiska parter. Flera av deltagaren påpekade också problemet med att finansiera ett nätverk som saknar ett organisationsnummer. Många såg behovet av en katalog med frågor och svar. Det finns en väl utbyggd FAQ på och de har en objektiv utgångspunkt och bygger sina svar på underlag från Chalmers och Vindval. Under mötet bestämde man sig för att tillsätta en styrgrupp, styrgruppen ska vara liten men effektiv och förslagsvis träffas kvartalsvis. Gruppen håller i aktiviteterna och hanterar eventuella utredningar. Styrgruppen består idag av: Västra Götalandsregionen Region Skåne Regionförbundet i Kalmar län Region Blekinge Sveriges hamnar VindIn/BasEl Chalmers Västra Götalandsregionen tar på sig att boka in till ett första telefonmöte med styrgruppen. Organisationsformen tar vi när vi har fått ingång forumet lite innan vi startar upp en förening.