Uppnådda resultat a) Epidemiologiska studier av determinanter för arbetslivslängd i totalbefolkningen.

Transkript

1 1 Avrapportering projektstöd: Ett längre arbetsliv - underlag för att inkludera arbetsförhållanden, hälsoaspekter och förhållanden utanför arbetet (AFA dnr ) Uppnådda resultat Projektet innehåller två kvantitativa epidemiologiska studier angående i) longitudinella befolkningsbaserade studier av hur arbetslivslängden utvecklas i olika yrken ii) hälsa och välbefinnande påverkas av utträde från arbetsmarknaden för grupper med olika förhållanden på och utanför arbetet Projektet innehåller även; iii) en kvalitativ intervjustudie vad gäller åtgärdsförslag och policys för anpassning av arbetet till äldre medarbetare tillsammans med utvalda organisationer och företag i) a) Epidemiologiska studier av determinanter för arbetslivslängd i totalbefolkningen. Delprojektet klarlägger mönster och förhållningssätt vad gäller ålder och arbete. Vi har kunnat visa att den yrkesmässiga tillhörigheten har stor betydelse för både intentioner och för vid vilken ålder man faktiskt lämnar arbetslivet. En analys av attityder till arbete upp till och efter ordinarie pensionsålder visade att män och kvinnor i yrken med höga krav på formell utbildning hade signifikant högre intresse att arbeta upp i åren; män dock i högre utsträckning än kvinnor (Kadefors et al, conditionally accepted for publication). Den enskilda arbetsmiljöfaktor som hade den största betydelsen för önskan att fortsätta var arbetstrivsel. Samma mönster framträdde hos olika yrkesgrupper inom offentlig sektor, där exempelvis tandläkare och gymnasielärare i hög utsträckning, och i motsats till t ex. sjuksköterskor och undersköterskor, valde att fortsätta i tillsvidareanställning efter 65 år, när möjligheten öppnades 2001 (Kadefors et al. 2014). Att ändra pensioneringsnormen tar dock tid; undersökningen visade att mycket få inledningsvis använde sig av erbjudandet, och att det först efter en tioårsperiod kom att omfatta större andelar av aktuella grupper. I en befolkningsstudie omfattande alla svenskar med en yrkesdefinition år 2006 (Kadefors et al. submitted), dokumenterades vidare utflöden i olika segment av arbetslivet. Resultaten visar på en mycket klar socioekonomisk uppdelning, innebärande att de i arbetaryrken lämnar yrkeslivet tidigare (har fler förlorade år) än de i tjänstemannayrken. I denna undersökning har emellertid de tidigare könsskillnaderna när det gäller utträde ur arbetskraften i stort sett försvunnit: män och kvinnor lämnar nu i ungefärligen samma ålder. Kadefors R, Thorin A, Öhman A. Vad hände i offentlig sektor när LAS-gränsen höjdes: vilka fortsatte att jobba till 67? Arbetsmarknad & Arbetsliv 2014;20 ( 1 ):25-38 Kadefors, R. Nilsson, K. Rylander, L. Östergren, P-O, Albin, M. Occupation and work life exits. A Swedish population study. Ageing & Society (conditionally accepted) ii) b) En uppföljningsstudie angående arbetskraftsdeltagande i totalbefolkningen i de äldsta åldersgrupperna. Analyser har genomförts för att studera vad som har hänt med individer år angående frånvaro (absent) från arbetskraften genom sjukpenning, 1

2 2 sjukersättning, arbetslöshet; samt utträde från arbetslivet (exit) genom tidig ålderspension, tjänstepension eller utträde utan någon av de tidigare beskrivna ersättnings formerna. Genom att uppföljningen sträcker sig så har vi kunnat analysera hur arbetskraftsdelagandet har förändrats före och efter socialförsäkringsreformen Ur analyserna framkom att: Andelen med sjukpenning och sjukersättning har minskat för både män och kvinnor i åldersgruppen år Samtidigt har andelen som tar ut tidig ålderspension och tjänstepension ökat för både män och kvinnor i åldersgruppen år Trots att den största minskningen skedde bland korttidsutbildade angående sjukpenning och sjukersättning i åldersgruppen år sedan 2004, så var det fortfarande främst kortidsutbildade som uppbar detta Trots att andelen korttidsutbildade främst hade ökat sitt uttag av tidig ålderspension mellan , så var det liksom 2004 fortfarande främst chefer och långtidsutbildade som lämnar arbetslivet tidigt med pension Resultaten har publicerats i Nilsson et al. Has the participation of older employees in the workforce increased? Study of the total Swedish population regarding exit from working life. Scandinavian Journal of Public Health. DOI: / iii) Befolkningsbaserad kohortstudie av arbetskraftsdeltagande, förhållanden i och utanför arbetet, hälsa och välbefinnande. Uppföjningsstudier behövs för att klarlägga vilka faktorer som påverkar om en individ vill, kan och mår bra av att arbeta efter 65 års ålder. Malmö Kost Cancer ( är en befolkningsbaserad kohort som omfattar individer födda , med basundersökning och en uppföljning fem år senare. För hela kohorten finns bl a yrke (NYK-kod) /anställningstyp /socioekonomiskt index yrkeskod för de tre senaste yrkena, aktuell relation till arbetsmarknaden, utbildningslängd, längd i nuvarande yrke, fysisk aktivitet/belastning i arbetet, psykosocial arbetsmiljö, socialt stöd/nätverk, självskattad hälsa, livsstilsfaktorer (rökning, alkohol, fysisk aktivitet, BMI, m m). Inom den del som rekryterades (n=14 617, 51%) den sk Malmö Nackskulderkohorten, användes ett kraftigt utvidgat frågeformulär (utformat efter det som användes vid Whitehallundersökningen), med uppgifter om JCQ (krav-kontrollstödinstrumentet), fysisk arbetsbelastning (inkl bl a arbetsställningar, repetitivitet, tyngd, ansträngningsgrad), övertid/skiftarbete, sömnproblem (ett index med flera frågor), Vitalitetindex och Mental Healthindex (SF-36), psykisk hälsa (GHQ 12) självskattad hälsa, långvarigt nedsatt funktion pga ohälsa (ULF-fråga), stress utanför arbetet, övertid, spillover av belastning (arbete-familj och familj-arbete). En särskild uppföljning (baslinjeformulär från utvidgat med smärta/rehab) gjordes efter ett år (82% deltog; n=12,304). Uppföljningstiden för deltagarna i Malmö Kost Cancer som nu lever är år och de är år gamla, det finns alltså mycket goda möjligheter att värdera effekter av utträde från arbetsmarknaden. Koppling till nationella register ger unika möjligheter att studera betydelsen av arbetsförhållanden, yrke och anställningstyp i relation till pensionsålder, hälsa och livslängd. Dessutom kan den relativa betydelsen av arbetsförhållanden och andra faktorer (livsstil, familjeförhållanden, ohälsa etc) värderas, liksom om personer som 2

3 3 rapporterar en viss grad av dålig självupplevd hälsa lever längre beroende på om de går i tidigare eller senare pension. På grund av den omfattande datamatchningen är sekretessen rigorös vid de deltagande myndigheterna. Detta har krävt betydlige mer omfattande etikansökningar och sekretess prövningar vilket har tagit betydligt mer tid i anspråk än vad som vi var medvetna om vid projektstarten. Den färdiga datafilen för analys beräknas därför vara färdig att börja anlyseras hösten iv) I den tredje delstudien hade som syfte att ta fram åtgärdsförslag och policys för anpassning av arbetet till äldre medarbetare tillsammans med utvalda organisationer och företag. Detta har gjorts genom fokusgruppsintervjuer med: - första linjens chefer inom privat och offentlig sektor, med avsikt att studera första linjens chefers attityder till äldre anställda samt age management strategier. - anställda över 65 år i privat och offentlig sektor, med avsikt att studera dels den enskildes motivation för att arbeta längre, dels betydelsen av balans mellan vardagslivets olika aktiviteter. - Anställda år i privat och offentlig sektor med avsikt att studera deras motivation och förmåga att arbeta till en högre ålder - HR-personal och FHV-personal i privat och offentlig sektor med avsikt att studera hur de ser på äldre medarbetars förmåga och möjlighet att arbeta till en högre ålder - De fackliga organisationerna Kommunal, Vision, Byggnads, Ledarna med avsikt att studera hur de ser på sina äldre medlemmars förmåga och möjlighet att arbeta till en högre ålder Det samlade transkriberade intervjumaterialet har analyserats i tre steg. a) Ur analysen av fokusgrupp intervjuerna framkom preliminära åtgärdsförslag. b) Dessa preliminära åtgärdsförslag diskuterades och analyserades därefter gemensamt med de deltagande organisationerna i nya fokusgrupper med chefer och HR. c) Utifrån det som framkom i denna diskussion gjordes av forskarna därefter en ny sammantagen och slutgiltig analys. Viktiga faktorer som kom fram är: Arbetstider, minskning av åldersstereotypt tänkande, åtgärder för att minska fysisk belastning, organisationskultur som främjar användandet av ergonomiska hjälpmedel, fysisk aktivitet för att hålla fysiskt och mentalt, kompetensutveckling och att ingå i nya projekt oavsett ålder, organisationskultur som tar till vara äldre medarbetares erfarenhetskunskap, samt ett åldersmedvetet systematiskt arbetsmiljöarbete. Resultaten är nu under vetenskaplig publicering (Nilsson et al. Organizational measures and strategies for sustainable work to an older age.) Avvikelse i projektet utifrån projektbeskrivningen För att få iordning en fullständig datafil att analysera utifrån våra frågeställningar har data hämtats från olika myndigheters register: Pensioneringsdata från Pensionsmyndigheten, 3

4 4 Sjukskrivningsdata från Försäkringskassan, Yrkeskoder och sysselsättning från LISA SCB samt uppgifter om hälsa och diagnoser från Socialstyrelsens öppen och slutenvårdsregisterer. På grund av den omfattande datamatchningen är sekretessen rigorös vid de deltagande myndigheterna. Detta har krävt betydlige mer omfattande etikansökningar och sekretess prövningar vilket har tagit betydligt mer tid i anspråk än vad som vi var medvetna om vid projektstarten. Den färdiga datafilen för analys beräknas därför vara färdig att börja anlyseras hösten Eftersom även projektmedel från FORTE (FAS dnr ) har tillkommit i projektet så kommer projektet att fortsätta och analyser av dessa data att kunna genomföras under Materialet kommer bland annat att analyseras med logistiska regressionsmodeller. Insatser som skett och planeras för att resultatet skall komma till praktisk användning Resultaten presenteras successivt på projektets hemsida Rekommendationer kommer även att publiceras på (en hemsida riktad till företagshälsovården som etablerats inom AFA-projektet Verktygslåda för företagshälsovården Projektets deltagare är flitigt använda som föreläsare och experter (se nedan), samt som akademiska lärare, och för i dessa sammanhang ut resultaten. I det nordiska projekt där vi deltar (se nedan) kommer en road-show att ordnas hösten 2016-våren 2017 för att samlat presentera viktiga rön vad gäller Äldre i arbetslivet för ett bredare forum. En dialog finns med Europeiska Socialfonden på nationell nivå, kring vilka luckor som finns vad gäller att möjliggöra ett längre arbetsliv över hela arbetsmarknaden och i vilken utsträckning Europeiska Socialfonden kan bidra till att fylla dessa luckor. Publikationslista (fet stil deltagare i projektet) Nilsson K. Östergren P-O. Kadefors R. Albin M. Has the participation of older employees in the workforce increased? Study of the total Swedish population regarding exit from working life. Scandinavian Journal of Public Health. DOI: / Kadefors, R. Nilsson, K. Rylander, L. Östergren, P-O, Albin, M. Occupation and work life exits. A Swedish population study. Ageing & Society (conditionally accepted) Nilsson K. Borell J. Blomé M. Håkansson C. Organizational measures and strategies for sustainable work to an older age. (manuskript) Roland Kadefors, Joseph Schaller, Per-Olof Thång, Elin Pestat (2016). Attitudes Among Male and Female University Professors, and other Categories of University Employees, to Working up to and Beyond Normal retirement age. Nordic Journal of Working Lite Studies 6(1): Publicerade konferensföredrag(urval) Albin M. Kan ett längre arbetsliv förenas med hälsa och välbefinnande över hela arbetsmarknaden. I Hållbart arbetsliv för yngre och äldre, Rapport från arbetslivskonferens på Arbetets museum november Arbetets museum, Norrköping,

5 5 Albin M, Bodin T, Wadesjö E. Ageing workers and an extended working life. (Under publicering i Rapport från Forskarseminariet i Umeå Arbetslivet och Socialförsäkringen januari Försäkringskassan Socialförsäkringsrapport 2016:xx) Kadefors R, Albin M, Rylander L, Nilsson K. Work life length in different occupations. Proc. 7th Nordic Work Life Conference 2014: Threats and Possibilities. Nationellt och Internationellt forskarutbyte Europeiskt samarbete: Maria Albin har deltagit i det europeiska projektet Joint Programming Initiative (JPI) More Years Better Lives i en sk fast track -aktivitet med inriktning på arbetslivsdeltagande i höge åldrar. Fn förbereds en Horizon2020 ansökan med Äldre i arbetslivet som en del (Co-PI Maria Albin). Nordiskt samarbete: Flera av projektets forskare (Albin, Nilsson, m fl) ingår i ett nordiskt projekt (Arbejdsmiljøets betydning for fastholdelse af ældre arbejdstagere; PI: Otto Melchior Poulsen, Det Nationale Forskningscenter for Arbejdsmiljø, Köpenhamn) som kommer att genomföras under Maria Albin har anlitats som extern expertrådgivare till EU-OSHAs satsning Safer and Healthier Work at Any Age - occupational safety and health in the context of an ageing workforce, med särskilt ansvar för genusaspekter. Kerstin Nilsson och Maria Albin har anlitats av Arbetsmiljöverket för att bidra till en kunskapssammanställning (redaktör Eva Vingård) till kampanjen Healthy Workplaces for All Ages. Kunskapsförmedling utanför vetenskapssamhället: Projektets forskare har varit synnerligen aktiva vad gäller kunskapsförmedling i relation till myndigheter, organisationer och allmänhet, bl a har projektets forskare deltagit i paneldebatter i Almedalen 2013, 2014 och 2015 angående äldre i arbetslivet, vid seminarier i frågan anordnade av Studieförbundet näringsliv och samhälle, vidare redovisades projektets huvudresultat vid ett frukostseminarium på AFA försäkring mars Nedan följer en sammanställning av några ytterligare aktiviteter: 2013 Publikt, fackförbundet STs medlemstidning 14 jan Intervju Arbetsmarknadsdepartementet 4 feb Presentation Aalto University, Helsingfors 12 feb Presentation S-kongressen Svenska Mässan Göteborg 5 apr Presentation Filosofiskt café, Uddevalla Högskolecentrum 25 apr Offentlig föreläsning Dagens Samhälle 17 maj Intervju P4 Radio Sörmland 20 maj Intervju Grimstad kommune, Norge 20 jun Presentation e-inclusion in aging Europe Science Café, Lysekils Högskolecentrum 21 aug Offentlig föreläsning Utbildningsdag Arbetsliv och hälsa 23 okt Presentation Folkets hus, Vänersborg 25 nov Offentlig föreläsning Västmanlands läns tidning 13 jun Mejlfråga G-P Två dagar 13 jun Intervju Mölndals stad Nordiska Ergonomisällskapet 13 sep Presentation Handelshögskolan Göteborg Sveriges HR-förening 20 nov Seminarium Nättidning Trollhättan 18 nov intervju Södra Cell Mönsterås 21 okt Mejlfråga Seniorpolitikk Oslo Forskarseminarium 30 okt Presentation Vänersborgaren 29 okt Intervju 5

6 6 Göteborgs-Posten 15 nov Intervju AFA Insurance 25 nov Forskarhearing Utvärderings- och forskningssekretariatet Sveriges Riksdag 5 dec Expertutlåtande 2014 Norrbottens läns landsting, tandvårdschefer 27 jan Presentation Best Agers Lighthouses, Pori, Finland 22 jan Forskningsöversikt TT 20 jan Intervju Norrbottens läns landsting tandvården 12 feb Webseminarium Norrbottens läns landsting landstingschefer 28 feb Presentation Journalisthögskolan 25 feb Intervju Work and Employment, GU 9 apr Forskarhearing Högskolan i Borås, företagsnätverk 3 apr Seminarium Borås Tidning 3 apr Intervju Volvo Cars 8 maj Presentation Wellbeing at Work 2014 Copenhagen Presentation maj Demographic Change, Regions Network, Brussels Presentation maj Dagens Samhälle 4 jun Intervju Nordiska Arbetslivskonferensen NWLC Göteborg 12 jun Presentationer Sveriges Radio 24 jun Intervju Riga, Latvia Tripartite Conference of the Baltic Sea Seminarium Labour Forum sep Lunds universitet underlag FORTE 27 aug Intervju pdf-tidningen Användbart! 22 sep Intervju TCO-tidningen 14 okt Intervju Facktidskriften Hotellrevyn 16 okt Intervju Global Week, GU 21 nov Offentlig föreläsning Du&Jobbet 18 nov Intervju Gdansk, Polen Regional konferens om ålder och 25 nov Presentation arbete DN 11 nov Intervju 2015 Riksdagens utredningstjänst 13 jan Utredningsunderlag Hemmets Veckotidning 14 jan Intervju Anders Frostensonstiftelsen 29 jan Presentation Aftonbladet 3 feb Intervju Sveriges Radio P1 Tendens 2 feb Intervju City of Manchester, project Ageing Well in Work 5-6 mar Presentation Är det hälsosamt att arbeta efter 65år? 8 apr Presentation Göteborgs läkaresällskap Dagens Samhälle 18 jun Intervju International Ergonomics Assocation, Melbourne 13 aug Presentation Symposium on Ageing AgeCap Fortecentrum GU 22 sep Presentation Arbetets Museum, Norrköping Hållbart arbetsliv 19 nov Presentation City of Manchester, project Ageing Well in Work 24 nov Interaktivt symposium 6