Kan ett längre arbetsliv, hälsa och välbefinnande förenas över hela arbetsmarknaden? Foto: AFA-försäkring
|
|
- Ola Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kan ett längre arbetsliv, hälsa och välbefinnande förenas över hela arbetsmarknaden? Foto: AFA-försäkring
2 Trender i demografi, arbete, ersättningar Är det bra att arbeta längre? Äldre som arbetskraft Hinder för ett längre arbetsliv Möjligheter Kunskapsbehov
3 Demografisk förändring Ökande livslängd och fler friska år Förbättring följer socioekonomi Migration Äldre och mer heterogen befolkning Kvinnor Antal år Grundskola Gymnasial Eftergymnasial Män Antal år Återstående livslängd vid 30 år. Folkhälsan i Sverige 2014
4 Tillträde och möjligheter Tillväxt för alla en ekonomi med hög sysselsättning och ekonomisk, social och territoriell sammanhållning - Tillväxt för alla innebär att ge människor ökad egenmakt genom hög sysselsättning, investeringar i kompetens, fattigdomsbekämpning samt modernisering av arbetsmarknaderna och systemen för utbildning och socialt skydd i syfte att hjälpa människor att förutse och hantera förändringar, och bygga ett sammanhållet samhälle. - Det handlar om att garantera tillträde och möjligheter för alla under hela livet. EU måste fullt ut utnyttja kapaciteten hos sin arbetskraft för att hantera utmaningarna med befolkningens åldrande och den ökande globala konkurrensen. - Det kommer att krävas strategier för att främja jämställdhet i syfte att öka arbetskraftens deltagande och därigenom stärka tillväxten och den sociala sammanhållningen. Möjligheter för alla under hela livet för att lyckas krävs kraftsamling
5 Hur långt bär internationella erfarenheter? Kunskapsläge Erfarenheter Men Vi arbetar länge redan Unikt länge för kvinnor Inga lättköpta framgångar möjliga Ålder Sverige Norge Finland UK % 84% 82% 79% % 83% 88% 81% % 68% 64% 55% % 21% 9% 16% Andel anställda i % av den totala kvinnliga befolkningen Eurostat
6 Arbetets utveckling increase in the professional and emotional demands at work PEROSH 2009 Mer interpersonellt arbete Högre krav: Extremt kompetitivt och dynamisk marknad med ökade produktivitetsoch innovationsbehov, Högre arbetsintensitet och snabbare förändring (teknologi och organisation Ökad flexibilitet: Arbetstid och anställningsförhållanden Ökande skillnader i arbetsvillkor Större hälsoskillnader inom arbetskraften Härmä et al 2012 Jag är tjugofem år, vissa nätter vaknar jag av värken i vänster axel livrädd att jag redan gått sönder medveten om att det inte finns några reservdelar. I fyrtio år till ska min kropp hålla för slitage för hala golv, tunga lyft, upprepade rörelser under stress. De nätterna vaknar jag av smärtan och somnar med rädslan av att den ska följa mig som tinnitus genom livet i varje rörelse, tanke, som en underton som gör arbetet jag älskar omöjligt. Jenny Wrangborg PEROSH=Partnership for European Research in Occupational Safety and Health
7 Arbetshälsa för alla FHV- tillgång: sämst vid störst behov? Samarbete primärvård FHV Återgång efter sjukdom Flexibilitet för sjukdom Tillgång till FHV i Malmö 2008: Bättre för fast anställd Sämre för annan anställning, låg utbildning, kvinnor och unga - Följer nationellt mönster Albin, Jakobsson, Djurfelt 2012
8 Försvagade skyddsnät Nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar per 1000 försäkrade (Försäkringskassan 2012)
9 Är det bra att arbeta längre? Policies inriktade på förlängt arbetsliv Få longitudinella studier lägre ålder vid pension större klasskillnader Befintlig uppföljning av pensionering indikerar Bättre självrapporterad hälsa Mindre medicinering Talar för att arbetslivet för äldre måste förändras för att förena förlängt deltagande och hälsa Longitudinella svenska studier behövs! Suboptimal hälsa (%) 96% konfidensintervall Pension (55 år) Högrisk arbetsförhållanden Kvinnor Samtliga Lågrisk arbetsförhållanden Män Lågrisk: Hög tjänsteställning, låga fysiska och psykiska krav, hög tillfredställelse Högrisk: Låg tjänsteställning, höga krav, låg arbetstillfredställelse H Westerlund, Lancet 2009
10 Åldrandets följder för arbetet Överblick Fördjupade perspektiv Prioriteringsförmåga Självkännedom Tålamod Samma förmåga lära nytt Färre olycksfall Mindre sjukfrånvaro i relation till hälsotillstånd Fysisk styrka avtar från 40 års ålder Sämre syn, hörsel och temperaturreglering Långsammare Reaktionstid Informationsbearbetning Lär på annat sätt Olycksfall större följder Ökat återhämtningsbehov Mer kronisk sjukdom Fysisk styrka begränsande i vissa yrken, men sällan mental kapacitet. God synergonomi/akustik behövs. Sämre möjligheter till kompetensutveckling reellt hinder. Östlund: Äldre i arbetslivet (AV 2012), Hogstedt och Vingård: Pensionsutredningen 2012
11 Chefers syn på äldre anställda Pålitlighet Avsaknad av oväntad frånvaro Prioriterar gärna yngre för vidareutbildning Hur hanterar man på arbetsplatsen en äldre medarbetare som inte är motiverad eller orkar stanna kvar - men måste av ekonomiska skäl?
12 Risk för avkortat arbetsliv Arbetsförmåga från medelåldern fram till pensionsåldern påverkades negativt av alltför hög arbetsbelastning, fysiskt eller mentalt von Bonsdorff et al 2011 Sjukpensioneringar på grund av kroppslig funktionsnedsättning hade starka samband med tungt fysiskt arbete exponering för farliga ämnen (framför allt bland män) Leinonen et al 2011 Sjukpensioneringar pga av psykisk funktionsnedsättning hade samband med låg kontroll i arbetet. Individens beteenden/levnadsvanor hade förvånande liten betydelse för risken för sjukpension relativt dessa arbetsmiljöfaktorer Leinonen et al 2011 Risk för sjukersättning/förlust av arbetsår relaterad till fysisk belastning hos byggnadsarbetare Järvholm et al 2014
13 Ergonomisk belastning Muskel- och skelettsjukdomar - vanligaste orsaken till funktionsnedsättning hos äldre arbetare procent av äldre män i arbetaryrken anger ogynnsamma belastningar Endast 1/3 av äldre kvinnor i arbetaryrken anger möjlighet att sitta mer än 1/10 av arbetstiden Medan män ofta går från fysiskt tunga till lättare arbeten vid högre åldrar, blir kvinnor ofta kvar i fysiskt krävande arbeten inom vård och städ Vingård och Hogstedt. Rapport till Pensionsutredningen 2012
14 Psykosociala arbetsförhållanden kvinnor. Bergström V. Pensionsåldersutredningen 2012
15 Hinder ökande sociala skillnader i hälsa Kvinnor Procent Män Procent Grundskola Gymnasial Eftergymnasial Gott allmänt hälsotillstånd i olika utbildningsgrupper, års ålder, självrapporterat.
16 Health inequalities in the EU- Final report of a consortium. Consortium lead: Sir Michael Marmot, European Union 2013 Hinder genusskillnader EU27, 2010
17 Konsekvenser av förlängt arbetsliv Nationella policies använder ekonomiska incitament för att förlänga arbetslivet, men arbetsvillkoren förbättras inte parallellt Om arbetets krav (fysiska eller mentala) är för höga, eller återhämtningen är otillräcklig, kan det skydda hälsan att gå i pension i rätt tid Förändringar i pensionsförmåner som förhindrar personer med små ekonomiska resurser från att gå i pension kan öka sociala skillnader i hälsa och också könsskillnader i hälsa. Burdorf A. Understanding the role of work in socioeconomic health inequalities. Scand J Work Environ Health 2015;41:
18 Förlängt arbetsliv som möjlighet En mångfald strategier offentligt finansierad sektor, privat egen-/småföretag respektive stora företag Värderingar (åldersdiskriminering, omgivningens förväntningar) Proaktivitet/empowerment istället för problemlösning/begränsning Viktiga inslag Återhämtning Resurser för att utföra arbetet Eget inflytande Flexibilitet Individuella strategier (one-size-fits all fungerar inte) 30% av Europas kvinnor behöver arbetsanpassning redan i åldern år» Ilmarinen 2012 Börja med bransch med kritisk förväntad arbetskraftsbrist/ generationsväxling Offentligt finansierad Småföretag
19 Åldrande befolkning- rekryteringsbehov > 1 milj arbetar i välfärden 1/3 i pension inom 10 år Andelen äldre och barn i befolkningen ökar Utan förändringar i arbetssätt, organisation och bemanning behov av >0,5 milj nya medarbetare till 2023 Om fler jobbar mer och till högre ålder kan behoven minska med 20%
20 Work worthy of the dignity of man - The basic problem, affecting the elderly as much as the other age-groups, is how to make work worthy of the dignity of man, how to make work worth doing because of itself and not because of incentives, which however laudable are separate from work, and how to use the machine as an aid to human labour. When this is done, the elderly will find in work a mode of life suitable and impelling. TA Lloyd Davies. The employment of elderly persons. Bulletin of the World Health Organisation 1955; 13:
21 . Kontroll över arbetssituationen, flexibilitet, glädje över arbetet och balans mellan olika aktiviteter i livet är viktiga teman för de som fortfarande arbetar efter 67 års ålder.
22 Kunskapsbehovet Farliga branscher vad fungerar för att få bort överrisker? Traditionella Grå Karriärgång i tunga arbeten? Förutsättningar Modeller Att arbeta med kronisk sjukdom Vad skadar? Vad är bra? Vad gör arbete attraktivt/möjligt efter 65? Enskilde Arbetsgivaren Arbete vård/omsorg - socialförsäkringar
23 Utmaningarna Goda forskningsförutsättningar, men: Beslut före kunskap? Beslut före förbättringar? Negativ utveckling i vissa avseenden Arbetarskyddet möter inte ökad komplexitet/tryck Möjlighet till värdigt slut på arbetslivet?
24
25 AFA-projekt Arbetslivslängd i olika yrken Arbetskraftsdeltagande, förhållanden i och utanför arbetet, hälsa och välbefinnande Fördjupning kring rekommendationer Identifiera ev kunskapsluckor som försvårar utformning av policy för age-management på arbetsplatsen
26 Budskap Förutsättningar för förlängt arbetsliv varierar mellan yrken Arbetets krav (fr a fysiska) Sociala skillnader i hälsa Åldrandets ändrade förutsättningar måste vägas in i arbetsplatsstrategier Glapp mellan policy nationellt och på arbetsplatsen kan ge orimliga konsekvenser särskilt för fysiskt belastande arbeten Det finns viktiga kunskapsluckor Studier av makrofaktorer och arbetsplats-/praktiknära
27 Kontakt och info Sustainable work for ageing workers (under uppbyggnad) Påverkansplattform för hållbart arbetsliv i Horizon2020: Kommissionen för jämlik hälsa:
Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa. Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne
Arbetsmiljö och hälsa - särskilt sociala skillnader i hälsa Maria Albin, Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet och Labmedicin Skåne Fokus kommunalt utrymme - Orientering Befolkning Arbetsgivare Upphandlare
Läs merÄldre i arbetslivet. - möjligheter för ett hållbart arbetsliv på hela arbetsmarknaden
Äldre i arbetslivet - möjligheter för ett hållbart arbetsliv på hela arbetsmarknaden Åldrande arbetskraft 2030 kommer arbetare som är 55-64 år gamla att utgöra 30% eller mer av den totala arbetsstyrkan
Läs merArbete, Hälsa och Ålder
Arbete, Hälsa och Ålder Rapport till Pensionsåldersutredningen Eva Vingård och Christer Hogstedt 2012-03-07 Definition av åldrande Hög ålder är inte nödvändigtvis ett tillstånd med funktionsnedsättning
Läs merArbetslivet och den åldrande befolkningen
Arbetslivet och den åldrande befolkningen Maria Albin*, Theo Bodin* Eskil Wadensjö^ * Enheten för arbetsmedicin, Karolinska institutet Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lunds universitet ^ Institutet
Läs merFeelgoods Jobbhälsorapport 2018 Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden
Feelgoods Jobbhälsorapport 218 Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden Innehåll Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden
Läs merMedUrs Utvärdering & Följeforskning
MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat
Läs merOrkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent
Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1 Bakgrund Befolkningen blir allt äldre i hela I-världen kraftigt ökad livslängd
Läs merdeltagande i arbetslivet, hälsa och välmående för åldrande arbetstagare; mot ett hållbart och inkluderande arbetsliv.
deltagande i arbetslivet, hälsa och välmående för åldrande arbetstagare; mot ett hållbart och inkluderande arbetsliv. FAS 2012 Fokusgruppsintervjuer med individer som har fortsatt arbeta efter 65 år Kerstin
Läs merRÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER
Presentation vid Pensionsnätverksträff 10 maj 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER 1 UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar
Läs merVem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Konsekvenser av förändrade arbetsvillkor i äldreomsorgen
Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Konsekvenser av förändrade arbetsvillkor i äldreomsorgen Äldreforskardagen 22 mars 2017 Marta Szebehely Professor Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet
Läs merDen äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt
Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft
Läs merKvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet
Kvinnors och mäns sjukfrånvaro Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet Huvudbudskap Svårt att jämföra kvinnor och mäns sjukfrånvaro på grund av selektion Få studier, stor variation
Läs merUppföljning av funktionshinderspolitiken. Emelie Lindahl
Uppföljning av funktionshinderspolitiken Emelie Lindahl Nationellt mål för funktionshinderspolitiken Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer
Läs merVem ska arbeta i framtidens äldreomsorg?
Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Frukostseminarium Äldrecentrum 16 maj 2017 Marta Szebehely, Anneli Stranz & Rebecka Strandell Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Vem ska arbeta
Läs merPensionsåldersutredningens slutbetänkande
s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) Hälsokonvent 2013 Ingemar Eriksson NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv
Läs mer2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03
2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor
Läs merHÖSTBUDGET. Statssekreterare Annica Dahl
HÖSTBUDGET 2018 Statssekreterare Annica Dahl 2017-09-28 1 Underskott har vänts till tydliga överskott i finanserna Finansiellt sparande, konsoliderad offentlig sektor Miljarder kronor Regeringsskifte 109
Läs merEn sund och säker arbetsmiljö genom hela arbetslivet
En sund och säker arbetsmiljö genom hela arbetslivet Mats.Ryderheim@av.se Safety and health at work is everyone s concern. It s good for you. It s good for business. Arbetsmiljöfrågorna tar större plats
Läs merPensionsåldersutredningen. Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson
Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar antalet arbetade timmar
Läs merLars Andrén. Behöver staten ett gemensamt arbetsgivarvarumärke?
Lars Andrén Behöver staten ett gemensamt arbetsgivarvarumärke? En liten sektor med kända verksamheter Sveriges minsta arbetsmarknadssektor 250 000 anställda (kommunoch landsting ca 1,1 miljoner, privat
Läs merSambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa
Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer
Läs merAktivt åldrande M ED G ENER ATIONS ÖVER G R I PAN D E PERSPEKTIV
Aktivt åldrande M ED G ENER ATIONS ÖVER G R I PAN D E PERSPEKTIV 15209_Aktivt åldrande_2018.indd 1 2018-01-16 15:23:16 Bakgrund Som Sveriges chefsorganisation vill Ledarna att samhället ska präglas av
Läs merFler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag
Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp
Läs merHälsa och balans i arbetslivet
Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i
Läs merHållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser
Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper Namn Efternamn 28 oktober 2015 2 1 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease
Läs merArbete, arbetsmiljö och pension Resultat ur DemoskopPanelen 2019
Arbete, arbetsmiljö och pension Resultat ur DemoskopPanelen 9 Om undersökningen Syfte Undersökning kring arbete, arbetsmiljö och pension. Period 6 februari 9 Metod Sedan gör Demoskop kontinuerliga mätningar
Läs merOhälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet 1 De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,
Läs merOhälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,
Läs merÄr gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.
Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet
Läs merEN KARTLÄGGNING AV ARBETSGIVARES ATTITYD TILL DEN DEMOGRAFISKA FÖRÄNDRINGEN OCH TILL 55-65 ÅRIGA ARBETSKRAFTEN I NORRBOTTEN.
EN KARTLÄGGNING AV ARBETSGIVARES ATTITYD TILL DEN DEMOGRAFISKA FÖRÄNDRINGEN OCH TILL 55-65 ÅRIGA ARBETSKRAFTEN I NORRBOTTEN Av Jon Landström UTREDNING Mitt syfte var att kartlägga och problematisera företags
Läs merKontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet
Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................
Läs merSocialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014
Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje
Läs merFör en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Läs merNu snackar vi! Heltidsarbete som norm FÖR DIN LÖN, DIN TRYGGHET OCH DIN FRAMTID
Nu snackar vi! Heltidsarbete som norm FÖR DIN LÖN, DIN TRYGGHET OCH DIN FRAMTID Innehåll Vanliga ord 6 Heltidsarbete som norm 8 Håll utkik! I materialet hittar du några symboler. Dessa är framtagna för
Läs merTillgänglig arbetsmiljö
Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare
Läs merAnalys av sjukfrånvarons variation
Analys av sjukfrånvarons variation - Väsentliga förklaringar till upp- och nedgång över tid Peje Bengtsson Patric Tirmén Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan Peje Bengtsson & Patric Tirmén
Läs merAndel UVAS 2014 i åldersgrupper
Andel UVAS 2014 i åldersgrupper Under 2014 var det nästan 165 000 unga i åldern 16-29 år som varken arbetade eller studerade. Här redovisar vi andelen UVAS i tre åldersgrupper. Andelen UVAS stiger med
Läs merKommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015
Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till
Läs merTillgänglig arbetsmiljö
Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare
Läs merDRIVKRAFTER OCH MÖJLIGHETER TILL ETT FÖRLÄNGT ARBETSLIV. Per Johansson Lisa Laun Mårten Palme Helena Olofsdotter Stensöta
DRIVKRAFTER OCH MÖJLIGHETER TILL ETT FÖRLÄNGT ARBETSLIV Per Johansson Lisa Laun Mårten Palme Helena Olofsdotter Stensöta Äldre arbetar allt längre Vad är bakgrunden till den observerade utvecklingen? Vilka
Läs merVåra liv. som gamla OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006
Våra liv OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006 som gamla Att bli gammal alla har vi både farhågor och förhoppningar för vår egen del när vi tänker på oss själva som pensionärer. Finns det något skyddsnät när jag
Läs merLaura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1
Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan
Läs merArbetsliv och hälsa. Sverige. ett gott land att leva i. Svenskarna har:
Arbetsliv och hälsa Josefin Barajas Institutionen för och Samhälle Sverige ett gott land att leva i josefin.barajas@ihs.liu.se Svenskarna har: Världens bästa hälsa 1, Världens mest effektiva sjukvård (påverkbar
Läs merFramgångsrik Rehabilitering
Framgångsrik Rehabilitering vad säger brukaren och de professionella? Helene Hillborg, med dr i Handikappvetenskap Varför fokusera på lönearbete? Ofta ett tydligt önskemål högt värderad roll Att vara produktiv
Läs merMalin Bolin, fil.dr i sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Piteå, 24 september 2014
, fil.dr i sociologi Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Piteå, 24 september 2014 Från sjukpreven-on -ll hälsofrämjande Helhetsperspektiv: Risk och - friskfaktorer för att minska sjukdom och främja hälsa Ökat
Läs merFler drömjobb i staten! /Ekonomer. Ungas krav STs förslag
Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp
Läs merArbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse
Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse Leif Aringer 29 augusti 2013 Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2013-09-02 1 Befolkningspyramid för Sverige
Läs merHierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning
Hierarkier av hälsa Docent Christina Björklund Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-01-28 Namn Efternamn 1 Heart attack, eh? Boss may be cause Mr. Burnses of the world can raise
Läs merVälkommen till Svenska ESF-rådet
Välkommen till Svenska ESF-rådet ESF-rådet i korthet Cirka 130 medarbetare i åtta regioner Huvudkontor i Stockholm Myndigheten förvaltar: Europeiska Socialfonden Fead fonden för dem som har det sämst ställt
Läs merHinder och lösningar för ett långt arbetsliv på hela arbetsmarknaden
Hinder och lösningar för ett långt arbetsliv på hela arbetsmarknaden 1 Nedsatt arbetsförmåga Arbetets krav > individens förmåga fysiskt och psykiskt/mentalt Prediktivt för sjukskrivning och förtida utträde
Läs merMalin Bolin, fil.dr sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Umeå Folkets Hus, 11 februari 2015
Malin Bolin, fil.dr sociologi Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Umeå Folkets Hus, 11 februari 2015 Från sjukprevention till hälsofrämjande Helhetsperspektiv: Risk och - friskfaktorer för att minska sjukdom
Läs merFörsämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet
Försämras upplevd arbetsförmåga vid ökad ålder bland anställda vid Umeå Universitet Ulf Hägglund, Esculapen företagshälsovård AB, Umeå ulf.arne@esculapen.se Handledare Bernt Karlsson ABCentrum NUS Projektarbete
Läs merMÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv?
MÖTESPLATS HÄLSA Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv? Finns det facit för ett lyckat hälsoarbete? NEJ! Men det finns erfarenheter och kunskaper som kan vägleda TANKE och HANLING Jan Winroth Frågor med
Läs merHur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv
Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv Margareta Kristenson Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet/Region Östergötland
Läs merÄldreomsorg och funktionshinderverksamheter skilda villkor, skilda arbetsförhållanden. Marta Szebehely Forskardag 20 mars 2019
Äldreomsorg och funktionshinderverksamheter skilda villkor, skilda arbetsförhållanden Marta Szebehely Forskardag 20 mars 2019 Bakgrund Var sjunde förvärvsarbetande kvinna arbetar inom omsorgsyrken Problematiska
Läs merVilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka?
Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka? Tommy Bengtsson Centrum för Ekonomisk Demografi Ekonomihögskolan, Lunds Universitet www.ed.lu.se AFA Försäkrings
Läs merDelstrategi och utmaning medlemskapet stärker individen
Förmågan att väcka engagemang och samtidigt utveckla medlemskapet är avgörande för att kunna växa som förbund. Unionen har genom att se och möta medlemmarnas behov lyckats nå vårt mål om att bli 600 000
Läs merSociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer
Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer Olle Lundberg Professor och föreståndare CHESS Den ojämlika ohälsan Ojämlikhet i hälsa handlar om Systematiska skillnader i hälsa och överlevnad
Läs merJobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?
Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem
Läs merLjusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari
Ljusnarsbergs kommuns Mångfaldsplan Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll 2000-12-11 Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari 2016 30 Mångfaldsplan 2016-01-27 Mångfaldsplan Inledning Sverige och
Läs mer1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen
1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS 1. Bakgrund till rekommendationen EU:s centralorganisationer på arbetsmarknaden UNICE/UEAPME, CEEP och EFS ingick ett ramavtal om
Läs merStress, engagemang och lärande när man är ny
Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen
Läs merHälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar
Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.
Läs merutmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen
Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på
Läs merAtt ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet
Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen.
Läs merLÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28)
Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/åsa Forsell 2012-10-01 Direkttel: 08-782 91 74 E-post: åsa.forsell@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOL LÄNGRE LIV, LÄNGRE
Läs merAlmegas proposition 2012/ Del 2. Förslag för ett längre och mer dynamiskt arbetliv ALMEGA- Prop. 2012/2
ALMEGA- Biblioteket Almegas proposition 2012/ Del 2 Förslag för ett längre och mer dynamiskt arbetliv Prop. 2012/2 I framtiden kommer de flesta av oss att behöva arbeta längre och byta karriär oftare.
Läs merMetoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa
Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa Gunnar Bergström, docent 2017-10-20 Namn Efternamn 1 Systematisk litteraturgenomgång Riktlinjer Arbetshälsoekonomiskt
Läs merPERSONALPOLITISKT PROGRAM
PERSONALPOLITISKT PROGRAM Antagen av kommunfullmäktige: 2011-09-12 Kf 127 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Vision 2 Svedala kommuns personalpolitiska program 2.1 En jämlik arbetsgivare 2.2 En flexibel arbetsgivare
Läs merKompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting
Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning
Läs merDET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg
DET HÅLLBARA LEDARSKAPET Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg charlotte.rawall@pbm.se AGENDA Arbetsmiljöforskning om friska arbetsplatser Arbetsmiljöverkets föreskrifter om
Läs merHur gör man på friska arbetsplatser?
Hur gör man på friska arbetsplatser? Magnus Svartengren Professor i yrkes- och miljömedicin Uppsala Universitet De höga ohälsotalen är ett stort och uppmärksammat problem i Sverige i dag. Föreningen Svenskt
Läs merHur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden
Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden Irene Jensen Professor och enhetschef Gunnar Bergström Docent Enheten för interventions-
Läs merArbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet
Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med
Läs merFull sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning
Full sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättning Cirka 10-20 procent av befolkningen uppger, i olika undersökningar,
Läs merJÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun
Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda
Läs merEn utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers
En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet Till EU projektet Best Agers Bakgrund Läser psykologi på Luleå Tekniska Universitet I höstas valde jag inriktningen utredning Då kom förfrågan av lanstinget
Läs merEffektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet
Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet Gunnar Bergström,, docent, beteendevetare 2015-09-25 1 Stress och psykisk ohälsa Arbetsrelaterad stress är det näst vanligaste problemet
Läs merMalin Bolin, fil.dr i sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Höga Kusten hotellet, 5 november 2014
Malin Bolin, fil.dr i sociologi Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Höga Kusten hotellet, 5 november 2014 Från sjukpreven-on -ll hälsofrämjande Helhetsperspektiv: Risk och - friskfaktorer för att minska sjukdom
Läs merFör rehabilitering med hälsan i fokus
22 juni 2015 a15-0494 Kommunal/YW Till Socialdepartementet För rehabilitering med hälsan i fokus Vägar till sjukskrivning Vid mötet med statsrådet Annika Strandhäll den 20 april 2015 lämnade Kommunal över
Läs merResultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13
Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13 En studie om psykisk ohälsa på jobbet Arbetsgivare likaväl som anställda har mycket att vinna på att arbeta förebyggande och
Läs merPREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö
ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i
Läs merjämställd arbetsmiljö!
Synliggöra, jämföra och reflektera för en jämställd arbetsmiljö! Ruth Carlsson Per Nylén Minke Wersäll Organisationen gör skillnaden! Jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället
Läs merFrågor och svar om Flexpension
Frågor och svar om Flexpension Varför Flexpension? Vi lever längre. I takt med att medellivslängden ökar så blir utmaningarna för individen och välfärden allt större. Bristen på flexibilitet i slutet
Läs merCivilekonomer utvecklar företag och samhälle
Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika
Läs merBeskrivning av utlysningens olika inriktningar
Beskrivning av utlysningens olika inriktningar Programbidrag till forskning om åldrande, befolkning och hälsa Sverige står inför en demografisk utmaning där andelen äldre ökar. Denna utveckling leder till
Läs merNATIONELLT VACCINATIONS PROGRAM MOT STRESS
NATIONELLT VACCINATIONS PROGRAM MOT STRESS För dig som är i riskgruppen för att bränna ut dig. Eller har stressade kollegor och inte vill smittas. För politiker, chefer och anställda. Här är ett vaccin
Läs merJÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne
JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden
Läs merHur går det på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning?
Hur går det på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning? Inledning SCB-undersökningen Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning 2017 Personer med funktionsnedsättning
Läs merSocial hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016
Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa individ, samhälle och hälso-och sjukvårdssystemet?
Hur påverkar psykisk ohälsa individ, samhälle och hälso-och sjukvårdssystemet? Kristina Ström Olsson Hälsostrateg 1 Vår stora utmaning Vi har ett hälso- och sjukvårdsproblem Vi lider psykiskt trots att
Läs merDe äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet
De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen
Läs merNätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL
Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!
Läs merFörsäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag
POLICY 1 (5) Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag Den här policyn vänder sig till chefer och medarbetare som kommer i kontakt med arbetsintegrerande sociala företag
Läs merHej! I uppdrag av Ara Zarei skickar jag synpunkter från Försäkringskassan. Med vänlig hälsning Sarita TRN
TRN 2017-0052-67 Från: Dhakal Sarita (2997) Till: TRF Funk Registrator Kopia: Zarei Ara (2997) Ärende: Diarienummer TRN 2017-0052 : den 26 oktober 2017 15:21:14 Bilagor: Utställningssyttrande - RUFS 2050-17
Läs merAnn-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga
Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,
Läs merRapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO
Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag
Läs merBilaga 4. Arbetsmiljö och arbetsrelaterad sjukfrånvaro. Madeleine Bastin Kerstin Fredriksson Alf Andersson Statistiska Centralbyrån
Bilaga 4 Arbetsmiljö och arbetsrelaterad sjukfrånvaro Madeleine Bastin Kerstin Fredriksson Alf Andersson Statistiska Centralbyrån Bilaga 4 Innehåll Sammanfattning... 131 1 Inledning, bakgrund och rapportens
Läs merHur får vi balans mellan krav och resurser?
mars 2017 Hur får vi balans mellan krav och resurser? Insatser för minskad arbetsbelastning i socialtjänsten Hur får vi balans mellan krav och resurser? Vision arbetar för ett hållbart och mänskligt arbetsliv.
Läs merChefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet
Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet Chefers arbete Högt arbetstempo med ständiga avbrott Varierat och fragmenterat
Läs mer