Värdegrunden i praktiken

Transkript

1 HANDLEDARSKAP till tidningen 4/2014 Årgång 19 Skriv ut och spara! Värdegrunden i praktiken REFLEKTIONSFRÅGOR OM HUR DU KAN OMSÄTTA VÄRDEORDEN I HANDLING FOTO DREAMSTIME

2 Värdegrunden bidrar till god kvalitet Handledarskap har som mål att fördjupa det tema som finns i tidningen Äldreomsorg och genom upplägget hoppas vi kunna bidra till verksamhetsutveckling. Vår ambition är att underlätta för er att i fortbildande syfte reflektera kring artiklarna i tidningen och diskutera frågor som hör till temat. Det aktuella temat i tidningen Äldreomsorg, som för nummer 4/2014 är Värdegrunden i praktiken, struktureras så att texterna i Handledarskap speglar olika infallsvinklar på temat. Vi har valt att inleda med ett avsnitt som är hämtat ur Socialstyrelsens produkt Äldreomsorgens värdegrund ett vägledningsmaterial (Socialstyrelsen, 2012). Detta avsnitt ger kunskap om hur värdegrunden och en evidensbaserad praktik hänger ihop. Nästa avsnitt är skrivet av Monika Forsman, som precis har kommit ut med boken Äldreomsorgens värdegrund handbok i vardagen (Gothia Fortbildning, 2014). Texten samlas under två rubriker och går tillbaka till artiklar i tidningen. Diskussionsfrågorna är tänkta att stimulera till reflektion och utveckling antingen på egen hand eller i grupp. Hör gärna av er och berätta vad ni tycker om Handledarskap! SUSANNA WAHLBERG Chefredaktör tidningen Äldreomsorg Handledarskap Vi vill med tidningen Äldreomsorg och Handledarskap till Äldreomsorg förmedla och stimulera till kunskap, lärande och idéer till förtroendevalda, chefer och all personal inom vård och omsorg. Vår målsättning är att verka för aktiv fortbildning av hög kvalitet. Vi vill inspirera och engagera personalen och få verksamheter att ständigt utvecklas. Tidningen Äldreomsorg ger med varje temanummer bakgrund och såväl teoretiska som praktiska perspektiv som kan väcka tankar och funderingar kring ett visst ämne. Handledarskap ger konkreta förslag på hur man kan fördjupa och bredda sina kunskaper i detta ämne. Den ger stöd för samtal, reflektion och diskussioner kring aktuella teman som knyter an till angelägna frågor i vardagsarbetet. HANDLEDARSKAP TILL TIDNINGEN ÄLDREOMSORG. BEGRÄNSAD KOPIERINGSRÄTT! BESTÄLL DITT EGET EXEMPLAR PÅ 4 /

3 VÄRDEGRUNDEN I PRAKTIKEN NR Välkommen 04 Inledning Den nationella värdegrunden och evidensbaserad praktik. Artikeln är ett kapitel ur Socialstyrelsens skrift Äldreomsorgens nationella värdegrund ett vägledningsmaterial (2012) DISKUSSIONSUNDERLAG 08 Värdegrundens genomslag och innebörd i vardagen 11 Verktyg för att arbeta med värdegrunden Nu direkt till din mejl! Från och med 2013 kommer Handledarskap direkt i din mejl. Vi vill med denna förändring göra tidningen mer lättillgänglig. Nu kan du som prenumerant på Handledarskap ladda ner så många exemplar du behöver för att tillsammans med kollegor och medarbetare fördjupa dig i det aktuella temat. Behöver du en prenumeration? Vill du börja prenumerera på Handledarskap? Nu kan du teckna en helårsprenumeration av både Äldreomsorg och Handledarskap (2x6 nummer) för 845 kronor per år (exklusive moms). Ring eller mejla aldreomsorg@gothiafortbildning.se. Handledarskap levereras digitalt och får skrivas ut i så många exemplar du önskar. (Får ej mejlas vidare). Kontakta oss FOTO SHUTTERSTOCK Äldreomsorgs målsättning är att verka för aktiv fortbildning av hög kvalitet. Vi vill inspirera och engagera all personal inom äldreomsorgen liksom chefer och förtroendevalda och bidra till att verksamheten ständigt utvecklas. I varje temanummer finner ni såväl bakgrund som teoretiska och praktiska perspektiv som syftar till att ge nödvändig och kontinuerlig kompetensutveckling kring ett aktuellt tema. Tidningen Äldreomsorg och Handledarskap till Äldreomsorg är politiskt och fackligt oberoende tidningar och kommer ut med sex nummer per år. ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: Susanna Wahlberg I REDAKTIONEN: Susanna Wahlberg, Cecilia Grefve, Iréne Hansson, Bertha Ragnarsdóttir, Susanne Rolfner Suvanto och Peter Westlund. REDAKTÖR: Sara Othman, sara.othman@gothiafortbildning.se PROJEKTLEDARE: Sandra Troedson, A4 LAYOUT: A4 ISSN: PRENUMERATION: aldreomsorg@gothiafortbildning.se KUNDTJÄNST: , info@gothiafortbildning.se ANNONSER: gunilla.johansson@display-umea.se VÄXEL: Box 22543, Stockholm. Fax: e-post: info@gothiafortbildning.se BESÖKSADRESS: Kungsholmstorg 5, Stockholm Tidningen Äldreomsorg och tidningen Handledarskap i äldreomsorgen ges ut av Gothia Fortbildning AB som även ger ut Grundskoletidningen och Handledarskap till Grundskoletidningen samt Förskoletidningen och Ledarskap i förskolan. Utöver det ger Gothia Fortbildning ut böcker, anordnar kurser, konferenser och uppdragsutbildningar för yrkesverksamma inom områdena: medicin och hälsa, socialt arbete och omsorg, förskola, skola och äldreomsorg. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! HANDLEDARSKAP TILL TIDNINGEN ÄLDREOMSORG. BEGRÄNSAD KOPIERINGSRÄTT! BESTÄLL DITT EGET EXEMPLAR PÅ 4 /

4 Samtliga sidhänvisningar där inget annat anges härrör till Äldreomsorg nr 4/2014 FOTO ISTOCK Den nationella värdegrunden och evidensbaserad praktik När äldreomsorgens nationella värdegrund infördes i Socialtjänstlagen 2011 tog Socialstyrelsen fram ett vägledningsmaterial. Här kommer ett utdrag ur detta material som förtydligar några av de centrala begreppen. Text: Socialstyrelsen En värdegrund synliggör centrala värden hos ett samhälle, en organisation eller en grupp och kommer till uttryck genom hur vi som enskilda individer väljer att handla gentemot varandra. Sedan 2011 har socialtjänstlagen utökats med en nationell värdegrund för äldre personer med insatser inom äldreomsorgen. Genom den nationella värdegrunden har vi som arbetar inom äldreomsorgen fått ett tydligt uppdrag att stödja varje person att leva som han eller hon vill och kan. Värdegrunden ska genomsyra hela äldreomsorgens arbete både i handläggning och genomförande. Viktiga begrepp i socialtjänstlagen är självbestämmande, respekt, integritet och god kvalitet. De är grunden för allt arbete inom äldreomsorgen. Socialtjänstlagens värdegrund kompletteras genom Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2012:3) som beskriver hur värdegrunden kan praktiseras och betonar att Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). 5 kap 4 SoL. vi ska ha ett etiskt förhållningssätt. Det innebär att vi ser till de äldres självbestämmande, trygghet, meningsfullhet och sammanhang, visar respekt för privatliv och personlig integritet, arbetar med individanpassning och delaktighet, samt ger ett gott bemötande och insatser av god kvalitet. Ett etiskt förhållningssätt betyder att vi alltid strävar efter att stödja inflytande och delaktighet i vård och omsorg och att inte skada. Det innebär att vi behöver använda oss av bästa tillgängliga kunskap i vården och omsorgen om den äldre personen. Det betyder också att vi hela tiden behöver förbättra våra arbetssätt. Ett systematiskt förbättringsarbete är en process som innebär en ständig strävan efter att något ska bli bättre. Precis som en värdegrund saknar egenvärde om den inte praktiseras så saknar systematik ett egenvärde om det inte fylls med innehåll. Lästips! Prop. 2009/10:116 Värdigt liv i äldreomsorgen. FAKTA Handläggning: Förfarande som börjar med att ett ärende väcks och efter utredning utmynnar i ett beslut. SOSFS 2006:5 Genomförande: Verkställighet av en beslutad insats. SOSFS 2006:5 Allmänna råd: Allmänna råd innehåller rekommendationer om hur en författning kan eller bör tillämpas och utesluter inte andra sätt att nå de mål som avses i författningen. Socialstyrelsen HANDLEDARSKAP TILL TIDNINGEN ÄLDREOMSORG. BEGRÄNSAD KOPIERINGSRÄTT! BESTÄLL DITT EGET EXEMPLAR PÅ 4 /

5 Samtliga sidhänvisningar där inget annat anges härrör till Äldreomsorg nr 4/2014 FOTO ISTOCK Att göra gott och inte skada handlar om att känna till alternativa handlingar, till exempel vad forskning har att visa eller vad beprövad erfarenhet pekar på. Men det handlar också om att förstå hur en sjuke personen själv reagerar på handlingen. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen Artikelnummer EVIDENSBASERAD PRAKTIK Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har kommit överens om att socialtjänsten ska sträva efter att arbeta enligt en evidensbaserad praktik. Grunden för att arbeta enligt en evidensbaserad praktik är att göra gott och inte skada den vi ska hjälpa vi ska veta vad vi gör, vi ska ta hänsyn till den enskildes önskemål och det vi gör ska vila på vetenskaplig grund. För att öka möjligheten att hjälpa bör utgångspunkten vara att söka vetenskaplig kunskap kring det som ska förbättras och om möjligt utgå från den. Hur kan vi inom äldreomsorgen arbeta enligt en evidensbaserad praktik när vi har en äldre person som söker bistånd, eller när vi ska hjälpa en ångestfylld person med demenssjukdom, eller när vi försöker ge förutsättningar för den äldre att ha ett värdigt liv och känna välbefinnande? Lars Oscarsson beskriver i sin bok Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten ett evidensbaserat förhållningssätt för praktiker. Till praktiker räknas alla som arbetar inom socialtjänsten, det vill säga även vi som arbetar inom äldreomsorgen. Han använder ordet klient i citatet nedan men det gäller även den äldre personen. Han skriver: I det dagliga arbetet kan ett evidensbaserat förhållningssätt för en praktiker innebära att: Så långt det är möjligt ha en vetenskaplig och professionellt förankrad uppfattning om orsakerna till och lämpliga insatser för klientens behov och problem. Beakta klientens egen uppfattning om orsakerna till och lämpliga insatser för hans eller hennes behov eller problem. Så långt möjligt välja och föreslå insatser som beaktar kunskaper från forskningen, från egna och kollegers erfarenheter och från klienten. Så långt möjligt ta ansvar för och följa upp insatsernas effekter på klientens livssituation. Citatet pekar på att det är viktigt att vi har kunskap om vad vi gör, att vi måste lyssna på den äldre personens uppfattningar och önskemål och att vi måste följa upp det vi gör. Det kan handla om att vi använder oss av metoder och insatser som vi vet har positiva effekter. Det är att arbeta enligt en evidensbaserad praktik. Kanske är den äldre van vid att fika på förmiddagen i stället för eftermiddagen. Fakta I juni 2010 kom regeringen och SKL överens om att stödja en evidensbaserad praktik i socialtjänsten och konkretiserar det med årliga överenskommelser. Det handlar om att förbättra förutsättningarna för socialtjänsten att arbeta evidensbaserat och använda informationsteknik. I överenskommelsen pekas regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling ut som en nyckelfaktor, till exempel nätverk på läns- och regionalnivå som kan stödja verksamheterna med handledning och metodstöd. Syftet är att ta tillvara den kunskap och de erfarenheter som finns lokalt och att föra ut ny kunskap och nya metoder från exempelvis Socialstyrelsen, andra myndigheter och organisationer på nationell nivå. Nätverken kan bestå av personer inom samma yrkesområde (professionsnätverk) som arbetar i kommuner och landsting samt inom FoU-verksamheter, universitet och högskolor. HANDLEDARSKAP TILL TIDNINGEN ÄLDREOMSORG. BEGRÄNSAD KOPIERINGSRÄTT! BESTÄLL DITT EGET EXEMPLAR PÅ 4 /

6 Samtliga sidhänvisningar där inget annat anges härrör till Äldreomsorg nr 4/2014 Grunden för att arbeta enligt en evidensbaserad praktik är att göra gott och inte skada den vi ska hjälpa. Personens situation och omständigheter PROFESSIONELL EXPERTIS Det finns fyra viktiga kunskapskällor i en evidensbaserad praktik. Bilden visar vad som ska ingå när vi som professionella ska fatta våra beslut. Vi ska helst ha vetenskapligt baserad kunskap om att det vi gör hjälper eller åtminstone inte skadar. Men eftersom den vetenskapliga kunskapen visar genomsnittliga effekter är det inte självklart att åtgärderna fungerar lika för alla. Därför behöver vi även annan kunskap för vårt beslutsfattande i det enskilda fallet. Vi ska väga in personens situation och omständigheter, vi ska ta del av personens egen erfarenhet av insatser och vilka önskemål han eller hon ha. Och vi ska förstås använda vår egen kunskap som professionella. Nyckelord i en evidensbaserad praktik är frivillighet, Ordförklaring Evidensbaserad praktik syftar till att lindra och hjälpa och innebär att vi använder oss av bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap, och att den enskilde ska vara delaktig och respekteras. Socialstyrelsen Läs mer omevidensbaseradpraktik självbestämmande, individens behov, god kvalitet och bästa tillgängliga kunskap. Det ska finnas transparens, det vill säga att vi kan redovisa vilken vetenskaplig kunskap som ligger till grund för hur vi handlar. Orden lyfter fram sambandet mellan etik och kunskap. De visar att självbestämmande, frivillighet och behov hos individen är avgörande. Att länka samman en evidensbaserad praktik med den nationella värdegrunden förstärker synsättet att den äldre personen står i centrum och att det är dennes perspektiv som ska styra insatsernas utformning. Men ofta saknas evidensbaserade metoder. Inom socialtjänsten i allmänhet finns det ganska få metoder som är vetenskapligt bevisade att de fungerar och ännu färre inom äldreomsorgen. Då får vi börja med att söka kunskap i vårt arbete. För att få mer kunskap om det arbete vi gör, och se om det förbättrar den äldres tillvaro, behöver vi följa upp arbetet lokalt. Vi behöver ta fram konkreta och mätbara mål på individnivå. Målen som vi tar fram behöver vi mäta för att se om de är uppnådda och om det blir ett bra resultat av vårt arbete för den äldre personen. Genom att vi arbetar systematiskt får vi kunskap på individnivå, det vill säga att vi kan följa den enskilde äldre personens utveckling. Men vi kan också sammanställa våra erfarenheter så att vi får kunskap om det vi gör tycks vara Personens erfarenhet och önskemål Vetenskaplig evidens bra för flera äldre. Och även om det saknas evidensbaserade metoder är det viktigt att vi håller oss uppdaterade om det som händer på forskningsfronten. När vi ska systematisera vårt arbete är vår dokumentation i handläggning, beslut och genomförandeplaner bra instrument. Då ser vi hur livssituationen utvecklar sig för den äldre personen och kan bedöma hur vi ska arbeta vidare. Vi Lästips! Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Lars Oscarsson. SKL Kommentus Evidensbaserad praktik i socialt arbete. Red. Ulla Jergeby. IMS och Gothia förlag Om evidensbaserad praktik. Broschyr. Socialstyrelsen Artikelnummer: HANDLEDARSKAP TILL TIDNINGEN ÄLDREOMSORG. BEGRÄNSAD KOPIERINGSRÄTT! BESTÄLL DITT EGET EXEMPLAR PÅ 4 /

7 Samtliga sidhänvisningar där inget annat anges härrör till Äldreomsorg nr 4/2014 Lästips! Social dokumentation ett steg till. Tomas Carlsson och Ann Nilsson. Gothia Förlag AB Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten, individ- och familjeomsorg, äldreomsorg, handikappomsorg (SoL och LSS). Socialstyrelsen Artikelnr: * OMTANKAR, praktisk kunskap i äldreomsorg, Södertörns studies in practical knowledge Evidensbaserad omvårdnad. En bro mellan forskning & klinisk verksamhet. Ania Willman, Peter Stoltz & Christel Bathsevani. Student-litteratur *DENNA BOK KOMMER UNDER HÖSTEN 2014 ATT ERSÄTTAS MED EN NY HANDBOK SOM BASERAS PÅ SOCIALSTYRELSENS FÖRESKRIFTER OCH ALLMÄNNA RÅD OM DOKUMENTATION I VERKSAMHET SOM BEDRIVS MED STÖD AV SOL, LVU, LVM OCH LSS (SOSFS 2014:5). SAMMANFATTNINGSVIS Värdegrunden stödjer den enskildes självbestämmande och integritet. En evidensbaserad praktik bidrar till att kvaliteten utvecklas. Vi ökar våra kunskaper om hur vi ska utveckla vårt arbete genom att ta del av forskning. Vi ökar våra kunskaper om vårt arbete genom lokal uppföljning. Det systematiska förbättringsarbetet ger struktur åt verksamhetsutvecklingen och skapar tydlighet kring hur vi ska arbeta mot uppsatta mål och säkerställa kvaliteten. Ordförklaring Dokumentation regleras i socialtjänstlagens 11 kapitel. Där står bland annat att beslut och planer för genomförande ska upprättas, och att dokumentationen ska utformas med respekt för den enskildes integritet. Dokumentationen ska förvaras så att inte obehöriga kan ta del av den. Socialstyrelsen sätter mål tillsammans med den äldre personen, vi arbetar för att målet ska uppnås och vi följer upp för att se om en förbättring skett. Och självklart dokumenterar vi vårt arbete så att vi kan lära av det. Finns det bedömningsmetoder inom det område vi arbetar med kan vi använda dem i våra uppföljningar. På sikt bygger vi då upp lokal och erfarenhetsbaserad kunskap som gör att vi kan mäta och jämföra resultatet av vårt arbete. Och vi förstärker systematiken och lägger grunden till ett systematiskt förbättringsarbete. Det är av stort värde att vi tillägnar oss ny kunskap. Det kan till exempel vara genom att vi tar till oss resultat från forskning och utvärderingar. Vi finner kunskap i nationella riktlinjer och liknande styrdokument. Vi får påfyllning av kunskap genom utbildningar som verksamheterna själva anordnar. Vi får också kunskap genom att enskilda medarbetare utbildar sig, eller genom att vi anställer personal med god kompetens inom vissa områden. Om vi vill ha ett forskningsperspektiv på vårt arbete kan vi ta kontakt med regionala forsknings- och utvecklingsenheter (FoU) som kan följa vår verksamhet i forskningssyfte när vi arbetar med att följa upp och utvärdera ett arbetssätt mer systematiskt. Flera kommuner har också utvecklingsledare som arbetar med metod- och kunskapsutveckling. Det är först när vi använder värdegrund och ett evidensbaserat förhållningssätt och kombinerar det med att arbeta systematiskt, som de fylls med innehåll. Både värdegrund och evidensbaserad praktik är äldreomsorgens redskap för att uppnå en god kvalitet för den äldre personen. Vårt uppdrag att äldre människor med insatser från socialtjänsten ska ha ett värdigt liv och känna välbefinnande lyckas om den äldre personen har inflytande över sitt liv och verksamheten stödjer detta. SUMMERING AV KAPITLET Jag har kännedom om den nationella värdegrunden och sambandet med evidensbaserad praktik. hur vi kan tillägna oss och utveckla ny kunskap i vår verksamhet. ATT FUNDERA PÅ TILL NÄSTA GÅNG Att ha ett etiskt förhållningssätt innebär att vi ställer oss frågor, reflekterar och granskar våra svar: Stödjer vi den äldre personen att vara delaktig i vård och omsorg? Hindrar vi den äldre personen från att vara delaktig i vård och omsorg? Arbetar vi med rutiner och metoder som bygger på bästa tillgängliga kunskap? Arbetar vi med rutiner som försvårar de äldre personernas delaktighet? Vet vi att det vi gör fungerar bra? Granskar vi vårt eget arbete? När vi har gjort något som vi upplever som bra, vet vi varför det blev bra? Kan vi förbättra det vi gör? Fotnot: Detta är ett kapitel ur Socialstyrelsens skrift Äldreomsorgens nationella värdegrund ett vägledningsmaterial (2012). HANDLEDARSKAP TILL TIDNINGEN ÄLDREOMSORG. BEGRÄNSAD KOPIERINGSRÄTT! BESTÄLL DITT EGET EXEMPLAR PÅ 4 /

8 Diskussionsunderlag Samtliga sidhänvisningar där inget annat anges härrör till Äldreomsorg nr 4/2014 MINA EGNA REFLEKTIONER Värdegrundens innebörd och genomslag i vardagen I det här avsnittet har vi samlat reflektionsfrågor för arbetslaget som syftar till att skapa diskussioner om vad värdeorden värdighet och välbefinnande innebär och vilken effekt ett gediget värde grundsarbete kan ha för den äldre. Text: Monika Forsman Äldreomsorgens värdegrund bygger på en humanistisk män niskosyn som hävdar allas lika värde, människovärdets okränkbarhet, människans förmåga till att ta ansvar och utvecklas hela livet, samt en helhetssyn på människan. Genom den nya värdegrundsparagrafen i SOL 5 kap 4 råder ingen tvekan om vad som gäller. Det är dock viktigt att uppmärksamma att vi alltid har en värdegrund vi uttrycker i mötet med en människa. Det går således inte att välja mellan äldreomsorgens värdegrund och ingen alls. Nedan finns förslag på olika reflektionsfrågor utifrån olika perspektiv. Välj perspektiv utifrån er enhets behov. Där inget annat anges avses artiklar i tidningen Äldreomsorg nummer 4. Utöver det hänvisas till Samtal i vardagsarbete (Fortbildningsförlaget 2012) och Äldreomsorgens värdegrund handbok i vardagen (Gothia Fortbildning 2014), båda av Monika Forsman, samt rapporten Sista socialisationen av Lars Rönnmark på 1 Värdeorden i praktiken Artikeln Från ord till handling att omsätta värdeorden i praktiken på sidan 12 ger en sammanfattning av värdegrundens innehåll och exemplifierar vad begreppen värdighet och välbefinnande med tillhörande värdeord betyder för brukaren Alf, 89. Alf har rätt till en omsorg som utgår från hans tidigare vanor och prioriteringar. Artikelförfattaren Monika Forsman punktar ned olika sätt personal använder sig av för att hitta det mest individinriktade arbetssättet för Alf. I artikeln om Jönköpings värdegrundsarbete på sidan 21 sammanfattas värdegrundens betydelse i praktiken med att man så långt det är möjligt involverar den äldre i sin omsorg. 1. Vad innebär värdegrundens begrepp och värdeord för er som enskilda individer? Finns det likheter och skillnader? HANDLEDARSKAP TILL TIDNINGEN ÄLDREOMSORG. BEGRÄNSAD KOPIERINGSRÄTT! BESTÄLL DITT EGET EXEMPLAR PÅ 4 /

9 Diskussionsunderlag Samtliga sidhänvisningar där inget annat anges härrör till Äldreomsorg nr 4/2014 Äldre har tydligt uppskattat de samtal de haft med sin personal om hur de ser på värdegrundens begrepp och värdeord, och hur de vill ha det. MINA EGNA REFLEKTIONER 2. Vad innebär begreppen och värdeorden för era brukare? Exemplifiera utifrån enskilda omsorgsmöten, till exempel när ni duschar Alma, följer med Per till vårdcentralen, hjälper Carl komma upp på morgonen eller städar hos Ulla. 3. Vilka värdeord är enklast att leva upp till? Vilka kräver mer eftertanke? Att utföra en omsorgshandling på just brukarens sätt kan låta självklart, men det är inte alltid lätt. Personalen måste vara lyhörd, öppen och ibland fantasifull. Det går inte att läsa sig till hur i alla situationer, utan man behöver också kunskap, erfarenhet och motivation. 4. Ge exempel på när ni tillsammans med brukare lyckats lösa en situation på brukarens sätt, fast det känts bakvänt eller knöligt. 5. Hur gör ni när ni måste komma fram till ett nytt sätt för att det ska fungera? 6. Hur hjälper ni brukaren att uttrycka sitt sätt? 7. Kommentera de olika sätt artikelförfattaren i Från ord till handling att omsätta värdeorden i praktiken på sidan 12 menar att man som personal använder sig av för att hjälpa brukaren att formulera hur dennas omsorg ska utföras. Vilka fler finns? 8. Formulera vilka förväntningar man som personal har på sig om man ska arbeta i värdegrundens anda. Jämför med hur det var för tio och tjugo år sedan. 9. Formulera på samma sätt vilka förväntningar har systemet på den äldre? 2 Effekter av en tydlig värdegrund Artikeln Värdegrundens nytta undersöks i aktuellt forskningsprojekt på sidan 25 berättar om ett pågående forskningsarbete som undersöker effekterna av ett mer värdegrundsintensivt omsorgsarbete, både för äldre och för personal. Synliga slutsatser, som ännu inte är vetenskapligt färdigt bearbetade, är att det ger effekt i form av större förståelse inom personalgruppen och att olika förbättringsområden identifierats. Äldre har tydligt uppskattat de samtal de haft med sin personal om hur de ser på värdegrundens begrepp och värdeord, och hur de vill ha det. Artikeln om Jönköpings värdegrundsarbete på sidan 21 berättar om brukare som vill mer och tar fler enskilda initiativ, vilket medför att personal måste vara öppen för att ändra sin planering. Ett socialt innehåll (meningsfullhet och HANDLEDARSKAP TILL TIDNINGEN ÄLDREOMSORG. BEGRÄNSAD KOPIERINGSRÄTT! BESTÄLL DITT EGET EXEMPLAR PÅ 4 /

10 Diskussionsunderlag Samtliga sidhänvisningar där inget annat anges härrör till Äldreomsorg nr 4/2014 FOTO ISTOCK MINA EGNA REFLEKTIONER Ett glädjeämne kan vara att få lyssna på sin favoritmusik. sammanhang) är viktigt för att leva upp till värdegrunden berättar man, och för att möjliggöra det har man bland annat hjälp av gymnasieungdomar på helger genom ett samarbetsprojekt. 10. Hur märker ni att era äldre påverkas av värdegrundens värdeord, till exempel ett ökat självbestämmande och individualisering? Ge exempel! 11. Vilka förändringar har ett ökat fokus på värdegrund inneburit i er arbetsgrupp? Titta tillbaka på hur ni gjorde tidigare när ni inte var så inriktade på dagens värdegrund finns det några stora skillnader? 12. Delge varandra exempel på hur äldre blivit mer på, aktiva och initiativrika efter att ha erbjudits mer meningsfullhet i vardagen. Vilka krav ställer detta på er som personal? Hur motiverar ni den som inte är intresserad av något socialt innehåll på ett boende? 13. Alla är individer med sin historia och sina glädjeämnen. Vad kan ett socialt innehåll vara för den enskilde som inte är intresserad av gruppaktiviteter utan föredrar att sitta på sin kammare? Äldreomsorgen kan inte klara allt själv. En individualiserad omsorg, till exempel med strävan att öka personens känsla av meningsfullhet, kan innebära samarbete med närsamhället. Vilka vinster, mer än att den enskildes livskvalitet ökar, kan ett samarbete med gymnasieungdomar ge? 14. Hur kan äldreomsorgen i stort öka sitt sociala innehåll genom att samarbeta med övriga samhället? 15. Vilka samarbetspartners har ni i ert närsamhälle? HANDLEDARSKAP TILL TIDNINGEN ÄLDREOMSORG. BEGRÄNSAD KOPIERINGSRÄTT! BESTÄLL DITT EGET EXEMPLAR PÅ 4 /

11 Samtliga sidhänvisningar där inget annat anges härrör till Äldreomsorg nr 4/2014 Verktyg för att arbeta med värdegrunden Artiklarna i nummer 4 av tidningen Äldreomsorg ger ett antal exempel på hur man kan arbeta framgångsrikt med att utveckla värdegrunden. Reflektionsfrågorna i detta avsnitt tar avstamp i exemplen och syftar till att stärka er i ert värdegrundsarbete. MINA EGNA REFLEKTIONER Text: Monika Forsman Äldreomsorgstidningens olika artiklar ger ett antal exempel på hur man kan arbeta framgångsrikt med att utveckla värdegrunden. I artikeln Värdegrundens nytta undersöks i forskningsprojekt på sidan 25 nämns begreppet värdegrundströtthet som man som omsorgspersonal kan känna om man inte ser möjligheter till att arbeta utifrån den värdegrund man tycker är rätt och riktig. En rörig organisation, stor arbetsbelastning, tidigare utvecklingsarbeten som inte gett resultat i längden och avsaknad av ledare kan vara några förklaringar till varför ännu ett utvecklingsarbete känns tungt. Det måste upplevas att det lönar sig att satsa. Verksamhetschef Ann-Caroline Nordström menar i artikeln om Laholms värdegrundsarbete på sidan 18 att den struktur man byggt upp borgar för att alla ska se resultat och uppfatta det som ett hållbart arbete som finns mitt i verksamheten. 3 Värdegrundsledare med tydligt uppdrag Verksamhetschefen i Humana i Laholm berättar vidare om vilken tydlig och central roll deras värdegrundsledare har. I Jönköping har kommunen också klara förväntningar på sina värdegrundsombud. I artikeln Från ord till handling att omsätta värdeorden i praktiken på sidan 12 poängteras att värdegrundsledaren måste dela ansvaret för enhetens värdegrundsarbete med enhetschefen och att skapa en grupp med flera värdegrundsledare kan vara en god idé. Uppgifter en värdegrundsledare kan ha: Leder värdegrundssamtal på enheten Påminner kollegor om värdegrunden när så behövs. Stöttar och vägleder arbetskamrater i knepiga situationer. Är ett stöd åt enhetschefen som är ytterst ansvarig för värdegrundsarbetet. Är goda förebilder. Lyfter förslag på strukturfrågor som bör och kan förändras för att främja en god värdegrund, till exempel förändringar av arbetet med genomförandeplaner och välkomstsamtal, introduktion till vikarier, anhörigsamtal, schemaändringar och uppföljning av larm. 16. Vilka förväntningar har ni på er värdegrundsledare? 17. Vilka förväntningar bör/kan er värdegrundsledare ha på övrig personal och chef? 18. Vilket stöd behöver ni av er chef? 19. Vilka förutsättningar krävs för att ni som är värdegrundsledare ska uppleva rollen meningsfull? HANDLEDARSKAP TILL TIDNINGEN ÄLDREOMSORG. BEGRÄNSAD KOPIERINGSRÄTT! BESTÄLL DITT EGET EXEMPLAR PÅ 4 /

12 Diskussionsunderlag Samtliga sidhänvisningar där inget annat anges härrör till Äldreomsorg nr 4/2014 MINA EGNA REFLEKTIONER 4 Fokus på den äldre vem är det och vad är viktigt? Artikeln Värdegrundens nytta undersöks i forskningsprojekt på sidan 25 berättar att samtal mellan äldre och personal kring värdegrunden uppskattades mycket av medverkande äldre. En äldre säger Ja, jag tycker nog att personalen tillfrågar mig och involverar mig mer nu. Många undersköterskor berättar att brukare i allra högsta grad uppskattar samtal som inte handlar om den praktiska omsorgen utan om hur man känner sig, vad man tycker om att göra, hur en önskedag skulle se ut. En del verksamheter har arbetat med så kallade livskvalitetssamtal som underlag för ett individanpassat socialt innehåll. I genomförandeplansarbetet bör naturligtvis samtal om meningsfullhet och sammanhang finnas med. I artikeln Bättre bemötande tack vare livsberättelser på sidan 30 ger författaren många tänkvärda exempel på hur mycket man som verksamhet/personal kan åstadkomma vad gäller den äldres känsla av välbefinnande och värdighet genom att samtala med de äldre ordentligt om vilka de är, hur de levt sina liv, vad som varit viktiga händelser, vilka värderingar som varit viktiga, olika livsval, med mera. Personer i artikeln menar att det inte behöver ta mer tid än traditionell omsorg, utan att det handlar om ett förhållningssätt. Ta gärna del av äldres livsberättelser genom att gå in på klicka på publicerat, rapporter och Rönnmark, Lars (2014). Sista socialisationen. 20. Finns det vinster för de äldre att berätta om hur de uppfattar värdegrundens värdeord? Vinster för personalen att samtala med den äldre om detta? 21. Vad är den stora skillnaden i att inte bara prata om hur man ska göra när man tillsammans med den äldre genomför en dusch eller hjälp med ögondroppar, utan också prata om hur det upplevs att få just den omsorgen? 22. Vad är det som gör att det är så mycket lättare att inrikta sig på fråga om fakta och uppgift än känsla och upplevelse? 23. Hur skulle ni kunna formulera er när ni frågar mer om upplevelser? Träna gärna på varandra och prata om olika inslag på jobbet, när ni handlar, lägger barn, hjälper äldre förälder etc. 24. Läs rapporten Sista socialisationen (se adress ovan). Delge varandra känslor och reflektioner. 25. Läs artikeln Bättre bemötande tack vare livsberättelser på sidan 25 och fundera på vilka tillfällen ni har på er arbetsplats att använda er det förhållningssätt som presenteras, mer än vad ni gör idag? Hur skulle det gynna den äldre, dig som enskild personal och er som arbetsgrupp att göra livsberättelser? 26. Välkomstsamtal när en äldre flyttar in på ett boende, eller någon form av introduktionssamtal när en hemtjänstinsats påbörjas, kan utformas på olika sätt. Vilken roll den äldre tillskrivs vid detta möte är av största vikt inför fortsatt samarbete. Hur ser vi på dig som brukare? Hur intresserade är vi av vem du är? Vilka förväntningar kan vi ha på varandra? Vem bestämmer vad som är viktigt? Därför är det ett viktigt värdegrundsarbete att arbeta fram bra introduktions/välkomstsamtal som främjar värdegrunden. Forma en struktur för era välkomstsamtal. Nedan frågor kan vara till hjälp. Vilken känsla vill vi ge den boende? Vilka ska vara med? Vilken roll har kontaktpersonen? Hur gör vi för att första mötet ska främja självbestämmande och delaktighet? Hur gör vi för att verkligen lyssna? Hur ska vår nya rutin se ut? HANDLEDARSKAP TILL TIDNINGEN ÄLDREOMSORG. BEGRÄNSAD KOPIERINGSRÄTT! BESTÄLL DITT EGET EXEMPLAR PÅ 4 /

13 Diskussionsunderlag Samtliga sidhänvisningar där inget annat anges härrör till Äldreomsorg nr 4/2014 MINA EGNA REFLEKTIONER 5 Anhöriga En grupp i värdegrundsarbetet som inte får glömmas bort är anhöriga som vårdar eller stödjer närstående som erhåller omsorg. I artikeln om Jönköpings värdegrundsarbete på sidan 21 lyfts ett dilemma som personal ofta återkommer till: Anhöriga har inte samma syn på vad deras närstående behöver som den närstående själv eller dess omsorgspersonal har. Artikeln ger den enda framkomliga lösningen på dilemmat: Prata med den anhöriga! Diksutera 27. Hur gör ni för att hjälpa de anhöriga att förstå hur ni arbetar och prioriterar? 28. När är bästa tillfället att informera anhöriga om äldreomsorgens värdegrund? Goda erfarenheter av att möta anhörigas förväntningar, krav och känslor framgångsrikt? 29. Hur skulle en struktur för anhörigsamarbete se ut med syfte att stödja den anhörige samt förhindra eventuella värdegrundskrockar? 6 Samtal Mycket värdegrundsarbete sker genom samtal. Färdigheter i professionella samtal underlättar när man kommer överens med den äldre om hur omsorgen ska utföras, liksom när man följer upp hur det gått, ändrar i en planering eller pratar om det som är viktigt här och nu. Omsorgspersonal medverkar i ett antal olika typer av samtal, till exempel vardagssamtal, stödjande, utforskande, motiverande, existentiella, informerande och jagstödjande. De flesta av dessa samtal sker verbalt (med ord), men kan också vara icke-verbala (utan ord). Det ställs betydligt större krav på anställda idag än tidigare vad gäller att samtala. Var och en har stor nytta av att fundera på sina styrkor avseende samtal, samt på hur man kan utveckla sin förmåga. Det kan vara så enkelt som att träna sig på att vara mer tyst i ett samtal och på det sättet visa att det finns tid för dig att formulera dig, jag vill verkligen veta hur du ser på det här. Artikeln Från ord till handling att omsätta värdeorden i praktiken på sidan 12 tar upp några aspekter om samtal. 30. Ge exempel på de vad som menas med de olika typer av samtal som nämns ovan! Hur upplever ni att föra de olika samtalen? Lätt/svårt? 31. Vilka typer av samtal skulle ni vilja föra mer än vad ni gör idag? Vad utmärker ett professionellt samtal? Vad utmärker ett bra professionellt samtal? Gör en lista med punkter som stämmer med er erfarenhet. 32. Att använda sig av öppna frågor som inleds med frågeorden hur, när, på vilket sätt, berätta om, vilka bidrar till en dialog betydligt mer än de mer slutna frågorna som bara kräver ett ja eller nej till svar. Lägg märke till skillnaden i samtalskvalitet genom att intervjua varandra med hjälp av först slutna frågor en två minuter och sedan öppna frågor lika lång tid. 33. Många äldre är ovana att föra fram sin ståndpunkt och anpassar sig till vad de tror är det vanliga, speciellt när de upplever att personal är stressad. Hur samtalar ni fördjupande när en äldre säger allt är bra, ni vet säkert bäst eller jag vet inte hur jag vill ha det? HANDLEDARSKAP TILL TIDNINGEN ÄLDREOMSORG. BEGRÄNSAD KOPIERINGSRÄTT! BESTÄLL DITT EGET EXEMPLAR PÅ 4 /

14 Diskussionsunderlag Samtliga sidhänvisningar där inget annat anges härrör till Äldreomsorg nr 4/2014 MINA EGNA REFLEKTIONER 7 Rutiner För att värdegrunden ska genomsyra omsorgsarbetet behöver varje organisation se över sina rutiner för arbetet. Det finns alltid mer än ett sätt att organisera och nu är det viktigt att kritiskt granska sina rutiner utifrån ett värdegrundsperspektiv. Det behöver inte betyda att man gjort fel tidigare utan att det kan göras än bättre nu. Värdegrundsmedveten och ambitiös personal behöver bra rutiner för att underlätta det viktiga arbetet. Ovan och ny personal behöver det för att lättare utveckla sitt arbete. Arbetsgruppen behöver värdegrundsfrämjande rutiner för att effektivisera arbetet och ge mer tid och trygghet. Organisationen behöver bra rutiner för att kvalitetssäkra verksamheten. Slutligen, den äldre huvudpersonen gynnas av bra rutiner i och med att omsorgen blir värdig oavsett vem den träffar och hur väl den kan förmedla sina behov. 34. Välkomstsamtalet har nämnts tidigare. Vilka andra rutiner som påverkar värdegrunden behöver ni titta närmare på? Gör en prioriteringslista och sätt upp realistiska tidsmål, datum för uppföljning och vem som är ansvarig. 35. Förslag på rutiner att diskutera: Genomförandeplansarbetet. Information om värdighetsgaranti. Socialt innehåll. Introduktion om värdegrund till vikarier. På boende: Måltider, fikastunder. Samtal om värdegrund framöver. Att arbeta i en persons hem. Övrigt? De värdegrundssamtal som en värdegrundsledare leder kan ha olika syften. De kan ske spontant och mer planerat. I Gothia Fortbildnings nya bok Äldreomsorgens värdegrund handbok i vardagen nämns olika mål för dessa samtal: Att reflektera över värdegrundens värdeord. Att hjälpa sina kollegor att få upp ögonen för allt man redan gör inom enheten som ingår i den nya värdegrunden. Att hjälpa sina kollegor att bli medvetna om att alla handlingar har en värdegrundsaspekt. Att identifiera vilka rutiner och vanor man har på enheten som behöver förändras för att arbetssättet mer ska gynna värdegrunden. 36. Vad innebär respektive ovan punkt? 37. Hur kan man som värdegrundsledare eller annan intresserad personal diskutera/jobba utifrån ovan punkter? Lätt/svårt? Att leda värdegrundssamtal i en arbetsgrupp kan vara en utmaning. Det brukar ge bättre samtal när man använder orden olika synpunkter, upplevelser och uppfattningar istället för rätt eller fel. Ordet mindre bra ger en annan effekt än dåligt. Att lägga mer fokus på det som fungerar bra än det som fungerar mindre bra ger också bättre resultat. Att dela in i små samtalsgrupper om två till tre ger bättre diskussioner än att föra diskussionen i storgrupp. 38. Hur är det i er arbetsgrupp när ni har en riktigt bra diskussion? Vad mer än det som tagits upp ovan bidrar till bra reflektion i grupp? Punkta ned kom ihåg-punkter till en samtalsledare! 39. Allt ansvar hänger inte på samtalsledaren. Hur bidrar deltagare på bästa sätt? HANDLEDARSKAP TILL TIDNINGEN ÄLDREOMSORG. BEGRÄNSAD KOPIERINGSRÄTT! BESTÄLL DITT EGET EXEMPLAR PÅ 4 /

15 FOTO DREAMSTIME Tidningen Äldreomsorg och tidningen Handledarskap i äldreomsorgen ges ut av Gothia Fortbildning AB som även ger ut Grundskoletidningen och Handledarskap i grundskolan samt Förskoletidningen och Ledarskap i förskolan. Utöver det ger Gothia Fortbildning ut böcker, anordnar kurser, konferenser och uppdragsutbildningar för yrkesverksamma inom områdena: medicin och hälsa, socialt arbete och omsorg, förskola, skola och äldreomsorg. Del 3 Sista mötet med 100-åringen Melker Norgren AKTUELLT TEMA 4/2014 Värdegrunden i praktiken Dilemmat Alla har lika värde men vad betyder det? TIDNINGEN FÖR KOMPETENSUTVECKLING Viktig hjälp för våra sinnen Möt Huddinges synoch hörselinstruktör Anette Nilsson: Vi behöver mötesplatser där vi kan föra dialog och skapa tillit ex à 109 kr Art.nr SUSANNA WAHLBERG, CHEFREDAKTÖR: Mitt första tema handlar också om värdegrunden Värdegrunden i praktiken Tema Fyra år har gått sedan värdegrunden skrevs in i Socialtjänstlagen. I detta nummer följer vi upp hur det har gått med värdegrundsarbetet inom den svenska äldreomsorgen. 4/2014 ÅRGÅNG 31 PRENUMERERA! Läs mer på HANDLEDARSKAP till tidningen 4/2014 Årgång 19 Missa inte! Äldreomsorgsdagarna november Boka tidigt rabatt om du bokar före 19 september. ex à 85 kr Art.nr BESTÄLL TIDIGARE NUMMER! Du hittar dem på vår hemsida: gothiafortbildning.se Äldreomsorg st Helårsprenumerationer (6 nr) à 545 kr/år (ex moms) Handledarskap till Äldreomsorg st Helårsprenumerationer (6 nr) à 395 kr/år (ex moms) Äldreomsorg + Handledarskap st Helårsprenumerationer av både Äldreomsorg och Handledarskap (2x6 nr) 845:-/år (ex moms). Värdegrunden i praktiken REFLEKTIONSFRÅGOR OM HUR DU KAN OMSÄTTA VÄRDEORDEN I HANDLING Tidningen Äldreomsorg utlandet st Helårsprenumerationer (6 nr) à 895 kr/år (ex moms) Skriv ut och spara!