Teknikens möjligheter

Transkript

1 Handledarskap till tidningen 1/2015 Årgång 20 Skrivh ut oca! spar Teknikens möjligheter Reflektionsfrågor och fördjupning av temat välfärdsteknologi för äldre Foto Pressbild

2 Många frågetecken kring etik och juridik Handledarskap har som mål att fördjupa det tema som finns i tidningen Äldreomsorg och genom upplägget hoppas vi kunna bidra till verksamhetsutveckling. Vår ambition är att underlätta för er att i fortbildande syfte reflektera kring de artiklar vi har i tidningen och diskutera frågor som hör till temat. Årets första nummer ägnas till stor del åt det tekniksprång inom omsorgen som många kommuner står inför. Det handlar om välfärdsteknologi, alltså tekniska lösningar som kan bidra till ökad trygghet, aktivitet, delaktighet och självständighet för äldre. Samtidigt finns en oro för vad utvecklingen betyder för den enskildes integritet och vad som händer med det personliga mötet. Dessutom finns det många frågetecken kring finansiering, etik och juridik. Därför hoppas vi att Handledarskap kan bidra till en kreativ diskussion om de krav och förväntningar som finns på tekniken. Ulrika Beck-Friis Chefredaktör Handledarskap Vi vill med tidningen Äldreomsorg och Handledarskap till Äldreomsorg förmedla och stimulera till kunskap, lärande och idéer till förtroendevalda, chefer och all personal inom vård och omsorg. Vår målsättning är att verka för aktiv fortbildning av hög kvalitet. Vi vill inspirera och engagera personalen och få verksamheter att ständigt utvecklas. Tidningen Äldreomsorg ger med varje temanummer bakgrund och såväl teoretiska som praktiska perspektiv som kan väcka tankar och funderingar kring ett visst ämne. Handledarskap ger konkreta förslag på hur man kan fördjupa och bredda sina kunskaper i detta ämne. Den ger stöd för samtal, reflektion och diskussioner kring aktuella teman som knyter an till angelägna frågor i vardagsarbetet. Vår ambition är att underlätta för er, trots den begränsade tid ni har, att skapa tid för fördjupning i ett ämne på egen hand eller i grupp. Vi vill även stimulera till reflektion, diskussioner och verksamhetsutveckling. Handledarskap till tidningen Äldreomsorg. Begränsad kopieringsrätt! Beställ ditt eget exemplar på 1/

3 TEKNIKENS MÖJLIGHETER NR Välkommen 04 Inledning Stort behov av kunskap och stöd i kommunerna Text: Hanna Wallsten & Sara Othman Diskussionsunderlag 07 Teknikens möjligheter och hot Text: Susanne Rolfner Suvanto Handledarskap direkt till din mejl! Handledarskap till tidningen Äldreomsorg kommer direkt till din mejl. Som prenumerant kan du ladda ner så många exemplar du behöver för att tillsammans med dina kollegor och medarbetare fördjupa dig i det aktuella temat. Behöver du en prenumeration? Nu kan du teckna en helårsprenumeration av både Äldreomsorg och Handledarskap (2x6 nummer) för 799 kronor per år (exklusive moms). Ring eller mejla aldreomsorg@gothiafortbildning.se. Handledarskap levereras digitalt och får skrivas ut i så många exemplar du önskar. Får ej mejlas vidare. Kontakta oss foto Pressbild Äldreomsorgs målsättning är att verka för aktiv fortbildning av hög kvalitet. Vi vill inspirera och engagera all personal inom äldreomsorgen liksom chefer och förtroendevalda och bidra till att verksamheten ständigt utvecklas. I varje temanummer finner ni såväl bakgrund som teoretiska och praktiska perspektiv som syftar till att ge nödvändig och kontinuerlig kompetensutveckling kring ett aktuellt tema. Tidningen Äldreomsorg och Handledarskap till Äldreomsorg är politiskt och fackligt oberoende tidningar och kommer ut med sex nummer per år. Ansvarig utgivare: Bo Westerdal chefredaktör: Ulrika Beck-Friis Redaktör: Sara Othman, sara.othman@gothiafortbildning.se omslag: Pressbild/E-hemtjänst i Västerås Layout: Harnäs Text & Grafisk Form ISSN: Prenumeration: aldreomsorg@gothiafortbildning.se Kundtjänst: , info@gothiafortbildning.se Annonser: Gunilla Johansson, , Nina Edlund, bokning@display-umea.se Växel: Box 22543, Stockholm. e-post: info@gothiafortbildning.se Besöksadress: Kungsholmstorg 5, Stockholm Tidningen Äldreomsorg och tidningen Handledarskap i äldreomsorgen ges ut av Gothia Fortbildning AB som även ger ut Grundskoletidningen och handledarskap till Grundskoletidningen samt Förskoletidningen och Ledarskap i förskolan. Utöver det ger Gothia Fortbildning ut böcker, anordnar kurser, konferenser och uppdragsutbildningar för yrkesverksamma inom områdena: medicin och hälsa, socialt arbete och omsorg, förskola, skola och äldreomsorg. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Handledarskap till tidningen Äldreomsorg. Begränsad kopieringsrätt! Beställ ditt eget exemplar på 1/

4 Stort behov av kunskap och stöd i kommunerna De flesta kommuner befinner sig just nu i ett teknikskifte. Förutsättningarna ser dock väldigt olika ut och det saknas fortfarande ett landsomfattande stöd för implementering. Medan regeringsuppdraget Teknik för äldre pågick finansierades cirka 100 olika projekt runtom i landet inom området välfärdsteknologi. 133 miljoner kronor avsattes för denna satsning, och det var också då som många kommuner fick en första introduktion till begreppet välfärdsteknologi, som innebär teknik som kan bidra till ökad trygghet, aktivitet, delaktighet och självständighet för personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga. På uppdrag av regeringen gjorde sedan Hjälpmedelsinstitutet 2012 den första totalundersökningen bland alla Sveriges kommuner om hur de använder it och teknikstöd i äldreomsorgen. Väldigt olika mycket, visade det sig. Nästan alla kommuner använde trygghetslarm och spisvakt. Sju av tio kommuner erbjöd stöd som underlättar för anhöriga, till exempel larmmatta eller passagelarm. Samtidigt konstaterades att det var mycket ovanligt med teknikstöd för kommunikation som anpassad telefoni och datorer med internet. Mycket har hänt de senaste åren, men fortfarande saknar många kommuner förutsättningar för att hänga med i utvecklingen. Något som också saknas är ett landsomfattande stöd för implementeringen. Det konstateras bland annat i förstudien Välfärdslabbet, ett samarbete mellan Sveriges kommuner och landsting, SKL och It&Telekomföretagen våren Patrik Sundström är programansvarig för ehälsa vid Center för esamhället på SKL. Han ser att välfärdsteknologin kommit allt högre upp på kommunernas agenda och att mycket hänt sedan kartläggningen gjordes Samtliga kommuner har beslutat sig för att arbeta med konceptet Trygghet, service och delaktighet i det digitala hemmet. Vi ser också många projekt ute i kommunerna där man testar ny teknik, som nattillsyn via video och trygghetssensorer som larmar vid fall, säger Patrik Sundström. Alla kommuner befinner sig i ett teknikskifte där de analoga trygghetslarmen byts ut mot digitala och SKL arbetar på olika sätt för att stötta kommunerna i utvecklingen. Välfärdsteknologi är kunskapen om och användandet av teknik som kan bidra till ökad trygghet, aktivitet, delaktighet och självständighet för personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga. Välfärdsteknologin kan även stödja eget boende och förebygga eller komplettera vård- och omsorgsbehov. Begreppet kan också användas i vidare mening och innefatta all teknik som på ett eller annat sätt förbättrar livet för dem som är i behov av den. För exempelvis människor med funktionsnedsättning kan välfärdsteknologin innebära nya möjligheter att på lika villkor delta i ett demokratiskt samhälle, utöva frilufts- och fritidsintressen eller framföra fordon av olika slag. Källa: Myndigheten för delaktighet Handledarskap till tidningen Äldreomsorg. Begränsad kopieringsrätt! Beställ ditt eget exemplar på 1/

5 Det handlar främst om att korta tiden från innovation till införande. För att stärka samarbetet mellan kommuner och landsting när det gäller tekniska lösningar driver SKL Strategi esamhället en strategi som kommuner uppmanas att själva anta. Genom strategin för e-samhället arbetar vi för att stimulera framtidens e-samhälle med en enklare vardag för privatpersoner och företag, en smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet samt högre effektivitet och kvalitet i verksamheten, säger Patrik Sundström. En viktig beståndsdel i detta är det som identifierades i förstudien Välfärdslabbet våren 2014, nämligen ett antal centrala faktorer för att korta tiderna från innovation till införande. Det handlar främst om insikten att digitala digitala trygghetslarm är i dag i bruk i Sverige, men huvuddelen av alla trygghetslarm är fortfarande analoga. Detta är det enskilt största tekniksprånget inom äldreomsorgen och även det vanligaste första steget i att införa omsorg på distans. Källa: Lägesrapport om välfärdsteknik till Socialstyrelsen (SICS Swedish ICT) Så ska Sverige lyckas med digitaliseringen: I en rapport till Socialstyrelsen föreslås en rad åtgärder som, om de genomförs, skulle få Sveriges kommuner att ta ett ordentligt steg framåt i övergången till digitalisering av trygghetslarm. Några av dessa förslag till Socialstyrelsen är: 1. Ge stöd till kommunerna som ska införa digitala trygghetslarm. Utbilda personal. Se ut referensprojekt som innebär att man kan följa en plan för införandet. 2. Inför certifiering av trygghetslarmen så säkerheten kan garanteras. Kom överens om en modell som tjänar brukarna, kommunerna och företagen. 3. Sverige måste utnyttja världens bästa fibernät. I dag gör vi inte det i den utsträckning som vi skulle kunna utan går i stället alltmer på mobila nät med simkort. 4. Stärk närståendes möjlighet att delta som stöd för patient och brukare med nya tjänster. 5. Hitta incitament för personalen att införa nya digitala lösningar inom vården och omsorgen. 6. Inför en app store för offentliga tjänster som kan användas av personal inom vården och omsorgen. Källa: Lägesrapport om välfärdsteknik till Socialstyrelsen (SICS Swedish ICT) Handledarskap till tidningen Äldreomsorg. Begränsad kopieringsrätt! Beställ ditt eget exemplar på 1/

6 välfärdstjänster spänner över flera sakområden och kräver därför någon form av nationell styrning och vägledning, vilket Sverige till skillnad från både Danmark och Norge fortfarande saknar. Förstudien belyser flera viktiga insatsområden för att ytterligare öka kommunernas förutsättningar för utveckling av smarta digitala lösningar, berättar Patrik Sundström. Vi arbetar för tillfället med frågan om hur erfarenheterna från välfärdslabbet bäst kan omhändertas och omsättas i vidare arbete. SKL vägleder även kommunerna i frågor om juridik, informationssäkerhet och upphandling. På konferensen Mötesplats Välfärdsteknologi 2015 som ägde rum i januari på Kistamässan, samlade SKL tillsammans med Västerås stad och Vinnova 700 personer från mer än 100 olika kommuner för att inspirera varandra och utbyta erfarenheter under två dagar. SKL ser den tekniska utvecklingen och digitaliseringen som en otroligt viktig nyckel för att kommunerna ska kunna möta de utmaningar man står inför: en åldrande befolkning, ökad risk för kroniska sjukdomar, ökade kostnader för vård och omsorg samt brist på viss personal. Den nya tekniken är, enligt Patrik Sundström, helt avgörande för att människor ska kunna få en ökad självständighet, trygghet och delaktighet. De som vill bo hemma längre ska kunna göra det, med hjälp av tekniska lösningar som gör det möjligt för den äldre att leva livet som man själv vill göra, säger han. Rapporten från 2012 visade att kommunernas satsningar på välfärdsteknologi skiljer sig mycket åt mellan dem som gör mest respektive minst. Vad gör SKL för att höja den lägsta nivån? Under 2014 gjorde SKL en satsning på kompetensutveckling och stöd kopplat till digitala trygghetslarm och välfärdsteknologi. För att ta ytterligare steg behövs nationella målsättningar och samverkan med regeringen och de statliga myndigheterna för att nå en bred överenskommelse om hur utvecklingen gemensamt ska finansieras. Jag välkomnar en satsning, som i olika sammanhang har benämnts en IT-miljard till vården. Vad kostar e-hemtjänst? Hanna Wallsten Sara Othman Det saknas fortfarande stöd för implementering av välfärdsteknologi, men ett verktyg som regeringsuppdraget Teknik för äldre resulterade i var den webbaserade tjänsten Välfärdsteknologisnurran. Med den kan du göra en kalkyl på vad införande av e-hemtjänst kan göra för den kommunala ekonomin. Läs mer här: http: teknikforaldre.se/valfardsteknologisnurran Förstudien Välfärdslabbet Förstudien Välfärdslabbet är resultat av ett samverkansprojekt mellan SKL och It&Telekomföretagen under våren 2014, delfinansierat av Vinnova. Syftet är att skapa förutsättningar för ett större samverkansprojekt genom att involvera intressenter, göra en analys av vilka behoven är i kommunerna och ta fram förslag till aktiviteter och resurser. Målsättningen med förstudien är att Lägga grunden för en verksamhet som gör vägen mellan innovation och implementering kortare. Identifiera och analysera hinder av mer strukturell art, till exempel i form av infrastruktur, juridik, kompetens och förändringsvana. Ge medborgare tillgång till fler och bättre tjänster som skapar välfärd och livskvalitet. Källa: Välfärdslabbet: en förstudie om implementering av välfärdsteknologi Här kan du bekanta dig med ny teknik I centrala Linköping finns Hagdahlska huset som är Sveriges främsta testmiljö för välfärdsteknologi där du kan testa ett stort utbud av hjälpmedel, teknik och digitala innovationer. Här hittar du bland annat: Minigym med spelet Wii för att träna motorik och koordinaton. Surfplattor med tillgång till handledare. Anpassningsbara hemmiljöer utrustade med välfärdsteknologi, till exempel klockor, pulsmätare, och värme- och köksteknik. Utvärdering av mobilappar för den enskildes behov. Handledning kring mobiltelefon och digitalkamera vad gäller tv, bredband, telefoni och datorer. IT-café med datorer och handledare. Källa: Välfärdslabbet: en förstudie om implementering av välfärdsteknologi Handledarskap till tidningen Äldreomsorg. Begränsad kopieringsrätt! Beställ ditt eget exemplar på 1/

7 Diskussionsunderlag Teknikens möjligheter och hot I detta nummer av tidningen Äldreomsorg har vi genom olika artiklar och intervjuer fördjupat oss i temat teknikens möjligheter. Här har Susanne Rolfner Suvanto, legitimerad sjuksköterska och fil.mag. i vårdpedagogik, samlat frågor kring de olika artiklarna som kan fungera som underlag för egen reflektion eller i samtal kollegor emellan. Den nya tekniken kan vara utmanande och utvecklingen rör sig snabbt framåt. Det gäller förstås inte bara när personalen ska börja använda nya digitala verktyg. Allt fler äldre frågar efter extra eluttag till sina datorer, använder smartphones och undrar varför man inte kan e-posta materialet. För en del kan ny teknik ge en känsla av att inte riktigt hänga med. Att det nya inte ska få med den erfarenhet som vi tidigare skaffat oss. Här kan det dock vara värt att fundera på om just teknik är det som står för förändring, utveckling och framtid. Apparaterna står i centrum, men vi ska för den skull inte glömma tankarna bakom dem. När tekniken är kopplad vård och omsorg kan det också finnas en rädsla som inte handlar om att lära sig ny teknik, utan snarare bottnar i en oro för avhumanisering. Medför tekniken en risk att det personliga mötet går förlorat? Jag tror att teknik bara är en del av en rörelse som omfattar både tankar, synsätt och världsbild. I den här handledningen hoppas jag att du har möjlighet att ta in också det perspektivet att tekniken är ett uttryck för mer än en teknisk produkt. Så fundera gärna över din och er egen resa genom teknikens värld och hur varningar och farhågor bytts mot vardagsföreteelser. När tåget kom på 1800-talet fanns en oro att människor skulle fara illa på grund av dess hastighet. Det rekommenderades att resenärer inte skulle titta ut genom fönstret. Då gick tågen cirka kilometer i timmen. Teknik på gott och ont Värdegrundsexperten Angelica Frithiof ger i sin artikel Teknik på gott och ont en gedigen genomgång vad teknik och välfärdssamhället kan vara och inte vara. Hon beskriver faran med att mäta och kontrollera, samtidigt som hon påpekar att vi så klart kan ha stor nytta av detsamma. Angelica Frithiof funderar också över om den utveckling som tekniken tagit innebär att vi själva får ett ökat ansvar för vår hälsa. Ansvaret blir så att säga individualiserat. Men det finns också en möjlighet att samhället ges en möjlighet att genom olika tekniska lösningar kunna kontrollera befolkningen i större utsträckning. 1. Vad är dina första reflektioner om teknik kopplat till hälsa? 2. Håller du med om Angelica Frithiofs oro för hur teknik också kan leda till negativa följder för den enskilda och för samhället? 3. Känner du igen beskrivningen av att människor blivit alltmer fixerade och kontrollerande vad gäller hälsa? Hur mycket är bra att veta? 4. Angelica Frithiof beskriver övergripande hur teknik och teknisk utveckling kan påverka samhället och hur det berör människor. Tror du att människor påverkas på olika sätt beroende på ålder, kön, etnicitet, funktionssätt etc? Är de äldre som du möter mer intresserade i dag än tidigare och ser du någon trend? Att lära sig använda teknik I artikeln om Norrköping på sidan 27 beskrivs hur organisationen Hälsans nya verktyg testar framtidens välfärdsteknik i samarbete med äldre. Där visar det sig att det kan finnas många vinster med att utveckla teknik utifrån äldres behov. Det kan handla om att den äldre ges möjlighet till delaktighet, social gemenskap, trygghet och för samhället att äldre kanske kan bo kvar längre tid i det egna hemmet. 5. Håller du med om att det finns vinster med att lära äldre ny teknik? 6. Vad är din åsikt om att ny teknik också skulle kunna bidra till gemenskap? Handledarskap till tidningen Äldreomsorg. Begränsad kopieringsrätt! Beställ ditt eget exemplar på 1/

8 Diskussionsunderlag 7. Vilka är dina erfarenheter av äldre och teknik? 8. Tycker du att du själv har tillräckligt med kunskap när det gäller modern teknik som surfplattor, appar och sociala medier? 9. Kommer den nya välfärdstekniken att ställa nya eller andra krav på oss som arbetar inom äldreomsorgen? Projektledaren Ann-Christine Larsson i Norrköping pekar på att det också kan finnas risker med den nya tekniken. Det personliga mötet kan inte ersättas med teknik men den kan vara ett komplement säger hon. 10. Vilka risker tror du finns att tekniken kommer att ersätta det fysiska mötet? 11. Finns det risk för att de som inte vill delta i det nya alternativt inte har råd eller kan använda ny teknik kommer att hamna i ett utanförskap? 12. Vad anser du om det fysiska mötet i relation till mötet på sociala medier, är alltid fysiska möten bäst. Om ja, beskriv varför du tycker det? Teknik i verksamheten I Göteborg finns verksamheten Tre stiftelser som testat att använda ny teknik och läsplattor för att förbättra säkerheten kring läkemedel (se sidan 22). Det var en idé som kom från verksamheten själv. De boende skulle ha sina mediciner på olika tider och undersköterskorna förväntades hålla allt i minnet, vilket skapade osäkerhet. Hur var det nu igen? Gav jag verkligen medicinen? Dessutom var det en stor administration för sjuksköterskorna att ta hand om alla papperslistor som ofta bestod av oläsliga signaturer. I slutet av artikeln säger sjuksköterskan Kajsa Gergils att allt deras arbete ska vara salutogent och att det även ska gälla deras signeringssystem. 13. Vad tror du att Kajsa Gergils menar med att signeringssystemet är salutogent? 14. Vad har ni för system för signering, information om sårvård eller hur personer vill ha sin medicin där du arbetar? Finns det brister i det systemet och i så fall vilka? 15. Är det signerings- och informationssystem som beskrivs i artikeln något som du skulle vilja ha där du arbetar? Vad krävs för att det ska vara möjligt? Vi har alla hört talas om när nätet slutar fungera och om hackare som tar sig in i olika datasystem. I Tre Stiftelsers verksamhet har man skaffat sig back-up och de har bara haft ett 20 minuter långt stopp så länge systemet varit i drift. 16. Ser du några risker med att ha all information på nätet? 17. I systemet finns det möjlighet att kontrollera behörighet för att ge läkemedel och om läkemedel getts, vilket innebär att också personalens arbete till viss del kartläggs. Vad tycker du om det? 18. Hur skulle man kunna använda den information som lagras i systemet förutom till att säkra rutiner kring medicinering? Kan man till exempel använda det som verksamhetsuppföljning? I artikeln beskrivs att systemet fungerar så väl, inte minst att det är användarvänligt, eftersom initiativet kommit från personalen. Även anhöriga och de boende är väldigt intresserade och nyfikna på läsplattorna. De har också ställt frågan om man kan använda dem till något mer. 19. Vad är din erfarenhet av hur verksamhetsledningen fångar upp idéer och förbättringar från er som arbetar i verksamheten? 20. Är det några områden som du redan har funderat över och som ni skulle vilja föra fram? 21. Är det möjligt att läsplattan också skulle kunna använ Handledarskap till tidningen Äldreomsorg. Begränsad kopieringsrätt! Beställ ditt eget exemplar på 1/

9 Diskussionsunderlag das så att den äldre och/eller anhöriga skulle kunna lägga in sina önskemål eller rutiner som man vill att personalen ska följa? 22. Finns det arbetsområde som inte vore lämpliga att föra in som rutin i ett sådant system som man testat på Tre Stiftelser? Systemet upplevs av alla som något positivt, inte minst vad gäller säkerheten. Att läkemedelshanteringen blir säkrare är något som alla behöver arbeta med eftersom så många, framförallt äldre, tvingas uppsöka akutvården på grund av felaktig medicinering. 23. Tror du att ett sådant system kan innebära tidsvinster? Tror du att de kommer i så fall gynna de boende? Hur kan man säkra att det blir så? 24. Hur ser det ut i din verksamhet är ansvarig läkare med i utvecklingsarbetet? Om inte är det till fördel eller nackdel? Och i så fall för vem? Omsorg på distans Västerås är först med att ha infört e-hemtjänst, som innebär att man via bildöverföring kan besöka den äldre på distans, ungefär på samma sätt som man använder Skype. Det handlar framförallt om enklare insatser som gör att man kan spara resurser till förmån för dem som behöver mer omfattande hjälp. Handledarskap till tidningen Äldreomsorg. Begränsad kopieringsrätt! Beställ ditt eget exemplar på 1/

10 E-hemtjänst är frivilligt och för en del äldre som har besök på natten känns det skönt att inte behöva bli väckta, samtidigt som man har kvar tryggheten. I artikeln tas det upp att man kan spara kostnader och att e-hemtjänst ger mindre ersättning. 25. Vad är din reflektion över hur man diskuterat kring kostnader och vinster för e-hemtjänst? 26. Är e-hemtjänst något som du själv skulle kunna tänka dig att prova när du blir äldre? 27. Är det någon situation där det skulle fungera särskilt bra? 28. Även om man säkrar systemet så kan misstag alltid ske. Vilka risker ser du med att ha möjlighet att ha kontakt via ljud och bild hemma hos den enskilda? I artikeln talas det också om minskad stress för personalen och vikten av att alla som är berörda är delaktiga. 29. Hur skulle du gå till väga om ni skulle vilja prova något liknande? 30. Vad anser du om påståendet att det också minskar stressen för personalen? 31. Vad tror du de menar med att det alltid finns en människa bakom tekniken och vad innebär det? Nu när du tagit del av temat Teknikens möjligheter. Sammanfatta gärna fundera ytterligare kring helheten kopplat till dina egna funderingar. 32. Var det något i texterna som var nytt för dig eller förvånande? 33. Är frågor om teknik, välfärd, äldre något som är aktuellt i den vardag, om inte skulle det behöva tas upp mer? 34. Finns det andra intressenter än användarna som vill att teknik ska bli en del av välfärden? 35. Vad kommer du att göra eller ta upp på din arbetsplats utifrån ämnet teknik och äldre? Det kanske redan nu behövs trådlöst internet på äldreboendet eller fler vägguttag? Susanne Rolfner Suvanto är leg. sjuksköterska och fil.mag. i vårdpedagogik. Handledarskap till tidningen Äldreomsorg. Begränsad kopieringsrätt! Beställ ditt eget exemplar på 1/

11 Foto Pressbild Tidningen Äldreomsorg och tidningen Handledarskap i äldreomsorgen ges ut av Gothia Fortbildning AB som även ger ut Grundskoletidningen och Handledarskap i grundskolan samt Förskoletidningen och Ledarskap i förskolan. aktuellt tema 1/2015 Teknikens möjligheter Beställ tidigare nummer! Du hittar dem på vår hemsida: gothiafortbildning.se Handledarskap till tidningen 1/2015 Årgång 20 Skriv ut och spara! Utöver det ger Gothia Fortbildning ut böcker, anordnar kurser, konferenser och uppdragsutbildningar för yrkesverksamma inom områdena: medicin och hälsa, socialt arbete och omsorg, förskola, skola och äldreomsorg. ex à 115 kr Art.nr prenumerera! Läs mer på ex à 85 kr Art.nr Teknikens möjligheter ReflektionsfRågoR och fördjupning av temat välfärdsteknologi för äldre Äldreomsorg st Helårsprenumerationer (6 nr) à 629 kr/år (ex moms) Handledarskap till Äldreomsorg st Helårsprenumerationer (6 nr) à 399 kr/år (ex moms) Äldreomsorg + Handledarskap st Helårsprenumerationer av både Äldreomsorg och Handledarskap (2x6 nr) 799:-/år (ex moms). Tidningen Äldreomsorg utlandet Kontakta kundservice för information och beställning: