Svar på motion från Thomas Andersson (C) om att landstinget ska servera smör (LS/186/2014)
|
|
- Isak Lund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förslag till beslut 1(3) Landstingsstyrelsen Samordningskansliet Sandra Hedman Tfn: E-post: Svar på motion från Thomas Andersson (C) om att landstinget ska servera smör (LS/186/2014) Ärendebeskrivning Thomas Andersson (C) har lämnat in en motion till landstingsfullmäktige om att Jämtlands läns landsting ska erbjuda smör vid sina serveringar eller till inneliggande patienter. Ett PM om margarin eller smör i kosten har upprättats av samordningskansliet. Ett av Jämtlands läns landstings mål är att arbeta hälsofrämjande och skapa förutsättningar för trygghetsskapande levnadsvillkor. Det gör landstinget bland annat genom att arbeta med förebyggande insatser inom folkhälsoområdet. Där är länets Folkhälsopolicy och landstingets folkhälsostrategi viktiga utgångspunkter. I folkhälsoarbetet ingår också att främja en positiv hälsoutveckling hos den egna personalen genom en hälsofrämjande arbetsmiljö. Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för god hälsa. Utifrån ett patientperspektiv är kosten i flera fall en viktig del av, den mest effektiva, eller den enda behandlingen av patientens sjukdom. Jämtlands läns landstings kostenhet strävar efter att servera mat som är välsmakande, tilltalande, har rätt konsistens och vars näringsinnehåll stämmer överens med de rekommendationer som anges i livsmedelsverkets "Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg", Socialstyrelsens "Näring för god vård och omsorg. En vägledning för att förebygga och behandla undernäring" samt Livsmedelsverkets övriga rekommendationer. I Folkhälsostrategin framgår också att "Landstinget skall främja ett utbud av mat där människor kan välja alternativ som är bra för deras hälsa. Exempelvis fortsätta arbeta för att ha en nyckelhålsmärkt restaurang på Östersunds sjukhus." I de Nordiska näringsrekommendationerna (NNR) från 2013 är rekommendationen den att fettkvaliteten är viktig och att mängden mättat fett bör begränsas. Livsmedelsverket rekommenderar nyckelhålsmärkta fetter utifrån perspektivet att äta rätt sorts fett. Vilka livsmedel som konsumeras har ofta också stor påverkan ur ett miljöperspektiv. Exempelvis visar studier att smör nästan har tre gånger så stor klimatpåverkan som margarin. I landstingets långsiktiga utvecklingsplan för miljö framhålls att ett sätt att bidra till minskad användning av skadliga kemikalier och läkemedel i livsmedelsproduktionen är att välja ekologiskt producerade livsmedel. Kostenheten har utifrån måldokument, rekommendationer och lagstiftning gjort bedömningen att det är viktigare att utrymmet för mättade fetter används i den tillagade maten för att förhöja smakupplevelsen på själva måltiden än att lägga det på smörgåsen. Restaurang Kajutan på sjukhuset är också nyckelhålsmärkt. Det innebär bland annat att matgästerna ska kunna förvänta sig att det som erbjuds där är bra val för hälsan.
2 Förslag till beslut 2 (3) Om mängden mättat fett i den lagade maten skulle minskas för att göra plats i kosten för smör istället för margarin som tillbehör finns många aspekter att ta hänsyn till som innebär att det blir en mer komplicerad process än att servera ett smörgåsfett med bättre fettkvalitet. Förutom flera näringsmässiga aspekter i sammansättning och livsmedelsval är det viktigt att ta hänsyn till målgruppens smakpreferenser och matkultur, matlagningstekniska begränsningar och möjligheter, kostnad, tidsåtgång med mera. Ett komplement av smör eller smörgåsfett med mer mättade fetter i Jämtlands läns landstings serveringar skulle innebära en kostnadsökning eftersom smör är dyrare än margarin. De portionsförpackningar på 10 gram av smörgåsmargarinet Becel som serveras i Kajutan kostar 0,43 kronor per paket enligt befintligt leverantörsavtal. Kostnaden för Bregott utan upphandlat avtal hos samma leverantör är 2,58 kronor per paket. Ett ekologiskt alternativ är generellt ännu dyrare. Om alla gäster i Kajutan skulle byta ut Becel mot Bregott innebär det en kostnadsökning på cirka kronor per år. I dagsläget finns inget ekonomiskt utrymme för en sådan förändring. Det skulle också skulle kunna medföra en höjning av portionspriset i Kajutan vilket i sin tur kan påverka kundunderlaget. Det kan i förlängningen drabba restaurangen hårt eftersom kundunderlaget redan är betydligt lägre än för 3-4 år sedan. En eventuell prisökning drabbar också de som väljer margarin samt de som aldrig äter bröd till maten. Det finns heller inga belägg för att fler skulle välja Kajutan om det fanns smör. Sammantaget innebär landstingets folkhälsomål och de rekommendationer landstinget följer att margarin är att föredra. Ur ett patientperspektiv är det inte heller möjligt att generellt anpassa kostverksamheten efter olika diet-/kosttrender under den, oftast korta, tid som patienten vistas på sjukhuset. Kostenheten måste ha ett helhetsperspektiv och erbjuda de alternativ som utifrån etablerad vetenskap och kostenhetens sakkunskap bedöms vara det bästa alternativet för patientens hälsa. Motionen bör utifrån detta avslås i sin helhet. Beslutsförslag 1: Motionen avslås. Samtidigt kan det vara av värde att var och en som besöker landstingets verksamheter eller arbetar inom landstinget har möjlighet att välja om de vill ha smör eller margarin på sin smörgås. Kost och hälsa är väldigt individuellt och människor vill ofta själva välja vad de äter utifrån vad deras kropp mår bra och balanseras av. Ett alternativ är att delvis bifalla motionen och erbjuda smör som komplement till margarin för personal och besökande matgäster men inte till patienter. Den kostnadsökning som då uppstår bör i så fall inrymmas i befintlig budget Beslutsförslag 2: 1. Motionen avslås på så sätt att Jämtlands läns landstings inneliggande patienter fortfarande ska serveras margarin. 2. Motionen bifalls vad gäller förslaget att Jämtlands läns landsting i sina serveringar till besökande och personal ska erbjuda smör eller smörgåsfett med mer mättade fetter som ett komplement till margarin.
3 Förslag till beslut 3 (3) 3. Den kostnadsökning som uppstår för att köpa in smör eller smörgåsfett med mer mättade fetter ska inrymmas inom befintlig budget. Beslutsunderlag Motion från Thomas Andersson (C) om att Jämtlands läns landsting ska servera smör PM om smör eller margarin i kosten Landstingsdirektörens förslag Landstingsstyrelsen förslår landstingsfullmäktige I tjänsten Björn Eriksson Landstingsdirektör Mikael Ferm Kanslichef
4 1(4) Samordningskansliet LS/186/2014 Sandra Hedman Tfn: E-post: PM om smör eller margarin i kosten Kostenheten inom Jämtlands läns landsting strävar efter att servera mat som är välsmakande, tilltalande, har rätt konsistens och vars näringsinnehåll stämmer överens med de rekommendationer som anges i livsmedelsverkets "Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg", Socialstyrelsens "Näring för god vård och omsorg. En vägledning för att förebygga och behandla undernäring" samt Livsmedelsverkets rekommendationer. Restaurang Kajutan på Östersunds sjukhus är nyckelhålsmärkt. Restauranger som lever upp till kriterierna för nyckelhålet på restaurang serverar minst en nyckelhålsmärkt maträtt varje dag och restaurangen uppfyller särskilda kriterier för maträtten, tillbehören, serveringen/distributionen och skyltningen. De restauranger som är certifierade nyckelhålsrestauranger har också utbildats och säkerställt att personalen har kunskap om hur man komponerar välbalanserade maträtter för välbefinnande och god hälsa. Dessa har också tillgång till bland annat en receptdatabas och ett verktyg för att kunna näringsberäkna sina maträtter. Kostenheten har utifrån de måldokument, rekommendationer och lagstiftning som beskrivs nedan gjort bedömningen att det är viktigare att utrymmet för mättade fetter används i den tillagade maten för att förhöja smakupplevelsen på själva måltiden än att lägga det på smörgåsen. Om mängden mättat fett i den lagade maten skulle minskas för att göra plats i kosten för smör istället för margarin som tillbehör finns många aspekter att ta hänsyn till. Bland annat krävs ur ett patientperspektiv troligen ett annat menyval för att hålla mängden fett i kosten tillräckligt hög för att tillgodose sjuka patienters behov, samtidigt som fettkvaliteten i måltiderna förbättras. När menyn för sjukhuskosten bestäms måste man förutom flera näringsmässiga aspekter i sammansättning och livsmedelsval även ta hänsyn till målgruppens smakpreferenser och matkultur, matlagningstekniska begränsningar och möjligheter, kostnad, tidsåtgång med mera. Det innebär att det blir en mer komplicerad process än att servera ett smörgåsfett med bättre fettkvalitet. Mål och Lagstiftning Ett av målen i den för Region Jämtland Härjedalen fastställda landstingsplanen/ regionplanen för är att arbeta hälsofrämjande och skapa förutsättningar för trygghetsskapande levnadsvillkor. Det omfattar bland annat insatser inom folkhälsoområdet. En folkhälsopolicy för Jämtlands län antogs under Policyn har tagits fram och antagits av politiker från samtliga länets kommuner samt landstinget. Ansvarig
5 Sandra Hedman (4) Samordningskansliet för policyns genomförande är Regionförbundet i Jämtlands län. Visionen i policyn är Hälsa på lika villkor för hela befolkningen för en hållbar utveckling i Jämtlands län. Utifrån policyn har landstinget fastställt en Folkhälsostrategi som syftar till att skapa en struktur vad gäller systematiska förbättringsarbeten som innefattar nulägesbeskrivningar, analyser, genomförande och uppföljning/utvärdering inom folkhälsoarbetet. I Patientsäkerhetslagen (2010: 659) 6 kap 1 finns bestämmelser om att Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för god hälsa och tillfrisknande. I flera fall är kosten en viktig del av, den mest effektiva, eller den enda behandlingen av patientens sjukdom. Nutritionsbehandling ska betraktas som en del av den medicinska behandlingen. Fetter Det finns olika typer av fett: mättat, enkelomättat och fleromättat fett. Skillnaden mellan dem är sättet på vilket fettsyrorna, som fetterna består av, är uppbyggda. I allmänhet kan man säga att ju hårdare ett fett är i kylen desto mer mättat fett innehåller det. Enkelomättat och fleromättat fett finns i mjuka matfetter, flytande margarin och oljor. Fleromättade fetter är livsnödvändiga. Kroppen kan inte själv tillverka dem utan de måste tillföras via maten. De viktigaste fleromättade fetterna är omega-3 och omega-6. De största studierna där man även undersökt blodnivåerna av omega-3 och omega-6 har gjorts i Sverige och Finland. Båda dessa visar att män med högst kostintag och blodnivåer av omega-6, lever längre och har lägre risk att drabbas av hjärtinfarkt och cancer. De med högst intag av omega-6 hade även tecken på lägre grad av inflammation, inte högre som forskarna trodde när de inledde studierna. Margarin och matfettsblandningar är dessutom är berikade med vitamin A och D. De är även bra källor till vitamin E som bland annat fungerar som ett naturligt skydd mot bildning av så kallade fria radikaler i kroppen. Näringsrekommendationer Livsmedelsverket arbetar i konsumenternas intresse aktivt för säkra livsmedel, redlighet, det vill säga ärlighet, i livsmedelshanteringen och bra matvanor. De samlar tillgänglig etablerad forskning och vetenskapliga rön samt gör en samlad bedömning och bygger sina kostråd inte bara på enskilda rapporter. I oktober 2013 offentliggjordes nya Nordiska näringsrekommendationer (NNR), som även gäller för svenska rekommendationer. I dem finns rekommendationer om hur mycket av olika näringsämnen vitaminer, mineraler, protein, fett och kolhydrater man behöver för att kroppen ska utvecklas och fungera på bästa sätt på både kort och lång sikt. Livsmedelsverket kommenterade de nya rekommendationerna enligt följande (Citat från Livsmedelsverkets hemsida - Pressmeddelande ); Över hundra experter från hela Norden har deltagit i arbetet med att gå igenom den senaste forskningen. De har gjort systematiska genomgångar av studier som har publicerats efter år Särskilt fokus har lagts på områden där det kommit mycket ny forskning fett, kolhydrater, D- vitamin och olika matvanors effekt på hälsan. Endast studier som håller tillräckligt hög vetenskaplig kvalitet har inkluderats.
6 Sandra Hedman (4) Samordningskansliet Tusentals vetenskapliga studier har gåtts igenom. Resultatet visar att vetenskapen om bra matvanor inte har svängt utan snarare har stärkts. Det känns bra med en sådan gedigen kunskapsbas att stå på. Särskilt med tanke på den debatt som pågår om vad som är hälsosamt och inte, säger Irene Mattisson på Livsmedelsverket. I näringsrekommendationerna framgår att den som vill minska risken för hjärt- och kärlsjukdom, cancer, övervikt och typ 2-diabetes ska äta mer grönsaker, frukt och bär, fisk, oljor och fullkorn. Och mindre läsk, godis, vitt mjöl, rött kött, chark och smör. Experterna är överens om att fettkvaliteten är viktig och att mängden mättat fett bör begränsas. Det totala intaget av mättat fett ska begränsas till högst 10 % av energin. Livsmedelsverket rekommenderar nyckelhålsmärkta fetter, inte utifrån perspektivet att minska intaget av fett utan, utifrån perspektivet att äta rätt sorts fett. Med rätt sorts fett menar man omättade fetter, det vill säga fleromättade- och enkelomättade fetter. Exempel på bra fetter är raps- och olivolja och mjuka matfetter. Samtidigt finns det plats för lite mättat fett, till exempel grädde i maten, för att förhöja smaken. Tillverkningsprocesser Smör görs av grädde som vispas. Margarin består av två faser, en fettfas och en vattenfas, som blandas. Fettfasen består framför allt av vegetabilisk olja som framställs och renas, precis som andra vegetabiliska oljor som används till matlagning och som ingrediens i olika livsmedel. I bordsmargarin förekommer förutom rapsolja även palmolja. Palmoljan har dåligt rykte eftersom regnskog historiskt har skövlats för att ge plats åt palmplantage. Palmoljan som Unilever (tillverkare av bl.a. Becel, Lätta, Milda, Flora) använder i Sverige är i dag miljöcertifierad. En vanlig missuppfattning är att många väljer smör framför margarin med rädsla för tillsatser. Istället för att beakta risken för hjärt- och kärlsjukdom som minskar om man ersätter mättat fett och transfett som finns i smör med fleromättat fett från oljor. Alla tillsatser som används i Sverige är kontrollerade och godkända. Margarin är lite förenklat en blandning av olja och vatten eller mjölk. För att oljan ska bli bredbar och blanda sig med övriga ingredienser behövs tillsatser, till exempel lecitin som kommer från sojabönor och solrosfrön och har egenskapen att det löser sig i både vatten och fett. I lättmargariner tillsätts också stärkelse och konserveringsmedel (t.ex. citronsyra) för att få en bra konsistens på blandningen och för att förlänga hållbarheten. Margarin, precis som många andra vanligt förekommande livsmedel, är ett sammansatt livsmedel. De ingredienser som finns i margarin finns även i andra vanliga livsmedel. Inom livsmedelsindustrin används en mängd olika metoder, processer, teknik och kemikalier för olika livsmedelsprodukter. Dessa processer är givetvis oftast mer komplicerade när det gäller sammansatta livsmedel. Smör eller margarin ur miljösynpunkt Ur ett hälsoperspektiv vad gäller konsumtionen av livsmedlet så är det dock själva slutproduktens innehåll och näringsvärden som bör värderas. När det gäller eventuella föroreningar eller restprodukter i livsmedel så regleras det av livsmedelslagstiftningen och efterlevnaden kontrolleras av tillsynsmyndigheterna. Om en livsmedelsprodukt får säljas på svenska marknaden så är den normalt inte hälsoskadlig utifrån föroreningar i
7 Sandra Hedman (4) Samordningskansliet livsmedlet. Själva tillverkningen/produktionen av livsmedel har givetvis både ett hälsoperspektiv för de som arbetar i livsmedelsindustrin och även ett miljö- och klimatperspektiv. Det kan därför finnas anledning för landstinget att ta global hänsyn till hälsa och miljö i valet av alla typer av produkter. Ur ett miljöperspektiv har livsmedelskonsumtionen ofta stor påverkan vilket landstinget belyst i Långsiktig utvecklingsplan, område miljö Där har de viktigaste områdena och aktiviteterna pekats ut även inom livsmedelsområdet för att på bästa sätt minska negativ påverkan på människor och miljö. Ett sätt att bidra till minskad användning av skadliga kemikalier och läkemedel i livsmedelsproduktionen är att välja ekologiskt producerade livsmedel. Livsmedelsverket har gjort en undersökning av lösningsmedel i margariner, smörblandningar och smör. En produkt innehöll halter över gränsvärdena av ämnena isopropanol och metanol, den produkten är nu återkallad och finns inte i Kostenhetens sortiment. De andra produkterna innehöll mycket låga halter. En analys utförd av SIK, Institutet för Bioteknik och Livsmedel, där man undersökt allt från jordbruk och transport till bearbetning, tillverkning och förpackning visar att en smörblandad produkt ger upphov till nästan tre gånger så mycket växthusgaser som margarin (6 000 CO 2 ekvivalenter jämfört med CO 2 ekvivalenter). Den stora skillnaden handlar främst om att margarin är baserat på vegetabiliska oljor, medan smör är baserat på animaliskt fett från kor. Om en miljon svenskar bytte ut smör mot margarin på sina frukostmackor under ett år skulle det innebära en utsläppsminskning på ton CO 2 ekvivalenter. Det motsvarar ca 3000 bilresor jorden runt med en bil som drar en liter per mil. Finns det platskulor i margarin? Att det skulle finnas plastkulor i margarinet är en seglivad myt. I Livsmedelsverkets tidning Vår Föda från 1972 kan man läsa att verket det året hade fått många förfrågningar om detta. Hur uppgiften om plastkulor i margarinet kunnat få så stor spridning spekulerade man i redan då och den teori som presenterades var att det bredbara margarinet förväxlades med en tandkrämssort som lanserades ungefär samtidigt och som innehöll plastkulor för rengöringseffektens skull. Men i margariner finns inga plastkulor. Plast får över huvudtaget inte förekomma i mat. Kostnadsskillnader Ett komplement av smör eller smörgåsfett med mer mättade fetter i Jämtlands läns landstings serveringar skulle innebära en kostnadsökning eftersom smör är dyrare än margarin. De portionsförpackningar på 10 gram av smörgåsmargarinet Becel som serveras i Kajutan kostar 0,43 kronor per paket enligt befintligt leverantörsavtal. Kostnaden för Bregott utan upphandlat avtal hos samma leverantör är 2,58 kronor per paket. Ett ekologiskt alternativ är generellt ännu dyrare. Om alla gäster i Kajutan skulle byta ut Becel mot Bregott innebär det en kostnadsökning på cirka kronor per år.
8 TLANDSL NS LANDSTTNn O Ibb ly Dnr LSI.../ CENTERPARTIET Motion Till Jämtlands läns landsting Servera smör på landstinget I Jag har fått frågan från olika personer om varför landstinget inte serverar eller erbjuder smör som ett alternativ till margarin på landstingets olika serveringar eller när man ligger inne som patient. Att kunna göra ett val både som patient och som kund hos landstinget är för mig som Centerpartist ett naturligt och självklart förhållningssätt. När jag har frågat runt i verksamheten får jag till svar att det är rekommendationer från bland annat livsmedelsverket som styr vad landstinger erbjuder sina patienter och kunder. Margarin har enligt mig en mycket tveksam tillverkningsprocess och ifrågasätts av allt fler forskare om det verkligen är nyttigare än smör att äta. Att bara erbjuda ett alternativ ger inte heller oss som kunder möjlighet att göra våra hälsoval. Smör eller exempelvis bregott som är en blandning av smör och rapsolja är produkter som produceras av våra bönder och som ger landsbygden livskraft. Jag motionerar därför att: Landstinget erbjuder smör vid våra serveringar eller till våra inneliggande patienter )~VVJ M- Thomas Andersson, Centerpartiet Fåker den 29 januari 2014
Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.
Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Bättre fettbalans i skolmaten. Bra fettbalans i skolmaten. Klara och tydliga rekommendationer. Nordiska Näringsrekommendationer i korthet
Läs merAnette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1
Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket
Läs merDet är något speciellt med margarin
Det är något speciellt med margarin 1 Du som arbetar som kostchef eller är verksam inom den offentliga sektorn har säkert märkt hur debatten kring matfett blivit alltmer onyanserad. Och att margarin som
Läs merVad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013
Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan 19 mars 2013 Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde Dagens föreläsning Inledning Vetenskaplig bakgrund Resultat från Riksmaten Rätt fett i praktiken
Läs merMatvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
Läs meri Kalmar kommun ska byta till Bregott, svenskt smör och svensk rapsolja,
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Eriksson 2016-10-10 SFN 2016/0822 0480-453029 Servicenämnden Medborgarförslag - Alla förskolor och skolor i Kalmar kommun ska byta till Bregott,
Läs merMAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8
MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som
Läs merBra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?
Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga
Läs merWHO = World Health Organization
Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på
Läs merInspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde
Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde NNR -ett viktigt kunskapsunderlag Ta fram kostråd Planera mat
Läs merBra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012
Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg
Läs merHur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel
Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande
Läs merLev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.
Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst
Läs merKolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016
Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Livsmedelsverket Vetenskapen- Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater hur gör man i praktiken Vad kan Livsmedelsverket
Läs merNordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION
Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också
Läs merVad påverkar vår hälsa?
Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig
Läs merLivsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.
Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker
Läs merFör barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.
Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra
Läs merHur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel
Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel 2015-05-07 Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans
Läs merTio steg till goda matvanor
Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor
Läs merVad räknas till frukt och grönt?
Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein
Läs merLäsa och förstå text på förpackningar
1(5) BRA MAT Läsa och förstå text på förpackningar Producerat av DIETISTERNA i Region Skåne 2007-06 2(5) Inledning Genom att läsa texten på livsmedelsförpackningar fås information om produktens innehåll.
Läs merKost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella
Läs merKostpolicy för skola och förskola
Kostpolicy för skola och förskola Vision Alla matgäster, äldre som yngre, får nylagad, varm, god och säker mat i en lugn och trevlig miljö. I förskolan och i skolan ingår måltiden som en naturlig del och
Läs merLandstinget Sörmland kan bidra till en god kosthållning, som vårdgivare och arbetsgivare, genom att underlätta för patienter och personal att göra de
Kostpolicy Landstinget Sörmland kan bidra till en god kosthållning, som vårdgivare och arbetsgivare, genom att underlätta för patienter och personal att göra de hälsosamma valen. För patienter är kostpolicyn
Läs merMatprat i primärvården
Matprat i primärvården 23-24 november 2017 Borlänge och Mora Inger Stevén Rådgivare och Dietist Råd och beredskapsavdelningen Slutsatser Matvanor viktigaste riskfaktorn för ohälsa Vården vill samtala om
Läs merNu är det dags att vi tillsammans tar strid
Nyhetsbrev 5 2013 Nu är det dags att vi tillsammans tar strid Livsmedelsverket har på senare tid ökat sin press på kommuner och på kommunernas inköpare och kostchefer, att barnen ska äta kemiska margariner
Läs merMOTION (2009:28) AV STEFAN NILSSON (MP) OM ATT DE LIVSMEDEL SOM KÖPS IN TILL STADENS VERKSAMHETER INTE SKA INNEHÅLLA TRANSFETTER
SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2009-11-19\dagordning\tjänsteutlåtande\14.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-11-03 Margareta Widell Avdelningschef/Stadsveterinär
Läs merViktnedgång vid behov och bättre matvanor
KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet
Läs merÄmnesutbildning: Mat
1 Ämnesutbildning: Mat Carina Svärd leg.dietist Innehåll: - Ohälsosamma matvanor/kostindex - Näringsrekommendationer/kostråd - NNR nyheter - Vitaminer/mineraler - Protein - Kolhydrater - Fett - Måltidsordning
Läs merStrategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument RIKTLINJER FÖR MÅLTIDER ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2017-11-30, 277 GÄLLER FRÅN OCH MED:2017-11-30 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: Servicechef
Läs merHälsan betyder allt! Trevlig läsning!
Bra att veta om 1 Hälsan betyder allt! Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst inne. Men trots den vetskapen kan det ändå vara svårt att göra de där kloka
Läs merMat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor
Mat för hälsa och välbefinnande Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Denna grundinställning har tagits fram av Livsmedelsföretagens (Li) Nutritionsgrupp och fastställts av Li:s styrelse.
Läs merEn arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.
En arbetsbok om Kost Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen Steg för Steg ESL 2019 Författare: Sophia Elgemark, Maja Svensson och Dag Andersson Inledning
Läs merLivsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.
Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Sätta Livsmedelsverket på kartan
Läs merFett fett. bränner. men välj rätt
Rätt sorts fett kan bidra till att hålla dig slank och ge en snygg och proportionerlig kropp! Fettet ger nämligen bränsle åt musklerna och hjälper till med förbränning. Men experterna råder oss att äta
Läs merRiktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun
Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Antaget av Kommunstyrelsen 2015-09-14 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Ansvar... 3 3.1. Kostavdelningen... 3 3.2. Sektor utbildning...
Läs merMat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus
Mat och cancer Anette Svensson, leg. dietist Örnsköldsviks sjukhus Vad ska man tro på? Socker? Light? Fett? LCHF? Antioxidanter? Aspartam? Miljögifter Dioxin? PCB? Akrylamid? Dålig matlust eller viktnedgång
Läs merH ÄLSA Av Marie Broholmer
H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och
Läs merMat, måltider & hälsa. Årskurs 7
Mat, måltider & hälsa Årskurs 7 Med alla näringsämnen Det finns 6 stycken näringsämnen: - Kolhydrater - Protein Engerigivande. Vi behöver - Fett ganska mycket av dessa. - Vitaminer - Mineraler Ej engerigivande.
Läs merav jämställdhet, inflytande och hållbarhet. Kvalitén på erbjuder ska präglas Alla ska få rätt bemötande och verksamheten ska ha en
Mat & måltider Vision och riktlinjer för servering i förskola, skola, vård och omsorg, sportanläggningar, fritidsgårdar samt övrig servering i kommunens lokaler. Visionen för maten i Kiruna kommun Måltiden
Läs mermaten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ
Mmm maten i grundskoleverksamheten MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Maten i grundskoleverksamheten Denna folder med gemensamma riktlinjer är ett led i arbetet med att grundlägga
Läs merYttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter
HSN 2008-10-21 p 15 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Carin Bokedal Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter Ärendet Landstingsstyrelsen har
Läs merBra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09
Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-
Läs merVisionen för maten i Kiruna kommun
Mat & måltider Vision och riktlinjer för servering i förskola, skola, vård och omsorg, sportanläggningar, fritidsgårdar samt övrig servering i kommunens lokaler. Visionen för maten i Kiruna kommun Måltiden
Läs merSAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN
SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor
Läs merKorvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv
FÖLJANDE PÅSTÅENDEN/FRÅGOR BASERAR SIG PÅ FRÅGORNA I HJÄRTFÖRBUNDETS RAVITSEMUSPASSI (SVE: NÄRINGSPASSET). Uppgifterna kan ha flera rätta svar. 1 Granska och värdera följande matrecept med tanke på hälsosamhet.
Läs merMålet med kostpolicyn är att genom måltiderna stärka hälsan och öka det socialal, fysiska och psykiska välbefinnandet.
Y C I L O P T KOS N U M M O K A K R Y K T O FÖR B Målet med kostpolicyn är att genom måltiderna stärka hälsan och öka det socialal, fysiska och psykiska välbefinnandet.. 2 Vision Alla matgäster ska känna
Läs merKunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar
Kunskap om mat, måltider och hälsa Skriv in rätt svar Mat, måltider och hälsa Mat och hälsa är det mest grundläggande för att människan ska fungera. Dina matvanor och livsstilsvanor påverkar hur du mår
Läs merOkunskap och myter om bröd
Undersökning: Okunskap och myter om bröd Maj 2011 Ingemar Gröön Sakkunnig bröd, kost och hälsa Brödinstitutet AB Box 55680 102 15 Stockholm Tel. 08-762 67 90 info@brodinstitutet.se www.brodinstitutet.se
Läs meri Kalmar kommun ska byta till Bregott, svenskt smör och svensk rapsolja,
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Eriksson 2016-10-10 SFN 2016/0822 0480-453029 Servicenämnden Medborgarförslag - Alla förskolor och skolor i Kalmar kommun ska byta till Bregott,
Läs merSyfte Syftet med dokumentet är att få ett styrande dokument i det dagliga arbetet och ett stöd för kvalitetssäkring
Kvalitetsmåltider Alla matgäster ska uppleva en trygghet i att maten som serveras i Marks kommun är god, näringsrik, väl sammansatt och säker avseende specialkoster och livsmedelshygien. Syfte Syftet med
Läs merAtt läsa på. matförpackningar...
Att läsa på matförpackningar... Maj 2011 Märkningen på livsmedel finns för att vi ska ha möjlighet att undvika ingredienser man inte tål eller undvika gammal mat, ha möjlighet att välja hälsosamt mat eller
Läs merMåltidspolicy för kommunens verksamheter
Måltidspolicy för kommunens verksamheter Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar
Läs merKost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer
Läs merKosten kort och gott
Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer
Läs merKostpolicy FÖRFATTNING En sund och god kost präglad av närhet, kvalitet och skånsk matkultur
FÖRFATTNING 7.10 Antagen av kommunfullmäktige 7, 2017 Reviderad av kommunfullmäktige 99, 2019 Kostpolicy En sund och god kost präglad av närhet, kvalitet och skånsk matkultur 2019-02-15 KOSTPOLICY Om detta
Läs mero m m at och m otion? www.primarvardenskane.se
Vill du veta mer o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som
Läs merLivsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd
2015-01-31 Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985 Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd SvDH:s synpunkter på remissen: Svensk Dagligvaruhandel har
Läs merI detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.
Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det
Läs merLIVSMEDELS- OCH MÅLTIDSPOLICY
LIVSMEDELS- OCH MÅLTIDSPOLICY saffle.se Sammanfattning Livsmedels- och måltidspolicyn ska fungera som ett styrdokument och ett stöd för att kvalitetssäkra upphandling, inköp och måltider i kommunen. Varje
Läs merHar Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum?
Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum? Vad gör Livsmedelverket? Hur tas kostråden fram? Webbutbildning för bra matvanor Inger Stevén Rådgivare och Dietist 100 90 80 70 % Vilket förtroende
Läs merTill vårdnadshavare 1
1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att
Läs merSpånga IS Fotboll Kost och Hälsa
Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa Ansvarsområden för att utvecklas och bli en bättre fotbollsspelare Faktorer som du kan påverka: Träning Kost Sömn Vila Skola Faktorer som du inte kan påverka: Väder Planer
Läs merBakom våra råd om bra matvanor
Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet
Läs merNutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström
Nutrition & hälsa Research Institutes of Sweden Elinor Hallström 1 Vad är hälsa? 3 Kosten viktigaste parametern för vår hälsa Vi behöver näringsämnen av två anledningar Energi Byggstenar Energi Vad behöver
Läs merMåltider i förskolan i Huddinge kommun
Måltider i förskolan i Huddinge kommun Våra kök I Huddinge kommun finns ca 75 kommunala förskolor där vi serverar mat till ca 5200 barn varje dag. På de flesta förskolor finns en kock som lagar maten i
Läs merRiktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun
Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel
Läs merRemiss av strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat
Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Strategi- och internservice Sida 1 (5) 2018-09-27 Handläggare Carina Fromm Telefon: 08-50805178 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2018-10-18 Remiss av strategi
Läs merRiktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun
Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Antaget av Kommunstyrelsen 2015-09-14 Reviderad av utbildningsnämnden: 2019-01-15 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1. Syfte... 3 1.2. Ansvar...
Läs merMat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet
Mer information om mat Mat www.1177.se Sjukvårdsupplysningen www.slv.se Livsmedelsverket 1 1 Gilla nyckelhålet AUGUSTI 2015 Vad du äter verkar din hälsa och tandstatus. Med en hälsosam vikt och hälsosamma
Läs merKostpolicy. inom äldreomsorgen
Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.
Läs mer-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting
-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Samspelet runt maten - hur motivera och inspirera? -Mitt barn äter ingenting -Hur stödjer vi föräldrar
Läs merHälsoaspekter - mer än tallriksmodellen
Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsenheten, Tema hjärta och kärl, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Hälsoaspekter - mer
Läs merMiljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06
Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas
Läs merMiljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06
Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas
Läs merDina levnadsvanor din hälsa
Dina levnadsvanor din hälsa Må bättre i vardagen Prata levnadsvanor med din vårdgivare Fysisk aktivitet, matvanor, rökning/snusning och alkoholvanor. Vi har verktygen - du gör jobbet. Vi coachar dig mot
Läs merMat för att hålla sig frisk på äldre dar
Mat för att hålla sig frisk på äldre dar vad säger forskningen och vilka rekommendationer finns? Anja Saletti, leg dietist, PhD anja.saletti@pubcare.uu.se Innehåll Rekommendationer skillnader frisk, skör,
Läs merKostpolicy för Haninge kommun
Kostpolicy för Haninge kommun Dokumenttyp: Styrdokument Dokumentnamn: Kostpolicy för Haninge kommun Beslutat datum: 2017-06-14 Gäller från datum: 2017-06-26 Beslutat av: Kommunstyrelsen 159 Ansvarig förvaltning
Läs merLivsmedels- och måltidspolicy
Barn- och utbildningsförvaltningen Solveig Andersson solveig.andersson@saffle.se LIVSMEDELS- OCH MÅLTIDSPOLICY 2017-06-21 Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige 89 1(6) Beteckning Ks 2017-000171 Livsmedels-
Läs merFörslag om nya föreskrifter om berikning av vissa livsmedel
REMISS 1 (7) Området för strategisk utveckling och stöd Juridiska avdelningen Förslag om nya föreskrifter om berikning av vissa livsmedel 1. Bakgrund Livsmedelsverket har tidigare remitterat ett förslag
Läs merLUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen
Läs merRIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN
Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt
Läs merKOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR
KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Tidaholm karin.artmo@tidaholm.se 2010-02-01 Kostpolicy för Tidaholms kommuns förskolor och skolor Vision Alla matgäster skall känna sig trygga i att
Läs merAtt genomföra en sockerutställning Copyright Bergklint education 2016
Kunskap ger hälsa Att genomföra en sockerutställning 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Vad är socker?... 3 Hur mycket socker kan man äta?... 3 Tillsatt socker i livsmedel... 3 Definition av tillsatt
Läs merPolicy för hållbar utveckling och mat
Policy för hållbar utveckling och mat Bakgrund och syfte Bakgrund - Matens betydelse - mer än ett mål mat i Malmö I Malmö stad är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla,
Läs merLivsviktiga och livsfarliga fettsyror!
TREE Livsstilsdesign Tree Livsstilsdesign 23 oktober 2014 Livsviktiga och livsfarliga fettsyror En guide till att välja bra fetter och omega3 tillskott Omega3 och omega6 är olika fleromättade fettsyror
Läs merLivsmedel- och måltidspolicy
Livsmedel- och måltidspolicy Förskola, skola och omsorg För Dalslandskommunerna samt Säffle kommun Antagen av Melleruds kommunfullmäktige 19 april 2017, 48 Inledning och syfte Livsmedels- och måltidspolicyn
Läs merKostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma
Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt
Läs merYttrande över Livsmedelsverkets förslag till föreskrifter om berikning av vissa livsmedel
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merHälsosamma Matvanor. Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset
Hälsosamma Matvanor Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Material anpassat för personer med nedsatt kognitiv förmåga (och alla andra) Syfte Temagrupp matvanor
Läs merAllmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:
2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen
Läs merKOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN
KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2014-09-29, 139 Dnr: KS 2012/360 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel:
Läs merVegankost - populär diet med nutritionella begränsningar
Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar Fotbollsmedicinsk konferens 19 januari 2019 Stockholm Ingrid Larsson, Klinisk näringsfysiolog, docent Enheten för Klinisk Nutrition och Regionalt
Läs merKostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige 2013-05-22 26 DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN
DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN BAKGRUND Den goda måltiden är riktlinjer för en god kvalitet på den mat och de måltider som erbjuds inom de verksamheter Dals-Eds kommun ansvarar för. Den goda måltiden
Läs merMåltidspolicy. Grästorps kommun. Fastställd av kommunfullmäktige Uppdateras före Dokumentansvarig: Kostchef
Fastställd av kommunfullmäktige 2018-04-23 24 Uppdateras före 2022-04-23 Dokumentansvarig: Kostchef 1 Syfte och bakgrund Grästorps kommun erbjuder matgästerna goda, näringsriktiga och lustfyllda måltider
Läs merDefinition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.
Frukt gör dig glad Definition I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Varför viktigt med frukt & grönsaker? Skyddande effekt
Läs merKostpolicy för måltidsverksamheten inom Hjo kommun
Kostpolicy för måltidsverksamheten inom Hjo kommun Dokumenttyp Policy Fastställd/upprättad Kommunfullmäktige 2015-10-29, 196 Senast reviderad Detta dokument gäller för Kommunövergripande Giltighetstid
Läs merRiksmaten ungdom
Måltidsdagarna 2018 Riksmaten ungdom 2016-17 Anna Karin Lindroos Eva Warensjö Lemming Mål med undersökningen Deltagare - 3 000 ungdomar. Undersökningen ska vara representativ för åk 5, 8 och åk 2 på gymnasiet.
Läs merOrkla Matbarometer Jeanette Bergquist
Orkla Matbarometer 2016 Jeanette Bergquist Hälften av befolkningen i de nordiska länderna är överviktiga Finländarna har den största andelen personer med högt BMI Det är män och personer i medelåldern
Läs mer