Så behandlas diabetes typ 2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Så behandlas diabetes typ 2"

Transkript

1 Reviderad Så behandlas diabetes typ 2 i Jämtlands läns landsting INFORMATION TILL DIG SOM HAR DIABETES TYP 2 God hälsa och positiv livsmiljö för alla i Jämtlands län

2 Den här informationen ska ge dig som har diabetes typ 2 kunskap om din sjukdom. Du får även veta vad hälso- och sjukvården i Jämtlands läns landsting ska erbjuda dig som patient och vad du själv kan göra för att må bättre. Genom att få information, råd och stöd ska du kunna medverka i valet av behandling och vara medveten om hur ditt val påverkar din nuvarande och framtida hälsa och livskvalitet. Texten beskriver vad diabetes är, hur du tillsammans med hälso- och sjukvården kan behandla din diabetes, vilka komplikationer som är förknippade med sjukdomen och information om läkemedel som kan användas vid behandling. Upplysningar om din egen sjukdom kan du få av den läkare som ansvarar för din behandling och av din diabetessköterska. Använd gärna den här informationen som underlag för att ställa frågor till din läkare eller diabetessköterska. Det kan finnas många förhållanden som är viktiga i just ditt fall och som inte beskrivs här. Texten är baserad på det vårdprogram för behandling av diabetes som tagits fram i Jämtlands läns landsting. Vårdprogrammet berör Jämtlands läns landsting och anslutna sjukvårdsinrättningar, och har utformats i samarbete med distriktsläkare, diabetessköterska och Östersund sjukhus diabetesläkare. Upplysningar om din egen sjukdom kan du få av den läkare som ansvarar för din behandling och av din diabetessköterska. Använd gärna den här informationen som underlag för att ställa frågor till din läkare eller diabetessköterska. Det kan finnas många förhållanden som är viktiga i just ditt fall och som inte beskrivs här. Texten är baserad på det vårdprogram för behandling av diabetes som tagits fram i Jämtlands läns landsting. Programmet har utformats i samarbete med distriktsläkare, diabetessköterska och sjukhusets diabetesläkare. VAD ÄR DIABETES? Diabetes är en kronisk sjukdom som gör att sockerhalten i blodet är för hög efter- 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VAD ÄR DIABETES?... 4 Diabetes typ DIAGNOS... 5 Så ställs diagnosen... 5 Glukosbelastning... 5 Ökad risk för att drabbas av diabetes... 6 När du har fått diagnosen... 6 Grupputbildning... 6 BEHANDLING... 7 Du kan göra mycket själv... 7 Motion har stor betydelse... 7 Viktigt att äta rätt... 8 Alkohol... 8 Salt... 8 Sluta röka och snusa... 8 Att mäta blodsockret... 8 Regelbunden fotvård Det gör vården...11 Behandling den första tiden Minst två besök på hälsocentralen varje år Fotvård Grupputbildning Läkemedel och förbrukningsartiklar Behandlingsmål att sträva efter...13 FÖLJDSJUKDOMAR...14 Skador på njurar...14 Fotsår...14 Förändringar i ögon...14 Nervsmärta...15 Nedsatt sexuell funktion...15 LÄKEMEDEL...16 Insulin...16 Att ta injektioner med insulin Vad är en insulinkänning? Övriga läkemedel...18 Metformin (till exempel Metformin eller Glucophage) Glibenklamid (till exempel Glibenklamid eller Euglucon) Repaglinid (NovoNorm) Akarbos (Glucobay) Pioglitazon (Actos) Sitagliptin (Januvia) Vildagliptin (Galvus) Saxagliptin (Onglyza) Exenatide (Byetta) MER INFORMATION

4 som kroppens förmåga att ta hand om socker inte fungerar längre. De vanligaste formerna av sjukdomen är typ 1-diabetes, graviditetsdiabetes och typ 2-diabetes. Det här materialet handlar om typ 2-diabetes. Du kan läsa om de andra formerna på Diabetes typ 2 Omkring procent av alla människor med diabetes har denna form av sjukdomen. Orsaken är både att kroppen har försämrad förmåga att producera hormonet insulin och att kroppens förmåga att utnyttja insulin har försämrats. Den vanligaste anledningen till diabetes typ 2 är ett levnadssätt med stort intag av kalorier och energi med övervikt och för lite fysisk aktivitet. Ärftlighet ökar risken att få typ 2 diabetes. När diagnosen väl ställs har många redan burit på oupptäckt diabetes under flera år, så diagnosen kommer ofta sent i förloppet. Innan du får diabetes går du oftast igenom en period som kallas nedsatt glukostolerans eller prediabetes. Kroppens förmåga att ta hand om socker är då försämrad men ännu inte utslagen. I det stadiet finns fortfarande väldigt goda chanser att förebygga utveckling till diabetes genom att du förändrar dina levnadsvanor. Högt blocksocker går ofta hand i hand med övervikt, bukfetma, höga blodfetter och högt blodtryck. Om du har detta under en längre tid skadas dina blodkärl, vilket bland annat kan leda till hjärtinfarkt, stroke, kallbrand, impotens och nervrubbningar eller skador i ögon och njurar. 4

5 DIAGNOS Så ställs diagnosen Diabetes fastställs genom blodprov som visar för högt blodsocker. Beroende på hur mycket blodsockret är förhöjt, och om provet tagits på fastande mage eller inte, skiljer man på normal sockeromsättning, förhöjt blodsocker (prediabetes) och diabetes. I Jämtlands läns landsting gäller alla värden fingertoppsmätningar. Prover som är tagna på andra sätt kan alltså visa andra värden. För att kunna konstatera diabetes krävs i regel att blodsockret varit för högt vid två eller fler tillfällen. Endast i undantagsfall kan det ske redan efter ett enda tillfälle med förhöjt värde. Du har diabetes om du, på fastande mage, har ett blodsocker som är lika med eller högre än 7,0 millimol per liter (mmol/l). Hos friska personer ska blodsockret vara under 5,6 millimol per liter på fastande mage. Värden mellan 5,6 och 6,9 millimol per liter räknas som förhöjt fastesocker. Med sådana värden bör du försöka förebygga att du får diabetes. Bra råd är att vara fysiskt aktiv och gärna även minska i vikt. Blodsockervärden på fastande mage Mindre än 5,6 mmol/l Mellan 5,6 och 6,9 mmol/l Lika med eller högre än 7,0 mmol/l Normalt Risk för utveckling av diabetes Diabetes GLUKOSBELASTNING Vid osäkerhet om diagnosen eller förhöjd risk att drabbas av diabetes gör vårdpersonalen ofta en glukosbelastning, som kan ge mer information än ett enstaka blodsockerprov. Det innebär att du som patient ska vara fastande i tolv timmar och sedan dricka en viss mängd sockervatten. Din blodsockernivå mäts först innan belastningen och sedan en gång till två timmar senare. 5

6 Ökad risk för att drabbas av diabetes Personer med följande sjukdomar och tillstånd har ökad risk att drabbas av diabetes och ska därför helst bli undersökta med ett blodsockerprov en gång per år: högt blodtryck höga blodfetter kranskärlssjukdom, tidigare hjärtinfarkt tidigare stroke övervikt, bukfetma äldre än 45 år med nära släktingar som har diabetes tidigare graviditetsdiabetes För patienter som har en pågående behandling med kortison ska blodsockernivån kollas upp betydligt oftare än en gång per år. I vissa fall kan din läkare besluta att provtagningen behöver kompletteras med specialprover för att säkert kunna skilja mellan diabetes typ 1 och typ 2. När du har fått diagnosen Inom en månad efter att du fått diagnosen diabetes typ 2 ska din hälso-central erbjuda dig: besök hos ordinarie läkare besök hos diabetessköterskan rådgivning om livsstil (kost och motion) information om sjukdom och behandling eventuellt remiss till fotvård provtagning, bland annat långtidsblodsocker, blodfetter, urinprov och ämnesomsättning EKG och blodtryckskontroll Medicinering i de flesta fall Hjälp att sluta röka om du röker. GRUPPUTBILDNING Inom sex till arton månader efter diagnosen ska hälsocentralen erbjuda dig att delta i en diabetesskola eller grupputbildning om diabetes. 6

7 BEHANDLING Både du och hälso- och sjukvården har centrala roller i din behandling. Det är viktigt att du är medveten om vad vården kan stå till tjänst med för att hjälpa dig att få en god behandling av din diabetes. Det är också viktigt att du är medveten om vad du själv bör göra. Rökning är extra skadligt om du har diabetes, därför bör du sluta röka och helst även sluta snusa. Förutom medicinering är fysisk aktivitet en effektiv del av behandlingen. Om man är överviktig är viktminskning värdefull. Även en blygsam viktnedgång på några få kilo har effekt på blodfetter, blodsockervärde och blodtryck. Att förändra olämpliga kostvanor är också betydelsefullt. Det är du själv som har huvudansvaret för din nuvarande och framtida hälsa och livskvalitet. Du kan göra mycket själv Sjukvården ger dig stöd och skriver bland annat ut mediciner som behövs, men det är din livsstil som är avgörande för behandlingens framgång. Bra mat, fysisk aktivitet och att inte använda tobak är viktiga grundpelare. Det också viktigt att du fortlöpande får information, råd och stöd hur du ska hantera din diabetes. MOTION HAR STOR BETYDELSE Fysisk aktivitet har mycket stor betydelse för att förebygga och behandla diabetes typ 2. Det är särskilt viktigt att börja röra på sig om man tidigare inte alls har ägnat sig åt någon fysisk aktivitet. Du bör röra på dig minst 30 minuter varje dag, i en takt som gör att du blir andfådd. Att röra på sig är det mest effektiva sättet att öka känsligheten för insulin. Motion gör att sockret tas upp snabbare i kroppen när du ätit och skadliga mängder socker i blodet kan därför undvikas. Fysisk aktivitet är även bra för bland annat blodtrycket, blodfetterna och skelettets kalkhalt. Regelbunden motion minskar dessutom risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Efter ett motionspass, till exempel om du har gått en rask promenad eller cyklat i 30 minuter, finns effekten på din insulinkänslighet kvar i upp till två dygn. Om du tränar lite hårdare och längre gör träningen ännu mer nytta. Om fler muskelgrupper används orkar du träna lite mer. Stavgång ger till exempel bättre effekt än en vanlig promenad. Välj den motionsform som passar bäst för dig. 7

8 VIKTIGT ATT ÄTA RÄTT Den mat du äter har stor betydelse både för att förebygga och behandla typ 2-diabetes. Det enklaste rådet är ofta helt enkelt att äta mindre. Det kan vara bra att prata med en diabetessjuksköterska för att få personliga råd om din kost. Att tänka på: ät mycket frukt, sallad och grönsaker, minst fem portioner om dagen välj omättade fetter som finns i vegetabiliska oljor som oliv-, solrosoch rapsolja. Liknande fetter finns också i fet fisk, som sill och lax ät gärna nötter och frön undvik vitt socker och snabba kolhydrater ät grovt osötat bröd och använd fullkornsprodukter undvik färdiglagad mat, färdiga såser samt sockrade och smaksatta mjölkprodukter undvik snabbmat och godis undvik läsk och sockrade juicer njut av kakor, tårta, glass och sötsaker - men med måtta. 8

9 ALKOHOL Alkohol innehåller mycket kalorier och kan bidra till att du går upp i vikt. Om du behandlas med insulin kan mer än ett eller två glas alkohol vara riskabelt eftersom det kan göra att blodsockret blir för lågt. SALT Du bör använda salt i måttlig mängd eftersom för mycket salt kan höja blodtrycket. Ett enkelt sätt att minska saltintaget är att undvika färdiglagad mat. Använd även mindre salt vid matlagningen hemma. Med tiden vänjer man sig vid mindre salt mat. SLUTA RÖKA OCH SNUSA Att sluta röka är det i särklass effektivaste sättet att minska risken för framtida sjukdom, bestående men och för tidig död. Kom ihåg att även snus innehåller nikotin som är skadligt för din hälsa. ATT MÄTA BLODSOCKRET Många diabetespatienter som inte injicerar insulin behöver inte alls mäta sitt blodsocker själva. Och de flesta som mäter blodsockret behöver bara göra det vid enstaka tillfällen. Om du injicerar insulin varje dag med samma dos och ditt blodsocker bedöms vara stabilt behöver du inte heller kontrollera ditt blodsocker varje dag, om inte din läkare eller diabetessköterska rekommenderar det. Om du har flerdosinsulinbehandling, om ditt blodsocker inte är stabilt, eller om du har känningar av lågt blodsocker bör du dock mäta ditt blodsocker själv i samråd med din läkare eller diabetessköterska. Det kan vara bra att mäta blodsockret vid flera tillfällen samma dag före besök hos läkaren eller diabetessköterskan. Då mäter du blodsockret fastande och därefter före och cirka en och en halv timme efter alla måltider och till natten. Då får du fram en så kallad sju-punkts-kurva. 9

10 REGELBUNDEN FOTVÅRD En vanlig följd av diabetes är att känseln och cirkulationen i fötterna blir sämre. Då ökar risken för felbelastningar och små sprickor i huden som kan leda till sår som är svåra att läka. Det kan ta upp till 16 gånger så lång tid för ett sår att läkas hos en diabetiker som hos en frisk person. Ett litet sår som vanligtvist läker på en vecka kan alltså behöva upp till fyra månader för att läka. Risken finns även att såret inte alls läker utan istället sprider ut sig. Det kan i värsta fall leda till amputation av en tå, fot eller ett ben. Det finns även risk för kallbrand. Det är därför viktigt att du själv, någon anhörig eller vårdpersonal varje dag undersöker dina fötter. Lika viktigt är tillräckligt rymliga skor. Vid nedsatt känsel eller cirkulation har du rätt till besök hos fotterapeut. Egenvårdsråd för dina fötter Titta efter rodnad, svullnad och hud som är varmare än vanligt. Var även uppmärksam på sprickor, förhårdnader eller andra förändringar på dina fötter. Upptäcker du något du inte har sett förut bör du kontakta din diabetessjuksköterska, läkare eller fotterapeut. Tvätta fötterna varje dag. Fotbad kan du ta ungefär en gång i veckan. Vattnet ska inte vara för varmt, 37 grader räcker bra. Klipp naglarna vid behov, men inte för kort. Fila vassa kanter med sandpappersfil. Om du har förhårdnader på fötterna ska du fila dem mycket lätt och försiktigt. Smörj in fötterna med mjukgörande kräm varje dag. Välj mjuka strumpor, gärna utan hårda och klumpiga sömmar och hårda resårer som kan ge stasning. Tänk på att ha skor efter fötternas behov och inte tvärt om. En bred fot ska helt enkelt ha en bred sko. Byt skor efter väder och vad du ska göra. Ta till vana att tömma ur skorna innan du sätter på dig dem. Använd alltid skor. Gå aldrig barfota eller ens med bara strumpor på fötterna. 10

11 Det gör vården Din läkare ska se till att ni gemensamt kommer fram till en individuell överenskommelse om behandlingen av just din diabetes. Behandlingen ska alltid anpassas till dig som enskild patient, dina övriga sjukdomar, ålder, övriga läkemedel och individuella behov. Det du läser i den här informationen är främst generella rekommendationer och behöver inte gälla varje enskild patient och i alla avseenden. Eftersom många redan har haft diabetes under flera år när diagnosen ställs och ofta har kärlförändringar, rekommenderar Jämtlands läns landsting, i enlighet med de gällande vetenskapliga rekommendationer, att behandling med läkemedel sätts in redan från början för att sänka blodsockernivå. Kom ihåg att grunden för all behandling är en bra livsstil. Läkemedel kan aldrig ersätta bra mat och fysisk aktivitet. Eftersom sjukdomen ofta är förknippad med höga blodfetter och högt blodtryck är det viktigt att läkemedelsbehandling också gäller blodfetterna och blodtrycket. Hos patienter med diabetes är det extra viktigt att blodfetter och blodtryck är välbehandlade. För god behandling av ett förhöjt blodtryck används låga doser av flera läkemedel. På det sättet får man dessutom mindre problem med eventuella biverkningar. De flesta patiener behöver minst två olika läkemedel för att nå ett bra blodtryck. BEHANDLING DEN FÖRSTA TIDEN För många patienter kan behandlingen under de första månaderna se ut så här: fysisk aktivitet under minst 30 minuter varje dag bra mat i form av fisk, fibrer, frukt, grönsaker och nötter tabletter eller injektioner med insulin för att sänka blodsockernivån läkemedelsbehandling för att sänka blodtrycket läkemedelsbehandling för att sänka blodfetterna medicinering med Trombyl till de som tidigare har haft stroke, hjärtinfarkt, kranskärlsjukdom eller cirkulationsrubbningar i ben och fötter. Även för att förebygga blodpropp hos patienter med hög risk för stroke eller hjärtinfarkt. MINST TVÅ BESÖK PÅ HÄLSOCENTRALEN VARJE ÅR I hälsocentralernas uppdrag ingår att erbjuda alla diabetespatienter ett läkarbesök per år, en så kallad årskontroll. Du bör gärna dessutom få minst ett besök hos diabetessköterskan per år, en så kallad halvårskontroll. Om möjligt ska hälsocentralen kalla dig till dessa besök. På varje hälsocentral ska det finnas en särskild diabetessköterska. Diabeteskontrollerna bör innehålla: kontroll av långtidsblodsocker (HbA1c), njurfunktion och blodfetter mätning av blodtrycket undersökning av fötterna kontroll av vikt och midjemått kontroll av EKG vartannat år urinprov, för att se om det finns äggvita i urinen. 11

12 FOTVÅRD Både läkaren och diabetessköterskan ska regelbundet undersöka dina fötter. Många diabetespatienter har rätt till regelbunden fotvård, antingen hos en privat fotvårdare som har avtal med landstinget eller på medicinklinikens fotmottagning för diabetiker. Om dina fötters nervfunktion eller cirkulation är påverkad eller om fötterna visar tecken på felbelastning bör läkaren överväga ordination av ortopedteknisk tillverkade skor. Vid nedsatt cirkulation, om läkaren eller sköterskan har svårt att känna alla pulser på foten, eller om det bildas sår bör man göra en kärlutredning. GRUPPUTBILDNING Inom sex till arton månader efter diagnosen ska hälsocentralen erbjuda dig att delta i en diabetesskola eller grupputbildning om diabetes. LÄKEMEDEL OCH FÖRBRUKNINGSARTIKLAR Du som har diabetes har rätt att få den mängd förbrukningsartiklar som din läkare ordinerar dig kostnadsfritt. Detta gäller det material du behöver för att injicera insulin och kontrollera ditt blodsocker och din urin, till exempel blodsockerstickor, urinstickor, sprutor och kanyler. Insulin är kostnadsfritt för patienten i hela landet. Tabletter betalas som andra läkemedel och ingår i högkostnadsskyddet. 12

13 Behandlingsmål att sträva efter Diabetes ökar risken för åderförfettning, särskilt i kombination med högt blodtryck, rökning eller höga halter av kolesterol. När du får behandling för typ 2-diabetes är målet att du ska bli fri från symtom och att risken för komplikationer ska minska. Det kan du uppnå genom att hålla blodsockervärdet så bra som möjligt och sam-tidigt vidta andra åtgärder som gör att åderförfettningen går långsammare, till exempel hålla blodtrycket och kolesterolet lågt. Ofta når du inte målen för behandlingen med ett enda läkemedel, utan behöver en kombination av flera olika preparat och andra åtgärder. Alla nedanstående mål måste alltid granskas utifrån den enskilda patientens situation och är inte alltid realistiska. Hos äldre patienter finns oftast andra mål att ta hänsyn till. Inte sällan kan även eventuella läkemedelsbiverkningar sätta en gräns för hur långt man kan behandla. Blodsocker (glukos) Fastande Icke-fastande helst 6,0 millimol per liter (mmol/l) eller lägre 8,0 mmol/l eller lägre Långtidsblodsocker (HbA1c) Långtidsblodsockret ska vara mindre än 52 mmol/mol. Hos äldre och svårt sjuka patienter bör även högre Hba1c-värden accepteras. Yngre patienter och patienter som nyligen fått diagnosen diabetes ska helst ha ett lägre HbA1c-värde. Blodtryck Ska alltid, om möjligt, vara lägre än 140/90 mmhg. Gärna under 130/80 mmhg. Vid påverkan på njurar och äggvita i urinen bör blodtrycket ligga lägre än 125/75 mmhg. Blodfetter Kolesterolvärdet ska helst vara lägre än 4,5 mmol/l LDL (det onda kolesterolet) ska helst vara lägre än 2,5 mmol/l HDL (det goda kolesterolet)ska vara högre än 1,0 mmol/l hos män och 1,3 mmol/l hos kvinnor. Vid tidigare hjärtinfarkt, stroke eller om kärlkramp förekommer bör ofta lägre nivåer på LDL eftersträvas. Vikt och midjemått Body mass index (BMI) baserar sig på förhållandet mellan vikt och längd (din vikt i kilo delat med kroppslängden två gånger). Resultatet ska helst vara mindre än 25, men i alla fall lägre än 30. Midjemåttet ska helst vara mindre än 80 cm för kvinnor och mindre än 94 cm för män, men bör definitivt vara mindre än 88 cm för kvinnor och mindre än 102 cm för män. 13

14 FÖLJDSJUKDOMAR Skador på njurar Vid diabetes typ 2 kan det uppstå skador på njurarna. Det märks både genom nedsatt njurfunktion och som utsöndring av äggviteämnen i urinen. Äggvita i urinen är ett allvarligt varningstecken, eftersom det visar på en flerfaldigt ökad risk för andra vanliga komplikationer vid diabetes, som hjärtinfarkt, stroke eller blindhet. Förutom att skärpa den övriga behandlingen krävs då ytterligare ansträngningar för att sänka blodtrycket eftersom det kan förhindra fortsatt försämring av njurarnas funktion, behovet av dialys och risken för stroke och hjärtinfarkt. Fotsår Eftersom diabetes påverkar både nervfunktionen och cirkulationen i ben och fötter, finns det alltid en risk att drabbas av fotsår. Kroppens egen förmåga till läkning är störd, så även ett litet skrapsår eller en liten hudspricka kan snabbt bli till ett större sår som tar långt tid att läka och medför en allvarlig risk för amputation. Både läkaren och diabetessköterskan ska regelbundet undersöka dina fötter. Många diabetespatienter har rätt till regelbunden fotvård, antingen på medicinklinikens fotmottagning för diabetiker eller hos en privat fotvårdare som har avtal med landstinget. Minst lika viktigt är det att du själv har bra koll på dina fötter. Gör det till en vana att undersöka dem varje dag. Att använda bra och rymliga skor är en självklarhet. Även felställningar och felbelastning, som kan uppstå till följd av nedsatt nervfunktion, innebär en risk för fotsår. Det leder också ofta till förhårdnader, som fotvårdare kan fila bort. Förändringar i ögon Diabetes kan leda till förändringar i blodkärlen som försörjer ögats näthinna. Det ger så kallade ögonbottenförändringar, som med tiden kan leda till skador på näthinnan och mer och mer försämrad synförmåga. I sämsta fall blir patienten blind. Om förändringarna upptäcks i god tid kan laserbehandling bromsa utvecklingen eller till och med förhindra synförlusten. Därför är det viktigt att regelbundet få ögonbottnarna kontrollerade på ögonmottagningen på Östersunds sjukhus. Hur täta kontrollerna bör vara skiljer sig beroende på hur länge man haft sjukdomen, form av behandling och hur ögonbottnarna ser ut. Ögonmottagningen ansvarar för att skicka kallelser till kontrollerna. 14

15 Nervsmärta Ibland kan nervförändringar vid diabetes leda till nervsmärtor, oftast i benen. Förutom samma utredning som görs vid andra tillstånd av nervsmärta kan du få läkemedel för att lindra symtomen. Nervsmärtor är även tecken på ökad risk för fotsår. I många fall är smärtorna tillfälliga och försvinner med tiden, det kan handla om allt från månader till år. Läkemedlen mot nervsmärtor kan även användas vid epilepsi eller depression. Att få recept på ett sådant preparat betyder alltså inte att läkaren tror att du lider av epilepsi eller depression, utan du får det enbart för behandling av dina nervsmärtor. Nedsatt sexuell funktion Diabetes kan leda till försämrad sexuell funktion, både genom att lusten minskar och genom att könsorganens nerver fungerar sämre på grund av dålig blodcirkulation. För män kan läkemedel mot problem med erektion, till exempel Viagra, Levitra eller Cialis, vara en bra hjälp. Även här är bra levnadsvanor också betydelsefulla; rök inte, var måttlig med alkohol och rör på dig. För kvinnor är behandlingen ofta inte lika enkel. Ta upp frågan med din läkare, barnmorska eller diabetessköterska. 15

16 LÄKEMEDEL Metformin, Glibenklamid (och besläktade preparat) och insulin utgör oftast standardbehandlingen. Ofta påbörjas behandlingen med Metformin och Glibenklamid. Insulin eller ibland andra mediciner läggs till i ett senare skede. Insulin Man skiljer på kortverkande/snabbverkande (även kallat måltidsinsulin) och långverkande insulin. Kortverkande/snabbverkande insulin ger effekt ganska snabbt, men effekten försvinner efter 1-3 timmar. De ges i samband med måltid. Långverkande insuliner kan delas upp i ultra-långverkande och medellångverkande insuliner. Effekten kommer långsamt, men sitter sedan i under flera timmar upp till ett helt dygn. De ges ofta till natten, men ibland även på morgon. Ultra-långverkande insuliner är dyrare och ger i de flesta fall inte några fördelar jämfört med medellångverkande insuliner. Ultralångverkande insuliner (Levemir och Lantus) är bara i undantagsfall rabattberättigade vid typ 2 diabetes. Insuliner som rekommenderas av Jämtlands läns landsting: Exempel på medellångverkande insuliner: Insulatard och Humulin NPH. Exempel på kortverkande/snabbverkande insuliner: Novorapid och Humalog. ATT TA INJEKTIONER MED INSULIN Målet är att insulinet ska hamna i underhudsfettet för att sedan tas upp i blodet. Snabbast tas insulinet upp i buken. Därför ges snabb-/måltidsinsulin där, eftersom man önskar snabb effekt. Mer långverkande insulin ges oftast i låret (eller eventuellt i skinkan), då man önskar ett långsammare upptag och längre effekt. Lyft ett hudveck med två eller tre fingrar. Stick in kanylen helt, i 45 till 90 graders vinkel. Injicera insulinet och vänta i tio sekunder. Dra ut kanylen till hälften och vänta i tio sekunder. Dra sedan ut resten av kanylen (för att undvika läckage). Tvättning eller plåster på injektionsstället behövs i regel inte. Med tanke på både kostnader och miljön bör om möjligt flergångs-insulinpennor som Penfill eller cylinderampuller användas. 16

17 VAD ÄR EN INSULINKÄNNING? Om blodsockret blir lägre än mellan 3,5 och 4 millimol per liter kan du få en så kallad insulinkänning. Om blodsockret sjunker snabbt så kan en känning även upplevas vid högre blodsocker. Symtomen kan vara darrighet, svettning, yrsel, matthet, koncentrationssvårigheter, huvudvärk, hungerkänsla, oro, irritation, dåsighet med mera. För att åtgärda insulinkänningen bör du: mäta blodsockret och skriva upp värdet äta två till fyra sockerbitar, druvsocker eller dricka ett glas juice. Symtomen ska försvinna inom tio minuter mäta blodsockret igen ta en smörgås och ett glas mjölk eller riktig mat kontakta ansvarig läkare eller sköterska och berätta om känningen och det uppmätta blodsockervärdet. 17

18 Övriga läkemedel METFORMIN (TILL EXEMPEL METFORMIN ELLER GLUCOPHAGE) Ett väl etablerat, beprövat, läkemedel, som tillhör standardbehandlingen. Ger ingen viktuppgång och medför ingen risk för hypoglykemi (för lågt blodsocker). Försiktighet krävs vid njur-, lung- eller hjärtsvikt. Rekommenderas av läkemedelskommittén i Jämtlands läns landsting. GLIBENKLAMID (TILL EXEMPEL GLIBENKLAMID ELLER EUGLUCON) Väl etablerat, beprövat, läkemedel, som kan ges som en dos dagligen. Ger få biverkningar. Försiktighet krävs vid njursvikt och ibland vid kombination med insulin där risk för hypoglykemi (för låg blodsocker) finns. Rekommenderas av läkemedelskommittén i Jämtlands läns landsting. REPAGLINID (NOVONORM) Liknar Glibenklamid, men har endast kortvarig effekt. Ger få biverkningar. Bör tas i samband med måltider. Läkemedlet kan användas om blodsockret stiger kraftigt efter måltiden. AKARBOS (GLUCOBAY) Gör att tarmens förmåga att ta upp socker minskar. Ger inga allvarliga biverkningar, men kan ofta ge upphov till mag-tarm-biverkningar som diarréer eller uppblåsthet. Dosen/mängden bör långsamt trappas upp under flera månader efter insättningen, för att vänja tarmarna vid medicinen. Relativt dyr medicin vilket ger en ganska liten sänkning av HbA1c PIOGLITAZON (ACTOS) Förbättrar bukspottkörtelns funktion och ökar kroppens känslighet för insulin. Ger ökad risk för frakturer (benbrott) hos kvinnor. Kvinnor efter menopausen bör helst inte använda detta läkemedel. SITAGLIPTIN (JANUVIA) VILDAGLIPTIN (GALVUS) SAXAGLIPTIN (ONGLYZA) Ökar indirekt utsöndringen av insulin. Läkemedlet kan användas om blodsockret stiger kraftigt efter måltiden. Ger få allvarliga biverkningar, men illamående är inte ovanligt. Bör tas i samband med måltider. Läkemedlet är ganska dyrt. EXENATIDE (BYETTA, BYDUREON) LIRAGLUTID (VICTOZA) Liknande verkan som Sitagliptin, Vildagliptin och Saxagliptin (Januvia), men har kraftigare blodsockersänkande effekt. Ger viss viktsänkning. Illamående är en mycket vanlig biverkan. Ges som injektion mellan en gång i veckan och två gånger dagligen beroende på preparat. Läkemedlet dyrt. 18

19 MER INFORMATION Svenska Diabetesförbundet Svenska Diabetesförbundet är en ideell och partipolitiskt obunden organisation. Förbundets uppgift är att samla och organisera många människor i syfte att minimera konsekvenserna av diabetes. Basen för verksamheten är förbundets drygt 100 lokalföreningar, där den enskilde är medlem. I Jämtlands län finns lokala föreningar både på läns- och kommunnivå. På webbplatsen finns kontaktinformation till din lokala förening. Svenska Diabetesförbundet Box Sundbyberg Tfn: Fax: Sjukvårdsrådgivningen Socialstyrelsen Socialstyrelsens diabetesriktlinjer, patientversion, finns att läsa på: BILDERNA I DENNA BROSCHYR ÄR TAGNA AV ARASH ATRI PÅ SID 1, T.ANDERSSON PÅ SID 7, JOHAN NILSSON PÅ SID 8, BJÖRN SVENSSON PÅ SID 10, LEIF JOHANSSON PÅ SID 17, SAMTLIGA FRÅN BILDAKRIVET.SE 19

Så behandlas diabetes typ 2

Så behandlas diabetes typ 2 Så behandlas diabetes typ 2 i Jämtlands läns landsting INFORMATION TILL DIG SOM HAR DIABETES TYP 2 www.jll.se God hälsa och positiv livsmiljö för alla i Jämtlands län Den här informationen ska ge dig som

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Den personliga diabetesboken

Den personliga diabetesboken Den personliga diabetesboken Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Diabetesutbildning del 3 Behandling. LUCD, Akademiskt primärvårdscentrum 1

Diabetesutbildning del 3 Behandling. LUCD, Akademiskt primärvårdscentrum 1 Diabetesutbildning del 3 Behandling 1 Behandling vid typ 2-diabetes Kunskap, motivation Livsstilsförändring och ansvar för egen hälsa Mat Fysisk aktivitet Tabletter Insulin 3:1 Fysisk aktivitet vid typ

Läs mer

Till dig som har typ 2-diabetes

Till dig som har typ 2-diabetes Till dig som har typ 2-diabetes Informationsskriften du håller i handen Diabetes är ett samlingsnamn för sjukdomar som ger förhöjt blodsocker, typ 1-diabetes och typ 2-diabetes är vanligast, men det finns

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning

Läs mer

Om man misstänker att man har typ 2-diabetes kan man kontakta en vårdcentral för att ta ett blodprov. Det gäller särskilt om man

Om man misstänker att man har typ 2-diabetes kan man kontakta en vårdcentral för att ta ett blodprov. Det gäller särskilt om man Diabetes typ 2 Sammanfattning Allmänt Insulin är ett hormon som reglerar hur mycket socker man har i blodet. Om man får typ 2-diabetes har kroppens celler blivit mindre känsliga för insulin, och det insulin

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att blodsocker (glukos)

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin)

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Denna broschyr har du fått av din läkare eller sjuksköterska INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Patientinformation för dig som behandlas med JARDIANCE mot typ 2-diabetes Ett steg i

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa

Läs mer

Behandling av typ 2-diabetes

Behandling av typ 2-diabetes Behandling av typ 2-diabetes Sammanfattning Kostförändringar, motion och rökstopp är grundläggande faktorer vid behandling av typ 2-diabetes. De är även viktiga för att förebygga typ 2- diabetes hos personer

Läs mer

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY VAD ÄR SYNJARDY? Din läkare har ordinerat SYNJARDY för att sänka ditt blodsocker.

Läs mer

Utbildningsmaterial diabetes

Utbildningsmaterial diabetes Utbildningsmaterial diabetes Diabetes kallas en grupp ämnesomsättningssjukdomar som gör att blodet innehåller för mycket socker, glukos. Insulin bildas i bukspottkörteln För att kroppen ska fungera behövs

Läs mer

Blodsockersänkande läkemedel

Blodsockersänkande läkemedel Blodsockersänkande läkemedel Luleå 141203 Marianne Gjörup Livsstilsförändring Livsstilsförändring: basen för all diabetesbehandling Råd om livsstilsförändringar bör utgå från patientens situation och speciella

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa

För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa Handla klokt! För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa Läkemedelskommittén ska verka för en rationell, säker och kostnadseffektiv hantering av läkemedel. Kommittén utses av landstingsstyrelsen

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Diabetes. En av våra vanligaste folksjukdomar. Är du i riskzonen?

Diabetes. En av våra vanligaste folksjukdomar. Är du i riskzonen? Diabetes En av våra vanligaste folksjukdomar. Är du i riskzonen? 1 Diabetes Fyra av hundra personer har diabetes. Orsaken är brist på hormonet insulin, eller ett större behov av insulin än vad kroppen

Läs mer

Till dig som behandlas med Forxiga (dapagliflozin) TYP 2-DIABETES

Till dig som behandlas med Forxiga (dapagliflozin) TYP 2-DIABETES Till dig som behandlas med Forxiga (dapagliflozin) TYP 2-DIABETES Det är viktigt att ha bra blodsockerkontroll vid typ 2-diabetes VID TYP 2-DIABETES ökar blodsockernivåerna i blodet. Om blodsockernivåerna

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

få kontroll över din diabetes

få kontroll över din diabetes VAR aktiv goda råd om hur du kan få kontroll över din diabetes RESAN MOT KONTROLL Diabetes-utbildning Mina värden Datum / / / / / / / / / / / / HbA1c LDL-kolesterol (mmol/l) Blodtryck (mmhg) Vikt Midjemått

Läs mer

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter 1 Ansvar för dokument Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Insulin skall endast delegeras efter en noga övervägd riskbedömning

Läs mer

Till dig som får Tresiba (insulin degludek)

Till dig som får Tresiba (insulin degludek) Patientinformation från din vårdgivare för dig med TYP 2-DIABETES Till dig som får Tresiba (insulin degludek) En handbok för dig som ska påbörja behandling med Tresiba insulin degludek Inledning I den

Läs mer

Fakta om diabetes. Pressmaterial

Fakta om diabetes. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om diabetes Diabetes är en sjukdom som beror på att kroppens förmåga att producera hormonet insulin helt eller delvis har upphört. Kroppen behöver insulin för att socker ska komma in

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Till dig som ordinerats

Till dig som ordinerats Aug 2016 Till dig som ordinerats av din läkare Information till patienter Introduktion Din läkare har förskrivit JANUVIA (sitagliptin) för behandling av typ 2-diabetes. Denna broschyr är avsedd för att

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso- och sjukvård asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Typ 2-diabetes och Victoza (liraglutid)

Typ 2-diabetes och Victoza (liraglutid) PATIENTINFORMATION Typ 2-diabetes och Victoza (liraglutid) Patientinformation från din vårdgivare. Till dig som ska börja behandling med Victoza Innehåll 3 Introduktion 4 Det här är Victoza 5 Så verkar

Läs mer

Rätt rustad för vägen framåt

Rätt rustad för vägen framåt Patientinformation Rätt rustad för vägen framåt Behandling med TRAJENTA vid typ 2-diabetes Behandling vid typ 2-diabetes Typ 2-diabetes är, som du säkert redan vet, en sjukdom som innebär att man har

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:52 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:46 av Margot Hedlin och Cecilia Carpelan (fp) om screening av personer som har genetiska anlag för diabetes Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Handläggningsråd för behandling av hyperglykemi vid Typ 2 diabetes

Handläggningsråd för behandling av hyperglykemi vid Typ 2 diabetes Vårddokument Kunskapsunderlag Sida 1 (6 Handläggningsråd för behandling av hyperglykemi vid Typ 2 diabetes Målvärde: HbA1c < 52 mmol/mol Målvärde sätts upp individuellt. Ingen känd hjärt-kärlsjukdom: INTENSIV

Läs mer

Insulinpumpguide. Rekommendationer till dig som bär insulinpump. Lågt blodsocker = hypoglykemi = känning. Vid kraftig känning

Insulinpumpguide. Rekommendationer till dig som bär insulinpump. Lågt blodsocker = hypoglykemi = känning. Vid kraftig känning Medicinsk Patientinformation patientinformation Insulinpumpguide Rekommendationer till dig som bär insulinpump Kontrollera dagligen ditt blodsocker (minst morgon och före sänggående + någon gång under

Läs mer

KOLESTEROL OCH BLODSOCKER

KOLESTEROL OCH BLODSOCKER NATURLIG SÄNKNING AV KOLESTEROL OCH BLODSOCKER ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN TRIMB Inledning Hjärt- och kärlsjukdom är ett samlingsbegrepp för sjukdomar där hjärtat eller blodkärlen inte fungerar som

Läs mer

INFORMATION OM DIABETES FÖR VÅRDPERSONAL

INFORMATION OM DIABETES FÖR VÅRDPERSONAL 2007-06-14 INFORMATION OM DIABETES FÖR VÅRDPERSONAL Syftet är informationen ska ge teoretisk kunskap till vårdpersonal och utgöra grund för delegering av insulininjektioner. Personal som får delegering

Läs mer

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt

PATIENTINFORMATION. om Colrefuz och behandling av gikt PATIENTINFORMATION om Colrefuz och behandling av gikt Viktig information Tala med läkare eller apotekspersonal innan du tar Colrefuz om du har problem med ditt hjärta, njurar, lever, mag-tarmkanalen, är

Läs mer

Nya läkemedelsrekommendationer vid diabetes typ 2

Nya läkemedelsrekommendationer vid diabetes typ 2 Nya läkemedelsrekommendationer vid diabetes typ 2 Vad säger Socialstyrelsen och läkemedelsverket? Peter Hallgren överläkare, Diabetes-endokrinmottagningen, Falu lasarett Bara för något år sedan citaten

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Diabetes typ-2 patienter - June 2008

Diabetes typ-2 patienter - June 2008 Diabetes typ- patienter - June 008 1 Bara en släng av socker? En undersökning från Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård Malmö, september 008 Diabetes typ- patienter - June 008 Bakgrund Personer

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES FRÅGOR OCH SVAR Vad innebär det att få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes. Vi hoppas att denna broschyr kan hjälpa

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG

INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG Du har fått Humalog som behandling av din diabetes. Du som har diabetes behöver tillföra kroppen insulin eftersom din kropp antingen inte

Läs mer

Gruppträff 1 Presentation och uppstart

Gruppträff 1 Presentation och uppstart Kinesiskt ordspråk Gruppträff 1 Presentation och uppstart Fyll inte livet med dagar, fyll dagarna med liv. /okänd Överenskommelse När du medverkar i gruppen är det viktigt att du följer programmet vi lagt

Läs mer

Till dig som har fått Humulin NPH. Patientinformation

Till dig som har fått Humulin NPH. Patientinformation Till dig som har fått Humulin NPH Patientinformation Varför behöver du Humulin NPH? Typ 2-diabetes är en progressiv sjukdom. Efterhand kommer din bukspotts körtel att producera mindre och mindre insulin,

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Diabetesutbildning. Studiematerial för omsorgspersonal. Ansvarig utgivare: Victoria Azad Enhetschef för hälso- och sjukvårdsenheten Tjörns kommun

Diabetesutbildning. Studiematerial för omsorgspersonal. Ansvarig utgivare: Victoria Azad Enhetschef för hälso- och sjukvårdsenheten Tjörns kommun Diabetesutbildning Studiematerial för omsorgspersonal Ansvarig utgivare: Victoria Azad Enhetschef för hälso- och sjukvårdsenheten Tjörns kommun Ansvariga utbildare: Malin Ryberg & Kicki Malmqvist leg.

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter 1 Ansvar för dokument Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Insulin skall endast delegeras efter en noga övervägd riskbedömning

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Fått låna dessa bilder av Halmstad-födde: Mats Eliasson Docent, överläkare Sunderby Sjukhus, Luleå Prioriteringsordförande Nationella Riktlinjer Diabetes 1

Läs mer

HbA1c och blodsocker-mål (LMV 2017)

HbA1c och blodsocker-mål (LMV 2017) Blodsockerbehandling typ 2 HbA1c och blodsocker-mål (LMV 2017) Patient Nydiagnostiserad eller patient med längre duration och utan samsjuklighet eller hypoglykemier HbA1c-mål (P-Glukos) 42 52 (7 8,5) Kommentar

Läs mer

Diabetes och fotvård

Diabetes och fotvård DIABETES OCH FÖTTER Diabetes och fotvård Att leva med diabetes gör att det blir ännu viktigare att ta hand om sin personliga hälsa. Det gäller även vården av fötterna. Personer som har diabetes drabbas

Läs mer

Jag har fått typ 2 diabetes

Jag har fått typ 2 diabetes Bolujem od dijabetesa tip 2 Jag har fått typ 2 diabetes Frågor och svar Pitanja i odgovori Vad innebär detatt få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes.

Läs mer

Till dig som fått Lantus

Till dig som fått Lantus P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Lantus Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Lantus (insulin glargin)

Läs mer

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid)

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Komma igång med Trulicity Diabetes är en sjukdom som kan förändras med tiden. Ibland kan du behöva byta till en behandling som fungerar bättre för

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Diabetes = sockersjuka Fasteplasmasocker 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5%

Läs mer

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid)

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Komma igång med Trulicity Diabetes är en sjukdom som kan förändras med tiden. Ibland kan du behöva byta till en behandling som fungerar bättre för

Läs mer

Typ 2-diabetes och Victoza (liraglutid).

Typ 2-diabetes och Victoza (liraglutid). Patientinformation Typ 2-diabetes och Victoza (liraglutid). Patientinformation från din vårdgivare. Till dig som ska börja behandling med Victoza. Introduktion 3 Behandling med Victoza 4 Så verkar Victoza

Läs mer

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer

Läs mer

DIABETES OCH NJURAR. Anders Persson, Överläkare Medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus. Varför är det svårt?

DIABETES OCH NJURAR. Anders Persson, Överläkare Medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus. Varför är det svårt? DIABETES OCH NJURAR Anders Persson, Överläkare Medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus Varför är det svårt? 1 Varför är det svårt? Hyperglykemi kan leda till njurskada, så kallad diabetesnefropati. Vid njurfunktionsnedsättning

Läs mer

KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5

KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5 KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5 Lokalt dokument om diabetes hos äldre Med Åsa Theanders och Anders Nilssons goda minne vidareskickar vi deras uppdaterade PM som gjorts för VC Åstorp. Vi vet att deras

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Till dig som får Tresiba

Till dig som får Tresiba Patientinformation från din vårdgivare för dig med TYP 2-DIABETES Till dig som får Tresiba (insulin degludek) En handbok för dig som ska påbörja behandling med Tresiba insulin degludek Inledning Innehåll

Läs mer

Min personliga diabetesbok

Min personliga diabetesbok Min personliga diabetesbok Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Delegering av insulinhantering

Delegering av insulinhantering Bilaga 7 Delegering av insulinhantering Eva Lejman MAS/150803 Innehåll Diabetes vad är det? Målsättning med vård och behandling Lågt blodsocker - hypoglykemi Högt blodsocker - hyperglykemi Sena komplikationer

Läs mer

Diabetesläkemedel. Utbildning i diabetes för kommunsjusköterskor. Herbert Krol, Med.dr. Distriktsläkare

Diabetesläkemedel. Utbildning i diabetes för kommunsjusköterskor. Herbert Krol, Med.dr. Distriktsläkare Diabetesläkemedel Utbildning i diabetes för kommunsjusköterskor Herbert Krol, Med.dr. Distriktsläkare specialist i allmän- och internmedicin Processledare för Diabetesprocessen Läkemedelsinteraktioner

Läs mer

Information till dig som behandlas med BYDUREON en gång i veckan

Information till dig som behandlas med BYDUREON en gång i veckan Patientinformation sön mån tis ons tors fre lör BYDUREON en gång i veckan Information till dig som behandlas med BYDUREON en gång i veckan Om Bydureon: Hur Bydureon fungerar Vad du kan förvänta dig Hur

Läs mer

24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes

24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-05-11 LS-LED15-1651-5 24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes Diarienummer:

Läs mer

Mat och dryck för dig som har diabetes

Mat och dryck för dig som har diabetes Mat och dryck för dig som har diabetes Den här skriften handlar om sjukdomen diabetes. Du får veta vad diabetes är och på vilka sätt du kan må dåligt av diabetes. Här är det viktigaste du ska tänka på

Läs mer

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt

1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt 1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt Nedan ser du en graf som enligt mitt sätt att se visar problemets källa på ett tydligt sätt. Den visar energiintagets sammansättning för vuxna män i USA samt

Läs mer

Hur kan DIABETES påverka mina FÖTTER?

Hur kan DIABETES påverka mina FÖTTER? Hur kan DIABETES påverka mina FÖTTER? HUR KAN DIABETES PÅVERKA MINA FÖTTER? Hur påverkar diabetes mina fötter? Denna broschyr förklarar hur komplikationer uppstår i samband med diabetes typ 1 och typ 2

Läs mer

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion.

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Pegasys_patientbrosch_105x148_071 1 07-08-28 15.10.27 Pegasys_patientbrosch_105x148_072 2 07-08-28 15.10.29

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule) Instuderingsfrågor inför provet åk 8 ht -16 Kost och hälsa S 15-20 1. Vad behöver din kropp energi till? För att alla funktioner i kroppen ska fungera, t ex andas, hjärtslag, tänka, hormonproduktion, matspjälkning,

Läs mer

Till dig som fått Toujeo

Till dig som fått Toujeo P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Toujeo Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Toujeo (insulin glargin) av din läkare. Det främsta målet

Läs mer

TYP 2-DIABETES Tillstötande sjukdomar vård och uppföljning

TYP 2-DIABETES Tillstötande sjukdomar vård och uppföljning TYP 2-DIABETES Tillstötande sjukdomar vård och uppföljning Innehåll T2D tillstötande sjukdomar Hjärtat och blodkärlen Njurarna Nervsystemet Ben och fötte Ögonen Munnen 4 7 10 11 12 13 14 Hjärtat och blodkärlen

Läs mer

Patientinformation. Till dig som ska börja med Humulin NPH

Patientinformation. Till dig som ska börja med Humulin NPH Patientinformation Till dig som ska börja med Humulin NPH 2 Varför behöver du Humulin NPH? Typ 2-diabetes är en progressiv sjukdom. Efterhand kommer din bukspotts körtel att producera mindre och mindre

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad? Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,

Läs mer

Till dig som fått Lantus

Till dig som fått Lantus P a t i e n t i n f o r m a t i o n Till dig som fått Lantus Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Lantus (insulin glargin) av din läkare. Det främsta målet

Läs mer

Generella rutiner gällande diabetes och delegering vid diabetesvård inom Katrineholms kommun

Generella rutiner gällande diabetes och delegering vid diabetesvård inom Katrineholms kommun RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (6) Generella rutiner gällande diabetes och delegering vid diabetesvård inom Katrineholms kommun Baskunskaper All personal som arbetar inom kommunens äldre- och handikappomsorg

Läs mer