Svärkefors i Brandstorp

Transkript

1 Svärkefors i Brandstorp Teknisk beskrivning av ny fiskväg i Skämningsforsån Jönköpings Fiskeribiologi på uppdrag av Habo kommun

2 Innehållsförteckning Teknisk beskrivning av ny fiskväg i Skämningsforsån Allmänt Översiktlig utformning Höjdsystem och lägesbeskrivning Avvägning/kartering Dimensioner på fiskväg Flöden Vattendjup Bottenlutning Arbetsordning Schakter och erosionsskydd av omlöpet Utskov Vägar Massupplag och avverkning Miljöhänsyn...4 Bilagor 1. Översiktskarta. 2. Principskiss på nuvarande och framtida förhållande. 3. Typsektion för omlöpet. 4. Nivåer på omlöp. 5. Tvärsektioner på en uppbyggd kil. 6. Utskov, principskiss. Jönköpings Fiskeribiologi Per Sjöstrand fiskeribiologi@telia.com Omslagsbilder:

3 Svärkefors i Brandstorp Teknisk beskrivning av ny fiskväg i Skämningsforsån 1 Allmänt En damm över Skämningsforsån vid Svärkefors i Habo kommun är ett allvarligt hinder för fiskvandring i Skämningsforsån. Den gamla dammen är ett definitivt vandringshinder för öring och annan fisk, det första från Vättern räknat i Skämningsforsån. Dammen är troligen uppförd för en äldre såg Inga byggnader finns kvar på platsen, enbart lite grunder. En befintlig fiskväg vid dammen som först byggdes som Denilränna och sedan byggdes om till bassängtrappa har fungerat dåligt eller inte alls. Fiskvägen har nu förfallit och är helt ur funktion. Det är främst öringen från Vättern som hindras att vandra uppströms vid Svärkefors. Biotopinventeringen av alla Vätterns tillflöden har visat att det i Skämningsforsån uppströms Svärkefors finns stora arealer för öringens lek och uppväxt. Dessa områden skulle innebära ett väsentligt tillskott till de arealer som idag finns tillgängliga för Vätteröringen. I Skämningsforsåns nedre delar vandrar även flodnejonöga och harr upp från Vättern, men nedströms finns flera besvärliga passager som hindrar dessa arter att nå så pass långt upp i ån som till Svärkefors. Habo kommun har gett Jönköpings Fiskeribiologi i uppdrag att projektera en fiskväg vid Svärkefors. Denna tekniska beskrivning har upprättats i syfte att användas vid en totalentreprenad. Det presenterade materialet skall ses som ett underlag på vilket huvudanbudet skall baseras, men ansvar för funktioner och tekniska lösningar åvilar i alla delar totalentreprenören. 2 Översiktlig utformning Fiskvägen vid Svärkefors förslås i övre delen få formen av ett s k omlöp, d v s en anlagd stenklädd bäckfåra som slingrar sig bredvid hindret och utjämnar fallhöjden så att fisk kan passera. I nedre delen byggs åfåran upp mot hindret vilket brukar kallas för att anlägga ett stryk. Fiskvägen blir därför en kombination av dess två tekniker. Ett enkelt utskov byggs in i slänten på norra sidan ån ovan dammen. Fiskvägen skall mynna i åfåran strax nedströms nuvarande fiskväg och till stora delar byggas upp på samma plats som dagens fiskväg. 3 Höjdsystem och lägesbeskrivning Höjderna anges i ett lokalt höjdsystem. Som fix för projekteringen har en färgmärkt hörna på ett mindre block längs norra stranden ca 10 m uppströms dammen utnyttjats. Denna fix skall ha höjden 10,00 m. När höger eller vänster används för att beskriva läget så skall det ses i riktning nedströms. 4 Avvägning/kartering Avvägning har skett av nivåer på vattenytor, dammkrön och några sektioner i utskovsläget samt längs med föreslagen omlöpssträckning. Resultat från avvägningarna kan fås från Jönköpings Fiskeribiologi på begäran. 1

4 5 Dimensioner på fiskväg 5.1 Flöden Flödet till fiskvägen skall styras genom att ett enkelt utskov anläggs på åns norra sida ca 9 m uppströms Rännan. Utskovet är avsett att vara självreglerande och flödet i omlöpet kommer att variera med nivån i ån. För att fisken skall hitta fiskvägen och för att den inte skall bli torrlagd måste en större andel av flödet vid låga flöden gå via fiskvägen. För att skydda den begränsade nya fåran i fiskvägen mot höga flöden och genombrott skall bara en liten del av de högsta flödena rinna via omlöpet. De höga flödena avleds istället rakt fram över dammkrönet. Som vandringsflöde vid högre flöden eftersträvas ca 0,2-0,3 m³/sek. Svärkefors ligger ca 2 km upp i avrinningsområdet på sammanlagt 19 km². Följande karakteristiska vattenföringsvärden fås för hela avrinningsområdet om man överför avrinningsvärden från Domneån för åren (Melin 1955) till Skämningsforsån: Flöde m³/sek Högsta högvatten 5,7 Medel högvatten 2,1 Medelvattenföring 0,23 Flöde M³/sek Medel lågvatten 0,015 Lägsta lågvatten 0,004 SMHI:s värden är uppskattade och avser dygnsmedeltal. Högsta högvattenföringen torde momentant kunna vara högre, dvs över 9? m³/sek. 5.2 Vattendjup Lämpligt vattendjup i fiskvägen är ca 0,15 m vid låga sommarflöden. Vid högre flöden kan vattendjupet stiga till ca 0,5 m. 5.3 Bottenlutning Omlöpet anläggs med en bottenlutning på ca 8 %. Marklutningen varierar inom området. Omlöpets fåra skall dock utjämna dessa skillnader och hålla en konstant lutning. Fallhöjden på omlöpet vid normalt lågvatten är ca 3,5 m. 6 Arbetsordning Större delen av omlöpet och utskovet anläggs i torrhet. Under byggtiden avleds vattnet rakt fram över dammen så att sidofåran där omlöpet skall gå kan hållas torr. Intaget till nuvarande fiskväg läggs igen med väl packad oorganisk tätjord som skyddas av ett erosionsskydd ut mot ån. Befintlig fiskväg rivs och transporteras bort från platsen. Schakten och utformningen av omlöpet bör ske i samråd med fiskeribiologisk sakkunnig som beställaren i så fall tillhandahåller. 7 Schakter och erosionsskydd av omlöpet Typsektion för omlöpet framgår av bilaga 3. Omlöpet schaktas med beaktande av angiven släntlutning (1:1,75) och de angivna höjderna på den färdiga botten (bilaga 4) samt dragning enligt skiss på bilaga 2. Omlöpets läge framgår även av markeringspinnar på plats. Befintliga organiska jordarter schaktas först bort och återanvänds senare som marktäckning på utsidan av omlöpet. Stenbeklädnad läggs ut enligt typsektion, bilaga 3. Tjockleken skall vara minst 0,3 m, men större block som skall ingå i materialet skall sticka upp ur erosionsskyddet och på så sätt bidra till att bromsa 2

5 vattenhastigheterna. Ovansidan på erosionsskyddet skall alltså inte vara så slät som typsektionen ger intryck av. I omlöpet placeras större block in (gärna lite avlånga) på tvärs i storlek ca mm alternerande längs rännans botten med ett avstånd av ca 2 m. Blocken skall sticka upp och bilda trösklar som skapar mindre bassänger med ett djup på 2 3 dm som ger möjligheter för fisken att hitta vilplatser och simdjup. Omlöpets förmåga att tåla tillfälliga flödestoppar är beroende av att djupet 0,8-1,0 m följs längs hela dragningen. Bredden i botten bör inte understiga 0,8 m i övre delen och 1,0 m i nedre men få gärna bli större i nedre delen. Inom ett avstånd av 1 m från stenbeklädnadens undersida skall marken i uppbyggda partier utgöras av packad lokal morän eller lerig mineraljord. Underlaget på plats består troligen av en ursprunglig morän som kan vara lämplig som uppbyggnadsmaterial. Eventuellt kan mineraljord behöva tillföras för att få rätt material till de uppbyggda partierna. Bitvis finns det gott block i marken, bitvis även berg i dagen. Sprängning kan bli aktuellt. Som anbudsförutsättning skall hela omlöpet kläs med geotextil. För att skydda de uppbyggda partierna skall en geotextil läggas under stenbeklädnaden mellan erosionskydd och mineraljord. Marken bedöms dock som mindre erosionskänslig och inte särskilt genomsläpplig. Skulle det visa sig finnas lämplig mineraljord i delar av omlöpet kan geotextilen slopas i icke uppbyggda delar. Genom att låta omlöpet följa en svag svacka på norra sidan ån får omlöpet ett gott naturligt stöd fram till att det kommer ner till fåran där fiskvägen finns idag. De delar av slänten som är rika på block kan kräva mer omfattande schakter för att forma en ny fåra. Omlöpet beräknas få en längd av ca 40 m efter utskovet. Speciellt i övre delen av omlöpet skall omlöpet hellre förlängas än förkortas, detta för att få ner lutningen något. I fåran där fiskvägen finns idag skall en ny fåra byggas upp som går från sida till sida och zick-zackar sig successivt uppåt. Fåran skapas mellan stora kilar som byggs upp från sidorna. Innan dessa kilar byggs upp rensas botten i fåran på lösa block och vattenpåverkade sand och gruslager. Omlöpets botten och kilarna byggs upp av packad lokal morän eller lerig mineraljord och täcks av geotextil innan erosionsskyddet läggs på. Kilarna byggs upp med konstant lutning vilket innebär att de blir successivt lägre mot spetsen, se principfigurer i bilaga 5. Som komplettering av de fasta trösklarna kan även några större block lägga ovanpå i det färdiga omlöpet för att skapa större motstånd och viloplatser. Som sista åtgärd strös ett tunt lager osorterat naturgrus över fåran. Detta får sedan spolas ner mellan blocken i omlöpet när vattnet släpps på. Arbetsområdet skall efter utfört arbete återställas genom avjämning av körspår och utplaning av schaktmassor. Befintligt organiskt jordlager läggs tillbaka på de yttre slänterna av omlöpet i syfte att gynna återetablering av den befintliga vegetationen. 8 Utskov Utskovet för fiskvägen anläggs på norra (vänstra) sidan ån ca 10 m uppströms det befintliga betongdämmet, se situationsplan bilaga 2. Utskovet utgörs av en betongkonstruktion i form av en mindre ränna med tröskel på nivån 9,3 m och med en trolig höjd av 1 m, se principskiss i bilaga 6. Rännan anläggs ca 1 meter in från gamla fåran genom att placera två prefabricerade L-stöd mitt emot varandra med en öppning på 0,75 m. L-stöden skallvara av typ 4 kn/m² med en höjd av 1 m. Botten mellan L- stöden täcks med ett lager betong där några mindre block gjuts in. I rännans öppning fästs galvade u-balkar med tex bult mot betongen så att flödet kan regleras med hjälp av sättare. I u-balkarna borras hål (innan galvningen) med 1 dm mellanrum så att sprintar kan fästas. Med hjälp av dessa sprintar skall sättare även kunna placeras i övre delen av öppningen för att begränsa flödet in i omlöpet vid hög vattennivå. Genom att fylla u-balkarna med träsättare skall det även gå att stänga av vattnet till omlöpet, dvs det krävs en slät betongbotten under 3

6 u-balkarna. För att stadga upp L-stöden fästs en galvad balk i ovankant av u-balkarna mellan stöden. För att få tillräckligt höjd och bredd på markfyllnaden mot de endast 2 m långa L-stöden krävs markstöd mot slänterna vid rännans början och slut, se bilaga 6. Markstödet kan utgöras av gerade L-stöd som ställs i vinkel mot rännan och som beställs i lämpliga längder hos tillverkaren. Enklast är troligen att först placera ut rännan med gerade kanter och därefter anpassa utformningen av markstöden till omgivande terräng. På utsidan av L-stöden återfylls med packad tillförd eller lämplig morän för att förhindra läckage på sidorna. Stenklädseln av omlöpet dras fram till baksidan av rännan. Även inloppet till rännan erosionsskyddas med block. 9 Vägar Befintlig väg från ladan över ån kan användas under byggtiden, bärigheten bör dock kontrolleras med markägaren?. Vägen över ån har använts av traktor vid skogsarbete och skall tåla en vikt av 5 ton. Det finns även möjligheter att nå området från norr genom skogsbilvägar. Från vägen ner till fiskvägen anläggs tillfällig väg på lämpligt ställe efter samråd med markägaren. Använda vägar återställs efter byggnadsfasen till ursprungligt skick. 10 Massupplag och avverkning Stubbar och eventuella block placeras i anslutning till omlöpet. Överskottsmassor från omlöpet planas ut företrädesvis på omlöpets dalsida som extra förstärkning av vallarna samt vid inloppet till omlöpet för att förhindra vatten att tränga in vid extrema högflöden. Entreprenören svarar för nödvändig avverkning av arbetsområdet samt bortkörning av ev. timmer respektive massaved. Kontakt med markägaren bör därför tas i god tid för samråd om avgränsningar och avverkningstidpunkt. 11 Miljöhänsyn Entreprenören skall i anbudet redovisa vilka skyddsåtgärder som vidtas för att förhindra påverkan av oljespill (även typ av olja) och påverkan på vattendraget av skadliga ph-värden vid gjutning. 4

7 Bilaga 1 Översiktskarta Skämningsforsån Fiskväg Jönköpings Fiskeribiologi

8 Bilaga 2 Skämningsforsån Svärkefors Principskisser över situationsplan med förslag på fiskväg omlöp Dämme Fiskväg Figur 1 Nuvarande förhållanden Öppet för högflöden Lågflödet leds av Ny fåra Uppbyggd botten och serpentinväg Figur 2 Ny fiskväg i form av ett omlöp

9 Typsektion för fiskväg vid Svärkefors, Brandstorp, Habo kommun. Geotextil under erosionsskyddet 1 m 1,75 m 1 m 1,75 m 1 m 1 m T > 300 Geotextil under erosionsskyddet Befintliga organiska jordlager Uppbyggd packad mineraljord Befintliga oorganiska jordlager Stenbeklädnad av avrundad natursten, mm Jönköpings Fiskeribiologi Bilaga 3

10 Bilaga 4 Nivåer på befintlig botten och på botten i den nya omlöpsfåran Längder Befintlig botten Ny botten omlöp Vattenyta övre (nedan fix) 0 9,7 9,3 Längdprofil svackan mot Lilla fåran 2 10,04 9, ,1 9, ,17 8,92 8 9,88 8,76 9,5 9,48 8,72 10,5 8,92 8,64 11,7 8,6 8,55 Fast berg i slänt ner i Lilla fåran 12 8,18 8,43 Botten 2 m nedan fall 13,5 7,26 8,39 Längs serpentinväg kring denilrännan 15 7,135 8,19 höger om fiskväg, ca 1 m 17 7,215 8,02 höger om fiskväg, 1,6 m 19,5 7,195 7,90 höger om fiskväg, 0,2 m 21 7,005 7,69 vänster fiskväg, 1 m, på nacke 23,5 7,025 7,57 vänster fiskväg, 2 m uppe på slänt 25 7,285 7,37 vänster fiskväg, 1 m 28 6,385 7,12 höger om fiskväg, 0,5 m 32 6,365 6,79 vänster fiskväg, 0 m 34 6,215 6,63 Tröskel och nedre vy 39 6,225 6,22 2,44 Svärkefors, nivåer i vänster sidofåra och nivåer för omlöp nivå Ny fåra schaktas Botten fylls upp Befintlig botten Botten omlöp längd Jönköpings Fiskeribiologi

11 bilaga 5 Tvärsektioner av kil 1, den översta kilen Tvärsektion kil 1: L13,5 till L23,5 m 10,0 9,5 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6, Tvärsektion kil 1: L15 till L21 m 10,0 9,5 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6, Tvärsektion kil 1: L16 till L20 m 10,0 9,5 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6, Tvärsektion kil 1: L17 till L19 m 10,0 9,5 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6, Jönköpings Fiskeribiologi

12 Principskiss på utskov för fiskväg vid Svärkefors L-stöd: typ 4 kn/m², 2 m långa, 1,0 m höga Jönköpings Fiskeribiologi bilaga