Storkvarn, Vindån Kompletterande undersökningar till byggnation av en fiskväg vid Storkvarn i Vindån

Transkript

1 STORKVARN Kompletterande undersökningar till byggnation av en fiskväg vid Storkvarn i Vindån Emåförbundet på uppdrag av Länsstyrelsen Östergötlands län

2 Inledning Denna rapport redovisar en fördjupad studie av förhållandena i dammen, Storkvarn i Vindån inom Östergötlands län. Resultatet utgör underlagsmaterial inför planerad fiskvägsbyggnation. Bakgrund Emåförbundet fick under våren 2007 uppdraget av länsstyrelsen i Östergötlands län att utföra kompletterande undersökningar av dammen vid Storkvarn i Vindån. Storkvarn är det första vandringshindret i Vindån men en äldre trätrappa finns vilket ger framförallt havsöringen möjligheter att vandra vidare uppströms. Konstruktionen gör dock att man får se dammen vid Storkvarn som ett svårpasserbart vandringshinder för fisk, främst beroende på dåliga lockeffekter in i trappan och dess passerbarhet. Vidare bedöms möjligheterna för andra arter än öring att vandra som mycket små. En studie av att ersätta trappan med en fungerande fiskväg har utförts av Fiskevårdsteknik AB, på uppdrag av länsstyrelsen Östergötlands län. Förslaget var att bygga ett s.k. inlöp genom att avskärma en del av dammens södra sida och där skapa en naturlig åsträckning som fördelar fallhöjden ner till det södra utskovet. Denna konstruktion skulle i princip ge alla vattenlevande djur möjligheter att passera dammen. Vissa frågeställningar kvarstod dock i det framtagna fiskvägsförslaget och bedömningen var att komplettering bör utföras innan man kan gå vidare med projektet. Syfte och målsättning De kompletterande undersökningarna skall ge en ökad kunskap om förhållandena såsom botten- och sedimentdjup, sedimentens innehåll, schaktmassor, samt behov av fyllnadsmassor. Underlaget skall utgöra underlagsmaterial till en tillståndsansökan och slutligen en upphandling. Åtgärderna har som slutmål att förbättra förutsättningarna för uppvandring av fisk, reproduktion och uppväxt för främst havsöring men även andra fiskarter som utnyttjar Vindån för sin lek- och uppväxt. Material och metodik Underlag Projekteringen genomfördes av två personer under 1 dag i juni Ägaren till Storkvarn, Sten Bäck var också med vid projekteringen vilket gav mycket värdefull information om förhållandena. Som underlag har det framtagna förslaget från Fiskevårdsteknik AB använts samt Fiskevårdsplan Vindån. Per Erik Larsson och Urban Hjälte, Länsstyrelsen Östergötland har i övrigt bidragit med muntliga uppgifter. En fiskväg enligt förslaget bör kunna göras utan ytterligare projektering under förutsättning att de genomförs tillsammans med en sakkunnig och att utföraren (entreprenören) får studera objektet i fält innan åtgärd.

3 Ingående moment 1. Inmätning i lokalt höjdsystem 2. Avvägning av dammens botten 3. Kartering av bottensubstrat och sediment 4. Analys av sedimenten 5. Förslag på lämplig konstruktion av tänkt fiskväg ett s.k. inlöp 6. Beräkning av schakter och fyllnadsmaterial 7. Kostnadsuppskattning Redovisning Vi har valt att redovisa två olika alternativa sträckningar, plan A ursprungliga förslaget (Fiskevårdsteknik) och plan B som följer befintlig strandlinje de första 30 metrarna. Resultatet redovisas med bilder, skisser och ritningar. Analysresultat från sedimentprover redovisas i bilaga. Någon utvärdering har inte gjorts utan detta utgör ett underlag inför prövning.

4 STORKVARN (VH1) Storkvarn, Vindån 2007 Figur 1. Översiktskarta Storkvarn i Vindåns nedre del. Källa: Beskrivning Dammen är liten och kan närmast beskrivas som en liten utvidgning på ån, dämningsområdet sträcker sig däremot långt uppströms. Dammen är delvis igenväxt. Två markerade öppna fåror delar dammen, dessa strömfåror leder till de två utskov som finns i vardera änden av dammvallen. I dessa markerade strömfåror har det inte avsatts lika mycket sediment, området däremellan har rikligt med sediment och en tät vegetation främst bestående av vass breder ut sig. Flytbladsvegetation, näckrosor och gäddnate finns i hela dammen. En fisktrappa i trä finns i bruk, Figur 2. Vy sett från den södra delen av dammen mot kvarnen. Foto: P.Johansson

5 Figur 3. Dammen Storkvarn, dammvallen ses i bortre delen. Foto: P. Johansson. Avvägda höjder dammen Dammens botten och området nedanför mättes in med ett avvägningsinstrument. Som utgångshöjd användes en fix Avvägda höjder framgår i bilaga 1 och tabell 1. Sediment Sedimentdjupet mättes genom att mätstången trycktes till förmodad fast botten. Sedimentens mäktighet och utbredning framgår i bilaga 1 och tabell 1. Provtagning av sedimenten Ett samlingsprov på sedimentet togs med hjälp av en Ekmanhuggare. Totalt 5 st provpunkter spreds över dammen. De övre lagren ner till ca 15 cm djup samlades upp i en hink. Sedimentet bestod av fin lera, med mindre inslag av grövre organiskt material. Prov togs direkt ur den omrörda massan. Analysresultat enligt bilaga XX. Någon utvärdering har inte gjorts eftersom detta inte ingick i uppdraget. Resultatet skall utgöra underlag inför tillståndsprövning. En översiktlig bedömning utifrån resultatet är dock att sedimentmassorna inte innehåller några förhöjda halter utan bör kunna spridas i närområdet som jordförbättringsmaterial. Alternativ A och B Skillnaden mellan redovisade alternativ är sträckningen i dammens övre del ca 30 m. Alternativ A är det ursprungliga förslaget och B en sträckning som i stället följer befintlig strandlinje hela vägen, se bilaga 3 och figur 4. Syftet var att se skillnaden i schakt- och fyllnadsmassor. Ursprungsalternativet är vårt huvudförslag eftersom det är enklare att gräva sig ner i befintlig mark än fylla i vattnet.

6 Storkvarn, Vindån 2007 Figur 4. Alternativa sträckningar i dammens ovandel. Alt. A löper genom udden och alt. B följer befintlig strandlinje. Figur 5. Schematisk bild som visar principen för ett inlöp. En spontvägg i plåt avskärmar mot dammen och befintlig strandlinje utnyttjas på andra sidan, däremellan formas en naturlig å botten med sten och grus. Figur 6. En å-fåra formas mellan befintlig strandlinje och spontväggen. Väggen bör också kläs in med sten och blockmaterial för att ge ett mera tilltalande utseende och för att förstärka hållfastigheten.

7 Området nedanför utskovet i dammvallen Den höjd man kommer ner till vid befintligt utskov i dammvallen är för hög vilket kräver att man fördelar fallhöjden även nedanför utskovet. Vår bedömning är att sträckan ner till bergklacken (ses i förgrunden på figur 5) räcker för detta. Några tvärsektioner har inte gjorts på denna del och därför finns ingen total beräkning av fyllnadsmassor. Bedömningen är att utformningen bäst styrs i fält och att fyllnadsmassor successivt får köras dit under arbetets gång. Vi förslår dock att man följer den befintliga södra strandlinjen och formar en sluttande fallsträcka ner till bergklacken. Viktigt att vattnet kan bredda vid höga flöden och att konstruktionen håller för detta, d.v.s. att stenarnas diameter är väl tilltagna. Figur 7. Schematisk skiss på hur området nedanför dammvallen formas. Beräknade mängder Baserade på tvärsektionerna och fältundersökningen. Tabell 1. Mängdförteckning. Gäller sektion 0/000-0/055 ALTERNATIV A B ENHET ANTAL ANTAL Jordschakt m Fyllmassor m Sediment i fiskväg m Sediment i damm m Erosionsskydd m Spontvägg m Naturgrus 0-50 m Stenblock >500 mm st Tvärsektioner Alternativ A och B, sektioner 0/000 0/055 (sträckningen i dammen ner till utskovet) redovisas i bilaga 3 till

8 Övriga uppgifter Sediment och vegetationsrensning damm I samband med arbetet bör sediment och vegetation grävas bort från hela dammen. Bedömningen är att sedimentet består av ren lera och organiskt material vilket bör kunna spridas ut i närområdet efter överenskommelse med markägaren. Åtkomst av åtgärden Markägaren ställer sig positiv till att befintlig körväg till Storkvarn kan nyttjas och att den öppna marken (äng) mot dammen fungerar som i körningsplats och till åtgärdsområdet samt som avlastningsplats. Området iordningställs efter avslutat arbete. Figur 8. Norra sidan av dammen, Storkvarn. Denna sidan lämpar sig för åtkomst av åtgärden. Befintlig väg till Storkvarn kan nyttjas och ängen (bakom lilla röda huset) lämpar sig väl som avlastningsplats och körväg ner i dammbottnen. Urtappning av dammen Enligt markägaren kan dammen tappas ur helt. Bedömningen är också att maskiner kan köra ut på dammbottnen efter att sedimentet fått torka ihop en tid. Fiskevårdsexpertis Vid arbetet med att forma den nya bäckfåran (inlöpet) bör en sakkunnig i fiskevårdsfrågor delta under hela eller delar av genomförandet. Kostnadsuppskattning Någon kostnadsuppskattning har inte räknats fram beroende på att ett flertal faktorer påverkar den slutliga kostnadsbilden, det finns en stor osäkerhet kring val av lösningar och byggmetoder.

9 Vattendomar Storkvarn, Vindån 2007 Åtgärdsförslagen har inte kontrollerats gentemot eventuella gällande vattendomar då detta inte ingick i uppdraget samt att detta sker i samråd- och tillståndsförfarandet Peter Johansson Fiskeekolog Björn Bengtsson Projektör Emåförbundet Telefon: Fax: Box vx Vetlanda dir mob E-post: Peter.johansson@vetlanda.se Hemsida: Bg: org nr: