Fo rprojektering av fiskvandring vid damm ovan Bruket

Transkript

1 Fo rprojektering av fiskvandring vid damm ovan Bruket Jönköpings Fiskeribiologi AB på uppdrag av Miljökontoret i Jönköpings kommun Januari 2013.

2 Innehållsförteckning Inledning... 2 Tabergsån och metodik... 2 Damm ovan bruket... 3 Alternativ 1 Utrivning/avsänkning i kombination med utlagda block... 4 Alternativ 2 Inlöp i kombination med sänkt damm... 6 Kommentar... 7 Referenser... 8 Bilagor 1. Översiktskarta 2. Längdsektion befintlig 3. Längdsektion utrivning 4. Längdsektion sänkt överfall Jönköpings Fiskeribiologi AB Per Sjöstrand, preliminär version 2, fiskeribiologi@telia.com 1

3 Förprojektering av fiskvandring vid damm ovan Bruket Inledning Jönköpings läge intill den stora sjön Vättern är spännande ur fiskesynpunkt. Fisket i sjön är ett uppskattat nöje bland många Jönköpingbor och besökare. Förekomsten av både storvuxen sjölevande röding, öring och inplanterad lax är en extra kvalité som ökar sjöns dragningskraft. Fiskar på över 10 kg har fångats årligen. Medan rödingen alltid håller sig i sjön är öringen beroende av vattendrag kring sjön för sin lek och första uppväxt. Hittills har öringen främst utnyttjat mindre tillrinnande bäckar. Tabergsån hade under och talet en så pass dålig vattenkvalitet pga utsläpp direkt till ån att öringbeståndet i ån var i det närmsta utslaget. Tack vare åtgärder mot föroreningarna är vattenkvaliten nu så bra att öringen trivs igen. Tabergsån genom Jönköping har liksom flertalet likstora vattendrag i södra Sverige dominerats av dammar som utgjort vandringshinder och dämt in tänkbara lekoch uppväxtområden. Flertalet dammar i Tabergsån har sedan länge mist sin funktion för kraftändamål, men arbetet med att göra de långa strömsträckor som finns mellan dammarna tillgängliga för vandrande fisk, framförallt öring från Vättern, har dröjt till de senaste 20 åren. Först ut var fiskvägen vid Hembygdsparken i Hovslätt Sedan åtgärdades två hinder i biflödet Kallebäcken i Hovslätt 2002, Nyrens damm och Åsafors, så att öringen kan gå långt upp i Kallebäcken. Hökhultsdammen mellan Hovslätt och Norrahammar revs ut 2005 och Massadammen 2011 vilket gör att Vätteröringen nu troligen vandrar upp till Masmästardammen Norrahammar. Där i mellan ligger Bruksdammen som är ett besvärligt hinder för åtminstone mindre öring, vid låga flöden troligen även för större öring. Förekomsten av lekande stora öringar i Tabergsdalen tillför nya naturvärden och visar på närheten till Vättern. Dessutom bidrar nya lekoch uppväxtområden med ett tillskott av öringungar till Vättern och därmed till ett förbättrat fiske i sjön. En återskapad fiskvandring i Tabergsån bidrar till Miljömålet om levande sjöar och vattendrag och till att uppnå en god ekologisk status För att klarlägga möjligheterna att bygga fiskvägar och skapa uppväxtområden i Tabergsån anlitade Jönköping kommun, Tekniska kontoret, år 2007 Jönköpings Fiskeribiologi för att översiktligt visa på alternativa fiskvägslösningar vid fem dammar över Tabergsån, Massadammen, Bruksdammen, Masmästardammen, Magnusondammen och Jönssonadammen. En preliminär version var först klar hösten 2008 och uppdaterades i mars På uppdrag av Miljökontoret har nu två alternativ för Bruksdammen från den första projekteringen utvecklats och beskrivs i denna förprojektering. Tabergsån och metodik Tabergsån är ett av de större tillflödena till Vättern och rinner upp uppe på höglandet i huvudsak sydväst om Jönköping. Avrinningsområdet är 245 km² vid inloppet i Vättern och sjöprocenten endast 1,3 % vilket är lägre än genomsnittet för landet (Eriksson & Forsberg 1974). Vattenföringen har mätts av SMHI vid Hökhultsdammen från 1985 och karakteristiska vattenföringar anges i tabell 1. Tabell 1 Karakteristiska flöden i Tabergsån vid Hökhultsdammen för åren Värden från SMHI:s pegel. flöde m³/sek HHQ 14,3 MHQ 9,3 MQ 1,2 MLQ 0,26 LLQ 0,03 2

4 Från Vederydssjön och ner till Vättern faller Tabergsån ca 142 m. Av denna fallhöjd är i dagsläget ca 25 m indämd vid de dammarna som återstår i ån. Kraftutvinning sker bara vid en mindre damm uppströms Taberg. Olika planeringskartor från Jönköping kommun (Kartogo) har använts som underlag i fält och vid den översiktliga projekteringen. Begreppen höger och vänster används genomgående som om betraktaren står vänd medströms ån. Begreppet damm har oftast använts för själva dammbyggnaden, inte för den uppdämda vattenyta som skapas. Kostnaderna har grovt bedömts utifrån en tumregel om 150 tkr i byggkostnad per fallhöjdsmeter för ett omlöp. Till det kommer kostnaden för en normal detaljprojektering av en fiskväg på ca 50 tkr. Dammen ovan bruket har 2012 mätts in i Jönköpings kommuns höjdsystem som nu är RH Inmätningen skedde från fix 3320 vid nordvästra hörnet på Folkets hus området i Norrahammar. Detta för att kunna relatera till de höjder som anges på den avloppsledning som passerar ån i framkant på dammen. Damm ovan bruket Fallhöjd: 0,85 m Bredd: ca 10 m Utskov: överfall och två luckor Koordinater: Vattendom: tveksamt Just uppströms bruksområdet i Norrahammar ligger en mindre damm som möjligen använts för att leda in vatten till ett kraftverk på bruket, men även i senare tid tycks ha använts för ett vattenintag till bruket, se bilaga 1. Det är oklart om det finns någon dom på dammen, det fanns en lagligförklaring av den sk Bruksdammen till kraftverket, men nu befintliga damm kan vara anlagd senare enbart för vattenintaget. Dammens utformning tyder på detta. Dammen ligger helt och hållet på kommunens fastighet Norrahammar 15:1, men nås enklast över villatomten på Knipphammargatan 14. Dammen är en överfallsdamm i betong med ett ca 7 m brett överfall som central del där huvuddelen av vattnet avbördas, se bild 7. Från vänster räknat består dammen av följande delar: 1. Ett två meter brett överfall med tröskel på nivån 155,87 m som ligger under en brygga som byggts ovanpå dammen. Här spills vatten enbart vid höga flöden. 2. En 1,0 m bred fd spettlucka som nu är överbyggd av bryggan och ej kan utnyttjas för avbördning. Vid höga flöden kan dock vatten rinna över luckans överkant som ligger några centimeter över det vänstra överfallet. 3. Ett 7,1 m brett överfall med tröskelhöjden 155, En fd spettlucka, nu öppen och ur funktion. Luckans öppning var 0,95 m bred och tröskeln låg på nivån ca 155,21 m. Luckan och intaget är igensatt med bråte. 5. Uppströms överfallet finns en gjuten betongsula som sträcker sig ca 1,4 m upp från överfallet längs med hela överfallet och vars framkant ligger på nivån 155,40. På höger strand några meter från spettluckan finns ett enkelt utskov i betong som verkar utformat för ett vattenintag. Här fanns i början på 1960-talet kvar resterna av en intagskanal som ledde vatten ner till bruket, ursprungligen för kraftändamål. En del vatten avleds fortfarande denna väg, troligen genom en kulvert/trumma. Vattnet förser troligen en mindre damm (branddamm?) strax söder om Bruksmuseet med ett litet flöde som sedan avleds tillbaka till Tabergsån. Fallhöjden vid Bruksdammen variera med flödet kring ca 0,85 m. Nivåerna ovan är angivna i RH

5 Bild 1 Damm ovan bruket. Det förmodade vattenintaget i betong syns på högra sidan uppströms dammen. Dammen är idag knappast något definitivt vandringshinder för större Vätteröring som bör kunna hoppa förbi dammen. Någon tydlig ökning av öringtätheterna uppströms dammen visade sig dock inte vid elfiskena sommaren 2012, däremot ökade tätheterna på lokalen Nedan bruket. Mindre lekfisk och stationär öring kan möjligen i vissa flödessituationer ta sig upp via den öppna högra spettluckan, dock inte med nuvarande skräpmängder. För småöring och annan fisk utgör dammen ett svårare hinder som sällan eller aldrig kan passeras. Uppströms dammen är djupet först ca 0,6 m men ökar sedan till ca 1,2 m ca 10 m från dammen. Nedan dammen är djupet 1,0-1,3 m som djupast vid fallet men grundar sedan upp till ca 0,25 m 6-7 m från dammen, se även längdsektion i bilaga 2. Dammen dämmer in ca 50 m av Tabergsån uppströms, dvs upp till ca 20 m nedströms bron från Hammarvägen in till Andrégatan. Just uppströms dammen korsar en avloppsledning ån, en samlingsledning från Knipphammargatan, som består av ett 225 mm betongrör. Enligt data från Tekniska kontoret ligger ledningens vattengång på 154,41 vilket bör innebära att ovankant som högst kan nå 154,75 på vänster sida, dvs ca 0,9 m under nuvarande överfallströskel. Möjligen kan ledningen ligga i linje med framkanten på den betongyta som sträcker sig 1,4 m uppströms från dammens överfall, se bilaga 2. Vid en utrivning är det viktigt att ledningen lämnas orörd. Alternativ 1 Utrivning/avsänkning i kombination med utlagda block En utrivning är normalt det bästa alternativet för fiskens del. Vandringshindret försvinner och det blir ett mindre tillskott i uppväxtområden när de nu indämda sträckorna återförs till strömsträckor. Eftersom vattennivån skapar ett visst mottryck för de uppbyggda kanterna uppströms dammen kan det innebära en viss risk att sänka av dammen helt och hållet. Det är även en fördel att slippa ändra avloppsledningens dragning, inte minst ur kostnadssynpunkt. Nuvarande indämning är också rätt kort. En utrivning där man behåller en mindre del av dammfästet som en tröskel i kombination med att block läggs ut för att trycka upp nivån på uppströmssidan framstår därför som ett bra alternativ. De närboende blir då av med mullret från fallet, men får behålla en porlande sträcka med strömmande vatten, vilket de ser som en 4

6 bra lösning. Om betongdammen tas ner till nivån 155,00 m (ner 0,65 m) bör vandringshindret försvinna samtidigt som man har kvar 0,25 m till avloppsröret. Genom att placera ut ett antal större stenblock i fåran kring dammen på en sträcka av ca 10 m kan man behålla en viss uppdämning uppströms samtidigt som fisk kan passera utan problem. Vid normala eller högre flöden bör man på detta sätt kunna åstadkomma en indämning på ca hälften av den nuvarande, dvs ca 0,4 m. Mellan blocken skapas strömmande, småforsande vatten beroende på flödet. En viss osäkerhet finns dock hur en sådan lösning påverkar isförhållandena under vintersituationer med sträng kyla och lite snö. I sådana lägen kan ispåväxt ske på utplacerade block även under vattenytan vilket kan ge förhöjda nivåer på uppströmssidan. En sådan period inträffade i Södra Vätterbygden mellan ca februari Skulle kraftig ispåväxt ske behöver nuvarande dammläget kunna nås akut med en grävmaskin och antalet block får därefter troligen minskas. En överenskommelse om tillträde genom trädgården med maskiner krävs för detta alternativ. I den tämligen grunda dammen har inga större sedimentmängder ansamlats, men det finns en del bankar som domineras av sand. En utrivning bör inte vålla några problem nedströms med sedimentflykt. Dammen bör dock sänkas av innan en utrivning för att få en successiv anpassning av botten uppströms. Detta bör kunna ske genom att rensa luckan på höger sida och leda huvuddelen av vattnet den vägen. Även den nu överbyggda spettluckan på vänster sida kan öppnas för att dammens betongdelar ska kunna knackas ner i torrhet. Sättarna i luckan bör bytas ut i samband med åtgärden. Dammen kan misstänkas vara förstärkt med armeringsjärn och kan då kräva en kraftigare hydralhammare för att kunna tas ner. Är dammen mycket solid kan rivningen behöva avgränsas genom betongsågning. Likaså om det visar sig att avloppsledningen har gjutits ihop med dammens framkant. Den överbyggda delen av dammen (med bryggan) skulle kunna sparas medan luckan på höger sida tas bort. Tekniska kontoret har dock framfört att man vill riva ut hela dammen för att inte ha kvar delar som kan kräva underhåll. Genom att lägga ut en del block och sten kan strandkanterna kring dammläget framförallt på nedsidan skyddas mot erosion efter en utrivning. En utrivning av en mindre damm av detta slag bör inte kosta mer än kr. 5

7 Alternativ 2 Inlöp i kombination med sänkt damm På höger sida om dammen finns idag redan en nersänkt lucka med en tröskel som ligger ca 27 cm över den nedre vattenytan i juni På denna sida skulle ett inlöp kunna dras som sedan stiger längs högra sidan och mynnar ca 12 m uppströms dammen. Inlöpet läggs till stor del ute i ån och avgränsas mot huvudfåran av en stenpir, se figur 1. Figur 1 Ungefärligt läge för ett inlöp på höger sida. För att minska utfyllnaden kan inlöpet avgränsas mot ån med tex en järnspont om det går att slå ner en sådan på platsen. Detta kan relativt enkelt undersökas i förhand genom provborrning med en större bergborr, typ Cobra. Även en tätkärna av platsspont som stöttas och skyddas av upplagda block och sten skulle troligen räcka för att skapa en bra stigränna på insidan, men tar då större plats ut i ån. Genom att ta ner överfallets tröskel med 0,25 m från 155,65 till 155,40 sänks fallhöjden med 30% och även ett relativt kort inlöp på 12 m ger då en lutning på 5%, vilket ses som acceptabelt med tanke på fisksamhället i Tabergsån. Om vattengången vid låga flöden fås att gå från sida till sida uppnås i realiteten en längre sträcka vilket sänker lutningen. Avsänkningen kan möjligen ske genom att knacka betong med en hydraulhammare eller mer kontrollerat genom betongsågning. Överfallet får då samma höjd som betongsulan i framkant på dammen, se bilaga 3. Inga speciella hänsyn behöver tas till avloppsledningen som inte påverkas. Större öring kommer säkert att i många lägen hoppa förbi dammen. För att få en jämn lutning i stigfåran krävs att betongbotten i sidoutskovet på höger sida kan rivas upp utan att resten av dammen tar skada. Närheten till dammen gör att man ogärna river i befintliga strukturer, men här bedöms det som viktigt för att få en bra fiskväg, se bild 2. Troligen kan fåran behöva breddas något in mot land också från luckan och nedströms, så att ett bra erosionsskydd får plats. Inlöpets botten får längst upp byggas upp med fasta massor som sedan skyddas av en geotextil. Som erosionskydd bör tämligen stor sten läggas 6

8 ut, så att vattendjupet i omlöpet varierar mellan 0,2 till 0,6 m beroende på flödet. Större delen av lågvattenföringen bör gå genom fiskvägen medan endast en mindre del av höga flöden tas in den vägen. Något utskov bedöms inte behövas för inlöpet med tanke på det relativt breda överfallet. Bild 2 Luckan på höger sida dammen, igensatt med skräp och bråte. Område på norra sidan är från början trångt på grund av den gamla lagerbyggnaden, men är nu även svårt att nå sedan en ny förskola anlagts intill som stänger av kontakten från Norrahammarsvägen. Ett inlöp på norra sidan kräver tillgänglighet både vid byggandet och för skötsel och underhåll. Bästa sättet att lösa det borde vara genom att anpassa staketet och lekytorna på förskolan på lämpligt sätt. Eftersom det tycks vara utfyllnadsmark i kanten av ett större industriområde bör prov på eventuella föroreningar i marken tas innan man schaktar i området. Även funktionen på det gamla vattenintaget och branddammens betydelse bör klarläggas så att lämplig hänsyn kan tas, vilket även gäller för en utrivning. Kostnaden för avsänkning plus ett inlöp utan järnspont bör kunna hamna på ca tkr. Skulle man vilja använda järnspont tillkommer ca kr för 12 m² spont. Kostnaden för plastspont är betydligt lägre, ca kr. Kommentar Alternativ 1 bedöms som det bästa för fisken och de kringboende, dessutom ekonomiskt fördelaktigt. Nackdelen är att om den nya utformningen behöver underhållas eller möjligen rensa från is så måste detta ske från trädgårdssidan. Kan den frågan lösas talar det mesta för denna lösning. Risken för ispåväxt under kalla vinterperioder är svår att bedöma på förhand och därför knappast ett skäl mot en utrivning i kombination med block. Ett inlöp på höger sida i kombination med ett sänkt överfall innebär ett mindre ingrepp i dammen och troligen mindre risker för oförutsedda effekter. Men det är svårare att nå på grund av omgivningarna och lite pyssligare att bygga. För fisken är det inte en lika bra lösning som en utrivning, men det bör ändå bli en väl fungerande fiskväg 7

9 Referenser Henriksson, Leif Tabergsån med tillflöden. Dammanläggningar och industriellt utnyttjande av vattenkraften i gammal tid och i nutid. A. Hallden, T. Asp, L Andersson, E. Degerman, F. Nöbbelin Biotopkartering Vätterbäckar, del 3 Jönköpings län. Meddelande nr 2005:35 8

10 Bilaga 1 Översiktskarta över Tabergsån uppströms Bruket och kopia från Kartago. Knipphammargatan

11 Längdsektion för damm ovan Bruket Botten/betongdamm Vattenytan VA-rör Nivå, m m Jönköpings Fiskeribiologi AB Bilaga 2

12 157.0 Längdsektion för damm ovan Bruket efter en utrivning botten vattenyta utfyllnad VA-rör Jönköpings Fiskeribiologi AB Bilaga 3

13 Längdsektion för damm ovan Bruket efter en sänkning av överfall Vattenytan Botten/betongdamm VA-rör Nivå, m m Jönköpings Fiskeribiologi AB Bilaga 4