Ny strandpromenad vid Strömvallen

Transkript

1 1 (6) A Gävle Strömvallen Ny strandpromenad vid Strömvallen Bakgrund KFS AnläggningsKonstruktörer har tagit fram ett förslag på sträckning på ny strandpromenad som skall knyta ihop årummet nedanför Strömvallen med Stadsträdgården på den motstående sidan av Gavleån. Strandpromenaden börjar vid konserthuset och fortsätter sedan uppströms mot Strömvallen. De första ca 85 metrarna planeras anläggas i befintlig slänt genom schakt och utfyllnad. Resterande delen av strandpromenaden föreslås utföras som en bryggkonstruktion utmed strandkanten fram till nordöstra hörnet av Strömvallen. Här planeras en ny bro över till Stadsträdgården. Bilagda förslagsritningar K-001 tom K-003 redovisar föreslagen sträckning i plan och sektion. Befintliga förhållanden Topografiska- och grundförhållanden Stranden utmed Gavleåns södra strand kantas av branta slänter. Del av stranden uppströms konserthuset bedöms ha lutningen 1:3, se figur 1. Närmast strandkanten flackar slänten ut med en tendens till stig. Nivån på stigen bedöms ligga på +6 m. I vattenlinjen finns rester av en gammal träspont, figur 2. Slänten ut mot vattnet lutar brant och är utsatt för erosion där det finare materialet har transporterats bort. Information om vattendjup och släntlutning under vattnet är idag okända och behöver kompletteras. Vattenytan hålls uppe av befintliga överfallsdammar som är byggda i ån norr om Konserthuset. Nivån på den lägre överfallsdammen uppskattas till ca +4 m. Strömningshastigheten utmed strandlinjen bedöms som mycket låg. Stig utmed åkanten Konserthuset Figur 1 Topografiska förhållanden uppströms Konserthuset

2 2 (6) Figur 2 Befintlig träspont Från Strömvallen bedöms lutningen på inmätta slänter ner mot vattnet variera mellan ca 1:2 till 1:1, se figur 3. Släntkrönet ligger på nivå +10,5. I planerat läge för ny bro planar slänten ut mot strömfåran på nivå ca +4,5. Marken innehåller rikligt med sten och block och liten mängd finare material. I broläget är strömningshastigeten i ån påtaglig Planerat broläge Branta slänter mot Gavleån Strömvallen Figur 3 Slänter nedanför Strömvallen Grundundersökningar har utförts i samband med inledande planering för en ombyggnad av Strömvallen. Vid samtliga erhållna underökningsunkter har CPTsondering och skruvprov utförts. Borrpunkt 4 är tagen uppe på släntkrönet bakom planerat läge för ny bro. Undersökningen visar att slänten är utfylld med sand och grus ner till nivå +6 m för att sedan övergå till naturligt material som troligen utgörs av lera. Stopp vid CPT-sondering erhölls på nivå +3,5 m.

3 3 (6) 4 6 Figur 4 Utförda CPT - sonderingar Borrpunkt nr 6 är utförd i släntkrönet ovanför planerad ny bryggkonstruktion. De översta 4 metrarna utgörs av fyllning för att sedan övergå till siltig sandig lera och slutligen siltig lera. Stopp vid undersökningen erhålls på nivå -0,5 m. Skjuvhållfastheten i leran är bestämd till ca 20 kpa. Leran har bedömts ställvis vara högsensitiv, dvs kvicklera. För övriga delar saknas i dagsläget uppgifter om grundförhållanden. Is och vattenförhållanden Gavleån är en reglerad älv med totalt 7 st kraftverk Det närmaste kraftverket uppströms om Strömvallen är Strömdalens kraftverk som ligger ca 400 m från planerat broläge. Vattenregleringen av Gavleån innebär att flödet i älven snabbt kan förändras. Samtidigt innebär regleringen att de extrema flödena dämpas genom möjlighet till magasinering av vattnet. Uppgifter på vattennivåer i Gavleån har erhållits för två flödessituationer. Vid en vattenföring på 6 m 3 /s uppgår vattennivån vid Strömvallen till +4,2 m och vid 80 m 3 /s uppgår nivån till +5,4 m. Övrig statistik och varaktighet på flödena saknas. I en översvämningskartering upprättad av Räddningsverket för Gavleån är 100 års flödet vid mynningen i Bottenhavet 210 m 3 /s. Till vilken nivå vattnet stiger vid Strömvallen vid ett sådant flöde är för närvarande okänt. Isförhållanden i läget för ny brygga är osäkra. Huvuddelen av bryggan byggs där strömningshastigheten är låg vilket innebär att isen har möjlighet att växa till under vintern. Isförhållanden måste klarläggas för dimensionering av bryggan. Förslag på gångstråk utmed befintlig slänt Den första delsträckan av strandpromenaden föreslås anläggas i befintlig slänt, se figur 1, genom avschaktning och utfyllnad. En 3 m bred gångväg på nivå ca +6,2 anläggs utmed strandkanten och följer den befintliga flacka delen av den befintliga slänten. Viss schakt och avjämning krävs för att erhålla bredden. Den befintliga slänten ut i vattnet måste skyddas mot erosion. Detta föreslås utföras genom schakt utmed strandkanten ner till fast botten och sedan utläggning med en

4 4 (6) ordnad stenfyllning. Principsektion av gångstråket redovisar på bilagd ritning K Förslaget förutsätter att den befintliga släntens stabilitet är tillräcklig för att tillåta schaktning och belastning av maskiner under anläggningsskedet. Utfyllnaden med stenfyllning kommer att stabilisera slänten i slutskedet. I och med att slänterna utmed Gavleån tillhör stabilitetszon I bör schakter och utfyllnad utföras med försiktighet. Det är viktigt att grundförhållanden utreds och vattendjupet utmed strandkanten fastställs för att bestämma lämplig konstruktion. Som alternativ till att utföra gångvägen på land kan en pålgrundlagd brygga anläggas i strandkanten. Förslag på bryggkonstruktion i vattnet På en sträcka av ca 135 m är slänten ner från Strömvallen så brant att schaktning och fyllning för en gångväg utmed strandkanten inte bedöms vara genomförbar, se figur 2. Här föreslås strandpromenaden istället utföras som en pålgrundlagd brygga. Principsektion av bryggan redovisas på ritning K-002. Bryggan byggs delvis i vattnet och delvis i strandkanten. Lämplig bredd på bryggan föreslås vara 3 m och nivån på gångytan läggs på +6,2 m. Lokalt breddas bryggan in mot land för att skapa utrymme till utsicksplatser med bänkar. På pålarna gjuts mellanstöd av platsgjutna betongbalkar. Avståndet mellan mellanstöden uppskattas i ett tidigt skede till ca 10 m. Mellan mellanstöden läggs stålbalkar som bär slitytan som utförs av träplank. Räcke monteras mot landsidan. Pålarna kan utgöras av slagna eller borrade stålrör som fylls med betong. För att uppfylla en livslängd på >30 år för pålgrundläggningen rekommenderas att pålarna förses med is- och korrosionsskydd i vattenlinjen. Om berget överlagras av fyllning / lera med liten mäktighet kan det vara nödvändigt att förankra pålarna med dragstag till berget för att säkerställa bryggans stabilitet vid islaster. Slutligt val av pålar och utförande av pålning bestäms utifrån grundförhållandena. Förslag på bro över Gavleån För att knyta ihop det nya promenadstråket nedanför Strömvallen med Stadsträdgården krävs ny bro över Gavleån. Bron planeras att anläggas nedanför Strömvallens nordöstra hörn och landar på motstående sida av ån på den avlånga ö som delar strömfåran. Avståndet mellan stränderna uppskattas till ca 30 m. Bron skall bära mellan landfästena utan mellanstöd i strömfåran. För att klara spännvidden föreslås bron byggas som en fackverksbro i limträ som lyfts på plats med en mobilkran. Exempel på tillverkare av träbroar är Martinsson och Moelven.

5 5 (6) Figur 5 Träbro i Liljansskogen, Stockholm. Tillverkare Moelven Figur 6 Bro över Kävlingeån. Tillverkare Martinssons Vid fastställande av brons nivå bör man utreda behovet av nödvändig fri höjd mellan vattenytan och brons undersida för att minimera risken för att eventuellt drivgods skall fastna i bron. Då avståndet upp till kraftverket är ca 400 m är troligen omfattningen på förekomst av drivgods i ån mycket begränsad. Det bör även klargöras om bron skall dimensioneras för att klara en överströmning vid ett eventuellt 100 års flöde. Landfästet till brons sydvästra upplag bedöms kunna grundläggas direkt på berget alternativt på morän. Den utfyllda slänten från Strömvallen planar ut ca 7 m från åkanten på nivå ca +4,5 m och bildar tillfälligt en något jämnare markyta. Marken utgörs av mycket sten och block där troligen det finare materialen har spolats bort vid höga flöden. På Stadsträdgårdssidan ligger den befintliga marknivån på ca +5,5m. För föreslagen bro hamnar nivån på landfästet på ca +7 m vilket innebär att marken kring landfästet behöver höjas lokalt runt bron.

6 6 (6) I broläget är strömningshastigheten i ån betydligt högre än vid den övriga sträckan där bryggkonstruktionen för strandpromenaden byggs. Detta måste beaktas när landfästen till bron skall byggas. Arbetena med brostöden rekommenderas att utföras under sommarhalvåret då man har låg vattenföring i ån. Behov av mindre fångdammar under byggskedet kan inte uteslutas. Bilagda förslagsritningar: K-001 Strandpromendad Översiktsplan K-002 Strandpromenad på land och bryggkonstruktion i vatten Sektioner K-003 Bro och brygga Elevation och sektion Solna KFS AnläggningsKonstruktörer AB Martin Eliasson Granskad av: Hans Klingenberg