Kallelse/föredragningslista

Transkript

1 Datum Sida 1 Bildningsstyrelsen - Ordinarie ledamöter kallas - Ersättare för kännedom Kallelse/föredragningslista Styrelse: Plats: Tid: Bildningsstyrelsen Fridolinsalen, ingång via Avestas huvudbibliotek Onsdag 15 februari 2017 klockan 13:00 (Obs tiden!) Val av justerare samt plats och tid för justering Inger Mattsson (C) med Lea Malmivirta (C) som ersättare Måndag 20 februari 2017 klockan 11:00 Ärende 1. Överlämnande medborgarförslag om ny modern minigolfbana Arbetsutskottets förslag - Bildningsstyrelsen avslår medborgarförslaget. 2. Rapport från verksamheten 3. Bokslut för år 2016 med målavstämning Arbetsutskottets förslag - Bildningsstyrelsen godkänner de delar av målavstämningen som redovisats på arbetsutskottet. - Resterande delar av bokslutet behandlas på bildningsstyrelsens sammanträde 15 februari Ansökan om investeringsbudget för möbler, utökad verksamhet, Åsgatan 16 Arbetsutskottets förslag - Bildningsstyrelsen godkänner ansökan om investeringsbudget för möbler, utökad verksamhet, Åsgatan 16

2 Sida 2 5. Ansökan om investeringsbudget för uppställning av moduler för slöjdsalar vid Markusskolan Arbetsutskottets förslag - Bildningsstyrelsen godkänner ansökan om investeringsbudget för uppställning av moduler för slöjdsalar vid Markusskolan. 6. Om / tillbyggnad och renovering av Fors skolas kök 7. Idrottshall vid Markusskolan Arbetsutskottets förslag - Att idrottshallen vid Markusskolan byggs för att tillgodose skolans krav på idrottsundervisning, föreningslivets önskemål, samt innehåller slöjdsalar och personalutrymmen. - Att bildningsstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att göra en förprojektering för utbyggnad av idrottshallen vid Skogsbo skola, som tillgodoser föreningslivets behov av en fullgod motorikhall. 8. Riktlinjer för Avestamodellen 3.0 Arbetsutskottets förslag Bildningsstyrelsen antar följande riktlinjer: - Riktlinjer för Avesta Resurs - Riktlinjer för Domkraften - Riktlinjer för Elevhälsoteam - Riktlinjer för Skolgrupp 9. Outdoorutredningen Arbetsutskottets förslag - Bildningsstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att initiera till ett program för outdoor. - Bildningsstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att uppdra till Västmanland-Dalarna miljöoch byggnadsförvaltning att ta fram en Outdoorkarta. 10. Biblioteksplan för Avesta kommun Arbetsutskottets förslag Bildningsstyrelsen - godkänner förslag till biblioteksplan för Avesta kommun. - föreslår fullmäktige att anta biblioteksplanen för Avesta kommun. 11. Prisnivå Verket / Avesta Art 2017 Arbetsutskottets förslag - Bildningsstyrelsen godkänner förslag till priser och värdenivåer i Verket / Avesta Art 2017.

3 Sida Internationella föreningen i Avestas (IFA) ansökan om projektmedel för projektet Korta vägen till högskoleutbildning / jobb i Sverige Arbetsutskottets förslag - Bildningsstyrelsen bifaller Internationella Föreningen i Avestas ansökan om totalt 50 tkr för projektet Korta vägen till högskoleutbildning / jobb i Sverige. - Internationella Föreningen i Avesta ska återkomma med en återkoppling till bildningsstyrelsen vid bildningsstyrelsens första sammanträde 2018, när projektet genomförts. 13. Öppna ditt hem Arbetsutskottets förslag - Bildningsstyrelsen beslutar att Öppna ditt hem alternativ 2 ska genomföras. - Bildningsstyrelsen föreslår att bostadsförsörjningsprogrammets projektgrupp utreder ytterligare målgrupper som kan vara aktuella för Öppna ditt hem. 14. Redovisning av delegationsbeslut 15. Delgivningar 16. Rapporter 17. Övrig information

4 BILDNING/FRITID Datum Brevnr/Diarienr Handläggare: Georgios Nielsen Medborgarförslag om ny modern minigolfbana Fritidschefens yttrande: Den minigolfbana som idag finns belägen i Avesta parken är byggd under 70talet och helrenoverad senast 1987 av en lokal förening som bedrev bangolf med stöd av kommunen. Någon ideell förening som sköter om och underhåller banan finns ej idag. Banorna har i många år kunnat hållas funktionella på grund av att en pensionerad medborgare ideellt skött underhåll och drift. Denna har frånsagt sig detta på grund av sviktande hälsa och idag hålls banorna öppna av en ideell idrottsförening. Föreningen som idag sköter öppethållandet av minigolfen har inga grundläggande kunskaper inom området utan bedriver sin kärnverksamhet i en annan idrott. Under förra året har kommunen med hjälp av extern entreprenör konstaterat att en renovering av banparken genomförd av entreprenör skulle innebära en investering på ca: 1 MSEK. Att göra en nyinvestering i banor av samma modell som idag, innebär en investering på ca SEK. Detta exklusive kostnader för montage och markberedning. Att anlägga en ny modern 18 håls bana likt den som föreslagställaren nämner i sitt förslag (ex.city smart golf) skulle vid helentreprenad innebära en kostnad på ca 1MSEK. Detta oavsett om man anlägger banan vid nuvarande plats eller om den flyttas till föreslagen plats invid Metropoolen. En flytt till området invid Metropoolen samt att badhusverksamheten tar över driften skulle innebära möjligheter till utökade öppettider för minigolf. Fritidschefen anser att bangolfanläggningen idag är väldigt eftersatt och att det finns behov av upprustning. Fritidschefen anser dock att kommunen i nuläget har ett antal anläggningar kopplade till organiserad barn- och ungdomsidrott med samma upprustningsbehov, som bör ses som högre prioriterade. Därav anser Fritidschefen att man i nuläget inte bör investera i en anläggning likt den som föreslagställaren nämner i sitt medborgarförslag. Förslag till beslut: Medborgarförslaget avslås

5 Sida 2

6 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 4 Bildningsstyrelsens arbetsutskott Överlämnande medborgarförslag om ny modern minigolfbana Bs Bakgrund Medborgarförslagsställaren har lämnat in ett förslag och anför följande. Avesta skulle ha glädje av en ny modern minigolfbana, förslagsvis i anslutning till badhuset Metropoolen/Drömparken med möjlighet att hyra klubba och boll i badhusets kassa/reception. I Kristineberg/Stockholm finns en fin, rolig och handikappvänlig bana som passar både unga, gamla och är rullstolsvänlig. Den ser ut som en vanlig bangolfbana i miniatyr. Där har banan ett litterärt tema med författare och boktitlar. Om en liknande bana fanns i Avesta kunde den ha ett Avesta-tema med Avestas kulturella och idrottsliga utbud. Den minigolfbana som finns i Avesta är eftersatt, är i dåligt skick och har begränsade öppettider. Medborgarförslagsställarens förslag: - En ny modern minigolfbana anläggs i Avesta i närheten av badhuset Metropoolen. Kommunfullmäktige beslutade 27 september 2016 att överlämna medborgarförslaget till bildningsstyrelsen för beredning och beslut. Bildningsstyrelsen har uppdragit åt resultatenhetschef kultur och fritid att presentera förslag till beslut. Georgios Nielsen, fritidschef, föredrar ärendet och förvaltningens förslag. Den minigolfbana som idag finns belägen i Avesta parken är byggd under 70-talet och helrenoverad senast 1987 av en lokal förening som bedrev bangolf med stöd av kommunen. Någon ideell förening som sköter om och underhåller banan finns ej idag. Banorna har i många år kunnat hållas funktionella på grund av att en pensionerad medborgare ideellt skött underhåll och drift. Denna har frånsagt sig detta på grund av sviktande hälsa och idag hålls banorna öppna av en ideell idrottsförening. Föreningen som idag sköter öppethållandet av minigolfen har inga grundläggande kunskaper inom området utan bedriver sin kärnverksamhet i en annan idrott. Under förra året har JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE

7 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 5 Bildningsstyrelsens arbetsutskott kommunen med hjälp av extern entreprenör konstaterat att en renovering av banparken genomförd av entreprenör skulle innebära en investering på ca 1 miljon kronor. Att göra en nyinvestering i banor av samma modell som idag, innebär en investering på ca kronor. Detta exklusive kostnader för montage och markberedning. Att anlägga en ny modern 18 håls bana likt den som föreslagställaren nämner i sitt förslag (t.ex. city smart golf) skulle vid helentreprenad innebära en kostnad på ca 1miljon kronor. Detta oavsett om man anlägger banan vid nuvarande plats eller om den flyttas till föreslagen plats invid Metropoolen. En flytt till området invid Metropoolen samt att badhusverksamheten tar över driften skulle innebära möjligheter till utökade öppettider för minigolf. Fritidschefen anser att bangolfanläggningen idag är väldigt eftersatt och att det finns behov av upprustning. Fritidschefen anser dock att kommunen i nuläget har ett antal anläggningar kopplade till organiserad barn- och ungdomsidrott med samma upprustningsbehov, som bör ses som högre prioriterade. Därav anser Fritidschefen att man i nuläget inte bör investera i en anläggning likt den som föreslagställaren nämner i sitt medborgarförslag. Förvaltningens förslag - Medborgarförslaget avslås. Beredning - Bildningsstyrelsen 9 november 2016, Kommunfullmäktige 27 september 2016, Medborgarförslagsställarens förslag 11 augusti Arbetsutskottets förslag - Bildningsstyrelsen avslår medborgarförslaget. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE

8 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 22 Bildningsstyrelsen Överlämnande Medborgarförslag om ny modern minigolfbana Dnr Bs Medborgarförslagsställaren har lämnat in ett förslag och anför följande: Avesta skulle ha glädje av en ny modern minigolfbana, förslagsvis i anslutning till badhuset Metropoolen/Drömparken med möjlighet att hyra klubba och boll i badhusets kassa/reception. I Kristineberg/Stockholm finns en fin, rolig och handikappvänlig bana som passar både unga, gamla och är rullstolsvänlig. Den ser ut som en vanlig bangolfbana i miniatyr. Där har banan ett litterärt tema med författare och boktitlar. Om en liknande bana fanns i Avesta kunde den ha ett Avesta-tema med Avestas kulturella och idrottsliga utbud. Den minigolfbana som finns i Avesta är eftersatt, är i dåligt skick och har begränsade öppettider. Medborgarförslagsställarens förslag: - En ny modern minigolfbana anläggs i Avesta i närheten av badhuset Metropoolen. Vid kommunfullmäktiges behandling av ärendet utdelades medborgarförslaget. Kommunfullmäktige beslutade 27 september 2016 att överlämna medborgarförslaget till bildningsstyrelsen för beredning och beslut. Beredning - Bildningsstyrelsens arbetsutskott 26 oktober 2016, 66 - Kommunfullmäktige 27 september 2016, Medborgarförslagsställarens förslag 11 augusti 2016 Bildningsstyrelsens beslut - Bildningsstyrelsen uppdrar åt resultatenhetschef kultur och fritid att till bildningsstyrelsens sammanträde 15 februari 2017 presentera yttrandeförslag. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE Resultatenhetschef kultur och fritid

9 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 14 Bildningsstyrelsens arbetsutskott Överlämnande Medborgarförslag om ny modern minigolfbana Dnr Bs Medborgarförslagsställaren har lämnat in ett förslag och anför följande: Avesta skulle ha glädje av en ny modern minigolfbana, förslagsvis i anslutning till badhuset Metropoolen/Drömparken med möjlighet att hyra klubba och boll i badhusets kassa/reception. I Kristineberg/Stockholm finns en fin, rolig och handikappvänlig bana som passar både unga, gamla och är rullstolsvänlig. Den ser ut som en vanlig bangolfbana i miniatyr. Där har banan ett litterärt tema med författare och boktitlar. Om en liknande bana fanns i Avesta kunde den ha ett Avesta-tema med Avestas kulturella och idrottsliga utbud. Den minigolfbana som finns i Avesta är eftersatt, är i dåligt skick och har begränsade öppettider. Medborgarförslagsställarens förslag: - En ny modern minigolfbana anläggs i Avesta i närheten av badhuset Metropoolen. Beredning - Kommunfullmäktige 27 september 2016, Medborgarförslagsställarens förslag 11 augusti 2016 Vid kommunfullmäktiges behandling av ärendet utdelades medborgarförslaget. Kommunfullmäktige beslutade 27 september 2016 att överlämna medborgarförslaget till bildningsstyrelsen för beredning och beslut. Förslag till bildningsstyrelsen: - Bildningsstyrelsen uppdrar åt resultatenhetschef kultur och fritid att till bildningsstyrelsens sammanträde 15 februari 2016 presentera yttrandeförslag. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE

10

11

12 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 6 Bildningsstyrelsens arbetsutskott Bokslut för år 2016 med målavstämning Bokslut med målavstämning och resultat för år 2016 är inte färdigt. Johanna Johansson, förvaltningsekonom, föredrar målavstämningen i de delar som är klara. Ledamöterna ges tillfälle att ställa frågor. Förslag till beslut på sammanträdet Mikael Westberg (S): 1. Arbetsutskottet föreslår bildningsstyrelsen att godkänna de delar av målavstämningen som redovisats på arbetsutskottet. Mikael Westberg (S): 2. Resterande delar av bokslut och målavstämning behandlas på bildningsstyrelsens sammanträde 15 februari Beslutsgång Ordföranden ställer Mikael Westbergs (S) yrkande 1 under proposition och finner att arbetsutskottet föreslår bildningsstyrelsen att besluta i enlighet med detta. Ordföranden ställer Mikael Westbergs (S) yrkande 2 under proposition och finner att arbetsutskottet föreslår bildningsstyrelsen att behandla resterande delar av bokslutet på sammanträdet 15 februari Arbetsutskottets förslag - Bildningsstyrelsen godkänner de delar av målavstämningen som redovisats på arbetsutskottet. - Resterande delar av bokslutet behandlas på bildningsstyrelsens sammanträde 15 februari JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE

13 Bildningsstyrelsen Ordförande: Mikael Westberg Förvaltningschef: Björn Hansson Resultat verksamhet och ekonomi och personal Bildningsstyren redovisar ett totalt budgetunderskott på 5,6 mkr. Merparten förklaras av personalkostnader för att möta den stora ökningen av antal barn i skola, förskola och barnomsorg som skett under de senaste åren. Även inom kostverksamheten har personalkostnaderna ökat av samma anledning. Merparten av personalen har anställts under andra halvan av året vilket gjort att det har varit svårt att förutse att förändringen av semesterlöneskulden skulle bli så stor som i år. Inom Kultur och Fritid har kostnaderna för olika satsningar blivit högre än förväntat. Lokalbristen är en faktor som påverkar oss när vi måste utöka verksamheterna och verksamheten har blivit tvungen att hyra in moduler för att kunna möta bristen på lokaler. Gymnasiet kan med glädje presentera goda studieresultat för studenterna 2016, genomsnittligt betygspoäng efter studenten 13,8 poäng, samt att ungt företagande (UF) har fortsatt breddat sin verksamhet med god framgång. Ledningen har särskilt prioriterat säkerhet och trygghet på skolan för elever och personal. För att kunna ligga i framkant på teknikutvecklingen så har gymnasiet under året beslutat att göra en en-till-en - satsning i syfte att säkra datatillgången. Arbetsmarknadsenheten (AME) är inne i en implementeringsfas med ett nytt projekt Framtidsjobb Avesta som ska göra det lättare för långtidsarbetslösa att komma ut på arbetsmarknaden. Projektet startade den 1 april och goda resultat kan redan nu påvisas. Totalt sedan starten har 60 personer varit inskrivna i projektet, varav 20 redan gått vidare till egen försörjning. AME har idag nio verksamheter som pågår över tiden, där Framtidsjobb är den senaste i ordningen. AME fortsätter att ha ett särskilt fokus på att minska arbetslösheten i kommunen och prioriterat är ungdomarna. Sommaren 2016 kunde kommunen erbjuda totalt 242 feriejobbsplatser. Antalet nyinskrivna vid integrationsenheten var 478 personer. Situationen vid mottagningsenheten var extremt ansträng i synnerhet första halvåret. Även utbildning i svenska för invandrare (SFI) var under första halvåret extremt ansträngt med cirka 85 nysökande varje månad och hög omsättning på lärare. Under andra halvåret stabiliserades och förbättrades läget. Dropp-in tider infördes vid integrationsenheten vilket kortade ärendetiderna SFI och samhällsorienteringen omorganiserades och förändrades andra halvåret. Detta tillsammans med färre sökande under hösten har förbättrat utbildningskvaliten på SFI och samhällsorienteringen. Under 2016 har Markusskolans kök renoverat och byggts ut. Antalet portioner på Markusskolan har ökat, vilket gjorde att kökets produktionsyta, förråd och utrustning inte räckte till. Renoveringen och utbyggnaden startade i maj och köket var färdigrenoverat och inflyttningsklart den 22 december. Under hösten serverades Markusskolans elever mat i ett tält på skolgården i väntan på att matsalen skulle bli färdigrenoverad. I no-

14 vember fick barnen äntligen börja äta i matsalen igen. Inflyttningen till Avesta fortsätter att öka vilket bidragit till att vi tillagar fler portioner inom förskola och skola. Totalt tillagar vi cirka portioner per dag inom förskola och skola. Av dessa har 951 avvikande koster det vill säga 25 procent av alla portioner. 616 portioner är etiska koster, 16 procent och 340 portioner är allergikoster, 9 procent. Det gör att livsmedelskostnaderna och investeringsbehovet i köksutrustning ökar samt att vi behöver rekrytera mer personal med kockutbildning. Kostverksamheten består av 19 tillagningskök och 5 mottagningskök, totalt 24 kök med personal. Musik- och kulturskolan har under våren flyttat från Markusskolan till nya lokaler i Koppardalen. Organisatoriskt flyttas musikoch kulturskolan till enhet Verket och kommer från den 1 januari 2017 att heta Avesta kulturskola. På fritid har man mottagit en ny skateramp som är uppsatt i Sportparken. En utredning av Holmenbadets vattenkvalité har genomförts med en efterföljande ombyggnad nedströms Holmenbadet. Brovallens motorstadion har bland annat fått förbättrad belysning för att kunna klara Masarnas arrangemang i elitserien i speedway. En utredning av Outdoor-verksamheten i kommunen har också påbörjats. En ny kulturlokal för utställningar invigdes på nationaldagen, den så kallade Vattenkraftstationen från 1898 intill Verket. Årets utställning berättade i fotografier och film om den stora översvämningen Avesta Art genomfördes programenligt under sommaren med ungefär samma besökarantal som tidigare. Verket tog också under hösten emot en fotoutställning från vänorten Kuusamo i Finland. Utställingen invigdes av försvarsminister Peter Hultvist och skildrar hur staden drabbades av andra världskriget och den återuppbyggnad som därefter skett. Den årliga Tomtemarknaden hade färre besökare än 2015 men omsättningen var lika hög för Verket och i vissa fall högre för medverkande utställare. Viktiga händelser och omvärldspåverkan Det har varit ett högt tryck på förvaltningens samtliga verksamheter under hela 2016, i och med att vi blivit fler invånare i Avesta kommun. Trycket på våra enheter gör att vi har utökat organisationen inom flera områden för att kunna möta verksamhetens behov. Det stora antalet nyanlända till Avesta har gett verksamheterna fler besökare, men också kommunikationssvårigheter. Detta har lett till att främst biblioteken, fritidsgårdar och badhusen har haft ett ökat tryck och har behövt öka antalet anställda och praktikanter, särskilt flerspråkiga personer. Vi har ett relativt stort antal nyanlända som fortfarande är asylsökande. Den stora skillnaden från tidigare år är att de inte längre får permanent uppehållstillstånd direkt utan istället får de tillfälligt uppehållstillstånd. Det är fortsatt stor brist på bostäder och lokaler i kommunen och det påverkar många av de nyanlända men också många av de inrikes födda som är intresserade att byta bostad eller hitta en ny. Vi tillagar fler portioner samt fler olika typer av etiska koster och specialkoster inom förskola och skola vilka leder till ökade kostnader för livsmedel och personal. Förändring i ledningsorganisationen har genomförts. Samtliga kök i kommunen har delats upp i två områden där det två heltidsanställda enhetschefer, en för varje område med utökat ansvar för området. Biträdande kostchefstjänsten avvecklas i samband med pensionsavgång. Rekrytering av nya lärare pågår över tiden men prognosen visar att det kommer att bli problem att rekrytera lärare i allmänhet. Vi har under året implementerat Handlingsplan för pedagoger i kommunen. Planen syftar bland annat till att förbättra arbetsmiljön för kommunens pedagoger och därige-

15 nom ge våra lärare en större möjlighet att få vara pedagoger och inte administratörer. Grundskolans elevantal har under år 2016 ökat från elever till elever. En ökning med 127 elever där stora delar av ökningen kom i samband med starten på vårterminen. Elevtillströmningen är ojämnt fördelad och är i första hand kopplad till Johan-Olovskolan, Åvestadalskolan, Markusskolan samt till viss del även Domarhagsskolan. Det har varit en stor utmaning att möta behovet av både pedagoger och skollokaler, där behovet av skollokaler har lösts med hjälp av moduler, som placerats vid Åvestadalskolan, Johan-Olovskolan och Domarhagsskolan. Grundskolan genomförde en Lärstämma den 14:e juni, som blev mycket uppskattad av lärarna och skolledarna. Det var ett framgångsrikt koncept med externa föreläsningar, samt ett forum för lärare på skolorna inom kommunen att visa upp goda exempel på arbeten som pågår. Tre miljoner i extra föreningsbidrag har under året utbetalats till kultur- och idrottsföreningar för integrationsprojekt. En föreningsmässa har också arrangerats. Ett första, mindre servicecenter för bildningsstyrelsens behov öppnade i början av oktober i biblioteket. Planering och ombyggnad har fortsatt under hösten för att bereda plats för hela kommunens servicecenter i biblioteket med start den 15 mars Konstnären OLEK, virkdrottningen, har rönt stor nationell och internationell uppmärksamhet för sina projekt i Avesta under sommaren. Dels röda huset inne i Verket och rosa huset som skapades genom att virka in Gula villan. Båda dessa installationer skedde som integrationsprojekt i samverkan med framför allt nyanlända kvinnor. Markusskolans överenskommelse med Högskolan Dalarna om att vara en övningsskola för lärarstuderande startade på höstterminen. Det är 16 lärarstuderande som valt att göra sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) på Markusskolan. Gymnasiet har fortsatt många nyanlända till Introduktionsprogrammen vilket ställt stora krav på flexibilitet för all berörd personal. Den stora ökningen av elever har inneburit en utökad ledningsorganisation med en biträdande rektor, speciellt gentemot IMprogrammen. Investeringar inom yttre och inre miljön har skapat en mycket bättre arbetsmiljö för både pedagoger och elever. Nya, permanenta och tillfälliga verksamheter har byggts upp. Jularbo museet har byggts om och har idag en ny mindre utställning och café men inrymmer också Sportoteket. Språkkvällar är en etablerad verksamhet på Avesta bibliotek. Ungdomsgården i Horndal har flyttats till Kulturforum och planering för en fritidsgård i Krylbo har genomförts.

16 ANSÖKAN OM INVESTERINGSBUDGET Enhet/enhetschef: Datum Avstämd med förvaltningschef: 2017 Projektnamn: Startmånad Slutmånad Tidplan: Syfte: Finansieringsform: Fyll även i adm uppgifter nedan till ekonomisystemet Gå till adm uppg Sara Bergström Möbler utökad verksamhet, Åsgatan 16 Ekonomi Kvalitetshöj Myndighetskrav Investering Leasingavtal Hyresavtal x Budget Plan Plan Totalt Investering/leasingobjekt År 1 tkr År 2 tkr År 3 tkr Utgift 0 Inkomst 0 Netto x Avskrivningstid Leasing/hyrestid 10 år år Driftkalkyl tkr (nivåförändring helårseffekt) År 1 tkr År 2 tkr År 3 tkr Totalt Ökade kostnader Avskrivningar Ränta 4,00% Leasingavgift 0 Övrig kostnad 0 Minskade kostnader 0 Summa förändrade kostnader Finansiering Inom befintliga ramar 0 Ofinansierat Åtgärd: Utökad förskoleverksamhet, utifrån barnkö och efterfrågan av plats. För att klara gällande lagkrav om barnomsorgsplats inom 4-månader måste vi vidta åtgärder gällande inköp. Om inköpet ej verkställs kan vi inte ta emot nya barn, vilket medför negativa konsekvenser för aktuella barn/vårdnadshavare, som ej får tillgång till barnomsorg. Konsekvens om investeringen ej genomförs: G:\Bildning\Skolkansli\Styrelseadministration\1 Bs kallelse\arbetsdokument\bs \Kopia av Kopia av Ansökan om investering förskolan möber1.xlsm :29

17 Administrativa uppgifter till ekonomisystemet Enhet/enhetschef: Karin Vestman Projektnamn: Möbler utökad verksamhet, Åsgatan 16 startmånad slutmånad Tidplan: Detaljbudget för investeringen Kapitaltjänstkostnader skall belasta Identitet Konto Ifylles av red enheten Belopp i tkr Identitet Aktivitet Fri Kvar att budgetera 0 Administrativa uppgifter Identitet Ifylles av red enheten Verksamhetskod Organisationskod Personkod SCB Granskning/kontering Beslutsattest För-/efternamn För-/efternamn Jenny Edlund Andersson Karin Vestman G:\Bildning\Skolkansli\Styrelseadministration\1 Bs kallelse\arbetsdokument\bs \Kopia av Kopia av Ansökan om investering förskolan möber1.xlsm :29

18 ANSÖKAN OM INVESTERINGSBUDGET Enhet/enhetschef: Markusskolan Datum Avstämd med förvaltningschef: Projektnamn: Moduler slöjdsalar Startmånad Slutmånad Tidplan: Ekonomi Kvalitetshöj Myndighetskrav Syfte: x Investering Leasingavtal Hyresavtal Finansieringsform: Fyll även i adm uppgifter nedan x x till ekonomisystemet Gå till adm uppg Budget Plan Plan Totalt Investering/leasingobjekt År 1 tkr År 2 tkr År 3 tkr Utgift 0 Inkomst 0 Netto Avskrivningstid Leasing/hyrestid 3 år år Driftkalkyl tkr (nivåförändring helårseffekt) År 1 tkr År 2 tkr År 3 tkr Totalt Ökade kostnader Avskrivningar Ränta 4,00% Leasingavgift 0 Övrig kostnad 0 Minskade kostnader 0 Summa förändrade kostnader Finansiering Inom befintliga ramar 0 Ofinansierat Åtgärd: Uppställning av moduler för slöjdundervisning, då befintlig slöjdsal stängts p.g.a. mögelangrepp. Konsekvens om investeringen ej genomförs: Elever och personal riskerar att bli sjuka och utveckla allergi. G:\Bildning\Skolkansli\Styrelseadministration\1 Bs kallelse\arbetsdokument\bs \Kopia av Ansökan om investering1.xlsm :34

19 Administrativa uppgifter till ekonomisystemet Enhet/enhetschef: Markusskolan Projektnamn: Moduler slöjdsalar startmånad slutmånad Tidplan: Detaljbudget för investeringen Kapitaltjänstkostnader skall belasta Identitet Konto Ifylles av red enheten Belopp i tkr Identitet Aktivitet Fri Kvar att budgetera 0 Administrativa uppgifter Identitet Ifylles av red enheten Verksamhetskod Organisationskod Personkod SCB Granskning/kontering Beslutsattest För-/efternamn För-/efternamn Jenny Edlund Andersson Bengt Albertsson G:\Bildning\Skolkansli\Styrelseadministration\1 Bs kallelse\arbetsdokument\bs \Kopia av Ansökan om investering1.xlsm :34

20 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 22 Bildningsstyrelsens arbetsutskott Rapport - om / tillbyggnad och renovering av Fors skolas kök Bs Bakgrund Fors skolas kök är i stort behov av renovering och tillbyggnad av köket. Nuvarande kök byggdes 1980, därefter har ingen renovering skett, endast köksutrustning som gått sönder har bytts ut. Köket är trångt med små trånga, sprängdfyllda förråd, för små arbetsytor och bristfällig utrustning. Det finns ingen kokgryta i köket, utan endast en ugn och ett litet kokeri, vilket gör att vi inte har möjlighet att tillaga mer än ett alternativ till skoleleverna. I dag måste vi även använda hallen mot lastkajen som förråd för matvaror för att få plats, vilket inte är acceptabelt ur hygienisk synpunkt. All allergikost tillagas på en lös spishäll med två kokplattor vilket begränsar möjligheterna. För att få en dräglig arbetsmiljö för personalen enligt dagens lagkrav, servera säker mat, höja kvalitén och valmöjligheterna för eleverna, och på sikt ha möjlighet att tillaga fler portioner i köket, bör köket byggas ut. En dialog förs mellan representanter för Gamla Byn och Bildningsförvaltningen om fördelningen av kostnaderna för om och tillbyggnaden av köket. Gamla Byns ansvar är delen för det eftersatta underhålls arbetet och tillbyggnaden och utökningen blir en hyreshöjande åtgärd. Förvaltningens förslag - Att Bildningsstyrelsen beslutar godkänna om/tillbyggnationen av Fors skolas kök under förutsättning att hyreshöjningen ej överstiger hyresvärdens föreslagna belopp. Beredning - Resultatenhetschef kosts tjänsteskrivelse, upprättad 17 januari 2017 Förslag till beslut under sammanträdet Mikael Westberg (S): Ärendet ska betraktas som en rapport då det ännu inte finns någon kostnadskalkyl för investeringen. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE

21 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 23 Bildningsstyrelsens arbetsutskott Beslutsgång Ordföranden ställer Mikael Westbergs (S) förslag under proposition och finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet med detta. Arbetsutskottets beslut - Arbetsutskottet har tagit del av rapporten. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE

22 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN/KOSTENHETEN Datum Brevnr/Diarienr Handläggare: Eva Södergård Om/Tillbyggnad och renovering av Fors skolas kök Fors skolas kök är i stort behov av renovering och tillbyggnad av köket. Nuvarande kök byggdes 1980, därefter har ingen renovering skett, endast köksutrustning som gått sönder har bytts ut. Köket är trångt med små trånga, sprängdfyllda förråd, för små arbetsytor och bristfällig utrustning. Det finns ingen kokgryta i köket, utan endast en ugn och ett litet kokeri, vilket gör att vi inte har möjlighet att tillaga mer än ett alternativ till skoleleverna. I dag måste vi även använda hallen mot lastkajen som förråd för matvaror för att få plats, vilket inte är acceptabelt ur hygienisk synpunkt. All allergikost tillagas på en lös spishäll med två kokplattor vilket begränsar möjligheterna. För att få en dräglig arbetsmiljö för personalen enligt dagens lagkrav, servera säker mat, höja kvalitén och valmöjligheterna för eleverna, och på sikt ha möjlighet att tillaga fler portioner i köket, bör köket byggas ut. En dialog förs mellan representanter för Gamla Byn och Bildningsförvaltningen om fördelningen av kostnaderna för om och tillbyggnaden av köket. Gamla Byns ansvar är delen för det eftersatta underhålls arbetet och tillbyggnaden och utökningen blir en hyreshöjande åtgärd. Förslag - Att Bildningsstyrelsen beslutar godkänna om/tillbyggnationen av Fors skolas kök under förutsättning att hyreshöjningen ej överstiger hyresvärdens föreslagna belopp.

23 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 7 Bildningsstyrelsens arbetsutskott Idrottshall vid Markusskolan Bs Bakgrund : Bildningsstyrelsen ger Bildningschefen i uppdrag att tillsammans med Gamla Byn AB utreda om förutsättningarna finns för en ny idrottshall vid Markusskolan : Utifrån den utredning som genomförts beslutar Bildningsstyrelsen att föreslå Kommunfullmäktige att den befintliga idrottshallen inte ska användas i framtiden, utan att istället riva befintlig hall och bygga en fullstor delbar bollhall och motorikhall med förråd, slöjdsalar samt personalrum : Kommunfullmäktige beslutar enligt Bildningsstyrelsens förslag Utifrån Kommunfullmäktiges beslut genomfördes en projektering med en idrottshall som skulle inrymma både fullstor delbar idrottshall, en motorikhall, slöjdsalar samt personalrum. Sommaren 2016 kopplade GBAB in en arkitektfirma som tog fram ett förslag, som dock visade sig vara ett förslag som kraftigt översteg den beräknade kostnaden som tidigare blivit beslutad för en ny idrottshall. Genomgång med förvaltningschef Miljö & Bygg, förvaltningschef Bildningsförvaltningen, VD Gamla Byn AB, projektledare Gamla Byn AB samt resultatenhetschef Grundskola utifrån de nya förutsättningarna. Den nya projekteringen visar att en idrottshall med motorikhall kräver mycket markyta, vilket innebär stora svårigheter att placera vid Markusskolan, då det medför att det blir kvar väldigt lite yta till skolgård. Projektgruppens förslag är därför att man bygger en fullstor delbar idrottshall vid Markusskolan som klarar skolans undervisningskrav och föreningslivets krav/önskemål, samt att man i framtiden bygger ut idrottshallen vid Skogsbo skola, så att den uppfyller föreningslivet behov av en fullgod motorikhall Anledningen är att det finns gott om plats vid Skogsbo skola, samt att det ger bättre förutsättningar för både idrottsundervisningen vid Skogsbo skola och föreningslivet Beräkningar på skolgårdsyta efter genomförda byggnationer visar att Markusskolan har ca.20 kvm/elev och Skogsbo skola har ca.38 kvm/elev. Förvaltningens förslag - Att idrottshallen vid Markusskolan byggs för att tillgodose skolans krav på idrottsundervisning, föreningslivets krav/önskemål, samt innehåller slöjdsalar och personalutrymmen - Att Bildningsstyrelsen ger förvaltningschefen i uppdrag att göra en förprojektering för utbyggnad av idrottshallen vid Skogsbo skola, som tillgodoser föreningslivets behov av en fullgod motorikhall JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE

24 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 8 Bildningsstyrelsens arbetsutskott Beredning - Resultatenhetschef grundskolas tjänsteskrivelse, upprättad 16 januari 2017 Förslag till beslut på sammanträdet Måna Hesselrud (M): Föreningslivets krav / önskemål i första att-satsen i förvaltningens förslag ändras till föreningslivets önskemål. Beslutsgång Ordföranden ställer förvaltningens förslag och Måna Hesselruds (M) ändringsyrkande under proposition och finner att arbetsutskottets föreslår bildningsstyrelsen att besluta i enlighet med dessa. Arbetsutskottets förslag - Att idrottshallen vid Markusskolan byggs för att tillgodose skolans krav på idrottsundervisning, föreningslivets önskemål, samt innehåller slöjdsalar och personalutrymmen - Att Bildningsstyrelsen ger förvaltningschefen i uppdrag att göra en förprojektering för utbyggnad av idrottshallen vid Skogsbo skola, som tillgodoser föreningslivets behov av en fullgod motorikhall JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE

25 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Brevnr/Diarienr Handläggare: Bengt Albertsson Idrottshall vid Markusskolan Bakgrund : Bildningsstyrelsen ger Bildningschefen i uppdrag att tillsammans med Gamla Byn AB utreda om förutsättningarna finns för en ny idrottshall vid Markusskolan : Utifrån den utredning som genomförts beslutar Bildningsstyrelsen att föreslå Kommunfullmäktige att den befintliga idrottshallen inte ska användas i framtiden, utan att istället riva befintlig hall och bygga en fullstor delbar bollhall och motorikhall med förråd, slöjdsalar samt personalrum : Kommunfullmäktige beslutar enligt Bildningsstyrelsens förslag Utifrån Kommunfullmäktiges beslut genomfördes en projektering med en idrottshall som skulle inrymma både fullstor delbar idrottshall, en motorikhall, slöjdsalar samt personalrum. Sommaren 2016 kopplade GBAB in en arkitektfirma som tog fram ett förslag, som dock visade sig vara ett förslag som kraftigt översteg den beräknade kostnaden som tidigare blivit beslutad för en ny idrottshall. Genomgång med förvaltningschef Miljö & Bygg, förvaltningschef Bildningsförvaltningen, VD Gamla Byn AB, projektledare Gamla Byn AB samt resultatenhetschef Grundskola utifrån de nya förutsättningarna. Den nya projekteringen visar att en idrottshall med motorikhall kräver mycket markyta, vilket innebär stora svårigheter att placera vid Markusskolan, då det medför att det blir kvar väldigt lite yta till skolgård. Projektgruppens förslag är därför att man bygger en fullstor delbar idrottshall vid Markusskolan som klarar skolans undervisningskrav och föreningslivets krav/önskemål, samt att man i framtiden bygger ut idrottshallen vid Skogsbo skola, så att den uppfyller föreningslivet behov av en fullgod motorikhall Anledningen är att det finns gott om plats vid Skogsbo skola, samt att det ger bättre förutsättningar för både idrottsundervisningen vid Skogsbo skola och föreningslivet Beräkningar på skolgårdsyta efter genomförda byggnationer visar att Markusskolan har ca.20 kvm/elev och Skogsbo skola har ca.38 kvm/elev. Förslag - Att idrottshallen vid Markusskolan byggs för att tillgodose skolans krav på idrottsundervisning, föreningslivets krav/önskemål, samt innehåller slöjdsalar och personalutrymmen - Att Bildningsstyrelsen ger förvaltningschefen i uppdrag att göra en förprojektering för utbyggnad av idrottshallen vid Skogsbo skola, som tillgodoser föreningslivets behov av en fullgod motorikhall

26 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 9 Bildningsstyrelsens arbetsutskott Riktlinjer för Avestamodellen 3.0 Bs Bakgrund Björn Hansson, bildningschef, och Sara Norqvist, utredare, föredrar ärendet. I juni beslutade Bildningsstyrelsen om Avestamodellen 3.0 och i den 28 nov beslutade kommunfullmäktige att godkänna organisationsförändringen för Avestamodellen 3.0 och att omföra budgetram för fältorganisationen om tkr från bildningsstyrelsen till omsorgsstyrelsen inför budgetåret Syftet med Avestamodellen 3.0 är att stärka samverkan i alla led, inom ordinarie linjeorganisation, för att tillgodose individens behov, möjlighet och rättighet till utveckling. Nya styrdokument, riktlinjer, har arbetas fram under hösten 2016 för att kvalitetssäkra, tydliggöra samverkan och redogöra för uppföljningen och utvärderingen av arbetet inom Avestamodellen 3.0. Förslagen till riktlinjer har skickats ut till ledamöterna i bildningsstyrelsens arbetsutskott. Den största skillnaden jämfört med Avestamodellen 2.0 är att mål och syfte med verksamheten nu är mycket tydligare och att det är lättare att följa upp och utvärdera verksamheten. Elevhälsans roll i organisationen har förändrats. Förr var det mycket administration innan eleverna fick komma till centrala elevhälsan, de fick fylla i blanketter etc. Nu kommer centrala elevhälsan ut till skolorna och marknadsför sig. Förvaltningens förslag till bildningsstyrelsen: Bildningsstyrelsen antar följande riktlinjer: - Riktlinjer för Avesta Resurs - Riktlinjer för Domkraften - Riktlinjer för Elevhälsoteam - Riktlinjer för Skolgrupp Beredning - Utredarens tjänsteskrivelse med bilagor, upprättad 16 januari 2017 Förslag till beslut på sammanträdet Måna Hesselrud (M): Arbetsutskottet uppdrar till förvaltningen att till bildningsstyrelsens sammanträde, se över om det går att förtydliga styrdokumentet Riktlinjer för Avesta Resurs, särskilt i den delen som gäller skolläkarens roll, så att gränsen mellan landstingets och elevhälsans ansvar blir tydligare. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE

27 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 10 Bildningsstyrelsens arbetsutskott Beslutsgång Ordföranden ställer förvaltningens förslag och Måna Hesselruds (M) yrkande under proposition och finner att arbetsutskottet föreslår bildningsstyrelsen att besluta enligt förvaltningens förslag, samt att Måna Hesselruds (M) yrkande bifalls. Arbetsutskottets förslag Bildningsstyrelsen antar följande riktlinjer: - Riktlinjer för Avesta Resurs - Riktlinjer för Domkraften - Riktlinjer för Elevhälsoteam - Riktlinjer för Skolgrupp Beredningsbeslut Arbetsutskottet uppdrar till förvaltningen att till bildningsstyrelsens sammanträde se över om det går att förtydliga styrdokumentet Riktlinjer för Avesta Resurs, särskilt i den delen som gäller skolläkarens roll, så att gränsen mellan landstingets och elevhälsans ansvar blir tydligare. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE

28 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Brevnr/Diarienr BS Handläggare: Sara Norqvist Beslut om riktlinjer Avestamodellen 3.0 I juni beslutade Bildningsstyrelsen om Avestamodellen 3.0 och i den 28 nov beslutade kommunfullmäktige att godkänna organisationsförändringen för Avestamodellen 3.0 och att omföra budgetram för fältorganisationen om tkr från bildningsstyrelsen till omsorgsstyrelsen inför budgetåret Syftet med Avestamodellen 3.0 är att stärka samverkan i alla led, inom ordinarie linjeorganisation, för att tillgodose individens behov, möjlighet och rättighet till utveckling. Nya styrdokument, riktlinjer, har arbetas fram under hösten 2016 för att kvalitetssäkra, tydliggöra samverkan och redogöra för uppföljningen och utvärderingen av arbetet inom Avestamodellen 3.0. Förslag - Riktlinjer för Avesta Resurs antas - Riktlinjer för Domkraften antas - Riktlinjer för Elevhälsoteam antas - Riktlinjer för Skolgrupp antas Bilagor Riktlinje Avesta Resurs Riktlinje Domkraften Riktlinje Elevhälsoteam Riktlinje Skolgrupp

29 Beslutsdatum: Dokumentansvarig: Senast reviderad: Faststalld av: Webbansvarig: Riktlinje Avestamodellen 3.0 Avesta Resurs 8eskrivning av roll och uppdrag Elevhalsa regleras i skollagen oeh ska omfatta medieinska, psykologiska, psykosoeiala oeh speeialpedagogiska kompetenser. For de medieinska insatserna ska det finnas tillgang till skollakare oeh skolskoterska. Dessutom ska eleverna ha tillgang till psykolog oeh kurator, oeh det ska finnas tillgang till personal med sadan kompetens att elevernas behov av speeialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Begreppet "tillgang till" ar valt for att vara anpassat till olika skolors forutsattningar. Avesta Resurs ar Avesta kommuns organisering av vissa delar av elevhalsan for att sakerstalla aha elevers tillgang till medieinska oeh psykologiska kompetenser samt speeialkompetenser inom tal- oeh sprak oeh autismspektrumtillstand. Avesta Resurs ska arbeta halsoframjande, forebyggande oeh ska stodja elevernas utveekling mot utbildningens mal. Skolliikare Skollakare upphandlas oeh uppdraget regleras genom avtal. Skollakarens arbete bestilr av medieinska undersokningar, bedomningar oeh uppfoljningar.l!lkollakaren arbetar framst halsoforebyggande oeh utf6r darfor inga direkta sjukvardande behandlingar, da remitteras eleven istallet tilliandstinget for yard. Skollakaren arbetar med utredning av clever med skolsvarigheter i samverkan med vilrdnadshavare oeh e1evhalsoteam. Dessutom har skollakaren fortlopande samverkan med exempelvis barnlakarmottagning, barnpsykiatrin, vardeentral, habilitering, logoped oeh soeialtjanst. Skollakaren kan ordinera oeh uppratta ett individuellt vaeeinationsprogram. Elever med medieinska problem som kan inverka pa utbildnings- oeh yrkesval erbjuds medieinsk studie- oeh yrkesvagledning.~akaren fungerar bade som stod oeh diskussionspartner for skolskoterskan, rektor oeh elevh~eam i medieinska fragor. Skolpsykolog I skolpsykologens uppdrag ingar handledning oeh utredning. Med handledning menas att ge rad oeh vagledning till skolans personalgrupper. Skolpsykologen kan med sin fordjupade kunskap se orsakssamband oeh analysera komplex a situationer, fungera bade som bollplank oeh vagledande i arbetet kring clever med svarigheter att na kunskapskraven. Skolpsykologens utredningsuppdrag regleras i 3 kap 8 skohagen (2010:800). Uppdraget innebar att utreda enskilda elevers inlarningssvarigheter genom att utfora utveeklingsbedomningar, begavningsbedomningar samt utredningar in for inskrivning i sarskolan. Delgivning av namnda utredningar ansvarar aven skolpsykolog for. Skolpsykologen kan sta for korta oeh akuta insatser men utfor inga direkta behandlingar av psykisk ohalsa. De staller enbart diagnos nar det galler utveeklingsstorning oeh ska inte fungera som samtalsstod under nagon!angre tid. Om skolpsykologen kommer fram till att ett arende bor

30 Sammanfattning av kommentarer till A9Rluxvoyy_e7ytd3_Sdg.tmp Sida: 1 J:.)Nummer: 1 Fbrfattare: ylvsjo1218 Amne: Markering Datum: :46:17 ~ Fbrfattare: ylvsjo1218 Tillagg Amne: Anteckning Datum: :46:21 Nummer: 2 Fbrfattare: ylvsjo1218 Amne: Anteckning Datum: :47:32 Meningen "Alia elever och vardnadshavare har ratt att sbka skollakaren efter elevens egna upplevda behov" har tag its bort.

31 Beslutsdatum: Dokumentansvarig: Senast reviderad: Faststalld av: Webbansvarig: utredas ytterligare kan eleven efter faraldrars godkannande remitteras vidare till BUP - barn- oeh ungdomspsykiatrin. Specialkompetens inom autismspektrumtiiistand Speeialkompetens inom autismspektrumtillstands roll inom Avesta Resurs ar just att bista med speeial- oeh spetskompetens i arbetet kring behovet av stad elever med autismspektrumtillstand i Avesta kommun. Uppdraget be star i att vara behjalplig oeh stadja skolenheterna med utformning av extra anpassningar oeh sarskilt stad gallande elever med diagnostieerade autismspektrumtillstand eller i behov av samma extra anpassningar oeh sarskilda stad far att kunna utveeklas i skolan oeh na kunskapskraven. Speeialkompetensen inom autismspektrumtillstand ska bidra med att praktiskt tydliggara arbetssatt, tipsa om hjalpmedel oeh kommunikationsstrategier anpassade far elever som uppvisar ett autismspektrumtillstand oeh vara ett stad till skolenheterna i arbetet med utformningen, uppfaljningen oeh utvarderingen av atgardsplaner far dessa elever. Specialkompetens tal och sprak Specialkompetens tal oeh sprak bistar skolenheterna/verksamheterna i arenden pa individniva saval som i handledning av den befintliga professionen i arbetet med barn oeh elever som av en eller annan anledning har svart att kommunieera, det vill saga har brister vad galler rast, tal eller sprak. Speeialkompetensen inom tal oeh spdk ger rad oeh stad till skolledning oeh personal, i dialog med vardnadshavare, far att skapa organisatoriska IOsningar anpassade efter varje barn behov. Likasii ge handledning till personal gallande tal/spriik/ias/skriv-relaterade fragor. Aven fragor som rar harsel oeh ljudmilja ar omriiden som ingar i uppdraget. Specialpedagog Speeialpedagogens uppdrag ar att framja barns oeh elevers utveekling oeh larande. Detta sker genom obsetvation, kartlaggning, konsultation, handledning oeh metodutveekling. Syfte Avesta Resurs syftar till att uppfylla 2 kap skollagens bestammelser om elevhalsa genom att bistii skolenheterna med tillgang till medieinsk oeh psykologisk profession oeh med sadan kompetens att elevernas behov av speeialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Avesta Resurs ska erbjuda ett verkasamhetnara stad med korta kommunikationsvagar sa att tidiga stadbehovsteeken hos barn oeh ungdomar fiingas upp oeh darigenom att tidiga insatser kan sattas in.

32 Beslutsdatum: Dokumentansvarig: Senast reviderad: Faststalld av: Webbansvarig: Mal Malet for Avesta Resurs ar att: erbjuda ett verksamhetsnara stod och bista alia skolenheter i Avesta kommun med tillgang till adekvata medicinska, psykologiska och specialpedagogiska tal, spriik och autism kompetenser erbjuda korta kommunikationsvagar i det lagstadgade elevhalsoarbetet for att snabbt kunna utreda och stodja skolenheterna Avesta Resurs ska arbeta losningsfokuserat Uppfoljning Enhetschef for../-\vestaresurs ansvarar for uppfoljning av verksamheten. Uppfoljning ska ske terminsvis (maj och nov) och bland annat besvara: Utvardering Antal utforda utredningar Arbets belas tning Vilka arenden pa vilka skolor har hanterats av l\vesta Resurs Behov av okade resurser till ett sarskilt rektorsomriide Enhetschef for Avesta Resurs i samverkan med grnndskolechef ska arligen Guni) utvardera miiluppfylielsen. Friigestallningar att besvara ar om Avesta Resurs arbetar mot de satta malen. Detta kan ske genom att en enkatundersokning genomfors.

33 Sida 5 Riktlinje Avestamodellen 3.0 Domkraften Beskrivning av roll och uppdrag Domkraften är kommunens gemensamma resursskola och fungerar som en särskild undervisningsgrupp. Därvidlag lyder den under gällande skolförordningar såsom skollagen (2010:800) och LGR 11. Den är en central satsning från bildningsförvaltningen i Avesta kommun i den meningen att den är centralt finansierad. Arbetet är inriktat på att: Stärka elevens självförtroende Skapa en trygg och individuellt anpassad lärmiljö Öka motivationen för skolarbetet Arbeta för integrerande lösningar På Domkraften finns möjlighet att läsa samtliga ämnen eftersom arbetet sker i samarbete med lärarna på den skola eleven är inskriven vid, enligt en integrerande lösning. Det kan innebära att eleven läser vissa ämnen med sin ordinarie klass eller att man läser inom ramen för Domkraftens grupp. Uppdraget utformas i samverkan med ansvarig skola, vårdnadshavare och Domkraften och utgår från det gällande åtgärdsprogram som eleven har. Varje elev har en individuell plan som styr arbetet med eleverna på Domkraften. Domkraften organiseras under enheten särskola och rektor för den enheten är chef över Domkraftens personal samt leder det pedagogiska arbetet. Eftersom Domkraften är en särskild undervisningsgrupp är rektor för respektive skola där varje elev är inskriven, ansvarig för elevens resultat och uppföljning. På Domkraften återfinns både pedagogisk kompetens såväl som socionomkompetens (eller motsvarande). Lärartimmar, i exempelvis MA/NO, slöjd, bild och hemkunskap, kan köpas in från Domarhagen för att fylla behovet av kompetens på Domkraften. Syfte Syftet är att genom ökad resurssatsning erbjuda ett alternativ till elever i årskurs 4-9 som har funktionsnedsättning av NPF-liknande karaktär och därmed är i behov av extra stöd och stimulans samt tillrättalagd lärmiljö för att nå gällande kunskapsmål. Mål Öka elevernas måluppfyllelse, såväl sociala mål som kunskapsmål Hjälpa eleverna att utveckla strategier för att hantera sina funktionsvariationer Verksamhetsplan Utifrån uppföljning av de handlingsplaner Domkraftens elever haft under läsåret sammanställs utvecklingsområdena i en verksamhetsplan. Uppföljning och utvärdering Domkraftens ledning ansvar för verksamhetens uppföljning och att den presenteras i en kvalitetsredovisning enligt grundskolans modell. Verksamheten följs upp kontinuerligt av personalen, enligt den individuella handlingsplan som är upprättad utifrån det åtgärdsprogram som eleven har med sig från sin skola. Elevens utveckling och en utvärdering av gjorda insatser

34 görs enligt en fastslagen modell och presenteras för elevens skola en gång per termin eller när eleven skrivs ut. Sida 6

35 Sida 7 Riktlinje Avestamodellen 3.0 Elevhälsoteam Beskrivning av roll och uppdrag Elevhälsans utformning är lagstadgad och omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. 1 Elevhälsoteamen arbetar utifrån de riktlinjer som finns för elevhälsan. Det betyder att arbetet planeras och bedrivs utifrån hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande perspektiv. 2 Elevernas lärande, utveckling och hälsa främjas när olika yrkeskulturer förenas i elevhälsoarbetet. Avestamodellen är ett led i att hitta fungerande organisatoriska strukturer för en fungerande samverkan mellan skolans olika yrkeskategorier. 3 Inom Avestamodellen är samsynen mellan olika yrkeskategorier en grund. I den nationella strategin för samverkan framhålls tre grundläggande förutsättningar för en fungerande samverkan styrning, struktur och samsyn. 4 Avestamodellen är det som sammanför dessa tre S. Styrningen är organisationen av samverkan som säkerställs i Avestamodellens organisation. I strukturen finns grunderna för samverkan som bygger på funktioner istället för personer eftersom det visat sig fungera långsiktigt. Samsynens bas är att vi har gemensamma begrepp, strukturer och ärendegångar. Elevhälsoteamen i Avestamodellen har utifrån detta en utformning som möjliggör att olika yrkeskategorier ingår i arbetet med elevhälsa. Elevhälsoteamen på respektive skola i Avesta kommun består av skolledare, speciallärare eller specialpedagog, skolsköterska, kurator och skolgrupp. Varje elevhälsoteam har också tillgång till läkare, psykolog, logoped, studie- och yrkesvägledare och fältare. Rutindokumentet för elevhälsoteamen anger i vilken omfattning respektive profession deltar på elevhälsoteamsmöten. Syfte Syftet med elevhälsoteamet är att alla elever ska erbjudas en likvärdig utbildning av hög kvalitet oberoende av bostadsort, kön, etnisk, social eller ekonomisk bakgrund. Alla elever från förskoleklass till gymnasiet ska kunna tillgodogöra sig den undervisning som erbjuds, oavsett om det finns faktorer som kan hindra elevens möjlighet till lärande och utveckling. Elevhälsoteamen arbetar för att eleverna når minst betyg E eller motsvarande för respektive årskurs. 1 Socialstyrelsen och Skolverket (2014), Vägledning för elevhälsan, s , s , s Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa, (2007), Stockholm: Socialstyrelsen, Rikspolisstyrelsen, Myndigheten för skolutveckling.

36 Sida 8 Mätbara mål och indikatorer - Målet är att 100% av eleverna når minst betyget E eller motsvarande för respektive årskurs. Detta mäts varje läsår. - Varje år genomförs också en elevundersökning för att se hur eleverna uppfattar att de får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta redovisas i enhetens kvalitetsredovisning. Verksamhetsplan Elevhälsoteamets arbete följer det kommungemensamma årshjulet. Arbetet dokumenteras i enlighet med gällande rutiner. Utifrån det systematiska kvalitetsarbetet tas utvecklingsområden fram och utifrån dessa planeras elevhälsoteamets arbete för nästkommande läsår. Uppföljning och utvärdering Respektive rektor ansvarar för att uppföljning och utvärdering genomförs enligt rutinen. Redovisning sker i kvalitetsredovisningen som kommer resultatenhetschef till del och som också bildar grund till kommunens kvalitetsredovisning.

37 Sida 9 Riktlinje Avestamodellen 3.0 Skolgrupp Beskrivning av roll och uppdrag Alla elever ska erbjudas en likvärdig utbildning av hög kvalitet oberoende av bostadsort, kön och social eller ekonomisk bakgrund. 5 För att uppfylla detta har Avesta kommun en specifik profession, skolgrupp, som en naturlig del i skolans elevhälsoteam. Skolgruppen arbetar med elever som uppvisar en beteendevariation som påverkar skolsituationen negativt på uppdrag av rektor efter beslut på elevhälsoteamsmöte. Skolgruppens arbete (plan och faktiskt handlande) dokumenteras. Skolgruppen är en av de som kan initiera riskinventeringar och kartläggningar. Skolgruppen arbetar främjande, förebyggande och åtgärdande och för att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, skolnärvaro, utveckling och hälsa. 6 För att säkerställa detta arbetar skolgruppen för att stötta såväl pedagoger som elever. Till skillnad från elevassistenter arbetar skolgruppen med flera elever samtidigt och är inne som en åtgärd under en avgränsad tid. Skolgruppen samverkar med andra yrkesgrupper för att identifiera och åtgärda svårigheter i elevens lärande och utveckling. Skolgruppen bidrar med kunskap om risk- och skyddsfaktorer för elevers hälsa, sociala situation och utveckling. 7 Skolgruppen tar del av handledning, har gemensamma träffar och coaching. Syfte Skolgruppen är en del av elevhälsoteamet på den enskilda skolan och syftar till att få eleven att delta i sin ordinarie undervisningsgrupp. Mål och indikatorer Det övergripande målet för skolgruppens arbete är att tillgodose individens behov, möjlighet och rättighet till utveckling. I detta ryms att alla elever ska ha en trygg lärandemiljö och ska kunna utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. 100% av eleverna ska uppge att de är trygga i skolan. Skolgruppen stöttar och vägleder pedagoger i arbetet med elever som uppvisar en beteendevariation som påverkar skolsituationen negativt, så att eleverna kan delta i sin ordinarie undervisningsgrupp. Skolgruppen är involverad kring elever som uppvisar en beteendevariation som påverkar skolsituationen negativt. Uppföljning och utvärdering Respektive rektor ansvarar för att uppföljning och utvärdering av skolgruppens arbete genomförs enligt rutin. Redovisning sker i kvalitetsredovisningen som kommer resultatenhetschef till del och som också bildar grund till kommunens kvalitetsredovisning. 5 Socialstyrelsen och Skolverket (2014), Vägledning för elevhälsan, s , s , s. 80.

38 Sida 10

39 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Brevnr/Diarienr BS Handläggare: Sara Norqvist Outdoorutredning Förslag - Bildningsstyrelsen föreslår kommunfullmäktige om att initiera till ett program för outdoor - Bildningsstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att uppdra Västmanland-Dalarna miljöoch byggförvaltning att ta fram en Outdoorkarta

40 Sida 2 Innehåll Outdoorutredning... 1 Förslag... 1 Bakgrund/Sammanfattning... 3 Metod... 3 Arbetsgrupp... 4 Styrgrupp... 4 Kartläggning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Outdoorönskemål... 6 Ungdomsråd... 7 Medborgarförslag... 8 Utredningens bemötande av de medborgarförslag som beslutats att bifogas som analys och arbetsmaterial i Outdoorutredningen... 8 Utredningens förslag... 9 Bilagor...10 Agilitybana...10 Allaktivitetsplan...11 Alpinanläggning...13 Boulebana...14 Iläggningsplats för båt...15 Fiske...16 Friluftsbad...17 Idrottsanläggning...18 Kanot/kajak Lekplats...28 Naturområde...30 Område för rekreation...32 Skid/motionsspår...33 Slogbodar/lägerplats/grillplats...35 Sportpark...36 Utomhusgym...37 Vandringsled/naturstigar...38

41 Sida 3 Bakgrund Vad är egentligen outdoor? Tidigare har man ofta pratat om friluftsliv, och begreppet outdoor inkluderar friluftsliv, men det handlar också om extrema, kortare och intensivare uteaktiviteter och äventyrsaktiviteter som inte riktigt innefattas av begreppet friluftsliv. Aktiviteter som har tillkommit under de senaste årtiondena. Outdoor är också ett branschbegrepp som mer och mer tagit över termen friluftsliv, framförallt eftersom branschen är mycket globaliserad. Branschen i sig sätter fokus på funktionalism och upplevelser. En del av poängen med att ha outdoor som ett profilområde i Avesta kommun är att locka företag att etablera sig i kommunen, så att det finns jobb åt alla som vill bo här. Outdoor är en bransch som är relativt liten idag, men som har förutsättningar att växa och bli riktigt stor. Redan idag har Avesta företag inom outdoorområdet. Outdoorbegreppet för Avesta kommun är inte tydligt definierat konstaterade utredningen initialt. Arbetsgruppen har därför behövt ta fram en operativ och egen definition. Arbetsgruppen har valt att arbete med outdoor utifrån definitionen: hög och låg puls i en utomhusmiljö utan att vara organiserad med Avesta kommuns medborgare i fokus. Eller kort och gott utomhusaktiviteter i Avesta kommun. Nyligen kom också Naturvårdsverket med en definition av friluftsliv. Deras definition lyder, vistelse i natur och kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling. Att skapa miljöer för den individuella människan, en människa som styrs av tiden har varit utgångspunkt i behovskartläggningen och analysen. Gemensamt för alla outdooraktiviteter som redovisas i utredningen är att de är avgiftsfria och tillgängliga dygnet runt, med vissa undantag för t.ex. fiske. Outdooraktiviteter tangerar även sport som också är ett profilområde i Avesta kommun. Någon tydlig gränsdragning mellan sport och outdoor är svår att definiera, människor kan t.ex. utöva sport på de outdooranläggningar som redovisas i utredningen. Diskussioner har även förts kring om outdoorbegreppet kan kopplas mot stöd av allemansrätten. Outdoor är starkt kopplat till det man i kommunen kan göra med stöd av allemansrätten men många outdooraktiviteter kan också utföras utan stöd i allemansrätten på planlagd mark t.ex. i sportparken. Syfte Utredningen syftar till att kartlägga och analysera hur kommunens outdoorutbud täcker nutida och kommande behov samt efterfrågan. Utredningen har genomförts på uppdrag av Bildningsstyrelsen. Metod Analysen är utförd med beaktande av kommunala styrdokument, så som t.ex. landsbygdsprogrammet, och medborgardialog. Av de kommunala styrdokumenten framgår det att barn och unga är en prioriterad målgrupp. Analysen lägger därför stor vikt vid denna målgrupp likaså att det ska finnas kommunal service i hela kommunen. Inkommande förslag från allmänheten beaktas också särskilt i analysen. Utredningen har valt att lämna det framåtblickande strategiarbetet till nästkommande steg. Utredningen har därför inte fokuserat på omvärldsbevakning/trendspaning. Kartläggningen har genomförts av en tvärorganisatorisk arbetsgrupp. Arbetsgruppen har bestått av tjänstemän från fritidskontoret, kommunkansliet, V-dala miljö & bygg samt teknisk service. Arbetsgruppen har inventerat och dokumenterat platser för outdoorutövning utifrån sin profession. Ett webb GIS-verktyg, outdoorkartan, har tagits fram där medborgarna och

42 Sida 4 kommunanställda getts möjlighet att lägga till sina tips på outdooraktiviteter. Vad gäller behovskartläggningen har webb GIS-verktyget också fungerat som en insamlingskälla för outdoorönskemål. Ungdomsrådet och pensionärsrådet har sökts upp av arbetsgruppen och getts möjlighet att lämna förslag och önskemål på outdooraktiviteter. För att få så bred spridning på outdoortips och outdoorönskemål som möjligt har mycket tid lagts ned på marknadsföring av utredningen. Samtliga kommunanställda har fått mail om kartläggningen med länk till outdoorkartan. Avesta tidningen och Dala-Demokraten har skrivit om utredningen och två gånger har det varit inslag om utredningen på P4 Dalarna. Affischer har tryckts och satts upp, bland annat i matvarubutiker i alla Avestas kommundelar. Arbetsgrupp Sara Norqvist, utredare, bildningsförvaltningen Benny Andersson, fritidskonsulent, fritidskontoret Veronica Lundqvist, turistassistent, kommunkansliet Peter Klintberg, kommunekolog, Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning Jan Hedman, parktekniker, teknisk service Styrgrupp Ing-Marie Pettersson-Jensen, kultur- och fritidschef, bildningsförvaltningen Georgios Nielsen, fritidschef, bildningsförvaltningen Carina Emtebrink, Landsbygds-/Turismhandläggare, tillväxt Avesta Mikael Jansson, teknisk chef, teknisk service

43 Sida 5 Kartläggning Kartläggningen har varit central i utredningsuppdraget. Sedan i mars 2016 har därför en arbetsgrupp bestående av fem kommunala tjänstemän arbetat med kartläggning av outdooraktiviteter i Avesta kommun utifrån sin profession. Kartläggning har även skett med stöd av ett webb GIS-verktyg under tidsperioden juni-augusti Genom webb GIS-verktyget har allmänheten kunnat lämna tips på outdoorplatser i kommunen. Kartläggningen har kategoriserats och presenteras under olika huvudoutdooraktiviteter. Totalt har 291 platser för outdooraktiviteter kartlagts i Avesta kommun. Dessa redovisas i bilagorna till utredningen.

44 Sida 6 Outdoorönskemål 20 outdoorönskemål inkom under perioden juni-augusti Dessa redovisas i tabellen nedan. Höghöjdsbana Terrängspår som är förstört/avgrävt. Önskar det tillbaks. Minigolfbana och café. Önskemål om bryggplats Terränghinderbana Rusta gamla badplatsen Fixa den fina rastplatsen som blivit förstörd Jag och mina kamrater spelar ofta tennis och vi saknar en liten klubbstuga men framförallt en toalett i banornas närhet. En enkel kiosk ute på Holmen vore trevligt både för barn och vuxna. Utomhushinderbana á la Vika Grillplats med sittplatser

45 Sida 7 Gör om Myrsjön till ädelfiskesjö. Men man vill ju kunna cykla dit och när dom satte upp mitträcken känns det livsfarligt. När Biltema påbörjar bygget i Åsbo vore det lämpligt att flytta beachvolley banorna till holmen mellan tennisbanorna och gamla Bruksklubben. Mer aktivitet i området. Slogbod/vindskydd uppe vid elljusspåret hade vart trevligt. Förenkla möjligheten att komma över älven, för att slippa gå runt eller gå över järnvägen. Går det att komma under bron och upp på vägen? Fixa halfpipen Det vore bra med en rullskidbana här. Asfaltera konstsnöspåret, det blir perfekt för rullskidåkning på sommarn och lättare att få till skidspår på vintern. Anlägg en gångstig som knyter ihop Nybydalsvägen med Storbo och stigen förbi kolonilotterna. Denna stig skulle knyta ihop Holmen med Bjurforsbäckens naturreservat. En båtramp med bra underlag för att lätt kunna ta upp mindre fritidsbåtar. Närmaste i-upptagningsplats är vid gula villan i Krylbo. Platsen är alltså vid Åsbobron södra fäste. Förlängning av Älvpromenaden mot strandbacken. Ungdomsråd Den 31 maj 2016 träffade delar av arbetsgruppen ungdomsrådet i Avesta kommun för insamling av deras synpunkter på outdoorutbudet i Avesta och för att informera om outdoorutredningen. Ungdomsrådet tycker att det är viktigt att de olika outdooraktiviteterna synliggörs. Ungdomsrådet anser att Avesta kommun behöver ha bättre marknadsföring och information om existerande aktiviteter. Ungdomsrådet menar att det finns information på avesta.se men att den är svår att hitta, man hittar den bara om man letar efter den specifikt. Kan Avesta lägga mer info på facebook? Det är också viktigt att få det att kännas tryggt att vara ute och utföra aktiviteter på kvällarna. Detta kan t.ex. lösas med bättre belysning och fler vuxna ute. Ungdomsrådet gillar idén med sommarläger med lekar och tävlingar och anser att det går att vidareutveckla Holmen och göra badet bättre. Det vore bra med en cykelled någonstans, och att det också satsas utanför Avesta t.ex. Fors och i Horndal. Ungdomsrådet efterlyser basketplaner, pingisbord och en aktivitetsdag där man kan delta och vinna priser. Pensionärsråd Den 27 maj informerades pensionärsrådet i Avesta kommun om outdoorutredningen och ombads komma med synpunkter. De synpunkter som pensionärsrådet hade gällde Älvpromenaden framförallt delen mellan Krylbo och Avesta, att den behöver breddas på vissa ställen för att vara tillgänglig. Säkrare färdleder för gång, cykel och moped efterlyses i vissa kommundelar och att vandringslederna behöver ses över och förbättras på vissa ställen.

46 Sida 8 Medborgarförslag Under årens lopp har flertalet medborgarförslag med outdoorinriktning lämnats till kommunfullmäktige. Detta var även en bakomliggande orsak till varför outdoorutredningen initierades. Nedan redovisas medborgarförslag som inkommit mellan och besluten som fattats utifrån dessa. Medborgarförslag Låghöjdsklättring Förlänga Salomonsån Hundrastgårdar 2 st Utegym vid skateparken/sportparken Rullskid-/rullskridskobana Skatepark och lekpark i Bruket i Horndal Belysning skolgård och allaktivitetsplan i Fors Beslut Förslaget bör därför tas med i arbetet inom ramen för projektet Koppardalens utveckling som nu pågår - Salomonsån inte ska läggas i öppen kanal/å, inom det område som utreds för byggnadsminnesförklaring. - styrgruppen för Koppardalens utveckling får ta del av, och yttra sig över, det slutgiltiga svaret på medborgarförslaget. Beslut om hundrastgård fattades och hundrastgården förlades till sportparken Medborgarförslaget bifogas som analys och arbetsunderlag i kommande outdoorutredning. Bildningsstyrelsen beslutar att medborgarförslaget bifogas som analys och arbetsunderlag i kommande outdoor-utredning. Förslaget avslogs Dialog ska ske med fastighetsägaren om olika möjligheter och lösningar finns för att kunna montera belysning kring nämnda objekt på skolgården vid Fors skola. Se över om investeringen ryms inom ramen för de medel som har tillskjutits kommunen för ökade kostnader rörande integrationsarbete Utredningens bemötande av de medborgarförslag som beslutats att bifogas som analys och arbetsmaterial i Outdoorutredningen Rullskid/rullskridskobana Medborgarförslagsställaren önskar att kommunen bygger en speciell rullskid-/rullskridskobana som är lite kuperad. Banlängd om minst 5 km i längd, med slät och jämn asfalt. Idealt med belysning för tidig vår och sen höst. Detta skulle innebära goda tränings- och motionsmöjligheter även sommartid för skidentusiasterna. Idag så arrenderar föreningslivet området för motion och rekreation i form av skidåkning, Föreningarna arbetar med att utveckla området i egen regi. Kommunen har gett ekonomiskt stöd i olika utvecklingsskeden. En dialog mellan kommunen och föreningarna förs om att anlägga en rullskid-/rullskridskobana. Utredningen kan konstatera att det inte finns någon befintlig rullskid- /rullskridskobana i Avesta kommun i dagsläget. Området som medborgarförslaget gäller är i detaljplan utpekat som friluftsområde. Utredningen slår fast att området redan har ett aktivt föreningsliv och att området vore lämpligt att vidareutveckla med en asfalterad rullskid- /rullskridskobana. Detta skulle kunna bidra till att skapa synergieffekter för områdets framtida drift- och ansvarsfrågor. Att hitta områden som kan nyttjas både sommar- och vintertid är naturligtvis mycket positivt. Det nyligen byggda omklädningsrummet skulle kunna fungera då komma till användning året om.

47 Sida 9 Utegym i skate/sportparken Medborgarförslag har inkommit om att anlägga ett utegym i skateparken/sportparken. Om det finns ambitioner att vidareutveckla utomhusmiljöer med utegym så anser utredningen att förslaget på den geografiska placeringen är lämplig. Utegymmet kan fungera bra för äldre besökare som önskar en möjlighet att själva aktivera sig när de befinner sig i sportparken. Utredningens förslag Utredningen konstaterar att profilområdet outdoor finns beskrivet på avesta.se. Efter outdoorkartläggningen kan utredningen vidare konstatera att medborgarnas definition av outdoor inte stämmer överens med hur profilområdet outdoor presenteras på hemsidan. Utredningen föreslår därför, för att få verklig styrka och viljeriktning i outdoor, att outdoor bör definieras på nytt. Då det saknas de topografiska förutsättningarna för Avesta kommun att kunna jämställas med andra kommuner som satsar på outdoor som t.ex. Åre, bör Avesta kommun välja en annan inriktning för outdooraktiviteter att satsa på. Utredningen föreslår därför att ett styrande dokument gällande outdoor författas, ett Outdoorprogram. Outdoorprogrammet ska svara på vad Avesta kommun vill uppnå inom outdoorområdet. I Outdoorprogrammet anges de övergripande prioriteringar för outdoor. Outdoorprogrammet ska vara långsiktigt och framåtsyftande. Eftersom programmet ska beröra flera verksamheter i kommunen behöver det initieras och antas av kommunfullmäktige. Den stora mängden kartlagda kulturområden påvisar också behovet av en revidering av det befintliga kulturmiljövårdsprogrammet. Det kom in 18 outdoorönskemål via outdoorkartan. Några generella slutsatser är svåra att dra utifrån det underlaget. Några av outdoorönskemålen uttrycker en vilja att förbättra och bevara redan befintliga outdoormiljöer medan andra uttrycker ett behov av faciliteter i anslutning till outdooraktiviteter så som café och omklädningsrum. Det ringa antalet outdoorönskemål kan naturligtvis också bero på att Avesta kommuns medborgare är nöjda med det redan befintliga utbudet. Men som tidigare nämnts är det svårt att dra några generella slutsatser utifrån underlaget. Geografisk information redovisas med fördel i GIS (geografiskt informationssystem) där man kan hantera, presentera och analysera all slags information som har ett geografiskt läge. Enklare uttryckt kan GIS sägas vara en kombination av kartor och tabellinformation som lagras och hanteras i datorn. Denna information presenteras sedan i en (digital) karta. Kartan består av olika lager, där varje lager representerar ett tema, t.ex. motionsspår, vandringsleder, allaktivitetsplaner eller kulturområden. Utredningen kan konstatera att en Outdoorkarta där intressenten själv kan välja vilka lager hen vill ska visas är det mest ändamålsenliga instrumentet för att presentera outdoorutbudet i Avesta kommun. Utredningen föreslår därför kommunfullmäktige att uppdra Västmanland-Dalarna miljö-och byggförvaltning att ta fram en Outdoorkarta som också kan vara underlag för den historiska dimensionen där så många kulturområden och kulturobjekt har inrapporterats.

48 Sida 10 Bilagor Agilitybana Populärnamn Kaninhoppningsbana Nybytorp Summa Huvudoutdooraktivitet Agilitybana Agilitybana 2 Kartläggning Kartläggningen redovisar två områden för agility. En för hundar och en för kaniner. Kaninhoppningsbanan är kommunal och agilitybanan vid Nybytorp drivs av brukshundsklubben. Kaninhoppningsbanan är anlagd i sportparken och har i huvudsak barn och unga som målgrupp, därför är den kommunägd.

49 Sida 11 Allaktivitetsplan Populärnamn Fors skola Johan-Olovskolan Karlbo skola Krylbo skola Skogsbo skola Sportparken Summa Huvudoutdooraktivitet Allaktivitetsplan Allaktivitetsplan Allaktivitetsplan Allaktivitetsplan Allaktivitetsplan Allaktivitetsplan 6 Kartläggning Kartläggningen redovisar sex allaktivitetsplaner i Avesta kommun. Dessa återfinns in Skogsbo, Avesta, Krylbo, Karlbo, Fors och Horndal. Planerna har till största del en god geografisk spridning men det saknas en i By, östra delen av kommunen. Alla allaktivitetsplaner är kommunalägda. En sjunde planeras att anläggas vid Markusskolan och syftar till att utveckla skolmiljön. Förutom den som står i sportparken så är samtliga allaktivitetsplaner förlagda på skolgårdar vilket medför att de under skoltid inte är öppna för allmänheten. Utredningen

50 Sida 12 bedömer att behovet av allaktivitetsplaner i outdoorsyfte är uppfyllt med undantag av By. De medborgarförslag som inkommer om ytterligare allaktivitetplaner bör därför tas beslut om utifrån perspektivet utveckling av skolmiljöer snarare än utveckling av outdoor som profilområde. Det finns totalt 6 allaktivitetplaner i Dalarna och alla är belägna i Avesta.

51 Sida 13 Alpinanläggning Populärnamn Huvudoutdooraktivitet Fornby klint Alpinanläggning Åsbo Alpinanläggning Summa 2 Kartläggning Kartläggningen redovisar två alpinanläggningar i Avesta kommun, Åsbo och Fornby klint. Alpinanläggningarna är av familjekaraktär och populära hos yngre barn. De rådande topografiska förutsättningarna begränsar möjligheterna till att utveckla anläggningarna. Anläggningar är belägna i varsin ände av kommunen och är föreningsdrivna. Utredningen bedömer inte att det finns några ytterligare behov av alpinanläggningar i kommunen. Inga outdoorönskemål om ytterligare alpinanläggningar eller utveckling av befintliga har heller inkommit till utredningens kännedom.

52 Sida 14 Boulebana Populärnamn Avestaparken Fors IP Horndals brukspark Kolarbo skola Krylbo Näs IP Antal Huvudoutdooraktivitet Boulebana Boulebana Boulebana Boulebana Boulebana Boulebana 6 Kartläggning Kartläggningen redovisar sex boulebanor i Avesta kommun. Dessa är belägna i Avesta, Näs, Fors, Horndal, Kolarbo och Krylbo. Boule är en populär aktivitet i Avesta kommun. Samtliga sex kartlagda boulebanor i Avesta kommun är föreningsdrivna och har en god geografisk spriding.

53 Sida 15 Iläggningsplats för fritidsbåt Populärnamn Avesta Brunnbäck Hovnäs färja Näs Tyttbo Antal Huvudoutdooraktivitet Iläggningsplats för fritidsbåt Iläggningsplats för fritidsbåt Iläggningsplats för fritidsbåt Iläggningsplats för fritidsbåt Iläggningsplats för fritidsbåt 5 Kartläggning Kartläggningen redovisar fem iläggningsplatser för fritidsbåtar. Dessa iläggningsplatser för fritidsbåtar drivs av lokala båtklubbar/aktörer. Önskemål har kommit in om bevakade båtbryggor. Utredningen bedömer att dessa platser bör drivas genom föreningar med möjlighet till ekonomiskt stöd från kommunen.

54 Sida 16 Fiske Populärnamn Avesta Norra FVO Björsjö-Åsgarn FVO By FVO Bäsinge FVO Nävdens FVO Rossens FVO Svart- & Klarskissens ädelfiske Tyttbo Forsfiske Vansjöns FVO Antal Huvudoutdooraktivitet Fiske Fiske Fiske Fiske Fiske Fiske Fiske Fiske Fiske 9 Kartläggning Kartläggningen redovisar nio fiskevårdsområden. Dessa är jämnt fördelade över hela kommunen. Fiske är en populär fritidsaktivitet i Avesta kommun. Samtliga fiskevårdsområden kräver fiskekort i viss utsträckning. Turistbyrån i Avesta tillhandahåller och ger information om fiskevårdsområdena.

55 Sida 17 Friluftsbad Populärnamn Badsjö Halsjön Falkudden Halsjön Holmen Lillsjön Nävden Sandvika Tjärnsjön Utsund Antal Huvudoutdooraktivitet Friluftsbad Kommunalt friluftsbad Kommunalt friluftsbad Kommunalt friluftsbad Kommunalt friluftsbad (ligger i Norbergs kommun) Friluftsbad Kommunalt friluftsbad Kommunalt friluftsbad (föreningsdrift) Kommunalt friluftsbad 9 Kartläggning Kartläggningen redovisar 9 friluftsbad i kommunen. 7 friluftsbad drivs i kommunal regi. Dessa presenteras som kommunala friluftsbad för allmänheten. Kommunen ansvarar för att badvattenprover tas och att skötsel och underhåll genomförs vid dessa badplatser. De övriga två baden som redovisas är tips från allmänheten. Utredningen anser att baden har bra geografisk spridningen men noterar att det inte längre finns något kommunalt bad vid Nävden.

56 Sida 18 Idrottsanläggning Populärnamn Avestavallen Fors IP Klockarvallen Krylbo IP Näs IP Rossliden Antal Huvudoutdooraktivitet Idrottsanläggning Idrottsanläggning Idrottsanläggning Idrottsanläggning Idrottsanläggning Idrottsanläggning 6 Kartläggning Kartläggningen redovisar sex idrottsanläggningar i Avesta kommun. Dessa återfinns i kommundelarna Avesta, Skogsbo, Krylbo, Näs, Fors och Horndal. Idrottsanläggningarna drivs genom olika driftsformer. Näs IP är en föreningsägd idrottsplats. Övriga idrottsanläggningar ägs av och drivs i kommunal regi. Utredningen bedömer den geografiska spridningen som god.

57 Sida 19 Kanot/kajak Populärnamn Huvudoutdooraktivitet Näs-Tyttbo Kanot/kajak Årängsån Kanot/kajak Antal 2 Kartläggning Kartläggningen redovisar två kanot- och kajakuthyrare båda drivs i privat regi. Båda har Bysjön som utgångspunkt men möjliggör även att nationalparken i Tyttbo området kan nyttjas.

58 Sida 20 Aaltohuset. Arkitekt Alvar Aalto. Finsk världsberömd arkitekt som även ritade ett förslag till nytt centrum i Avesta 1946, kallad Akroplis. Aalto ritade även ett förslag till Johnsson center på Nybyberget. Detta blev heller inte byggt. Aluminiumverket, byggt 1934 Askö herrgård som brann ned. Grevinnan hade slarvat med elden. Lämningar med grundstenar och träd. Avesta herrgård med källarvalv. Avesta kommun och Dalarnas lägsta punkt. Avesta kommuns geografiska mittpunkt Avesta kommuns nordligaste punkt vid Norrlandsgränsen. Utmärkt med stenröse. Utsikt. Avesta kommuns sydligaste punkt. Avesta kommuns västligaste punkt. Markerat med stenröse. Avesta kommuns östligaste punkt Avesta kyrka

59 Sida 21 Avesta storfors. Bildad naturligt av älven i slutet av 1500-talet Avesta Visentpark Axel Ax:son Johnsons byst. Bevarade omoderna hus, utan bad och varmt vatten. Uthuset har en bevarad gammal tvättstuga där tvätten skedde med vedeldad ugn. Unikt. Bruksparken i Horndal Brunnbäcks gamla festplats. Brunnbäcks herrgård. Tingsplats och gästgiveri. Byvalla-Långshyttans järnväg. Sista turen gick Finns filmat i färg. Smalspårig järnväg. Vagnar från banan går idag på Lännakatten i Uppsala. Banvallen syns fortfarande tydligt i landskapet. Bäsinge koppargruva. Utflyktsmål värt att lyftas fram. Centrumkyrkans sommarhem med grillplats, gräsmattor för sport o lek, badbrygga, samlingssal, scoutlyor, litet kök, serveringssal, kanoter m.m. Centrumrestaurangen, f.d. Konsum. Byggnad i funkisstil. Dansklägret 1521 Den tusenåriga Månsbolinden. 7,5 meter i omkrets i marknivå. Dumpningsplats för granater från Krylbosmällen i juli 1941 Där pråmleden passerade och vattnet rann uppåt i vattenledningar hopsatta av urborrade lärkträdsstockar. Kanalbygge, hamn i Vallaån m.m. Döda fallen Erik Axel Karlfeldts grav. Erik Axel Karlfeldts mors födelsehem F.d. barnhem. Byggt efter Insamling gjordes bl.a. med en Soaré på Holmen för att få fram medel till bygget. F.d. pappersbruk Fackverks bro Festplatsen Kyrkbacken i Stora Dicka. Populär festplats ända in på 70-talet. Fin gammal gård med fina omgivningar och ett cafe med god fika Flottbro till 1940 Flottbroläget fram till 1892 Flygplanskraschen i mars 1925

60 Sida 22 Folkare tingshus från Folkestenen. Folkärna gamla hemvärnsgärd Folkärna kyrka Färjeläget och även platsen för flottbron över Dalälven. Här bytte Långheden namn till Gråheden mot Grådö. Badelundaåsen har varit den naturliga kommunikationsleden mellan Dalarna och Mälardalen i tusentals år. Så än idag, med RV 70. Första elektriska kraftverket i Avesta storfors byggdes här. En s.k. dynamo. Gamla Byn Gammal stenvalvs bro Gisselbo, mörksuggans hemvist Godtemplarbyggnaden. Ca Sedan biograf Röda kvarn och numera Bergslagsteatern. Gravröse Grytnäs kyrka Gustav Adolfstenen. Kungen har rastat vid stenen under björnjakt. Gästgiveritet från Slaggstensbyggnad? Hedlunds radio och TV. Bevarandevärd byggnad som just nu rustas, delvis med statliga pengar. Holmen. Utfyllt med slagg och skräp från Järnverket. Horndals Brukspark Hovnäs färja Hyttan från Numera Verket Avesta Art Idrottshall Byggd med stålskelett och extra bred, anpassad för inomhustennis. Isaksbo herrgård. Tidigare Axel Ax:son Johnsons Avestabostad. Johan-Olovskolan. Efter arbetarförfattaren Johan-Olov Johansson som föddes och växte upp i Horndal. Johan-Olov var en populär berättarröst i radion på 30- och 40-talet. Jularbobron, tidigare bro i centrala Stockholm. Järnvägen Krylbo-Storvik öppnade Tanken var inte att dra järnvägen över Krylbo, utan den skulle egentligen gå Sala-Näs-Horndal-Storvik. Riksdagsmannen Andersson i Jönvik ville dock annat och dragningen blev över Krylbo.

61 Sida 23 Järnvägsbanken Jularbo-Månsbo som trafikerades med ånglok ända in på 80-talet. Legendariska ångloket "Månsbo-Lotta" m.fl. Kalle Jularbos födelseplats Karlfeldtsgården. Nobelpristagaren, svenska akademins ständige sekreterare, Erik Axel Karlfeldts födelsehem. Kassan, hyreshus byggda 1919 Klintbo klack. Fantastisk utsikt över bygden. Klosterskolan eller Älvnässkolan som den hette då den byggdes 1880 i specialbyggd slaggsten i dubbla rader med kolstybb mellan. Konstgjorda holmen som bildades av forsrensningen i början av 70-talet. Koppardalen Krutboberget. SJ:s bergrumsanläggning. Nedlagd. Krylbo kyrka Krylbo station. Invigd Arkitekt Folke Zettervall. Krylbosmällen Krångede transformatorstation byggdes och hit kom Sveriges första volts leding med elektricitet från den nybyggda vattenkraftverket vid Krångede i Jämtland. Kraftledningen är 340 km lång. Kulturforum med teater och bibliotek. Byggt Kvarvarande 1600-tals bebyggelse som klarade sig i branden Kyrkbron. Ursprungligen från Brofundamenten i kvaderhuggen sten är från 1891.Nuvarande bron tillkom Lillforsens kraftverk, ursprungligen byggd LUSBO-stugan. Horndals äldsta hus. Flyttad till denna plats. Här föddes USA-ambassadören Franklin S. Forsbergs far. År 1984 och år 2000 besökte ambassadören stugan och donerade vid sitt sista besök dollar till stugans restaurering. Mattsbohöjden Minnesstenen från slaget vid Brunnbäck första veckan i april Det var Gustav Eriksson Vasas härförare, Peder Svensson och Olof Bonde som på Sonnbo hed vid Torp besegrade Kung Kristians legosoldater. Missionskyrkan/Centrumkyrkan 1904

62 Sida 24 Morfars eller Erkesfars ort. Gruvgångar rätt in i berget ca 75 meter. Skyltad stig från Konnsjögården. Myntmuséum. Fantastisk samling av mynt och pengar. Mässingsbruk. Ruinrester. Norrlandsgränsen Omlastingsperronger från smalspår till stambanan. Ormön. Vägen ut är konstgjord. Syftet var att hålla kvar timret som tidigare låg innanför i bassängen i väntan på att sågas i sågverket. Planerad järnväg från Kärrgruvan/Norberg till Dalälven som aldrig byggdes. Platsen där bergsmannen Peder Svensson från Vibberbo i Hedemora korsade älven osedd för att sedan angripa danska kungens legoknektar vid Sonnbo hed. Första veckan i april Slaget vid Brunnbäck. Platsen för kiosk, bensinstation och café med enklare djupark. Tidigare porten till Dalarna med Dalahäst i storformat som barnen kunde sitta på. Polisarresten från 1888 i slaggsten Populärnamn Posthuset från Unik byggnad i tegel med torn. En liknade byggnad fanns till mitten av 1960-talet i hörnet av Köpmangatan-Bergslagsvägen. Rembostugan, byggd av stormfällt, skänkt virke Stormen var den stora stormen 1932 som drabbade hela Sverige. Rester av kajkanter från pråmleden. Syns under vattnet vid Vallaåns mynning. Resterna av Älvnäs ladugård som förstördes i en enorm eldsvåda i januari 1968 Ruinerna efter Lerbäckens herrgård. Salomonsån med restpopulation av Dalälvsöringen. Sandviksudd. Vacker naturplats med slogbod och grillplats. Skola och fd. Strand hotell Skvallertorget Slagfältet på Sonnbohed första veckan i april 1521 Slaggstenskapellet från 1888 Smalspårig järnväg gick hit från Bjurfors där järnvägsbolaget Norbergs järnväg hämtade stenmassor till Huvudoutdooraktivitet

63 Sida 25 järnvägen mellan Avesta och Kärrgruvan. Vagnar fanns förr lämnade i skogen efter verksamheten Stadshuset från Innehöll från början utrymmen för brandkår och polis samt borgmästarexpedition. Sten med översvämningsmarkeringar Sten med översvämningsmarkeringar. Stenbyggd plattform, troligen för mässingsorkester och konserter i Karlbergsparken. Numera lekplats. Stenkonstruktionslämningar på berget Stenmur på botten, som syftade till att leda in mer vatten i de grävda kanalerna till järnverket. Stenvalvsbro från 1700-talet Stjälporna. Innan 1885 avskrädesplats där man stjälpte avfall. Strandbacken. F.d. flottningsstation. Svensklägret 1521 Svänghjulet från Behövdes i Horndals järnverk för att få en jämn drift av järnverkets olika maskiner. Taximordet i Dalsberga 1949 Troligen Dalälvens gamla fåra, innan älven bröt igenom Badelundaåsen vid Grådö skans. Trolles kanal. Grävd av ryska krigsfångar. Trångsundsberget. Avesta kommuns högsta punkt. Stenröse. Utsikt. Unik järnvägsbro från Byggd i mitten i s.k. gallerverk. Byggd av Bergsunds mekaniska verkstad vid Högalid på söder i Stockholm. Vattencistern för ånglok samt hålet efter vändskivan för att vända loken. Vattentorn för ånglok Vattentornet Vattentornet från I Karlbergsparken, namngiven efter Carlbergs vattenfabrik som låg intill parken. Vintervägen över Dalälvens is. Åvestbo och platsen för herrgården Luxemburg. (Luxvreten) Ön är en del av rullstensåsen (Byåsen) som här kommer upp ur sjön Rossen. Öns herrgård. En gång Biskop Trolles gård

64 Sida 26 Överste Martin Ekströms staty. Överste Ekström föddes i Gålsbo och fick 1955 stadsbegravning i Helsingfors. Överste Ekström är begravd på Vasa gamla gravgård i Finland. Översvämningsstenen med inristning från maj Kartläggning Genom medborgardialogen har det inkommit många tips på kulturområden. Kartläggningen redovisar 130 kulturområden inom Avesta kommun. Detta är en stor mängd men speglar ändå bar en bråkdel av liknande kulturlämningar som finns inom Avesta kommun. Detta stora och intressanta material kräver en särskild bearbetning för att kunna värdera och plocka fram de objekt som på olika sätt skulle kunna marknadsföras på ett bättre sätt. Ett första steg är att påbörja arbetet med ett nytt kulturmiljövårdsprogram. Det vore också intressant att ur ett bredare turistperspektiv plocka ut de lämningar som kan bindas ihop genom exempelvis befintliga men även nya vandringsleder. Bara det som har kommit in skulle kunna utgöra en början på en digital plattform.

65 Sida 27 Landsvägscykel Populärnamn Bysjön runt Bäsingen runt Parkvägen Grytnäs-Åsgarn Trevlig sträcka för MC-tur Huvudoutdooraktivitet Landsvägscykel Landsvägscykel Landsvägscykel Landsvägscykel Antal 4 Kartläggning Kartläggningen redovisar fyra tips på sträckor för landsvägscykel dessa har inkommit via medborgardialogen. Bysjön runt är organiserad av By utvecklingsgrupp.

66 Sida 28 Lekplats Populärnamn Bengtsbo Granen, Smidesgatan Gropen, Hällvägen Gubbmossen, Gubbmossvägen Hagboparken Heimdalsstigen Humlet, Åsgårdsvägen Högbo, Filarstigen Junovallen Karlbergsparken Karlbo lekpark, Björkängsvägen Karlfeldts lekpark Lekplats vid metropoolen Roten, Arvidsgatan Huvudoutdooraktivitet Lekplats Lekplats Lekplats Lekplats Lekplats Lekplats Lekplats Lekplats Lekplats Lekplats Lekplats Lekplats Lekplats Lekplats

67 Sida 29 Skillinggränd Skogsbo norra, Vinbärsvägen Stationsparken Stora Kullen, Grytnäs gärde Täkten, Ponsbachs väg Vällarns väg Åsgatan Antal Lekplats Lekplats Lekplats Lekplats Lekplats Lekplats Lekplats 21 Kartläggning Kartläggningen redovisar 20 iordningställda lekplatser på allmän planmark i Avesta Kommun. Lekplatserna är geografiskt väl spridda runtom kommunen. Avesta kommuns mål är att alla lekplatser inklusive närområde ska fungera som mötesplatser, ha ett stort lekvärde och en bra säkerhetsnivå. Kraven på säkerhet i lekparken är hög gällande utrustning inkl. fallunderlag och styrs bland annat utifrån EU-normer, vi utför årliga säkerhetsbesiktningar. Lek är viktigt för barns utveckling och välbefinnande. Utomhusaktiviteter förebygger fysisk ohälsa och främjar motorik, koordination, fantasi och inlärning. För att öka lekvärdet och säkerheten i lekparkerna försöker Avesta kommun att ständigt förnya sina lekparker. I Karlbergsparken finns lekmoduler som är anpassad för funktionsvarierade barn.

68 Sida 30 Naturområde Populärnamn Bjurforsbäcken Bredmossen Bysjöholmarna Döda Fallen Ett naturområde där man kan se och uppleva naturen nära inpå knuten. Fin rastplats att äta matsäck Fullsta Färnebofjärdens nationalpark Gårdsjöarna Herrön Högberget Isaksboholmen Jättegryta, skylt finns från vägen. Kort vandring längs forsen med lämningar efter flottning, fin rastplats med vindskydd mm Huvudoutdooraktivitet Naturområde Naturområde Naturområde Naturområde Naturområde Naturområde Naturområde Naturområde Naturområde Naturområde Naturområde Naturområde Naturområde Naturområde

69 Sida 31 Krokbäcken Kungsgårdsholmarna och Prostnäset Nylandet Prästgårdsängen Ryttnäset Sonnboviken Spännande ställe för barn - vada, klättra över ån, vattenfall, gå på spänger, stora myrstackar, gamla murar efter mässingsbruk från 1600-talet. Området ligger både i Dalarna och Västmanland. En bit av Bruksleden går i närheten. Stora Konnsjön Strandmora Klintar Svartån Tallåsen Valla Ödet Antal Naturområde Naturområde Naturområde Naturområde Naturområde Naturområde Naturområde Naturområde Naturområde Naturområde Naturområde Naturområde Naturområde 27 Kartläggning Kartläggningen redovisar 27 naturområden. De utpekade naturområdena är ganska starkt koncentrerade till Dalälven och dess närområde. Även i den nordligaste delen av kommunen finns en viss koncentration av uppmärksammade naturområden. Runt Fors finns ett område med en diameter på ca 1,5 mil där inga särskilt besöksvärda naturområden identifierats. Detta innebär inte nödvändigtvis att intressanta naturområden saknas i Forstrakten, men det är en tydlig indikation på att det kan vara befogat att arbeta mer aktivt med att uppmärksamma, skydda och tillgängliggöra naturområden inom denna del av kommunen.

70 Sida 32 Område för rekreation Populärnamn Holmen Lilla Torget Smidesparken, Torget Stationsparken Svartbro rastplats Antal Huvudoutdooraktivitet Område för rekreation Område för rekreation Område för rekreation Område för rekreation Område för rekreation 5 Kartläggning Parker och grönområden är viktiga delar i staden och har stor betydelse för klimat och luft, människors välmående samt för växt- och djurlivet. Parker är viktiga mötesplatser och de ger utrymme för avkoppling, eftertanke, lek och motion. Här njuter man av grönskan, fågelsång, dofter och årstidernas skiftningar. Detta är ett urval av parker, eller områden för rekreation.

71 Sida 33 Skid/motionsspår Populärnamn Brovallsgården By Elljusspår Fornby Klint Fors IP Gruvgärdet Hede Horndal Jugansbo Månsbo Nybyberget Rembostugan Tallåsen Tråbacken Huvudoutdooraktivitet Skid/motionsspår Skid/motionsspår Skid/motionsspår Skid/motionsspår Skid/motionsspår Skid/motionsspår Skid/motionsspår Skid/motionsspår Skid/motionsspår Skid/motionsspår Skid/motionsspår Skid/motionsspår Skid/motionsspår Skid/motionsspår

72 Sida 34 Åsbo Antal: Skid/motionsspår 15 Kartläggning Kartläggningen redovisar 15 skid/motionsspår i Avesta kommun. Tre spår ägs av kommunen, Fors, Nybyberget och Gruvgärdet och övriga spår ägs av föreningar. Samtliga spår drivs genom olika föreningar. Den geografiska spridningen bedöms vara god.

73 Sida 35 Slogbodar/lägerplats/grillplats Populärnamn Fin slogbod med eldplats. Fin grillplats med bord Fin grillplats med tre slogbodar samt en bäck som rinner igenom området Slogbod med eldplats Leknäs Slogbod med eldplats Tyttbo Antal Huvudoutdooraktivitet Slogbodar/lägerplats/grillplats Slogbodar/lägerplats/grillplats Slogbodar/lägerplats/grillplats Slogbodar/lägerplats/grillplats Slogbodar/lägerplats/grillplats 5 Kartläggning Kartläggningen redovisar fem slogbodar/lägerplatser/grillplatser i Avesta kommun. Dessa har relativt god fördelning förutom att det inte finns några kartlagda slogbodar/lägerplats/grillplatser i Horndalsområdet. I Tyttboområdet och i nationalparken finns ytterligare enklare grillplatser. Vid några av de kommunala badplatserna finns också möjlighet till grillning men dessa redovisas under badplatser.

74 Sida 36 Sportpark Kartläggning Kartläggningen redovisar en sportpark. Sportparkens drift och skötsel är kommunal. Parken är ett aktivitetsområde för spontanidrott. Uttalat är att området inte ska vara kopplat till föreningslivet i form av organiserade aktiviteter och utan möjlighet att boka objekt i sportparken. Sportparken är lokaliserad till centrala Avesta. Trots den koncentrerade geografiska placeringen bedömer utredningen inte att det finns underlag eller behov av flera liknande sportparker i kommunen. Allaktivitetsplanerna, som redovisas under egen rubrik, bedöms kunna utgöra goda substitut till sportpark och dessa har en bredare geografisk spridning.

75 Sida 37 Utomhusgym Kartläggning Kartläggningen redovisar tre utomhusgym, Holmen, Fors IP och Älvpromenaden. Dessa ägs och drivs genom kommunal regi. Medborgarförslag har inkommit om att anlägga ett utegym i skateparken/sportparken. Utredningen har tidigare i utredningen tagit ställning till det förslaget och bedömer att ett utomhusgym skulle utveckla sportparken på ett positivt sätt, men man bör notera att t.ex. ett samhälle som Horndal helt saknar utegym enligt denna kartläggning.

76 Sida 38 Vandringsled/naturstigar Populärnamn Bensåsen Bruksleden Tråbacken-Lillsjön Dalkarlshyttan Gråheden. Vandringsled norrut från Brunnbäck Isaksbo Lugnetåsen. Naturskön och lättsam promenad från By kyrka. Området ligger mellan naturreservaten Tallåsen och Bysjöholmarna. Långheden.Vandringsled söderut från Brunnbäck. Strandmora klint.160 m ö h. En av Avestas högsta bergstoppar. Utmärkt som sevärdhet. Omnämnd i Karlfeldts dikt Hembygdens huldra. Åshuvudet Älvpromenaden Huvudoutdooraktivitet Vandringsled/naturstig Vandringsled/naturstig Vandringsled/naturstig Vandringsled/naturstig Vandringsled/naturstig Vandringsled/naturstig Vandringsled/naturstig Vandringsled/naturstig Vandringsled/naturstig Vandringsled/naturstig

77 Sida 39 Älvvandring längs med Tyttboforsarna, jättelika ekar och vacker nationalparksnatur. Vildmarksfiske kan ske med fiskekort. Gamla banvallen mellan Näs bruk och Horndal Antal Vandringsled/naturstig Banvall 12 Kartläggning Kartläggningen redovisar 12 vandringsleder i Avesta kommun. Älvpromenaden bjuder på en spännande flora där bland annat orkidén Skogsknipprot och istidskvarlevan Blodtopp återfinns. Bruksleden är en led som startar i Västerås men som några hundra meter (sträckningen Tråbacken-Lillsjön) går genom Avesta kommun. Utredningen upplever att vandringsleder är något eftersatt och att förutsättningar för ytterligare vandringsleder samt förbättring och utveckling av befintliga vandringsleder är god. Vandringsleder skulle kunna locka ytterligare naturturister. Utredningen bedömer att det finns goda förutsättningar för utveckling inom detta område.

78 Sida 40 Hembygdsgårdar/kulturgårdar Populärnamn Folkärna gammelgård By hembygdsgård Grytnäs gammelgård Horndalsbrukspark Gamla byn med Jularbo muséet Karlfeldtsgården Hembygdsgårdar/kulturgårdar Kartläggning Kartläggningen redovisar 6 hembygdsgårdar/kulturgårdar i Avesta kommun. Bedömning görs att dessa har en god geografisk spridning. På alla dessa platser kan besökare komma och vandra runt bland husen och sitta ner och njuta av platsen och dess historia. På alla dessa platser finns skyltning och fördjupat informationsmaterial att tillgå. Periodvis, framförallt på sommaren, finns möjlighet att titta in i husen, få guidade visningar och möjlighet att uppleva en stor variation av kulturevenemang.

79 BILDNING/KULTUR OCH FRITID Datum Brevnr/Diarienr Bs2016- Handläggare: Ing-Marie Pettersson Jensen, kultur- och fritidschef Biblioteksplan för Avesta kommun Ett förslag till biblioteksplan för Avesta kommun har tagits fram av bildningsförvaltningen, se bilaga 1. Detta har gjorts med utgångspunkt i bibliotekslagen som idag (från 2014) kräver att kommuner och landsting skall ha en biblioteksplan. Planen för Avesta omfattar både kommunens folkbibliotek och skolbibliotek och beskriver en strategisk utveckling av kommunens biblioteksverksamheter. Biblioteksplanen följer samma tidplan som vision Avesta 2020 och knyter an till Mål och budget Biblioteksplanen har med stöd av en bibliotekskonsult, Annette Johansson, tagits fram av en arbetsgrupp på bildningsförvaltningen bestående av kultur- och fritidschef Ing-Marie Pettersson Jensen, grundskolechef Bengt Albertsson, grundskolans utvecklingsledare Ylva Åkerberg, folkbibliotekarierna Jan Bengtsson och Therese Hedberg samt gymnasiebibliotekarie Magnus Lindroth. Biblioteksplanen som är ett för kommunen övergripande styrdokument bör antas av både bildningsstyrelsen och kommunfullmäktige. Vid beslut på BS den 15 februari kan den tas av KF den 20 mars Förslag till beslut: Bildningsstyrelsen : - godkänner bilagda förslag till biblioteksplan för Avesta kommun. - föreslår fullmäktige att anta biblioteksplanen för Avesta kommun.

80 Förslag Biblioteksplan fo r Avesta kommun Inledning Biblioteksplanen beskriver en strategisk utveckling av Avesta kommuns biblioteksverksamheter. Planen är antagen av Bildningsstyrelsen den 15 februari, 2017, och av Kommunfullmäktige den 20 mars, Biblioteksplanen följer samma tidplan som vision Avesta Den knyter an till Mål och budget , Framtidsplanen för Avesta bibliotek (2014), Barnplanen (2014), Program för landsbygdsutveckling (2006), Tillgänglighetsplanen ( ) och Program för interkulturell integration ( ). Nationella och internationella utgångspunkter för kommunernas biblioteksverksamheter finns beskrivet i : 1 Bibliotekslagen (SFS 2013:801) Skollagen (SFS 2010:800) Skolverkets juridiska vägledning för skolbibliotek (juni 2015) Aktuella läroplaner för förskola, grundskola och gymnasieskola UNESCO:s och IFLA:s 2 folk- och skolbiblioteksmanifest FN:s Barnkonvention Regeringen har gett Kungliga biblioteket i uppdrag att formulera en nationell strategi för landets bibliotek. Arbetet inleddes 2015 och ska vara avslutat Ansvar för genomförande och uppföljning Bildningsstyrelsen ansvarar för kommunens samtliga biblioteksverksamheter. Resultatenhet Kultur och fritid ansvarar för folkbiblioteken, Resultatenhet Grundskola för skolbiblioteken på grundskolorna och för gymnasiebiblioteket ansvarar Resultatenhet Gymnasieskola och Vuxenlärande/Integration/AME. Biblioteksplanen följs upp årligen i samband med Bildningsstyrelsens och verksamheternas årsberättelser. Bildningsstyrelsen ansvarar för revidering och utvärdering av biblioteksplanen. 2. Om Avesta kommun Den 1 november 2016 hade Avesta kommun invånare. Enligt kommunens prognos beräknas antalet invånare öka med ca 1,3 % per år. Störst är ökningarna bland personer i åldrarna år och i gruppen 80 år och äldre. Antalet barn, unga och yngre pensionärer beräknas vara relativt oförändrat fram till År 2015 hade 25,6 % av invånarna mellan år minst tre års eftergymnasial utbildning. Motsvarande siffra i landet är 32,75 % 3. I oktober 2016 gick barn i kommunens förskolor och ca elever i grundskolan, varav 70 i de fristående skolorna. Antalet gymnasieelever uppgick till 880. Vision Avesta 2020 något fantastiskt kommer att hända! Kommunen vill att fler människor stannar i eller flyttar till Avesta. Målsättningen är invånare år Visionen fokuserar särskilt på de unga invånarna som ska erbjudas utbildning, arbete och meningsfulla fritidsaktiviteter. Avesta vill vara en kommun där det finns många alternativ för arbete, studier, fritid och 1 I kapitel 7 finns förkortade versioner av dessa styrdokument. 2 IFLA = International Federation of Library Associations 3 Uppgift hämtad från kommun- och landstingsdatabasen 1

81 rekreation. Det är möjligt med stöd av ett rikt näringsliv, en levande landsbygd, intressanta utbildningar, spännande evenemang och ett attraktivt kulturliv. Kommunens verksamheter finns i tillgänglighetsanpassade lokaler och alla kan ta del av dem, oavsett vilka funktionsvariationer personen har. Integrationsarbetet bottnar i ett interkulturellt 4 förhållningssätt där människor och verksamheter interagerar utifrån intresse, behov och kompetenser, oavsett vars och ens bakgrund eller erfarenheter. 3. Biblioteken i Avesta - nuläget Folkbiblioteken Folkbibliotekens verksamhet riktar sig till alla invånare i kommunen oberoende personens ålder, språk, utbildning, etnicitet, ekonomi, kön, politiska eller religiösa övertygelse eller sociala status. I Avesta centrum finns huvudbiblioteket, ett renodlat folkbibliotek. Biblioteket delar lokal med Servicecenter Avesta, Avesta turistbyrå och en konsthall. Det finns tre närbibliotek. Alla är integrerade folk- och skolbibliotek och placerade i skolor i Fors, Horndal och Krylbo. Närbiblioteken riktar sig både till allmänheten och till elever och pedagoger i Fors skola, Johan- Olovskolan och Åvestadalskolan. Det saknas gemensamma mål- eller ansvarsbeskrivningar mellan Resultatenhet Kultur och fritid och Resultatenhet Grundskola för den integrerade biblioteksverksamheten. Huvudbiblioteket är öppet 49 timmar varje vecka året runt, måndag-lördag. Fors bibliotek är öppet två dagar i veckan, totalt 13 timmar. Biblioteket i Horndal är öppet måndag-fredag, totalt 31 timmar per vecka, varav 11 timmar riktade enbart till skolan. Krylbo bibliotek är öppet tre dagar per vecka, totalt 18 timmar. De integrerade biblioteken är stängda sex veckor under sommaren. På alla folkbibliotek finns bibliotekarier 5 och/eller bibliotekassistenter tillgängliga för allmänheten och för elever och pedagoger. Verksamheterna inom Resultatenhet Förskola och de fristående förskolorna vänder sig till folkbiblioteken för sina behov av medieförsörjning. Ibland besöker pedagoger och barn biblioteken, men lika vanligt är det att folkbibliotekens medarbetare plockar ihop bokdepositioner som transporteras till respektive förskola eller familjedaghem. Depositionerna sätts samman utifrån pedagogernas önskemål om antalet exemplar, språk och ämnesområden t.ex. genus- och värdegrundsfrågor. Folkbiblioteken köper även in särskilda titlar som pedagogerna efterfrågar. Biblioteksservicen till förskolor bygger på en långvarig tradition där Resultatenhet Kultur och fritid bär kostnaderna för medieinköp, transporter, urval och packning av medier. Grundskolornas bibliotek Läsåret 2015/2016 ansvarade Avesta kommunen för 17 förskolor, 12 grundskolor och en grundsärskola. I kommunen finns även fristående förskolor och en fristående grundskola. Elever och pedagoger i Fors skola, Johan-Olovskolan och Åvestadalskolan har tillgång till de integrerade folkoch skolbiblioteken med öppettider enligt ovan. På biblioteket i Horndal finns en bibliotekarie tillgänglig under bibliotekets öppethållande (31 tim/v). I Fors skola och Åvestadalskolan finns en biblioteksassistent tillgänglig under bibliotekets öppethållande för allmänheten (13 respektive 18 tim/v). Övriga grundskolor erbjuder sina elever skolbibliotek med tillgång till medier. Vanligtvis är det någon pedagog som sköter om dessa bibliotek och tiden för arbetet varierar på olika skolor. Elever och pedagoger vid kommunens grundskolor och den fristående grundskolan använder även folkbiblioteken för kompletterande informations- och medietjänster som de egna biblioteken inte kan tillhandahålla. Gymnasieskolans bibliotek I kommunen finns en gymnasieskola och en gymnasiesärskola. På Karlfeldtgymnasiet finns ett bibliotek med en heltidsanställd bibliotekarie, öppet för elever och lärare 7,5 timme per dag, måndag-fredag. Även elever och lärare på Domarhagskolans högstadium har tillgång till biblioteket. 4 Interkulturalitet beskriver ett ömsesidigt utbyte mellan människor med olika utgångspunkter och referensramar. Utgångspunkten är alla människors lika värde och rättigheter oavsett social, etnisk eller religiös bakgrund. Syftet är att finna lösningar för att hantera kulturell olikhet inom ramen för grundläggande demokratiska värden och utifrån internationella konventioner om mänskliga rättigheter. 5 En utbildad bibliotekarie har högskoleexamen i Informations- och biblioteksvetenskap eller likvärdig utbildning. 2

82 I beståndet finns över böcker. Ungefär hälften är läromedel och klassuppsättningar. Av de 8000 böcker som tillhör själva biblioteket har en fjärdedel införskaffats under de senaste fyra åren. Processen med att gallra, skylta och förnya fortsätter oavbrutet. Tack vare heltidsbemanningen, ökat intresse från lärare, många nya böcker samt nya stolar och bord (de första sedan 1968) har biblioteket blivit mer populärt. Utlånen har ökat med 750 % mellan , från till lån. 4. Utgångspunkter för biblioteksutvecklingen i Avesta Sedan 2014 har Avesta genomgått en stor befolkningsförändring och antalet invånare har ökat från till närmare De som flyttar till kommunen kommer både från utlandet och från andra kommuner. Även antalet företagare i kommunen ökar. Fler invånare och företag är i linje med Vision Avesta Med fler människor och arbetstillfällen ökar även behoven av utbildning och kompetensutveckling, vilket ställer nya krav på såväl skolornas bibliotek som folkbiblioteken. Även informations- och medielandskapet har förändrats radikalt de senaste åren. Berättelser, litteratur, information och kulturuttryck skapas, lagras och förmedlas i högre grad digitalt. Utbudet av e-böcker och e- resurser ökar. Samtal och debatter pågår i sociala medier och många vill snabbt få tillgång till fler e-tjänster. Men, samtidigt som digitalisering av information och tjänster ökar, minskar unga människors läsförmåga och läsförståelse. Det får direkta konskevenser för den enskilde, men indirekt även för kommunen, då invånarna i högre grad förväntas tillägna sig textbaserad information och e-tjänster via kommunernas webbplatser. Parallellt med den digitala utvecklingen finns ett fortsatt stort behov av fysiska möten mellan människor. Att få tillgång till sociala nätverk (fysiska och digitala) är lika viktigt idag, som det alltid varit. Få fysiska offentliga rum är idag öppna för alla och därmed tillgängliga för många olika behov samtidigt. Många invånare vänder sig till folkbibliotek för vägledning av digital information och olika e-tjänster. Vissa behöver även praktisk hjälp att hantera sin mobiltelefon, surfplatta eller dator. Andragår till bibliotek för att studera, träffa vänner, lyssna på föreläsare, se utställningar, fika, läsa tidningar och böcker, se film etc och för att låna böcker och andra medier. Skolan ansvarar för att ge eleverna likvärdiga förutsättningar att nå skolans mål och för att stimulera deras läs- och kunskapsutveckling. Kungl. bibliotek har publicerat en rapport 6 med uppgifter från skolbibliotek med utbildade bibliotekarier som är öppna minst 20 timmar per vecka. Rapporten visar att dessa bibliotek bidrar till att ge eleverna nivåanpassat material för skolarbetet och utbildning i källkritik och informationssökning. Flertalet skolbibliotek gör även insatser för elever med läsnedsättning och för elever med annat modersmål än svenska. Skolbibliotek är särskilt viktiga för de grupper som prioriteras i kommunerna och i bibliotekslagen. Rapporten visar att elever i Sverige inte har likvärdig tillgång till skolbibliotek som en pedagogisk resurs. De svårigheter som lyfts fram är att det finns för få bibliotekarier på skolbiblioteken och att skolledare och pedagoger saknar kunskap om skolbibliotek. 5. Avesta 2020 en fantastisk plats för människor och bibliotek! Hela Avesta ska utvecklas! Både på landsbygden och i tätorterna ska det erbjudas offentlig service, ett rikt kulturliv och lokala mötesplatser. Invånarnas mångfald av kunskaper och erfarenheter ska tas tillvara och bidra till kommunens fortsatta positiva utveckling. Särskilt barn och unga ska erbjudas möjligheter till kulturoch fritidsaktiviteter och mötesplatser i den kommundel där de bor. Biblioteken är viktiga aktörer i Avestas utveckling. De stimulerar invånarnas kunskaper och kreativitet och är en gränsöverskridande mötesplats. Biblioteken kännetecknas av en lekfull balans mellan samtid och framtid, mellan det bekanta och det annorlunda. Verksamheterna vilar stadigt på respekten för det fria ordet och möjliggör demokrati och jämlikhet, stärker mångfalden, främjar inkludering och vidgar öppenheten. 6 Skolbibliotek som pedagogisk resurs. Rapport från Kungl. biblioteket (2016). 3

83 Biblioteken förenar tradition med en föränderlig omvärld. Kärnan är intakt, men anpassas till invånarnas nya livsstilar och medievanor. Modiga och kompetenta chefer och medarbetare säkerställer att verksamheterna utformas efter invånarnas behov. Politikerna ansvarar för att fördela resurser enligt bibliotekens uppdrag. 6. Målbilder för biblioteken 2020 Målbilderna syftar till att konkretisera Vision Avesta - en fantastisk plats för människor och bibliotek! Gemensam målbild för alla bibliotek Avesta kommun erbjuder invånarna likvärdiga och tillgängliga bibliotek, lätta att använda både fysiskt och digitalt. Alla kan ta del av medier, litteratur och aktiviteter oavsett ålder, språk eller funktionsvariationer. Biblioteken stimulerar invånarna till läsning och kunskapsutveckling genom hela livet, från år. Invånarnas behov ger tydliga avtryck i verksamheterna, särskilt de ungas idéer. Allt fler använder biblioteken allt mer och det uppstår intressanta möten mellan människor med olika bakgrunder och erfarenheter. Det finns en långsiktig plan för samverkan mellan folkbibliotek, förskolor, grundskolor och skolbibliotek. Med både gemensamma och enskilda insatser ska barns och ungas läs- och kunskapsutveckling stärkas. Målbild för folkbiblioteken Folkbiblioteken är självklara platser för människors fritid, särskilt för de unga invånarna. Här kan en välja att vara för sig själv eller tillsammans med andra. Invånarnas idéer och behov är centrala drivkrafter för det som händer på folkbiblioteken. Det gäller såväl medieutbudet som aktiviteter i de fysiska biblioteken, i biblioteket på webben och i de sociala medierna. Litteratur erbjuds i de format och på de språk invånarna talar och läser. Det finns alltid något för de unga invånarna, men inte alltid det förväntade. Ibland händer något helt oväntat. Folkbiblioteken är en dynamisk kraft som främjar utbildning och information, kulturupplevelser och läsning. Skönlitteraturen har en särskild ställning, som den egna konstart och uttrycksform det är. Det lyfts fram i tvärsektoriell samverkan med andra kulturverksamheter och med kulturarbetare, kulturutövare och invånare. Dialogerna med invånarna pågår löpande - ibland i biblioteksrummet, ibland på andra platser. Folkbiblioteken ger stöd för invånarnas delaktighet i den digitala kultur-och samhällsdebatten. Folkbiblioteken medverkar aktivt i regionala och nationella bibliotekssamarbeten och delar kompetenser, erfarenheter och medier med andra bibliotek. Syftet med samarbetena är att få tillgång till nya kunskaper och samtidigt sprida goda exempel från Avesta till bibliotek i andra kommuner. Målbild för skolbiblioteken Skolornas bibliotek är väl integrerade resurser i det pedagogiska arbetet. De erbjuder en funktionell studiemiljö för enskilda elever och för grupper. Samarbetet mellan pedagoger och bibliotekarie utgår från gemensam planering och gemensamma mål. Skolbiblioteken medverkar till att eleverna får likvärdiga förutsättningar att nå målen för skolarbetet, oavsett skola. Biblioteken är tillgängliga för elever och pedagoger under hela skoldagen. Centralt för skolbibliotekens arbete är MIK 7 som syftar till att stärka elevernas medie-och informationskunnighet. Litteratur och information erbjuds i de former den enskilda eleven behöver. Bibliotekarier och pedagoger arbetar tillsammans med att stimulera elevens läs- och kunskapsutveckling. Skolornas bibliotek bidrar till att enskilda individer utvecklas till välinformerade samhällsmedborgare och nyfikna läsare. 7 Medie- och informationskunnighet (MIK) är ett samlingsbegrepp och ramverk som tagits fram av Unesco för att fånga kunskaper och färdigheter som behövs för att kunna vara aktiva medborgare i dagens samhälle. Hit hör bl.a. att kunna söka information, att bedöma den kritiskt, att förstå hur medier fungerar, att själv kunna publicera sig, att kunna delta i de demokratiska processerna och ta plats i det offentliga rummet. MIK inkluderar tidigare begrepp som digital kompetens och informationskompetens. [ 4

84 7. Strategier Strategier är övergripande insatser som bedöms nödvändiga för att biblioteken i Avesta ska utvecklas i linje med Vision Avesta 2020 och biblioteksplanen. Vissa strategier är gemensamma, andra kopplade till folkbibliotekens respektive skolbibliotekens olika uppdrag. Gemensamma strategier för alla bibliotek Avesta kommun erbjuder invånare och elever bibliotek utifrån mål och riktlinjer i kommunens tillgänglighetsplan. Bildningsförvaltningen formulerar en plan med gemensamma mål för samverkan mellan folkbibliotek, förskolor och grundskolor. Bildningsförvaltningen och ansvariga för fristående förskolor och grundskola formulerar avtal om vilka folkbibliotekstjänster de fristående verksamheterna kan ta del av samt kostnader för dessa. Folkbibliotek, skolbibliotek och skolor samverkar i insatser och projekt som stärker ungas läsande, skrivande och kunskap. Strategier för folkbiblioteken Resultatenhet Kultur och fritid vidareutvecklar närbiblioteken till användbara, lokala mötesplatser. Folkbiblioteken utvecklar dialogmodeller med invånarna, särskilt med de unga, för ökad kunskap om hur de vill använda biblioteken på sin fritid. Folkbiblioteken är tillgängliga och stödjer invånarnas möjligheter att ta del av kommunens e- tjänster. I Avesta bibliotek sker detta i nära samarbete med Servicecenter Avesta. Folkbiblioteken utvecklar aktiviteter som ökar invånarnas delaktighet i det digitala kultur- och samhällslivet. Folkbiblioteken samverkar med många olika aktörer, för att kunna erbjuda fler aktiviteter för alla, och särskilt för unga, med inriktning på läsning och skönlitteratur. Folkbiblioteken samverkar med andra verksamheter inom resultatenheten, för att främja gränsöverskridande kulturuttryck med utgångspunkt i skönlitteratur och berättelser. Folkbiblioteken utformar en medieplan utifrån folkbibliotekets uppdragsbeskrivning i bibliotekslagen och bibliotekplanen. Medieplanen ska vara klar sista kvartalet Folkbiblioteken medverkar i Länsbibliotek Dalarnas regionala samarbeten, projekt och kompetensutveckling. Bildningsförvaltningen utrustar Horndals bibliotek med självbetjäningsautomater och RFID-teknik 8, för att frigöra medarbetarna för mer tid åt kvalificerad media- och informationshandledning. Strategier för grundskolornas bibliotek Resultatenhet Grundskola utformar en plan som kvalitetssäkrar uppdrag och mål för grundskolornas bibliotek. Målsättningen är att erbjuda alla elever likvärdig tillgång till skolbibliotek som är integrerade i skolans pedagogiska arbete. Planen ska vara klar första kvartalet Resultatenhet Grundskola initierar samverkan mellan skolledning, pedagoger och skolbibliotekarier med utgångspunkt i gemensamma mål för hur elevernas läs- och kunskapsutveckling ska stärkas och hur stödet kan individanpassas. Skolbiblioteken initierar insatser som stärker elevernas media- och informationskompetens. I samverkan med skolledning och skolans pedagoger utforma biblioteket till en funktionell studiemiljö. 8 Radio-frequency identification (RFID) är en teknik för kommunikation med hjälp av radiovågor. Tekniken gör det möjligt att läsa mindre mängder information på avstånd mellan transpondrar och chip/taggar. 5

85 Strategier för gymnasieskolans bibliotek Erbjuda eleverna skolbibliotek som uppnår riktlinjerna i kommunens tillgänglighetsplan d.v.s. som är tillgängliga för alla, oavsett elevens funktionsvariationer eller språkbakgrund, varför medieinköpen behöver anpassas efter detta. Resultatenhet Gymnasieskola och Vuxenlärande/Integration/AME formulerar en verksamhetsplan för gymnasiebibliotekets uppdrag och mål. Planen omfattar arbetssätt och samarbetsformer mellan pedagoger och bibliotekarier samt en plan för elevernas utbildning i bibliotekskunskap och källkritik. I samverkan med skolledning och skolans pedagoger utforma biblioteket till en funktionell studiemiljö. 6

86 8. Bibliotekens nationella och internationella styrdokument Bibliotekslagen (SFS 2013:801) Utdrag ur Bibliotekslagen: Folkbibliotek 6 Varje kommun ska ha folkbibliotek. Folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov. Folkbibliotekens utbud av medier och tjänster ska präglas av allsidighet och kvalitet. 7 Folkbiblioteken ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur. Folkbiblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. 8 Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning, bland annat genom att erbjuda litteratur utifrån deras behov och förutsättningar Skollagen (SFS 2010:800) Utdrag ur Skollagen, kapitel 2: 35 För utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. 36 Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Sammanfattning av skolverkets juridiska vägledning för skolbibliotek (juni 2015) Skolbiblioteken är en del av det allmänna biblioteksväsendet. Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Detta regleras i skollagen och bibliotekslagen. Kravet på att elever ska ha tillgång till skolbibliotek gäller för såväl offentliga som fristående skolor. I skollagen finns ingen definition av begreppet skolbibliotek, men i förarbetena till lagen förklaras att det vanligtvis avser en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Skolinspektionen har förtydligat att skolbibliotekets innehåll ska vara anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Huvudmannen ansvarar för att eleverna har tillgång till skolbibliotek. Av läroplanerna för förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola samt fritidshem framgår att även rektorn har ett särskilt ansvar för skolans arbetsmiljö. Den ska utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel. Enligt läroplanen för gymnasieskolan har rektorn ett särskilt ansvar för att utbildningen utformas så att eleverna, för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, får tillgång till handledning och läromedel av god kvalitet samt andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning, bl.a. bibliotek, datorer och andra tekniska hjälpmedel. UNESCO:s och IFLA:s riktlinjer för folk- och skolbibliotek Unesco och IFLA har utarbetat ett Folkbiblioteksmanifest och ett Skolbiblioteksmanifest, för att markera bibliotekens betydelse för individen och samhället. Ur Folkbiblioteksmanifestet Frihet, välfärd, samhällelig och personlig utveckling är grundläggande mänskliga värden. De kan bara förverkligas genom välinformerade medborgare med möjlighet att utöva sina demokratiska rättigheter och därmed spela en aktiv roll i samhällsutvecklingen. Folkbiblioteket som lokalt kunskapscentrum utgör en grundförutsättning för ett livslångt lärande, ett självständigt ställningstagande och en kulturell utveckling för den enskilde och för olika grupper i samhället. 7

87 Svenska Unescorådet, verksamt inom Utbildningsdepartementet, har i sin skriftserie publicerat folkbiblioteksmanifestet. Den svenska regeringen har därmed uttryckt sitt stöd för Unescos rekommendationer. Ur Skolbiblioteksmanifestet Skolbiblioteket förmedlar kunskap och tankar som är grundläggande i ett informations- och kunskapssamhälle. Skolbiblioteket ger eleverna de färdigheter som behövs för ett livslångt lärande. Det ger dem möjlighet att utveckla sin inlevelseförmåga för att de ska kunna ta sitt ansvar som medborgare. Även skolbiblioteksmanifestet har publicerats i Svenska Unescorådets skriftserie, vilket betyder att regeringen ställt sig bakom även denna rekommendation. FN:s Barnkonvention Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Varje barn har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. 8

88 BILDNING KULTUR Datum Brevnr/Diarienr Handläggare: Kenneth Linder Prisnivå Verket/Avesta Art Förslag till priser och värdenivåer för Förslaget innebär prishöjning för vuxen dagentré från 90 kr till 100 kr. Priset för barn & ungdom (13-17 år), som idag är 35 kr, tas bort. Pensionärs- och studentpris införs på 80 kr. Syftet med justeringar av prisnivåer är att göra en mer attraktiv prisbild. Verksamheten hoppas på att locka fler yngre besökare och göra prisbilden attraktivare för familjer. Införandet av student- och pensionärsnivå görs då efterfrågan är stor och då kan en rabatt ge en positiv start på besöket. Då prisnivån på säsongskort är oförändrat hoppas verksamheten att det stimulerar köp av säsongskort. Även säsongskort för student och pensionär införs. Prisnivån för masmästarkort föreslås oförändrad då det är prisvärt och innehåller många förmåner. Här föreslås alltså inga speciella rabatter. Sammantaget vill verksamheten öka intäkterna med prisjusteringarna. Verket/Avesta Art Dagentré priser: Barn t.o.m. 12 år, endast i vuxens sällskap - fri entré Barn & ungdom (13-17 år)- fri entré Student & pensionär 80 kr Vuxen (18+) 100 kr Säsong, vuxen 200 kr (info se nedan) Säsong, student & pensionär 160 kr Masmästarkort 350 kr/ år (info se nedan) Säsongskort berättigar till: Entré Verket, Avesta Art 50% rabatt till evenemang där Verket är arrangör Masmästarkort berättigar till: Entré Verket, Avesta Art, Tomtemarkand och övriga evenemang där Verket är arrangör 15% rabatt i butik på Verkets sortiment Fritt kaffe Kortet gäller ej för evenemang som har annan arrangör än Verket. Berättigar ej till rabatt för konst och produkter knutna till utställande konstnärer.

89 Sida 2 Förslag - Bildningsstyrelsen godkänner förslag till priser och värdenivåer i Verket/Avesta Art 2017.

90 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 16 Bildningsstyrelsens arbetsutskott Internationella föreningen i Avestas (IFA) ansökan om projektmedel för projektet Korta vägen till högskoleutbildning / jobb i Sverige Bs Bakgrund Internationella föreningen i Avesta (IFA) har kommit in med en ansökan om projektmedel för projektet Korta vägen till högskoleutbildning/jobb i Sverige. Syftet med projektet är att motivera asylsökande att i ett tidigt stadium tänka på sin framtid i sitt nya hemland. Målet är att genomföra cirklarna under 2017 samt att så många som möjligt deltar. IFA planerar att hålla 4 cirklar per termin med 20 deltagare / sammankomst, 4 timmar / sammankomst och 40 timmar / cirkel. Totalt 160 timmar och 80 deltagare. Med denna typ av cirkel vill IFA erbjuda hela spektrum av utbildning som börjar med svenska för nybörjare, idrott, diskussion om traditionen och kultur, diskussion för kvinnor, samhällsinformation och yrkesvägledning. IFA:s cirkel skulle kunna vara en partner / komplement till kommunens integrationsarbete som dessutom inte lär ut det svenska språket och diskussion om regler, kultur och samhället utan även prata om framtidsplaner i form av yrkesvägledning. Yrkesvägledning kommer att ta en stor del av cirkeln eftersom cirkelledaren kommer att ha personliga samtal med varje cirkeldeltagare för att bilda sig en uppfattning om vilken nivå personen befinner sig på, inte minst när det gäller utbildning i sitt hemland. IFA kommer tillsammans med cirkelledaren att genomföra ett uppsökeri i Horndal, Åsbo och Karlbo för att rekrytera deltagare. Budget 160 timmar x 150 kr inklusive sociala avgifter 24 tkr Studiematerial 80 deltagare 12 tkr Studiebesök och uppsökeri 14 tkr Totalt 50 tkr Förvaltningen anser att detta kan vara en kompletterande aktivitet som förbereder individer till att vara motiverad för vägen vidare till studier eller jobb och föreslår bifall till IFA:s ansökan om 50 tkr. Förvaltningens förslag - Rekommenderat bifall på ansökta 50 tkr. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE

91 Avesta kommun sammanträdesprotokoll Sida 17 Bildningsstyrelsens arbetsutskott Beredning - Handläggares tjänsteskrivelse, upprättad 20 januari Internationella Föreningen i Avestas ansökan om projektmedel, inkom 22 november 2016 Förslag till beslut på sammanträdet Mikael Westberg (S): Internationella Föreningen i Avesta ska återkomma med en återkoppling till bildningsstyrelsen vid bildningsstyrelsens första sammanträde 2018, när projektet genomförts. Beslutsgång Ordföranden ställer förvaltningens förslag och Mikael Westbergs (S) tilläggsyrkande under proposition och finner att arbetsutskottet föreslår bildningsstyrelsen att besluta i enlighet med dessa. Arbetsutskottets förslag - Bildningsstyrelsen bifaller Internationella Föreningen i Avestas ansökan om totalt 50 tkr för projektet Korta vägen till högskoleutbildning / jobb i Sverige. - Internationella Föreningen i Avesta ska återkomma med en återkoppling till bildningsstyrelsen vid bildningsstyrelsens första sammanträde 2018, när projektet genomförts. JUSTERARES SIGN UTDRAG SKICKAT TILL UTDRAGSBESTYRKANDE

92

93

94 VUXENUTBILDNINGEN Datum Brevnr/Diarienr Handläggare: Eldrid Johansen Yttrande remiss IFA internationella föreningen i Avesta Bakgrund Vi tycker idéen är fantastisk eftersom med den kan nyanlända inte bara kunna språket inför SFI studier utan har då en klar bild över hur man utifrån Korta väg till högskoleutbildning / jobb i Sverige - yrkes vägledning även fått en inblick i hur validerar jag mitt betyg? Eller yrke jag hade i mitt hemland? Syfte:. Att motivera asylsökande att i ett tidigt stadium tänka på sin framtid i sitt nya hemland. Mål: Att genomföra cirklarna under 2017 samt att så många som möjligt deltar. Cirklar: 4 cirklar/termin, 20 deltagare/sammankomst, 4 timmar/sammankomst 40 timmar/cirkel. Totalt 160 timmar och 80 deltagare. Citat ur Beskrivning av aktivitet i IFA Med denna typ av cirkel vill IFA erbjuda hela spektrum av utbildning som börjar med Svenska för nybörjare, idrott, diskussion om traditionen och kultur, diskussion för kvinnor, samhällsinformation och yrkesvägledning. IFA cirkel skulle kunna vara en partner/komplement till kommunens integrationsarbete som dessutom inte lär ut det svenska språket och diskussion om regler, kultur och samhället utan även prata om framtidsplaner i form av yrkes vägledning som vi tycker är ytterst viktig för nyanlända. Yrkesvägledning kommer att ta en stor del av cirkeln eftersom cirkelledaren kommer att ha personliga samtal med varje cirkeldeltagare för att bilda sig en uppfattning om vilken nivå personen befinner sig, inte minst när det gäller utbildning i sitt hemland. IFA cirkel skulle kunna vara en partner/komplement till kommunens integrationsarbete som dessutom inte lär ut det svenska språket och diskussion om regler, kultur och samhället utan även prata om framtidsplaner i form av yrkesvägledning som vi tycker är ytters viktig för nyanlända. Yrkesvägledning kommer att ta en stor del av cirkeln eftersom cirkelledaren kommer att ha personliga samtal med varje cirkeldeltagare för att bilda sig en uppfattning om vilken nivå personen befinner sig inte minst när det gäller utbildning i sitt hemland. Vi kommer tillsammans med cirkelledaren genomföra ett uppsökeri Horndal, Åsbo och Karlbo för att rekrytera deltagare.

95 Sida 2 Budget 160 timmar x 150 kr inkl. sociala avg :- Studiematerial 80 deltagare :- Studiebesök och uppsökeri :- Totalt Förslag - Att detta kan vara en kompletterande aktivitet som förbereder individer till att vara motiverad för vägen vidare till studier eller jobb. - Rekommenderat bifall på äskande 50 tkr!

96 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum Brevnr/Diarienr Handläggare: Marie Hjelm/Sara Norqvist Öppna ditt hem Bakgrund Den 28 november 2016 beslutade kommunfullmäktige i Avesta kommun att tillstyrka motion om bostäder till nyanlända med hänvisning till bildningsstyrelsens yttrande. Bildningsstyrelsen tillstyrkte motionen och gav integrationsenhetens chef i uppdrag att inom ramen för informationspunkt Avesta, numera Servicecenter, att ta fram ett förslag på Avestas motsvarighet till Faluns Öppna ditt hem. I februari 2016 beslutade riksdagen om en ny lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Av den framgår det att en kommun är skyldig att efter anvisning ta emot nyanlända för bosättning i kommunen. Fördelningen av anvisningar mellan kommuner tar hänsyn till kommunens arbetsmarknadsförutsättningar, befolkningsstorlek, sammantagna mottagande av nyanlända och ensamkommande barn samt omfattningen av asylsökande som vistas i kommunen. Med anledning av att Avesta kommun redan tagit emot många nyanlända erhåller Avesta kommun inga anvisade nyanlända 2017, detsamma gällde för års fördelning är ännu inte fastställd. Noteras bör därför att Falun kommun, som tog fram grundidén för projektet Öppna ditt hem, har andra incitament än Avesta kommun att bedriva projektet utifrån att de har blivit anvisade nyanlända genom den nya lagen. Öppna ditt hem Avesta Två förslag till Avesta motsvarighet till Öppna ditt hem har tagits fram med målgruppen nyanländ med uppehållstillstånd. Syftet med projektet är att: - skapa förutsättningar för nyanlända med uppehållstillstånd att hitta bostad i Avesta kommun - uppmuntra privata hyresvärdar att hyra ut ett privat rum, en lägenhet, en stuga eller ett hus till nyanlända med uppehållstillstånd - främja integrationen Alternativ 1 beskriver ett förfarande där Avesta kommun har en mer aktiv roll i uthyrnings/förmedlingsprocessen, från intresseanmälan, matchning och kontraktsskrivning. Personal från Servicecenter registrerar både privata hyresvärdar och hyresgäster, ansvarar för matchning och är behjälpliga vid mötet mellan hyresgäst och hyresvärd samt meddelar parternas beslut. Detta alternativ överensstämmer väl med Faluns motsvarighet till Öppna ditt hem Konsekvensanalys alternativ ett: + antas generera att fler hyresvärdar anmäler sig + kan finansieras delvis av sökta medel från länsstyrelsen - svårt att uppskatta hur många ansökningar som kommer in - svårigheter med registerföring av ansökningar om de blir många

97 Sida 2 - arbetet med matchningen kan försvåras om det är många som anmäler sig - rättvist kösystem, risk för att kösystemet blir/uppfattas orättvist - uppfattningen kan bli att kommunen tar på sig ett stort ansvar för att boendet ska bli bra och fungera bra för både den som hyr och uthyraren - kräver större personella resurser (både till ansökan om medel, rekrytering och för att driva projektet) - kan starta till hösten 2017 (medel från länsstyrelsen beslutas i juni) Alternativ 2 beskriver en mer förenklad uthyrnings/förmedlingsprocess. Genom att bistå med information till privata hyresvärdar är förhoppningen att uppmuntra dessa till att hyra ut en del av sin privata bostad till nyanlända. Hyresvärden anmäler sig genom att fylla i ett formulär på avesta.se. Servicecenter undersöker så att annonsen är fullständig och lägger sedan upp den på hemsidan. Hyresgästen tar själv kontakt med hyresvärden och parterna sköter kontraktsskrivning m.m. sinsemellan. Hyresvärden meddelar Servicecenter när bostaden är uthyrd och därefter tas annonsen bort. Konsekvensanalys alternativ 2 + kostnadseffektiv lösning + kräver färre personella resurser + kommunen kommer inte att uppfattas att ta samma ansvar för att uthyrningen blir lyckad + projektet kan starta i mars-april när nya hemsidan är klar - färre uthyrare förväntas att anmäla sig - osäkert om det här alternativet ska finansieras av projektmedel - risk att målgruppen tappas bort Likställighetsprincipen Öppna ditt hem riktar sig till målgruppen nyanländ med uppehållstillstånd. Likställighetsprincipen innebär att kommuner inte, utan uttryckligt lagstöd, får särbehandla vissa kommunmedlemmar annat än på sakliga grunder, detta framgår av 2 kap 2 kommunallagen (1991:900). Vad som är sakliga grunder anges dock inte i lagrummet. Principens kärna är att kommunmedlemmar som är i samma situation ska behandlas lika. När kommunala beslut medför skillnader har kommunen bevisbördan för att det finns saklig grund för denna skillnad. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna öppnar uttryckligen upp för positiv särbehandling av särskilda grupper. Bostadsmarknaden är ett utpekat område där åtgärder krävs för att särskilt utsatta grupper för att få tillträde till bostadsmarknadens alla olika delar. DO (diskrimineringsombudsmannen) menar också att åtgärder krävs för att lyckas bryta den situation som under många år präglat boendet för särskilt utsatta grupper. Bedömning görs därför att det finns sakliga grunder för att projektet Öppna ditt hem riktas mot målgruppen nyanlända med uppehållstillstånd. Budget Båda alternativen är i dagsläget ofinansierade. Medel till delfinansiering av alternativ 1 bedöms kunna sökas genom länsstyrelsens 37-medel med projektstart hösten Uppskattningsvis bedöms alternativ 1 uppta 0,5-1 tjänst. Alternativ 2 uppskattas till c:a 0,1 tjänst. Båda alternativen kräver dock initialt mer tid när information och formulär till hemsidan tas fram, projektet förankras och marknadsförs. Förarbetet bedöms kunna utföras av ordinarie personal på integrationsenheten innan Servicecenter tar över ansvaret för tjänsten.

98 Sida 3 Förslag till fortsatt utredning av målgrupper Så som nämns i bakgrunden är Avesta kommun inte anvisade att ta emot några nyanlända för bosättning i kommunen under Målgruppen för det föreslagna projektet öppna ditt hem är nyanlända med uppehållstillstånd. Det finns både goda och sakliga grunder till den målgruppen, varav den främsta är utifrån integrationsaspekter. Detta hindrar dock inte att även andra målgrupper identifieras och inkluderas i projektet. Bildningsstyrelsen är däremot inte rätt styrelse enligt gällande reglemente att hantera övergripande bostadsförsörjningsfrågor. Bildningsstyrelsen föreslår därför att bostadsförsörjningsprogrammets projektgrupp tar fram förslag på ytterligare målgrupper för Öppna ditt hem. Förslag - Bildningsstyrelsen beslutar att Öppna ditt hem alternativ 2 ska genomföras - Bildningsstyrelsen föreslår att bostadsförsörjningsprogrammets projektgrupp utreder ytterligare målgrupper som kan vara aktuella för Öppna ditt hem. Bilagor Öppna ditt hem alternativ 1 Öppna ditt hem alternativ 2

99 Sida 4 Öppna ditt hem - Alternativ 1 1. Bakgrund Det är många människor som har flytt till Sverige från förföljelse, förtryck och krig i sina hemländer för att söka trygghet. Avesta kommun strävar efter interkulturell integration, vilket innebär att kommunens medborgare med olika bakgrunder inte ska leva parallellt med varandra i ett mångkulturellt samhälle, utan interagera med varandra och ha utbyte av varandras olikheter och se likheter 1. Behovet av bostäder är mycket stort och en del av lösningen ser Avesta Kommun i att kommuninvånare kan hyra ut sina bostäder eller delar av bostäder. Avesta Kommun har under tidigare år tagit emot flest nyanlända i Sverige. År 2016 kom en ny lag som innebär att alla kommuner ska bli skyldiga att efter anvisning ta emot nyanlända för bosättning. När lagen om bosättning trädde i kraft år 2016 fick Avesta Kommun 0 stycken att anvisa, eftersom kommunen mottagit 761 nyanlända år Trots att kommunen inte skulle genomföra några bosättningar under år 2016 har hittills 362 nyanlända bosatt sig i Avesta Kommun 3. Inför år 2017 har Avesta kommun återigen 0 stycken att anvisa, men det hindrar inte människor från att bosätta sig i kommunen. Ovan nämnd statistik över antal nyanlända som bosatt sig i Avesta kommun är egenbosatta, det vill säga människor som inte blivit anvisade till Avesta kommun. Dessa personer har bosatt sig i kommunen av egen kraft och vilja. Avesta framstår således som en attraktiv kommun att bo i. Avesta Kommun vill i och med detta uppmanna privatpersoner som har ett rum över i sin bostad, alternativt har ett extra hus på sin tomt/gård, att öppna upp sina hem. På så sätt möjliggörs det för flera nyanlända att få tillgång till ett boende. Öppna ditt hem startades till en början som ett projekt för Falu kommun, men det visade sig finnas ett stort intresse hos andra kommuner. Således övergick Öppna ditt hem till ett regionalt projekt och som finansieras av Länsstyrelsen. 2. Syfte Syftet med projektet är att: skapa förutsättningar för nyanlända invandrare med uppehållstillstånd att hitta bostad i Avesta kommun uppmuntra privata hyresvärdar att hyra ut ett privat rum, en lägenhet, en stuga eller ett hus till nyanlända invandrare med uppehållstillstånd främja integrationen 1 Program för interkulturell integration , Avesta Kommun, daterad Statistik från är inhämtad från Integrationsenheten i Avesta Kommun, daterad Statistik är inhämtad från Integrationsenheten i Avesta kommun, daterad

100 Sida 5 3. Begreppsförklaring Asylsökande, en person som väntar på beslut om uppehållstillstånd 4. Nyanländ, en person som har fått TUT/PUT, blivit kommunplacerad och fått svenskt personnummer 5. PUT, en person som har permanentuppehållstillstånd i Sverige 6. TUT, en person som har tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige 7. Hyresgäst, är över 18 år och har fullständigt personnummer, kan vara en person eller en hel familj. Hyresvärd, är en privatperson som hyr ut ett rum, en lägenhet, en stuga eller ett hus. EEM, etableringsersättning under medverkan, är 231 kronor per dag, fem dagar per kalendervecka 8. EEP, etableringsersättning när den arbetssökande deltar i en etableringsplan på heltid, är 308 kronor per dag, fem dagar per kalendervecka 9. Etableringstillägg, den som har etableringsersättning och barn som bor hemma kan ha rätt till etableringstillägg. Hur mycket etableringstillägg som betalas ut beror på antalet barn och barnens ålder 10. Bostadsersättning, ensamstående person som har etableringsplan och hyr en bostad med förstahandskontrakt eller giltigt andrahandskontrakt, kan få ersättning till hyra. Dessa personer är inte berättigade bostadsbidrag 11. Bostadsbidrag, Barnfamiljer och unga mellan år kan få bostadsbidrag om de har låga inkomster Tillvägagångssätt 4.1 Marknadsföring Projektet kommer marknadsföras främst på sociala medier och Avesta kommuns hemsida. Det kommer tryckas informationsblad som delas ut och placeras ut runt om i kommunen. Annonsering om projektet i Avesta tidning kommer ske vid uppstarten. Ett flertal muntliga informationstillfällen kommer ske runt om i kommunen, för olika bostadsföreningar och i bostadsområden. 4.2 Uthyrningsprocessen Intresseanmälan De nyanlända fyller i en intresseanmälan via hemsidan. På anmälan ska det finnas personuppgifter, kontaktuppgifter, familjebild, allergier etc. på den nyanlände Registrering av boende 4 Information inhämtad från Migrationsverkets hemsida Information inhämtad från Migrationsverkets hemsida Information inhämtad från Migrationsverkets hemsida Information inhämtad från Migrationsverkets hemsida Information inhämtad från Arbetsförmedlingens hemsida Information inhämtad från Arbetsförmedlingens hemsida Information inhämtad från Försäkringskassans hemsida Information inhämtad från Försäkringskassans hemsida Information inhämtad från Försäkringskassans hemsida

101 Sida 6 En privatperson som är intresserad av att hyra ut ett rum, lägenhet, hus etc. fyller i ett formulär på hemsidan. Hyresvärden ska ge en omfattande bild av hyresobjektet. Det ska framgå hur stor boytan är, vad hyresgästen har att tillgå, pris/månad, uppsägningstid samt om hyresgästen har specifika önskemål Granskning av boende När ett hyresobjekt inkommit ska boendemiljön godkännas och boendet ska ha en skälig levnadsstandard. Därefter kommer personal från Servicecenter besöka hyresvärden och titta på hyresobjektet samt gå igenom kontrakt och ställa hypotetiska frågor Matchning Personal från Servicecenter börjar sedan leta potentiell hyresgäst från de intresseanmälningar som inkommit. När en lämplig hyresgäst är funnen kontaktas han eller hon via telefon, ett brev eller sms. Hyresgästen ska då meddela om han eller hon fortfarande är intresserad. Därefter bokas ett första möte in mellan hyresvärden och hyresgästen som arrangeras av personal från Servicecenter. Avesta kommun ska vid behov även bistå med tolk till första mötet Kontraktskrivning Om både hyresgästen och hyresvärden känner sig nöjda vid mötet ska kontrakt skrivas på. Vid mötets slut ska både hyresgästen och hyresvärden vara överens när inflyttning ska ske. Efter detta möte avslutas Avesta kommuns arbete. Avesta kommun kommer inte bistå med pengar för hyrning utav släp eller vara behjälpliga vid inflyttning och/eller vid utflyttning Övriga överenskommelser Har hyresvärden egna ordningsregler eller vardagliga rutiner som hyresgästen måste respektera eller följa får parterna lösa det sinsemellan. 5. Regler vid privat uthyrning 5.1 Skatt Vid uthyrning av privatbostad ska ett eventuellt överskott redovisas av uthyrningen som inkomst av kapital. Vid uthyrning av en privatbostad eller en hyresrätt ges ett schablonavdrag på kronor. Avdrag görs även för den avgift eller hyra som hyresgästen själv betalar för den del han/hon hyr ut, om hyresgästen hyr ut en bostadsrätt eller hyresrätt. Vid uthyrning av småhus avdras 20 procent av hyresintäkterna, utöver schablonavdraget på kronor. Det innebär att om intäkterna blir under kronor från uthyrningen av småhus, behöver hyresgästen inte betala skatt för det 13. Mer information angående skatt på hyresintäkter och exempel på uträkningar finns i dokumentet Skatt på hyresintäkter som finns på skatteverkets hemsida. På skatteverkets hemsida finns en blankett med nummer som Skatteverket vill att hyresgästen ska fylla i och förvara hemma hos sig med uträkningen av hyresintäkterna. Om det skulle bli aktuellt med en kontroll så ska hyresgästen kunna visa hur den har beräknat. Detta gäller för de hyresvärdar som inte 13 Informationen är hämtad från Skatteverkets hemsida

102 Sida 7 behöver skatta på hyresintäkterna, medan de andra hyresvärdarna som ska skatta redovisar det i sin deklaration. 5.2 Besittningsskydd En bostadshyresgäst har normalt ett direkt besittningsskydd. En bostadshyresgäst som har besittningsskydd har i regel rätt att få sitt hyresavtal förlängt när hyresvärden säger upp avtalet och begär att hyresgästen ska flytta. Är hyresvärden och hyresgästen inte ense om att avtalet ska upphöra, avgör hyresnämnden tvisten 14. Det finns dock situationer som besittningsskyddet kan brytas 15, exempelvis när hyresgästen inte har betalat hyran eller inte har betalat hyran i tid. när hyresgästen har stört sina grannar när hyresgästen i annat fall i hög grad har åsidosatt sina förpliktelser när huset ska rivas eller byggas om i stor omfattning när den som hyr ut ett en- eller tvåfamiljshus ska bo i det själv eller ska sälja det En inneboende får aldrig besittningsskydd. Den som hyr ett möblerat rum får besittningsskydd först när uthyrningen har pågått längre än nio månader i följd 16. En andrahandshyresgäst som hyr en hyreslägenhet får besittningsskydd först när andrahandsupplåtelsen har varat längre än två år i följd 17. Observera att hyresgästen aldrig har besittningsskydd när lagen om uthyrning av egen bostad ("privatuthyrningslagen") är möjlig att tillämpa på uthyrningen. 5.3 Privatuthyrningslagen Privatuthyrningslagen gäller när någon upplåter en bostadslägenhet för annat än fritidsändamål 18. Det ska handla om en lägenhet som den som hyr ut äger direkt eller indirekt, till exempel en villa, en ägarlägenhet eller en bostadsrätt. Denna lag gäller även när en del av bostaden hyrs ut, exempelvis ett möblerat eller omöblerat rum. Vid en tvist om hyran ska hyresnämnden, om inte en lägre hyra följer av avtalet, fastställa den till ett belopp som inte påtagligt överstiger kapitalkostnaden och driftskostnaderna för bostaden. Kapitalkostnaden beräknas som en skälig avkastningsränta på bostadens marknadsvärde 19. Det finns situationer när privatuthyrningslagen inte gäller 20, exempelvis när en hyresrätt hyrs ut i andra hand när syftet med uthyrning är att hyresgästen ska använda lägenheten för fritidsändamål när uthyrningen sker i näringsverksamhet när hyresavtalet har ingåtts före den 1 februari Information är hämtad från Hyresnämndens hemsida Information är hämtad från 12 kap jordabalken (1970:994) 16 Information är hämtad från Hyresnämndens hemsida Information är hämtad från Hyresnämndens hemsida Information är hämtad från 1 Lagen om uthyrning av egen bostad (2012:978) 19 Information är hämtad från 4 Lagen om uthyrning av egen bostad (2012:978) 20 Information är hämtad från Hyresnämndens hemsida

103 Sida 8 Hyresgästen får inget besittningsskydd när bostaden hyrs enligt lagen om uthyrning av egen bostad. Något avtal om avstående från besittningsskydd behövs alltså inte vid sådana uthyrningar Hemförsäkring En hemförsäkring betalar ersättning för bland annat förlorat lösöre vid brand eller stöld, skadestånd, samt för vård och hemtransport vid sjukdom utomlands. Oavsett vilken boendeform det gäller kommer Avesta kommun rekommendera hyresgästen att införskaffa sig en egen hemförsäkring, eftersom hyresgästen inte omfattas av hyresvärdens hemförsäkring vid andrahands uthyrning eller vid inneboende Kvalitet för att en bostad ska bli godkänd När en privatperson skickar in ett erbjudande om boende kommer en utredning och granskning göras beträffande hyresobjektets kapacitet. Hyresobjekten kommer ställas mot en kravbild som Avesta Kommun tagit fram som innefattar skäliga levnadsbehov såsom hälsoskydd, hygien, säkerhet, tillgänglighet och tillagningsfunktion. Kravbilden innebär inte att alla behov och tillgångar måste finns i samma rum eller under samma tak, utan hyresgästen skall ha tillgång till samtliga behövligheter. Den här processen har betydelse för att kvalitetssäkra hyresobjekten som Avesta kommun ska förmedla Kravbild Följande punkter är väsentliga i kravbilden: Fukt och/eller mögel Termisk komfort (temperatur, drag) Skadedjur Fönster Radon Ventilation Rinnande vatten Varmvatten Toalett- wc Dusch Tvättmaskin Diskmaskin/disk Spis Kyl och frys Värme Sophantering Brandskydd (brandvarnare/utrymningsvägar) Förvaringsutrymme Egen bostad måste det vara avskilt. Vid inneboende så gäller inte detta. Tillgång till aktiv busshållsplats inom ett avstånd på max 2 kilometer, där bussar passerar minst en gång på morgon och en gång på kväll. Avstånd till Avesta centrum max 2 kilometer för att busshållsplatskravet ska kunna utgå. Max hyra på 2000 kronor vid inneboende (el och wifi ska ingå) Uppsägning 1 eller 3 månader 21 Information är hämtad från Hyresnämndens hemsida Information är hämtad från Konsumenternas hemsida

104 Sida 9 7. Likställighetsprincipen Öppna ditt hem riktar sig till målgruppen nyanländ med uppehållstillstånd. Likställighetsprincipen innebär att kommuner inte utan uttryckligt lagstöd får särbehandla vissa kommunmedlemmar annat än på sakliga grunder, detta framgår av 2 kap 2 kommunallagen (1991:900). Vad som är sakliga grunder anges inte i lagrummet. Principens kärna är att kommunmedlemmar som är i samma situation ska behandlas lika. När kommunala beslut medför skillnader har kommunen bevisbördan för att det finns saklig grund för denna skillnad. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna öppnar uttryckligen upp för positiv särbehandling av särskilda grupper. Bostadsmarknaden är ett område där åtgärder krävs för att särskilt utsatta grupper för att få tillträde till bostadsmarknadens olika delar. DO (diskrimineringsombudsmannen) menar att åtgärder krävs för att lyckas bryta den situation som under många år präglat boendet för särskilt utsatta grupper. Bedömning görs därför att det finns sakliga grunder för att projektet Öppna ditt hem rikts mot målgruppen nyanlända med uppehållstillstånd. 7. Processkarta