Tillämpningsanvisningar för tillgodoräknande av studier vid Aalto-universitetets högskola för kemiteknik

Transkript

1 Bilaga 6: 1 (11) Tillämpningsanvisningar för tillgodoräknande av studier vid Aalto-universitetets högskola för kemiteknik Aalto-universitetets kommitté för akademiska ärenden har den godkänt regler för identifiering och erkännande av tidigare förvärvade kunskaper. Reglerna trädde i kraft Ändringar i reglerna godkändes av Aalto-universitetets kommitté för akademiska ärenden (trädde i kraft ). De allmänna reglerna, som fastställts av kommittén för akademiska ärenden vid Aaltouniversitetet, preciseras i de här tillämpningsanvisningarna för Högskolan i kemiteknik (se de inrutade texterna). 1. Inledning 1.1 Anvisningarnas bakgrund och syfte Vid sitt möte den 20 december 2010 godkände Aalto-universitetets kommitté för akademiska ärenden Aalto-universitetets allmänna regler om undervisning och studier (nedan OOS). Reglerna trädde i kraft I enlighet med 36 i OOS lämnar Aalto-universitetets kommitté för akademiska ärenden mer detaljerad information om bestämmelserna för tillgodoräknande av studier. Dessa anvisningar gäller tillgodoräknande av studier för grundexamina såväl som för forskarexamina, om inget annat anges. Ändamålet med anvisningarna är avgränsat till att endast behandla tillgodoräknande av studier som bedrivs av examensstuderande vid Aalto-universitetet. I anvisningarna behandlas inte tidigare förvärvade kunskaper som beaktats vid antagningen av studerande. 1.2 Definition av och riktlinjer för tillgodoräknande Tillgodoräkning innebär att studier, praktik, arbetserfarenhet eller kompetens kan räknas till godo som en del av examen eller kurs när det gäller obligatoriska eller valfria studier. (Statsrådets Högskoleordlista, 2005). I Finland har högskolorna etablerat underbegreppen ersättande och inkluderande av studier (Undervisnings- och kulturministeriet 2007:4). I dessa anvisningar innebär tillgodoräknande närmast att studier som avlagts på annat håll räknas till godo i en examen som avläggs vid Aalto-universitetet. 1

2 Bilaga 6: 2 (11) Inkluderande innebär att studier som avlagts på annat håll eller andra kunskaper införlivas som en del av examen, till exempel i de valfria studierna. Då behöver studierna inte motsvara varandra innehållsligt, men de måste stå i nivå med examensfordringarna. Ersättande innebär att ersätta studier som ingår i examensfordringarna med studier som avlagts på annat håll eller med andra kunskaper. Ersättande förutsätter att innehållet och nivån på de tidigare studierna eller kunskaperna motsvarar de studier de ersätter. Vid ersättande av studier som ingår i examensfordringarna krävs att studier som avlagts på annat håll eller andra kunskaper till sin omfattning motsvarar de studier som ska ersättas. I dessa allmänna anvisningar avses med tillgodoräknande såväl inkluderande som ersättande, om inget annat anges. Termen ersättande används i de fall man vill kunna särskilja att det uttryckligen handlar om ett ersättande. De studier som ska räknas tillgodo kan ha avlagts antingen före de pågående studierna eller under tiden för dem, till exempel vid utbytesstudier i utlandet. Därför används i dessa anvisningar termen kunskaper förvärvade på annat håll. Att identifiera kunskaper som förvärvats på annat håll är nära knutet till tillgodoräknande (erkännande). Identifiering leder emellertid inte alltid till att kunskaperna erkänns (ersättande eller inkluderande). Identifiering kan också vara knutet till förutsättningarna för att få studierätt. Erkännande av kunskaper som förvärvats på annat håll är en del av politiken för livslångt lärande. Enligt Undervisnings- och kulturministeriets riktlinjer ska man förberedas för ett genuint livslångt lärande, vari ingår uppdatering av kunskaper och ett erkännande av att kunskaper inte enbart uppstår inom formell utbildning. Det väsentliga är vilka kunskaper den studerande har och inte var och hur kunskaperna har förvärvats. (OPM 2007:4, s. 22) Centrala redskap när det gäller livslångt lärande och erkännande av tidigare förvärvade kunskaper inom högskolorna är enligt ministeriet kompetensorienterade läroplaner, individuella studieplaner (ISP) och olika sätt att styrka kunskaperna. (OPM 2007:4, s.11 och 22). Enligt ett ställningstagande inom Finlands universitetsrektorers råd är en universitetsexamen inte någon fristående examen, och man ska inte heller i högskoleutbildningen bygga in någon yrkes- och specialyrkesexamen som kräver stora resurser och som redan är i bruk inom yrkesutbildningen. Högskolorna måste emellertid kräva dokumentation som styrker andra kunskaper än de som förvärvats inom den formella utbildningen. (Rektorernas råd 2009 s. 2 & 22). 1.3 Definition av tillgodoräknande av studier i lagstiftningen Tillgodoräknande har förts upp på lagnivå i den nya universitetslagen (558/2009). Den bestämmelse som motsvarar den nuvarande 44 3 mom. i universitetslagen ingick redan tidigare i förordningen om universitetsexamina (statsrådets förordning om universitetsexamina 794/2004). 2

3 Bilaga 6: 3 (11) Universitetslagens bestämmelse om tillgodoräknande av studier eller på annat sätt visade kunskaper är inte närmare underbyggd i till exempel en regeringsproposition. Bestämmelsen anger i första hand att universitetet har befogenhet att besluta om tillgodoräknande och ersättande. (Miettinen m.fl s. 242) I 44 3 mom. i universitetslagen fastslås följande om tillgodoräknande: En studerande får vid avläggande av examen enligt vad universitetet beslutar räkna sig till godo studier som hen har genomfört vid en annan inhemsk eller utländsk högskola eller vid en annan läroanstalt samt ersätta studier som hör till examen med andra studier på samma nivå. En studerande får enligt vad universitetet beslutar räkna sig till godo studier samt ersätta studier i examen också genom kunskaper som visats på annat sätt. 1.4 Tillgodoräknande av studier vid Aalto-universitetet I Aalto-universitetets strategi ingår krav på studerandena att de ska engagera sig i sina studier, men även att universitetet engagerar sig i dem. Undervisningen vid universitet grundar sig på dess framstående forskning. Universitetet kännetecknas av en entusiasmerande och högklassig kultur som sporrar till kontinuerligt lärande. Därför är det motiverat att tillgodoräkna fullgjorda studier och studier som ska fullgöras för examen i den omfattning som slås fast under punkt 2.3 i denna anvisning. Principerna för tillgodoräknande är sådana att de motiverar de studerande att lära sig mer och inte repetera saker som de redan kan. För de ersatta studierna fordras inga ytterligare prestationer. Lagstiftningen ger möjlighet att räkna studier tillgodo men praxis vid olika läroanstalter och högskolor varierar. Även mellan Aalto-universitetets olika högskolor varierar bestämmelser och praxis. Ambitionen är att principerna ska vara enhetliga vid Aalto-universitetets högskolor. Likabehandlingen av studenter måste säkerställas trots olikheter i tillgodoräknandeprocesserna mellan Aalto-universitetets högskolor. Enligt 36 i Aalto-universitetets OOS kan en studerande på högskolans beslut till sin examen tillgodoräkna motsvarande studier som fullgjorts på ett annat inhemskt eller utländskt universitet eller annan läroanstalt och ersätta studier som ingår i examen med andra studier på samma nivå. Studier kan även tillgodoräknas med kunskaper som visas på annat sätt. Lärdomsprov kan inte tillgodoräknas. Enligt 32 i examensstadgan för högskolan för kemiteknik får studerande vid avläggande av examen räkna sig till godo motsvarande studier som de har fullgjort vid en annan högskola inom Aalto-universitetet eller vid ett annat inhemskt eller utländskt universitet eller vid en annan läroanstalt samt ersätta studier som hör till examen med andra studier på samma nivå. Högskolan beslutar om detta på basis av en skriftlig ansökan. 3

4 Bilaga 6: 4 (11) 2. Allmänna anvisningar 2.1 Studier som kan inkluderas och ersättas Studier som kan utgöra en del av den examen som avläggs kan tillgodoräknas. En studerande kan i sin examen tillgodoräkna studier som fullgjorts på ett annat inhemskt eller utländskt universitet eller annan läroanstalt vilka uppfyller lärandemålen i examen. I regel måste för utbildningsprogrammet eller motsvarande helhet centrala fördjupade studier (till exempel lärdomsprov) fullgöras i enlighet med den undervisningsplan som högskolan har fastställt. En studerande kan söka tillgodoräknande endast för en examen som hen har en ikraftvarande rätt att avlägga vid Högskolan för kemiteknik. Man kan inte söka prejudikat eller omdöme för en examen som är förknippad med sekundär studierätt eller en examen som hen inte har rätt att avlägga. Studier som har fullgjorts vid universitet kan tillgodoräknas i såväl lägre- som högre grundexamen. I forskarexamina kan studier som är lämpliga för forskarstudier räknas tillgodo. Studier som fullgjorts vid yrkeshögskola kan a priori endast räknas tillgodo i en lägre grundexamen. Emellertid kan till exempel studier för fyraårig bachelor-examen eller högre examen vid yrkeshögskola räknas tillgodo även i magisterexamen under förutsättning att lärandemålen i examen uppfylls. Huvudregeln är att studier som ingår i en examen som ger ansökningsbehörighet inte kan räknas till godo. Ett undantagsfall kan vara en högre högskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen som påvisar behörighet att ansöka i urval i andra skedet, förutsatt att den innehåller studier som är relevanta med tanke på lärandemålen i den högre högskoleexamen. En person som har antagits direkt till ett högre utbildningsprogram med en yrkeshögskoleexamen inom ett visst område kan inte inkludera grundkurserna på detta område i sin examen. I samtliga fall måste studierna för att räknas tillgodo uppfylla lärandemålen för examen eller utbildningsprogrammet. De studier som ska räknas tillgodo måste vara relevanta och från ett för högskolans examensfordringar och undervisningsprogram lämpligt område. Språkstudier (i främmande språk och det andra inhemska språket) som fullgjorts enligt examensfordringarna vid universitet eller annan inhemsk högskola kan ersätta de språkstudier som krävs för annan examen. Om det för den andra examen krävs mer obligatoriska språkstudier eller studier i flera språk eller dessa på annat sätt är kopplade till högskolans egna lärandemål, måste den studerande fullgöra de språkstudier som krävs. Den studerande kan visa sina språkkunskaper till exempel genom en tentamen eller på något annat sätt som bestäms av läraren eller bedömaren. Om den studerande enbart avlägger högre högskoleexamen vid högskolan, och om språkstudier inte har ingått i hens tidigare högskoleexamen, måste språkstudierna (i det andra inhemska språket och/eller ett främmande språk) fullgöras. 4

5 Bilaga 6: 5 (11) Betydelsen av tidpunkten för fullgörandet av studierna på annat håll bedöms från fall till fall med hänsyn till lärandemålen. Huvudregeln är att över 7 år gamla studier inte längre är giltiga för tillgodoräknande av studier. Beträffande färskare studier är det den studerandes skyldighet att se till att skaffa tillräckliga utredningar. 2.2 Tillgodoräknande av kunskaper som visas på annat sätt Både enligt 44 3 mom. i universitetslagen och enligt 36 i Aalto-universitetets OOS är det utöver studier som fullgjorts vid inhemskt eller utländskt universitet eller annan läroanstalt även möjligt att tillgodoräkna kunskaper som visas på annat sätt. Högskolorna kan besluta om möjligheten att inräkna andra kunskaper än de som förvärvats genom formell utbildning i deras examina och ger vid behov närmare anvisningar om tillgodoräknandet av sådana kunskaper. Lämpliga kunskaper för examen kan förvärvas på olika sätt även utanför studierna, till exempel genom förtroendeuppdrag. Universitetet har möjlighet att närmare definiera andra kunskaper utifrån de kunskaper som förvärvas genom universitetets egen verksamhet. Aktivt utfört förtroendeuppdrag inom studentkåren eller inom högskolornas eller universitetets förvaltningsorgan och som varat minst ett år kan tillgodoräknas som prestation i examen enligt högskolans beslut. För att kunskaper som förvärvats på detta sätt inom verksamheten ska kunna räknas tillgodo måste den studerande till exempel med hjälp av en studiedagbok visa vilka kunskaper hen har fått och hur de motsvarar lärandemålen i examen. Arbetserfarenhet En studerande kan ansöka om tillgodoräknande av studier på basis av arbetserfarenhet som har förvärvats innan studierätten trädde i kraft. Tillgodoräknandet kan antingen gälla praktik eller kurser och delar av kurser som ingår i examen. En arbetserfarenhet som är äldre än 7 år duger inte som grund för tillgodoräknande. För samma arbetsuppgift kan man inte bevilja både praktik- och kurspoäng vid Högskolan för kemiteknik. Om en studerande vill avlägga kurser vid universitetet eller någon annanstans i samband med en praktik ska praktiktiden och den tid som hen använt för kursen eller en del av den vara klart avgränsad från arbetsuppgifterna. Det här kontrolleras vid Lärandetjänsterna som tar hand om det behövliga föredragningsförfarandet för tillgodoräknandet. Förtroendeuppdrag Ett förtroendeuppdrag som varat minst ett år kan tillgodoräknas som prestation i examen enligt högskolans beslut. De studerande kan ansöka om tillgodoräknande av verksamhet i organ som tillsatts av universitetet eller dekanus (en akademisk kommitté eller ett utbildningsråd) eller i organ inom Aalto-universitetets studentkår (fullmäktige, styrelse). Den studerande kan inte ansöka om 5

6 Bilaga 6: 6 (11) tillgodoräknande på basis av politisk verksamhet, verksamhet i ämnesföreningar eller i gillen. På basis av arbete i ett visst organ kan man få studiepoäng endast en gång och högst 1 sp per verksamhetsperiod, så att högst 2 sp kan inkluderas i examen från förtroendeuppdrag. Tillgodoräknandet förutsätter att den studerande aktivt har deltagit i organets möten (aktiv medverkan och deltagande i mötena det här kan kontrolleras genom att konsultera ifråga varande organs ordförande). Dessutom krävs att den studerande för en studiedagbok över sin verksamhet. Med hjälp av studiedagboken beskriver den studerande vad hen har lärt sig under sin verksamhet; hur hen har visat aktivitet inom organet; hur hen kan tänka sig utnyttja den förvärvade kompetensen i framtiden (genom att notera kopplingarna till arbetslivet); och hur den förvärvade kompetensen motsvarar lärandemålen i examen. Studiedagboken ska godkännas av organets ordförande, och i fråga om studentkårsorganen av ledaren för utbildningsprogrammet. Ledaren för utbildningsprogrammet ger påteckningar för studieprestationerna. De studiepoäng som beviljas för förtroendeuppdrag antecknas med koden för studier med varierande innehåll. Till exempel MT-0.C i utbildningsprogrammet för materialteknik. För bedömningen av kunskaper som visas på annat sätt måste den studerande styrka sina kunskaper. Syftet med styrkandet är att visa vilka kunskaper den studerande har. Betyg, tentamina, portfolio, uppsatser, intervjuer eller andra lämpliga metoder kan till exempel användas för att styrka kunskaperna. Bedömaren beslutar vilken metod som är bäst lämpad att styrka kunskaperna. Det är väsentligt vid styrkandet av kunskaperna att de studerande inte enbart uppvisar papper på sina kunskaper utan även utifrån papperen visar hur dessa kunskaper är kopplade till ändamålet med studierna och hur de motsvarar lärandemålen i examen. 2.3 Hur mycket kan tillgodoräknas För att examensbevis från Aalto-universitetets högskola ska utfärdas krävs att minst hälften av studierna inklusive lärdomsprov och mognadsprov fullgjorts enligt undervisningsplanen för den berörda studerandens utbildningsprogram. Den maximala omfattningen studier som kan tillgodoräknas vid högskolan: Teknologie kandidat: 90 sp Diplomingenjör: 60 sp Undantag är bl.a. utbildningsprogram för särskilt överenskomna dubbla examina samt forskarutbildning där mängden studier som kan tillgodoräknas kan vara mer omfattande. För forskarexamen kan även räknas tillgodo sådana lämpliga kurser som den studerande fullgjort innan påbörjandet av forskarstudierna och som inte ingår i grundexamen, liksom lämpliga kurser som fullgjorts vid de andra högskolorna inom Aalto-universitetet eller lämpliga kurser som fullgörs för forskarstudierna vid andra universitet. 6

7 Bilaga 6: 7 (11) Lärdomsprov och mognadsprov kan inte räknas tillgodo i examina. Detta gäller både grundexamina och forskarexamina. 2.4 Förfarande Ansökan om tillgodoräknande Ansökan om tillgodoräknande startas alltid på den studerandes initiativ och det är frivilligt för den studerande att ansöka om tillgodoräknande. Högskolan ger närmare anvisningar om aktualiseringen av ansökan med beaktande av att den studerande alltid ska kunna uträtta sina i ärenden i högskolan till exempel hos lärandetjänsterna (enligt principen om att alla ärenden ska behandlas på samma ställe). Den studerande ska sätta i gång processen vid högskolans Lärandetjänster genom att konsultera studieplaneraren för det egna utbildningsprogrammet. Studieplaneraren vägleder i ansökningsprocessen och hjälper vid behov den studerande att komma till tals med den lärare som bedömer ärendet. I samband med igångsättandet kontrolleras dokumentens riktighet, mängden studier som ska räknas tillgodo (se punkt 7) och om det gäller inkluderande eller ersättande. Enligt 36 i OOS ska ansökan om tillgodoräknande vara skriftlig och till ansökan ska nödvändiga intyg som styrker kunskaperna bifogas. Den studerande ansvarar för att styrka sina kunskaper. För bedömningen av tillgodoräknandet ska till ansökan bifogas den mängd bilagor som behövs, t.ex. diplom, portfolios, inlärningsdagböcker, publikationer och andra skriftliga rapporter eller andra dokumenterade bevis på förvärvade kunskaper. De kunskaper som förvärvats genom studier visas i huvudsak genom betyg utfärdat av läroanstalten eller studieprestationsutdrag. Den studerande ska anvisas att lämna in korrekt och tillräcklig dokumentation och instrueras att komplettera den vid behov. För att påvisa de kunskaper studeranden har förvärvat genom studierna ska hen uppvisa ett intyg från läroanstalten eller ett studieregisterutdrag samt kursbeskrivningar och vid behov annat material, såsom det studiematerial, de arbetsbeskrivningar etc. som ingått i en kurs som avlagts någon annanstans. Det är på den studerandes ansvar att se till att skaffa de prov den bedömande läraren behöver, men studeranden ska få anvisningar i hur hen ska förevisa relevant och tillräcklig dokumentation och få handledning i hur hen ska presentera behövliga tilläggsprov. Det rekommenderas att ansökan om tillgodoräknande lämnas in snarast möjligt i början av examensstudierna i samband med upprättandet av ISP. Om kunskaperna förvärvats under tiden för examensstudierna till exempel vid utbytesstudier utomlands bör tillgodoräknande även här sökas snarast möjligt efter att utbytet avslutats eller studierna fullgjorts eller kunskaperna förvärvats på annat sätt. 7

8 Bilaga 6: 8 (11) Högskolan för kemiteknik rekommenderar att man ansöker om tillgodoräknande så snart som möjligt efter att studierna inletts eller efter att kunskaperna förvärvats på annat håll (till exempel en period av internationella utbytesstudier). I samband med det här ska den studerande i regel göra en individuell studieplan, ISP, eller uppdatera den för att garantera att studierna framskrider smidigt. Studieplanen ska utarbetas i enlighet med Lärandetjänsternas anvisningar. En nybörjarstuderande rekommenderas att göra studieplanen i samband med tillgodoräknandeprocessen ifall mängden studier som ska tillgodoräknas på ett avgörande sätt påverkar möjligheten att följa det modellschema som föreslås för första årets studerande. Innan den studerande ger sig i väg på utbytesstudier eller på annat sätt fullgör studier någon annanstans ska hen göra upp en plan (till exempel ett Learning agreement) över vilka studier hen ämnar fullgöra och hur de kan tillgodoräknas. Då ska beslutet om tillgodoräknande söka fattas i överensstämmelse med planen och med hänsyn till eventuella ändringar som gjorts i den. Planen kan vidareutvecklas. Planen innebär dock inte nödvändigtvis ett beslut eller en överenskommelse om tillgodoräknande. Exempelvis fastställs examensstrukturen separat, i och med att ISP fastställs Beslut om tillgodoräknande Vid behandlingen av ansökan om tillgodoräknande ska förvaltningslagens (434/2003) krav gällande förfaranden och principerna för god förvaltningssed följas. Den studerande ska bland annat i samband med ISP-processen, och även annars i fall det behövs, upplysas om möjligheten att ansöka om tillgodoräknande av kunskaper som förvärvats på annat håll. Beslutet fattas i samband med bekräftandet av ISP. Vid behov ska det också finnas möjlighet att få ett omdöme om innehållet, t.ex. ett intyg från läraren. Särskilt vid ansökan om ersättande kan det behövas en mer specifik utredning av huruvida villkoren för ersättande är uppfyllda. Inom högskolorna fattas beslut på ett sådant sätt att de studerandes jämställdhet och likabehandling samt beslutens följdriktighet och genomskinlighet säkerställs. Vid beslutsfattandet ska hänsyn även tas till att kvaliteten i utbildningsprogrammet säkerställs och att lärandemålen i examina förverkligas. Beslutet om tillgodoräknande fattas efter föredragning. Föredragandet ordnas av högskolans Lärandetjänster. Högskolorna specificerar hur beslutfattandet ska ske. Beslutet om tillgodoräknande fattas på föredragning av ledaren för utbildningsprogrammet, professorn som ansvarar för huvudämnet eller den som chefen för utbildningsärenden har förordnat. Innehållet i de studier som ska räknas till godo måste tas i betraktande i beslutet. Föredragande begär vid behov ett utlåtande om de studier som ska tillgodoräknas av ansvarsläraren/den ansvariga professorn för respektive kurs/studiehelhet. 8

9 Bilaga 6: 9 (11) Beslutsfattandet vid högskolan är organiserat så att det garanterar ett jämlikt och likställt bemötande av de studerande samt konsekvens och genomskinlighet i hur besluten fattas. Vid beslutsfattandet har man också beaktat att utbildningsprogrammets kvalitet ska garanteras och att lärandemålen i examina ska uppnås. Beslutet om tillgodoräknande ges skriftligen och grunderna för beslutet ska anges. Ansökan om ändring av beslutet görs på det sätt som föreskrivs i 37 i Aalto-universitetets allmänna regler om undervisning och studier, OOS. En studerande som är missnöjd med tillgodoräknandet av studierna kan muntligt eller skriftligt yrka på rättelse hos beslutsfattaren. Rättelseyrkandet ska göras inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. En studerande som är missnöjd med ett beslut fattat med anledning av ett rättelseyrkande kan söka rättelse hos examensnämnden vid Aalto-universitetet inom 14 dagar efter att ha tagit del av beslutet. Om det ursprungliga beslutet om tillgodoräknande har varit felaktigt och om det har gåt mindre än 5 år från det att beslutet har fattat, ska felen korrigeras med beaktande av de villkor som anges i förvaltningslagen. Om studeranden vill få ett beslut i egen sak, ska hen göra en skriftlig ansökan i enlighet med reglerna för tillgodoräknande Registrering av tillgodoräknande i studieregistret Det tillgodoräknande som anges i beslutet registreras i studieregistret som 36 i Aaltos OOS föreskriver. Tillgodoräknande av en kurs eller en studiehelhet anges i studieregistret på ett sådant sätt att källan är synlig. Det ursprungliga vitsordet för de tillgodoräknade studierna omvandlas till den bedömningsskala som tillämpas i den studerandes utbildningsprogram och som använts för tillgodoräknade kurser eller studiehelheter, om en korrelation klart kan fastställas. Godkänd anges som vitsord om korrelationen inte entydigt kan fastställas. Den studerande har alltid rätt att få vitsordet godkänd registrerat. Tillgodoräknande registreras i studieregistret enligt följande principer: - ersättande: om studiehelheten ersätter en prestation som ingår i examen vid Aalto-universitetet registreras detta i studieregistret så att tid och plats för den ursprungliga prestationen framgår. Dessutom registreras vilken av den egna högskolans prestationer som har ersatts. - inkluderande: den studiehelhet som ska inkluderas registreras som studier som fullgjorts på annat håll. Med en entydig bedömningsskala avses en numerisk eller verbal skala med fem steg. I sista hand fattas beslut om ändring av bedömningsskalan av utbildningsprogrammet. Den studerande har alltid rätt att få vitsordet godkänd registrerat. Det är skäl för studeranden att notera att slutvitsordet för en modul eller en motsvarande studiehelhet ska antecknas som godkänd om över hälften av kurserna i modulen har vitsordet godkänd. 9

10 Bilaga 6: 10 (11) Studeranden kan ansöka om rättelse av beslutet om tillgodoräknande. Ett redan fattat beslut om tillgodoräknande kan inte ändras i efterskott (om t.ex. tillgodoräknandet en gång registrerats med vitsordet godkänd kan bedömningsskalan inte lägre ändras till numerisk bedömning). Vid Aalto-universitetet används ett enhetligt sätt att registrera tillgodoräknanden. Studeranden får en kopia av beslutet om tillgodoräknande sig tillskickat och den ursprungliga ansökningen med bilagor förvaras fram till utexamineringen av den studerande. Arkivering Alla ansökningar och bifogade material i samband med beslutet om tillgodoräknande ska förvaras i den studerandes mapp tills hens examen är klar Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Dessa regler träder i kraft den 1 augusti Om den studerande har ansökt om tillgodoräknande före den 1 augusti 2011, tillämpas de regler för tillgodoräknande som gällde vid tiden för ansökan. De preciseringar som gäller Högskolan för kemiteknik och som ansluter sig till de allmänna anvisningarna för tillgodoräknande av studier vid Aalto-universitetet träder i kraft med denna tillämpningsanvisning den 1 augusti Ändringarna i tillämpningsanvisningarna har godkänts i den akademiska och de träder i kraft Om den studerande har ansökt om tillgodoräknande före den , tillämpas de regler för tillgodoräknande som gällde vid tiden för ansökan eller de som trädde i kraft den studerande till godo. Dessa bestämmelser upphäver de bestämmelser och anvisningar som har utfärdats tidigare för motsvarande ärenden vid Aalto-universitetets högskolor såvitt de strider mot dessa bestämmelser. Högskolorna ger vid behov närmare föreskrifter om tillgodoräknandet av studier. 10

11 Bilaga 6: 11 (11) Källor: Miettinen m.fl. 2009: Tarmo Miettinen Matti Muukkonen Matti Myrsky Teuvo Pohjolainen: Uusi yliopistolainsäädäntö, Lakimiesliiton kustannus, 2009 OPM 2007:4: Undervisningsministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2007:4 Erkännande av tidigare förvärvad kompetens i högskolorna (på finska) Rektorernas råd 2009: Rehtorien neuvosto 2009: Suomen yliopistojen rehtorien neuvosto, Ammattikorkeakoulujen rehtorineuvosto: Oppimisesta osaamiseen: Aiemmin hankitun osaamisen tunnistaminen ja tunnustaminen, työryhmäraportti, maaliskuu 2009 (Identifiering och erkännande av tidigare förvärvad kompetens, arbetsgruppsrapport 2009, på finska) 11