Smarta hållbara städer

Transkript

1 Bild: Tobias Starck/Gatukontoret Innovationsområdet Smarta hållbara städer Position 2020 Innovationsområdett Smarta hållbara städer handlar om kunskap, produkter, tjänster och system som ska lösa utmaningar på hållbarhetsområdet i en allt mer urbaniserad värld. Här sätts människan i centrum för att skapa nya lösningar där tekniska och sociala system möts kring transporter, boende, socialt kapital, energiförbrukning, avfallshantering och IT. I Skåne finns goda förutsättningar att utveckla lösningar som kan bidra till nya och växande företag och en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar region. 1 Forsknings- och innovationsrådet i Skåne, 16 juni 2016

2 Smarta hållbara städer Position 2020 Detta dokument pekar ut riktningen för arbetet med innovationsområdet Smarta hållbara städer som är ett av tre prioriterade områden i den internationella innovationsstrategin för Skåne. Visionen är att bli Europas mest innovativa region För att nå dit på fyra år identifierar detta styrdokument möjligheter och hinder för innovation samt konkreta åtgärder. Innovationsområdet Smarta hållbara städer handlar om kunskap, produkter, tjänster och system som ska lösa utmaningar på hållbarhetsområdet i en allt mer urbaniserad värld. Här sätts människan i centrum för att skapa nya lösningar där tekniska och sociala system möts kring transporter, boende, socialt kapital, energiförbrukning, avfallshantering och IT. I Skåne finns goda förutsättningar att utveckla lösningar som kan bidra till nya och växande företag och en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar region. 1 En internationell innovationsstrategi för Skåne

3 Prioriterade utvecklingsområden mot Genomslag regionalt och internationellt För att möta utmaningarna i regionen krävs både stöd för omfattande projekt där några aktörer går samman för större insatser och mer generella insatser som aktörerna kan använda som grund för det egna arbetet. Lärandet mellan mindre satsningar och projekt bör också öka för bästa effekt. Arbetet med stora samhälleliga investeringar bör användas som argument för investeringar i forskning och innovation samt som verktyg för innovation. 2. Offentliga aktörer som testbäddar och beställare Skåne kan bli en internationellt ledande testbädd för nya lösningar för hållbar stadsutveckling. Skånes 33 kommuner har dock mycket olika förutsättningar att bedriva ett sådant arbete. Därför krävs både samordning och inspiration för att lyckas. För att ytterligare stärka Skåne som testbädd krävs att de möjligheter som ges i regionen dokumenteras och sprids till aktörer som vill testa nya lösningar. Detta bör göras dels i befintliga kanaler och internationella samarbeten, dels genom att aktivt söka samarbeten med nya aktörer på relevanta arenor. 3. Samordnad finansiering Finansieringsmottagare, såsom lärosäten, kommuner, företag och intermediärer behöver i högre grad samordna sig och driva på för finansiering från flera nationella kanaler och från EU. För detta krävs kunskapsspridning om finansieringssystemen inom och mellan de medverkande aktörerna samt ökad grad av gemensamma ansökningar. Den gemensamma mobiliseringsförmågan inom befintliga verksamheter och strukturer måste öka. 3

4 Varför innovationsområdet Smarta hållbara städer? Europa 2020 och smart specialisering År 2010 lanserade Europeiska kommissionen tioårsstrategin Europa 2020 med fokus på ekonomisk återhämtning. Innovation lyftes där fram som ett särskilt prioriterat område, med ökad samverkan mellan medlemsstaterna som en beståndsdel. Medlemsstaterna skulle också identifiera nationella och regionala styrkor och ta fram så kallade smarta specialiseringsstrategier. Den internationella innovationsstrategin för Skåne lanserades 2011 och var en av Europas första smarta specialiseringsstrategier. I denna prioriterades tre områden för gemensam mobilisering innovationsområdena Personlig hälsa, Smarta hållbara städer och Smarta material. De har alla förankring i regional kompetens och de två första speglar såväl regionala som globala utmaningar. Lång historik av arbete med hållbara städer i regionen I Skåne finns en lång historik av arbete relaterat till tematiken i Smarta hållbara städer. Många kommuner har varit pådrivande, lärosätena har varit framgångsrika och andra aktörer har gjort betydande insatser. Vid millennieskiftet satte innovativa satsningar så som H99 och Bo01 såväl skånska städer som regionen och Sverige på kartan för hållbar stadsutveckling. Den så kallade Malmökommissionen betonade senare också vikten av att arbeta med social hållbarhet. 2 Skåne har länge bedrivit näringslivsutveckling på området, inte minst för cleantech-lösningar. Detta har bland annat har mynnat ut i satsningar som Sustainable Business Hub och Malmö Cleantech City. En avgörande faktor för innovationsområdenas framgång är öppenhet för interaktion mellan olika aktörer, särskilt i samband med så kallad öppen innovation. Med detta menas att företag och organisationer systematiskt letar efter innovationer utanför den egna organisationen och genom förståelse för att relationer är avgörande för innovation bjuder in fler aktörer för att bidra i innovationsprocessen. Den internationella innovationsstrategin med de tre innovationsområdena var viktiga byggstenar för den regionala utvecklingsstrategin Det öppna Skåne som togs fram genom analyser, möten och samtal med kommuner, myndigheter, näringsliv, branschorganisationer, idéburen sektor med flera under Strategin Det öppna Skåne har en vision om att Skåne ska bli en öppen region med livskvalité i världsklass, ledande innovationskraft, en stark tillväxtmotor och förmåga att attrahera internationellt näringsliv, kapital och talang. 2 Malmökommissionens slutrapport 4

5 Var är vi i dag? Förutsättningar och utmaningar i det regionala innovationssystemet Den långa erfarenheten av arbete med frågor som relaterar till innovationsområdet Smarta hållbara städer är regionens främsta tillgång. Samtidigt måste ett antal utmaningar mötas för att kunna dra nytta av dessa erfarenheter. Tidigare analyser av systemet har visat att satsningar främst skett isolerat, ofta i projektform och med begränsat lärande mellan aktörer. Detta gör samverkan på strategisk nivå ännu viktigare. Den levande och mångkulturella regionen innehåller både utmaningar och möjligheter. Detta är särskilt påtagligt när Skåne växer hastigt, bland annat genom inflyttning från andra länder. För att minska segregationen och öka det sociala kapitalet krävs medverkan från sociala innovationsaktörer. I regionen finns en bredd av företag som är engagerade i samhällsutvecklingen. Det finns också många tjänsteföretag och en välutvecklad tekniksektor, särskilt inom IT och internet of things. Samtidigt har flera större företag dragit ner på verksamheten i Skåne de senaste åren och den kompetens som frigörs i strukturomvandlingen måste tas tillvara. Tidiga satsningar på inkubatorer och science parks i Skåne har lagt en bra grund för utvecklingen av nya och innovativa företag på områden av betydelse för utveckling av framtidens städer. Den offentliga sektorn i regionen har utvecklat system i form av företagsrådgivning och främjande av goda fysiska miljöer för innovation. Företagsrådgivningen behöver kompletteras med fler mötesplatser där innovatörer och eldsjälar kan möta nya samarbetspartners för att kunna bidra till nya lösningar på olika samhällsutmaningar. Viktiga befintliga arenor för detta är de två skånska innovationsplattformarna för hållbar stadsutveckling. Därutöver kan de offentliga aktörerna stimulera innovation genom innovationsupphandling. Att ta tillvara denna potential och utveckla denna förmåga kräver framåtsyftande beslut av både politiker och tjänstemän. Samtliga lärosäten i Skåne har både utbildning och forskning av betydelse för innovationsområdet Smarta hållbara städer. Detta gäller såväl tekniska som sociala frågor och rör allt från investeringar i nya energikällor till planering av bostadsområden för ökad social sammanhållning och kunskapsmiljöer för ökat utbyte mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor. I Skåne finns också stor vana av arbete med att förändra beteenden i en mer hållbar riktning, till exempel att öka det kollektiva resandet, utveckla sopsorteringen och insatser för ökad cykling. Ett utvecklat innovationssystem kräver tillgång till kapital för både stödverksamheter och företagsinvesteringar. Det regionala offentliga kapitalet används i första hand till stödinsatser, medan det nationella riskkapitalet i högre grad kan gå till enskilda företagsinvesteringar. Inget finansieringssystem är komplett utan privat kapital för företagen. I regionen finns flera privata investerare i form av affärsänglar och fonder men det krävs insatser för att öka kapitalmarknadernas intresse för investeringar i företag i regionen. Innovationsområdet Smarta hållbara städer är omfattande och därmed svårt att avgränsa sett till aktörer och aktiviteter. Detta försvårar samordnande insatser eftersom det ständigt finns nya angreppssätt och aktörer att beakta. Pågående arbete En av de viktigaste prioriteringarna för innovationsområdet Smarta hållbara städer har varit att bygga förståelse och förtroende mellan skånska aktörer för att kunna mobilisera och kraftsamla kring utmaningar och satsningar. Därför har ett informellt nätverk av 5

6 aktörer löpande fått ge input och i vissa fall delta i de operativa verksamheterna. Ett avgörande verktyg för deltagande aktörer är omvärldsbevakning. Dels tematiskt för området, dels med fokus på finansieringsmöjligheter och samarbetsmöjligheter internationellt. Flera gemensamma workshopar om innovationssystem och lärande har genomförts. Internationalisering är en central del i innovationsstrategin för Skåne och har varit särskilt viktigt för innovationsområdet Smarta Hållbara städer. Framgångar hittills För innovationsområdet Smarta hållbara städer har särskilt fokus legat på att stödja etablering av relevanta samverkansarenor för forskning och innovation. I dagsläget finns fyra sådana arenor. Arenorna har varit viktiga för arbetet i den strategiska gruppen, vilket bidragit till att de har synliggjorts och att kopplingarna mellan dem har stärkts. År 2013 etablerades två innovationsplattformar i Malmö respektive Lund. Dessa finansieras delvis av Vinnova, men ägs av städerna och består av breda partnerskap, där aktörerna formar och driver innovationsprocesser samt bedriver metodutveckling och lärande. Plattformen i Malmö har haft ett holistiskt fokus på miljonprogrammet som innovationsarena, medan plattformen i Lund har fokuserat på framtidsteknologier så som ljus och urbana mobilitetslösningar. I Skåne har intresset och kompetensen för att arbeta med ljus och belysning funnits länge. Under 2015 etablerades ett av de första så kallade fyrtornsprojekten inom Greater Copenhagen, Lighting Metropolis. Projektet leds av Gate 21 i Danmark. År 2013 startades även innovationskonceptet Urban Magma av Sustainable Business Hub, med inriktning på tekniska försörjningssystem av energi, värme, vatten och avfall. Urban Magma har fokus på näringsliv och forskning. Initiativet beviljades våren 2016 medel genom Vinnovas långsiktiga VINNVÄXT-satsning. Våren 2016 blev det klart att den första regionala interaktionsplattformen för Mistra Urban Futures (MUF) skulle etableras i Skåne. MUF är ett forsknings- och kunskapscenter för hållbar stadsutveckling med plattformar i Göteborg, Manchester, Kapstaden och staden Kisumu i Kenya. Det operativa arbetet i Skåne leds av Malmö högskola. Projektet är ett resultat av samverkan inom ramen för innovationsområdet Smarta hållbara städer och ger goda möjligheter att utveckla fler samverkansformer. Arbetet med internationalisering sker delvis genom EU-plattformar så som Europeiska Innovationspartnerskapet för Smarta Städer och Samhällen, som bland annat arbetar för att utveckla och implementera nya lösningar samt bidrar till kunskapsspridning. 3 I detta arbete har Region Skånes4 och Malmö stads Brysselkontor varit viktiga aktörer. Långsiktiga samarbeten kring bland annat stadsmobilitet och flerbostadshus har därutöver utvecklats med Finland (Tampere). Flera andra initiativ i Skåne relaterar till innovationsområdet Smarta hållbara städer och en ambition är att hitta fler kopplingar och mervärden mellan initiativ och satsningar i regionen Skåne European Office 6

7 Var vill vi vara 2020 inom innovationsområdet Smarta hållbara städer? Målet med samverkan inom innovationsområdet Smarta hållbara städer är att: Skåne ska 2020 vara internationellt ledande i att skapa, testa och implementera innovationer för smarta hållbara städer. Skåne ska vara ett naturligt val när företag och individer världen över vill investera, forska och produktutveckla inom innovationsområdet Smarta hållbara städer. Förutsättningar för att detta ska lyckas är att följande är uppnått: Alla ingående aktörer deltar aktivt i arbetet Innovationsområdet prioriteras i de deltagande organisationerna, genom att resurser tillsätts, att medarbetares deltagande i arbetet uppmuntras och att organisationerna har strukturer som stödjer arbetet Samarbetet går över gränser, i Skåne, nationellt och internationellt från individer och civilsamhället till akademin, offentliga organisationer och näringsliv Möjligheter finns att lätt hitta samarbetspartners och samverkansmöjligheter med korta och snabba beslutsvägar Det råder samsyn om att innovationssamverkan gynnar hela Skåne och de enskilda organisationerna Det finns befintliga projekt att visa upp som kan bidra till att visa på nya möjligheter i Skåne Hinder för ett framgångsrikt samarbete är: Prestige, revirtänkande och enskilda aktörer som fokuserar på att själva synas, istället för att lyfta fram samarbetet Att befintliga incitament för medarbetare i organisationerna inte leder till att arbetet prioriteras Kommunikation och informationsspridning bedrivs för varje enskild organisation/projekt vilket begränsar lärande 7

8 Prioriterade utvecklingsområden Prioriterade utvecklingsområden Följande tre områden är särskilt viktiga fram till Genomslag regionalt och internationellt I Skåne finns, inom ramen för innovationsområdet, flera goda exempel på storskaliga projekt både regionalt och internationellt som drivits av olika aktörer och som bidragit till både innovation och tillväxt. Skåne är en del av Nordens största storstadsregion med många snabbt växande företag. De kommande åren kommer stora satsningar på infrastruktur och bostadsbyggande att ställa nya krav på samordning och utveckling av Skåne både som administrativ och funktionell region. Den skånska flerkärniga strukturen med ett stort antal kommuner och de i dag bristande transportmöjligheterna mellan olika delar av regionen är i sig en utmaning som området Smarta hållbara städer kan bidra till att lösa. Därför krävs samarbetsformer och innovationer som når ut i hela regionen och kan anpassas till mindre kommuners förutsättningar och samtidigt ger internationell lyskraft. En utmaning är att många kommuner i dag inte ägnar sig åt innovationsarbete i någon större utsträckning. Som en region i ett litet land med små städer måste vi lära av både varandra och andra för att bibehålla konkurrenskraft. För att attrahera utländska utvecklingsaktörer, finna konsortier och finansiering för utvecklingsprojekt över regions- och nationsgränser krävs internationellt samarbete och exponering. Kapacitet för internationell spridning av innovationer och projektresultat är ofta ett krav för att beviljas projektmedel från både EU och nationella aktörer. I förlängningen ger internationalisering skånska aktörer tillgång till exportmarknader. Utvecklingsbehov För att möta utmaningarna i regionen krävs både stöd för omfattande projekt där några aktörer går samman för större insatser och mer generella insatser som aktörerna kan använda som grund för det egna arbetet. Lärandet mellan mindre satsningar och projekt bör också öka för bästa effekt. Arbetet med stora samhälleliga investeringar bör användas som argument för investeringar i forskning och innovation samt som verktyg för innovation. 5 Knowledge Innovation Communities För att både lära av andra och visa upp regionens styrkor krävs ökad internationell verksamhet. Deltagande i befintliga nätverk samt marknadsföring av möjligheterna i regionen bör göras av såväl organisationer i Skåne som nationella aktörer som Business Sweden och regeringen. Exempel på prioriterade åtgärder Utvärdera möjligheterna att formera sig inför utlysningen av en ny KIC 5 rörande Urban Mobility, som är planerad till 2018 Genomföra kunskaps- och inspirationsseminarier kring hur kommuner och regioner kan dra nytta av nya innovationer och forskningsrön i den egna planeringen och upphandlingen Nyttja exempelvis Europeiska Innovationspartnerskapet för Smarta Städer och Samhällen som en del av internationaliseringen av innovationsområdet även på strategisk nivå Identifiera kopplingar mellan innovationsområdet Smarta hållbara städer och övriga innovationsområden i Skåne Inför kommande stora nationella investeringar i infrastruktur argumentera för att i Skåne testa nya modeller och metoder för genomförande Se över kommunikationssätt för ökat gemensamt lärande mellan insatser, projekt och organisationer Offentliga aktörer som testbäddar och beställare Smarta hållbara städer är sannolikt det område där de offentliga aktörerna har störst inflytande över de faktiska beslutsprocesserna kring det som i slutändan skapar innovationer. Kommunernas planmonopol, regionens planering av infrastruktur, lärosätenas forskning och goda lärmiljöer samt den omfattande upphandling som offentliga aktörer gör i Skåne är en god grund för innovationsutveckling. I Skåne finns en bred mångfald i befolkningen. Flera städer speglar redan i dag den verklighet som många svenska städer kommer att ha i framtiden vad gäller en blandad befolkning med en hög andel utrikes födda. Därutöver finns stora utmaningar kring såväl bostadsbrist och upprustningsbehov som låg sysselsättningsgrad. En särskild geografisk utmaning för Skåne är att städerna i stor utsträckning omges av högvärdig jordbruksmark. 8

9 Andra frågor som blir allt viktigare är social sammanhållning och socialt kapital, tillgång till gemensamma rum, goda miljöer för barn, att bygga för ett öppet och säkert samhälle samt att skapa strukturer för god utbildning och tillgång till arbete. Greater Copenhagen är med sin stora befolkning och breda gränsöverskridande samverkan kanske Nordens bästa område för innovationer kring smarta hållbara städer. I funktionella gränsregioner är det möjligt att studera olika system med i övrigt likartade förutsättningar. Alla dessa förutsättningar gör regionen lämplig för att testa nya metoder och riktade insatser med staden som testbädd. Utvecklingsområden Skåne kan bli en internationellt ledande testbädd för nya lösningar för hållbar stadsutveckling. Skånes 33 kommuner har dock mycket olika förutsättningar att bedriva detta arbete. Därför krävs både samordning och inspiration för att lyckas. För att ytterligare stärka Skåne som testbädd krävs att de möjligheter som ges i regionen dokumenteras och sprids till företag och organisationer som vill testa nya lösningar. Detta bör göras dels i befintliga kanaler och internationella samarbeten, dels genom att aktivt söka samarbeten med nya företag och organisationer. Många offentliga aktörer har stora ambitioner på området innovationsupphandling men detta har ännu inte slagit igenom på bred front. Kunskapen och förståelsen för möjligheterna och nyttan med innovationsarbetet bör därför spridas till fler aktörer. Skåne kan ta en ledande roll i innovationsupphandlingen genom samordnade upphandlingar, erfarenhetsutbyte samt genom att upprätta strukturer för innovation i anslutning till de offentliga aktörerna. Här kan Innovation Skånes arbete med att stödja både anställda som vill skapa innovationer och företag som vill erbjuda nya lösningar vara en förebild liksom Vinnovas idéslussar. I framtidens skånska städer samverkar offentlig sektor, näringsliv, akademi, idéburen sektor och medborgare för att skapa smartare städer där resurser och kompetens nyttjas på smarta sätt för att testa och få genomslag för nya lösningar. För att stödja detta kan den statliga nivån behöva stötta de regionala och lokala processerna till exempel genom investeringar i infrastruktur, upphandlingsstöd och renovering av miljonprogramsområden. Exempel på prioriterade åtgärder Verka för pilotsatsningar kring innovationsupphandling genom att lämna förslag till regeringens innovationsråd Stimulera utveckling i gränslandet mellan internet of things och hållbar stadsutveckling Inkludera aktörer från det civila samhället i kommande projekt och samarbeten Främja rådgivning till nystartade företag som utvecklar varor och tjänster för hållbara städerna, bland annat med fokus på cirkulär ekonomi Samarbetsorganisationer över gränser bör nyttjas för att lyfta behov av satsningar på området Smarta hållbara städer i Greater Copenhagen Arbeta för att den framtida statliga politiken för arkitektur, form och design ger de sociala dimensionerna ett tydligt utrymme samt att erfarenheter och kompetens från aktörer i Skåne får ett nationellt uppdrag på området Föreslå nationell finansiering genom exempelvis Vinnova och RISE till testbäddar inom innovationsområdet Samordnad finansiering Innovationsområdet Smarta hållbara städer är i hög grad gränsöverskridande. Det gäller såväl berörda akademiska discipliner och branscher som offentliga och ideella aktörer. Även finansieringssystemet för insatser inom området är fragmenterat och sällan den huvudsakliga inriktningen för de olika finansiärerna. För att skapa en stabil och långsiktig finansiering för satsningar inom innovationsområdet Smarta hållbara städer krävs agerande från ett stort antal aktörer. Utvecklingsbehov Finansieringsmottagare, såsom lärosäten, kommuner, företag och kluster behöver i högre grad samordna sig och driva på för finansiering från flera nationella kanaler och från EU. För detta krävs kunskapsspridning om finansieringssystemen inom och mellan de medverkande aktörerna samt ökad grad av gemensamma ansökningar. Den gemensamma mobiliseringsförmågan inom befintliga verksamheter och strukturer måste öka. Många av de centrala näringslivsaktörerna inom innovationsområdet är etablerade företag inom byggoch anläggning, fastigheter, kollektivtrafik och energi. Det finns även mindre och nystartade företag som bidrar till att utveckla de smarta och hållbara städerna. Delningsekonomins varor och tjänster kommer att 9

10 innebära stora förändringar av hur vi använder de gemensamma rummen. Dessa aktörer kommer att behöva stöd i form av företagsrådgivning och i förlängningen riskkapital i olika former. Därutöver behövs mötesplatser för nya och väletablerade företag att arbeta med nya lösningar. Exempel på prioriterade åtgärder Utbildning och samordning av företrädare i Skåne som vill söka medel för forskning och innovation inom innovationsområdet Smarta hållbara städer Delta vid och arrangera nationella konferenser och mötesplatser för att visa på framgångsrika utvecklingsprojekt i Skåne Bidra med konkreta exempel på ny verksamhet till pågående offentliga utredningar kring delningsekonomins framväxt6 Verka för att stödgivande myndigheter och det statliga riskkapitalet i högre grad bidrar till finansiering av tidiga skeden i innovationsprocesser där de konkreta projekten och konsortierna bildas Verka för att Fondinvest AB:s Demofond kan användas för tester i verkliga miljöer och testbäddar Verka för att nationella och internationella finansiärer avsätter resurser för utmaningsdriven innovation Arbetsprocess För att stärka innovationskraften inom innovationsområdet Smarta hållbara städer finns det sedan 2013 en så kallad strategisk grupp. Denna har till uppgift att identifiera och agera på gemensamma frågor samt att säkerställa informationsflöde och involvering av berörda organisationer i de planer och initiativ som genomförs i innovationsområdet. Ledamöterna i den strategiska gruppen representerar Båstads kommun, Lunds universitet, Malmö högskola, Malmö stad, Lunds kommun, SLU Alnarp och Region Skåne. Till detta har Region Skåne sedan 2014 avsatt en resurs för att bidra till att utföra strategigruppens arbete. Framtagande av detta dokument har förankrats genom diskussioner och möten med ett stort antal deltagande organisationer och beslutades av FIRS den 16 juni Därefter vidtar arbetet med att planera och utföra arbete i linje med detta dokument dels genom samordning och utbyten i den strategiska gruppen för innovationsområdet Smarta hållbara städer, dels av de individuella organisationerna som ingår i FIRS. Åtgärderna i detta dokument fokuserar på vad som bör vara uppnått 2020 för att arbetet inom innovationsområdet Smarta hållbara städer ska kunna utvecklas positivt på ännu längre sikt. De föreslagna åtgärderna i detta dokument kommer att följas upp och revideras av FIRS årligen fram till Ansvaret för beredning av denna uppföljning är den strategiska gruppen för innovationsområdet Smarta hållbara städer. Mer att läsa: En internationell innovationsstrategi för Skåne OM FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSRÅDET I SKÅNE (FIRS) FIRS är ett organ för att samla Skånes nyckelaktörer inom det offentliga, akademi och näringsliv för att agera tillsammans. Målsättningen med FIRS arbete är att stärka forsknings- och innovationskraften och göra Skåne till Europas mest innovativa region Rådet består av ledarna från Skånes kommuner, lärosäten, region och näringsliv. Läs mer om FIRS 6 Kommittédirektiv: Användarna i delningsekonomin, Pressmeddelande: Utredningen cirkulär ekonomi 10