Miljöutredning för Tranemo kommun

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljöutredning för Tranemo kommun"

Transkript

1 Miljöutredning för Tranemo kommun Maria Wahlgren Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig kandidatexamen i Miljövetenskap 15 hp Institutionen för växt- och miljövetenskaper Göteborgs universitet Januari 2012

2 Sammanfattning Tranemo är en liten kommun i Västra Götalands län med invånare. Kommunen har en negativ befolkningstillväxt men arbetar för att göra kommunen mer attraktiv att bo i. Syftet med denna studie var att göra en miljöutredning av kommunen för att identifiera vilka miljöaspekter som var betydande. De betydande miljöaspekterna identifierades genom att värdera omfattning, betydenhet och påverkbarhet på en 5-gradig skala. De betydande miljöaspekterna var vatten och avlopp, energi, upphandling och inköp samt kemikalier. Ca 70 % av hushållen i Tranemo kommun är anslutna till det kommunala VA-systemet. VAsystemet är i behov av renovering och ett visst renoveringsarbete har påbörjats. Kvalitén på de enskilda avloppsanläggningarna är okänd. De flesta kommunala fastigheterna har anslutits till det kommunala fjärrvärmenätverket. Målet, att alla fastigheter helt ska gå över till fjärrvärme, är på god väg att uppnås. All upphandling av inköp till kommunerna i Sjuhärad sköts av Borås stad. Inköp sker utifrån Miljöstyrningsrådets rekommendationer för hållbar upphandling. Det saknas även kunskap om kemikalieanvändningen i kommunen. I Tranemo bedrivs ett flertal naturvårdsprojekt, bl.a. finns Sjuhärads enda kända lokal för sandödla (Lacerta agilis) i kommunen. I skolorna är miljöarbetet en del av den dagliga undervisningen och på Tranemo gymnasium kan elever välja att läsa en miljöinriktad utbildning. Summary Tranemo is a small municipality in Västra Götaland County with 12,000 residents. The municipality has a negative population growth, but it is working on making the municipality more attractive to live in. The purpose of this study was to do an environmental review of the municipality to identify which environmental aspects were significant. The significant environmental aspects were identified by evaluating the scope, importance and susceptibility on a 5-point scale. The significant environmental aspects were water and sewage, energy, procurement and purchasing, and chemicals. Approximately 70% of the households in Tranemo municipality are connected to the municipal sewage system. The system is in need of renovation and some renovation work has begun. The quality of the individual sewage plants is unknown. Most municipal buildings have been connected to the local district heating network. The goal that all properties should go over to the district heating is on track to be achieved. All purchase to the municipalities in Sjuhärad is managed by city of Borås. Purchases are made by the Environmental Management Council's recommendations for sustainable procurement. There is also a lack of knowledge about chemical use in the municipality. Tranemo is conducting several conservation projects including the only known locale for sand lizard (Lacerta agilis) in Sjuhärad, which is situated in the municipality. In schools, the environmental work is part of everyday teaching, and at Tranemo upper secondary school students can choose to take environmental education and training. 1

3 Förord De personer som har gjort det möjligt för mig att göra denna rapport och har varit till stor hjälp under arbetets gång är. Jag vill tacka: Amir Badeie som varit min kontaktperson på Miljöbron i Borås och hela tiden har kollat hur jag trivts med mitt arbete och att allt har gått bra. Göran Dave som varit min handledare på Göteborgs universitet. Jag har fått stor hjälp med rapporten. Att Göran var med mig vid första mötet i Tranemo betydde mycket för mig. Sylvia Löfberg som varit min externa handledare på Tranemo kommun. Hon har visat mig verksamheten och hjälpt mig på ett engagerat och strukturerat sätt. Jag vill även tacka alla dem på Tranemo kommun som tagit sig tid att svara på mina frågor. 2

4 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning...1 Summary...1 Förord...2 Innehållsförteckning Inledning Miljöledningssystem Miljöledning i kommuner Tranemo kommun Syfte Metodik Bedömning av miljöaspekter Identifiering av betydande miljöaspekter Resultat Avfallshantering Vatten och avlopp Energi Kemikalier Transporter Upphandling och inköp Indirekta miljöaspekter Naturvård Skolans miljöarbete Kommunens miljötillsyn av industrier Värdering av miljöaspekter Diskussion Slutsatser...14 Referenser

5 1. Inledning Tranemo kommuns vision är att Tranemo ska utvecklas på ett för människor och miljö långsiktigt hållbart sätt. Med visionen som grund arbetar kommunen för skapa miljövänliga lösningar inom exempelvis transporter och energiförsörjning (Sylvia Löfberg, muntligt). 1.1 Miljöledningssystem Miljöledningssystem är ett verktyg för att effektivisera miljöarbetet i verksamheten, ge en bättre struktur, tydliga rutiner samt bättre beslutsunderlag (SKL, 2011). 1.2 Miljöledning i kommuner Nästan hälften av Sveriges kommuner använder miljöledningssystem i sin verksamhet. För att uppnå goda resultat krävs att arbetet förankras i hela organisationen samt att det utgår från den politiska ledningen (SKL,2011). 1.3 Tranemo kommun Tranemo är en kommun i Sjuhärad, Västra Götalands län med invånare (SCB, 2010). Stora industrier främst inom trä och verkstad är de största arbetsgivarna i kommunen (Tranemo kommun, 2011). Kommunen vill förbättra sitt miljöarbete och detta arbete kommer att ligga till grund för framtagning av miljömål samt handlingsplan för miljöarbete. Ett uppföljningssystem för miljöarbetet behöver även tas fram. 1.4 Syfte Syftet med detta arbete var att göra en miljöutredning för Tranemo kommun samt att identifiera de betydande miljöaspekterna. 4

6 2. Metodik Information har samlats in från de berörda avdelningarna på Tranemo kommun. Det insamlade materialet kommer mestadels från personliga kontakter, skriftlig information har använts och refererats till då den varit tillgänglig inom tidsramen för detta arbete. Uppgifter har erhållits via telefon, mejl och intervjuer. Eftersom resor till Tranemo har varit tidskrävande har besök på plats endast skett vid 8 tillfällen. Det insamlade materialet har sedan bearbetats och sammanställts. 2.1 Bedömning av miljöaspekter Bedömningen av miljöaspekterna har gjorts utifrån följande tre kriterier: Omfattning Hur stor är aspekten? Betydenhet Hur stor miljöpåverkan har aspekten? Påverkbarhet Hur stor möjlighet har kommunen att påverka effekterna av de olika aspekterna? Samtliga har värderats på en 5-gradig skala. Metoden är hämtad ur boken Ständig förbättring med ISO (Henricson et al., 2004) men har ändrats något för att bättre passa för kommunens miljöarbete. 2.2 Identifiering av betydande miljöaspekter Identifiering av de betydande miljöaspekterna har gjorts i samarbete med Sylvia Löfberg som är miljökommunikatör på Tranemo kommun. Vid bedömningen har en additiv modell använts. 5

7 3. Resultat Inom detta arbete har följande miljöaspekter har bedömts: Avfallshantering (3.1), Vatten och avlopp (3.2), Energi (3.3), Transporter (3.4), Kemikalier (3.5), Inköp (3.6) och Indirekta miljöaspekter. 3.1 Avfallshantering I Tranemo kommun finns det ca avfallsabonnenter. Av dessa har drygt 80 % en egen varmkompost, där de lägger allt organsikt avfall. Avfallet tas omhand av LBC Borås som hämtar avfallet, med dieseldrivna sopbilar, från sopkärlen och kör det till Kristinehedsverken i Halmstad. Där används avfallet till bl. a produktion av fjärrvärme. Sophämtningen sker i 3 intervaller: För de hushåll som har egen kompost kan sophämtning ske var 4:e, var 8:e vecka eller var 14:e dag. För övriga hushåll sker hämtning var 14:e dag. Hushållen samlar avfallet i gröna sopkärl på hjul. Dessa kärl rymmer vanligtvis 190 liter och får enbart innehålla brännbart avfall. Flerfamiljshus, äldreboende och servicehus har vanliga kärl för brännbart avfall samt speciella kärl för organiskt avfall. I kommunen finns en nybyggd bemannad återvinningscentral som drivs av kommunen. Denna invigdes På återvinningscentralen kan även gamla fönster och dörrar lämnas. Dessa restaureras sedan och går till försäljning. Det finns även 11 återvinningsstationer som drivs av Förpacknings- & tidningsinsamlingen. På dessa stationer kan kommunens invånare slänga förpackningar, glas, tidningar mm (Annette Nilsson, muntligt). Farligt avfall lämnas antingen på den bemannade återvinningscentralen eller till Miljöbilen, en tjänst köps av Borås Energi & Miljö. Miljöbilen kör runt till varje samhälle 2 gånger per år och hämtar upp farligt avfall. Det farliga avfallet körs till SAKAB för destruktion. Under 2010 samlades det totalt in 2376 ton sopor, varav 2178 ton var brännbart och 198 ton var icke brännbart. Under 2009 var motsvarande mängd 2298 ton sopor, varav 2093 ton var brännbart och 205 ton var icke brännbart (Tabell 1). Tabell 1. Mängden avfall i Tranemo kommun under 2009 och 2010 (Tranemo kommun, 2011). Parameter Förändring (%) Brännbart avfall (ton) (3,4) Till deponi (ton) (4,0) Total mängd avfall (ton) (3.4) Befolkning (0,3) Kg avfall per invånare (4,0) Det mål som uppsatts på högst 530 kg avfall per hushåll har uppfyllts. Under 2010 blev resultatet 521 kg avfall per hushåll (Tranemo kommun, 2011). 6

8 3.2 Vatten och avlopp I Tranemo kommun finns 10 vattenverk i drift. Antalet hushåll som är anslutna till verken varierar mellan 63 och Det kommunala vattnet kommer från grundvattentäkter och är av god kvalitet. Ca 70 % av hushållen i Tranemo kommun är anslutna till det kommunala VAsystemet. Övriga har egen brunn. VA-anläggningarna är från 1950-talet och framåt. Renoveringsbehov finns till följd av mycket läckage från ledningarna. Vissa delar av ledningsnätet har redan börjats att bytas ut. Det finns 8 vattentorn. Tranemo kommuns reningsverk har kapacitet för upp till personekvivalenter. Det finns 8 reningsverk. Det avloppsslam som bildas transporteras till Falköping för tillverkning av biogas. En slamsilo behöver byggas och målet är att detta ska påbörjas under Ett nytt reningsverk ska byggas i Dalstorp, och detta kommer klara upp till personer. Flera gamla reningsverk ska läggas ned och 4 som står tomma ska rivas (Birgitte Magnusson, muntligt). 3.3 Energi Energieffektivisering Målet är att kommunens totala energiförbrukning ska minska med 20 % till 2020 jämfört med 2009 (545 MWh). En nulägesanalys som ska ge underlag till en energieffektiviseringsstrategi har tagits fram. Strategin ska gälla för Delmål samt åtgärdsplan har tagits fram (Tranemo kommun, 2011). Fjärrvärme Under 2009 var 663 abonnenter anslutna till fjärrvärmenätverket i kommunen. Under 2010 hade antalet abonnenter ökat till 696. Under 2010 blev fjärrvärmeutbyggnaden i Limmared färdig och i Tranemo har efteranslutningar utförts. Målet att fjärrvärme ska producera värme och varmvatten av hög kvalitet med få driftstörningar har uppfyllts under 2010 (Tranemo kommun, 2011). Under 2008 började kommunen med arbetet att ta tillvara på spillvärme från Ardagh Glass i Limmared för att ersätta olja och el för uppvärmning av industrier och bostäder. Detta projekt är klart och denna värme räcker för att förse både Tranemo och Limmared tätort med värme under perioden mars till oktober månad (Tranemo kommun, 2011). Kommunen har ett mål som säger att alla fastigheter som används för kommunal verksamhet ska senast 2012 ha bytt till ett mer miljövänligt uppvärmningsalternativ. Målet beräknas bli uppnått under 2012, och detta skulle innebära att kommunens koldioxidutsläpp sänks med 950 ton (Tranemo kommun, 2011). Under 2010 var det 15 fastigheter som inte var anslutna till fjärrvärmenätverket. Dessa värmdes istället upp med el, olja, pellets eller en kombination av de nämnda. Av dessa 15 fastigheter använde 7 fortfarande olja (Tabell 2). 7

9 Tabell 2. Energianvändningen under 2010 för de fastigheter där kommunal verksamhet bedrivs (Webess, 2011). Fastighet Värme (MWh) El (MWh) Fjärrvärme (MWh) 8 Vatten ( ) Olja ( ) Pellets (Kg) Ambjörnarp Skolan Totalt Dalstorp Björkhagen Distr.sköt.mott Hjälmå Skolan Tallkotten Totalt Grimsås Rönnhagen Simbassäng Skolan Storgatan Ängslyckan Totalt Limmared Glimringen Kindbo Parkhagen Primo Skolan Station/Godsmot Storgatan Totalt Ljungsarp Kuben Skolan Totalt Länghem Bikupan Skolan Solbacken Totalt Nittorp Ishall Totalt Sjötofta Skolan Sörgården Totalt Tranemo Bibl./Brandst

10 Forum Gudarpsgården Gymnasieskolan Havrestigen It/omsorg kontor Kommunförråd Lövstagatan Medborgarhuset Parkgatan Resurscentrum Rosa Huset Sim-/idrottshall Solhagen Sveaborg Timotejstigen Tranemogrillen Tranängskolan Vita villan Västergården Totalt Uddebo Gamla skolan Totalt Summa Tabellen visar enbart energianvändningen. Såld energi räknas inte med. 3.4 Kemikalier Användningen av kemikalier i kommunen har inte inventerats. Detta gäller såväl användning inom kommunens verksamheter som städning, underhåll och VA-hantering som de industrier som kommunen är satt att övervaka. 3.5 Transporter De senaste 2 åren har Tranemo kommun samordnat transporter inom kommun. Med en lätt bensindriven lastbil körs internpost ut till kommunens olika verksamheter samt även mat till skola, dagis och äldreboende körs med samma bil. Den mat som körs ut är kylda matvaror som tillagas på plats. All mat tillagas inom kommunen och körs sedan ut till de olika verksamheterna. Det finns 53 km cykelväg i kommunen och en satsning görs för att göra dessa ännu bättre och öka cykelanvändningen i kommunen (Tranemo kommun, 2010). I sin cykelpool har kommunen 4 cyklar, varav 2 är eldrivna, som kan användas i tjänst av kommunens tjänstemän. Tranemo kommun äger 10 personbilar i sin bilpool, vilka kan bokas av kommunens tjänstemän. Av dessa 10 bilar är hälften miljöbilar som drivs med etanol och de övriga drivs med diesel. Anledningen till att samtliga bilar inte drivs med etanol är att det i nuläget enbart går att tanka etanol i Tranemo samhälle och inte på övriga orter i kommunen. 9

11 Allt eftersom nya bilar köps in så görs detta utifrån bästa miljöhänsyn och funktion. Upphandling av inköp av bilar sker via SKL Kommentus som har ett stort utbud av miljöbilar av olika märken. Om målet, att en biogastankstation ska finnas i kommunens senast 2014, kommer att realiseras, så kommer de bilar som köps in i första hand drivas av gas (Lennart Torstensson, muntligt). Kommunen har köpt in ett ISA-system för bilbokning som gör det möjligt att göra koldioxiduppföljning mm. Internt har kommunen satsat på utbildning i Ecodrive och ändrade resvanor. Kommunen vill även satsa på resfria möten (Tranemo kommun, 2011). Tanka gas Längs med riksväg 27, som går förbi Tranemo, går en gasledning från Småland. Möjlighet finns att koppla på denna och då kunna bygga gastankstationer. Förhandling med E.ON om att bygga en gasmack har ägt rum. E.ON backade dock ur, eftersom företaget ville ha garantier på att både kommunen och privata företag skulle använda gas istället för andra drivmedel. För närvarande förekommer inga förhandlingar med någon ny intressent (Christer Persson, muntligt). Tjänsteresor Kostnaden för tjänsteresor under 2010 redovisas i Tabell 3 Tabell 3. Tjänsteresor (Salman Chalhoub, muntligt; Tranemo kommun, 2011). Transportmedel Kostnad i kr Antal resor Antal mil Bil (Privat i tjänst) Buss Flyg Poolbilshyra Tåg Totalt Uppgifter om användning av poolcyklar saknas. 3.6 Upphandling och inköp All upphandling gällande inköp av varor i Sjuhärad sköts av Borås stad. För tillfället saknas riktlinjer vid upphandling. Arbete pågår för att ta fram en upphandlingsplan gällande miljöpåverkan och priser av inköpta varor. Inköp av varor sker i dagsläget utifrån Miljöstyrningsrådets (MSR, 2011) riktlinjer för hållbar och miljöanpassad upphandling. Inköp av material, fordon, kemikalier och livsmedel ska ske utifrån bästa miljöhänsyn inom ekonomiskt rimliga gränser. När det gäller inköp av ekologiska livsmedel till skola och omsorg i utgör detta enbart 10 % av den totala mängden livsmedel som köps in till kommunerna. Vid framtagningen av en upphandlingsplan kommer detta att ses över. Ekologiska varor ska väljas i första hand när det är ekonomiskt rimligt (Jimmy Landgutt, muntligt). 10

12 3.7 Indirekta miljöaspekter Till de indirekta miljöaspekterna räknas Naturvård (3.7.1), Skolans miljöarbete (3.7.2) och kommunens miljötillsyn av industrier (3.7.3) Naturvård Tranemo kommun har ett löpande miljötillsynsarbete som syftar till ett ekologiskt hållbart samhälle med minskad klimatpåverkan. I Tranemo kommun finns det 119 kända rödlistade arter men det kan finnas många fler. Kommunen bedriver ett antal projekt för att gynna dessa arter: Tåstarps ängar Kalkning Snaråsatorp Sandödleprojektet Dessa projekt gynnar ca 15 av de rödlistade arterna. Mellan Ambjörnarp och Tranemo finns Sjuhärads enda kända lokal med sandödla. Åtgärder har vidtagits för att säkra arten fortsatta existens i bygden. På Tåstarps ängar samt i Snaråsatorp utförs slåtter samt bete för att gynna den biologiska mångfalden. På grund av försurning så kalkas sjöar och vattendrag. Under 2010 användes drygt 500 ton kalk. En å har lämnats orörd för att kunna användas som referenså för att kunna påvisa skillnader mellan behandlade och icke behandlade vatten. Trots att det sura nedfallet har minskat så tar det lång tid att återställa den naturliga balansen i vatten och mark. Även förhöjda halter av kvicksilver (Hg) i fisk har påträffats. Arbetet med kalkning finansieras till 85 % av stadsbidrag (Thomas Tranefors, muntligt). I samarbete med Svenljunga kommun bedriver Tranemo kommun ett fiskvårdsprojekt i Ätran. Under 2010 har ca 400 kvm lekbottnar åtgärdats på 2 lokaler. Projektet fortsätter under 2011 med utvärdering av 2010 års åtgärder (Tranemo kommun, 2011). Kommunen har en restriktiv hållning när det gäller dispens från strandskyddet vilket gynnar ytterligare ett tiotal rödlistade arter. Genom inventeringar och information kan kommunen stimulera markägare och andra aktörer att bevara den biologiska mångfalden Skolans miljöarbete Under 2011 har Bikupans förskola i Länghem och Grimsåsskolan i Grimsås blivit Grön flaggcertifierade. Det aktuella temat för båda skolorna är Livsstil & hälsa. Grön flagg är en del av Håll Sverige rents arbete för att öka intresset för hållbar utveckling (Stiftelsen Håll Sverige rent, 2011). På Tranemo Gymnasium har miljöarbetet kommit långt och har en stor roll i undervisningen. Lokala, regionala och globala miljöproblem behandlas inom kursen Naturkunskap A/Naturkunskap 1. Eleverna studerar orsaker och konsekvenser och föreslår lösningar på såväl samhälls-, grupp- som individnivå. Miljöfrågor behandlas också inom kemi-, samhällskunskaps- och geografikurser. Elever som läser Naturvetenskapligt program med miljöinriktning läser kurserna Miljöpolitik och Miljökunskap. Inom den senare brukar eleverna samarbeta med kommunen för att bli medvetna om vilka metoder som används vid miljöundersökningar och inventeringar. Inom kursen Biologi A/Biologi 1 utförs ibland också miljöundersökningar av olika slag. Vissa år väljer också elever att ägna sig åt miljöundersökningar när de gör sitt projektarbete (Camilla Mörfeldt, muntligt). 11

13 Tranemo Gymnasium har ett vattenbesparande övervakningssystem som påtalar om det går åt en jämn vattenmängd under en längre tid, exempelvis om en toastol står och rinner. Ett larm skickas då till vaktmästarens dator. Till datorn kommer också larm om det förekommer värden som är avvikande när det gäller värme och ventilation. Vilka värden som ska gälla för värme och ventilation kan ändras vid behov. Datorer som är inkopplade på nätverket stängs av centralt klockan varje kväll. Vid lov stängs belysning och ventilation av eftersom de annars står på under dagtid. I alla skolsalar finns tidsinställda rörelsedetektorer för belysningen. Vad gäller källsortering finns det sortering av kontorspapper för sig och wellpapp för sig. Utöver detta finns sortering av glas, plåt, plast, elartiklar, lysrör, övriga lampor och trä. Matrester från skolan och matsalen körs till kompostanläggning på Tranängskolan (Bruno Dahlqvist, muntligt) Kommunens miljötillsyn av industrier I Tranemo kommun finns ett stort antal industrier, främst inom verkstad och trä/timmer. Kommunen har tillsyn över dessa verksamheter och gör besök för att kontrollera att gällande lagar följs. Målet är att besök ska utföras hos de olika verksamheterna varje år. Hittills är det mycket längre tid mellan besöken, ibland 4 10 år. Verksamheternas egenkontroller är bristfällig men på bättringsväg. Regelbundna besök och information till verksamheterna skulle kunna öka medvetenheten och motivationen att arbeta för en mer hållbar utveckling. Eftersom tillsynen av verksamheterna i kommunen är bristfällig saknas kännedom om användning av kemikalier samt i vilken utsträckning utsläpp sker från industrierna som kommunen har tillsyn över (Angelica Persson, muntligt). 3.8 Värdering av miljöaspekter Aspekterna har värderats på en skala mellan 1-5 beroende på hur stor påverkan aspekten har. Om summan överstiger 10 så anses den vara betydande. I tabellen redovisas inte de indirekta miljöaspekterna (3.7). Tabell 4. Värdering av miljöaspekter. Betydande miljöaspekter har markerats med fetstil. Miljöaspekt Omfatt- Betydenhebarhet Påverk- Summa Kommentar ning Avfall Stora mängder avfall produceras i kommunen varje år. Vatten och avlopp VA-systemets underhåll bristfälligt. Slam transporteras med lastbil till Falköping. Energi Vissa fastigheter förbrukar mycket el. Arbete pågår med utbyggnad av fjärrvärme. Transporter Kommunens fordon drivs av miljövänliga bränslen. Upphandling och inköp All upphandling sköts av Borås stad. Vilka varor som köps in kan till viss del påverkas av kommunen. Kemikalier Omfattningen av kemikalieanvändning hos företagen i kommunen är okänd. 12

14 4. Diskussion Vad gäller källsortering finns det sortering av kontorspapper för sig och wellpapp för sig. Utöver detta finns sortering av glas, plåt, plast, elartiklar, lysrör, övriga lampor och trä. Matrester från skolan och matsalen körs till kompostanläggning på Tranängskolan Avfallsmängden i kommunen ökade under 2010 jämfört med 2009 trots att antalet invånare minskade. Det positiva är dock att andelen icke brännbara sopor minskade under samma period, se tabell 1. VA-systemet i Tranemo kommun är bristfälligt och renoveringsarbetet eftersatt. Kommunen har i nuläget ingen möjlighet att ta tillvara på det slam som bildas vid reningsverken. Slammet hämtas med lastbil av ett privat företag och körs sedan till Falköpings biogasanläggning som ligger ca 8 mil från Tranemo. Planer finns att undersöka möjligheten för att bygga en biogasanläggning i Tranemo kommun. Det saknas kunskap om kvalitén på de enskilda avloppen i kommunen. Eftersom enskilda avlopp inte kontrolleras så kan en lösning vara kommunikation mellan kommunen och fastighetsägare för att ge ökad kunskap om att detta skulle kunna vara ett problem. Energianvändningen i de fastigheter som bedriver kommunal verksamhet kommer till stor del från fjärrvärme men fortfarande används olja och el för uppvärmning av vissa fastigheter under 2010 användes 261,3 m3 olja för uppvärmning.. Arbete med att bygga ut fjärrvärmenätverket pågår. Även i de fastigheter som redan använder fjärrvärme finns möjlighet att få ned energiförbrukningen genom information om energibesparing och energisnål utrustning. All upphandling av inköp sköts av Borås stad vilket ger kommunen begränsad möjlighet att påverka vilka varor som köps in. Ett samarbete mellan inköps- och miljöavdelningen skulle kunna leda till ökad andel miljövänliga varor som köps in. Anledningen till att kemikalier klassas som betydande (tabell 5) är att kommunen saknar kännedom om företagens kemikalieanvändning. Anledningen till detta är att kommunens tillsyn av verksamheterna har stora brister. En viss ovilja hos politikerna i kommunen att inse att kemikalieutsläpp skulle kunna vara ett betydande problem verkar finnas. Vid en utvärdering av kemikalieanvändningen hos företagen i kommunen är det möjligt att en lägre värdering av aspekten kan göras. De indirekta miljöaspekterna Naturvård (3.7.1), Skolans miljöarbete (3.7.2) och kommunens miljötillsyn av industrier (3.7.3) är inte betydande aspekter men har ändå en betydande positiv roll i det miljöarbete som pågår i kommunen. 13

15 5. Slutsatser Kommunen saknar i dagsläget miljömål och miljöledningssystem. Den här rapporten kommer att fungera som en grund vid framtagning av ett miljöledningssystem. Värderingen av Tranemo kommuns miljöaspekter har resulterat i att följande aspekter värderats som betydande: Vatten och avlopp Ca 30 % av hushållen i kommunen är inte anslutna till det kommunala vatten-/avloppssystemet. Kvalitén på de privata va-systemen är okänd och bör ses över. Avloppsslammet transporteras med lastbil till Falköping. Energi Kommunen gör ett bra arbete med utbyggnad av fjärrvärme. Användningen av olja för uppvärmning kommer nog att upphöra inom en snar framtid. Upphandling och inköp Hänsyn till miljö och hållbar utveckling tas redan vid inköp. Samarbete mellan inköps- och miljöavdelningen skulle leda till mer miljövänliga inköp. Kemikalier Till följd av bristande tillsyn av företag i kommunen är kännedomen om kemikalieanvändningen nästan obefintlig. Bland indirekta miljöaspekter finns goda exempel inom naturvård och skolarbetet, medan kommunens miljökontroll av dess industrier släpar efter. 14

16 Referenser Henricson, C. et al. (2004) Ständig förbättring med ISO SIS Förlag. MSR (2011). Hållbar upphandling. Miljöstyrningsrådet. SCB (2010). Befolkningsstatistik. Statistiska Centralbyrån aspx SKL (2011). Miljöledning i praktiken och styrning för hållbar utveckling. miljoledning_i_praktiken_och_styrning_for_hallbar_utveckling_1 Stiftelsen Håll Sverige rent (2011). _2%2Fresultat.asp&lan=14&kommun=1452 Tranemo kommun (2010) Cykelplan Strategi och handlingsplan för cykeltrafiken i Tranemo kommun Tranemo kommun (2011). Årsredovisning. politik/tranemo-kommuns-ekonomi/arsredovisning/ Webess (2011). Tranemo kommun. Personliga kontakter: Annette Nilsson. Tranemo kommun. Birgitte Magnusson. Tranemo kommun. Bruno Dahlqvist. Tranemo Gymnasium. Camilla Mörfeldt. Tranemo Gymnasium. Christer Persson. Tranemo kommun. Jimmy Landgutt. Borås stad. Lennart Torstensson. Tranemo kommun. Salman Chalhoub. Tranemo kommun. Sylvia Löfberg. Tranemo kommun. Thomas Tranefors. Tranemo kommun. 15

Miljöhandlingsplan 2012

Miljöhandlingsplan 2012 Miljöhandlingsplan 2012 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 2 Miljöhandlingsplan 2012 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Du som hanterar livsmedel

Du som hanterar livsmedel Miljö- och hälsoskydd Du som hanterar livsmedel så här gör du med ditt avfall Vid all form av livsmedelshantering uppstår sopor, det vill säga avfall. För att påverkan på miljön ska bli så liten som möjligt

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Till Växjö, Europas grönaste stad

Till Växjö, Europas grönaste stad Välkommen! Welcome! Willkommen! Bienvenu! Bienvenida!Tervetuloa! Till Växjö, Europas grönaste stad 欢 迎 ترحيب 歡 迎 歓 迎 환영 Publicitet - som Europas grönaste stad Många besöker Växjö För att se förnybar energi,

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Mah/förvaltning Sid 1(6) Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Inledning Vid Malmö högskola bedrivs forskning, utbildning och samverkan inom miljöområdet. Genom denna s k indirekta

Läs mer

Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete. istockphoto

Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete. istockphoto Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete Universiteten har en nyckelroll KI har tillsammans med andra universitet och lärosäten världen över en nyckelroll i arbetet att nå en hållbar utveckling.

Läs mer

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB OM MIVA Miva () ett kommunalt bolag Bildades 2009, tidigare Tekniska kontoret Domsjö Vatten AB är ett helägt dotterbolag till Miva Miva omsätter cirka 200 miljoner kronor och har drygt 100 medarbetare

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Miljöledning i staten 2016

Miljöledning i staten 2016 Miljöledning i staten 2016 Miljöledning i staten 2016 En sammanfattning av rapport 6761, april 2017 3 Sammanfattning För verksamhetsåret 2016 har samtliga 185 myndigheter som omfattas av förordning (2009:907)

Läs mer

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål

Läs mer

MÅL FÖR KEMIKALIEANVÄNDNING Övergripande mål: Minska användningen av hälso- och miljöfarliga kemikalier

MÅL FÖR KEMIKALIEANVÄNDNING Övergripande mål: Minska användningen av hälso- och miljöfarliga kemikalier Miljömål och handlingsplan för Önnestads folkhögskola Önnestads folkhögskolas miljömål syftar till att med människan i centrum bidra till en hållbar utveckling genom effektiv hushållning med resurser och

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket 2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte

Läs mer

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Plan för Rehabiliteringspolicy miljöarbetet med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-09-13 1 2 OMSLAGSFOTO: PAUL SUNDELIN. INFORMATIONSAVDELNINGEN NOVEMBER 2010. Plan för miljöarbetet

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 Naturvårdsverket 2016-09-26 Kristina von Oelreich Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-28 1 Bidra till de nationella miljömålen och FN:s

Läs mer

Klimatrapport Alteco AB

Klimatrapport Alteco AB Klimatrapport Alteco AB FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.alteco.se Verksamhetsområde Teknikkonsult Beräkningsperiod 2010-01-01 till 2010-12-31 Kontaktperson Ulf Fransson tel 070-576 49 10 NYCKELTAL Antal

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN

Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN Grönt ljus för gröna påsen Tranås kommun inför nu ett delvis nytt sätt att hantera och insamla matrester. Mat som av någon anledning blir över

Läs mer

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet

Ernst Roséns verksamhet styrs såväl av egna klart uttalade målsättningar och ambitioner som av lagstiftning och för. Verksamheten i korthet 29 M I L J Ö R E D O V I S N I N G MILJÖ- OCH arbetsmiljöredovisning 24 Ernst Rosén är ett stabilt familjeägt bolag som varit verksamt i fastighetsbranschen i snart 6 år. Vår affärsidé är att tillhandahålla

Läs mer

Förskolans miljöprogram. Miljöbaggen

Förskolans miljöprogram. Miljöbaggen Förskolans miljöprogram samt checklista för Miljöbaggen Antagen BUN 2012 06 20 Reviderad av ledningsgruppen för förskolans miljöarbete 2014 06 16 Förskolornas miljöprogram Förskolornas miljöprogram är

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej 1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Miljöpolicy. Miljöpolicy

Miljöpolicy. Miljöpolicy Miljöpolicy Innehållsförteckning Falköpings kommun som förebild 3 Internt miljöarbete 3 Fokusområden 4 Transporter 4 Lokaler 4 Mat 5 Dokumenttyp Policy Antagen av Kommunfullmäktige 2011-01-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2016 Institutionen för data- och systemvetenskap MILJÖHANDLINGSPLAN 2016 Fastställd av DSV:s styrelse 2016 02 23 2 MILJÖHANDLINGSPLAN 2016 Miljöhandlingsplan 2016 Bakgrund Rektor vid

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 )

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 ) Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 ) Inledning Miljöredovisningen för 2012 sammanfattar det gångna året och redovisar uppfyllnad av mål. Miljöredovisningen fungerar både som ett internt och

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle 2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra

Läs mer

Linda Eliasson. Avfallsstrateg

Linda Eliasson. Avfallsstrateg Linda Eliasson Avfallsstrateg Strategisk verksamhet Operativ verksamhet Stödjande verksamhet Fjärrvärme Fjärrkyla El El Fordonsgas Sortering Insamling prod.avf Miljösamordning Vågmottagningskontr. ÅVC

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

MILJÖBERÄTTELSE. Verksamhetens namn. Miljöberättelse för år 2014 2014-01-15 1. Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB. Gatuadress: Alidelundsgatan 11

MILJÖBERÄTTELSE. Verksamhetens namn. Miljöberättelse för år 2014 2014-01-15 1. Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB. Gatuadress: Alidelundsgatan 11 MILJÖBERÄTTELSE Verksamhetens namn Miljöberättelse för år 2014 Företag/verksamhet: Borås Djurpark AB Gatuadress: Alidelundsgatan 11 Postadress: Box 502 501 13 Borås Miljösamordnare: Per-Arne Persson Telefon:

Läs mer

VATTEN & AVLOPP. På Livsmedelsverkets hemsida (www.slv.se) finns bra information för dig som har egen brunn.

VATTEN & AVLOPP. På Livsmedelsverkets hemsida (www.slv.se) finns bra information för dig som har egen brunn. VATTEN & AVLOPP Dricksvatten Tillgång till vatten är en förutsättning för att samhället ska fungera. Rent vatten är livsviktigt - som dricksvatten och för att sköta den personliga hygienen och förhindra

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Radisson Arlandia Hotel AB, kontaktperson är Maria Wiklund Denna rapport täcker verksamhetsåret 2012

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket 2011-02-04 AKS 2011/1001 188 1 (8) Enheten för statistik Helene Swartz, 08-730 93 06 arbetsmiljoverket@av.se Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är

Läs mer

Klimatoch energistrategier

Klimatoch energistrategier www.gislaved.se Klimat- och energi åtgärdsplanen 2011 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-09-29 118 Gemensam åtgärdsplan 2011-2014 för Gislaveds kommuns Klimatoch energistrategier Reviderad. juni 2011 Inledning

Läs mer

E som alternativ kommer att strykas!

E som alternativ kommer att strykas! Du skriver kursplan för en ny kurs som har dessa mål: Efter genomgången kurs skall studenten ha kunskaper om och förtrogenhet med -Teknikens roll i samhällsutvecklingen -Samspelet teknik-människa-miljö

Läs mer

Klimatrapport Alteco AB

Klimatrapport Alteco AB Klimatrapport Alteco AB FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.alteco.se Verksamhetsområde Teknikkonsult Beräkningsperiod 2009-01-01 till 2009-12-31 Kontaktperson Ulf Fransson tel 070-576 49 10 NYCKELTAL Antal

Läs mer

för en bättre miljö Cramo instant ab 2010

för en bättre miljö Cramo instant ab 2010 för en bättre miljö Cramo Instant AB I de lokaler vi hyr ut är det inte möjligt att styra energiförbrukningen hos våra hyresgäster. Vad vi däremot kan göra för att minska den är att i större utsträckning

Läs mer

Hulta Golfklubb. Kvalitets- och Miljökommittén

Hulta Golfklubb. Kvalitets- och Miljökommittén Intern 2013-01-14 1 (7) Kvalitets-och Miljökommittén Miljö 00x-13 A Hulta Golfklubb Miljöplan 2013 Antagen av Hulta Golfklubbs styrelse den 14 januari 2013. 2013-01-14 2 (7) Miljö 00x-13 A Innehållsförteckning

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008 MILJÖLEDNINGSSYSTEM Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008 Revision A mars 2009 Revision B mars 2011 Revision C april 2012 INNEHÅLL MILJÖLEDNINGSSYSTEM 3 Vår miljöpolicy 3 Våra riktlinjer 3 Våra miljömål

Läs mer

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL

Läs mer

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner

Läs mer

MILJÖBERÄTTELSE. Miljöberättelse för år 2015

MILJÖBERÄTTELSE. Miljöberättelse för år 2015 MILJÖBERÄTTELSE Miljöberättelse för år 2015 Företag/verksamhet: Härryda Energi AB Gatuadress: Kabelvägen 2 Postadress: Mölnlycke Miljösamordnare: Gunnar Rogenfelt Telefon: 031-7246470 Översikt Härryda

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Miljö och folkhälsa.

Miljö och folkhälsa. Hållbarhet hos oss. Nyköpings kommun: jobbar för en ekonomi i balans en förutsättning för att kunna leverera god service även i framtiden är en av Sveriges främsta kommuner med 37 förskolor och skolor

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället Avfallsplan 2015-2020 Vägen mot det hållbara samhället 1 En strävan efter att vara hållbar Övergripande mål Alla kommer i kontakt med avfall dagligen vare sig det är blöjor, nagellacksflaskor, potatisskal

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer

Miljöprogram , Region Gävleborg

Miljöprogram , Region Gävleborg Information Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 07-182749 Fastställandedatum: 2016-03-16 Upprättare: Marie Helene M Molander Giltigt t.o.m.: 2017-03-16 Fastställare: Susanna Andersson Miljöprogram

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22

Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22 Datum Sida 2010-02-22 1(16) Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22 2(16) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Strategiskt miljöarbete... 4 Miljöpolitiskt

Läs mer

En politisk vilja är ett måste för en teknisk utveckling

En politisk vilja är ett måste för en teknisk utveckling En politisk vilja är ett måste för en teknisk utveckling Bra miljö är en mänsklig rättighet Milan Obradovic Ordförande Miljönämnden Malmö FAH dagarna 18-19 april 2013 Flyget Flygindustrin står för ca 2%

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008

Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008 Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008 Redovisningen av miljöarbetet och sammanställning av den miljöpåverkan som Umluspens verksamhet förorsakar. Redovisningen följer de punkter

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för Habilitering & Hälsa Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för miljöarbete Habilitering & Hälsa 2014-2016 Habilitering & Hälsa ska: följa den miljölagstiftning, föreskrifter och övriga krav som

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbete 2008 Zoologiska institutionen Göteborgs universitet

Handlingsplan för miljöarbete 2008 Zoologiska institutionen Göteborgs universitet Handlingsplan för miljöarbete 2008 Zoologiska institutionen Göteborgs universitet Datum: 2008-04-05 Utarbetad av L-Å Andersson i samråd med prefekt Lars Förlin 1. Forskning och utbildning Universitetsgemensamt

Läs mer

Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009

Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009 1 (5) 2010-04-12 Dnr SU 83-0941-10 Jenny Lilliehöök Miljökoordinator Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009 Inledning Stockholms universitet har sedan 1997 har arbetat med att förbättra

Läs mer

Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010

Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010 Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 1 (6) Axfoods hållbarhetsprogram 2010 Axfoods Hållbarhetsprogram Sida 2 (6) Innehållsförteckning 0. Hållbarhetspolicy...3 1. Varor...3 2. Avfall och kretslopp...4 3. Transporter...4

Läs mer

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 1(7) Fastställd av rektor Kåre Bremer 2008-02-28 Dnr: 83-0334-08 Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 Inledning Detta dokument avser miljörådets uppföljning och bedömning

Läs mer

Ditt matavfall blir biogas

Ditt matavfall blir biogas Ditt matavfall blir biogas Läs om hur du kan påverka miljön och dina kostnader Snart startar insamlingen av matavfall i Hylte kommun Vi gör bränsle av ditt matavfall Snart startar vi insamlingen av matavfall

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Regenber g & Hansson

Regenber g & Hansson Utgåva 1 (1)10 MILJÖPLAN 2006 Regenber g & Hansson Utgåva 1 (2)10 Regenberg & Hansson...1 1. Verksamhetsbeskrivning...3 2. Miljöledning...3 3. Miljöpolicy...5 4. Handlingsplaner...6 5. Inköpsrutiner...8

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 1 Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller en råvara med möjligheter. Lerums kommun väljer att satsa

Läs mer

Heini-Marja Suvilehto

Heini-Marja Suvilehto MILJÖANPASSAD UPPHANDLING AV TRANSPORTER Heini-Marja Suvilehto BEHOVS- ANALYS UPPHANDLING VILKA KRAV KAN MAN STÄLLA HÅLLBAR UPPHANDLING AV FORDON OCH TRANSPORTER UPPFÖLJNING BEHOVSANALYS FORDON Kan ni

Läs mer

Edita Bobergs AB - extern klimatrapport

Edita Bobergs AB - extern klimatrapport Edita Bobergs AB - extern klimatrapport FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.editabobergs.se Verksamhetsområde Grafisk industri Beräkningsperiod 2008 Kontaktperson Peter Danielsen NYCKELTAL Antal Anställda

Läs mer

Strävan mot en hållbar utveckling - Miljöarbete på Universitetssjukhuset i Lund

Strävan mot en hållbar utveckling - Miljöarbete på Universitetssjukhuset i Lund Strävan mot en hållbar utveckling - Miljöarbete på Universitetssjukhuset i Lund Våra sju miljömål Universitetssjukhusets sju miljömål gäller under en tre års period. Varje division ska bryta ner dessa

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 2009-2015 1 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

KONKURRENSVERKET Adress Telefon Fax

KONKURRENSVERKET Adress Telefon Fax KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Konkurrensverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet

Läs mer

Vår miljö din framtid! Centralsjukhuset Kristianstad

Vår miljö din framtid! Centralsjukhuset Kristianstad Vår miljö din framtid! Centralsjukhuset Kristianstad Vår miljö din framtid! Driften av ett sjukhus påverkar den yttre miljön på många sätt. Det innebär att resurser förbrukas, den förorsakar utsläpp av

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en resurs. Partille kommun väljer att se matavfallet som

Läs mer

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens miljömålsuppdrag Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: 5

Läs mer

KÄLLSORTERAR START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL

KÄLLSORTERAR START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL från APRIL KÄLLSORTERAR Vi även matavfall START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL FÖR EN BÄTTRE MILJÖ Tack vare att du källsorterar kan avfall återvinnas till nya produkter. Därför har återvinningsstationer

Läs mer

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 Kommunal avfallsplan med mål och åtgärdsprogram Kommunfullmäktige 86, 2011-05-02 1 Inledning Avfallsplanen är en kommunal plan för den framtida avfallshanteringen.

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADS- AVDELNINGEN. Energieffektiviseringsstrategi 2011-2020

SAMHÄLLSBYGGNADS- AVDELNINGEN. Energieffektiviseringsstrategi 2011-2020 SAMHÄLLSBYGGNADS- AVDELNINGEN Energieffektiviseringsstrategi 2011-2020 Innehåll 1 Vision och mål 5 1.1 Mål... 5 1.2 Delmål... 5 2 Handlingsplan 6 2.1 Energiprocessen... 6 2.2 Förordning om energieffektiva

Läs mer

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och

Läs mer

Miljöanpassad upphandling i Jönköpings kommun. Thomas Rodén Stadskontoret - upphandlingsenheten

Miljöanpassad upphandling i Jönköpings kommun. Thomas Rodén Stadskontoret - upphandlingsenheten Miljöanpassad upphandling i Jönköpings kommun Thomas Rodén Stadskontoret - upphandlingsenheten Det går men det gäller att inte gå ner sig i träsket Att arbeta praktiskt med miljöfrågor i upphandlingar

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer