FÖREBYGGANDETS KONST hur förebygger vi psykisk ohälsa i förskolan och skolan?

Transkript

1 FÖREBYGGANDETS KONST hur förebygger vi psykisk ohälsa i förskolan och skolan? Distansutbildning om 7,5 p vid Örebro Universitet hösten 2008 och våren 2009 Denna kurs är både generell och specifik. Kursen ger en ordentlig orientering om vilka väl underbyggda principer, idéer och metoder som kan användas för att förebygga psykosocial problematik bland barn och ungdomar. Föreläsarna är de mest kända inom grundforskning och preventionsforskning som vi har i Norden inom området. Kursen ger ett övergripande perspektiv på psykiska och sociala problem bland ungdomar och försöker besvara den generella frågan: Vad kan vi göra för att motverka att psykiska och sociala problem utvecklas? Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa (UPP centrum) vid Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att förmedla kunskaper och metoder som verkningsfullt kan förstärka arbetet att förebygga psykiska problem bland barn och ungdomar. Med utgångspunkt från resultat från svensk och internationell forskning ska kursen söka besvara den mer specifika frågan: Är det möjligt att dra grundläggande slutsatser om hur förebyggande arbete med förskolan och skolan som arenor kan stärkas för att förebygga psykiska problem bland barn och ungdomar?

2 INBJUDAN I samarbete med Örebro universitet inbjuder Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa (UPP centrum) vid Socialstyrelsen till en 7,5 poängs distansutbildning hösten 2008 våren 2009 om förebyggande metoder, med speciellt fokus på förskolan och skolan. Målgrupp Du som i ditt arbete möter barn och unga i förskole och skolåldern och som verkar inom kommunens eller landstingets verksamheter. Prioritering kommer att göras för verksamheter som anmäler en arbetsgrupp. MÅL MED UTBILDNINGEN Kursens mål Efter kursen skall studenten ha: en grundläggande kunskap om unga människors sociala och psykiska anpassning, risk och skyddsfaktorer; grundläggande kunskap om hälsofrämjande och förebyggande arbete med förskolan och skolan som arena; och kännedom om metoder som vetenskapligt visat sig ha effekt, när det gäller att skapa arbetsro i förskolan och skolan och stärka elevernas/barnens lärande, sociala kompetens och samhörighet med förskolan och skolan. Efter avslutad kurs skall studenten kunna: redogöra för grundläggande begrepp och modeller i hälsofrämjande och förebyggande insatser inom förskolan och skolan; analysera förskolan och skolan och närområdet i termer av risk och skydds faktorer samt förståelse för flickors och pojkars olika livsvillkor; ge exempel på hur förskolan och skolan kan bedriva ett verkningsfullt förebyggande arbete mot mobbning, skolk, tidig alkoholdebut och annat normbrytande beteende; argumentera för och medverka i utveckling av systematiska insatser och program för hälsofrämjande och förebyggande insatser, och ha förståelse för samverkans betydelse i arbetet med att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i förskola och skola. UTBILDNINGEN Förebyggandet Konst Hur förebygger vi psykisk ohälsa, A, 7.5 högskolepoäng. Kursen är en A kurs. Den ges som uppdragsutbildning. Kursen har fastställts av Akademin för Beteende, Social och Rättsvetenskap vid Örebro universitet. Kursens huvudsakliga innehåll Förskolans och skolans läroplan ligger till grund för kursen. Frågor som hur man förenar kunskapsmål med sociala mål, hur förskolan/skolan kan få med föräldrar i ett konstruktivt samarbete och fungera som ett stöd i föräldraskapet diskuteras och bearbetas. Kursen behandlar: exempel på hur man i förskolan och skolan kan träna sociala emotionella färdigheter på ett

3 strukturerat sätt såsom att stärka elevernas/barnens sociala förmåga, beslutsfattande och konflikthantering; pedagogens förhållningssätt och ledarskap s.k. classroom mangement; elevhälsans betydelse samt frågor om hur elevhälsans kunskap kan förmedlas till/användas i skolans arbetsmiljöarbete. Hälsosamtal och motiverande samtalsteknik ingår; skolk och mobbning och hur förskolan/skolan på ett effektivt sätt kan arbeta med dessa frågor; skolan, en arena för fritidsverksamhet och vilken betydelse det skulle ha för skolarbetet; förskolan och skolan som arena för förebyggande arbete med inriktning på psykisk ohälsa och alkohol och drogförebyggande arbete samt policyutveckling; samt hur effektiv samverkan mellan professioner och verksamhetsområden kan organiseras och genomföras. Studieformer Undervisningen sker genom föreläsningar och gruppövningar. Fyra dagar av undervisningen äger rum vid Örebro universitet, tre dagar ges via Telebild till ett antal Lärcentra. Obligatorisk närvaro gäller för föreläsningarna på Örebro universitet. Inlämningsuppgifter genomförs i grupp på hemorten. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning. Examinationsformer Examination, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0100). Examination sker genom två inlämningsuppgifter i grupp och en individuell skriftlig examinationsuppgift. Den som blivit underkänd har rätt till omtentamen. För ytterligare information se universitetets lokala riktlinjer för examination. Betyg Om inte annat är föreskrivet i kursplanen skall, enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen [HF], betyg sättas på en genomgången kurs. Betyget skall bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator). Som betyg skall, enligt 6 kap. 19 [HF], användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd, om inte högskolan föreskriver annat betygssystem. Examination Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). För ytterligare information se universitetets lokala riktlinjer för examination. Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav. För ytterligare information se universitetets lokala riktlinjer för tillgodoräknanden. Övriga föreskrifter För betyget Väl godkänd krävs G på inlämningsuppgifterna samt VG på individuella skriftliga examinationsuppgiften.

4 KURSAVGIFT OCH ANMÄLAN Kursavgift Utbildningen bekostas av Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa (UPP centrum) vid Socialstyrelsen. Ingen kursavgift tas ut av deltagarna. Kursdeltagarna bekostar själv kurslitteratur, resor samt kost och logi. Anmälan Kursanmälan görs på bifogad blankett senast den 14 november Antagningsbesked skickas ut under vecka 47. Om antalet anmälningar till kursen överstiger antalet platser kommer ankomstdatum att ligga till grund vid prioritering av kursdeltagare samt om man anmält en arbetsgrupp. Frågor om kursen Har du ytterligare frågor om kursen är du välkommen att kontakta Viveca Olofsson, kurssamordnare vid Örebro universitet, tfn , e post: viveca.olofsson@oru.se Ansvariga för kursen är Håkan Stattin, professor i psykologi, och, professor i folkhälsovetenskap och föreståndare för NCFF (Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom).

5 KURSPROGRAM: Kursinledning Dag 1: Torsdag 27 november Örebro Varför en kurs om Förebyggandets konst i skolan Hur förebygger vi psykiska och sociala problem bland barn och ungdomar Ingemar Nilsson Att förstå utvecklingen av psykiska problem. (inkl fikapaus 15 min) Anders Broberg Lunch Att förstå hur sociala anpassningsproblem utvecklas hos barn och ungdomar Att förstå skolans mål och möjligheter (inkl fikapaus 15 min) Håkan Stattin Terje Ogden Att förstå fysisk hälsa och ohälsa bland barn och ungdomar Kursinledning Dag 2: Fredag 28 november Örebro Socialpedagogiska aspekter Niels Egelund Skolans förmåga att förebygga sociala problem i ljuset av forskning om effektiva skolor (start med fikapaus 15 min) Lennart Grosin Lunch Datastöd/Web CT + biblioteksinformation Viveca Olofsson Process/kursuppgifter Telebild 1 Fredag 19 december Plats meddelas senare Att främja hälsa föräldrarnas, förskolans och skolans Sven Bremberg roller Process/Feedback på kursuppgift Lunch Kommunikationsmetod för lärare KOMET En förebyggande alkohol och drogpolicy i skolan Föräldramöte som möjlighet i det förebyggande arbetet Martin Karlberg Ulf Ljungberg Nikolaus Koutakis En trygg skola. Kunskapsbaserat arbete mot mobbning Reidar Thyholdt

6 Telebild 2 Fredag 30 januari Plats meddelas senare Hur mår barn i Sverige? Att förstå risk och skyddsfaktorer i barns och ungdomars utveckling (inkl 15 min fikapaus) Viveka Sundelin Wahlsten Marianne Cederblad Lunch Pojkars respektive flickors utveckling, risk och skyddsfaktorer under uppväxten Vägledande samspel ICDP (inkl 15 min fikapaus) Feedback uppgifter Håkan Stattin Lilian Berggren Viveca Olofsson Telebild 3 Fredag 27 februari Plats meddelas senare Att samverka över professioner och Berth Danermark verksamhetsområden (inkl 15 min fikapaus) Lunch Funktionshinder och psykisk hälsa/ohälsa hos ungdomar Brukarmedverkan Elinor Brunnberg Repr för brukarorganisationer Kursavslutning Dag 1: Torsdag 12 mars Örebro Om tidig upptäckt av antisocialt beteende Henrik Andershed Att arbeta med KBT Pia Enebrink Lunch Process/Feedback på kursuppgift Från ord till handling Rundabordsamtal om utvärdering/kvalitet

7 Kursavslutning Dag 2: Fredag 13 mars Örebro Grupp 1: MI motiverande samtal Christina Sätterberg Grupp 2: Att utveckla eleven socialt och emotionellt (SET) + Lärarens förhållningssätt och ledarskap Birgitta Kimber Lunch Grupp 1: Att utveckla eleven socialt och emotionellt (SET) + Lärarens förhållningssätt och ledarskap Grupp 2: MI motiverande samtal Birgitta Kimber Christina Sätterberg Kunskapsutveckling inom prevention Utvärdering och summering Håkan Stattin och

8 FÖRELÄSARE: Henrik Andershed är docent och universitetslektor i psykologi och forskningsledare vid Centrum för Kriminalpsykologisk Forskning (CKF) vid Örebro Universitet. Han innehar en forskartjänst från Vetenskapsrådet för ett forskningsprogram om normbrytande beteende i barndomen. Lilian Berggren är psykolog i Örebro kommun, lärare och forskare på Örebro universitet. Hon arbetar med International Child Development Program, ICDP Vägledande samspel, som har som mål att stimulera och utveckla ett positivt samspel mellan vuxna och elever. Sven Bremberg är barnläkare och docent i socialmedicin. Han är expert vid Statens folkhälsoinstitut i barn och ungdomshälsa och har ägnat sig särskilt åt metoder för föräldrastöd och förebyggande arbete inom elevhälsan. Anders Broberg är legitimerad psykolog, legitimerad psykoterapeut och professor i klinisk psykologi vid Göteborgs universitet där han forskar om betydelsen av olika typer av livshändelser för utvecklingen av psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Tidigare arbetade han i många år som psykolog inom barn och ungdomspsykiatrin i Göteborg. Elinor Brunnberg är docent och universitetslektor i socialt arbete. Hon har under många år undervisat i socialt arbete men är sedan sommaren 2007 anställd som forskarassistent på Forskningsrådet för arbetsliv och social vetenskap (FAS) och arbetar f.n. huvudsakligen som forskare. Ett område med särskilt intresse är studier av situationen för ungdomar med funktionsnedsättning. Marianne Cederblad är barn och ungdomspsykiater, tillika professor emeritus med särskild forskningskompetens inom området barn och ungdomsutveckling i ett longitudinellt perspektiv. Hon har skrivit många böcker inom barn och ungdomspsykiatri. Berth Danermark är professor i sociologi och verksam vid Institutet för handikappvetenskap (IHV) vid Örebro och Linköpings universitet. Berths nuvarande forskning fokuserar på kommunikationssvårigheter och funktionshinder. I mitten av 1990 talet byggde han tillsammans med professor Erik Borg upp Ahlséns forskningsinstitut. Niels Egelund är utbildad psykolog och professor i specialpedagogik på Danmarks Pedagogiska Universitetsskola, vid Århus Universitet. Han är ledare för det nystartade Center för Grundskoleforskning och har sysslat med tidiga insatser för elever med specialpedagogiska behov, däribland elever med socioemotionella svårigheter. Han arbetar i skrivande stund med att färdigställa en omfattande effektundersökning av specialundervisningen i Danmark. Pia Enebrink är legitimerad psykolog, legitimerad psykoterapeut och forskare vid Karolinska Institutet. Hon har mångårig erfarenhet av arbete med KBT inom skolan och barnpsykiatrin. Hennes forskningsområden rör bl.a. förebyggande och behandlande insatser för familjer med barn med normbrytande problem. är professor i folkhälsovetenskap vid Örebro universitet och föreståndare för Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF). Hans forskning har en mångvetenskaplig ansats och ett genomgående tema är att ta fram kunskap som bidrar till förebyggande och hälsofrämjande insatser. Lennart Grosin är docent i Pedagogik vid Stockholms Universitet och har under många år bedrivit forskning om vad som gör skolor effektiva eller framgångsrika. Martin Karlberg är lärare och doktorand vid Uppsala universitet. Han forskar på lärarbaserade insatser för att hjälpa elever med bristande motivation, koncentrationssvårigheter, kamratproblem och uppförandeproblem.

9 Birgitta Kimber är speciallärare och leg psykoterapeut. Hon forskar och utbildar om program och metoder i skolan som stärker elevernas lärande och psykiska hälsa. Birgitta Kimber har skrivit flera handböcker för lärare om hur lärarens förhållningssätt och ledarskap ska kunna stärkas. Nikolaus Koutakis är doktorand i psykologi vid Centrum för utvecklingsforskning vid Örebro universitet och har tillsammans med Håkan Stattin utvecklat ÖPP, Örebro Prevention Program, som är ett program där skola, familj och fritid ses som viktiga arenor för att motverka berusningsdrickande bland ungdomar. Ulf Ljungberg är utbildningssamordnare vid Folkhälsoenheten i Malmö stad med lång erfarenhet av förebyggande arbete i skolorna och hur man kan utveckla en tobaks, alkohol och narkotikaförebyggande policy i kommunen och skolan. Ingemar Nilsson är legitimerad psykolog vid Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa, (UPP centrum) vid Socialstyrelsen. Han ansvarar för att stödja kunskapsutveckling när det gäller preventivt arbete, implementering av effektiva metoder samt stödja utvärdering av metoder i förebyggande arbete. Terje Ogden är forskningschef vid Atferdssenteret Unirand, Universitetet i Oslo, och professor i pedagogisk psykologi. Ett av Terje Ogdens forskningsområden är hur skolan ska kunna vara både effektiv och inkluderande. Terje har skrivit flera böcker om hur undervisningen kan effektiviseras och hur lärandemiljön i allmänhet kan utvecklas. Viveca Olofsson är doktorand vid Centrum för utvecklingsforskning (CDR) vid Örebro universitet. Hennes doktorandstudier är inriktade på studier av preventiva åtgärder avseende barns utveckling. Håkan Stattin är professor i psykologi vid Örebro universitet. Han har sedan 70 talet bedrivit utvecklingsforskning, speciellt inriktad på ungdomar. Att förebygga riskutveckling hos tonåringar och öka skyddsfaktorerna, bl a genom att stärka samspelet mellan föräldrar och barn, är andra forskningsområden. Viveka Sundelin är docent, legitimerad psykolog och klinisk specialist. Hennes tillhörighet är Neurovetenskapliga institutionen i Uppsala, samt Barn och ungdomspsykiatrin vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Vivekas forskningsområden är nu dels hur trauma och utsatthet påverkar barn och dels hur moderns bruk av alkohol och droger under graviditet påverkar foster. Christina Sätterberg är lärare och har sedan femton år tillbaka arbetat med folkhälsofrågor inom Landstinget Dalarna. Det har handlat om olika projekt riktat till personal inom landsting och kommun där det motiverande samtalet har varit det centrala. Reidar Thyholdt är psykolog vid HEMIL senteret, Universitetet i Bergen. Han arbetar som instruktör för Dan Olweus mobbningsförebyggande program, ett program som visat sig ha goda effekter i ett flertal stora vetenskapliga studier.

10 LITTERATUR: Obligatorisk litteratur Bremberg, Sven. (2004). Elevhälsa teori och praktik. Lund: Studentlitteratur, (Vissa kapitel). Bremberg, Sven. (2005). Nya verktyg för föräldrar förslag till nya former av föräldrastöd. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut (kapitel 12). Kan även laddas ner från Broberg, Anders; Almqvist, Kjerstin; Tjus Tomas. (2004). Klinisk barnpsykologi. Stockholm: Natur och Kultur. Cederblad, Marianne. (2003). Från barndom till vuxenliv. En översikt av longitudinell forskning. Stockholm: Gothia. Danermark, Berth (2003). Samverkan: Himmel eller helvete? En bok om den svåra konsten att samverka. Örebro: LäroMedia. Lagerberg, D. & Sundelin, C. (2000). Risk och prognos i socialt arbete med barn Forskningsmetoder och resultat. Stockholm: Gothia. Ogden, Terje. (2006). Skolans mål och möjligheter. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut. Webster Stratton, Carolyn. (2004). Utveckla barns sociala och emotionella kompetens. Stockholm: Gothia. Referenslitteratur Andershed, Henrik & Andershed, Anna Karin (2005). Normbrytande beteende i barndomen Vad säger forskningen? Stockholm: Gothia. Ferrer Wreder, Laura; Stattin, Håkan; Cass Lorente, Carolyn; Tubman, Jonathan G, Adamson, Lena (2005). Framgångsrika preventionsprogram för barn och unga en forskningsöversikt. Stockholm: Gothia. Jerkedal, Åke (2005). Utvärdering steg för steg: om projekt och programbedömning. Stockholm: Norstedts Juridik AB. Kimber, Birgitta. (2005). Lyckas som lärare. Förhållningssätt och ledarskap i klassrummet. Malmö:Ekelunds förlag. Nordahl, T. Sörlie, M A., Manger, T., & Tveit, A. (2007). Att möta beteendeproblem bland barn och ungdomar. Stockholm: Liber.

11 ANMÄLAN Örebro universitet Akademin för Beteende, Social och Rättsvetenskap (BSR) att. Viveca Olofsson, CDR Örebro ANMÄLNINGSBLANKETT TILL KURSEN: Förebyggandets konst hur förebygger vi psykisk ohälsa i förskolan och skolan? NAMN.. PERSONNUMMER.. GATUADRESS POSTADRESS. TEL BOSTAD MOBIL.. TEL ARBETE. ARBETSPLATS YRKE E POSTADRESS.. Jag kommer att samarbeta med följande personer under kursen (det underlättar för oss om vi vet vilka olika grupper eller team som deltar)... DU KAN OCKSÅ SKRIVA UT DENNA BLANKETT GENOM ATT LÄNKA DIG VIA SOCIALSTYRELSENS HEMSIDA, ELLER NCFF:S HEMSIDA, aspx ELLER SKICKA DENNA ANMÄLAN PER POST TILL OVANSTÅENDE ADRESS SENAST 14 november 2008 VÄLKOMMEN