Kursplan. Folkhälsa för barn och unga, 30 högskolepoäng Child Public Health, Intermediate Course, 30 Credits. Mål. Kursens huvudsakliga innehåll 1(6)

Transkript

1 1(6) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2013 Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Folkhälsa för barn och unga, 30 högskolepoäng Child Public Health, Intermediate Course, 30 Credits Kurskod: FH1403 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Folkhälsovetenskap Högskolepoäng: 30 Ämnesgrupp (SCB): Folkhälsovetenskap Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G1F Inrättad: Senast ändrad: Giltig fr.o.m.: Höstterminen 2011 Beslutad av: Akademichef Mål Mål för utbildning på grundnivå Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 högskolelagen) Kursens mål Den studerande skall efter avslutad kurs ha Kunskap och förståelse - beskriva barns och ungas villkor förr och nu, samt nationellt och internationellt - beskriva viktiga folkhälsoproblemen bland barn och unga - beskriva teorier och metoder för hälsofrämjande och förebyggande arbete bland barn och unga - beskriva samverkans betydelse och grunder inom folkhälsoarbete Färdighet och förmåga - analysera skydds- och riskfaktorer i barns livssituation utifrån utvecklingspsykologiska begrepp - planera för kunskapsbaserat hälsofrämjande och förebyggande arbete utgående från barns och ungas hälsa och därvid värdera relevant vetenskaplig information samt tillämpa ett vetenskapligt skrivande Värderingsförmåga och förhållningssätt - analysera de särskilda hänsynstaganden som gäller vid vetenskapliga studier av barn och unga, inklusive forskningsetik - värdera och argumentera för olika promotiva och preventiva insatser Kursens huvudsakliga innehåll Delkurs 1. Barn, ungdomar och samhälle, 7,5 högskolepoäng

2 2(6) Children, Adolescents and Society - FN:s barnkonvention, historiska, nationella och internationella perspektiv - barns och ungdomars perspektiv samt etik i folkhälsoarbete med barn och unga - etnicitet, genus, klass och socioekonomiska faktorer i ett mångkulturellt samhälle - vetenskapliga metoder och forskningsetik i studier av barn och unga Delkurs 2. Barns och ungdomars utveckling, 7,5 högskolepoäng Development of Children and Adolescents - barns och ungdomars utveckling i utvecklingspsykologiskt och sociokulturellt perspektiv - bestämningsfaktorer för normal utveckling och folkhälsa bland barn och ungdom - resiliens i teori och praktik Delkurs 3. Promotivt och preventivt arbete med barn och ungdomar, 15 högskolepoäng Health Promotion and Disease Prevention among Children and Adolescents - folkhälsoproblem bland barn och unga - metoder för intervention såsom verkningsfullt hälsofrämjande arbete samt förebyggande arbete mot mobbning, skolk, tidig alkoholdebut och annat normbrytande beteende - metoder för föräldrastöd - samverkan som metod inom folkhälsoområdet - skolan som arena för folkhälsoarbete samt jämställdhet i förskola och skola - informationssökning och metoder litteratursammanställning Studieformer Självstyrda studier, föreläsningar, seminarier, informationssökning, informationshantering, handledning av fördjupningsuppgift. Undervisningen skall i möjligaste mån skapas i samverkan mellan lärare och studenter och erbjuda möjligheter till såväl teoretisk samt praktisk bearbetning av innehållet. Obligatorisk närvaro på seminarier. Vid frånvaro ska ersättningsuppgift fullgöras efter överenskommelse mellan student och lärare. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning. Examinationsformer Barns och ungas villkor, 4,5 högskolepoäng. (Provkod: 0102) Skriftlig hemtentamen och seminarium (gruppuppgift). Vetenskapliga studier av barn och unga, 3 högskolepoäng. (Provkod: 0101) Individuell hemuppgift med seminarium. Barns och ungdomars utveckling, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0200) Individuell skriftlig hemtentamen. Seminarium. Folkhälsoproblem bland barn och unga, 3 högskolepoäng. (Provkod: 0300) Individuell skriftlig hemtentamen. Promotiva och preventiva insatser, 4,5 högskolepoäng. (Provkod: 0304) Skriftlig granskning av pågående verksamhet (gruppuppgift). Fördjupningsarbete inom preventiva insatser, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0303) Skriftlig rapport med granskning på seminarium (individuell eller paruppgift). För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Betyg Enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator). Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut , dnr CF /2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna

3 3(6) bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl. Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Barns och ungas villkor Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G). Vetenskapliga studier av barn och unga Barns och ungdomars utveckling Folkhälsoproblem bland barn och unga Promotiva och preventiva insatser Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G). Fördjupningsarbete inom preventiva insatser För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Särskild behörighet och andra villkor Folkhälsovetenskap A, 30 högskolepoäng, alternativt 30 högskolepoäng på A-nivå från andra relevanta ämnen. För ytterligare information se universitetets antagningsordning. Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav. För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden. Övriga föreskrifter Del av kursen kan komma att ges på engelska. För att erhålla betyget Väl Godkänd (VG) på hel kurs krävs VG på minst 18 högskolepoäng och godkänt på övriga högskolepoäng. Kursen avslutas med en kursvärdering. Högskoleförordningen, 1 kap 14 Övergångsbestämmelser. Kurslitteratur och övriga läromedel Delkurs 1: Obligatorisk litteratur Barnombudsmannen (2008) Sverige äger! Barn och ungdomar berättar om sitt land Stockholm: BO, 182 sidor, Bing, Vibeke (2004) Små, få och fattiga: om barn och folkhälsa Lund: Studentlitteratur, 311 sidor Fraser, Sandy (2003) Doing Research With Children and Young People Sage Publication, 352 sidor

4 4(6) Gapminder (2011) Gapminder Rädda Barnen Barnen (senaste upplagan) Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport sidor UD (2006) Mänskliga rättigheter. Konventionen om barnets rättigheter Stockholm: Regeringskansliet, 80 sidor, UD (2006) Mänskliga rättigheter. Konventionen om barnets rättigheter Stockholm: Regeringskansliet, 80 sidor Delkurs 1: Referenslitteratur Folkhälsorapport 2009 Stockholm: Socialstyrelsen, (2009), Blair, Mitch, Stewart-Brown, Sarah, Waterston, Tony & Crowther, Rachel (2003) Child Public Health Oxford: Oxford University Press, 250 sidor Codex (2011) Codex regler och riktlinjer för forskning Danielsson, Mia (2006) Svenska skolbarns hälsovanor 65 sidor SFS 2003:460 (2003) Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor WHO (2008) Inequalities in Young People's Health Copenhagen: WHO, (Health Policy for Children and Adolescents, No 5), 206 sidor, Delkurs 2: Obligatorisk litteratur Borge, Anne & Helmen, Inger (2005) Resiliens - risk och sund utveckling Lund: Studentlitteratur, 184 sidor Bremberg, Sven & Eriksson, Lilly red. (2010) Investera i barns hälsa Stockholm: Gothia förlag, 224 sidor Broberg, Anders & Almqvist, Kjerstin & Tjus, Tomas (2004) Klinisk barnpsykologi Stockholm: Natur och Kultur, 367 sidor Wallqvist, Anette (2010) Det våras för familjen Stockholm: FAS, 154 sidor Delkurs 2: Referenslitteratur Forster, Martin (2009) Fem gånger mer kärlek Stockholm: Natur och Kultur, 277 sidor Johansson, Thomas (2009) Familjeliv Malmö: Liber, 188 sidor

5 5(6) Lagerberg, Dagmar & Sundelin, Claes (2005) Risk och prognos i socialt arbete med barn Stockholm: Gothia, 382 sidor Skoog, Therese (2008) On the Developmental Significance of Pubertal Timing Örebro: Örebro universitet. Örebro Studies in Psychology, nr 14, Doktorsavhandling, 106 sidor Vetenskapsrådet (2009) Steget före forskare om hur framtidens vuxna mår idag Stockholm: Vetenskapsrådet, 196 sidor Von Tetzcher, Stephen (2004) Utvecklingspsykologi. Barn- och ungdomsåren Lund: Studentlitteratur, 700 sidor Delkurs 3: Obligatorisk litteratur Bremberg, Sven (2004) Elevhälsa - teori och praktik Lund: Studentlitteratur, 269 sidor Danemark, Berth (2000) Samverkan - himmel eller helvete? Örebro: LäroMedia, 56 sidor Forsberg Christina & Wengström Yvonne (2008) Att göra systematiska litteraturstudier. Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning, 2:a upplagan Stockholm: Natur och kultur, 215 sidor Kimber, Birgitta (2009) Att främja barns och ungdomars utveckling av social och emotionell kompetens (SET: teori och praktisk tillämpning för pedagoger) Malmö: Epago Lärarkollegiet Folkhälsovetenskap (2009) Anvisningar för PM och uppsats i folkhälsovetenskap vid Örebro universitet Nordahl, Thomas & Sörlie, Mari-Anne & Manager, Terje & Tveit, Arne (2007) Att möta beteendeproblem bland barn och ungdomar Stockholm: Liber, 299 sidor Ogden, Terje (2006) Skolans mål och möjligheter Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2006, 124 sidor Wahlström, Kajsa (2003) Flickor, pojkar och pedagoger. Jämställdhetspedagogik i praktiken Sveriges Utbildningsradio AB, 223 sidor Delkurs 3: Referenslitteratur Andershed, Henrik & Andershed, Anna-Karin (2005) Normbrytande beteende i barndomen - Vad säger forskningen? Stockholm: Gothia, 298 sidor Bremberg, Sven (2005) Nya verktyg för föräldrar: förslag till nya former av föräldrastöd Statens folkhälsoinstitut, 380 sidor, Ferrer-Wreder, Laura & Stattin, Håkan & Cass Lorente, Calolyn & Tubman, Jonathan G & Adamson, Lena (2005) Framgångsrika preventionsprogram för barn och unga. En forskningsöversikt Stockholm: Förlagshuset Gothia, 486 sidor, valda delar Killén, Kari (2002) Barndomen varar i generationer: om förebyggande arbete med utsatta familjer Stockholm: AB Wahlström & Widstrand, 261 sidor

6 6(6) Olsson, Henny & Sörensen, Stefan (2007) Forskningsprocessen - kvalitativa och kvantitativa perspektiv Stockholm: Liber, 192 sidor Tillägg och kommentarer till litteraturlistan - Vetenskapliga artiklar tillkommer. - Egen, i samarbete med lärare, vald litteratur tillkommer.