FÖREBYGGANDETS KONST. hur förebygger vi psykisk ohälsa i förskolan och skolan? Distansutbildning om 7,5 hp vid Örebro universitet hösten 2011

Transkript

1 FÖREBYGGANDETS KONST hur förebygger vi psykisk ohälsa i förskolan och skolan? Distansutbildning om 7,5 hp vid Örebro universitet hösten 2011 Kursen ger en ordentlig orientering om vilka väl underbyggda teorier och metoder som kan användas för att förebygga psykisk ohälsa bland barn och ungdomar. Föreläsarna är de mest kända inom grundforskning och preventionsforskning som vi har i Norden inom området. Kursen ger ett övergripande perspektiv på psykiska och sociala problem bland ungdomar och försöker besvara den generella frågan: Vad kan förskolan och skolan göra för att motverka att psykiska och sociala problem utvecklas? Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa (UPP-centrum) vid Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att förmedla kunskaper som verkningsfullt kan förstärka arbetet att förebygga psykiska problem bland barn och ungdomar. Med utgångspunkt från resultat från svensk och internationell forskning ska kursen söka besvara den mer specifika frågan: Vilka är de generella slutsatserna för att stärka förskolans och skolans möjligheter att förebygga psykiska problem hos barn och ungdomar?

2 INBJUDAN I samarbete med Örebro universitet inbjuder Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa (UPP-centrum) vid Socialstyrelsen till en 7,5 poängs distansutbildning hösten 2011 om förebyggande metoder, med speciellt fokus på förskolan och skolan. MÅLGRUPP Du som i ditt arbete möter barn och unga i förskole- och skolåldern och som verkar inom privata, kommunens eller landstingets verksamheter. Vi ser gärna deltagare från olika verksamheter som arbetar tillsammans i en kommun och/eller landsting. Anmälningar från grupper som samverkar eller kommer att samverka om barns psykiska hälsa prioriteras vid antagningen. MÅL MED UTBILDNINGEN Efter kursen skall studenten ha tillägnat sig följande, Kunskap och förståelse - ha en grundläggande kunskap om unga människors sociala och psykiska anpassning, risker och Friskfaktorer, och familjens betydelse - ha grundläggande kunskap om hälsofrämjande och förebyggande arbete med förskolan och skolan som arena - känna till metoder som vetenskapligt visat sig ha effekt, när det gäller att skapa arbetsro i förskolan och skolan och stärka elevernas/barnens lärande, sociala kompetens och samhörighet med förskolan och skolan - ha förståelse för samverkans betydelse i arbetet med att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i förskola och skola Färdighet och förmåga, - kunna redogöra för grundläggande begrepp och modeller hälsofrämjande och förebyggande insatser inom förskolan och skolan - analysera förskolan och skolan och närområdet i termer av risk och skyddsfaktorer samt förståelse för flickors och pojkars olika livsvillkor - ge exempel på hur förskolan och skolan kan bedriva ett verkningsfullt förebyggande arbete mot mobbning, skolk, tidig alkoholdebut och annat normbrytande beteende Värderingsförmåga och förhållningssätt, - argumentera för och medverka i utveckling av systematiska insatser och program för hälsofrämjande och förebyggande insatser. UTBILDNINGEN Kursen är en A-kurs. Den ges som uppdragsutbildning. Kursen har fastställts av Akademin för Juridik, Psykologi och Socialt arbete vid Örebro universitet. Kursens huvudsakliga innehåll Förskolans och skolans läroplan ligger till grund för kursen. Frågor om hur man förenar kunskapsmål med sociala mål, hur förskolan/skolan kan få med föräldrar i ett konstruktivt samarbete och fungera som ett stöd i föräldraskapet diskuteras och bearbetas.

3 Kursen behandlar - exempel på hur man i förskolan och skolan kan träna sociala emotionella färdigheter på ett strukturerat sätt såsom att stärka elevernas/barnens sociala förmåga, beslutsfattande och konflikthantering - pedagogens förhållningssätt och ledarskap, s.k. classroom management - elevhälsans betydelse samt frågor om hur elevhälsans kunskap kan förmedlas till/användas i skolans arbetsmiljöarbete. Hälsosamtal och motiverande samtalsteknik ingår - skolk och mobbning och hur förskolan/skolan på ett effektivt sätt kan arbeta med dessa frågor - fritidsverksamheter inom skolan och deras betydelse för skolarbetet - förskolan och skolan som arena för förebyggande arbete med inriktning på psykisk ohälsa och alkohol- och drogförebyggande arbete samt policyutveckling - hur effektiv samverkan mellan professioner och verksamhetsområden kan organiseras och genomföras. Studieformer Undervisningen sker genom föreläsningar och gruppövningar. Fyra dagar av undervisningen äger rum vid Örebro universitet. I kursen ingår även en serie föreläsningar som görs tillgängliga via Blackboard, ett kommunikationsverktyg som ger möjlighet att ta del av dessa på hemmaplan. Obligatorisk närvaro gäller för föreläsningarna på Örebro universitet. Inlämningsuppgifter genomförs i grupp på hemorten. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning. Examinationsformer Examination, 7,5 högskolepoäng. Examination sker genom två inlämningsuppgifter i grupp och en individuell skriftlig examinationsuppgift. Den som blivit underkänd har rätt till omtentamen. För ytterligare information se universitetets lokala riktlinjer för examination. Betyg Om inte annat är föreskrivet i kursplanen skall, enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen [HF], betyg sättas på en genomgången kurs. Betyget skall bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator). Som betyg skall, enligt 6 kap. 19 [HF], användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd, om inte högskolan föreskriver annat betygssystem. Examination Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). För ytterligare information se universitetets lokala riktlinjer för examination.

4 Övriga föreskrifter För betyget godkänd (G) krävs godkänt på de två gruppuppgifterna samt på den skriftliga examinationsuppgiften. För betyget väl godkänd (VG) krävs godkänt på de två gruppuppgifterna samt väl godkänd (VG) på den skriftliga examinationsuppgiften. KURSAVGIFT OCH ANMÄLAN Kursavgift Utbildningen bekostas av Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa (UPP-centrum) vid Socialstyrelsen. Ingen kursavgift tas ut av deltagarna. Kursdeltagarna bekostar själv kurslitteratur, resor samt kost och logi. Anmälan Kursanmälan görs via webbformulär senast den 7 september Formuläret finns på Örebro universitets hemsida: eller se på NCFFs hemsida: Antagning sker successivt och meddelas senast den 10 september. Om antalet anmälningar till kursen överstiger antalet platser kommer ankomstdatum att ligga till grund vid prioritering av kursdeltagare samt om man anmält en arbetsgrupp. Frågor om kursen Har du ytterligare frågor om kursen är du välkommen att kontakta Madelene Larsson, kurssamordnare vid Örebro universitet, tfn e-post: madelene.larsson@oru.se Ansvariga för kursen är Charli Eriksson, professor i folkhälsovetenskap och föreståndare för NCFF (Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom) och Håkan Stattin, professor i psykologi, Örebro universitet.

5 KURSPROGRAM: Förebyggandets konst Kursstart Torsdagen den 22 september 2011, Örebro universitet TID TEMA FÖRELÄSARE LOKAL Välkomna till Örebro universitet Charli Eriksson Aulan Varför en kurs om Förebyggandets konst i skolan Hur förebygger vi psykiska och Pär Alexandersson, Socialstyrelsen sociala problem bland barn och ungdomar Att förstå utvecklingen av psykiska Anders Broberg Lunch Skola, lärande och psykisk hälsa Charli Eriksson Paus grupperna träffas Antisocial utveckling Håkan Stattin Att studera på universitet, Kursens uppläggning, process och kursuppgifter Charli Eriksson Fredagen den 23 september 2011 TID TEMA FÖRELÄSARE LOKAL Att förstå kroppens utveckling och hälsa Charli Eriksson Aulan Att förstå skolans mål och möjligheter Terje Ogden Paus Att förstå skolans mål och möjligheter Terje Ogden Lunch Demokrati i skolan Håkan Stattin Aulan Paus Information om Blackboard mm Charli Eriksson, Madelene Larsson Aulan Förläsningar som kommer att finnas på Blackboard TEMA FÖRELÄSARE LÄNGD (min) Barn och ungas hälsa i Sverige en paradox: Del Sven Bremberg I och II Pojkars respektive flickors utveckling, risk- och Håkan Stattin 40 skyddsfaktorer under uppväxten Psykisk hälsa hos barn med funktionshinder Mats Granlund 52 Från ord till handling Charli Eriksson 77 Samverkan främjande och hindrande faktorer Berth Danermark 48 Alkohol- och drogpolicy Ulf Ljungberg 48 Skol komet Martin Karlberg 60 Örebro preventionsmodell Nikolaus Koutakis 53

6 Kursavslutning Tisdagen den 6 december 2011, Örebro universitet TID TEMA FÖRELÄSARE LOKAL Grupp 1: MI-motiverande samtal Barbro Holm-Ivarsson Grupp 2: Att utveckla eleven socialt och Birgitta Kimber emotionellt (SET) + Lärarens förhållningssätt och ledarskap Lunch Grupp 1: Att utveckla eleven socialt och Birgitta Kimber emotionellt (SET) + Lärarens förhållningssätt och ledarskap Grupp 2: MI-motiverande samtal Barbro Holm-Ivarsson Paus Brukarmedverkan Attention Onsdagen den 7 december 2011 TID TEMA FÖRELÄSARE LOKAL Kunskapsutveckling för prevention Charli Eriksson Aulan Paus Att förebygga psykisk ohälsa en Paneldebatt systematisk kunskapsöversikt Lunch Att förebygga mobbning i skolan vad vet vi, vad kan vi göra? Paneldebatt Utvärdering och summering Lärarlaget Aulan

7 FÖRELÄSARE: För närvarande är det klar med följande medverkande: Pär Alexander är utredare inom Socialstyrelsen, Kunskapsstyrningsavdelningen, UPP-centrum. Han medverkar vid introduktionen. Han har ingått i arbetsgruppen för denna kurs. Sven Bremberg är barnläkare och docent i socialmedicin. Han är expert vid Statens folkhälsoinstitut i barn och ungdomshälsa och har ägnat sig särskilt åt metoder för föräldrastöd och förebyggande arbete inom elevhälsan. Anders Broberg är legitimerad psykolog, legitimerad psykoterapeut och professor i klinisk psykologi vid Göteborgs universitet där han forskar om betydelsen av olika typer av livshändelser för utvecklingen av psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Tidigare arbetade han i många år som psykolog inom barn och ungdomspsykiatrin i Göteborg. Berth Danermark är professor i sociologi och verksam vid Institutet för handikappvetenskap (IHV) vid Örebro och Linköpings universitet. Berths nuvarande forskning fokuserar på kommunikationssvårigheter och funktionshinder. I mitten av 1990 talet byggde han tillsammans med professor Erik Borg upp Ahlséns forskningsinstitut. Charli Eriksson är professor i folkhälsovetenskap vid Örebro universitet och föreståndare för Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF). Hans forskning har en mångvetenskaplig ansats och ett genomgående tema är att ta fram kunskap som bidrar till förebyggande och hälsofrämjande insatser. Mats Granlund är professor i psykologi vid Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping. Hans forskning, inom forskningsprogrammet CHILD, handlar om positivt vardagsfungerande hos barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder eller i behov av särskilt stöd av andra skäl. Barbro Holm-Ivarsson är leg.psykolog och utbildare inom bland annat motiverande samtal. Där hon nyligen skrivit boken MI Motiverande samtal i skolan. Martin Karlberg är lärare och doktorand vid Uppsala universitet. Han forskar på lärarbaserade insatser för att hjälpa elever med bristande motivation, koncentrationssvårigheter, kamratproblem och uppförandeproblem. Birgitta Kimber är speciallärare och leg psykoterapeut. Hon forskar och utbildar om program och metoder i skolan som stärker elevernas lärande och psykiska hälsa. Birgitta Kimber har skrivit flera handböcker för lärare om hur lärarens förhållningssätt och ledarskap ska kunna stärkas. Nikolaus Koutakis är verksam vid Centrum för utvecklingsforskning vid Örebro universitet och har tillsammans med Håkan Stattin utvecklat ÖPP, Örebro Prevention Program, som är ett program där skola, familj och fritid ses som viktiga arenor för att motverka berusningsdrickande bland ungdomar. Ulf Ljungberg är utbildningssamordnare vid Folkhälsoenheten i Malmö stad med lång erfarenhet av förebyggande arbete i skolorna och hur man kan utveckla en tobaks, alkohol och narkotikaförebyggande policy i kommunen och skolan. Terje Ogden är forskningschef vid Atferdssenteret Unirand, Universitetet i Oslo, och professor i pedagogisk psykologi. Ett av Terje Ogdens forskningsområden är hur skolan ska kunna vara både

8 effektiv och inkluderande. Terje har skrivit flera böcker om hur undervisningen kan effektiviseras och hur lärandemiljön i allmänhet kan utvecklas. Håkan Stattin är professor i psykologi vid Örebro universitet. Han har sedan 70 talet bedrivit utvecklingsforskning, speciellt inriktad på ungdomar. Att förebygga riskutveckling hos tonåringar och öka skyddsfaktorerna, bl.a. genom att stärka samspelet mellan föräldrar och barn, är andra forskningsområden. Samordnande resurser Madelene Larsson medverkar i kursen med samordning och stöd i arbetet med gruppuppgifter. Hon har sin grundutbildning från hälsoutvecklarprogrammet vid Örebro universitet. Hon är verksam inom forskningsprogrammet Frivilligorganisationernas alkohol och drogförebyggande arbete, som stöds av Folkhälsoinstitutet.

9 Kurslitteratur och övriga läromedel Obligatorisk litteratur Bremberg Sven & Eriksson Lilly (eds)(2010). Investera i barns hälsa. Stockholm: Gothia, 217 sidor. Broberg, Anders & Almqvist, Kjerstin & Tjus, Tomas (2004). Klinisk barnpsykologi. Stockholm: Natur och Kultur, 367 sidor Danemark, Berth (2000). Samverkan - himmel eller helvete?örebro: LäroMedia, 56 sidor Kimber, Birgitta (2009). Att främja barns och ungdomars utveckling av social och emotionell kompetens (SET: teori och praktisk tillämpning för pedagoger). Malmö: Epago Nordahl, Thomas & Sörlie, Mari-Anne & Manager, Terje & Tveit, Arne (2007). Att möta beteendeproblem bland barn och ungdomar. Stockholm: Liber, 299 sid Ogden, Terje (2006). Skolans mål och möjligheter. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2006 Referenslitteratur Andershed, Anna-Karin, Andershed, Henrik & Söderholm Carpelan, Kerstin (2010). Ungdomar som begår brott - vilka insatser fungerar? Stockholm: Gothia förlag, 177 sidor Andershed, Henrik & Andershed, Anna-Karin (2005 ) Normbrytande beteende i barndomen: vad säger forskningen? Stockholm: Gothia, 298 sidor Anttila, Sten m.fl. (2010) Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm, SBU, rapport 202. Bergman Ulrika, Fostenius Catrine (2011). Uppskattningens kraft lärande, etik och hälsa.lund, Studentlitteratur, 182 sidor Ferrer-Wreder, Laura & Stattin, Håkan & Cass Lorente, Calolyn & Tubman, Jonathan G & Adamson,Lena (2005) Framgångsrika preventionsprogram för barn och unga. En forskningsöversikt. Stockholm: Förlagshuset Gothia, 486 sidor Skolverket, Forskning för skolan (2011). Vad fungerar. Resultat av utvärdering av metoder mot mobbning. Stockholm: Skolverket, 84 sidor Forster Martin. Fem gånger kärlek. Forskning och praktiska råd för ett fungerande familjeliv. Stockholm: Natur och Kultur, 278 sidor Gustafsson, Jan-Erik m.fl. (2010) School, Learning and Mental Health A systematic review. Stockholm: Kungliga Vetenskapsakademin Kimber, Birgitta (2008) Lyckas som lärare. Förhållningssätt och ledarskap i klassrummet. Malmö: Ekelunds förlag, 128 sidor Lagerberg, Dagmar & Sundelin, Claes (2000) Risk och prognos i socialt arbete med barn. Forskningsmetoder och resultat. Stockholm: Gothia & Centrum för utvärdering av socialt arbete, 382 sidor Petersen Solveig m.fl. (2010) Barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige. En systematisk litteraturöversikt med tonvikt på förändringar över tid. Stockholm: Kungliga Vetenskapsakademin.