Torshälla stads förvaltning Lokal verksamhetsplan 2014

Transkript

1 7-9 Gö Datum 1 (22) Torshälla stads förvaltning Lokal verksamhetsplan 2014 Gökstensskolan åk 7-9

2 Inledning 2 (22) Gökstensskolan är en grundskola med årskurserna förskoleklass till och med årskurs 9, uppdelad på två enheter, F-6 och 7-9. På skolan finns drygt 600 elever och drygt 75 medarbetare. På skolan finns två fritidshem och en verksamhet med öppen fritidsverksamhet för barn i åldern år. Verksamhetens viktigare målgrupp är elever och deras målsmän. Det viktigaste uppdraget är att skapa förutsättningar för elevernas lärande och trygghet i form av kompetens, organisation och kvalitetsarbete. Skolan bedriver sin huvudsakliga verksamhet inom processen att tillgodose behovet av utbildning. Inom skola och fritidshem pågår verksamhet som ska säkerställa måluppfyllelse i förhållande till skollag och läroplan för våra elever när de så småningom som lämnar årskurs 9. Arbetet med ökad måluppfyllelse pågår med fokus på kontinuerliga uppföljningar, tekniska hjälpmedel, individuellt stöd och tidiga insatser. Skolans uppdrag är att ge alla elever möjlighet att nå målen. Forskning visar att bra skolresultat ger god framtida livskvalitet. Bra skolresultat är den starkaste skyddsfaktorn för barns långsiktiga utveckling. En god utbildningsnivå är avgörande för elevernas framtida val i yrkeslivet och förutsättning för delaktighet i samhället. Skolan har de senaste åren genomfört en rad med förändringar som till exempel ny läroplan, ny skollag, införandet av lärarlegitimation, nytt betygssystem och betyg från åk 6. Skolorna i Eskilstuna har under de senaste åren satsat på en utbildning (PIM praktiskt IT och mediakompetens) av alla pedagoger med syfte att öka datoranvändandet i undervisningen och datortillgången för såväl elever som personal har ökat. Alla pedagoger har en egen dator. Under 2013 har alla elever i årskurs 7-9 utrustats med en egen dator medan datatätheten ökat för elever i de yngre åldrarna. Från och med 2013 har det införts införs nytt system för resursfördelning till skolorna som utgår från en elevmätning varje månad, och ersättningen utgår utifrån aktuella elevantal.

3 Hållbar utveckling 3 (22) Verksamhetsprocesser: Skapa möjligheter till insyn, inflytande och dialog Processmål: Antal inkomna förslag/synpunkter från invånare ska öka med 10% årligen. (KS, AMN) Brukarinflytande ska under 2014 öka inom i Torshälla stads nämnds verksamheter. Värdet i verksamhetsprocessernas NKI ska öka. Våra brukares synpunkter om verksamheten är viktiga och värdefulla. Det hjälper oss att utveckla och förbättra våra verksamheter. Ett aktivt arbete med brukarinflytande börjar med att sluta se brukaren som enbart en mottagare av tjänster och istället som en person med viktig kunskap och erfarenhet som bör få en aktiv del i beslut och insatser som rör individen. Utveckla forum för ökat brukarinflytande Våra brukares synpunkter om verksamheten är viktiga och värdefulla. Det hjälper oss att utveckla och förbättra våra verksamheter. Ett aktivt arbete med brukarinflytande börjar med att sluta se brukaren som enbart en mottagare av tjänster och istället som en person med viktig kunskap och erfarenhet som bör få en aktiv del i beslut och insatser som rör individen. Samtliga enheter ska ha forum för brukares delaktighet och inflytande. Utveckla dialogen med föräldrar och elever kring verksamheten Enligt läroplanen ska skolan vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Genom att efterfråga elevers och föräldrars tänkande i viktiga frågor skapar vi möjlighet för brukarna att ha inflytande på verksamheten. Elevråden har en aktiv roll i framtagande av policydokument och andra viktiga frågor Husråd två gånger per termin Vid husråden diskuterar vi aktuella och övergripande frågor där föräldrars åsikter och tankar kommer fram. Alla är välkomna att delta. Inbjudan och minnesanteckningar finns tillgängliga på hemsidan.

4 4 (22) Utveckla och genomföra aktiviteter för att stärka barn och ungdomars upplevelse av inflytande och påverkan. (KS, alla nämnder och bolag) Minst en aktivitet genomförs på skolan och en på fritids i syfte att öka elevernas delatighet Vi strävar efter att eleverna är delaktiga i skolarbetets planering och utformning i så stor grad som möjligt. Utifrån läroplanen ska skolan främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Enligt den enkätundersökning som gjordes höst och vår 2013 ökar andelen elever i åk 4-9 som upplever att de är med och planerar skolarbetet. Denna utveckling strävar vi efter att fortsätta. Elevråd genomförs regelbundet Elevernas åsikter har en tydlig roll på skolan och regelbundna möten i de olika åldersgrupperna ger möjlighet för alla att komma till tals. Matråd genomförs regelbundet Datum och tid finns i kalendariet och råden är uppdelade på de olika åldersgrupperna för att eleverna ska ha goda förutsättningar att komma till tals om det som känns angeläget för dem. Elevrespons på lärarnas arbete Eleverna vara mer delaktiga i att utvärdera undervisningens kvalité kontinuerligt!

5 Verksamhetsprocesser: Skapa förutsättningar för allmänna val 5 (22) Processmål: Öka valdeltagandet för ungdomar samt för det 10 bostadsområden med lägst valdeltagande. (KS) Genomföra informationsinsatser och aktiviteter samt demokrativecka i syfte att öka valdeltagande bland ungdomar och i de tio valdistrikt med lägst valdeltagande. (KS, TSN, VN, AMF, BUN, KFN) 2014 är det valår och processmålet för mandatperioden är att öka valdeltagande hos ungdomar samt öka valdeltagande i de valdistrikt som hade lägst valdeltagande vid 2010 års val. Inför valet 2010 genomfördes en rad insatser för ökat valdeltagande i de valdistrikt i Eskilstuna som hade lågt valdeltagande. I dessa valdistrikt ökade valdeltaganden med mellan 3-10 %. Inga insatser genomfördes i Torshälla 2010 och valdeltagandet var lågt. Erfarenheter från forskning visar att insatser riktade mot särskilt prioriterade grupper är mer effektiva än allmänna informationsinsatser.forskning visar också att valdeltagande påverkas positivt av metoder som innebär sociala möten med enskilda väljare. Det är dock viktigt att insatserna inte får negativa effekter som förstärker upplevelser av utanförskap. Lägre valdeltagande ökar sannolikheten för att det blir större skillander mellan grupper i samhället enligt professor Sören Holmberg vid Göteborgs universitet, som är ledande svensk valforskare. Han menar att valen är det viktigaste instrumentet och hälsoindikatorn för demokratin. Därför är det viktigt att genomföra insatser som medför ökad kunskap om vikten om att rösta för att skapa ett mer jämlikt samhälle. Skolan och Ung fritid ska bidra till att eleverna/ungdomar utvecklar utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Kunskaper om samhället ger oss verktyg så att vi kan orientera oss och ta ansvar för vårt handlande i en komplex värld. Det är därför viktigt att skolan och ung fritid ger elever/ungdomar möjlighet att förstå hur beslut kan påverkas och samhällsutveckling kan drivas inom ramen för de demokratiska proccesserna. Elevers kunskaper om demokratifrågor ska öka Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att refletera över värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle. Undervisning om val 2014 i alla årskurser

6 Verksamhetsprocesser: Utveckla lärande, omsorg, normer och värden i grundskola 6 (22) Processmål: Meritmedelvärde ska öka (BUN, TSN) Flickor och pojkar i årskurs 6-9 i Torshälla stads nämnds skolor ska under 2014 erbjudas minst fyra insatser utöver ordinarie timplan i syfte att öka måluppfyllelsen Skolan ska ge det särskilda stöd en elev behöver. Undervisningen och elevhälsans verksamhet ska utformas så att elever får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. Utöver ordinarie timplan har många kommuner har genom åren erbjudit lovskola, främst för att stödja elever som riskerar att inte nå målen i ett eller flera ämnen. Det kan även utformas andra aktiviteter än lovskola att erbjuda de elever som riskerar att inte nå målen. Utgångspunkten ska vara elevens behov. Erbjuda insatser utöver timplanen för högre måluppfyllelse Skolan ska ge det särskilda stöd en elev behöver. Undervisningen och elevhälsans verksamhet ska utformas så att elever får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. Utöver ordinarie timplan har många kommuner har genom åren erbjudit lovskola, främst för att stödja elever som riskerar att inte nå målen i ett eller flera ämnen. Det kan även utformas andra aktiviteter än lovskola att erbjuda de elever som riskerar att inte nå målen. Utgångspunkten ska vara elevens behov. Konkretisering: - Inom ramen det hälsofrämjande arbetet för äldre, utveckla samarbete med pensionärer kring läxläsning för barnen i grundskolans åk Alla elever i åk 3-9 ska erbjudas läxhjälp i genomsnitt 2 ggr/vecka. - Alla elever i åk 4-9 som ej kan simma, ska erbjudas extra simundervisning efter skoltid. Nuläge: Betygsresultaten för vårterminen 2013 visade på följande måluppfyllelse i andel elever som når mål i 16 ämnen: Åk 6: 88% Åk 7: 84,5% Åk 8: 80% Åk 9: 77,4% Åtagandet är överflyttat från verksamhetsplan 2013 och aktiviteter pågår. Redan under vårterminen 2013 erbjöds lovskola under samtliga lov. Det anordnades även kvällsskola under maj månad.störst intresse från eleverna för att delta hade kvällskolan vilken även gav störst påverkan på måluppfyllelsen. I augusti 2103 riskerade totalt 76 elever i åk 4-9 i Torshälla skolor att inte nå målen i idrott och hälsa till följd av bristande kunskaper i simning.

7 7 (22) Specifika åtgärder har genomförts för att öka andelen elever som kan simma. Strategierna för ökad simkunnighet kommer att fortsätta utvecklas under läsåret tillsammans med Eskilstuna Bad AB och barn- och utbildningsförvaltningen. Uppföljning: Uppföljning genomförs i samband med verksamhetsberättelse 2013, delår 1 och 2, 2014 och vid ledningsgrupperna under 2014 samt verksamhetsberättelse Skolan och fritids erbjuder minst två aktiviteter utöver timplan i syfte att öka måluppfyllelse Läxhjälp på fritids/ öppna verksamheten Simundervisning för elever i åk 4-9 som ännu inte nått målet Kvälls/lovskola Processmål: Elevhälsan utvecklas genom bättre samverkan mellan elevhälsans olika kompetenser. (BUN) Minst fyra insatser ska påbörjas under 2014 för att utveckla det förebyggande och främjande arbetet för barn och unga, flickor och pojkar, i Torshälla. Val av insatser ska utgå från nuläge och ha en grund i vetenskap och/eller beprövad erfarenhet. Goda uppväxtvillkor hänger nära samman med hemmiljön och föräldrars socioekonomiska situation. Samhällets möjligheter att skapa goda ekonomiska och sociala förutsättningar för alla är därför en viktig utmaning, detta kan främst ske genom möjligheter till arbete, utbildning och ett väl fungerande välfärdssystem. Förskolan, skolan och övriga verksamheter som möter barn och unga på deras fritid, har möjligheter att påverka utvecklingen av barns/ungas hälsa och välmående och är därför viktiga hälsofrämjande arenor. Verksamheterna ska utveckliga befintlig samverkan och undersöka nya former för samverkan för det förebyggande och främjande arbetet för barn och unga i Torshälla. Både svensk och internationell forskning visar att det finns tydliga kopplingar mellan vissa förhållanden i uppväxtmiljön och förmågan att skapa sig en positiv framtid. Goda utbildningsresultat har stor betydelse för alla barns framtidsutsikter, och speciellt för barn och unga i riskmiljöer. Att tidigt upptäcka barn som är i riskzonen för ohälsa är centralt för att kunna ge stöd till dessa barn och deras familjer och är därför ett viktigt fokusområde för insatser. Utveckla främjande och förebyggande strukturer och arbetssätt Goda uppväxtvillkor hänger nära samman med hemmiljön och föräldrars socioekonomiska situation. Samhällets möjligheter att skapa goda ekonomiska och

8 8 (22) sociala förutsättningar för alla är därför en viktig utmaning, detta kan främst ske genom möjligheter till arbete, utbildning och ett väl fungerande välfärdssystem. Förskolan, skolan och övriga verksamheter som möter barn och unga på deras fritid, har möjligheter att påverka utvecklingen av barns/ungas hälsa och välmående och är därför viktiga hälsofrämjande arenor. Verksamheterna ska utveckliga befintlig samverkan och undersöka nya former för samverkan för det förebyggande och främjande arbetet för barn och unga i Torshälla. Både svensk och internationell forskning visar att det finns tydliga kopplingar mellan vissa förhållanden i uppväxtmiljön och förmågan att skapa sig en positiv framtid. Goda utbildningsresultat har stor betydelse för alla barns framtidsutsikter, och speciellt för barn och unga i riskmiljöer. Att tidigt upptäcka barn som är i riskzonen för ohälsa är centralt för att kunna ge stöd till dessa barn och deras familjer och är därför ett viktigt fokusområde för insatser. Några områden som är särskilt viktiga för att utveckla en god hälsa är: Inflytande och delaktighet En meningsfull fritid Trivsel i förskola/skolan Goda nätverk En god boendemiljö God ekonomi i familjen Hälsosamma levnadsvanor Konkretisering: Alla barn och unga i Torshälla ska uppleva att de har möjligheterna att själva kunna ha makten i sina egna liv och forma sin framtid. Det finns drygt 1780 barn och unga i åldern 0-17 år bosatta i Torshälla. Nuläge: I Torshälla lever drygt 16,9% av barn i åldern 0-17 år i hem med ekonomiskt bistånd, vilket motsvarar 302 barn. 68% (205) av dessa 302 barn lever med ensamstående föräldrar vilket representerar 62 av de totalt 80 hushåll med barn i snitt/månad som får ekonomiskt bistånd varje månad. X% av barn i hem med ekonomiskt bistånd omfattas även av andra insatser från socialtjänsten. Kostnader för barn- och ungdomsvård är höga även om det bara omfattar ett fåtal barn/unga. I resultatet från liv och hälsa ung 2011 uppgav 78% av flickorna och 90% av pojkarna i årskurs 7 och 9 att de mådde bra rent allmänt. Andelen flickor i åk 9 som uppgav att de mått dåligt under minst 2 veckor var 51% och andelen pojkar var 10%. Även andra tecken som oro (F13%/P5%), stress (F30%/P22%), och huvudvärk (F25%/P5%), mer än en gång/vecka, var relativt ofta förekommande och vanligare hos flickor än hos pojkar. Samma undersökning visar att 78% av flickorna och 90% av pojkarna i åk 9 trivs med sin fritid, och 89% av flickorna och 97% av pojkarna uppger att de trivs bra med livet som helhet. I elevenkäten från 2013 visar resultatet 3,1 på en 4-gradigs skala avseende ansvar och inflytande i grundskolan. Barnen i förskolan svarar 2.49 på en 3-gradig skala på frågan om de får vara med och bestämma vad de ska göra. Barnen i förskolan svarar 2,77 på en 3-gradig skala på frågan om hur roligt det är att vara på förskolan och 2,83 på frågan om hur roligt de

9 9 (22) tycker det är att lära sig nya saker.det man upplever som roligt upplevs sannolikt som meningsfullt, vilket är en viktig faktor för fortsatt hälsa och utveckling. De senaste åren har andel 15-timmars barn i förskolan, men beslut om utökad tid utifrån barnets behov ökat. (skollagen kap 8 7) Uppföljning: Arbetet kommer att följas upp inom ramen för nämndens uppföljningsprocess samt på ledningsgrupper för berörda verksamheter. Som underlag för uppföljningen 2014 kommer även resultat från 2014 års barn- och elevenkäter att användas, resultat från liv- och hälsa ung 2014 samt besöksstatistik och resultat från KEKS från Ung fritid. Arbetet kommer även att planeras, genomföra och följas upp inom ramen för Trygga Torshälla. Elevhälsoteamet fortsätter att utveckla det förebyggande arbetet Vi jobbar vidare för att utveckla formen för EHT arbetssätt med konsultation, samverkan med socialtjänst, familjevägledare och andra samarbetspartners för att så tidgt som möjligt sätta in rätt insatser för att stödja elevernas utveckling på bästa sätt. Elevers upplevelse av delaktighet ska öka under året i skolan och på fritids Vi motverkar frånvaro utifrån den handlingsplan som är framtagen 2013 Regelbundna nätverksträffar med Ifo, skolpsykolog och familjevägledare Utbildningssatsningen Nya steg erbjuds alla elevr och föräldrar i åk 7 Konsultation används aktivt Fortsatt utveckling av arbetet med åtgärdsprogram och pedagogiska kartläggningar Elevråd genomförs regelbundet Elevernas åsikter har en tydlig roll på skolan och regelbundna möten i de olika åldersgrupperna ger möjlighet för alla att komma till tals. Gökstensandan (El-projekt) EL-projekt som är ett förebyggande värdegrundarbete som alla klasser på skolan ska ta del av. Klassråd Processmål: ska minst 85 % av elever ha betyg i 16 ämnen. (Höjd utbildningsnivå) (BUN) Visar kvalitén i grundskolan. Nivån för indikatorn ska öka till 83 procent för flickor och 79 procent för pojkar under år 2012, att jämföras med 80,3 procent för flickor och 75,3 procent för pojkar år Den ogiltiga frånvaron i grundskolan ska minska. (BUN, TSN) Frånvaron ska fortsätta minska till 12% Vi arbetar utifrån den handlingsplan som är framtagen 2013 och har visat sig vara effektiv. I nuläget är

10 det 16% av eleverna i åk 6-9 som har ogiltig frånvaro på mer än 2%. 10 (22) Sammanställning av den ogiltiga frånvaron på enheten redovisas en gång per termin. Vi motverkar frånvaro utifrån den handlingsplan som är framtagen 2013 Processmål: Alla elever ska uppfylla kunskapskraven i grundskolans 16 ämnen. (BUN, TSN) Flickors och pojkars kunskapsresultat ska förbättras i alla grundskolans ämnen vårterminen (BUN, TSN) Alla elever på Gökstensskolan ska uppleva att målen är tydliga och att de får en god återkoppling på sin prestation. Det finns mycket forskning som visar på att formativ bedömning har en stark positiv inverkan på elevers lärande. Formativ bedömning synliggör lärandet som pågår både för eleverna och för läraren. Syftet är lika mycket en bedömning av undervisningen som av elevens lärande. (Skolverket, forskning i klassrummet, 2013) Värdet på antal elever som upplever detta ska öka jämfört med hösten Under 2013 genomfördes en enkät kring undervisning både höst och vår. Den visade på hösten att 84% av alla elever i åk 4-6 upplever att de alltid/oftast får god återkoppling. Motsvarande siffror för 7-9 var 72. Båda värdena var en ökning jämfört med våren och vi förväntar oss att de ska fortsätta öka. Arbetet med att utveckla undervisningen pågår ständigt Preliminärt resultat höstterminen 2013: Årskurs 9: 84,7% betyg i 16 ämnen, meritvärde 194 (med moderna språk 204) Årskurs 8: 76% betyg i 16 ämnen, meritvärde 180,4 Årskurs 7: 83% betyg i 16 ämnen, meritvärde 179 Årskurs 6: 93% Redovisning utan IN-klass: Årskurs 9: 88%, meritvärde 200,4 (210 med moderna språk) Årskurs 8: 81%, meritvärde 188 Årskurs 7: 87, meritvärde 185,5 Ökad användning av IKT i undervisningen Coachningsamtal Tät uppföljning av varje elevs kunskaputveckling Pedagogiska forum för all personal vid tre tillfällen under våren Utveckla den formativa bedömningen och lärares lärande med tillfällen till att mötas och diskutera kring sin undervisning utifrån bedömning, LPP och lärande. Pedagogiska forum, ämnesträffar andra tillfällen? IUP, skriftlig omdöme, utvecklingssamtal skolverkets mallar Elevenkät kring undervisning genomförs vår och höst Värdet på antal elever som upplever detta ska öka jämfört med hösten Under 2013 genomfördes en enkät kring undervisning både höst och vår. Den visade på hösten att 72% av alla elever i åk 7-9 upplever att de alltid/oftast får god återkoppling. Värdet var en ökning jämfört med våren och vi förväntar oss att det ska fortsätta öka. Framtagande av visions- strategisk dokument Presentation av ett förslag våren 2014, diskussion på APT och arbetslag. Rektor genomgår rektorsutbildningen och utvecklar det pedagogiska ledarskapet

11 11 (22) Utifrån den utvärdering som gjorde juni 2013 kännetecknas skolan till stor del av att rektor utför arbetsuppgifter som har med pedagogiks ledning att göra. Målet är att detta kriterium ska helt känneteckna skolan. Försteläraruppdraget Med hjälp av förstelärare förstärka det vi vill utveckla på Gökstensskolan. Vi har redan identifierade områden, men arbetslagen får lämna förslag på VAD som är behovet i varje arbetslag för att få med alla aspekter. Detta underlag ligger till grunden för den kommande rekryteringen av nya förstelärare. Flipped Class Room Under året påbörjar vi arbetet med att använda Flipped Classroom som metod Utveckla ämnesövergripande analyser SV: våra svaga resultat, påverkar det resultatet i SO/NO? Svenskan måste in i undervisningen direkt. Vi tror att eleverna förlorar i bedömning för att många snubblar på faktatexter. Vad betyder detta konkret för våra ämnen? Studieteknik är viktig del. Att utveckla läsförståelsen inom ämnet. Att jobba tillsammans med texter/läsning på vägen inte separat ämne för ämne. Blockundervisningen SV/SO/NO tillsammans kan vi att jobba för att utveckla eleverna inom alla våra ämnen och att vi från ett arbete kan se bedömning för flera ämnen. SVEN, kanske kunde användas för att stärka SO/NO språkligt. Bäst effekt om en ansvarslärare har gruppen? En ansvarslärare har koll på ÅP och IUP så eleverna fokuserar på rätt saker. Genomföra regelbundna avstämningar kring schema och resurser genomföra regelbunda avstämningar kring schema och resurser som underlag för omfördelning/omprioritering Kartläggning och nulägesbild IKT-gruppen på skolan tar fram en nulägesanalys och kartläggning av utbildningsbehovet 21/1 Genomföra utbildningsinsatser Alla flickor och pojkar i Torshälla stads nämnd skolor ska kunna läsa, skriva räkna på åldersadekvat nivå i årskurs 1 En kommungemensam språkutvecklingsplan är framtagen. Syftet med språkutvecklingsplanen är att skapa ett gemensam språkutvecklande arbetssätt för all verksamhet i förskola, grundskola och gymnasieskola inom Eskilstuna kommun. Detta innebär bland annat att skapa ett undersökande förhållningssätt och en nyfikenhet på vad vi gör och vilken betydelse det har för barn/elevers lärande. På sikt ska detta leda till en språk- och kunskapsutvecklande undervisning med högre måluppfyllelse och skolframgång för alla barn/elever oavsett bakgrund. Fortsatt utveckla ett systematiskt språkutvecklande arbetssätt på alla enheter. Utgångspunkten för det systematiskaspråkutvecklande arbetet är att språk är en social företeelse som utvecklas genom aktiv användning i interaktion. Det innebär en funktionell språksyn där språket är vår bas för inlärning. Språkutveckling är därmed av central betydelse för barns/elevers kunskapsutveckling i alla skolformer och inom alla ämnen.

12 12 (22) Huvuddelen av språket lärs in under de första levnadsåren. (uttal, grammatiska strukturer, grundläggande regler för samtals -och textstruktur) Under skoltiden ska individen ges möjlighet till att utveckla en språklig överbyggnad som innebär förmågan att förstå och använda ett kunskapsrelaterat språk. Att arbeta språkutvecklande är då ett uppdrag för alla ämnen!. Kunskap bildas genom språket och genom språket görs den synlig och hanterbar. I språkbegreppet ingår tal och skrift, bilder, grafiska modeller och symboler av olika slag, kroppsspråk samt uttrycksformer såsom dans, drama och musik. Konkretisering: - Alla lärare i alla ämnen ska ha ett språkutvecklande arbetssätt. - Alla elevers språkliga förmåga kartläggs på höst- och vårtermin i f-klass. - Samtlig personal deltar i en fortbildning i Maketemetoden, för att få ytterligare verktyg. Användande av maketemetoden fortsätter att utvecklas inom ramen för Skapande skola. - Samtliga elevers måluppfyllelse följs upp på individnivå och redovisas tillsammans med analys av resultaten och konkreta förbättringsåtgärder utifrån detta. - Alla pedagoger i grundskolans tidigare år har under 2013 utbildats i metoden "skriva sig till läsning". Metoden har sedan testats på Edvardslundsskolan. Under 2014 ska testet utvärderas och ligga till grund för en gemensam plan för det fortsatta språkutvecklande arbetet i Torshällas skolor. Nuläge: Hösten 2013 visar resultatet av kartläggningen av f-klass på ett lägre staninevärde än tidigare år. Följande resultat redovisades för vårterminen 2013: 93,5% av eleverna kunde läsa. 97,5% av eleverna kunde skriva. 95% av eleverna kunde räkna. Uppföljning: Resultatet rapporteras in i Stratsys i samband med delår 2 i juli och verksamhetsberättelsen i december. Uppföljning sker även vid vid ledningsgrupperna i juni och december. Alla lärare ska ha ett språkutvecklande arbetssätt Samtliga lärare får utbildning i Maketemetoden Tät uppföljning av varje elevs kunskaputveckling Användning av EPA+metoden

13 13 (22) Andelen av de kommunala grundskolorna som är diplomerade inom Grön Flagg eller Skola för Hållbar utveckling öka till 60 procent vårterminen maj 2014 ska samtliga kommunala förskolor vara diplomerade inom Grön Flagg. (BUN, TSN) Gökstensskolan ser över möjligheterna att arbeta aktivt med Grön Flagg

14 Verksamhetsprocesser: Genomföra hälsofrämjande och förebyggande insatser 14 (22) Under första kvartalet 2014 ta fram en plan för att stärka det förebyggande arbetet med att alla barn och unga har det bra och utvecklas i skolor, på sin fritid och i sin hemmiljö. (KS, alla nämnder och bolag) Generationsöverskridande möten ska anordnas i samverkan mellan äldreomsorgen, förskolan, skolan och SKU. Generationsmöten bidrar till att ge barn och unga en bra start i livet, skapar social och kulturell delaktighet samt är hälsofrämjande och ger förutsättningar för säkra miljöer. Generationsmöten möjliggör att barn och unga och äldre personer kan mötas på en trygg arena där glädje, gemenskap och förståelse för varandra är nyckelorden. Många barn och unga har idag få eller inga äldre personer i sin närhet. Även många av våra äldre medborgare saknar kontakt med barn och unga. Detta kan leda till en okunskap om varandra och fördomar har en tendens att uppstå vid just denna okunskap. Vår övertygelse är att dessa två generationer kan mötas och att på så sätt berika umgänget samt skapa tryggare miljöer. Dessutom besitter båda grupperna kunskaper som de i dessa generationsmöten kan delge varandra och på så sätt blir det en vinst för samtliga. Konkretisering: - Matlagningskvällar, Restaurang gammal och ung - Spelkvällar på Bonsai - Bowlingkväll- Barn, ungdomar och pensionärer delas in i lag och har en turnering i bowling. Bowling är en fysisk aktivitet som passar alla oavsett ålder eller om man är flicka, pojke, man eller kvinna. - Generationsresa- Barn, ungdomar och pensionärer åker på en gemensam resa, ev med övernattning. Många barn, ungdomar och pensionärer har idag inte möjlighet att åka iväg på semester och detta möjliggör att man får ett avbrott i vardagen samt att man skapar nya relationer över generationsgränserna. - Läxläsning/vuxenstöd- Pensionärer hjälper barn och unga med läxläsning samt är ett gott vuxenstöd. Läxläsningen kommer äga rum på skolorna. - Pensionärer på stan- Vi har ett stort behov att på kvällstid ha fler vuxna förebilder synliga i centrum. En grupp pensionärer med jämna mellanrum kvällsvandrar inne i Torshälla centrum och skapar relationer med de barn och ungdomar som befinner sig ute på kvällarna. Detta bidrar till att de unga känner större trygghet samt att pensionärerna blir mer bekväma med att vistas utomhus kvällstid. - Guldkant på äldreboende- Många av våra äldre brukare inom våra vård och omsorgsverksamheter saknar delvis eller helt kontakt med barn och unga. Vårt mål är att en grupp barn och ungdomar besöker våra verksamheter med jämna mellanrum för att skapa guldkant för våra pensionärer. De kan ex ta med en pensionär ut på promenad, spela spel, fika och samtala. En förhoppning är dessutom att barn och unga får upp ögonen för vård och omsorgsarbetet och ser en egen framtid inom detta område. - Mitt Torshälla- Inom vård och omsorgsverksamheten finns en duocykel. Det är en cykel där två personer sitter bredvid varandra och cyklar tillsammans. Cykeln går dessutom på el och kan därför även användas av personer som har en funktionsnedsättning. Ett barn eller en ungdom cyklar tillsammans med en pensionär

15 15 (22) runt i Torshälla. Båda har i uppdrag att visa den andra sitt Torshälla. Visa var man bor, platser som betyder mycket för en samt delge varandra roliga situationer som är kopplade till dessa platser. Skapa förutsättningar för generationsöverskridande möten Vi arbetar för att få pensionärer som kan stödja eleverna vid läxhjälp Kostens betydelse för hälsa och utveckling ska synliggöras inom förskola och skola. Enligt skollagen ska eleverna i grundskolan erbjudas näringsriktiga skolmåltider. Oavsett hur mycket resurser skolan lägger på skickliga pedagoger och bra läromedel är det svårt för en hungrig elev att ta till sig kunskap.mat och måltider kräver kunskap, organisation och engagemang. Skolverkat och Livsmedelsverket har tagit fram ett gemensamt inspirationsmaterial; "Skolmåltiden - en viktig del av en bra skola". Materialet ska ge skolledare och pedagoger verktyg för att utveckla skolmåltiden till en resurs på skolan. Materialet ger inspiration och praktiska exempel på hur skolledaren kan arbeta för bra skolmåltider: Schemaläggning, Måltidsmiljö, Pedagogiska måltider, Samverkan och kommunikation, och Ställa krav och följa upp. Genom undervisningen i skolan ska eleverna bland annat utveckla en medvetenhet om vilka konsekvenser deras val av kost får för deras hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser. Konkretisering: - De kommunala riktlinjerna för mat och måltider i förskola och skola, ska revideras utifrån Livsmedelsverkets reviderade rekommendationer. Revideringen ska ske i samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen. - Varje enhet ska i sin verksamhetsplanering synliggöra sitt pedagogiska arbete kring mat och måltider. Enheterna kan med fördel använda sig av det framtagna stödmaterialet. Uppföljning: Uppföljning sker inom ramen för nämndens uppföljningsprocess. Det pedagogiska arbetet kring mat och måltider ska synliggöras i verksamhetsplaneringen. Ett arbetslag arbetar med ett EL-projekt under våren som handlar om kroppen och hälsa

16 Verksamhetsprocesser: Tillhandahålla miljö- och naturvård 16 (22) Torshälla stads nämnd ska under 2014 arbeta för måluppfyllelse i de av nämnden antagna miljömålen för perioden Torshälla stads nämnd skapar miljömässiga värden genom ett fortsatt aktivt miljöarbete i miljöledningssystemet ISO Den av nämnden beslutade miljöpolicyn och miljömålen bidrar till att nämndens verksamheter arbetar för att bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och inte äventyra naturen och människans hälsa. Matsvinnet på skolor, förskolor och inom äldreomsorgen skall minska med 65% till år 2014 jämfört med Matsvinnet ska minska från X till Y Arbetet bedrivs i samarbete med kostenheten. Diskussioner förs på matråden. Torshälla stads nämnd ska under 2014 genomföra minst tre insatser i enlighet med cykelplanen Cykelplanens målsättning är att tydligt prioritera hållbart resande och ta ett helhetsgrepp för att miljömässiga, ekonomiska och sociala värden ska samspela i utvecklingen av ett långsiktigt hållbart transportsystem. Syftet är att skapa strategier för hållbara resor och verka för att cyklandets attraktivitet ökar samt skapa bättre attityder till cykling. Genom att genomföra cykelfrämjande insatser vill nämnden bidra till att fler väljer att cykla till och från skola, arbetsplatser och andra platser. Skolan, ung fritid och gatu-park ska arbeta för att uppmuntra barn och unga till cykla regelbundet. Alla barn och unga ska ges förutsättningar för att utveckla goda levnadsvanor samt ges kunskaper om hur fysisk aktivitet förhåller sig till psykiskt och fysiskt välbefinnande. Arbetet ska integreas med kosten betydelse för välbefinnande. Minst en aktivitet kopplad till cykling och hälsa erbjuds alla elever under året.

17 17 (22) Alla nämnder och bolag ska bidra till att skapa en säker och trygg kommun för invånarna. Genom information, utbildning och förebyggande säkerhetsarbete elimineras eller minskas risken för olyckor. Bränder ska förebyggas genom att under mandatperioden utbilda och informera minst invånare i förebyggande brandskydd. Under 2014 ska utbildas, däribland alla 4:or och 7:or. (KS, MRN, alla nämnder och bolag) En verksamhetsplan för Trygga Torshälla ska tas fram i samverkan med berörda enheter/organisationer/föreningar. Verksamhetsplanen tas fram av ledning/administration men samtliga enheter ansvarar för att ta fram aktiviteter utifrån verksamhetsplanens intentioner. Andelen elever som känner sig trygga på skolan ska öka Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära (Lgr 11) Vi strävar efter att resultatet på brukarenkäten ska öka vad gäller trygghet och trivsel i skolan. Genomföra Trygghetsvandringar Ta fram en handlingsplan utifrån förslag som kommer fram på Trygghetsvandringarna

18 Verksamhetsprocesser: Stimulera nyföretagande 18 (22) Torshälla stads nämnd ska under 2014 stödja och uppmuntra innovation och entreprenörskap för att stimulera till att fler arbetstillfällen skapas på orten i samverkan med näringslivsenheten. Minst 4 insatser ska genomföras under Att utveckla och effektivisera verksamheten är nödvändigt för att nå målen och för att skapa förutsättningar för nya jobb. För att lyckas med detta krävs nya arbetssätt och en utvecklad innovativ förmåga. Våra verksamheter ska vara en förebild för innovativa arbetssätt aktivt samverka med näringslivsenheten för att skapa fler arbetstillfällen på orten. Skolan fortsätter att stödja och uppmuntra elevernas entreprenöriella och innovativa tänkande En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. (Lgr 11) Flera arbetslag arbetar med olika EL-projekt Arbetsmodell för att arbeta med värdegrund, likabehandling och förväntansdokument i skolstart hösten EL-gruppen har tagit fram en arbetsmodell för att arbeta med värdegrund, likabehandling och förväntansdokument i skolstart hösten Presentation på APT i mars. Fler lärare utbildar sig i EL

19 Effektiv organisation 19 (22) Processkvalitet Medarbetare Processmål: 25. Medarbetaindex. (Attraktiv arbetsgivare) Den arbetsrelaterade utmattningen ska minska från värde 33,3 till värde 30 på samtliga enheter i Torshälla stads nämnd under Torshälla stads nämnd är mycket mån om att våra medarbetare har en god och hälsosam arbetsmiljö så att både chefer och medarbetare kan utföra sina uppdrag på bästa sätt. Genom att utveckla en god arbetsmiljö kan vi nå goda resultat i alla verksamheter. Genomföra karttläggning av orsaker till arbetsrelaterad utmatttning Vad är det som gör att medarbetarna upplever arbetsrelaterad utmattning? För att kunna genomföra rätt insatser behöver vi veta vad som är den grundläggande orsaken. Utifrån kartläggning arbeta fram en plan för insatser. Minska arbetsrelaterad utmattning I nuläget har åk ,8. Dessa siffror ska minska i den kommande medarbetarenkäten. Målet är att stressprofilen ska vara grön men delmålet är att värdet ska öka. Nuläge Vid medarbetarsamtal och i andra sammanhang lyfts frågan Handlingsplanen utifrån medarbetarenkäten utvärderas och revideras under våren Rektorer går på utbildningsserie kring arbetsmilj Kartlägga orsaker till arbetsrelaterad utmattning Samtliga medarbetare med upprepad korttidsfrånvaro (4 ggr) och långtidssjukskrivning ska genomgå rehabutredning. För att säkerställa att medarbetare med upprepad eller lång sjukfrånvaro ger förutsättningar att snabbare återgå i arbete behöver aktuella rehabplaner finnas. Det också viktigt att rehabutredningarna analyseras för att upptäcka eventuella mönster på arbetsplatsen.

20 Förebyggande och främjande insatser för att motverka sjukfrånvaro ska genomföras på samtliga enheter 20 (22) För att arbeta för en hög frisknärvaro på arbetsplatsen är det viktigt att arbeta förebyggande och främjande. Det är vitkigt att ha en dialog med medarbetare om vilka insatser som leder till ökad frisknärvaro. Insatser i tidigt skede ger bättre resultat. Hälsogruppen arbetar främjande för både elevers och personals hälsa Heldagsaktivitet genomförs Torshälla stads nämnd ska under 2014 genomföra minst fyra insatser för att verka för att vara attraktiv arbetsgivare Medarbetare med rätt kompetens är avgörande för hur väl organisationen ska utföra och förmedla tjänsten i mötet med invånare, brukare och kunder. För att vara en attraktiv arbetsgivare ska nämnden arbeta för att våra medarbetare ges möjlighet till ansvar och bidra med sina kunskaper och idéer för att utveckla verksamheten. Medarbetare med rätt kompetens behövs för att uppfylla Eskilstunas vision för framtiden och är en förutsättning för att verksamheten ska nå resultat och utvecklas i rätt riktning. Säkerställa att det finns behöriga lärare för all undervisning Lärare som har anställts före den 1 juli 2011 och därefter inte bytt anställning får undervisa och självständigt sätta betyg utan legitimation fram till den 30 juni Lärare som anställts efter den 1 juli 2011, måste från och med den 1 december 2013 ha legitimation. Lärare får enbart ansvara för och undervisa i de ämnen som hen har behörighet för. Behörigheten anges i legitimationen. Legitimerade lärare och förskollärare som har undervisat sammanlagt minst åtta läsår i ett ämne under de senaste 15 åren ska kunna komplettera med fler behörigheter. För den som fyller 57 år senast den 1 juli 2015 räcker det med fyra läsårs undervisningserfarenhet. Dessa regler träder i kraft fr o m 2 december Konkretisering: - Samtliga lärares behörighet ska finnas dokumenterad. - Rektorer ska vid schemaläggning ta hänsyn till lärares behörighet. - En plan ska upprättas för samtliga lärare som undervisar i ämnen som de inte kommer att vara behöriga i, och där avsikten är att de ska fortsätta undervisa i dessa ämnen. - Individuell plan ska upprättas för obehöriga lärare, med syfte att anpassa till krav på

21 legitimation. - Lärare ska uppmanas att ansöka till Lärarlyftet för utökad behörighet. - Fritidspedagoger ska uppmanas att ansöka om legitimation. 21 (22) Uppföljning ske ske vid medarbetarsamtal och vid ledningsgrupperna. Alla pedagoger ska vara legitimerade och behöriga för den undervisning de bedriver senast 30 juni Handlingsplaner utarbetas tillsammans med den personal som ännu ej är behöriga Samtliga lärares behörighet ska finnas dokumenterad Uppmuntra lärare att söka Lärarlyftet 2 Under VT söker all personal som undervisat minst 8 år i ett ämne utan utbildning behörighet i ämnet Modigt medarbetarskap Modigt medarbetarskap- alla medarbetare ska ha gått modigt medarbetarskap under Alla medarbetare ska under 2014 träna de olka metoderna i arbetsboken som du hittar: ments/arbetsbok_modigt_medarbetarskap.pdf Samtliga medarbetare genomför utbildningen modigt medarbetskap

22 Ekonomi 22 (22) Torshälla stads nämnd ska under 2014 effektivisera nämndens lokalytor. Lokalytan för nämndens lokaler ska ligga i nivå med fullmäktiges riktlinjer för lokalförsörjning. Kostnaderna för nämndens verksamheter behöver effektiviseras för klara av att driva och utveckla verksamheten. Effektiviseringar genom smartare lokalanvändning innebär att vi kan bibehålla och öka god kvalitet för våra brukare samtidigt som vi kan minska våra kostnader. Avtalstroheten inom Torshälla stads nämnd ska öka. Under 2014 ska minst 85 % av alla inköp ske genom beställningsstödet Proceedo. Genom att säkerställa en högre lojalitet gentemot avtalsleverantörer kan vi bättre effektivisera våra resurser både avseende lägre priser men även genom att ställa krav på miljömässiga värden i de avtal som skrivs. Alla beställningar som är möjliga att göra inom Proceedo görs där.