Proposition: Mobilitetsprogram för Motormännens Riksförbund
|
|
- Katarina Jakobsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Proposition: Mobilitetsprogram för Motormännens Riksförbund Kongressen 2011 gav styrelsen i Motormännens Riksförbund i uppdrag att föreslå ett nytt och modernt trafikpolitiskt program för kongressen I ett samhälle som utvecklas allt snabbare och med det, även de trafikpolitiska frågorna, ser styrelsen vikten av att det program som styr opinionsbildningsverksamheten skall vara ett övergripande inriktningsprogram. Programmet skall kunna ange kompassriktningen för alla de företrädare som verkar i Motormännens Riksförbund. Det skall också ge omvärlden en rättvisande och tydlig bild av grunden för Motormännens arbete och ställningstagande i opinionsfrågor. Det föreslagna s.k. Mobilitetsprogrammet vidgar perspektivet och innefattar tillgänglighetsfrågor som bl.a. behandlar den grundläggande inställningen till bilekonomiska ställningstaganden, trafiksäkerhet i ett övergripande perspektiv som utgår från det tredelade ansvaret vägen - fordonet - förare och de allt viktigare miljöaspekterna i vägtransportsystemen. Programmet är grunden för förbundets ställningstaganden i opinionsfrågor. Programmet kompletteras bland annat av beslut och ställningstagande med anledning av motioner till Motormännens kongress samt andra mer dagsaktuella frågor som presenteras på Motormännens Riksförbunds hemsida, Styrelsen föreslår därför kongressen att fastställa förslaget till Mobilitetsprogram för Motormännens Riksförbund
2 Mobilitetsprogram för Motormännens Riksförbund Fastställt av Motormännens kongress 2012 Innehåll Inledning 1 Mobilitet 2 Motormännen driver mobilitetsfrågor 3 Tillgänglig mobilitet 4 Säker mobilitet 5 Hållbar mobilitet Inledning Det du nu håller i din hand är Motormännens mobilitetsprogram. Det beskriver grunden och inriktningen för Motormännens arbete i opinionsfrågor. Det är en vidareutveckling och modernisering av det tidigare Trafik- och Miljöpolitiska programmet och redovisar Motormännens övergripande syn på mobilitet och trafikpolitik. Programmet fastställdes av Motormännens kongress Mer detaljerade ställningstaganden i aktuella sakfrågor publiceras på KAPITEL 1. Mobilitet Människors möjligheter till förflyttning över stora avstånd är ett av det moderna samhällets kännetecken. Vår värld är mer sammanlänkad än någonsin tidigare, vare sig det gäller arbete, affärer eller fritid. Globaliseringen berör alla sektorer i det moderna samhällsbygget. Specialisering av produktion och kunskap ökar företagens resande och internationella kontakter, handeln bygger globala distributionsnät för konsumenter över hela världen. Många människor prioriterar upplevelser och möten med andra kulturer. De värderar semesterresor till exotiska resmål högt och använder sig av ett stort utbud av olika transportmedel. Möjligheten till individuellt anpassade resor är en grundläggande förutsättning för social och ekonomisk välfärd. Mobilitet och rörlighet är en av grundpelarna för medborgarnas upplevelse av livskvalitet och bidrar till ekonomisk tillväxt. Tillgången till olika transportmedel utvidgar individens geografiska arbetsmarknad och skapar förutsättningar för att hålla det sociala kontaktnätet, vänner och familj levande. Den ökar individens möjliga val av aktiviteter såsom fritidsboende, natur- och motionsaktiviteter. Människor skall kunna utnyttja ett transportsystem som är utformat och fungerar utifrån de individuella behoven och som balanserar sociala, ekonomiska och miljömässiga förutsättningar. Individuell rörlighet handlar inte bara om bilism, den innefattar också kollektiva transportmedel, gående och cykling. Detta tillsammans skapar möjligheter för människor att förflytta sig utifrån sina egna individuella behov. Bilen är en förutsättning för att utveckla den individuella mobiliteten I många fall är den ett komplement till andra transportmedel. Det gäller framför allt i tätorter där befolkningsunderlaget kan göra det möjligt att anordna olika kollektiva lösningar. Bilen är förstahandsvalet för många människor, inte minst i glesbygd eller där arbetsresor, affärer, utbildning, sjukvård, fritidsaktiviteter kräver hög grad av flexibilitet. Dessutom bidrar tillgången till bil till den personliga bekvämligheten och det oberoende människor i allt högre grad kräver och förväntar sig för att kunna lösa ett stressigt livspussel.
3 Bilen har stora fördelar som transportmedel för många människor, men förorsakar också kostnader för samhället i form av olyckor och miljöpåverkan. De fler än 1 miljard bilar som körs dagligen i världen ger upphov till koldioxidutsläpp, tär på tillgången av fossil energi och ger upphov till trängsel i världens många storstäder. Dessa utmaningar kommer att öka de kommande decennierna, då antalet bilar i världen förutspås öka till 2 miljarder fordon. I Sverige finns ca 4,8 miljoner fordon varav ca lastbilar. Personbilsflottan har utvecklats ganska långsamt sedan början av 90-talet. Antalet lastbilar har nästan fördubblats. En nyckelfråga för samhället under kommande år är att kunna möta människors behov av mobilitet och resande samtidigt som man måste minska eller helt eliminera de negativa konsekvenserna av olika transportmedel. För att minska de negativa konsekvenserna av individuellt resande med bil kommer det krävas fler valmöjligheter och smidiga övergångar mellan de olika transportsätten i än högre grad. Alternativ som möjliggör och underlättar de resandes val av säkra, miljöanpassade och lättillgängliga transporter. KAPITEL 2. Motormännen driver mobilitetsfrågor På uppdrag av våra medlemmar verkar Motormännen för tillgänglig, säker och hållbar mobilitet, i första hand resande med bil men även när det gäller andra transportsätt. Vi arbetar för trafiksäkerhet vare sig det gäller vägen, föraren eller fordonet. Vi verkar för ett ökat miljöansvar i transportsystemet och för att människor skall vara fria att använda det transportsätt som passar den enskilde individen bäst. Motormännens kunskap och erfarenhet är grunden i det opinionsbildningsarbete som bedrivs på medlemmarnas uppdrag. Den dagliga verksamheten omfattar rådgivnings- och utbildningsverksamhet inom trafiksäkerhet, fordonssäkerhet, konsumentrådgivning i tekniska och juridiska frågor kopplade till bilinnehav och tjänster för att underlätta bilägandet på olika sätt. Den nära kontakten med ett stort antal bilägare, trafikanter och beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå är utgångspunkten för de konsumentfrågor Motormännen driver och borgar för att Motormännens verksamhet bidrar till ett bättre och säkrare bilägande. Motormännen är bilisternas röst Motormännen är en oberoende medlemsorganisation som bedriver information, utbildning och opinionsbildning, inte bara i konsument- och trafikfrågor, utan även i frågor som rör ansvaret som bilist i trafiken och i miljön. Motormännens Riksförbund grundades I bilismens barndom, var vägfrågorna och inte minst frågan om det stora antalet grindar på vägarna, angelägna frågor för Motormännens medlemmar. Motormännen har allt sedan starten arbetat med opinionsbildning i mobilitetsfrågor, och företräder medlemmarnas intressen när det gäller trafiksäkerhet, miljöfrågor, infrastruktur och kostnader förknippade med bilägande, bilreseinformation och konsumentfrågor. Motormännen har ca familjer som medlemmar, ett trettiotal ideellt arbetande lokalklubbar, ca 45 anställda och stort antal förtroendevalda i kongress och styrelser. Motormännen är remissinstans i lagstiftningsfrågor inom trafikområdet och är en erkänd auktoritet i frågor som rör trafiksäkerhet, bilteknik, konsumentjuridik och internationella dokument för bilresor i andra länder. Motormännen är en del av ett stort internationellt nätverk av motorklubbar genom samarbetet inom FIA (Fédération Internationale d Automobile) med över 100 miljoner medlemmar i hela världen.
4 Motormännen har mycket stort förtroende bland medlemmar och allmänhet som en oberoende konsumentföreträdare. Den täta dialogen med medlemmarna tillsammans med specialistkunskap och oberoende är grunden för vårt engagemang och våra ansträngningar i arbetet med tillgänglig, säker och hållbar mobilitet. Motormännens övergripande mål i arbetet med Mobilitet Att genom opinionsbildning verka för en väl utformad och effektiv mobilitet som grundar sig på ett säkert, hållbart och tillgängligt transportsystem som utgår från brukarnas efterfrågan och individuella behov. Att ta till vara och utveckla den individuella mobilitetens alla positiva möjligheter till ökad livskvalitet. Att som bilisternas röst bidra till den övergripande utvecklingen och i den dagliga debatten kring trafikfrågor med kloka, verklighetsanpassade och framsynta strategier som hanterar aktuella och framtida utmaningar. KAPITEL 3. Tillgänglig mobilitet Mer än halva jordens befolkning bor mindre än en timme från en större stad. I industriländerna bor 85 % av befolkningen och i utvecklingsländer 35 % av innevånarna i storstadsområden. I Sverige bor 85 % i storstadsområden. I Världsbankens mätningar av levnadsstandard utgår man bl.a. från restid i storstadsområden i världen som en mycket viktig parameter i värderingen av livskvalité. Möjligheten att förflytta sig sammanlänkar människor med platser, produkter med marknader och samhällen med viktiga servicefunktioner. Tillgänglighet, vare sig det är till marknader, skolor, sjukhus eller andra samhällsfunktioner är ett villkor för upplevelsen av god livskvalité. Tillgänglighet är därför en fråga på alla nivåer i samhällsplaneringen, från lokal byutveckling till global handel. Människors tillgång till mobilitet berör inte bara den industrialiserade delen av världen. I utvecklingsländer kan tillgång till transporter vara helt avgörande för tillgången till grundläggande sjukvård, skolutbildning eller arbete. I den industrialiserade delen av världen kan det i stället vara resurssvaga eller äldre som saknar tillgång till transporter och därför har svårt att komma till läkarvård eller annan service, ofta för att man inte har råd att äga en egen bil eller upphör att köra bil vid hög ålder. I Sverige saknar många människor transportalternativ när de inte längre kan, vill eller har råd att köra egen bil. Kostnaderna för att äga och köra bil ökar hela tiden, samtidigt som billig, säker och pålitlig kollektivtrafik är gles eller obefintlig i många delar av Sverige. I takt med en ökad andel åldrande i befolkningen och de ökade kraven att funktionshindrade skall kunna delta i yrkesliv och andra samhällsfunktioner, kommer kraven på ökad tillgång till individanpassade transporter också att öka. Att äga och köra sin egen bil blir allt kostsammare på grund av avgifter och skatter. Det finns en generell acceptans bland svenska bilister för principen att betala de kostnader bilismen ger upphov till. Bilisterna är den enda trafikantgruppen som fullt ut betalar sina egna kostnader, dels genom den vanliga inkomstskatten, dels genom särskilda bil- och energirelaterade skatter. Drivmedelsskatterna och fordonsskatten är de tydligaste exemplen på detta. Det finns uppskattningar och beräkningar av bilismens samhällsekonomiska mervärde i form av bekvämlighet och tidsvinster. Mervärdet att en stor del av befolkningen investerar privat i transportmedel, eller värdet av sociala effekter av att kunna genomföra fritidsaktiviteter eller underhålla de sociala nätverken, beräknas inte. Det finns inga kopplingar mellan ökade skatteintäkter och förbättrad framkomlighet, service eller infrastruktur för dem som betalar skatten, eftersom skatteintäkter inte öronmärks.
5 De senaste åren har en tydlig förnyelse av bilparken skett, till förmån för säkrare och miljöanpassade fordon, genom avsevärda investeringar av bilägarna. I arbetet med att modernisera fordonsflottan är stöd till utskrotning och ny säkerhetsoch miljöteknik en bättre väg än ökad beskattning. Beskattningen av bilismen bör baseras på användningen, inte ägandet. I Sverige är det framför allt fordonsskatten som fokuserar själva ägandet och inte användningen. Det är inte rimligt att påföra extra kostnader, förutom de bilisterna redan betalar i form av olika skatter. Inom EU arbetar man med en ökad samordning av avgiftssystemen, inte minst för att på så vis påverka bilindustrin till att leva upp till kraven på minskade utsläpp och effektivare motorteknik. Det är inte heller rimligt att de olika transportslagen beskattas olika och inte utifrån samma principer för miljöbelastning och infrastrukturuppbyggnad som privatbilismen åläggs. MOTORMÄNNEN Verkar för att statens intäkter från bilrelaterade skatter skall användas till att förbättra säkerhet, infrastruktur, service och rörlighet mellan transportslagen. Anser att bilrelaterade skatter och avgifter bör utgå från användningen och inte själva ägandet av bilen, och att miljöskatter skall baseras på CO 2 utsläpp och vara lika för alla transportslag. Verkar för individuellt anpassad rörlighet för människor i glesbygd, som har dålig tillgång till andra transportmedel än den egna bilen. Verkar för att en fortsatt aktiv, men åldrande befolkning måste beaktas i planeringen så att transportsystemen anpassas för äldres behov och möjligheter till fortsatt god rörlighet. Verkar för att de olika transportsystemen samplaneras och underlättar smidiga byten mellan transportslagen. KAPITEL 4. Säker mobilitet Trafikolyckor orsakar ett stort antal dödade och skadade i världen, varje år. Trots att det skett tydliga förbättringar av trafiksäkerheten, framför allt i många industrialiserade länder, behövs ytterligare insatser för att minska riskerna för att svåra olyckor sker även i dessa länder. Sverige har bland de lägsta olyckstalen i världen. Mångårig tradition av trafiksäkerhetsarbete, och en förhållandevis säker bilpark bidrar till låga siffror för skadade och dödade i trafiken. Arbetet med den s.k. Nollvisionen innebär att trafiksäkerhetsarbetet i Sverige siktar mot att gradvis sänka antalet döda och allvarligt skadade till lägsta möjliga utan att påverka människors tillgång till effektiva transporter. Säker mobilitet innefattar de tre grundelementen för säker vägtrafik; föraren, fordonet och vägen. Ett säkert trafiksystem räknar med att människor begår misstag, brister i omdömet och inte alltid är tillräckligt säker i hanteringen av fordonet. Ett säkert trafiksystem skall utformas utifrån dessa förutsättningar för att minska konsekvenserna av allvarliga olyckor. Det innebär att vägen skall utformas så att konsekvenserna av ett olyckstillbud minimeras. Införandet av mittseparering på stora delar av det svenska vägnätet har inneburit att antalet mötesolyckor med svåra konsekvenser har minskat avsevärt. Översyn av vägarnas sidoområden, stenar, träd, klippväggar etc. har också bidragit till att minska följderna av olyckstillbud. Fordon som utrustas med olika typer av stödsystem mot sladd, trötthet, krockzoner etc. bidrar också till att olyckor får en mindre dramatiskt utgång. Är föraren utvilad, nykter, bältad och säker i sin hantering av fordonet minskar både olyckstillbud och konsekvenser av eventuella tillbud. En viktig
6 del i förarens ansvar är att bidra till samspelet i trafiken ex. genom att respektera regelverk och att visa omtanke och hänsyn till övriga trafikanter. MOTORMÄNNEN Utgår från Det tredelade ansvaret Vägen, Fordonet och Föraren i sitt opinionsbildningsarbete för säkrare mobilitet. Delar nollvisionen som målbild för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige och uppmanar regeringen att tillsätta nödvändiga resurser för att uppsatta mål skall kunna realiseras innan Uppmanar politiska beslutsfattare på alla nivåer att genomdriva investeringar i vägnätet för säkrare trafik, baserat på de mätningar Motormännen genomför och andra tillgängliga data och forskning kring olyckor och dödstal. Uppmärksammar och informerar brukare och beslutsfattare om vikten av alkohol, droger, trötthet och olika distraktioners inverkan på föraren. Uppmärksammar och informerar om säkerhetsbältens och barnstolars stora betydelse för att minska konsekvenserna av olyckstillbud. Uppmärksammar vikten av trafiksäker utrustning även i tunga fordon och kollektivtrafikfordon. Uppmanar regeringen att stimulera köp av säkerhetsutrustning i nya fordon för att ny säkerhetsteknik snabbt skall få spridning i landets bilpark. Uppmärksammar vikten av samspel mellan olika trafikantgrupper för att reducera antalet olyckor. Arbetar med fortbildning för att äldre bilförare skall kunna fortsätta att köra bil med bibehållen säkerhet. Informerar om trafiksituationen i länder man turistar i med bil, för att minska antalet olyckor vid utlandsresor. KAPITEL 5. Hållbar mobilitet En snabbt växande fordonsflotta, ökad förbrukning av fossila drivmedel i världen, en allt tydligare oro för klimatförändringar, försämrad luftkvalitet i storstäderna och energiproduktion med kraftig miljöpåverkan, innebär att ansträngningarna för att minska bilens miljöpåverkan är en av våra viktigaste frågor i arbetet för att bibehålla och utveckla dagens mobilitet för framtiden. Om vi inte tydligt tar ställning för en inriktning för minskad miljöpåverkan riskerar det moderna samhället att tvingas till radikala inskränkningar i den individuella rörligheten i framtiden. Nya bilar är renare och mer bränslesnåla än någonsin. Det är ett resultat av teknikutveckling och förbättrade drivmedel med lägre utsläpp av skadliga partiklar och CO 2. De faktiska utsläppen påverkas också av faktorer som däck, däcktryck, körstil, tillåten och faktisk hastighet, trafikledning och trafikflödesplanering. De totala utsläppen från transportsektorn påverkas naturligtvis även av teknikutvecklingen inom flyget och sjöfarten. I Sverige utgör de tunga fordonen ca 30 % av fordonsflottan men står för ca 60 % av utsläppen av CO 2 och kväveoxider från vägtrafiken. I en nära framtid kommer CO 2 - och kväveoxidreduktion till relativt låga kostnader att kunna åstadkommas genom start-stop teknik, effektiva dieselmotorer, alternativa biobränslen och effektiv körstil. Förutsättningen för en snabb utveckling i det korta perspektivet är naturligtvis att skapa in citament för konsumenter att byta till mer energieffektiva fordon och att olika offentliga stödinsatser är teknikneutrala med fokus på utsläppsnivån. Trots miljöpolitikens fokus på åtgärder för minskad användning av fossila drivmedel genom ökad användning av biodrivmedel, anser många bedömare att den huvudsakliga minskningen av CO 2 utsläppen kommer bero på förbättrad drivmedelskvalité och förbättrad energieffektivitet i motorerna och inte från ökad användning av alter-
7 nativa drivmedel. I ett medellångt perspektiv kommer olika hybridtekniker får ökande betydelse för minskningen av CO 2 - och kväveoxidutsläpp från fordonsflottan. Utan tvivel kommer utvecklingen av eldrift få en stor betydelse på lite längre sikt. För att skynda på utvecklingen måste man prioritera och stödja teknik- och batteriutveckling för sänkta produktionskostnader och ökad energieffektivitet i batterierna. Den offentliga upphandlingen av teknik och fordonsflottor är viktiga komponenter för att driva utvecklingen snabbare framåt. Strategierna för utvecklingen av framtida alternativa drivmedel och eldrift måste kopplas till strategier för anpassning av infrastrukturen. Standards och gränsvärden för CO 2 -utsläpp måste anpassas till olika typer av fordon och motorteknik. De gränsvärden som redovisas av tillverkarna skall kunna verifieras genom verklighetsanpassade testcykler. MOTORMÄNNEN Verkar för att möjliggöra individuell rörlighet även i framtiden genom ett aktivt miljöarbete. Ansluter sig till FIA:s mål för minskad användning av fossila bränslen som innebär en halvering till 2030 och delmålet 30 % minskning till 2020 i nya bilar inom OECD. 1 Arbetar för en ansvarsfull mobilitet genom information och rådgivning till medlemmar och kunder om miljösmarta fordon, bästa miljöval och kostnader förknippade med användning och köp av bil. Uppmanar regeringen att utveckla och erbjuda kraftfulla, teknikneutrala miljöbilspremier för snabbare modernisering och miljöanpassning av den svenska bilparken. Arbetar med information och utbildning i smart och bränslesnål bilkörning s.k. ecodriving till privatpersoner företag och myndigheter. Uppmanar regering och biltillverkare till samarbete för snabbare utveckling av miljöteknik i nya bilar genom ekonomiska styrmedel. 1 FIA har tillsammans med OECD ( International Transport Forum) och UNEP (FN s miljöprogramgrupp) IEA( International Energy Agency) satt upp mål för sänkning av utsläpp från vägsektorn i programmet Global Fuel Economy Initiative.
Mobilitetsprogram. Inledning. Innehåll
Mobilitetsprogram Innehåll Inledning...1 1 Mobilitet...2 2 Motormännen driver mobilitetsfrågor...3 3 Tillgänglig mobilitet...5 4 Säker mobilitet...7 5 Hållbar mobilitet...9 Inledning Det du nu håller i
Läs merMotormännens valmanifest 2014
Motormännens valmanifest 2014 Bilen vår viktigaste hushållsmaskin Fri rörlighet, mobilitet för alla, är ett grundläggande kännetecken för det moderna, demokratiska samhället. Bilen har en central och avgörande
Läs merKlimatanpassat transportsystem. Lena Erixon
Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan
Läs merEn fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?
En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott
Läs merKommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78
Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition
Läs merNytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan
Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket
Läs merMiljöaspekt Befolkning
Miljöaspekt Befolkning - Reviderat förslag av miljöbedömningsgrund för Nationell plan 20170116 Definition Miljöaspekten Befolkning kan vara mycket bred. I denna miljöbedömningsgrund är aspekten reducerad
Läs merTransportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se
Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter
Läs merKlimatneutrala godstransporter på väg
INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbetsprojekt mellan Preem Petroleum AB Schenker AB Volvo Lastvagnar AB Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga
Läs merBilen och miljön Våren 2013
Bilen och miljön Våren 2013 OM SBM Bilägarpanel SBM Bilägarpanel är en konsument- och användarpanel sammansatt av ett stort antal bilägare med varierande ålder, kön, social bakgrund, trafikvana och bilerfarenhet.
Läs merHåkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Möjliga vägar till fossilfri transportsektor och hur Trafikverket bidrar till det Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Mål i klimatpolitiskt ramverk Senast
Läs merRemissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen med fokus på hållbara transporter Lena Erixon, GD 2016-09-09 Tillgänglighet i det hållbara samhället Tillgänglighet
Läs merTrender i transportsystemet. Magnus Persson Senior rådgivare Region Örebro län
Trender i transportsystemet Magnus Persson Senior rådgivare Region Örebro län Fem megatrender som förändrar samhället Digitaliseringens effekter genomsyrar allt Breddat hållbarhetsfokus samt ökad kraft
Läs merEn systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22
En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro
Läs merOm strategin för effektivare energianvändning och transporter EET
Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET Eva Smith Naturvårdsverket FAH 2008 04 08 1 Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av miljömålen 080331. Nuutepåremiss Underlag till miljömålsproppen
Läs merUnderlagsrapport transporter, färdplan 2050
Underlagsrapport transporter, färdplan 2050 Bakgrund Genomförande, mål, sektorns utveckling Vart är vi på väg Referensbana, hinder och incitament Målbilder och scenarier 6 scenarier, ett beskrivet genom
Läs merOm kapacitetsutredningen Sven Hunhammar,
Om kapacitetsutredningen Sven Hunhammar, 2012-03-09 Regeringens mål Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet
Läs merDirektiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson
Direktiv N 2012:05 Utredare: Thomas B Johansson Huvudsekreterare: Per Kågeson Identifiera åtgärder så att viktiga steg tas mot en fossiloberoende fordonsflotta 2030 samt uppfyllande av visionen om fossilfri
Läs merTrafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet
Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-09-16 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets
Läs merStyrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn)
Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn) Bakgrund & syfte Det finns många förslag på styrmedel för att minska
Läs merMiljöpolicy. Det innebär att vi ska:
Miljöpolicy Med bibehållen god lönsamhet skall vi bidra till en långsiktigt hållbar utveckling, genom att erbjuda och utveckla effektiva transport- och logistiklösningar, med låg miljöbelastning. Det innebär
Läs merEn regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.
En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.
Läs merUtredning rörande åtgärder för fossilbränslefri sjöfart
8. STOHAB 2017-11-21 Till Stockholms Hamn AB:s styrelse Utredning rörande åtgärder för fossilbränslefri sjöfart Bakgrund Av ägardirektiv till Stockholms Hamn AB 2017-2019 framgår bl.a. att Hamnen ska medverka
Läs merInrikes persontransport en handlingsplan
Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter
Läs merNystart för Nollvisionen Leda samverkan trafiksäkerhet väg. GNS Väg Stefan Jonsson, PLkvtv
Nystart för Nollvisionen Leda samverkan trafiksäkerhet väg GNS Väg 2017-11-21 TMALL 0141 Presentation v 1.0 Stefan Jonsson, PLkvtv Regeringens Nystart för Nollvisionen ökat engagemang för säkrare trafik!
Läs merI Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare
FFI Transporter, mobilitet och tillgänglighet har stor betydelse för livskvalitet och tillväxt. För en fortsatt positiv samhällsutveckling måste transportlösningarna även vara säkra och miljömässigt hållbara.
Läs merNVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige
NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige Regeringsuppdrag att utreda höghastighetsjärnväg i Sverige Götalandsbanan Stockholm-Jönköping-Göteborg Europabanan Stockholm-Jönköping-Helsingborg/Malmö Regeringsuppdrag
Läs merReservation Oppositionen reserverade sig muntligt.
116 Inför förnyelsebara drivmedel inom länstrafiken. Motionssvar. LF Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Motionen är besvarad. Yrkande Oppositionen, (s) och (v), yrkade, genom Jörgen
Läs merFossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Energianvändning (TWh) Minskande utsläpp från lastbilstrafiken Positivt Utsläppen
Läs merSamverkan för säker cykling och gångtrafik
Samverkan för säker cykling och gångtrafik NTF:s Nollvisionskonferens Stockholm TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Johan Lindberg 2018-05-02 Nollvisionen en förutsättning för en hållbar och attraktiv
Läs merVilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Vad vet vi om framtiden? Personbilstransporter på väg i olika
Läs merSmartFart. - din hastighet gör skillnad
SmartFart - din hastighet gör skillnad 2 SmartFart är en del av Trafikverkets samarbete med kommuner. Tillsammans arbetar vi långsiktigt och systematiskt för att få fler ansvarsfulla förare i lagliga hastigheter.
Läs merTMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Inriktningsunderlag för 2018-2029 Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av tre inriktningar - hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas
Läs merTrafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd
Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd ...för att minska transportsektorns energianvändning och klimatpåverkan Vad är Trafikverket? I huvudsak en sammanslagning av Vägverket och
Läs merEtt fossilfritt Sverige hur kan det uppnås? NOG seminarium 9 april 2014 Olle Hådell
Ett fossilfritt Sverige hur kan det uppnås? NOG seminarium 9 april 2014 Annual production (Gb/yr) Fossilfri fordonstrafik I dag används ung 80 TWh i det svenska vägtransportsystemet De kritiska frågorna
Läs merÅr 2020 Fler rör sig i staden
År 2020 Fler rör sig i staden Men färre skadas i trafiken Trafiksäkerhetsprogrammet 2010 2020 antogs av Trafiknämnden i december 2009. Programmet ger inriktningen för det gemensamma trafiksäkerhetsarbetet
Läs merFINLÄNDARNA BEHÖVER NYARE, TRYGGARE OCH MILJÖVÄNLIGARE BILAR
FINLÄNDARNA BEHÖVER NYARE, TRYGGARE OCH MILJÖVÄNLIGARE BILAR I en ny medelstor familjebil består över en tredjedel av bilens pris av olika skatter. Finlands bilskatt är också den näst högsta inom EU. En
Läs merFörslag till nationell plan för transportsystemet
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-11-17 Sektionen för infrastruktur och fastigheter Linnéa Lindemann Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Sammanfattning
Läs merUtmaningar för fossilfrihet. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Utmaningar för fossilfrihet Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Mål i klimatpolitiskt ramverk Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Läs merEmissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)
Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser
Läs merEn klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige
En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige - kommentarer av Anders Wijkman vid möte på KNEG måndagen 17 oktober, 2016 16 månader av intensivt arbete: Uppdraget att utveckla en strategi för ett klimatneutralt
Läs merPersontrafiken och kollektivtrafik på vatten. Susanna Hall Kihl
Persontrafiken och kollektivtrafik på vatten Susanna Hall Kihl 2011 11 08 1 Definitionsfrågan Julborden Finlands, Danmarks, Englandsbåtarna Större kryssningsfartyg Bilfärjor (Färjerederiet är Sveriges
Läs merpolicy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN
policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN Mellan fyra och fem procent av varje årskull av svenska befolkningen dör eller invalidiseras till följd
Läs merEn svensk flygskatt (SOU 2016:83)
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-03-10 Sektionen för infrastruktur och fastigheter Peter Haglund Finansdepartementet 10333 STOCKHOLM En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Sammanfattning (SKL) ser positivt på utredningens
Läs merSpara pengar och på miljön. med lågemissionsbilar
Spara pengar och på miljön med lågemissionsbilar Parkeringsrabatt för lågemissionsbilar Du får en rabatt på 50 procent på din parkeringsavgift i Helsingfors ifall du äger en personbil som uppfyller kriterierna
Läs meraktiva säkerhetssystem i bilar
aktiva säkerhetssystem i bilar hur kan de nya intelligenta förarstödsystemen hjälpa förare- även äldre- att köra säkert? Ulf Roos BIL Sweden Teknik och miljö BIL Sweden är den svenska branschorganisationen
Läs merKlimateffekter av Nationell plan för transportsystemet. Sven Hunhammar, Måldirektör miljö och hälsa, Kompl. med bilder
Klimateffekter av Nationell plan för transportsystemet Kompl. med bilder TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Sven Hunhammar, Måldirektör miljö och hälsa, 2018-05-03 Hur kan utsläppen minska i transportsektorn:
Läs merKOLLEKTIVTRAFIK - EN INVESTERING I SAMHÄLLSNYTTA
KOLLEKTIVTRAFIK - EN INVESTERING I SAMHÄLLSNYTTA KOLLEKTIVTRAFIK ÄR INGET SJÄLVÄNDAMÅL Syftet med kollektivtrafiken är att göra samhället tillgängligt genom att skapa möjligheter för människor att resa
Läs merRemissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84)
Datum Diarienummer Registraturen 2014-05-16 1.3.1-2014-00659 Näringsdepartementet Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Tillväxtverket arbetar för att stärka
Läs merMiljöledning Ecotraffic
Miljöledning Ecotraffic Ecotraffic AB Postadress Box 1159 131 26 Nacka Strand Besöksadress Kungsholmstorg 16 112 21 Stockholm +46-(0)8-545 168 00 info@ecotraffic.se http://www.ecotraffic.se orgnr: 556473-0215
Läs merDet är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet.
1 2 Svenskar om bilen Sverige behöver bilen, det är ett faktum. Utan bilen skulle vi inte få ihop livspusslet eller kunna sköta våra arbeten. Utan bil och buss skulle vi inte hinna med våra fritidssysselsättningar
Läs merVägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?
Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska
Läs merEkonomiskt stöd till organisationer
Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2015 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2015 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer
Läs merÖka andelen förnybar energi
RÅDSLAG VÅRT KLIMAT K L I M A T F R Å G A N Ä R VÅ R T I D S Ö D E S F R Å G A att hindra den globala upp värmningen är avgörande för framtidens livsvillkor. Om temperaturen fortsätter att stiga i samma
Läs merFossiloberoende fordonsflotta i Västra Götaland 2030. Tomas Österlund Miljöstrateg
Fossiloberoende fordonsflotta i Västra Götaland 2030 Tomas Österlund Miljöstrateg Europa 2020 Aim EU Aim 2020 Sweden Aim 2020 Sweden Situation 2012 Västra Götaland Aim 2020 Västra Götaland. Situation 2012
Läs merAntagen av KF , 145. Vision 2030
Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet
Läs merHållbar bilism. Index
Hållbar bilism Index 2008-2012 Bilen är en frihetssymbol och mobilitet är ett viktigt fundament i dagens samhälle. Men samtidigt växer våra storstäder, utrymmet på våra gator blir trängre och klimatförändringar,
Läs merNytt program för energi och klimat i Örebro län
Nytt program för energi och klimat i Örebro län Arbetsgruppen Transporter Anna Åhlgren, Energikontoret Regionförbundet Örebro Nanny Andersson Sahlin, Länsstyrelsen i Örebro Dagordning Allmänt om mål Mål
Läs merYttrande över betänkandet Ett bonus-malus-system för nya lätta fordon (SOU 2016:33)
1(5) Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2016/01/01680/S2 Diarienummer Utr 2016/37 Datum 2016-08-10 Yttrande över betänkandet Ett bonus-malus-system för nya lätta fordon (SOU 2016:33) Trafikanalys
Läs merEn miljö- och trafiksäkerhetssatsning i din kommun
En miljö- och trafiksäkerhetssatsning i din kommun MöTs inriktning Arbetet bedrivs i nära samarbete mellan Vägverket och kommunerna och ska involvera kommuninvånarna. Nyckelord i projektet är samordningsvinster,
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:277. Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund. Kommittémotion
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:277 av Emma Wallrup m.fl. (V) Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs merEnergieffektivisering av transporter
Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större
Läs merUtredningen för fossilfri fordonstrafik
Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet
Läs merKlimatneutrala godstransporter på väg, KNEG
INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande
Läs merHåkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)
Fossilfri fordonstrafik erfarenheter och utmaningar (erfaringer og utfordringer) Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) hakan.johansson@trafikverket.se
Läs merHandlingsplan för godstrafik i Stockholms stad
Avdelningen för stadsutveckling Sida 1 (6) 2018-03-12 Handläggare: Cecilia Rivard 08 508 18 048 Till Farsta stadsdelsnämnd 2018-04-12 Handlingsplan för godstrafik i Stockholms stad Svar på remiss från
Läs merStadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå
Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå Mona Pettersson WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi
Läs merTrafiksystemet i framtiden, strategier och visioner i de nordiska länderna
Via Nordica 2008 - Vägen framåt 10.6.2008 Session 5: Får våra barn lida för våra beslut? Sal 3A Trafiksystemet i framtiden, strategier och visioner i de nordiska länderna Hanna Kalenoja & Markus Pöllänen
Läs merFörkortad restid. Ökad säkerhet Förbättrad miljö. Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO NORDIC
Förkortad restid SWARCO NORDIC Ökad säkerhet Förbättrad miljö Ökad framkomlighet SVERIGE BEHÖVER BÄTTRE TRAFIKSIGNALER SWARCO I First in Traffic Solutions. MARGINELLT BÄTTRE SIGNALER GER STORA VINSTER
Läs merNio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta
9 Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta FÖR VÅRA BESLUTSFATTARE har den välbekanta trion skola, vård och omsorg närmast blivit ett mantra. Själva tycker vi att det saknas ett ord kollektivtrafik.
Läs merYttrande över betänkandet om trängselskatt (SOU 2013:3)
1 (4) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2013-04-15 Dnr SBN 2013-150 Christer Nilsson Dnr KS 2013-229 Samhällsbyggnadsnämnden Kommunstyrelsen Yttrande över betänkandet om trängselskatt (SOU 2013:3)
Läs merStrategisk plan för omställning av transportsektorn till fossilfrihet. Ett samordningsuppdrag
Strategisk plan för omställning av transportsektorn till fossilfrihet Ett samordningsuppdrag Agenda Samordning Vilka har varit med? Hur har vi arbetat? Vilka lärdomar har vi dragit av arbetet hittills?
Läs merEffekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader. Per Kågeson Bil Sweden
Effekter internalisering av de olika transportslagens externa kostnader Per Kågeson Bil Sweden 2012-03-28 Skäl att internalisera externa kostnader 1. Minska skador och samhällsekonomiska kostnader genom
Läs merFörslag till Nationell biogasstrategi 2.0. Maria Malmkvist, Energigas Sverige Stockholm
Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0 Maria Malmkvist, Energigas Sverige Stockholm 2018 04 12 Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0 Fortsättning och revidering av förslaget från december 2015 Fler
Läs merOförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning
PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken
Läs merMILJÖASPEKT KLIMATFAKTORER
MILJÖASPEKT KLIMATFAKTORER Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Begreppet klimatfaktorer definieras som begränsad klimatpåverkan
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM126. Meddelande om en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet. Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet Miljödepartementet 2016-09-07 Dokumentbeteckning KOM(2016) 501 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet,
Läs merMathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se
Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och
Läs merStrategiplan för Motormännen-koncernen. Strategiplan för Motormännen-koncernen
Strategiplan 2015 2017 för Motormännen-koncernen Strategiplan 2015-2017 för Motormännen-koncernen Beslutad av styrelsen för Motormännens Riksförbund 2014-10-21 Vision M 2020-150 000 medlemmar Mission Bilistens
Läs merVarför bildas Trafikverket?
Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen
Läs merHållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen
Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet
Läs merGodstransportstrategi. Västra Götaland
Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i
Läs merEkonomiskt stöd till organisationer
Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2014 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2014 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer
Läs merLångsiktigt arbete med miljö och klimat. Lena Wennberg Miljöchef, Swedavia AB och Stockholm Arlanda Airport
Långsiktigt arbete med miljö och klimat Lena Wennberg Miljöchef, Swedavia AB och Stockholm Arlanda Airport 2015-11-11 I korthet Våra tjänster Hållbarhet Tillgänglighet Mer om Swedavia Swedavia Real Estate
Läs merUnderlag till. Förslaget om nya hastigheter
Underlag till Förslaget om nya hastigheter Nya hastigheter Bakgrund Hastighetsgränser infördes i Sverige första gången 1907, då var högsta tillåtna hastighet 15 km/tim under dagtid och 10 km/tim efter
Läs merVad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson
Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion Birgitta Aava-Olsson Hållbar utveckling Social Ekologisk Hållbar Ekonomisk Brundtlandrapporten, Our Common Future, rapport utarbetad av FN:s Världskommission
Läs merOmställning till fossilfri transportsektor
Omställning till fossilfri transportsektor Välkomna! 10.30 Om uppdraget och syftet med dagen 10.45 Principer för omställningen 11.00 Transporteffektivt samhälle (gods och person) 11.20 Rundabordssamtal
Läs merHINDER OCH MÖJLIGHETER FÖR ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM
HINDER OCH MÖJLIGHETER FÖR ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM Energikommissionens seminarium om energianvändning Hur ser energianvändningen ut idag och i framtiden? Christer Ljungberg, VD Trivector TRANSPORTSEKTORNS
Läs merPolisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng
Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng Nationell strategi Polisavdelningen Polisavdelningen 2006-04-11 STRATEGI 2 (7) Polisens arbete med trafiksäkerhet i vägtrafik och terräng INNEHÅLL
Läs merTRAFIKSÄKERHETSPOLICY
TRAFIKSÄKERHETSPOLICY Rev. 2004-10-01 Rev. 2005-11-14 Rev. 2007-09-19 Rev. 2008-03-03 1 TRAFIKSÄKERHETSPOLICYPROGRAM FÖR LINDBERGS BUSS AB. Lindbergs Buss AB bedriver linje- och beställningstrafik. Under
Läs merKUNGLIGA AUTOMOBIL KLUBBEN. Policy om autonoma fordon. Expertrådet
KUNGLIGA AUTOMOBIL KLUBBEN Policy om autonoma fordon Expertrådet KAK, grundat år 1903, är idag en rikstäckande allmännyttig ideell förening med främsta syfte att främja en sund utveckling av den svenska
Läs merWorkshop kollektivtrafiknämnden
Workshop kollektivtrafiknämnden Elina Svensson & Per Hanning Utvecklingsenheten 2019-03-21 Workshop kollektivtrafiknämnden 190321 Syftet med workshopen är att ta fram kollektivtrafiknämndens inriktning
Läs merEn liten bok. om bilskatter
En liten bok om bilskatter Inledning Bilskatterna slår blint Den svenska privatbilismen har beskattats nästan lika länge som den har funnits, redan år 1929 kom den första bensinskatten. Idag tar staten
Läs merVägverkets författningssamling
Vägverkets författningssamling Vägverkets föreskrifter om kursplan, behörighet B; VVFS 2007:227 Utkom från trycket den 29 juni 2007 beslutade den 11 juni 2007. Vägverket föreskriver 1 med stöd av 7 och
Läs merVad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering?
Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering? - Erfarenheter från Hållbart Resande i praktiken Tankesmedja 3 maj 2011, Hässleholm Björn Wendle, Trivector Idéskrift
Läs merTips till en ny regering. och folkvalda i Sveriges riksdag
Tips till en ny regering och folkvalda i Sveriges riksdag Tips till en ny regering och folkvalda i Sveriges riksdag En ny mandatperiod har börjat och det finns många saker att ta tag i för er ledamöter
Läs merStrategisk plan för omställning av transportsektorn till fossilfrihet
Strategisk plan för omställning av transportsektorn till fossilfrihet Ett samordningsuppdrag Alesia Israilava Energimyndigheten 31 maj 2017 Båstad Agenda Samordning: Vilka? Hur? Omställning: Principer?
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2008 NTF KALMAR LÄN
1. UPPDRAG VERKSAMHETSPLAN 2008 NTF KALMAR LÄN Nuläge NTF Kalmar län har som uppgift att förena organisationer, företag och myndigheter i det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet samt planera, leda och samordna
Läs merCykelkommunen Lund
Cykelkommunen Lund 2002-2004 Cykeltäta Lund satsar ännu mer Lund är Sveriges cykeltätaste kommun och den kommun i landet som har högst andel gående och cyklande vid korta resor. Cykelkommunen är en del
Läs mer